Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Trosa kommun. Remissversion

Transkript

1 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Trosa kommun Remissversion

2

3 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Trosa svarar på en del av dem kraven och är den åttonde rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året. De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i Sörmland. Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser krävs dock en prioritering av resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större trafikutbud med fler avgångar. Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik. Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att effektivisera trafiken saknas för enskild kommun. Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet. Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka hållplatser och en inventering av våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya lagstiftningen. Resultaten närmar sig November 2011 För Länstrafiken Sörmland Helena Ekroth Områdeschef

4

5 Sammanfattning Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Trosa kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet, som tagits fram av konsultföretaget DanielssonDosk AB på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. Trosa kommun är en tydlig utpendlingskommun där fler än hälften av kommunens invånare, i förvärvsarbetande ålder, har sin arbetsplats utanför kommungränsen. Av särskilt stor vikt är Södertälje där drygt av kommunens invånare har sin arbetsplats. Trosa kommun är också en kommun vars befolkning ökar och kommunen har ett flyttningsöverskott mot såväl Södertälje som Stockholm. Det är således sannolikt att behovet av goda kommunikationer mot Stockholms län kommer öka ytterligare i betydelse. Trosa kommun pekar också i sina strategidokument tydligt ut Trosa Vagnhärad Södertälje som prioriterat stråk där man önskar bättre kommunikationer och kortare restider i framtiden. Trafiken enligt förslaget kan införas tidigast i augusti I utredningen föreslås bland annat följande åtgärder: Att sträckan Vagnhärad-Nyköping enbart trafikeras av linje 710 som uteslutande körs via Tystberga trafikplats och Lästringe trafikplats. Mellan Lästringe och Vagnhärad körs linjen gamla E4 via Sille. Att Nyköping-Vagnhärad-Trosa enbart trafikeras via linje 710 som uteslutande körs via Tystberga trafikplats och Lästringe trafikplats. Att sträckan Trosa-Studsvik på linje 554 läggs ner. Att linje 550 endast körs mellan Trosa Vagnhärad. Västerljung trafikförsörjs av särskild linje, linje 552, som körs sträckan Trosa Västerljung Sille Vagnhärad. En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Trosa respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna som en konsekvens av utredningens förslag reduceras med ca kr per år (brutto). Detta motsvarar för Trosa kommun en ökad kostnad med ca 1,1 miljoner kr per år och för landstinget en minskad kostnad med ca 0,9 miljoner kr per år. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag, jämfört med dagens trafikutbud, ge Trosa en ökad kostnad med ca 1,3 miljoner kr per år (brutto) medan landstinget skulle få en minskad bruttokostnad med ca 2,2 miljoner kr per år. I en sådan modell skulle dock Trosa exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 1,7 miljoner kr per år för Trosa kommun. I stort innebär förslaget utbudsmässigt inga större förändringar jämfört med idag. Däremot minskar den genomsnittliga restiden till såväl Nyköping som Södertälje genom att samtliga turer på respektive linje i huvudsak körs via motorvägen (E4). I huvudsak innebär utredningens förslag att de pendlingsintensiva sträckorna prioriteras framför sträckor med ett begränsat resandeunderlag. Detta innebär att vissa sträckor blir helt utan allmän kollektivtrafik. Eventuellt kan särskilda lösningar behöva tas fram för dessa sträckor, i synnerhet de sydvästra delarna av kommunen.

6

7 INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte... 9 Kommunens önskemål... 9 Kommunbeskrivning Befolkning Befolkningens åldersstruktur Sysselsättning och utbildning Arbetspendling Infrastruktur Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling Skolor och utbildningspendling Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Buss Tåg Trafikekonomi Utredningens trafikförslag Trafikförslag per linje Trosa Södertälje Trosa Nyköping Trosa Vagnhärad - Västerljung Trosa Studsvik - Nyköping Övrig trafik Konsekvensanalys För kommun och landsting För resenär Slutsats Fortsatt arbete Bilaga 1 Pendlingsmatris Trosa kommun Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Bilaga 3 Biljettstatistik per linje... 36

8

9 Inledning Bakgrund Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år I utredningen föreslås en ny fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får Landstinget ökade kostnader medan vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22 % av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Trosa kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet. Namn Organisation Funktion Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef Mari Widegren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Matthias Pfeil Regionförbundet Statistik och underlag Ingemar Bergström Trosa kommun (kontaktperson) Kollektivtrafiksamordnare Syfte Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Trosa kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. Kommunens önskemål Kommunens strategi är att framtidens busstrafik ska bli mer och mer inriktad mot att s.k. stomnätstrafik etableras, vilket innebär att trafiken renodlas i några prioriterade kollektivtrafikstråk med hög turtäthet och god framkomlighet. I första hand är kommunikationen mellan Trosa och Vagnhärad och till Södertälje att se som sådana stråk. Dimensioneringen av basutbudet skall styras av människors pendlingsmönster till arbetsplatser och skolor eftersom dessa resor utgör de huvudsakliga. Att hitta bra volymlösningar med kort restid och god avgångsfrekvens längs sträckan Vagnhärad-Södertälje-Stockholm har högsta prioritet. Kommunen vill också att en flytt av fordonsdepån från Trosa till Vagnhärad utreds närmare. En annan viktig fråga för kommunen är, med tanke på det omfattande resande över länsgränsen, utvecklad biljettsamverkan med Stockholms län. 9

10 Kommunbeskrivning Befolkning Den 31/ hade Trosa kommun invånare (SCB 2011). Två tredjedelar av kommunens befolkning bor i tätorterna Trosa och Vagnhärad. Övrig befolkning bor i mindre orter samt på landsbygden. Södra delen av kommunen utgörs av Trosa skärgård som är mycket glest befolkad. Sedan kommundelningen 1991 (innan dess del av Nyköpings kommun) har Trosa kommun nästan genomgående haft en mycket positiv befolkningsutveckling: Efter en måttlig utveckling på 90-talet har antalet invånare ökat kraftigt de senaste 10 åren. Samtliga kommundelar har gynnats av den positiva utvecklingen, särskilt Trosa. Ökningen av antalet invånare beror framför allt på inflyttningar från främst Stockholms län. Som på många andra håll i landet bidrar också invandringen från utlandet till befolkningstillväxten men i Trosa kommun med ganska måttliga siffror. Trosa kommun är dessutom en av de få kommunerna i länet med ett födelseöverskott: Överskottet är visserligen svagt men bidrar ändå till befolkningstillväxten. Översiktskarta Trosa kommun 10

11 Befolkning i Trosa kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB) Kommundel 1 Folkmängd 30/ Förändring sedan 2004 Västerljung Trosa Vagnhärad Befolkningsutveckling i kommundelarna (Källa: Trosa kommun) 1 Trosa kommun använder SCB:s tätortdefinition i mycket liten utsträckning; i samhällsplaneringen och budgetarbetet delar man in kommunen i tre olika områden istället. Enligt SCB:s definition finns följande tätorter i kommunen: Trosa, Vagnhärad, Västerljung, Sund samt Stensund/Krymla 11

12 Befolkningsutveckling i Trosa kommun sedan 1991 (Källa: SCB 2010) Födelseöverskott och flyttningsöverskott i Trosa kommun sedan 1991 (Källa: SCB) Årligt flyttningsöverskott Trosa kommun(urval, medeltal )(Källa: SCB 2010) 12

13 Befolkningens åldersstruktur När det gäller befolkningens åldersstruktur utmärker sig Trosa kommun, som så många andra små och medelstora kommuner i landet, genom en lägre andel invånare i åldersgruppen år och högre andel åringar (jämfört med riket). Tydligt är också att andelen vuxna mellan 35 och 45 år samt barn är högre än genomsnittet. Befolkningens åldersstruktur i Trosa kommun, Sörmlands län och hela landet (Källa: SCB 2011) Sysselsättning och utbildning Stora arbetsgivare i kommunen är Trosa kommun med ca 675 anställda samt Camfil Svenska Aktiebolag med 225 anställda (samtliga uppgifter SCB 2010). De flesta arbetsplatserna finns i Trosa och Vagnhärad. Flera av de viktigaste arbetsgivarna för boende i kommunen är dock lokaliserade utanför kommunen såsom Scania och Astra Zeneca i Södertälje. Tillverkning och utvinning är den dominerande näringsgrenen i kommunen (20,2 % av förvärvsarbetande dagbefolkning = ett värde över rikets genomsnitt). Också Vård och Omsorg (17,9 %, över rikets genomsnitt) samt Handel och kommunikation (16,1 %, under rikets genomsnitt) är av större betydelse. Nyckeltal sysselsättning och utbildning (Källa: SCB) Trosa kommun Riket Medelinkomst 2009 (20-64 år) kr kr Andel sysselsatta 2009 (20-64 år) 82,3 % 74,6 % Andel med förgymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 16,7 % 14,0 % Andel med gymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 53,6 % 47,3 % Andel med eftergymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 28,1 % 35,8 % 13

14 Antal förvärvsarbetande 2008 (dagbefolkning) per 250-metersruta i Trosa kommun (Källa: SCB) Arbetspendling Trosa kommun är en kommun med nettoutpendling och har en hög siffra när det gäller pendlingsberoendet: Drygt 50 % av den förvärvsarbetande befolkningen pendlar ut till ett jobb i andra kommuner. Klart störst betydelse har Södertälje p.g.a. det stora antalet arbetsplatser där i kombination med den geografiska närheten och bra tillgänglighet: De viktigaste målpunkterna i Södertälje för pendlarna från Trosa kommun är Astra Zenecas anläggningar (strax norr om centrum samt i Gärtuna), Scania (Hertig Carls väg söder om centrum) samt området kring stadskärnan med bland annat sjukhuset och detaljhandeln. Också Stockholm och andra kommuner i Stockholms län har större betydelse för utpendlingen. Pendling inom det egna länet sker huvudsakligen söderut till grannkommunen Nyköping. Inpendling sker främst från Nyköping. Såväl in- som utpendlingens omfattning har ökat de senaste 20 åren. 14

15 Kommun Inpendling Utpendling Södertälje Stockholm Nyköping Gnesta 123 Huddinge 116 Solna 88 Botkyrka 79 Arbetspendling från och till Trosa kommun (Källa: SCB) Nyckeltal pendling 2009 Inpendling totalt Utpendling totalt Nettopendling Pendlingsberoende 3 55,2 % Källa: SCB Målpunkter för utpendling från Trosa kommun till Södertälje (per 250-metersruta)(Källa: SCB 2006) 2 Endast pendlingsströmmar med minst 70 pendlare redovisas 3 Andel utpendlare av förvärvsarbetande befolkning (20-64 år) som bor i Trosa kommun 15

16 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Trosa kommun (SCB 2006) 4. Endast pendling till/från och inom Trosa kommun. Endast relationer med minst 25 arbetspendlare ingår. Infrastruktur Tack vare läget vid motorvägen E4 samt Nyköpingsbanan är tillgängligheten till Stockholms län mycket god. Tågresan Vagnhärad Stockholm tar ca 40 min och därmed ungefär lika lång tid som med bil. De stora arbetsplatserna i Södertälje nås på ca 20 min. Genom E4:n samt Nyköpingsbanan finns också förutsättningar till snabba och smidiga resor mot Nyköping och Norrköping. Byggandet av Ostlänken, en ny höghastighetsbana mellan Östergötland och Stockholm, skulle också påverka förutsättningar för Trosa kommun. Bland annat finns det planer på ett nytt 4 Siffrorna anger antal personer som kan antas arbetspendla på respektive länk. Exempelvis omfattar siffran 1867 mellan Vagnhärad och Södertälje kn pendlingen mellan Vagnhärad och Södertälje kn, men även pendlingen mellan Trosa/Västerljung och Södertälje kn SAMT pendlingen mellan Vagnhärad/Trosa/Västerljung och kommunerna Botkyrka, Huddinge, Stockholm och Solna. För siffror per relation hänvisas till tabellen i bilagan. 16

17 resecentrum och nya bostäder i Vagnhärad. Diskussionerna om själva Ostlänken har pågått i många år, men hittills utan konkreta beslut. När det gäller vägnätet har motorvägen E 4 i särklass störst betydelse. Lokal betydelse har också länsvägarna 218 (E4-Vagnhärad-Trosa) samt 219 (Vagnhärad-Sjösa). Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling Enligt befolkningsprognosen kommer folkmängden i kommunen att öka med ca 5 % fram till år Mest beräknas Trosa att växa (med ca 10 %), men även övriga delar (Vagnhärad, Västerljung) kommer att ha en gynnsam utveckling. År Folkmängd (prognos) Prognostiserad befolkningsutveckling i Trosa kommun till 2015 (Källa: Trosa kommun) Trosa kommun har sedan längre prioriterat den översiktliga planeringen och har antagit tre kommuntäckande översiktsplaner under 2000-talet, den senaste från sommaren Tillgången till kollektivtrafik och gång- och cykelkopplingar beaktas då nya bebyggelsegrupper tillkommer utanför tätorterna. Skolor och utbildningspendling Trosa kommun erbjuder skolskjuts för elever som har minst 3 km skolväg (förskoleklass till årskurs 3), 4 km (årskurs 4-6) eller 5 km (årskurs 7-9). Skolskjuts erbjuds endast till den skola där eleven är grundplacerad. I kommunen finns 5 skolor varav tre i Trosa (varav två F-6 samt en 7-9) och en vardera i Vagnhärad (F-9) och Västerljung (F-6).Totalt har 288 grundskolelever skolskjuts. Trosa kommun skiljer sig från andra kommuner i länet genom att i stort samtliga grundskoleelever har särskild skolskjuts där kommunen själva upphandlar trafiken. Trosa har ingen egen gymnasieskola inom kommunen utan eleven har rätt att söka gymnasieskola i hela landet. De flesta elever läser dock i kommuner med vilka Trosa kommun har avtal med, för närvarande Nyköping, Södertälje, Rönninge (Salems kommun) och Landstinget (Öknaskolan). Totalt är det drygt 500 gymnasieelever som läser i andra kommuner varav de flesta i Nyköping. 17

18 Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Buss Busstrafiken i Trosa omfattar regionala linjer (linjenummer 700 och uppåt) samt lokala linjer som kan delas upp i landsbygdslinjer (500-linjer) respektive skolskjutslinjer öppna för allmänheten (600-linjer). Entreprenör för huvudparten av trafiken är Nobina. Det huvudsakliga bussresandet sker på linje 702 och 802 mot Södertälje. Linje 702 har en stor andel enkelbiljetter vilket kommer sig av att här ingår resenärer som reser med SL:s färdbevis 5. Därefter följer linjerna mot Nyköping (linje 705, 710 och 605) som sammanlagt har nästan påstigande per år (eller drygt 300 per vardag) inom Trosa kommun. Av dessa är en majoritet gymnasieelever. Resandet på de lokala linjerna inom kommunen ärbegränsat i omfattning och är i huvudsak koncentrerat till linje 550. Generellt sker sannolikt merparten av resandet inom kommunen mellan Vagnhärad och Trosa, delvis som anslutning till/från tågen på Nyköpingsbanan. Detta inkluderar även en del av resandet på de regionala linjerna. Genom att Trosa kommun på egen hand organiserar en stor del av grundskolans skolskjutsar är det lokala linjenätet relativt begränsat såväl geografiskt som utbudsmässigt. I kommunen finns också kompletteringstrafik i totalt 6 områden. Antalet resor uppgick i oktober 2011 till totalt 19 stycken fördelade på 4 områden. Linjenät, regionala (blå färg) och lokala linjer (grön samt röd färg) i Trosa kommun 5 Resenärer på linje 702 och 802 som reser över länsgräns kan fritt välja mellan Länstrafikens och SL:s färdbevis. SL:s färdbevis registreras dock manuellt i biljettsystemet varför de hamnar under kategorin enkelbiljetter. 18

19 Påstigande per år, 2010 jämfört med 2007 (Endast påstigande inom Trosa kommun) Påstigande per vardag, fördelat efter linje och färdbevistyp (Endast påstigande inom Trosa kommun) 19

20 Påstigande per vardag i Trosa kommun, fördelat efter taxezon Sedan maj 2010 finns även Trosabussen som är en busslinje mellan Trosa och Liljeholmen (via Vagnhärad). Linjen körs genom en särskild avtalsform, tjänstekoncession, vilket innebär att trafiken till stor del bedrivs på kommersiella villkor. Entreprenören Åkerbergs Trafik styr därmed över såväl biljettpriser som tidtabell. Trafiken bedrivs i samarbete med Länstrafiken och Trosa kommun men Länstrafikens biljetter gäller inte i trafiken. Resandeutvecklingen på linjen har varit positiv. Exempelvis har resandet september månad 2011 ökat med 78 % jämfört med samma månad Månad Januari 6509 Februari 6161 Mars Uppgift saknas April Uppgift saknas Maj 1729 Uppgift saknas Juni Juli Augusti September Oktober 4735 November 5399 December 6067 Genomsnitt per månad Trosabussen Resandestatistik per månad (Åkerbergs Trafik) 20

21 Tåg Trosa kommun berörs av tågtrafiken på Nyköpingsbanan mellan Norrköping och Stockholm med tågstopp i Vagnhärad. Trafiken omfattar 11 turer per riktning där trafiken är tydligt anpassad mot Södertälje och Stockholm vilket innebär tätare trafik norrut på morgonen och tätare trafik söderut på eftermiddagen. Från och med december 2012 kommer utbudet mot Stockholm utökas med tre dubbelturer under vardagar. Riktning M-F L S Från Stockholm Mot Stockholm Tågtrafik till/från Vagnhärad (antal dubbelturer) Tillgång till statistik över tågresandet är tyvärr begränsad men tidigare resanderäkningar som Länstrafiken genomfört (2005 respektive 2009) visar på totalt omkring 300 på- och avstigande per dag (vardagar) vid Vagnhärads station. Av dessa gjordes nästan samtliga resor till/från Stockholm central. Att det görs förhållandevis få tågresor till/från Södertälje kan sannolikt förklaras av det perifera stationsläget i kombination med de goda bussförbindelserna till centrala Södertälje och de stora arbetsplatserna. Även tågresandet mot Nyköping är ytterst begränsat. Här finns dock tåglägen som passar gymnasietiderna i Nyköping men där kommunen har valt att endast erbjuda eleverna gymnasiekort utan giltighet för tåg. Trafikekonomi Den rena produktionskostnaden för de busslinjer som mest berör Trosa uppgår till knappt 30 miljoner kr per år enligt nuvarande trafikavtal. Intäkterna går för närvarande inte att på ett säkert sett koppla till en enskild linje men beräknat utifrån den genomsnittliga intäktsgraden i Sörmland (ca 44 %) skulle nettokostnaden för trafiken uppgå till ca 17 miljoner kr per år. Observera att detta även omfattar trafik i Nyköpings och Gnesta kommun samt i Stockholms län. Antal km Antal Linje Antal Bruttokostnad Antal enkelturer (ungefärlig) fordon 6 timmar Summa Uppskattade produktionskostnader per linje (2010) Landstingets eller de enskilda kommunernas kostnader för kollektivtrafiken är dock inte detsamma som produktionskostnaden. Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer: 6 Uppskattat antal dimensionerande fordon 7 Varav 8 trafikerar Trosa kommun 21

22 Trafikform Omfattar linje Andel finansierad av Landstinget Andel finansierad av kommun Stomtrafik på järnväg Nyköpingsbanan 50 % 50 % Stomtrafik på väg 605, 702, 705, 75 % 25 % 710, 802 Stadstrafik - 22 % 78 % Lokal linjetrafik på väg 550, 551, % 60 % 8 Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet mätt i turlistetid för respektive trafikform. Trosa kommun berörs av kostnader för trafik som definieras som stomtrafik på väg, stomtrafik på järnväg och lokal linjetrafik på väg. För 2012 är kommunens beräknade andel av underskottetca8,2 miljoner kr varav ca 1,7 miljoner kr för tågtrafik, 3 miljoner för stomtrafik på väg och 1,9 miljoner kr för lokal linjetrafik. Resterande ca 1,7 miljoner kr avser särskild stråksatsning för Trosabussen. Konsortialavtalets utformning innebär att hur enskilda kommuners kostnad för trafiken utvecklas beror mer på hur mycket andra kommuner satsar eller inte satsar på sin kollektivtrafik snarare än hur kostnadseffektiv trafiken inom kommunen är. Kommunens kostnad för särskild skolskjuts (för grundskolan) uppgår till ca 4,5 miljoner kr per år. 8 Kommunernas andel fördelas utifrån total trafikproduktion mätt i turlistetid inom respektive kommun 22

23 Utredningens trafikförslag Linjeöversikt för principförslag, Framtida kollektivtrafik i Trosa kommun Trafikförslag per linje Utredningen föreslår: Att sträckan Vagnhärad-Nyköping enbart trafikeras av linje 710 som uteslutande körs via Tystberga trafikplats och Lästringe trafikplats. Mellan Lästringe och Vagnhärad körs linjen via gamla E4 och Sille. Trafiken kompletteras med linje 610 för gymnasieelever som definieras som lokal linje. Att Nyköping-Vagnhärad-Trosa enbart trafikeras via linje 710 som uteslutande körs via Tystberga trafikplats och Lästringe trafikplats. Mellan Lästringe och Vagnhärad körs linjen via gamla E4. Att sträckan Trosa-Studsvik på linje 554 läggs ner. Att linje 550 endast körs mellan Trosa Vagnhärad. Västerljung trafikförsörjs av särskild linje, linje 552, som körs sträckan Trosa Västerljung Sille Vagnhärad. 23

24 Trosa Södertälje Sträckan Trosa Vagnhärad - Södertälje trafikeras idag av linje 702 som i huvudsak körs gamla E4 via Tullgarn och Pilkrog samt linje 802 via motorvägen.sträckningen på linje 702 trafikförsörjer i första hand invånare i Stockholms län som också bidrar med finansiering för linjen. Skillnaden i restid mellan linjerna är ca minuter. Trosa kommun har uttryckt önskemål att förbättra kommunikationerna mot Södertälje. Utredningens förslag är därför att låta all busstrafik till/från Södertälje köras via motorvägen, d.v.s. linje 802:s sträckning. Utbudet blir motsvarande det som idag finns på sträckan. Utefter gamla E4 är förslaget att denna del trafikförsörjs via en ny lokal linje linje 502, som dock endast körs till/från Järna. I Järna anpassas trafiken efter Gnestapendelns tidtabell (i riktning till/från Södertälje). Linjen förutsätts delvis vara finansierad av Stockholms län. Trosa Nyköping Sträckan Trosa-Vagnhärad-Nyköping trafikeras idag av tre linjer, linje 705, 710 och 605 (skollinje). Skillnaden mellan linje 705 och 710 är att linje 710 körs via Sättersta, Tystberga och Svärta medan linje 705 körs via E4 med uppehåll vid Tystberga och Lästringe trafikplatser. I kommunöversynen för Nyköpings kommun har ett förslag tagits fram för att göra trafiken i östra delen av Nyköpings kommun mer enhetlig. Som ett led i detta föreslogs trafiken till/från Trosa/Vagnhärad uteslutande trafikeras av linje 710 som körs via E4 med uppehåll vid trafikplatserna vid Tystberga och Lästringe. Mellan Lästringe och Vagnhärad föreslås linjen trafikera gamla E4 vilket innebär att linjen även trafikförsörjer området kring Sille. Vid Tystberga trafikplats samordnas linje 710 med linje 555 för att möjliggöra resor mellan Tystberga och Vagnhärad. Tidtabellen för linje 710 anpassas utifrån tågtider vid Vagnhärads järnvägsstation. I förslaget körs linjen därför inte vidare från Vagnhärad till Trosa. Linjen kompletteras med linje 610 för gymnasieelever. Linje 610 föreslås dock vara definierad som lokal linje och finansieras till 100 % av Trosa kommun. Därmed kan också linjen köras till Nyköping utan några övriga uppehåll i Nyköpings kommun. I utredningsförslaget planeras linje 610 att behöva köras med tre parallella morgonturer. Detta kan dock eventuellt reduceras om elever i Trosa/Vagnhärad istället erbjuds gymnasiekort med giltighet för tåg. Trosa Vagnhärad - Västerljung Linje 550 är den huvudsakliga förbindelsen mellan Trosa och Vagnhärad. Några turer körs mellan Trosa och Västerljung och därifrån via Sille till Vagnhärad. Skillnaden i restid är relativt stor (ca 30 resp ca 17 minuter) mellan respektive körväg för resenärer som ska resa mellan Trosa Vagnhärad. Utredningens förslag är att ytterligare stärka linjens funktion som tåganslutning för resenärer till/från Trosa samt i Västerljung. Trafiken byggs upp helt utifrån tågtiderna vilket också innebär att linjen passar som anslutning till linje 710 mot Nyköping. Turerna koordineras med övrig trafik mellan orterna som körs via linje 502 och 702. Trafiken från Västerljung till/från Vagnhärad och Trosa föreslås utföras av en egen linje (linje 552) där utbudet anpassas för att passa till de viktigare tågavgångarna under rusningstid samt viss servicetrafik mellan Västerljung och Trosa mitt på dagen. 24

25 Trosa Studsvik - Nyköping Linje 554 körs idag mellan Nyköping och Trosa via Studsvik. Några turer går också via Vagnhärad. I takt med att antalet arbetstillfällen vid Studsvik har minskat har också linjens betydelse för Trosa blivit mindre. Exklusive sträckan Trosa Vagnhärad görs det idag ytterst få resor på linjen på den del av linjen som körs i Trosa kommun. Även mellan Trosa och Studsvik är resandets omfattning begränsat. Enligt Länstrafikens biljettstatistik görs det i snitt en resa per dag från Studsvik till Trosa kommun. Utöver det sker det en del gymnasieresor från landsbygden mellan Västerljung och kommungränsen till Nyköping (ca 5 resor per dag). Utredningens förslag är därför att den del av linje 554 som körs mellan Studsvik och Trosa läggs ner. En lösning på gymnasieelevernas resande kan vara att erbjuda dessa plats i kommunens särskilda skolskjutsar till Västerljung där byte kan ske till den allmänna traifken. Övrig trafik Bland övriga linjer förelås inga förändringar jämfört med idag. Trosabussen utreds för närvarande i ett särskilt projekt. Konsekvensanalys För kommun och landsting En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Trosa respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna som en konsekvens av utredningens förslag reduceras med ca kr per år (brutto). Linje Förändrad bruttokostnad Summa -0.2 Preliminär beräkning av ekonomiska konsekvenser (miljoner kr/år), enbart utifrån utredningens förslag. Endast jämförelse mellan förslaget och dagens situation för de linjer som omfattas av större förändringar. Siffrorna avser bruttokostnader. Totalt innebär detta att produktionskostnaden, utan hänsyn tagen till fördelningseffekter 9, skulle öka mest för kommunerna medan landstinget får reducerad kostnad. För Trosa kommun motsvarar detta ca 1,1 miljoner kr per år och för landstinget en minskad kostnad med ca 0,9 miljoner kr per år. Kalkylen förutsätter att Stockholms län finansierar 40 % av kostnaden för linje 502. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag, jämfört med dagens trafikutbud, ge 9 Med fördelningseffekter avses kommunens andel av den totala trafikproduktionen i länet 25

26 Trosa en ökad kostnad med ca 1,3 miljoner kr per år (brutto) medan landstinget skulle få en minskad bruttokostnad med ca 2,2 miljoner kr per år. I en sådan modell skulle dock Trosa exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 1,7 miljoner kr per år för Trosa kommun. För resenär I stort innebär förslaget inga större förändringar jämfört med idag. Däremot minskar den genomsnittliga restiden till såväl Nyköping som Södertälje genom att samtliga turer på respektive linje i huvudsak körs via motorvägen (E4). I huvudsak innebär utredningens förslag att de pendlingsintensiva sträckorna prioriteras framför sträckor med ett begränsat resandeunderlag. Detta innebär att vissa sträckor blir helt utan allmän kollektivtrafik. Eventuellt kan särskilda lösningar behöva tas fram för dessa sträckor, i synnerhet i de sydvästra delarna av kommunen, exempelvis genom att nyttja kommunens särskilda skolskjutsar och/eller införa kompletteringstrafik i de områden som berörs. Sträcka Antal enkelturer 2011 Antal enkelturer förslag Trosa-Vagnhärad Trosa-Södertälje Vagnhärad-Nyköping Västerljung-Vagnhärad Västerljung-Trosa Ungefärligt antal bussavgångar per sträcka (båda riktningar) i nuvarande tidtabell respektive utredningsförslag Framtida kollektivtrafik i Trosa kommun, princip för utbud 26

27 Slutsats Trosa kommun är en tydlig utpendlingskommun där fler än hälften av kommunens invånare, i förvärvsarbetande ålder, har sin arbetsplats utanför kommungränsen. Av särskilt stor vikt är Södertälje där drygt invånare har sin arbetsplats. Trosa kommun är också en kommun vars befolkning ökar och kommunen har ett flyttningsöverskott mot såväl Södertälje som Stockholm. Det är därför sannolikt att behovet av goda kommunikationer mot Stockholms län kommer att öka ytterligare i betydelse. Det finns således väl underbyggda skäl till att Trosa kommun i sina strategidokument tydligt pekar ut stråket Trosa Vagnhärad Södertälje som prioriterat stråk där man önskar bättre kommunikationer och kortare restider i framtiden. Förslaget i denna utredning innebär framförallt att restiden till/från Södertälje kan reduceras genom att all trafik körs via motorvägen istället för som idag där hälften av turerna körs den längre vägen via gamla E4 (via Tullgarn och Pilkrog). Utredningen föreslår också att trafiken mot Nyköping förenklas där endast en linje, linje 710, trafikerar sträckan (kompletterat med skollinje 610 för gymnasiependling). Pendlingen är relativt omfattande även i detta stråk, såväl när det gäller arbets- som skolpendling och sträckan bör därför ha potential att ytterligare öka resandet. Samtidigt bör man ha i åtanke att det finns möjlighet att öka tågresandet mellan kommunerna. Ekonomiskt innebär ändå trafikförslaget en ökad kostnad för Trosa kommun. I nuvarande konsortialavtal tillkommer dessutom fördelningseffekter. Det är viktigt att poängtera att om endast enstaka kommuner väljer att utöka kollektivtrafikens utbud (genom att öka antalet kilometer och timmar som trafiken körs), medan övriga kommuner väljer att bibehålla dagens nivå, kan de kommuner som väljer att gå före få en kraftigt utökad kostnad. Det är därför av stor vikt, åtminstone inom nuvarande konsortialavtal, att länets kommuner samtidigt genomför respektive trafikförslag. Fortsatt arbete Målsättningen är att det trafikförslag som tagits fram i denna utredning införs i samband med höstterminsstarten Utifrån utredningens förslag önskas därför ett politiskt principbeslut från Trosa kommun under hösten Därefter kan Länstrafiken tillsammans med entreprenören för trafiken, Nobina, planera trafiken i detalj. Det är också viktigt att i god tid inför trafikstart informera berörda invånare såsom skolelever, föräldrar etc. Det är också lämpligt att i samband med trafikstart genomföra en bredare marknadsföringskampanj riktad till allmänheten. För att reducera antalet tomkörningar har diskussion funnits om att flytta Länstrafikens fordonsdepå från Trosa till Vagnhärad. Denna fråga bör utredas särskilt med Länstrafikens fastighetsavdelning som projektägare. Förslaget är att ett sådant arbete initieras under vintern Åtgärd Tidsplan Ansvariga Beslut Trosa Höst 2011 Trosa kommun Detaljplanering Vinter 2012 Länstrafiken/Nobina Information och marknadsföring Inför trafikstart Länstrafiken, Trosa kommun Utredning lokalisering av depå 2012 Länstrafiken, Trosa kommun, Nobina 27

28 Botkyrka Gnesta Huddinge Nacka Nyköping Solna kn Stockholm kn Södertälje kn Trosa Uppsala kn Vagnhärad Västerljung Bilaga 1 Pendlingsmatris Trosa kommun Matrisen innehåller endast relationer med minst 10 arbetspendlare, källa: SCB 2006) Till ort Från ort Botkyrka 12 Gnesta Nyköping Stockholm kn 53 Södertälje kn Trosa Tystberga Vagnhärad Västerljung

29 Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i arbetsmaterialet. 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 Bilaga 3 Biljettstatistik per linje Biljettstatistiken avser genomsnitt antal påstigande per avgång under veckorna Statistiken redovisas även per zon (Länstrafikens taxezoner). Linje 550 Riktning från Trosa Linje 550 Riktning mot Trosa 36

37 Linje 551 Riktning från respektive till Trosa Linje 554 Riktning från Nyköping Linje 554 Riktning till Nyköping 37

38 Linje 705 Riktning till Nyköping Linje 705 Riktning från Nyköping 38

39 Linje 710 Riktning till Nyköping Linje 710 Riktning från Nyköping 39

40 Linje 702 Riktning till Södertälje Tullgarn 404 Hölö 405 Skilleby 406 Järna 407 Solåkrabyn 408 Pershagen 409 SÖDERTÄLJE 600 TROSA 601 VAGNHÄRAD Linje 702 Riktning från Södertälje 40

41 Linje 802 Riktning till Södertälje Linje 802 Riktning från Södertälje 41

42

43

44 Länstrafiken Sörmland Drottninggatan 27 Tingshusplatsen 2 Box 8013, ÖREBRO Box 88, NYKÖPING Tel: Tel: Fax: Fax: