Vi fortsätter med en workshop om framtida organisation. Samtliga av Luftvårdsprogrammets medlemmar inbjuds att delta.

Transkript

1 Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Viktoria Viklander 11 november 2016 Till Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för Luftvårdsprogrammet fredagen den 11 november, kl , lokal femman, Anders Persongatan 8, Göteborg Förslag till dagordning: 1. Val av justeringsman 2. Information om luftsituationen Erik Bäck, miljöförvaltningen Göteborg (information) 3. Yttrande till Naturvårdsverket Naturvårdsverkets remiss av Föreskrifter om kontroll av luft (information) 4. Luftvårdsprogrammets övergång till luftvårdsförbund Maria Sigroth, GR (beslutsärende) 5. Verksamhetsplan och budget för 2017 (beslutsärende) 6. 5-årsplan Ren Regionluft (beslutsärende) 7. Nästa sammanträde och mötestider Övriga frågor 9. Sammanträdet avslutas Vi fortsätter med en workshop om framtida organisation. Samtliga av Luftvårdsprogrammets medlemmar inbjuds att delta. Vänligen meddela Eva-Lena Hedvall eventuellt förhinder, eva-lena.hedvall@grkom.se eller telefonnummer Med vänlig hälsning Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Enligt uppdrag Derya Tumayer Ordförande i styrgruppen ViktoriaViklander Sekreterare i styrgruppen

2 Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Viktoria Viklander 11 november 2016 Information om Luftsituationen 2015 Erik Bäck, miljöförvaltningen i Göteborg, ger en presentation av hur luftsituationen såg ut i regionen Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information. 2

3 Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Viktoria Viklander 11 november 2016 Information om Yttrande till Naturvårdsverket Naturvårdsverkets remiss av Föreskrifter om kontroll av luft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen har i skrivelse beretts tillfälle att yttra sig över Naturvårdsverkets remiss av Föreskrifter om kontroll av luft. Luftvårdsprogrammet tillstyrker förslaget om förändringar av föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Luftvårdsprogrammet bedömer att kraven på samverkansområdet har utökats i omfattning och krav. Det kommer att krävas ungefär timmar för att komplettera mätningar och beräkningar med objektiv skattning under 2017 och därefter ungefär timmar per år framöver att genomföra objektiv skattning för de föroreningar som inte mäts eller beräknas i alla kommuner. Kraven har också utökats med en redovisning av en preliminär kontrollstrategi för nästföljande kalenderår senast den 31 oktober. För Luftvårdsprogrammets del innebär detta inga förändringar i planeringsprocessen. Däremot behöver beslutsprocessen tidigareläggas för att anpassas efter de nya kraven. För övrigt hänvisar Luftvårdsprogrammet till remissvaret från Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad och instämmer i deras bedömning. Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information. 3

4 Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Viktoria Viklander 11 november 2016 Luftvårdsprogrammets övergång till luftvårdsförbund Vid styrgruppens möte beslutades - Att föreslå GR:s förbundsstyrelse att avsluta Luftvårdsprogrammet per Att föreslå GR:s förbundsstyrelse att besluta om att nuvarande styrgrupp för Luftvårdsprogrammet utses till interimsstyrelse för Luftvårdsförbundet fram till första förbundsstämman, vilken skall hållas senast Att utse ett arbetsutskott på fem personer, Derya Tumayer (MP), Göteborg, Mikael Berglund (M), Ale, Malin Årebäck, Länsstyrelsen Västra Götaland, Malin Hallin, Preem, och Annika Fredgren, Volvo Cars, med uppdrag att styra arbetet med bildande av ett Luftvårdsförbund. - Att ge GR-kansliet i uppdrag att bistå arbetsutskottet vid bildande av ett Luftvårdsförbund. I arbetet med övergången har fler och mer komplexa frågeställningar uppdagats, bl a behöver en djupare översyn av medlemsförteckningen och avgifter göras. Den tidigare beslutade tidplanen är inte realistisk varför GR föreslår en successiv övergång under verksamhetsåret Avslutande av Luftvårdsprogrammet bör ske då det nya luftvårdsförbundet är i drift. Den operativa verksamheten och de löpande mätningarna påverkas inte av senareläggningen. Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet föreslås besluta att upphäva första att-satsen i att föreslå GR:s förbudsstyrelse att avsluta Luftvårdsprogrammet per

5 Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Viktoria Viklander 11 november 2016 Verksamhetsplan och budget 2017 för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Förslag till verksamhetsplan och budget 2017 för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Handlingar bifogas. Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet föreslås besluta att godkänna förslag till verksamhetsplan för 2017, att godkänna förslag till budget för 2017, 5

6 Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I Luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och företag för att gemensamt kartlägga luftmiljön och verka för en förbättrad luftkvalitet. Programmet startades 1980 på initiativ av Länsstyrelsen i dåvarande Göteborgs och Bohus län som obligatorisk omgivningskontroll för ett antal företag med betydande utsläpp till luften. Luftvårdsprogrammet finansieras av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och verksamhetsutövare i regionen. Kommunerna bidrar genom GR till finansieringen av verksamheten. En verksamhetsplan och budget upprättas årligen. Verksamheten leds av GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad med representanter för näringslivet, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Trafikverket Region Väst. Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen har som syfte att: Kartlägga och informera om luftmiljön i regionen Ta fram underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter Ta fram underlag för samhällsplaneringen Verka för en bättre luftmiljö i regionen. 6

7 VERKSAMHETEN 2017 Sammanfattning Luftvårdsprogrammet har två mätstationer för kontinuerliga mätningar, en i Gårda och en vid Mölndalsbro. Förutom de kontinuerliga mätningarna mäter vi luftkvaliteten i Lilla Edets kommun och beräknar PM 10 -halterna i regionens gaturum under Organisation Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen leds av en styrgrupp. För att få ett bra och välgenomtänkt luftvårdsarbete finns även ett flertal andra grupper där allt från berörda medlemmar till experter inom luftvårdsområdet medverkar. Organisationsförändring i Luftvårdsprogrammet Luftvårdsprogrammet beslutad den 21 april 2016 att förändra organisationsformen. Programmet ska ombildas till ett Luftvårdsförbund och avsluta Luftvårdsprogrammet. Dessutom beslutades att nuvarande styrgrupp utses till interimstyrelse för luftvårdsförbundet fram till första förbundsstämman. Till övergången skett gäller nuvarande verksamhetsplanering och styrmodell med styrgrupp som sammanträder två gånger per år. Efter ombildningen kommer en styrelse att ta över styrningen av det nybildade luftvårdsförbundet. Miljöförvaltningen i Göteborg Miljöförvaltningen i Göteborg har haft i uppdrag att administrera och genomföra den verksamhet som Luftvårdsprogrammets styrgrupp beslutar om i verksamhetsplanen. Under 2017 tar Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) successivt över administrationen och den operativa verksamheten. Styrgrupp för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Styrgruppen består av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad samt representanter från näringslivet och Länsstyrelsen i Västra Götaland och Trafikverket. Styrgruppens uppgift är att styra programmets verksamhet. Styrgruppen fortsätter att styra programmets verksamhet fram tills att övergången sker till ett luftvårdsförbund. Styrgruppen förväntas sammanträda två gånger under Mötestillfällena har utvecklats till aktiva sammanträden där styrgruppen dels fattar beslut men även ges möjlighet att få ny kunskap, skapa dialog och initiera frågeställningar som i sin tur kan resultera i olika handlingar och åtgärder. Referensgrupp Referensgruppen består av representanter (tjänstemän) från kommun- och företagsmedlemmarna. Gruppens uppgift är att vara rådgivande i framför allt strategiska frågor rörande verksamheten. Referensgruppen sammanträder cirka tre gånger under

8 Expertgrupp Expertgruppen består av specialister i mät- och beräkningsteknik inom luftvårdsområdet i regionen och har en stödjande funktion. Gruppens kunskaper och erfarenheter är viktiga för att utveckla luftövervakningen i framtiden. Gruppen sammanträder cirka två gånger under Luftgrupp Luftgruppen är ett nätverk för yrkes- och forskningsverksamma inom luftvårdsområdet i regionen. Nätverket är öppet för alla och består idag av representanter från, Göteborgs Universitet, Trafikverket, IVL, Luft i Väst, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs stad. Syftet med mötena är utbyte av information om pågående och planerade luftvårdsprojekt. Två möten med Luftgruppen är planerade under Basverksamhet Kontinuerliga mätningar Luftvårdsprogrammet har två mätstationer för kontinuerliga mätningar, en i Gårda och en vid Mölndalsbro. Göteborgs Stad har kontinuerliga mätningar i Haga och i Nordstaden. Det nära samarbetet med Miljöförvaltningen i Göteborg fortsätter. Sammantaget ger mätningarna en bra bild över luftföroreningssituationen i Göteborgsområdet. Mätstationer i samverkan med Göteborgs Stad Mätstation Mätinstrument Mätningar Gårda Tritongatan Gatustation, (höjd 3 m, 8 meter för väderstationen) Kemiluminiscens och väderparametrar NO, NO 2,SO 2, temp, vindriktning och vindhastighet Gårda Tritongatan Gatustation, (höjd 3 m) TEOM PM 10 Mölndalsbro Takstation (15-20 m) (sträcka 1) DOAS NO 2, SO 2, O 3 Mölndalsbro Gatustation (3-4 m) (sträcka 2) DOAS NO 2, SO 2, Femman, Nordstaden, Takstation, (höjd 27 m, 35 meter för väderstationen) Haga, Sprängkullsgatan, Gatustation, (höjd 3-4 m) Kemiluminiscens, Ozon-instrument, CO-instrument, TEOM, SO2- instrument och väderparametrar TEOM, Kemiluminiscens väderparametrar CO, O 3, NO, NO 2, SO 2, PM 2,5, PM 10, temp, vindriktning, vindhastighet, luftfuktighet, solstrålning och lufttryck NO, NO 2, PM 2,5 PM 10, temp och luftfuktighet Beräkningar Att beräkna luftföroreningshalter är ett komplement till att mäta. Genom beräkningar kan luftkvaliteten visas för ett geografiskt större område. Beräkningar kan även användas vid prognoser samt för att ta reda på vilka effekter olika åtgärder har på luftkvaliteten. I princip krävs tre olika typer av indata för att kunna göra beräkningar: emissionsbeskrivning meteorologisk beskrivning 8

9 spridningsmodell. Av dessa tre komponenter är emissionsbeskrivningen den viktigaste för resultatet. I Luftvårdsprogrammets emissionsdatabas (EDB) för regionen lagras data om vilka utsläpp som förekommer till luften samt när och var utsläppen sker. EDB:n är i ett ständigt utvecklingsarbete och uppdateras i samarbete med kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket och Miljöförvaltningen i Göteborg. En väl underhållen EDB är nödvändig inför den fortsatta planerade luftövervakningen med tyngdpunkt på beräkningar. För beräkningar behövs spridningsmodeller som beskriver hur föroreningarna sprids och blandas i luften. Luftvårdsprogrammet har genom samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg tillgång till spridningsmodeller. Programsystemet som Miljöförvaltningen använder är EnviMan från Opsis AB. Systemet täcker Göteborgsregionen och innefattar såväl hanteringen av EDB:n som spridningsmodeller. Att beräkna kvävedioxid fungerar i dagsläget mycket bra. Ett utvecklingsarbete pågår för att även kunna beräkna partiklar och bensen. Mät- och beräkningsprojekt 2017 Kontinuerliga mätningar Mätningarna i Gårda och i Mölndal fortlöper som tidigare år. Indikativa mätningar Lilla Edets kommun Indikativ luftkvalitetsmätning med mobil mätvagn i Lilla Edets kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: januari april 2017 Beräkningar Beräkning av partikelhalter (PM10) för regionen och regionens större tätorter. Övriga projekt Inga övriga projekt planerade. Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras Information Information om regionens luftövervakning sprids genom nedanstående aktiviteter. 9

10 Luftvårdsprogrammets webbplats Luftvårdsprogrammets webbplats ( uppdateras löpande under Webbplatsen är medlemmarnas huvudsakliga informationskanal. Kanalen fyller en viktig funktion i att underlätta för kommunerna i deras informationsskyldighet till allmänheten om den aktuella luftföroreningssituationen. Luftvårdsprogrammets Luftvårdsdag Luftvårdsprogrammets Luftvårdsdag 2017 kommer att hållas under andra halvåret. Månadsrapporter Framtagande av månadsrapporter i samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg ska fortsätta. Det ligger i luften Luftvårdsprogrammets informationsblad Det ligger i luften beräknas utkomma med minst två nummer under Rapportering Luftvårdsprogrammet kommer att rapportera sitt program för samordnad kontroll till Naturvårdsverket 31 mars Eftersom Miljöförvaltningen i Göteborg driftar Luftvårdsprogrammets mätstationer rapporterar de in data till datavärden och kvalitetssäkringsprogram till Naturvårdsverket. 10

11 Budget Göteborgsregionens Luftvårdsprogram 2017 KOSTNADER (kkr) INTÄKTER (kkr) Basverksamhet Medlemsavgifter Administration av LVP 500 Kommuner 660 Frivilliga företag 44 Mätstationer inkl. rapportering 1 : 470 Obligatoriska företag 495 Mät- och beräkningsprojekt Luftkvalitetsmätning i Lilla Edets kommun Trafikverket Region Väst SUMMA Beräkning av partiklar (PM10) i regionen INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT Information Luftvårdsdag 20 Nyhetsbrev Oförutsett 75 SUMMA 1375 EGET KAPITAL: kr 1 Stationstillsyn och förbrukningsmaterial Insamling, validering och rapportering av mätdata Rapportering av mätdata till Naturvårdsverket Underhåll och utveckling av emissionsdatabas Hårdvara och datatrafik för datainsamling Avtal, elräkningar m.m. 11

12 Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Viktoria Viklander 11 november 2016 Ren Regionluft Program för samordnad kontroll för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Förslag till femårsstrategi, Ren regionluft Program för samordnad kontroll Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen, Handling bifogas. Luftvårdsprogrammet uppgift är att övervaka och informera om den regionala luftmiljön. Ren regionluft ska vara ett användbart kunskapsunderlag att tillgå i arbetet för en bättre luftkvalitet i Göteborgsregionen. Målsättningen med strategin är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det innebär att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få en så bra övervakning som möjligt. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning. I stort innebär strategin att beräkna mer och mäta mindre. Mätkampanjer (indikativa mätningar) ska i första hand användas till att utveckla och förbättra beräkningsmetoderna. Luftvårdsprogrammets luftövervakning ger underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter, för samhällsplanering samt för kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på respektive kommun. Luftvårdsprogrammet ansvarar inte för kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN). Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna ryms dock till stor del av programmets verksamhet. Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet föreslås besluta att godkänna förslaget Ren regionluft Program för samordnad kontroll Göteborgsregionens luftvårdsprogram,

13 Ren regionluft Program för samordnad kontroll Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen 13

14 Innehåll PROGRAM FÖR SAMORDNAD KONTROLL SYFTE SAMVERKANSOMRÅDETS GEOGRAFISKA OMRÅDE SAMVERKANSOMRÅDETS ORGANISATION Styrgrupp Referensgrupp Expertgrupp Luftgrupp Samverkan med Miljöförvaltningen Göteborg ADMINISTRATION REDOVISNING FINANSIERING KONTROLLSTRATEGI LUFTKVALITETSSITUATIONEN I GÖTEBORGSREGIONEN Kvävedioxid Partiklar Övriga luftföroreningar Svaveldioxid (SO 2 ) Ozon (O 3 ) Polyaromatiska kolväten (PAH) Lättflyktiga organiska föreningar (VOC) Bedömning av överskridanden av utvärderingströsklarna DOMINERADE UTSLÄPP I SAMVERKANSOMRÅDET Kvävedioxid Partiklar Övriga Luftföroreningar Svaveldioxid Ozon Polyaromatiska kolväten (PAH) Flyktiga organiska kolväten (VOC) NUVARANDE LAGKRAV Naturvårdsverkets mätföreskrifter om luftkvalitet Program för samordnad kontroll KONTROLLKRAV FÖR SAMVERKANSOMRÅDET ÅTGÄRDSPROGRAM MÄTVERKSAMHET Mätplatser Mätmetodik Indikativa mätningar BERÄKNINGSVERKSAMHET Emissonsdatabasen Beräkning av kvävedioxid Beräkning av Partiklar PM Övrig mät- och beräkningskampanjer RAPPORTERING INFORMATION Luftvårdsprogrammets webbplats Luftvårdsdagen Månadsrapporter Nyhetsbrev LÅNGSIKTIG MÄT- OCH BERÄKNINGSVERKSAMHET

15 Program för samordnad kontroll Syfte Luftvårdsprogrammets uppgift är att övervaka och informera om den regionala luftmiljön. Målsättningen med programmet för samordnad kontroll är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det innebär att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få så bra övervakning som möjligt. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning. Luftvårdsprogrammets luftövervakning ger underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter, för samhällsplanering samt för kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på respektive kommun. Luftvårdsprogrammet ansvarar inte för kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN). Dagens kontrollkrav för kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ryms dock till stor del av programmets verksamhet. Samverkansområdets geografiska område Det geografiska samverkansområdet består av kommunerna i Göteborgsregionen: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 15

16 Samverkansområdets organisation Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen leds av en styrgrupp. Under 2017 kommer en övergång att ske från luftvårdsprogram till ett nybildat luftvårdsförbund för regionen, då kommer styrgruppsarbetet tas över av en styrelse för luftvårdsförbundet. För att få ett bra och välgenomtänkt luftvårdsarbete finns även ett flertal andra grupper där allt från berörda medlemmar till experter inom luftvårdsområdet medverkar. Organisationsförändring i Luftvårdsprogrammet Luftvårdsprogrammet beslutad den 21 april 2016 att förändra organisationsformen. Programmet ska ombildas till ett luftvårdsförbund och avsluta Luftvårdsprogrammet. Dessutom beslutades att nuvarande styrgrupp utses till interimstyrelse för luftvårdsförbundet fram till första förbundsstämman. Till övergången skett gäller nuvarande verksamhetsplanering och styrmodell med styrgrupp som sammanträder två gånger per år. Efter ombildningen kommer en styrelse att ta över styrningen av det nybildade luftvårdsförbundet. Styrgrupp Styrgruppen består av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad samt representanter från respektive kommun i Göteborgsregionen och näringslivet, PREEM och Volvo samt Trafikverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Gruppen styr programmets verksamhet och sammanträder två gånger om året. Styrgruppen fortsätter att styra Luftvårdsprogrammet fram till att programmet övergår i ett förbund. Referensgrupp Referensgruppen består av representanter (tjänstemän) från kommun- och företagsmedlemmar: Swedavia, Volvo, Miljöförvaltningen Göteborg, Göteborgs Hamn, GR, Renova, ST1, Mölndal kommun, Göteborgs Energi och Stena Line. Gruppens uppgift är att vara rådgivande i framför allt strategiska frågor rörande verksamheten. Expertgrupp Expertgruppen består av specialister i mät- och beräkningsteknik inom luftvårdsområdet och har en stödjande funktion. Representanterna kommer från Trafikverket, IVL, Miljöförvaltningen Göteborg och Länsstyrelsen. Gruppens kunskaper och erfarenheter är viktiga för att utveckla luftövervakningen i framtiden. Luftgrupp Luftgruppen är ett nätverk för yrkes- och forskningsverksamma inom luftvårdsområdet i regionen. Nätverket är öppet för alla och består idag av representanter från Göteborgs universitet, Trafikverket, IVL samt Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgs Stad. Syftet med träffarna är utbyte av information om pågående och planerade luftvårdsprojekt. Samverkan med Miljöförvaltningen Göteborg Strategin bygger i dagsläget på ett samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg. Samarbetet kommer fortsätta i nuvarande form tills att luftvårdsförbundet tar över verksamheten. Förvaltningen har den teknik och kunskap som krävs för programmets planerade mät- och beräkningsverksamhet. Strategin utesluter inte att uppdrag kan komma att läggas på andra utförare än Miljöförvaltningen i Göteborg. 16

17 Administration Miljöförvaltningen i Göteborg har haft i uppdrag att administrera och genomföra den verksamhet som Luftvårdsprogrammets styrgrupp beslutar om i verksamhetsplanen. Under 2017 tar Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) successivt över administrationen och den operativa verksamheten. Redovisning Samtliga mätningar och beräkningar som görs inom ramen för Luftvårdsprogrammet presenteras fortlöpande på programmets webbplats Verksamheten för aktuellt år följs upp och redogörs i Luftvårdsprogrammets årliga verksamhetsberättelse. Finansiering Luftvårdsprogrammet finansieras av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Trafikverket och medlemsföretagen i regionen. Kommunerna bidrar med ungefär hälften av Luftvårdsprogrammets medlemsavgifter. För företagen är bidraget en avgift för att uppfylla kravet på omgivningskontroll enligt miljöbalken. Avgiften beräknas årligen av tillsynsmyndigheter utifrån mängden luftföroreningar företagen släpper ut. Några företagsmedlemmar betalar en fast summa utan krav på omgivningskontroll i Miljöbalken. Kontrollstrategi Luftkvalitetssituationen i Göteborgsregionen Halterna av de flesta luftföroreningarna i svenska tätorter minskade kraftigt från 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet. Under senare år sker inte längre någon minskning av svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), ozon (O 3 ) eller partiklar (PM 10 ) i tätorterna. Den ökade trafiken har bromsat upp de förbättringar som tidigare åstadkommits genom minskade utsläpp från bilar vid införandet av katalysatorer och renare bränslen. Det ökade antalet dieselbilar innebär även ökade direktutsläpp av kvävedioxid. Tendensen att luftföroreningshalterna i tätorter inte längre sjunker innebär svårigheter att klara miljökvalitetsnormerna för, framför allt kvävedioxid. Normerna för PM 10 uppnås i Göteborg. Det är många olika faktorer som påverkar luftkvaliteten i Göteborg. Den luft som drar in över staden för med sig föroreningar från kontinenten. Vid Göta älvs mynning ligger Göteborgs hamn som tillsammans med industriverksamheterna i stadens ytterkanter bidrar med utsläpp till luften. Göteborg har därför en hög bakgrundshalt av framför allt kväveoxider. Stadens topografi, med höjder och dalar, gör även att det ofta blir inversion vintertid. Då lägger sig luften som ett lock över staden och den bristande luftomblandningen leder att luftföroreningarna byggs upp i marknivå. Kvävedioxid I Göteborg, Mölndal och Kungälv överskrids eller riskerar halterna att överskrida miljökvalitetsnormen för NO 2. Problemområdena är främst i anslutning till de stora trafiklederna och dåligt ventilerade gaturum. Halterna i övriga regionen ligger generellt mellan den nedre och övre utvärderingströskeln. Nära större trafikleder och i trånga gaturum kan dock 17

18 normerna överskridas i vissa fall. Sedan 2015 pågår arbetet med att revidera åtgärdsprogrammet för kvävedioxid i Göteborgsregionen. Åtgärdsprogrammet beräknas träda i kraft i början av Figur 1. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet Partiklar Partikelnormen för PM 10 ska vara uppfylld från år Enligt Luftvårdsprogrammets bedömning riskerar normen att överskridas vid hårt trafikerade och dåligt ventilerade trafikleder och gaturum i Göteborg. Partikelnormen för både dygn och år har klarats flera år i rad, vilket har visats genom kontinuerliga helårsmätningar för partiklar (PM 10 ) de senaste åren vid Gårda, Haga och Femman. I Gårda, där normen tidigare har överskridits, har normen för både dygn och år klarats de senaste åren. En del av förklaringen är att partikelbindande medel sprids på många trafikerade gator vid risk för höga halter, men även dubbdäcksförbud på vissa gator och trängselskattens tillskrivs en del av den positiva förändringen. 18

19 Figur 2. Årsmedelvärden av partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) vid fasta stationer i Göteborg SMHI utförde under 2012 en beräkning på utvalda gaturum i samtliga medlemskommuner. Resultatet visade att miljökvalitetsnormen för både år och dygn klarades vid samtliga gaturum. I Göteborg, Mölndal, Partille och Kungälv överskreds den övre utvärderingströskeln för 90- percentilen för dygn. Samma kommuner överskred även den undre utvärderingströskeln för årsmedelvärdet. Det bör tilläggas att i storstadsregioner bidrar kringliggande kommuner till försämrad luftkvalitet genom inpendling till Göteborgsområdet. På så vis kan de också anses förpliktade att medverka i den luftövervakning som sker i storstadsområdet trots att luften i hemkommunen är bra. Övriga luftföroreningar Luftvårdsprogrammet bedömer att övriga miljökvalitetsnormer klaras inom regionen. Det går förstås inte att utesluta att det kan finnas specifika områden med luftkvalitetsproblem från till exempel vedeldning eller industrin som ännu inte upptäckts. Svaveldioxid (SO2) Källor av svaveldioxid härrör oftast från Central- och Östeuropa. Lokalt kan höga halter förekomma i närheten till fartyg och hamnar i, framför allt, Göteborg. De tuffare svavelkraven som trädde i kraft 2015 har haft stor effekter på halterna i Göteborg. Halterna i Göteborg och Mölndal ligger långt under miljökvalitetsnormerna. 19

20 Ozon (O3) Ozon mäts i taknivå i Göteborg och Mölndal. Trenden visar att halterna är svagt ökande på båda mätplatserna. Det finns inga gränsvärden för ozon, bara ett målvärde att ozon inte förekommer i utomhusluften med mer än 120 µg/m 3 luft som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Målet överskreds tre gånger i centrala Göteborg under Polyaromatiska kolväten (PAH) Under 2010 analyserades TEOM-filter från en indikativ mätning i Alingsås med avseende på PAH och metallerna arsenik, kadmium, nickel och bly. Resultaten visade att samtliga parameter låg långt under den nedre utvärderingströskeln. Vi ser inga förändringar som gör att halterna skulle ha förändrats, vi bedömer därför att de fortfarande ligger långt under NUT. Lättflyktiga organiska föreningar (VOC) IVL har på uppdrag från Luftvårdsprogrammet genomfört luftmätningar av VOC på Hisingen i syfte att undersöka luftkvaliteten, visa halvariationer och undersöka om raffinaderiernas och oljehamnens utsläpp påverkar VOC-halterna i området. IVL genomförde mätningarna i oktober-december 2013 och mätplatsen var placerad vid ett bostadsområde på Blidvädersgatan i det som normalt är förhärskande vindriktning från raffinaderierna och oljehamnen. Förra mätningen genomfördes 2003 och låg på samma plats. Mätningarna genomfördes med två olika mätmetoder. För VOC utfördes mätningarna med kontinuerlig övervakning på timbas. De ämnen som ingick i analysen var etan, eten, propan, propen, n-butan, isobutan, butener, 1,3-butadien, n.pentan, isopentan, 2 & 3-metylpentan, isopren och bensen. Mätningarna av toluen, etylbensen och xylen (BETEX) genomfördes med diffusionsprovtagare. IVL drar slutsatsen att de flesta uppmätta VOC låg på samma haltnivåer som tidigare mätningar Genom att studera halterna vid olika vindriktningar kunde IVL dock utläsa en viss förhöjning av halterna för propan, n-butan, n-pentan, isobutan, 2 & 3 metylpentan och bensen vid sydliga och sydvästliga vindar. Eftersom både petroleumindustrierna och oljehamnen ligger i vindriktningen mot mätplatsen drar IVL slutsatsen att det är rimligt att anta att dessa industrier står för en betydande del av de haltförhöjningar som sker av dessa ämnen. Läs hela rapporten på 20

21 Bedömning av överskridanden av utvärderingströsklarna Vid bedömningen har, enligt 11 NFS, de senaste fem årens halter beaktas. Överskridande har skett om det inträffat under minst tre separata år av dessa fem föregående år. Förorening Kvävedioxid Svaveldioxid Kolmonoxid Bensen Partiklar (PM 10 ) Partiklar (PM 2,5 ) Bens(a)pyren Arsenik Kadmium Nickel Bly Ozon Haltområde >MKN <NUT <NUT >NUT* >ÖUT <NUT <NUT** <NUT** <NUT** <NUT** <NUT** >MKN*** * Från mätning av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2014 och **Från analys av TEOM-filter i Alingsås under *** Naturvårdsverket ansvarar för kontroll Dominerade utsläpp i samverkansområdet Vägtrafiken bidrar mest till försämrad luftkvalitet i marknivå. Stora utsläpp av luftföroreningar sker också från sjöfart, energiproduktion och industri. Dessa utsläpp har mindre betydelse i marknivå eftersom de sker på hög höjd och därmed hinner spädas ut innan de når marken. Utsläppen bidrar dock till förhöjda bakgrundshalter i Göteborgsområdet. Kvävedioxid De största utsläppen av kvävedioxid i marknivå orsakas främst av vägtrafiken. Utsläppen från vägtrafiken ökar trots att nya personbilar blivit mer energieffektiva. Trängselskatten har dämpat den årliga trafikökningen och bidragit till lägre utsläpp i Göteborg. Andelen dieselbilar har ökat på senare år, vilket också kan förklara att kvävedioxidhalterna inte minskar. Eftersom dieselmotorerna har en högre förbränningstemperatur har de generellt högre utsläpp av kvävedioxid. Partiklar I Göteborg uppskattas över hälften av PM 10 -utsläppen härstamma från biltrafiken. Dubbdäck ökar slitaget av asfalten avsevärt mer än dubbfria alternativ och är en betydande källa av grova partiklar under torra barmarksförhållanden. Andelen fordonsägare som väljer dubbade vinterdäck har minskat i Göteborg under de senaste åren och ligger nu på 50 procent. I Göteborg är även sjöfarten och energisektorn betydande källor av partiklar. 2 Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2014, IVL Analys av PM10-filter från gaturumsberäkningar i Alingsås, IVL

22 Övriga Luftföroreningar Svaveldioxid Enligt beräkningar gjorda med hjälp av emissionsdatabasen över Göteborg beräknas sjöfarten stå för ungefär 80 procent av svaveldioxidutsläppen i Göteborg. Industrin beräknas stå för 20 procent och kraftvärmeverk för 3 procent. I övriga regionen härstammar svaveldioxiden främst från energiförsörjning via el- och värmekraftverk och utsläpp från egen förbränning, enligt Nationella emissionsdatabasen. Utsläpp från vägtrafiken står numer endast för några procent. Ozon Föroreningen bildas som en biprodukt under dagar med höga kvävedioxidhalter i luften. Tillsammans med närvaron av lättflyktiga organiska föreningar och solljus bidrar kvävedioxiden till en nettoproduktion av ozon i stadsluften. Polyaromatiska kolväten (PAH) Enligt Nationella emissionsdatabasen kommer huvuddelen av PAH-utsläppen i Göteborg från el- och värmekraftverk. PAH är en sotrelaterad luftförorening och normalt förekommer därför något högre halter under vinterhalvåret eftersom det eldas mer i både kraftverk och för egen uppvärmning. I övriga orter i samverkansområdet står den enskilda vedeldningen för den största källan, eftersom fjärrvärme saknas eller inte är lika utbyggd som i Göteborg. Enligt databasen står transporter endast för några procent av utsläppen. Inom gruppen transporter är det utsläpp från personbilars förbränning som utgör den störta källan. Flyktiga organiska kolväten (VOC) Utsläpp av VOC är svåra att uppskatta eftersom kolvätet är väldigt lättflyktigt och gäller ofta diffusa utsläpp som läckage från oljeledningar och liknande. Men enligt Nationella emissionsdatabasen har utsläppen i Göteborg minskat under 1990-talet, men legat på en ganska jämn nivå sedan år Raffinaderierna och oljehamnen står för den största delen av VOC-utsläppen i Göteborg. Lösningsmedelsanvändningen är även en betydande källa. Det gäller alltså användningen av färg och lösningsmedel från produkter som spolarvätska och tändvätskor. För mer detaljerad information om luftsituation i Göteborgsregionen se bilaga 2, Årsrapport Luft Nuvarande lagkrav Följande lagar, föreskrifter och direktiv styr kontrollen av luftkvalitet inom samverkansområdet. Miljöbalken SFS 1998:808 Förordning om tillsyn enligt Miljöbalken SFS 1998:900 Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:447 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet, NFS 2013:11 22

23 Naturvårdsverkets mätföreskrifter om luftkvalitet Föreskrifterna (NFS 2013:11) är en del av införlivandet av EU-direktiven och EUkommissionens rapporteringsbestämmelser. Föreskrifterna anger utförligt kraven för mätning och beräkning vid kontroll av normerna. Här finns regler om kontinuerliga mätningar, indikativa mätningar, mätmetoder och beräkningar. Vidare finns regler om referensmetoder, val av mätplats, placering av mätutrustning, antal mätplatser och kvalitetsmål för kontrollen. Även regler för samverkan, underrättelse om risk för överskridande av miljökvalitetsnorm samt rapportering finns i föreskrifterna. Program för samordnad kontroll I de fall kontrollen sker genom samverkan ska enligt 8 NFS ett program för samordnad kontroll finnas. Programmet ska tas fram i samråd mellan de kommunerna och eventuellt andra aktörer som samverkar. Huvudsyftet med programmet är att följa upp miljökvalitetsnormerna, varför detta lämpligen ges störst fokus, dvs. framför andra behov och delar av samverkan, som dock även gärna kan ingå i programmet. Kontrollkrav för samverkansområdet Tidigare mätningar visar att normen för kvävedioxid är svår att klara i kommunerna Göteborg, Mölndal, Partille och Kungälv. För Göteborg innebär föreskrifterna krav på tre mätstationer för kontinuerliga mätningar med avseende på kvävedioxid och fyra mätstationer avseende partiklar. Vid fler än två mätstationer ska majoriteten placeras i gatunivå. I Mölndal krävs en fast mätstation i gaturum för mätning av kvävedioxid. Totalt inom samverkansområdet finns fyra mätplatser för kvävedioxid och fem mätplatser för partiklar om PM 10 och PM 2,5. Invånarantalet uppgår till invånare i Göteborgsregionen och lagkravet på antal mätstationer för samverkansområdet blir därför, fyra mätstationer för partiklar, tre mätstationer för kvävedioxid och en mätstation för bensen. Enligt föreskrifterna ska kontrollförfarandet för övriga GR-kommuner ske genom kontinuerliga mätningar som kompletteras med beräkningar. Beräkningarna ska valideras mot indikativa mätningar (till exempel mobil mätvagn eller passiva provtagare). Kontrollen kan dock ske genom samverkan, vilket tillämpas inom Luftvårdsprogrammet. Det bör understrykas att Luftvårdsprogrammet inte har i uppdrag att ansvara för kommunernas kontroll av MKN. Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna täcks dock till stor del av programmets verksamhet. Åtgärdsprogram En hel del åtgärder görs för att minska utsläpp av luftföroreningar. Åtgärdsprogram för kvävedioxid finns för Göteborgsområdet och åtgärdsprogram för partiklar har funnits för Göteborg. Länsstyrelsen gjorde 2008 en uppföljning av åtgärdsprogrammen. Där konstaterades att normen för kvävedioxid överskrids, trots att alla åtgärder är påbörjade eller helt genomförda avslutades åtgärdsprogrammet för partiklar då flera åtgärder genomförts och miljökvalitetsnormen för partiklar inte överskridits sedan Enligt Länsstyrelsens bedömning krävs relativt ingripande åtgärder mot biltrafiken för att klara 23

24 miljökvalitetsnormerna. Länsstyrelsen lyfte fram att trängselskatt och parkeringsåtgärder sannolikt är de mest effektiva åtgärderna på kort sikt för att minska trafiken. Ännu mer osäkert är hur långt åtgärderna räcker för att uppnå miljökvalitetsmålet Frisk luft. I Göteborg har dubbdäcksförbud införts på två gator i centrala staden och trängselskatten började gälla i januari Det görs också många åtgärder för att minska utsläpp av luftföroreningar i samband med Västsvenska paketet och Göteborgs Stads miljöprogram. Dessutom håller både Mölndal och Partille på att ta fram nya miljömål. Åtgärdsprogrammet för kvävedioxid löpte officiellt ut 2012 men för att avvakta utvärdering och omröstning av trängselskatter beslutade Länsstyrelsen att förlänga gällande åtgärdsprogrammet i Göteborgsregionen till och med Trots att en rad åtgärder och förbättringar nu har gjorts för att minska utsläppen av kväveoxider minskar inte halterna i tillräcklig omfattning. Det har därför nu blivit nödvändigt och att ompröva och revidera åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen. Detta arbete påbörjades i juni 2015 där Länsstyrelsen Västra Götalands läns ansvarar för denna revidering. Ambitionen är att klara normen inom 1-2 år. Det reviderade åtgärdsprogrammet beräknas träda i kraft i början av Mätverksamhet Luftvårdsprogrammet har ett nära samarbete med miljöförvaltningen i Göteborg som har en omfattande luftövervakning med mätningar och beräkningar i kommunen. Samverkan av Luftvårdsprogrammets och Miljöförvaltningens mätverksamhet samlar kompetens och resurser så att lagkraven uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Miljöförvaltningen har fasta mätstationer på Femmanhuset (ovan tak) och i Haga (gatunivå) samt tre flyttbara mätstationer. Mätplatser Luftvårdsprogrammet har två fasta mätstationer för kontinuerliga mätningar som är placerade i Gårda (gatunivå) och i Mölndals Bro (ovan tak och gatunivå). Ovan tak mäts i dagsläget svaveldioxid, kvävedioxid och ozon. Vid Mölndals Bro finns en mätsträcka i gatunivå för mätning av kvävedioxid. I gatunivå vid Gårdastationen mäts även PM 10 -partiklar. Luftvårdsprogrammet äger dessutom en väderstation vid Gårda som mäter vind och temperatur. Fasta mätstationer för kontinuerliga mätningar i samverkan med Göteborgs Stad Mätstation Mätinstrument Mätningar 1 Femman, Nordstaden, Takstation, (höjd 27 m, 35 meter för väderstationen) Kemiluminiscens, Ozon-instrument, COinstrument, TEOM, SO2-instrument, väderparametrar CO, O 3, NO, NO 2, SO 2, PM 2,5, PM 10 temp, vindriktning, vindhastighet, luftfuktighet, solstrålning och lufttryck 2 Haga, Sprängkullsgatan, Gatustation, (höjd 2-3 TEOM PM 2,5 PM 10 m) 3 Haga Sprängkullsgatan, (höjd 3-4 m) Kemiluminiscens och väderparametrar NO, NO 2, temp, luftfuktighet 3 Gårda Tritongatan Gatustation (höjd 2-3 m, 8 meter för väderstationen) TEOM, kemiluminiscens och väderparametrar (8 m) PM 10, NO, NO 2, temp, vindriktning ich vindhastighet 4 Mölndalsbro Takstation (15-20 m) (sträcka 1) DOAS NO 2, SO 2, O 3 4 Mölndalsbro Gatustation (3-4 m) (sträcka 2) DOAS NO 2, SO 2, 24

25 Dessutom har Miljöförvaltningen tre mobila mätvagnar varav två mäter årsvis på olika platser i Göteborg. Karta över mätplatser där kontinuerliga mätningar genomförs Mätmetodik För detaljerad information om mätmetodik se Kvalitetssäkringsprogram från Göteborgs Stad. Indikativa mätningar Luftvårdsprogrammet finansierar kortare indikativa mätkampanjer runt om i kommunerna i ett rullande schema enligt mätstrategin för att kontrollera miljökvalitetsnormerna. Vi mäter kvävedioxid och partiklar med en mobil mätvagn mellan januari och april i samverkan med aktuell kommun. De indikativa mätningarna kompletteras ofta med passiva provtagare. Resultaten presenteras i en rapport på Luftvårdsprogrammets webbplats. Beräkningsverksamhet Som komplement till den fasta mätverksamheten prioriteras ett par mät- och/eller beräkningskampanjer per år. Kampanjerna inriktas på centralt belastade gaturum i regionens tätorter med fokus på partiklar (PM 10 ) och kvävedioxid. Beräkningar utförs med treårsintervall för respektive parameter. 25

26 Emissonsdatabasen I Luftvårdsprogrammets emissionsdatabas (EDB) för regionen lagras data om vilka utsläpp som förekommer till luften samt var utsläppen sker. EDB:n uppdateras av Miljöförvaltningen i Göteborg inför varje ny beräkning. En väl underhållen EDB är nödvändig inför den fortsatta planerade luftövervakningen med tyngdpunkt på beräkningar. Beräkning av kvävedioxid Projektet Ren regionluft syftar till att var tredje år ta fram en beräknad nulägesbeskrivning av kvävedioxid (NO 2 ) för tolv av centralorterna i Göteborgsregionen. Utifrån denna beskrivning görs en bedömning av hur kvävedioxidhalterna i kommunerna förhåller sig till MKN och miljömål. Ren regionluft ska vara ett användbart kunskapsunderlag att tillgå i arbetet för en bättre luftkvalitet inom Göteborgsregionen. Spridningsberäkningar av kvävedioxid har genomförts för år 2016 i programmet Enviman som använder sig av en gaussisk spridningsmodell. Enviman hämtar data från emissionsdatabasen (EDB) som byggts upp av Miljöförvaltningen. EDB:n innehåller emissionsvärden om varje känd betydande källa som antas påverka det aktuella området som ska beräknas, utom regionalt tillskott. För år 2012 har trafikflöden, emissionsfaktorer, sjöfart och industriutsläpp uppdaterats. Emissionsfaktorerna för vägtrafiken kommer från emissionsmodellen HBEFA. Den metrologiska datan är ett medelväder av åren Spridningsberäkningen genererar ett fält med halter i punkter med ett mellanrum av 20 m och på två meters höjd över marken. De beräknade NO X -halterna omvandlas därefter till NO 2 - halter genom regressionsanalys av uppmätta NO X - data och hur de förhåller sig till beräkningsdata. Samma omräkningsalgoritmer tillämpas på hela beräkningsområdet. Beräkningsmodellen tar inte hänsyn till platsspecifik topografi eller byggnader, men innehåller en råhetsfaktor som motsvarar stadsmiljö. Genom att hela EDB:n, som täcker hela Göteborgsregionen, används bildas den urbana bakgrunden i spridningsberäkningen och är med omräkningen av NO X till NO 2. Den regionala bakgrunden läggs på halterna i omräkningsalgoritmen och baserar sig på mätdata från Råö sydväst om Göteborg (IVL Svenska miljöinstitutets station). Jämförelser mellan mätningar och beräkningar visar god överensstämmelse, med viss reservation för underskattning av halterna i trånga gaturum. I urbana bakgrundsmiljöer tenderar däremot halterna att överskattas något. Beräkning av Partiklar PM10 Luftvårdsprogrammet utför beräkningar av partikelhalter (PM 10 ) i luften vid ett 50-tal gatuoch vägavsnitt i 13 kommuner i Göteborgsregionen vart tredje år. Beräkningarna har utförts med modellberäkningssystemet SIMAIR-väg. Systemet har utvecklats av SMHI tillsammans med dåvarande Vägverket för att man relativt enkelt ska kunna beräkna föroreningshalter vid gator och vägar, och jämföra med miljökvalitetsnormer och tillhörande s.k. utvärderingströsklar. En av fördelarna med systemet är att totalhalter kan beräknas. För partiklar beräknas även uppvirvlingsbidraget. Den typ av halt i en tätort som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator med betydande trafik brukar benämnas urban bakgrundshalt. Relevant mätplats kan vara i en mindre park eller dylikt. Även mätningar i taknivå kan sägas utgöra en urban bakgrundshalt. Denna typ av halt beräknas i ett förberedande beräkningssteg och adderas i SIMAIR-väg till 26

27 gatans/vägens eget haltbidrag. Totalhalten i beräkningar med SIMAIR-väg sätts närmare bestämt samman av föroreningsbidraget från den aktuella gata/väg vars närmiljö man studerar; från andra gator/vägar och andra källor runtom i tätorten urbant haltbidrag; samt bidragen från övriga Sverige och utlandet regionalt haltbidrag. Observera skillnaden mellan urban bakgrundshalt och urbant haltbidrag. Den förstnämnda inkluderar även de mer avlägsna källorna, medan den senare avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten. För det lokala haltbidraget i väg- och gatumiljö används i SIMAIR-väg speciella småskaliga modeller anpassade för att beräkna den aktuella gatans/vägens haltbidrag i sin egen omedelbara närmiljö. Det urbana haltbidraget beräknas i 1 1 km-rutor med en särskild urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället SMHI:s lokalskaliga spridningsmodell Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH-Sverige (Mesoscale Atmospheric Transport and Chemistry model. En modellberäkning med SIMAIR-väg innebär tidsstegning timme för timme genom ett års meteorologiska data samt genom i förväg framtagna föroreningsdata från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga. Övrig mät- och beräkningskampanjer Luftvårdsprogrammet finansierar även andra typer av mät- och beräkningskampanjer. Till exempel har IVL genomfört kontinuerliga mätningar av VOC på Hisingen under 2013 för Luftvårdsprogrammet räkning och under 2014 mätte IVL bensen med diffusionsprovtagare på helår på olika platser i Göteborgsområdet. Rapportering Varje månad sammanställs mätningar av luftföroreningar som görs i Göteborgsområdet i en månadsrapport. Rapporten skrivs av miljöförvaltningen i Göteborg och innehåller mätresultat från alla deras och Luftvårdsprogrammets mätningar. Miljöförvaltningen sammanställer även årsrapporter med mätresultat från de fasta mätstationerna. Varje år skickar Luftvårdsprogrammet in sitt program för samordnad kontroll till Naturvårdsverket. Eftersom Miljöförvaltningen i Göteborg driftar Luftvårdsprogrammets mätinstrument skickar de in kvalitetssäkringsprogram och data till datavärden. Kvalitetssäkringsprogrammet rapporteras tillsammans med programmet för samordnad kontroll. Information Information om regionens luftövervakning sprids genom nedanstående aktiviteter. Luftvårdsprogrammets webbplats Luftvårdsprogrammets webbplats ( uppdateras löpande. Webbplatsen är medlemmarnas huvudsakliga informationskanal. Kanalen fyller en viktig funktion i att underlätta för kommunerna i deras informationsskyldighet till allmänheten om den aktuella luftföroreningssituationen. Luftvårdsdagen Luftvårdsprogrammets håller ett heldagsseminarie för medlemmarna en gång per år. 27

28 Månadsrapporter Luftvårdsprogrammet tar fram månadsrapporter från mätningarna i samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg. Nyhetsbrev Luftvårdsprogrammets informationsblad Det ligger i luften kommer ut minst två gånger per år. Långsiktig mät- och beräkningsverksamhet Mät- och beräkningsstrategins första etapp löpte från Strategin byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om strategin i övrigt behöver uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplan tas fram. Mätningar och beräkningar år 2017 Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Kontinuerliga mätningar Mätningarna i Gårda och i Mölndal fortlöper som tidigare år. Indikativa mätningar Lilla Edets kommun Mätning med mobil mätvagn i Lilla Edets kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt. Beräkningar Beräkning av partiklar (PM 10 ) spridningsmodell hela regionen Mätningar och beräkningar år 2018 Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Kontinuerliga mätningar Mätningarna i Gårda och i Mölndal fortlöper som tidigare år. Indikativa mätningar Lerums kommun Mätning med mobil mätvagn i Lerums kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt. Beräkningar 28

29 Eventuellt en mätning av ultrafina partiklar i gaturum. Övrigt Industrins påverkan på luftkvaliteten med avseende på kolväten i Göteborg Mätningar och beräkningar år 2019 Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Kontinuerliga mätningar Mätningarna i Gårda och i Mölndal fortlöper som tidigare år. Indikativa mätningar Partille Mätning med mobil mätvagn i Partille kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt. Beräkningar Beräkning av kvävedioxid (NO 2 ) för regionen och regionens större tätorter. Mätningar och beräkningar år 2020 Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Kontinuerliga mätningar Mätningarna i Gårda och i Mölndal fortlöper som tidigare år. Indikativa mätningar Härryda Mätning med mobil mätvagn i Härryda kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt. Beräkningar Beräkning av partiklar (PM 10 ) i utvalda gaturum i regionens större tätorter. Mätningar och beräkningar år 2021 Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Kontinuerliga mätningar Mätningarna i Gårda och i Mölndal fortlöper som tidigare år. Indikativa mätningar 29

30 Kungsbacka Mätning med mobil mätvagn i Kungsbacka kommun Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt. Beräkningar Beräkning av partiklar (PM 10 ) i utvalda gaturum i regionens större tätorter. 30

31 Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Viktoria Viklander 11 november 2016 Förslag på sammanträdestider 2017 Följande sammanträdestider föreslås för styrgruppen för Luftvårdsprogrammet 2016: torsdagen den 20 april 2017 kl torsdagen den 9 november 2017 kl Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet föreslås besluta att godkänna förslag på sammanträdestider för