Planeringsdirektiv för arbetet med budget 2012 och verksamhetsplan för åren 2013 till 2014

Transkript

1 Planeringsdirektiv för arbetet med budget 2012 och verksamhetsplan för åren 2013 till 2014 SOCIALDEMOKRATERNA REGION SKÅNE 0

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 I KORTHET... 4 Del I - HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvård Rätt till vård på lika villkor Läkemedel Utveckling av sjukvården Barn och unga Äldre Närsjukvården Rehabilitering Planerad vård Reformera akutsjukvården Prehospital vård Psykiatri En kvalificerad cancervård Vård i livets slutskede Högspecialiserad vård Säker vård Patientens stöd och inflytande Kring- och stödverksamhet Tandvård Habilitering och hjälpmedel Del II REGIONAL UTVECKLING Regional utveckling Aktiva åtgärder för fler jobb Investeringar i infrastruktur Stärk Skåne som forskningsregion Det gröna Skåne Kultur Kollektivtrafik Utbyggd trafik Kvalitet Biljettpriser Färdtjänst, sjukresor och närtrafik Trygga resor Nöjes- och fritidsresor Miljövänlig kollektivtrafik Del III Personal Personal Jämställda och rättvisa löner Mångfaldsarbete Trygga anställningar med önskad sysselsättningsgrad Bra arbetsmiljö med stort inflytande och delaktighet för personalen Verksamhet i privat drift

3 7.6 Satsning på ledarskap Del IV ÖVRIGT Internt miljö- och klimatarbete Handikappolitik Folkhälsa Välfungerande IT-stöd Fastighets- och servicenämnden Patientnämnden Revisionen Del V - EKONOMI Ekonomiska mål Långsiktiga ekonomiska förutsättningar Strategi för framtida investeringar UPPDRAG

4 FÖRORD Region Skånes legitimitet är något som bara medborgare kan erbjuda. Regionen är till för sina medborgare, och misslyckas uppdraget att leverera välfärd exempel sjukvård då undergrävs också denna legitimitet. Att ständigt erövra den folkliga förankringen måste vara en viktig drivkraft för regionens företrädare. En modern sjukvård måste därför sätta patienten i centrum; vårdens processer måste byggas runt den enskilde. Det är inte acceptabelt att som idag relativt korta undersökningar och behandlingar tillåts dra ut över veckor eller månader, bara för att sjukvården valt att organisera sig på gett visst sätt. Sjukvården är till för patienterna, inte tvärtom. Men välfärd handlar inte bara om att erbjuda en hjälpande hand till den som blir sjuk eller behöver samhällets stöd av något annat skäl. Det handlar också om att låta människor växa genom hela livet. Det är kulturen är lysande exempel på. Det finns få områden som likt kulturen kan ge både underhållning och en ökad kunskap och förståelse. Där utvecklas vi genom möten med andra människor, världar och tidsperioder. Region Skåne har en bredare verktygslåda än de gamla landstingen att erbjuda medborgarna välfärd; detta tack vare det regionala självstyret. Nu närmar vi oss dock raskt det ögonblick när kartan över hela det regionala Sverige ska fastsällas, och då är det Socialdemokratern uppfattning att Skåne inte kan eller ska stå ensamt kvar. Det behöver bildas en större sydsvensk region där Skåne ingår. Med tanke på att det är medborgarna som är regionens uppdragsgivare, är det också viktigt att underlätta deras möjlighet till delaktighet inför beslut i olika frågor. Dialogen med medborgare och kommuner måste därför utvecklas. Vi socialdemokrater vill föra en politik i Region Skåne som sätter jobben i centrum samtidigt som vi stärker välfärden genom en reformering av hälso- och sjukvården. För att uppnå detta pekar vi i dessa planeringsdirektiv därför ut den inriktning som vi vill ska gälla för Region Skånes budgetarbete under Sverige saknar idag en politik som skapar jobb för alla. Det gäller även i Skåne. Klyftorna ökar i samhället, och det är en skam att barnfattigdomen får breda ut sig i ett så rikt land som vårt. För att vi långsiktigt ska klara av att finansiera välfärden krävs att vi redan nu aktivt vidtar åtgärder för att öka tillväxten och skapa fler jobb i Skåne. Vi presenterar i dessa planeringsdirektiv åtgärder för att få igång den utvecklingen. Vi vill även göra kollektivtrafiken till en motor i regionens jobbpolitik samtidigt som vi sätter stopp för ytterligare taxehöjningar. Den ökande barnfattigdomen understryker att det krävs ett barnperspektiv inom politiken. Idag tillämpar Region Skåne patientavgifter för barn över 12 år. Detta när det samtidigt är välkänt att en tidig upptäckt av ohälsa och tidiga insatser i unga år skapar förutsättningar för en bra hälsoutveckling senare i livet. De avgifter som Region Skåne har för barn utgör ett hinder för barns vårdsökande, och det kan leda till att föräldrarnas plånbok påverkar tillgången till vård. Så får det inte vara, och vi måste därför avskaffa patientavgifterna för barnen. Vi vill också införa avgiftsfri tandvård upp till 25 år. I dessa direktiv föreslår vi också satsningar på en rad eftersatta områden såsom psykiatrin, cancersjukvården, barnsjukvården, vården av gamla, missbruksvården, primärvården och akutsjukvården. Vi vill också genomföra en särskild satsning på jämställda löner. Vi vill vända de senaste årens utveckling som har inneburit att Region Skåne har präglats av nedskärningar och stora underskott i sjukvården. Sedan den borgerliga femklövern kom till makten för drygt fyra år sedan har antalet medarbetare minskat med 1500 och vårdplatserna har blivit färre. Vi föreslår en annan inriktning för Region Skånes verksamheter. Rikard Larsson 3

5 I KORTHET Avgiftsfri barnsjukvård. Hälso- och sjukvård för barn och unga upp till och med 19 år ska vara avgiftsfri. Patientsäkerhet och vårdhygien. Patienternas säkerhet ska ha högsta prioritet i alla delar av hälso- och sjukvården. Därutöver ska en nollvision för vårdskador gälla i Region Skåne. Vård fri från köer. Hälso- och sjukvården måste bli fri från köer och långa väntetider. Alla ska få snabba besked och vård inom rimlig tid. Det är av central förtroendefråga. Utvecklad närsjukvård. God tillgänglighet i första linjens sjukvård minskar trycket på andra vårdnivåer. Det gäller särskilt akutsjukvården. Vården ska ske på rätt vårdnivå genom att patienter styrs över från sjukhusvård ut till vårdenheterna. Därför behövs en utvidgad specialistkompetens inom närsjukvården. Det gäller exempelvis psykiatriskt kunnande. Alla medborgare i Skåne ska dessutom tillgång till primärvård inom rimlig geografisk närhet. Fri tandvård upp till 25 år. Vi vill införa avgiftsfri tandvård för alla upp till 25 års ålder. På sikt ska tandvården i avgiftshänseende jämställas med övrig hälso- och sjukvård. Arbete åt alla. En av de viktigaste utmaningarna framöver är att stärka den skånska arbetsmarknaden och få fler människor i arbete. En särskilt prioriterad grupp är ungdomar som är extra utsatta i tider av arbetslöshet. Kvalitetssäkra kollektivtrafiken utan ytterligare taxehöjningar. Skånetrafiken måste bli bättre på att passa tiderna och att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Vidare är standarden på fordonen ibland låg. I flera omgångar har biljettpriserna trots detta höjts de senaste åren. Det är inte rimligt att resenärerna trots brister i kvalitet och tillgänglighet får betala alltmer för sina resor. Därför föreslås ett stopp för ytterligare höjningar av biljettpriserna. Jämställda och rättvisa löner. Vi vill se en rättvis lönesättning av Region Skånes anställda. Det innebär att osakliga löneskillnader på grund av kön eller annan diskrimineringsgrund inte får förekomma. Nationella handikappolitiska tillgänglighetsmålen ska uppnås. Målen skulle ha varit uppnådda redan Men arbetet med att klara av detta är ännu inte avslutat. Målen måste uppnås under God ekonomisk hushållning kräver nya ekonomiska mål. De ekonomiska målen fungerar inte längre som reella styrinstrument. Därför föreslås en utredning för att ta fram nya. Dessa ska fungera långsiktigt i såväl låg- som högkonjunktur, och de bör ha en så bred politisk förankring. 4

6 Del I - HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Prioriterade områden Förstärkt psykiatri Avgiftsfri barnsjukvård Patientsäkerhet och vårdhygien En ny akutsjukvård Höjd kvalitet på cancervården Utbyggd palliativ vård Vård fri från köer Utvecklad närsjukvård Fri tandvård för alla upp till 25 år 1 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har en nyckelroll för utvecklingen i regionen och samhället i stort. En trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård som är till för alla lägger grunden för ett socialt hållbart samhälle och för goda levnadsvillkor oavsett bakgrund och inkomst. Vi vill fortsätta utveckla det samarbete som byggdes upp mellan Region Skåne och kommunerna i samband med utvecklingen och genomförandet av Skånsk livskraft. Patienternas behov av en nära och säker vård måste styra då olika delar av vården utförs av regionen och kommunerna. För att kunna tillgodose medborgarnas behov krävs det långsiktighet och kontinuitet i utvecklingen av den skånska sjukvården. Den gemensamma, offentligt finansierade, organisationen är en garant för att medborgarna får vård efter behov samtidigt som den ger möjlighet till demokratisk styrning och insyn. Därför är det viktigt att den egna verksamheten är dimensionerad för att kunna ge den bästa möjliga vården. Vi är kritiska till att vinstdrivande företag tar över delar av vården. 1.1 Rätt till vård på lika villkor Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla en hälso- och sjukvård som finansieras solidariskt via skatten, styrs demokratiskt genom folkligt förtroendevalda och fördelas efter behov i enlighet med medicinska bedömningar och prioriteringar. Möjligheten till politisk insyn och påverkan behöver förbättras inom Region Skåne, detta för att ge medborgarna bättre förutsättningar att påverka besluten. En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen och av den generella välfärden. Därför kan vi aldrig acceptera nedskärningar och utförsäljningar som riskerar att undergräva förtroendet för den offentliga sektorn och som slår sönder vårdkedjor. Det är viktigt att granska verksamheten hos redan existerande privata vårdgivare. Deras verksamhet finansieras med skattemedel och måste därför tåla tydlig uppföljning och kontroll. Ett sjunkande förtroende riskerar leda till att de som har råd väljer att teckna privata sjukförsäkringar och tillgången till den bästa vården blir då en klassfråga. Ett viktigt skäl till ett sjunkande förtroende för den offentliga vården har varit köer och långa väntetider. Vårt mål är därför en vård fri från köer och långa väntetider. Trots att alla formellt sett har samma rätt till vård i Sverige föreligger stora skillnader i hälsa och vårdkonsumtion mellan könen och mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar. Vården ska därför sträva efter att utjämna ojämlikheter i hälsa inom befolkningen. Likvärdig vård innebär inte endast likabehandling av de patienter som söker sig till vården, utan även uppsökande och preventiva insatser för grupper med hög risk för ohälsa. Skillnader i vårdkonsumtion och ohälsa på grund av klass, kön, etnicitet eller sexuell läggning måste motarbetas och målet är en reellt jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. 5

7 Befolkningsutvecklingen med allt fler äldre, tillsammans med den medicinska utvecklingen som gör att hälso- och sjukvården kan behandla allt fler sjukdomar innebär stora utmaningar för den gemensamt finansierade välfärden. Detta är en i grunden oerhört positiv utveckling, men den ställer samtidigt krav på hälso- och sjukvårdens förmåga att ställa om och anpassa sig. Det är inte möjligt för hälso- och sjukvården att möta framtida utmaningar med färre eller oförändrade resurser. Det kommer att behövas utökade resurser till den framtida vården. Socialdemokraterna i Skåne kräver ett omedelbart stopp för pågående nedskärningar i den skånska vården. Målet om en trygg och tillgänglig vård för alla innebär att det krävs fler händer och resurser i vården, inte färre. De stora underskotten i vården, som den borgerliga politiken i riket och i regionen orsakat, hotar såväl anställningarna för över 1000 anställda i Region Skåne som vårdkvalitet och patientsäkerhet i verksamheterna. Jämfört med 2007 har antalet medarbetare i Region Skåne minskat med 1700 personer. Samtidigt har kostnaderna för inhyrd personal från bemanningsföretag ökat till 120 miljoner kronor om året. Sedan 2006 har antalet vårdplatser i Region Skåne minskat med 150. Det motsvarar ett medelstort skånskt närsjukhus av Trelleborgs eller Ängelholms storlek. Trots att nedskärningar har gett dramatiska effekter i verksamheterna fortsätter besparingspolitiken med oförminskad styrka. Vi socialdemokrater vill istället tillföra resurser för att stoppa besparingarna och satsa på eftersatta områden så som psykiatrin, cancersjukvården, barnsjukvården, vård av gamla, missbruksvården, primärvården och akutsjukvården. Socialdemokraterna föreslår att vården tillskjuts en miljard extra för Det innebär ett stopp för de pågående och planerade besparingarna och möjliggör satsningar på eftersatta områden. 1.2 Läkemedel Läkemedelsbehandling är den vanligaste behandlingsformen inom hälso- och sjukvården. Läkemedel, och tillhandahållandet av framförallt receptförskrivna sådana, ska därför i första hand ses som en del av vården och inte som en vara på en marknad. landsting. Arbetet med måltal för förskrivning av läkemedel ska utvidgas till fler områden och arbetet i läkemedelsrådet ska fortsätta för att ge stöd och råd till verksamheter och enskilda förskrivare. För enheter eller enskilda förskrivare ska det vara förenat med sanktioner att inte följa de uppsatta måltalen. Decentraliserat budgetansvar för läkemedel ska gälla. Budgetmodellen för läkemedel innebär en fördelning av kostnadsansvaret mellan primärvården (hälsovalsenheterna) och sjukhusen och en uppdelning mellan basoch klinikläkemedel. Då kostnadsansvaret inte följer förskrivare är det viktigt att modellen följs upp så att eventuella kostnadsövervältringar inte sker. En annan konsekvens av en alltför generös läkemedelsförskrivning är att förekomsten av multiresistenta bakterier ökar. Det riskerar att i förlängningen leda till att vården förlorar sin förmåga att enkelt bota lättare infektioner. Det innebär även onödiga kostnader. En ökad restriktivitet genom starkare måltalsstyrning för antibiotika krävs för att hålla tillbaka spridningen av multiresistenta bakterier. Utvecklings- och informationsarbetet som sker inom STRAMA är viktigt. Apoteksavregleringen har inneburit ökade läkemedelskostnader för Region Skåne och övriga sjukvårdshuvudmän. Det innebär dessutom att de samarbeten som under längre tid har pågått med Apoteket AB inte kan fortgå. I flera projekt har Region Skåne kunnat använda sig av farmaceutisk kompetens från Apotekets anställda för att utveckla säkerhet och effektivitet vid läkemedelsförskrivning. När detta inte är möjligt krävs en långsiktig strategi, dels för att möta en förändrad kostnadsbild, dels för att i egen regi, tillförsäkra Region Skåne ett oförminskat utvecklingsarbete kring läkemedelsförskrivning. En långsiktig kompetensförsörjning inom klinisk farmaci måste därför tryggas. Farmaceuter ska på sikt ingå som en naturlig del av teamet kring patienten. Ett sådant arbetssätt används idag på många sjukhus i exempelvis USA och Storbritannien och erfarenheterna är väldigt goda. Att ha en expert på just läkemedelsförskrivning närvarande ökar möjligheterna att medicineringen blir rätt från början och minskar därmed risken för fel i vården. Region Skåne uppvisar fortfarande höga läkemedelskostnader per invånare i relation till andra 6

8 1.3 Utveckling av sjukvården För att möta framtida utmaningar räcker inte bara en resursförstärkning. Stort fokus måste ligga på att utveckla effektiva arbetssätt och avveckla mindre effektiva. Vid utvecklandet av effektiva arbetsformer ska patientnytta och kostnadseffektivitet vara prioriterade mål. Kvalitetsregister och öppna jämförelser är viktiga verktyg för att skapa drivkrafter i utvecklingsarbetet, samt för att kunna mäta och följa resultat. Det är obligatoriskt för alla verksamheter att rapportera in till nationella och regionala kvalitetsregister. Hälso- och sjukvårdens insatser ska i allt högre grad inriktas mot preventivt arbete för att förhindra att sjukdom uppstår. Olika screening- och vaccinationsprogram är en viktig del av detta. När evidens och professionell samsyn föreligger ska Region Skåne ha en god beredskap för att implementera nya screening- och vaccinationsprogram i verksamheten. Deltagande i screeningprogram ska vara avgiftsfritt för patienten. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård måste även i allt större grad använda sin expertkunskap, sitt höga förtroendekapital och sina breda kontaktytor med allmänheten till att arbeta för mer hälsosamma levnadsvanor och levnadsmiljöer i samhället i stort. Det sker hela tiden en oerhört snabb kunskapstillväxt på hälso- och sjukvårdens område. För att tillvarata nya kunskaper på bästa sätt krävs en väl genomtänkt infrastruktur för kunskapsspridning i organisationen, samt en tydlig kunskapsstyrning till stöd för alla vårdnivåer. Det kan exempelvis innebära regionala och nationella vårdprogram eller riktlinjer. Vi ser att det på fler områden finns behov av olika kunskaps- och kompetenscentrum med uppdrag att inom sina respektive specialistområden både ta fram och ta del av ny kunskap och att sprida och implementera relevant kunskap till alla som berörs. Vårdens organisatoriska uppbyggnad i olika specialiteter med var för sig olika köer, system och arbetssätt innebär ofta att patienter skickas mellan olika kliniker med hjälp av remisser och kallelser. Det är ofta ett ineffektivt sätt att arbeta, både för patienterna och för organisationen. Därför ska utvecklingsarbetet sträva efter att utveckla arbetssätt där patienten sätts i centrum och vårdens olika specialiteter samverkar kring varje patient. För att överbrygga vårdens alla gränssnitt måste process- och flödesorienterade arbetssätt utvecklas inom hela hälso- och sjukvården. Det innebär också att vårdens resultat måste följas upp utifrån patientens hela väg genom vården. Utvecklingscentrum kan i detta avseende spela en viktig roll, men också förvaltningarnas och medarbetarnas eget engagemang. Vid flera sjukhus i Skåne bedrivs utvecklingsarbete i enlighet med det så kallade Lean healthcare. Arbetet har hittills gett goda resultat och erfarenheterna ska analyseras och användas i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den skånska hälso- och sjukvården. Då vården är en mångsidig och ofta svårförutsägbar verksamhet med väldigt varierande arbetsuppgifter och flera olika kompetenser, är frågan om huruvida vi gör rätt saker av central betydelse. Genom att aktivt arbeta för att ta bort arbetsmoment som inte tillför något mervärde för patienterna och genom att planera verksamheten och resurserna så att vi gör rätt saker redan från början kan mycket tid och resurser frigöras. Att göra rätt saker är således inte bara en fråga för verksamheterna lokalt, utan i allra högsta grad även en fråga för den centrala nivån. Utan att tvinga igenom en särskild modell för utvecklingsarbete uppifrån är det viktigt att slå fast att utvecklingsarbete inte är frivilligt för förvaltningarna, samt att det finns vissa (logistiska) principer som alla ska arbeta efter. 1.4 Barn och unga Det är välkänt att tidig upptäckt av ohälsa och tidiga insatser i unga år skapar förutsättningar för en bra hälsoutveckling senare i livet. Patientavgifter för barn utgör ett hinder för barns vårdsökande och kan leda till att föräldrarnas plånbok påverkar tillgången till vård. Rädda barnen har vid ett flertal tillfällen, med hänvisning till barnkonventionen, lyft fram det orimliga i detta. Inte minst mot bakgrund av att barn i Sverige beräknas leva i fattigdom idag. Hälso- och sjukvård för barn och unga upp till och med 19 år ska vara avgiftsfri. För barn i behov av särskilt stöd uppstår ofta fördröjningar i omhändertagandet p.g.a. svårigheter för olika aktörer inom hälso- och sjukvården och kommunen att komma överens om samverkan. I varje kommun ska det finnas etablerade och i avtal fastbestämda samverkanskanaler mellan skola, skolhälsovård, primärvård, 7

9 barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst för vård och stöd av barn som far illa. Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete som dessutom möjliggör tidiga insatser vid sjukdom kräver att hälsovården finns närvarande i barnens och ungdomarnas vardag. Detta ställer krav på en uppväxling och en utbyggnad av skolhälsovården, tillsammans med bättre samverkansformer mellan skolhälsovården och den regionala hälso- och sjukvården. Ungas sexuella hälsa har försämrats under senare år, med bl.a. ökad förekomst av sexuellt överförbara sjukdomar och aborter. Det är viktigt att Region Skåne genom bland annat sina ungdomsmottagningar på ett bra sätt kan bistå kommunerna i det hälsofrämjande arbetet på skolor mm. En gemensam strategi för god tillgång till kondomer för unga i Skåne är viktig. Vi vill även att andra preventivmedel ska vara avgiftsfria till 25 år. 1.5 Äldre I takt med att antalet äldre ökar blir kunskapen om sjukdomar under åldrandet allt mer betydelsefull. Åldrandet förändrar orsaker, mekanismer och symptom för sjukdomar och därmed även förutsättningarna för att ställa diagnos, för att behandla och för prevention. Därför ska kostnadsfria hälsosamtal erbjudas alla över 75 år. Flera svenska och internationella studier visar på den stora nyttan av att ha god tillgång till geriatrisk kompetens vid vård av äldre inom alla organspecialiteter. Fler äldre får rätt diagnos och behandling, vårdtiderna minskar och patienternas hälsa efter vårdtiden förbättras. Positiva effekter har kunnat påvisas inom flera olika områden som psykisk ohälsa, höftledsfrakturer och invärtesmedicin. Det visar på vikten av att inte bara ha geriatriska enheter, utan att samtidigt kunna se till så att den geriatriska kompetensen finns spridd och tillgänglig i hela organisationen, eller åtminstone i samtliga delar där äldre människor vårdas. Vid vård av äldre multisjuka är teamarbete en förutsättning och en utveckling mot en alltmer organspecialiserad sjukvård motverkar i grunden ett gott omhändertagande av denna grupp. Vården av äldre människor måste prioriteras upp generellt om vi ska kunna möta den förväntade ökningen av äldre patienter de närmaste decennierna. Det måste bland annat innebära mer klinisk forskning och läkemedelsstudier riktade mot denna grupp, en insikt att äldres symptom och sjukdomar måste utredas i samma utsträckning som yngres samt att prevention av ohälsa bland äldre måste prioriteras inom vård och omsorg. Men det måste även innebära en bättre kunskap i geriatrik bland den personal inom alla specialiteter som ska vårda äldre människor i framtiden. För att det preventiva arbetet riktat mot äldre ska vara framgångsrikt ska geriatrisk kompetens även finnas att tillgå i närsjukvården. Demensvården måste byggas ut och kompetensförsörjningen säkras. Alla som arbetar i primärvården ska ha kompetens att upptäcka tidiga symptom på demens. Fungerande minnesmottagningar ska finnas i hela Skåne. En resursförstärkning ska genomföras för att bygga upp ett kunskaps- och kompetenscentrum för demensvården. Den handlingsplan som presenterats 2008 ska fungera som underlag för utvecklingen av demensvården. Syftet är att knyta samman insatser som utförs av kommuner, primärvård respektive inom sjukhusvården. Då gruppen äldre ofta erhåller vård från flera olika vårdgivare samtidigt är samverkan och en sammanhållen patientprocess av största vikt. Patientprocesser ska utarbetas i samverkan mellan primärvård, specialistvård och den kommunala hälso- och sjukvården. Det är viktigt att poängtera att dessa processer även ska följas upp ur ett processperspektiv. Äldre multisjuka äter ofta flera mediciner samtidigt och drabbas därför oftare av läkemedelsförgiftning. Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla patienter inom kommunal hemsjukvård. Det är även viktigt att läkemedelslistor ses över och att läkemedelsberättelser skrivs vid varje inläggning respektive utskrivning på sjukhus. Närsjukvårdsavdelningar och ett system för direktinläggning av patienter i den kommunala hemsjukvården ska finnas på samtliga sjukhus. Alla kommuner ska omfattas av denna möjlighet. 1.6 Närsjukvården God tillgänglighet i första linjens sjukvård kan minska trycket på andra vårdnivåer. Hälsoval Skåne har förutsättningar att förbättra service och tillgänglighet i primärvården. De första upp- 8

10 följningarna tyder på att modellen inneburit ett närmande till dessa mål. Hälsoval Skåne kan även medverka till att mer av vården sker på rätt vårdnivå genom att patienter styrs över från sjukhusvård ut till vårdenheterna. På detta område är det fortfarande en bra bit kvar till målet. Därför krävs ekonomiska incitament som verkar i den riktningen samt en kraftig resursförstärkning jämfört med dagens resurser till primärvården. Vi vill genomföra en kraftig resursförstärkning av hälsovalet. Utökade resurser i Hälsoval Skåne ska i huvudsak användas till att göra det mer intressant för enheterna att sträva efter en ökad täckningsgrad, dvs. ta hand om de patienter som idag i onödan uppsöker sjukhusvården. Målet för täckningsgraden ska därför höjas, vara ett fast procenttal och den bonus som är kopplad till ökad täckningsgrad ska vara betydligt högre än idag. När målet för täckningsgraden höjs är det samtidigt viktigt att ha en särskild strategi för vårdenheter i storstäder. Till följd av ett större utbud av öppenvård i närområdet kommer dessa att utsättas för större ekonomiska risker vid en höjning av målen. Hälsovalet innebär även en ny situation för den offentliga primärvården och förvaltningen Primärvården Skåne. Oavsett styrmodell har Region Skåne ansvar för att alla medborgare i Skåne har tillgång till primärvård inom rimlig geografisk närhet. Därför är det viktigt att offentliga vårdenheter som går med underskott ibland ändå kan få finnas kvar med hänsyn till Region Skånes befolkningsansvar. Primärvården Skånes ekonomi bör i flera avseenden betraktas som en helhet där gemensamma lösningar för hyreskostnader, hantering av över- och underskott samt vissa personalfrågor kan skapa förutsättningar att driva den offentliga primärvården utifrån ett helhets- och medborgarperspektiv, snarare än ett lokalt enhetsperspektiv. Samtidigt är det viktigt att betona vikten av ökade frihetsgrader för de offentliga enheterna avseende verksamhetsutveckling och anpassning till lokala förhållanden. Att Primärvården Skåne nu snabbt förlorar marknadsandelar inom Hälsoval Skåne bör ses som en tydlig signal på att det är bråttom att förbättra villkoren inom den offentliga primärvården. Den offentliga primärvården ska vara en aktiv och initiativtagande aktör inom Primärvården. Det är inte meningen att den offentliga Primärvården ska vara etablerad på områden som blir över när de privata aktörerna etablerat sina enheter. Primärvården Skåne ska därför ständigt undersöka möjligheterna att etablera nya enheter eller filialer i exempelvis utbyggnadsområden eller vid nedläggning av annan vårdenhet. Nationell lagstiftning tvingar landsting och regioner att införa fri etableringsrätt i primärvården. Detta strider mot den ursprungliga blocköverskridande överenskommelsen om Hälsoval Skåne som förutsatte att politiken kunde styra nyetableringar, både till antal och till geografi. Möjligheten för huvudmannen att styra vårdutbudet är en nödvändighet för att kunna planera och anpassa vården efter det medicinska behovet. Istället kommer vårdutbudet i större grad att anpassas efter marknadsmekanismer vilka sällan sammanfaller med de medicinska behoven. Vi ser nu effekterna av den fria etableringsrätten i Region Skåne när vårdenheter etableras vägg i vägg med varandra och med stark koncentration i storstädernas centrum och i mer välbärgade kommuner. Det är exempelvis tveksamt om det är optimal resursallokering att ännu fler enheter etableras i Malmö centrum och mer välbärgade delar, samtidigt som enheter läggs ner i Lindängen och Hindby. Den akuta hembesöksverksamheten sköts idag av en privat entreprenör. Vi hade önskat att hela medborgarnas behov av vård på primärvårdsnivån sköttes inom ramen för Hälsoval Skåne. Att upphandla akut hembesöksverksamhet i en separat organisation skapar nya gränssnitt och nya svårigheter för patienten att veta var de ska söka vård. Att konstruktionen som sådan är svag visas av att den privata hembesöksverksamheten blivit hårt kritiserad avseende bland annat långa inställelsetider, telefontillgänglighet och omhändertagandet av döda patienter. När avtalet med den privata entreprenören går ut ska uppdrag och resurser för den akuta hembesöksverksamheten överföras till hälsovalsenheterna. Mödrahälsovården och förlossningsvården är hårt drabbad av kraftiga besparingar samtidigt som det framförallt i storstäderna sker en kraftig ökning av befolkning och antalet gravida. Vi ser inom mödrahälsovården i storstäderna hur varje barnmorska ansvarar för nästan dubbelt så många gravida än vad som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer. Självklart får detta effekter på tillgänglighet och kvalitet i verksamheten. Det krävs därför ett omedelbart stopp på besparingarna och därutöver en riktad resursförstärkning till kvinnosjukvården i hela Skåne, och 9

11 framförallt till storstäderna. Majoriteten har beslutat att införa en kundvalsmodell med fri etableringsrätt även inom mödrahälsovården. Det hjälper emellertid inte att införa nya modeller om grundproblemet är att det finns för få barnmorskor per patient. Kvinnoklinikerna som sedan många år bedriver mödrahälsovård får inte fortsätta göra det, då endast primärvård och privata aktörer ska få söka ackreditering. Att rasera välfungerande enheter och att inte ta tillvara erfarenheter och kunskaper är klandervärt både ur medicinsk och ekonomiskt synvinkel. Organisationen för mödrarhälsovården slås istället sönder. Barnmorskorna kommer att vara kopplade till primärvården och inte till den specialiserade mödrahälsovården som bedrivs på kvinnoklinikerna. Vi vill att den nuvarande organisationen, där mödravårdsenheterna tillhör kvinnoklinikerna, bevaras och utvecklas. Denna organisation underlättar kontakten mellan basmödrahälsovården och den specialiserade sjukvården. Region Skåne lägger, i jämförelse med andra sjukvårdshuvudmän, förhållandevis lite resurser på primärvården och förhållandevis mycket på sjukhusvården. Det leder till ett ineffektivt omhändertagande när dålig tillgänglighet i primärvården i onödan styr över patienter till den specialiserade vården. Vi vill uppnå en modell där vårdenheter och sjukhusspecialister naturligt samverkar för att så mycket som möjligt av vården ska ges i första linjens sjukvård. Det kräver att avtal skrivs mellan vårdenheter och sjukhuskliniker för att utföra öppenvårdsbesök utanför sjukhusen. För att skapa tydliga incitament för såväl sjukhus som vårdenheter att teckna sådana avtal föreslår vi att en del av sjukhusens resurser för öppenvårdsbesök överförs till hälsovalet, men öronmärks för att finansiera besök hos sjukhusspecialister ute på vårdenheterna. På sikt är målet att de öronmärkta pengarna ska ingå i enheternas generella vårdersättning. Detta, tillsammans med ovan nämnda satsning på höjda mål och ersättningar för täckningsgraden leder till en ökad tillgänglighet, ökat utbud och bättre kvalitet i primärvården. En förutsättning för en fungerande närsjukvård är god samverkan mellan den kommunala hälsooch sjukvården och regionens sjukhus och vårdenheter. Den centraliserade politiska organisationen har inneburit försämringar i den kontinuerliga dialogen med Skånes kommuner och de lokala brukarråden. Vi menar att det krävs en översyn av den politiska organisationen för att återskapa en kontinuerlig och väl fungerande dialog. Denna översyn ska leda till att vissa, för närsjukvårdsutvecklingen viktiga, beslutsfunktioner flyttar närmare kommuner och medborgare. Vi ser också ett behov av ett ökat incitament för vårdenheterna att samverka med övriga vårdnivåer. Vi föreslår därför att en särskild samordningspeng införs i hälsovalet som faller ut när en vårdenhet deltagit i samverkan kring vården av en patient. Att de offentliga vårdenheterna i och med Hälsoval Skåne får ett utökat ansvar för sina egna kostnader får inte innebära att Region Skåne abdikerar från sitt ägar- och arbetsgivareansvar. Den tydligaste symbolen för detta är vårdcentralen i Södra Sandby som fortfarande står utan nya lokaler, trots flera och återkommande löften och utfästelser från majoritetens företrädare. Att den egna verksamheten ska bedrivas i funktionella lokaler är ett ägaransvar det inte går att smita undan. En ny vårdcentral i Södra Sandby finns med i det socialdemokratiska alternativet till investeringsbudget. 1.7 Rehabilitering Vi vill fortsätta att utveckla den finansiella samordningen inom ramen för Finsam. Syftet med Finsam-samarbetet är att färre människor ska komma i kläm mellan myndigheter och bli lidande av att regelverk inte matchar varandra i rehabiliteringskedjan. Fortfarande har kroniskt sjuka patienter ofta svårt att erhålla individuella vårdplaner, trots att man har rätt till detta enligt lag, På kort sikt ska delmål finnas om en successiv, men kraftig förbättring på området. Alla patienter som så behöver ska få en individuell vårdplan. Att successivt förbättra det relativt sett svaga evidensläget inom rehabiliteringsmedicin ska vara prioriterat. Det nybildade kunskaps- och kompetenscentrumet i rehabiliteringsmedicin ska leda denna utveckling och sprida nya kunskaper i regionen. Den nuvarande politiska majoriteten har valt att upphandla den medicinska ryggrehabiliteringen i Ängelholm. Med detta riskeras utvecklingen av en av de mest framstående verksamheterna på området i hela landet. Risken är uppenbar att en vinstdrivande entreprenör väljer att i första hand prioritera den mer inkomstbringande operativa 10

12 verksamheten, trots att medicinsk ryggrehabilitering för många patienter är ett bättre alternativ. När den operativa verksamheten blir huvudprioriteringen kommer utvecklingsfrågorna i övrig verksamhet i skymundan. Vi motsätter oss denna upphandling och avser att ta tillbaka verksamheten i egen regi när avtalet löper ut. 1.8 Planerad vård Vårt mål är en vård fri från köer. Alla ska få snabba besked och vård inom rimlig tid. Det är av central betydelse för förtroendet för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Att uppfylla vårdgarantin ska vara ett högt prioriterat delmål i arbetet för en bättre tillgänglighet. Region Skåne ska kunna erbjuda vård till alla sina patienter inom vårdgarantins tidsramar, oavsett om de aktivt valt att åberopa vårdgarantin eller ej. Så länge detta inte är uppfyllt ska alla patienter få fullständig information om sina rättigheter enligt vårdgarantin av Region Skånes personal. Allt för många patienter vittnar idag om att de inte vetat och inte fått information om hur de ska gå till väga för att åberopa vårdgarantin. Nästan ännu viktigare i tillgänglighetsarbetet är emellertid att kunna ge patienterna snabba besked om kommande vård och behandling. Att vänta länge på vård kan vara illa nog, men att vänta länge på besked skapar nya behov i form av oro och stress för patienterna och en därmed ökad arbetsbelastning för personalen. Vi vill därför i grunden förändra det system för kallelser och inbokning av tider för besök och operation som är rådande inom vården idag. Det finns inga skäl till att en patient efter en kontakt med vården, som innebär att en ny tid ska bokas in längre fram, ska behöva gå hem och vänta på en kallelse, för att sedan i upp till 40 procent av fallen behöva ringa tillbaka till vårdgivaren för att få en ny tid som passar bättre. Tider kan och ska bokas in i samråd med patienten. Det innebär både minskad administration för ombokning, färre återbud och en bättre service. Om patienten själv får råda över tidpunkten för sin vård kommer tidsbestämda tillgänglighetsmål, så som den nationella vårdgarantin, inte längre att spela en så framträdande roll. Incitamenten ska vara att ge god service direkt, inte att vänta max tre månader innan ett besök bokas in. Fokus i tillgänglighetsarbetet ska därmed främst vara att minska ledtiderna. Det är tiden som går mellan olika vårdinsatser som inte tillför något värde för vare sig patient eller behandlande personal. Det gäller utöver väntetid till besök och behandling även tiden för remisshantering och väntetid för diagnostik såsom lab och röntgen. Tid mellan beslut och utförd insats ska alltid vara så kort som möjligt. Enligt Region Skånes egna God klinisk praxis ska det max ta tre dagar att hantera en remiss. Oftast tar det emellertid över en vecka, ibland mer. För bild- och funktionsdiagnostik har Region Skåne ett eget tillgänglighetsmål på 60 dagar. Det innebär, förutsatt att patienten i fråga bara behöver en undersökning inom detta område, att en patients färd inom vården kan ta 240 dagar, med samtliga tillgänglighetsmål uppfyllda. Tillkommer gör den tid läkaren behöver för att ställa rätt diagnos. Det är bra att olika tillgänglighetsmål finns, men det är uppenbart att ett ensidigt fokus på dessa mål inte i sig är tillräckligt för att skapa en acceptabel tillgänglighetssituation för patienten. Därför behövs ett skifte från att varje enhet arbetar för att uppfylla sina mål, till ett fokus på hela patientens väg genom vården. Från besök på vårdcentralen, via remisser, labprov, röntgen, nya remisser, diagnos och slutligen påbörjad behandling. Målet ska vara att ta bort ledtider och kortast möjliga tid för hela patientprocesser och flöden. Det kräver att vården förmår att samverka över gränssnitt, eller en styrning som i ökad grad tar bort befintliga gränssnitt i vården. Redan nu vill vi emellertid vässa det uppsatta tillgänglighetsmålet till bild- och funktionsdiagnostik från 60 till 30 dagar. För att alla patienter ska kunna erbjudas vård inom rimlig tid måste resurser tillföras verksamheterna. Samtidigt måste den planerade vårdens struktur ses över. Det är tydligt att den planerade vården, i dagsläget, bedrivs effektivast på de mindre sjukhusen. Det kan bero dels på en större grad av specialisering och dels på mindre störningar från det akuta patientflödet på de mindre sjukhusen. Vi är oroliga för att den nuvarande inriktningen, att allt mer av såväl den akuta som planerade verksamheten ska koncentreras på de stora akutsjukhusen, riskerar att leda till sämre effektivitet och tillgänglighet i den planerade vården. De små sjukhusens effektivitet borde stämma till eftertanke och tas till vara på ett bättre sätt. Sjukresorna är viktiga för tillgängligheten till vården inte minst för äldre och funktionshindrade. Sjukresorna är en viktig del av vårdkedjan och måste genomsyras av och inte minst följas upp och granskas ur ett patient- och sjukvårds- 11

13 perspektiv. Idag vittnar många patienter om problem med sjukresorna. Vi vill utveckla kvalitén, förkorta resenärernas väntetider samt sträva efter så korta restider som möjligt. I utvecklingen av sjukresorna är det viktigt att det förs en kontinuerlig dialog mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och nämnden för kollektivtrafik. 1.9 Reformera akutsjukvården Den specialiserade akutsjukvården lider av stora brister i kvalitet och tillgänglighet. Störst problem finns på de stora akutsjukhusen. Både patienter och personal vittnar om oacceptabla situationer med ständiga överbeläggningar, väntetider på uppemot tio timmar för patienterna och om en stressig och svår arbetssituation för personalen. Vi anser att det nu är hög tid att ta krafttag kring akutsjukvården och inleda att brett tillgänglighetsarbete som inkluderar samtliga aktörer som samverkar med akutmottagningarna. Akutsjukvården är en angelägenhet för hela organisationen. Det är inte rimligt att en människa som söker sjukvård akut, som har smärtor och kanske befinner sig i en krissituation ska behöva vänta länge i ovisshet på en akutmottagning. Regionala, och på sikt nationella, tillgänglighetsmål, ska finnas även inom akutsjukvården. Ett 4 timmarsmål, innebärande att patienter inte ska behöva vistas mer än fyra timmar på en akutmottagning från inskrivning till utskrivning, har numer införts i Region Skåne. En utskriven patient ska antingen ha blivit färdigbehandlad, inlagd eller hänvisad till annan vårdnivå. Målet ska dock inte bara vara en fråga för akutmottagningen att uppfylla, utan för hela sjukhuset. Detta är viktigt inte minst utifrån att akutmottagningen inte förfogar över hur vårdplatser utnyttjas på specialistklinikerna där akuta patienter läggs in. Det måste således vara ett ansvar för alla inblandade verksamheter att det akuta patientflödet fungerar effektivt och bra. Region Skåne är idag långt ifrån att uppfylla 4- timmarsmålet för samtliga patienter. Inte heller når man upp till sitt eget, relativt lågt satta, mål om att 80 procent av patienterna ska vara utskrivna inom denna tid. Vi Socialdemokrater anser att ambitionen bör vara att alla patienter ska få vård på akutmottagningarna inom 4 timmar. Framförallt på de stora akutmottagningarna finns ett stort behov av att tillgänglighetsarbetet nu intensifieras. Målet för utvecklingsarbetet får emellertid inte stanna vid att uppnå måltalen, utan det självklara målet ska vara att ingen patient ska behöva vänta mer än 4 timmar på en akutmottagning. Viktiga åtgärder för bättre tillgänglighet inom akutsjukvården är framförallt att vårdplatsbristen åtgärdas. Då krävs både utökade resurser för att skapa fler vårdplatser, men också att de vårdplatser som finns utnyttjas mer effektivt än idag. På akutmottagningarna finns behov av ett fortsatt utvecklingsarbete kring bättre och separerade patientflöden för minskade ledtider, bättre anpassade lokaler och samverkan mellan de stora akutsjukhusen. Att vi lyckas åstadkomma bättre uppföljningar av tillgänglighet och kvalitet och att det finns öppna regionala jämförelser av akutsjukvården är centralt för ett lyckat utvecklingsarbete. Vidare anser vi att utbildning av fler akutläkare och fungerande samverkan med andra vårdnivåer såsom den kommunala hälso- och sjukvården, primärvården, den prehospitala vården, specialistkliniker och diagnostik på sjukhusen samt psykiatrin är av stor vikt för en optimalt fungerande akutsjukvård. Akutmottagningarna har en strategisk och central position inom hälso- och sjukvården. Hit går många patienter som egentligen borde vårdas på lägre vårdnivåer. Hit kommer även många patienter som sedan måste skickas vidare till samtliga övriga specialistområden på sjukhusen. Man har regelbunden kontakt med den kommunala äldrevården, liksom socialtjänst och polis. Man får in patienter med såväl somatisk som psykisk sjuklighet. Man är den prehospitala vårdens naturliga länk in i vårdkedjan. Kort sagt är alla andra instanser som i olika sammanhang har kontakt med patienterna beroende av en väl fungerande akutsjukvård och högkvalitativa akutmottagningar. Stora delar av hela hälso- och sjukvårdens utvecklingsarbete ska därför utgå från hur det påverkar eller avlastar det akuta vårdflödet på de stora akutsjukhusen. Att på detta sätt låta akutmottagningarna utgöra navet i sjukvårdens utveckling är ett paradigmskifte som sätter patienten i centrum, snare än systemens eller professionens. För att detta ska bli framgångsrikt är det nödvändigt att akutmedicin är en attraktiv verksamhet för all personal. Principen att alla ingångar leder rätt ska gälla i hela den skånska vården. Den som söker kontakt med vården ska få hjälp och service oavsett om man lyckats lokalisera rätt vårdgivare eller vårdnivå. Konkret innebär det att vårdpersonal inte 12

14 bara ska hänvisa till en annan vårdnivå eller vårdgivare, utan också aktivt tillse att patienten hittar rätt vårdkontakt. I det fall patienten redan hunnit berätta om sina symptom för fel person ska vårdpersonal vara behjälplig så att viktiga delar av patientens berättelse inte faller bort vid nästa kontakt med vården. Detta är en viktig del av en god service, men det är också en viktig del av patientsäkerheten då det är väl känt att en berättelse tenderar att bli kortare och kortare för varje gång den berättas Prehospital vård En väl fungerande och effektiv ambulanssjukvård är en viktig del av den vardagliga tryggheten. Korta inställelsetider och hög kompetens ska känneteckna den skånska ambulanssjukvården. Vi vill införa prehospitala akutteam med läkarkompetens. Läkarmedverkan och läkarkompetens i ambulanssjukvården behövs, både för att kunna erbjuda bra utbildningsplatser för blivande akutläkare och för att effektivisera det prehospitala omhändertagandet av svårbedömda patienter. Akutteamen är också viktiga för att upprätthålla en god beredskap och kompetens vid större trauman. Inom ambulanssjukvården måste rimliga arbetstider gälla. De långa arbetspass som idag förekommer i den entreprenadutsatta verksamheten kan innebära risker för både patienter och medtrafikanter. De rekommendationer och riktlinjer kring arbetsmiljön som gäller i övriga vården måste rimligtvis gälla även i en verksamhet där personalen transporterar svårt skadade patienter i hög hastighet nattetid. Vid flera tillfällen har de privata entreprenörerna som kör de skånska ambulanserna underlåtit att lämna in avvikelserapporter i tid. Problem har också uppstått med journaler och det har även saknats kartor i bilarna. Ambulanssjukvården är en viktig del av en sammanhållen akutsjukvård. Av dessa skäl anser vi att ambulanssjukvård ska bedrivas i offentlig regi Psykiatri Vården och rehabiliteringen av psykiskt sjuka har stora kvalitets- och tillgänglighetsbrister. Psykiatrin i Skåne måste utvecklas och förstärkas. Vårdköer ska arbetas bort, utredningstider förkortas och ett mer flexibelt vårdutbud måste kunna erbjudas patienterna. Evidensbaserade arbets- och behandlingsmetoder ska användas. När nya vårdformer ersätter gamla är det viktigt att inga patienter hamnar mellan stolarna. Psykiatrin är ett prioriterat område och detta måste synas mer i resurstilldelningen och nyinvesteringarna. Idag råder brist på vårdplatser inom slutenvården vilket tvingar verksamheten till hårda prioriteringar som inte är rimliga med tanke på hur svårt sjuka patienterna är. Vi ser att den psykiatriska slutenvården är hårt prövad, därför vill vi på olika sätt förbättra villkoren för verksamheten. Det handlar om lokaler och specialistkompetens men även om tillräckligt antal vårdplatser. Överbeläggning av slutenvården till trots har den politiska majoriteten drivit igenom nedläggningar av slutenvårdsplatser för att skapa ekonomiskt utrymme för upphandlingar av andra vårdformer. Även om inriktningen att mer av den psykiatriska vården ska bedrivas i öppen- eller mellanvårdsform är korrekt leder utvecklingen till att svårt sjuka patienter inte får den vård de har rätt till, samtidigt som beläggningen och arbetsbelastningen inom slutenvården blir orimlig. Innan slutenvårdsplatser kan läggas ner krävs det att platserna är tomma. Därför ska utbyggnaden av nya vårdformer främst finansieras av nya pengar i psykiatrin. Utöver utveckling av nya och moderna vårdformer ska fokus under 2012 även ligga på att förbättra missbruksvården och öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. För barn och unga upp till 24 år som söker hjälp med ett missbruk ska tillgänglighetsmålen skärpas. Patienter med psykiska sjukdomar och/eller missbruk har ofta sämre förutsättningar att utkräva sina rättigheter än andra patienter. Det gör det desto viktigare att den psykiatriska vårdens medarbetare ser som sin självklara uppgift att aktivt värna om patienternas rätt. Det gäller exempelvis vårdgarantin och rätt till delaktighet och inflytande i vården. Psykiatrins lokaler och inre miljöer är i stort behov av upprustning. En särskild regional fysisk utvecklingsplan för psykiatrin är på socialdemokratiskt initiativ på väg att tas fram. Nästa steg är att se till att dessa nyinvesteringar ges hög prioritet vid en total behovsbedömning. Utöver en förstärkt organisation för psykiatri krävs utökad psykiatrisk kompetens i närsjukvården. För att uppnå detta ska nya arbetssätt 13

15 utvecklas så att specialistpsykiatrin på ett bättre sätt kan erbjuda konsultstöd, rådgivning och utbildning till personal i närsjukvården. I samverkan med skolhälsovård och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin ska närsjukvården medverka till att rätt stöd sätts in för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Ökade insatser från skola och primärvård är nödvändiga för att uppnå tidig upptäckt och tidiga insatser vid psykiska sjukdomar. Region Skåne har också ett särskilt ansvar för att unga vuxna med vårdbehov får en bra och säker övergång från barnoch ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. En åtgärdsplan ska utarbetas för att minska den psykiska ohälsan bland unga vuxna En kvalificerad cancervård Förekomsten av cancer i befolkningen kommer enligt prognoserna att ha fördubblats fram till Att arbeta långsiktigt och brett med att utveckla prevention och behandling av cancersjukdomar är därför nödvändigt. Den allra bästa vården måste finnas tillgänglig för de svårast sjuka. Utvecklingen inom cancersjukvården, där nya behandlingsmetoder och läkemedel hela tiden utvecklas, måste komma alla till godo. Att skapa en likvärdig och enhetlig cancervård, oavsett var man bor, är högt prioriterat. Den viktigaste och mest effektiva åtgärden i en långsiktig strategi torde vara ett bättre förebyggande arbete för att begränsa inflödet av nya cancerpatienter. Det handlar då både om att finna metoder för att minska förekomsten av tobaksrökning, fetma, hög alkoholkonsumtion, låg fysisk aktivitet, hög exponering av UVstrålning mm, och om att utveckla och implementera nya cancervacciner. Mål på kort och lång sikt med folkhälsoarbetet ska tas fram. Tidig upptäckt av cancer innebär en bättre sjukdomsprognos och en mindre resurskrävande behandling. Därför ska utvecklingen och implementeringen av nya effektiva screeningprogram vara högt prioriterat, liksom att screeningen kommer hela befolkningen till del på lika villkor. Region Skåne ska ligga långt framme avseende screening och riktade provtagningar mot riskgrupper och nya screening program ska implementeras så fort de ingår i Socialstyrelsens rekommendationer och riktlinjer. Region Skåne ska också arbeta särskilt med att öka deltagandet i screeningprogrammen och nå ut till de grupper som idag väljer bort provtagning. Allt bättre, men också dyrare och mer specialiserade, behandlingsmetoder och läkemedel för att bota och lindra cancersjukdomar ställer krav på större patientunderlag och ökad koncentration av verksamhet. Inte minst cancerkirurgin bör koncentreras. Därför är det positivt att ett regionalt cancercentrum har inrättats. Hög kvalitet, sammanhållna vårdprocesser och korta ledtider ska känneteckna cancersjukvården. Det innebär bland annat arbete i multidisciplinära vårdteam, att vid behov kunna erbjuda patienterna individuella vårdplaner och att tydliga mål finns och följs upp för ledtider. Även deltagandet i nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser är av stor vikt för att utveckla verksamheten. Den resursbrist som idag finns inom onkologin är bekymmersam. Att verksamheten säger sig tvingas prioritera vilka cancerpatienter som ska behandlas på grund av sparkraven är inte acceptabelt. Cancersjukvården handlar om vården av de svårast sjuka och där ska resursbehoven vara täckta. Många människor lever idag med behandlad eller botad cancer. För att möjliggöra ett bra liv vill vi se till att rehabiliteringen, även inom cancersjukvården, utvecklas och omfattar fler Vård i livets slutskede När bot inte längre är möjlig ska lindring och tröst kunna erbjudas inom den palliativa vården. Såväl tillgången till hospiceplatser som till avancerad sjukvård i hemmet ska vara god och likvärdig i hela regionen. Därför behövs en utökning av hospiceplatser i nordöstra, sydöstra och mellersta Skåne. I nordost har en mycket framgångsrik modell för kvalificerad hemsjukvård (KVH) byggts upp. Denna bör stå som modell för utvecklingen i hela Region Skåne av avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). En sådan utveckling kräver en kraftig utbyggnad i vissa delar av Skåne, främst i gamla Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt, varför en resursförstärkning är nödvändig. Den nya gränssnittsöverenskommelsen med Skånes kommuner skapar ytterligare förutsättningar att få igång ett regionövergripande utvecklingsarbete. För att få fart på utvecklingsarbetet och sam- 14