Tillsyn av minireningsverk

Transkript

1 Koll på Kungsbacka Rapport 4:2016 Tillsyn av minireningsverk Tillsyn av minireningsverk Slutsatser och åtgärdsprogram

2 Sammanfattning De första minireningsverken i kommunen installerades redan under sent 1960-tal. Fram till 1983 hade 110 stycken reningsverk installerats och idag 2016 är antalet cirka 400 stycken. Minireningsverk ska ha fackmannamässig skötsel vilket oftast innebär ett serviceavtal. Fastighetsägaren ska kunna visa upp handlingar såsom kontinuerliga servicerapporter, driftjournaler och kvitton på inköp av fällningskemikalier. Fastighetsägaren ska vidare föra driftjournal och bland annat se till att reningsverket inte får slut på fällningskemikalier mellan servicefirmans kontroller. Vår tillsyn visar dock att det fortfarande inte är alla minireningsverksägare i Kungsbacka som kan uppvisa en fungerande service och egenkontroll, ett problem som påvisades redan Samtidigt visar andra av våra projekt att dokumentationen av servicebesöken är mycket skiftande liksom nivån på servicen. Det är ofta svårt att utläsa av serviceprotokollen vad som gjorts och om reningsfunktionen är tillräcklig. Vi har också kunnat konstatera att service i sig inte garanterar att reningsresultaten blir de förväntade även om servicen sannolikt höjer grundnivån. För att kunna avgöra om reningsresultaten är tillräckliga behöver provtagning av anläggningarna ske. En del av de problem som minireningsverken dras med är relaterat till brister i samband med installationen. Vi har t ex sett bristande ventilation och inläckage av ovidkommande vatten. Även i många andra externa projekt har utfall och resultat blivit mycket lika de som vi kommit fram till i Kungsbacka kommun.

3 Förbättringsmöjligheter När det gäller tillsynsmyndighetens roll behöver vi jobba med såväl krav på redovisning av servicedokumentation som med praktiska tillsynsbesök inklusive provtagning. Kunskapen i alla led behöver dessutom öka avsevärt. Det gäller såväl leverantörer, entreprenörer, serviceansvariga som anläggningsägare och tillsynsmyndigheter. Hela kedjan från projektering och tillståndsprövning till installation, drift, service och tillsyn måste fungera och aktiv uppföljning måste ske. Bland förbättringsförslagen kan nämnas att det behövs ett tydligt regelverk inom lagstiftningen som tar fasta på krav på minireningsverkets funktion såsom reningsgrad. Krav på någon slags certifiering av installatörer och serviceorganisationer efterlyses. Periodisk tillsyn och service är önskvärt. Tydliggörande krävs avseende vad som minimum skall rapporteras in till tillsynsmyndigheten. Drift- och skötselinstruktioner bör definieras. Vi har identifierat behov av följande åtgärder på kort sikt. Vi behöver: Överföra tillsynsresurser från granskning av servicedokumentation till tillsyn i fält. Eftersom vi efter flera års granskning av servicedokumentation nu vet att det är svårt att förutse reningsfunktionen utifrån serviceprotokollen, vill vi få mer tid till att besöka anläggningar i fält. Det innebär att vi under 2015 och 2016 har meddelat minireningsverksägare att de inte behöver skicka in dokumentationen till oss om vi inte särskilt ber om den. Istället lägger vi den frigjorda tidresursen på fler besök i fält. Det innebär inte att alla anläggningar får besök samma år, men inom några år bör vi ha hunnit besöka alla. Intensifiera tillsynen på de minireningsverk där det slarvas med service. Det innebär att vi under 2016 började att begära in servicedokumentation specifikt från dessa anläggningar. Totalt har 50 anläggningar berörts. Utarbeta en riskbaserad tillsynsplan för minireningsverk och andra små avloppslösningar. Arbetet med denna är påbörjad. En E-tjänst för rapportering av service. Det kommer att effektivisera hanteringen av ärenden och därmed korta ned handläggningstiderna. Förbättra och uppdatera vår information till fastighetsägare om vilka krav som ställs på dem som verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Se över vår prövningsprocess när det gäller små avloppsanläggningar för att se om vi kan förenkla/ förtydliga/ förebygga. Det kan t ex handla om att vara noggrannare med att i alla ansökningsärenden om minireningsverk ta in kompletta handlingar avseende framtida service och underhåll, eller att mer konsekvent begära in fabrikatsanpassade kontrollplaner innan tillstånd beviljas för att säkerställa att installationen blir korrekt. Vi har identifierat behov av följande åtgärder på längre sikt: Servicedokumentationen bör vara likartad mellan de olika servicefirmorna eftersom det annars är svårt att bedöma den. Serviceprotokoll bör därför standardiseras vilket också öppnar för digital och förenklad redovisning. Certifiering av såväl installatör som servicepersonal skulle ge en önskad kvalitetssäkring av anläggningsarbete och service. Det måste bli enklare att kontrollera funktionen hos anläggningarna. Provtagning i fält med så kallade surrogatparametrar som ett verktyg för direkt kontroll av t ex fosforreduktion är en tänkbar möjlighet. Någon typ av forum bör upprättas där samtliga nämnda aktörer kan delta och utbyta kunskap och idéer i syfte att komma till rätta med de enskilda och gemensamma brister som kvarstått under decennier. Det bör utmynna i någon slags dokument med fastslagna åtgärder som skall genomföras och rutiner som skall följas. Dessa åtgärder är inget som Kungsbacka kommun ensamt kan genomföra utan det krävs samverkan med branschen och andra myndigheter på såväl lokal, regional som nationell nivå. Vi driver därför dessa frågor genom dialog med bransch och myndigheter, ofta i samverkan med andra kommunala miljökontor och Avloppsguidens Användarförening.

4 Exempel på villkor som gäller för tillstånd till ett minireningsverk i Kungsbacka: Skötsel av anläggningen samt dokumentationshantering ska ordnas enligt följande: Drift- och underhållsinstruktion samt relationsritning ska förvaras på fastigheten. Driftsjournal, upprättad av leverantören, ska hållas aktuell av fastighetsägaren. Notering ska göras vid eventuell kemikaliepåfyllning, provtagning, större ingrepp, materialbyte eller vid andra åtgärder av betydelse för anordningens funktion. Inköpskvitton/fakturor för påfyllningskemikalier ska sparas och bevaras på fastigheten. Minst en gång per år ska minireningsverket genomgå service och kontroll. Lämpligen sker detta genom bindande servicekontrakt med servicefirma anvisad av leverantören. Alternativt sker det av annan sakkunnig där sakkunnigheten ska strykas genom skriftlig dokumentation. Kopia av servicekontraktet eller motsvarande ska insändas till Miljö & Hälsoskydd innan installation av verket sker. Senast 2 veckor efter att den årliga servicen och kontrollen har skett ska kopia på protokoll från service och kontroll, journal och inköpskvitton/fakturor för kemikalier ha inkommit till Miljö & Hälsoskydd. Behöver Miljö & Hälsoskydd påminna via skrivelse eller samtal om insändande av denna dokumentation kommer en tillsynsavgift enligt gällande timtaxa att debiteras.

5 Våra projekt 1983 Miljö & hälsoskydd i Kungsbacka bedrev aktiv projektinriktad tillsyn på minireningsverk redan Huvuddelen av anläggningarna i 1983 års studie var utförda med mekanisk-kemisk rening. Frekventa brister var främst orsakade av otillfredsställande tillsyn av fastighetsägaren och skötsel I augusti 2007 trädde Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten NFS 2006:7 i kraft. Dom nya råden var inriktade på funktionskrav och inte teknikkrav. Tre huvuddrag kunde urskiljas i råden: Skyddsnivåer, Utsläppskrav och Utformningen av anläggningen. När det gäller skyddsnivå skulle kommunen delas in i områden med hög respektive normal skyddsnivå. Minireningsverk med dokumenterad reningsförmåga uppnår hög skyddsnivå, vilket innebar att det skulle kunna bli många nya minireningsverk i Kungsbacka genomfördes därför ett tillsynsprojekt med inriktning på små reningsverk avsedda för upp till och med 5 hushåll. 80 fastigheter berördes av projektet och totalt 69 reningsverk fick begäran om redovisning av service, egenkontroll och i förekommande fall inköp av fällningskemikalier. Dessa krav fanns i hög utsträckning redan i tillstånden till anläggningen. Resultaten visade att det var en låg andel av reningsverksägarna som kunde uppvisa aktuella serviceavtal, kontinuerliga servicerapporter, driftjournaler och kvitton på inköp av fällningskemikalier. Efter påpekanden från Miljö & Hälsoskydd upprättade många fastighetsägare serviceavtal, men det var ändock runt en tredjedel av alla reningsverksägare som trots upprepade påminnelser inte kom in med begärda handlingar. Det som föreföll vara svårast för den enskilda fastighetsägaren var att sköta egenkontrollen att t ex tillse att reningsverket inte får slut på fällningskemikalier mellan servicefirmans besök, och att föra driftsjournal. Det var mer regel än undantag att man helt förlitade sig på att servicefirman sköter avloppsanläggningen även om det går upp till ett år mellan besöken. I andra fall hade man ingen service överhuvudtaget och man ägnade inte avloppet någon uppmärksamhet så länge som det inte blev stopp i det. Resultaten visade också att det fanns skillnader mellan olika leverantörer hur tekniken för kemfällningen ser ut, hur serviceorganisationen fungerar och hur mycket stöd leverantörerna ger sina kunder. Tjugofem år efter det första projektet hade situationen alltså förbättrats marginellt I delar av Norge är minireningsverk en mycket vanlig avloppslösning. Samarbete inleddes 2010 med Östfold i Norge inom ramen för EU-projektet Hav möter Land. Sammanfattningsvis konstaterades i projektet att reningsresultaten i mycket är avhängigt den enskilde fastighetsägarens engagemang oavsett hur tillsynen är organiserad. Tillsynsmetodiken var helt olika i Östfold (inspektioner och provtagning) och Kungsbacka (begäran om servicedokumentation) men gav i stort sett samma resultat. En tredjedel av anläggningarna kunde antas fungera som de ska, medan resterande två tredjedelar hade otillfredsställande reningsresultat (Östfold) eller saknade servicedokumentation och egenkontroll (Kungsbacka). Däremot fanns det ingen korrelation mellan tillfredsställande reningsresultat och service Tillsynssamverkan Halland samordnade under 2014 miljökontoren i Halland, inklusive Kungsbacka i ett tillsynsprojekt kring minireningsverk. Slutsatser från projektet var bland annat att det är svårt att avgöra om reningen i avloppsanordningarna fungerar tillfredställande. För att få en verklig uppfattning om funktionen behöver verket provtas vilket är resurskrävande. Inspektörens enda möjlighet vid tillsyn är därför att gå igenom fastighetsägarens egenkontroll. Det som inspektören praktiskt kan titta på är om det finns fällningskemikalier tillgängligt, att det inte luktar eller att vattnet till exempel har en konstig färg. I de fall fastighetsägaren har valt att inte ha serviceavtal är det en svårighet för inspektören att avgöra om fastighetsägaren har tillräcklig kunskap för att själv utföra service. I de fall det finns serviceavtal är det inte heller självklart att detta är lika med en bra service av verket. Det skiljer sig mycket mellan olika företags service Avloppsguidens Användarförening som organiserar över 200 kommuners miljökontor, fick under 2014 bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten för att genomföra ett tillsynsprojekt där totalt drygt 100 minireningsverk av 13 olika fabrikat besöktes och provtogs i 15 kommuner, däribland Kungsbacka. Provtagningen visade att det bara var drygt hälften av anläggningarna som reducerar näringsämnen i överensstämmelse med det som uppges i prestandadeklarationen från tillverkaren (CE-märkningen), vilket för de provtagna verken motsvarade så kallad hög skyddsnivå. Projektresultaten visade också att en högre nivå på service generellt ger bättre reningsresultat, att det finns stora skillnader i dokumentation av servicebesök och att en omfattande service verkar ge en mer aktiv egenkontroll hos verksamhetsutövaren Löpande tillsyn Utöver tillsyn av minireningsverk i projektform så sker tillsyn inom ramen för ordinarie inspektioner. Under 2015 besöktes totalt 59 minireningsverk. Under 2016 har totalt ca 50 minireningsverk besökts på plats och vi har begärt in och granskar serviceredovisning från ytterligare 50 fastigheter. Från 2010 och framåt har årligen servicedokumentationer granskats. Under uppgick antalet sådana granskningar till ca 250.

6 Miljö & Hälsoskydd Kungsbacka kommun Kungsbacka