Nära Utblick Ystad Smaker Växtkraft Kreativitet Utblick Ystad Intryck Flanera Horisont Ledig Hjärtat Hemma Livsrum Utveckling

Transkript

1 Utblick Ystad

2 Position Utveckling 2004 Ystad blir fi lmstad 1991 Första Wallanderboken Ystad ligger på Sveriges sydkust och på 55:e breddgraden, samma breddgrad som Newcastle, England. Den som reser från Köpenhamn till Ystad rör sig Utblick Ystad 1957 Dag Hammarskjöld köper Backåkra 1936 Fritidsutställningen 1910 Scala, första biografen i Ystad, öppnas Skoghejdan faktiskt söderut. Här fi nns båtförbindelser med Bornholm och Polen och man kan resa hit på Europaväg 65 hela vägen från Grekland. Kommunen har ca invånare och en yta på 355 km². Till stor del 1866 Järnväg till Ystad 1824 Ångbåtslinje till Stralsund 2004 Facebook lanseras Ellestadssjön Eneborg Baldringe Knickarp Rögla Krageholmssjön Sövestad Krageholm Gussnava Skårby Hunnestad Bromma Rynge Bussjö Marsvinsholm Bjäresjö Vallösa Hedeskoga Karlsborg Ensligheten Bjersjöholm Balkåkra Sjörup Ruuthsbo Snårestad Källesjö Charlottenlund Svarte Ystad Lyckås består arealen av jordbruksmark men här fi nns även ett antal naturreservat och Natura 2000-klassade områden. Staden är ett administrativt centrum med lasarett, Polis, Tingsrätt samt en mångfald av skolor och utbildningar. Här fi nns fl er än 300 föreningar och 22 aktiva byalag. Högestad Borrie Svenstorp Karlsfält Stora Herrestad Henriksfält Stora Köpinge Örum Kölnehögarna Glemminge-Tågarp Öja Fredriksberg Köpingebro Glemmingebro Fröslöv Hörup Köpingsberg Hedvigsdal Sandskogen Nybrostrand Ingelstorp Löderup Kabusa Valleberga Hagestad 1480 Pilgrändshuset byggs Carl von Linné besöker Ystad Sovjetunionen upplöses Malmö 60 km 1658 Göteborg 325 km Skåne och Ystad blir svenskt Helsingborg 1956 Helsingør Kristianstad Revolt i Ungern Oslo 618 km Stockholm 667 km Höör 1936 Spanska inbördeskriget startar Helsingfors 1100 km Landskrona Berlin 400 km 1906 Hörby Jordbävningen i San Francisco Szczecin 273 km 1876 Warszawa 774 km Lund Alexander Graham Bell uppfi nner telefonen Prag 770 km København 1821 Mexiko blir självständig Sjöbo stat Hamburg 418 km Malmö Bryssel 1000 km Simrishamn 1492 Christofer Columbus når Amerika 1749 Paris 1300 km Tomelilla Författaren Johann Wolfgang von Goethe föds London 1330 km Skurup 1653 Ystad Taj Mahal i Indien färdigbyggt Trelleborg Malmö Airport 40 km Rønne 70 min Hammar Peppinge Hagestadborg Gillshög Copenhagen Airport 84 km Kristianstad Airport 66 km Allinge Swinoujscie 7,5 tim Kåseberga Backåkra Sandhammaren Rønne Ales stenar Löderups strandbad

3 Nära Klockan är åtta. Dörrarna stängs och Pågatåget rullar ut från Svarte station. Det prasslar om morgontidningar, någon rättar till sina lurar för att lyssna på radions väderprognos, någon sluter ögonen och lutar sig tillbaka. Om 40 minuter når tåget Malmö central. Härifrån sprids resenärerna vidare ut i Malmö, mot Lund, Stockholm, Copenhagen Airport. Världen är nära Ystad. Barnen på Vindspelets uteförskola gör sig redo för att traska ner till Svarte strand. Moln skymmer solen och vinden är frisk, men de närmaste timmarna kommer barnen att vara fullt koncentrerade på fynden de gör i vattenbrynet: mjukt slipade stenar, tångruskor och små, små musselskal. I öster ses Bornholmskatamaranen närma sig Ystad hamn. Från Ystads kommuns sydligaste spets till dess nordligaste hörn är det knappt två mil. Från väster till öster är det fyra mil. Tittar man på kartan ser man ett finmaskigt nät av vägar som täcker landskapet. Det är aldrig särskilt långt någonstans. Varken till mataffären eller till kvällsdoppet. Inte heller till söndagens fotbollsträning eller ostbutiken på Stortorget.

4

5 Smaker De första kunderna svänger in på Kåsebergaodlingens gård redan tidigt på morgonen. Solen har så smått börjat höja temperaturen i växthuset där nätmelonerna snart är redo att skördas. Butikens hyllor fylls på med tomater, paprikor, chili och alla andra grönsaker och bär som kommer att gå åt under dagen. Tio minuter bort ligger Olof Viktors bageri och café. Även här köar de morgontidiga och det gäller att inte surna till om sista limpan av favoritbrödet försvinner från hyllan just innan man själv når fram till disken. Förslagsvis väljer man att se det som en möjlighet att prova något nytt. Ett kryddat levainbröd kanske. Sommartid är trycket hårt i butiken, men i Olof Viktors hjärta, bageriet, tullas inte på några jästider och den vedeldade ugnen måste pysslas om för att hålla exakt rätt temperatur. Gott bröd är den tålmodiges belöning.

6 Österlen, trakten som börjar strax öster om Ystad, brukar få heta Sveriges Provence. Fälten norr om Hammars backar är snarare Sveriges Champagne. Vinmakaren Carl-Otto Ottergren lärde sig allt om vin i Frankrike, men när det var dags att producera eget mousserande vin flyttade han hem. De gamla hemtrakterna visade sig ha ett klimat snarlikt det som rådde i franska Champagne på 1800-talet. De kalla vintrarna håller undan sjukdomar och parasiter och druvorna som skördas framåt hösten har precis den friska syrlighet som Carl-Otto vill åt. Raderna med vinstockar ökar för varje år liksom de nyfikna besökarna. Landsbygden kring Ystad är med sina odlingar, gårdsbutiker och restauranger som ett enda stort skafferi. Biffen, grönsakerna, rapsoljan, kryddorna, hallonen allt på tallriken kan man hitta runt knuten. En bra guide till utbudet är Matrundan, en försommarvecka då många av traktens matproducenter och krögare bjuder på kulinariska upplevelser.

7 Växtkraft När man tittar på Ystad över en längre tid kan man skönja en slags folklig mobiliseringsförmåga som ibland har fått smått fantastiska följder. Det var just denna förmåga som vid slutet av 1800-talet ledde fram till ett teaterbygge av en kaliber som man tidigare inte sett maken till i någon stad av Ystads storlek. När en äldre teaterbyggnad på Stortorget i mars 1891 brann ner till grunden mobiliserades alla krafter. Stadsarkitekten Peter Boisen fick i uppdrag att ge sig ut i Europa för att studera det senaste inom arkitektur och modern teknik. Det här skulle inte bli någon simpel liten landsortsteater utan en institution som skulle kunna mäta sig med de stora scenerna i Malmö och Stockholm. Att Boisen verkligen hämtade inspiration på kontinenten råder det ingen tvekan om. Ystads Teaters exteriör är mycket snarlik den teater i Leipzig som förstördes under andra världskriget. Samma drag av mobilisering och jäklar anamma återkommer genom historien ända fram till våra dagar. Som när Ystads konstförening drev på tillkomsten av ett konstmuseum Mitt på S:t Knuts torg byggdes ett stort hus i funktionalistisk stil med plats för både stadsbibliotek och museum. I de ljusa salarna möter man idag en stor samling av sydsvensk och dansk konst och en ambitiös utställningsverksamhet. I vår tid har mobiliseringsfenomenet bidragit till festivaler för opera och jazz där initiativtagarna med samma självklarhet bestämt sig för att här ska det inte vara något annat än världsklass. Därför kan man första veckan i augusti sitta på Per Helsas gård, Nordens bäst bevarade korsvirkeskvarter, och lyssna på internationell jazz. Idag är Ystads Teater Sveriges bäst bevarade 1800-talsteater som fortfarande är i bruk. Teaterns hundraårsjubileum 1994 blev startskottet för en modern teaterhistoria. Där uppstod embryot till Ystads Stående Teatersällskap. Gruppen som väckte liv i friluftsteatertraditionen och satte Marsvinsholms slottspark på den skånska kulturkartan. För många har det blivit en årlig sommartradition att ta Pågatåget till Marsvinsholm för en helkväll med picknick och teater i parken medan solen sänker sig över landskapet. En väsentlig motor och mobiliseringskraft i dagens kulturliv är de många konstnärer, författare, formgivare, filmare och andra kreatörer som är verksamma här. För att provsmaka en del av utbudet kan man ge sig ut på vägarna under påskens konstrunda, då många av dem generöst öppnar sina ateljéer och gallerier för besökare. Eller åka till Marsvinsholms Skulpturpark. Hela sommaren kan man här njuta av spännande samtida skulpturkonst i parken och i slottsgalleriet.

8 Kreativitet I maj 2008 kom den brittiske skådespelaren Kenneth Branagh till Ystad för att spela in den första engelskspråkiga Wallanderfilmen. Även om han knappast förväntat sig paparazzis i buskarna blev han nog lite förvånad över uppmärksamheten eller snarare bristen på uppmärksamhet. De enda som bad om autografer var ungarna som kände igen honom från Harry Potter-filmen Hemligheternas kammare. Vid det laget var filmstjärnor vardagsmat för övriga Ystadbor. Det var i början av 2000-talet som grunden lades till Ystads nya näringsgren. Politiker, lokala banker, Film i Skåne och många fler trodde på idén om att Ystad och dess omgivningar skulle kunna bli en ledande plats för filmproduktion, och vågade satsa resurser. I tomma lokaler på det nedlagda regementet skapades en av Skandinaviens största filmstudios. Folk i trakten anmälde sig till statistregister och lokala snickare blev dekorbyggare. Det började med filmerna om Henning Mankells kriminalkommissarie Kurt Wallander, som snart följdes av andra tv- och filmproduktioner, och idag är Ystad Studios väletablerad. I Wallanderfilmernas kölvatten har det växt fram en filmturism. Fans från Sundsvall, Stuttgart och Sydney förenas i sin Wallandervurm när de spanar på Mariagatan, i hopp om att få se en skymt av skådespelaren Krister Henriksson.

9 I den gamla jordbruksbygden kring Ystad frodas numera företag som bygger sin framgång på nischad kunskap och innovativa idéer. Det kan vara en ensam webbdesigner med kontoret mitt i åkern och hela världen som arbetsfält. Eller en high tech-industri som Polykemi. Ystadföretaget har blivit ledande på att mixa plastmassa med utvalda tillsatser för att ge plasten specifika kvaliteter, som formstabilitet, ökad styrka, unika kulörer. När de skräddarsydda plastgranulaten lämnat Ystad kan de bli allt från bilinredningar till knallfärgade konferensstolar. Och så finns det de som är innovativa genom att ta ett steg bakåt. Reflektera och ifrågasätta. Då kan man få en prins till kund. På Karlsfälts gård, strax öster om Ystad, ser man jordbruk i stordrift som enfald och föredrar mångfald. Det betyder att man odlar mångsidigt och varierat för att inte utarma jorden, och att man har plats för både nötdjur, får och grisar. Små stall och gott om plats för varje gris ger en stressfri uppväxt och friska, antibiotikafria djur. Det är en inställning som har gett resultat. Kräsna konsumenter och kockar gillar köttet och Karlsfälts Hampshiregaltar har blivit eftertraktade avelsdjur. Galtarna ger upphov till grisar både i Sverige och England bland annat på Prins Charles lantbruk.

10 Intryck En vidsträckt hed, betande kor i ena ögonvrån och till höger en cirkelformad stenmur. I mitten av cirkeln en stor sten med inskriptionen PAX. En man och en kvinna slår sig ner på muren och sitter stilla, fullkomligt oberörda av de stojande barnfamiljerna som drar förbi, ner mot havet. Att det här skulle bli en plats för meditation och stillhet, att människor skulle välja att döpa sina barn och vigas här, det har egentligen en tragisk upprinnelse. Dag Hammarskjöld, en gång FN:s svenske generalsekreterare, köpte gården Backåkra med tillhörande 30 hektar mark Tanken var att det skulle bli en fast punkt för den kringresande fredsmäklaren, men i september 1961 satte en flygolycka i den afrikanska natten stopp för Hammarskjölds karriär och vidare planer för gården. I gengäld blev platsen genom hans testamente tillgänglig för de tusentals människor som varje år tar sig hit och finner tröst och inspiration i landskapet och minnet av en man. Redan under sin livstid bidrog Dag Hammarskjöld till att omgivningarna med hedlandskap, tall- och ekskog och vidsträckta sandstränder blev naturskyddat område. Den som sänker blicken mot marken kan hitta rara backsippor, sandlilja och praktnejlika. På våren breder liljekonvaljen ut sig under ekskogens knotiga låga träd.

11

12 Från naturreservatet kan man följa Skåneleden fem kilometer västerut till Kåseberga. Det lilla fiskeläget vid kanten av åsen som på något sätt lyckas ta emot bortåt 1 miljon turister varje år. Somliga kör den smala byvägen ner till hamnen för att köpa fisk, eller för att äta gourmetmat hos prisade kocken Anders Vendel, andra för att fånga vågorna bortom piren med en surfbräda. Men de allra flesta besökare kommer till Kåseberga för att klättra upp för åsen norr om hamnen. Här uppe ligger fornlämningen Ales stenar och platsen rymmer en slags storslagenhet som aldrig upphör att fånga människor. Utsikten är svåröverträffad: snurra runt ett varv och du kan pricka in fem kyrktorn, den danska ön Bornholm i horisonten samt en och annan skärmflygare. Området kring Kåseberga och Hammars backar har utvecklats till ett mecka för skärmflygare på jakt efter en stunds tyngdlöshet. Kanske skulle de vara beredda att stämma in i Hammarskjölds ord när de gör sig redo att sväva iväg över rullstensåsens kant: Att vara fri, att kunna stå upp och lämna allt utan att se sig tillbaka. Att säga ja.

13 Flanera Stora Östergatan är egentligen inte särskilt lång, ändå kan det ta en god stund att förflytta sig från Österportstorg till Stortorget. I Ystad kan man nämligen konsten att flanera; att gå på sta n utan något annat syfte än att träffa folk, fika, handla, uppleva. Så gjorde Ystadborna för femtio år sedan (då kallade man det att ströga ) och så gör man fortfarande. Man kan shoppa allt man behöver i storstadsgalleriorna, men att flanera i Ystad är något helt annat. En lördagstur kan börja med loppisen på Österportstorg och avslutas med torghandeln på Stortorget. Sedan är det bara att välja stopp utifrån behov och preferenser: urmakaren, designbutiken, sportaffären, Systembolaget. Mitt på Stora Östergatan står en uppvärmd bänk där frusna flanörer kan slå sig ner. Värmen kommer från stadens fjärrvärmeverk och produceras bland annat av spannmålsavfall från traktens lantbruk. En tur på sta n är inte komplett utan en fika. Kaféerna är en del av Ystadbornas gemensamma vardagsrum och bara i centrum kan man välja mellan ett tiotal. En del har hängt med länge. Legendariska Koppen startade på 1930-talet under namnet Bröderna Pehrssons Konditori (kaffekoppsskylten på fasaden gav så småningom namnet Koppen i folkmun). Här har generationer av gymnasister skrattat, våndats, spanat och smygrökt. Idag är askfaten bortplockade, inredningen har uppdaterats och sortimentet innanför disken förändrats, men själva syftet med att gå på kafé är alltjämt detsamma.

14

15 Omväxling till stadens shoppingstråk finns mitt ute på landet. Särskilt om målet är växter och kryddor. Hos Österlenkryddor i Köpingebro växer utbudet för varje säsong. Sommarens lavendelhav följs numera av blommande krokus och framåt jul doftar det av saffran i butiken. I Öja, några kilometer nordöst om Ystad, in på en grusväg, ligger Åbergs Trädgård. Grundad 1872 är den äldst av traktens många plantskolor, och med sina arter är den en av Sveriges mest välsorterade. Här kan man återuppta flanerandet: genom växthus med frodiga plantor, längs gångar med färgstarka perenner, bland bärbuskar och fruktträd. Och så kan man naturligtvis fika, annars vore det inte Ystad.

16 Horisont Strax efter åtta på kvällen glider m/s Polonia in i Ystad hamn och hälsar staden med en mistlurston. Det är en daglig påminnelse om att havet i alla tider har fungerat som en drivkraft för Ystads utveckling och välstånd. Havet gav sill och havet öppnade för kontakter och handel med omvärlden. Länge var hamnen i Ystad sista utposten innan kontinenten, och alla som skulle resa ner i Centraleuropa mellanlandade här innan de tog postbåten till Stralsund. Idag är Ystad en av Sverige största hamnar för passagerare och gods. Förutom Polenfärjorna går täta turer med världens största katamaran till den danska ön Bornholm. Det är länge sedan Skåne var en del av Danmark, men fortfarande går den naturliga vägen från Köpenhamn till Bornholm via Ystad. Världens största sandlåda Sveriges bästa strand Inför sommarsäsongen brukar lovorden över Sandhammaren dugga tätt i svenska tidningar. Med sin finkorniga, vita sand och de öppna vidderna är det en strand som för tankarna till något tropiskt paradis. Sandhammaren är alldeles unik, men det är långt ifrån den enda badstrand som står till buds längs Ystads fyra mil långa kust. Det är bara att välja och vraka: Löderup, Nybrostrand, Sandskogen, Lilleskog, Svarte. Det finns till och med en strand mitt i Ystad, vid Marinan. Här kan man traska ut på den 125 meter långa bryggan, slå sig ner på en bänk och få ett litet annat perspektiv på staden.

17 Längs Sandskogen och bort mot Nybrostrand är stranden och tallskogen en enda stor lekplats och friluftsyta för Ystadbor och turister. Under Sandskogens tallar slingrar grusvägar förbi sommarvillor, stugor, kaféer och restauranger. Längre in finns campingplats och motionsspår. Närmast strandpromenaden ligger badhytterna. Denna brokiga samling stugor i allsköns färger och modeller. Så fort den första vårsolen når sydkusten slås dörrarna upp, badkläder hängs på tork, kaffekoppar klirrar och fem kvadratmeter stuga räcker långt. Om stormvågorna går höga på havet kan man flytta in på Ystad Saltsjöbads spa ligga i poolen och se ut över vajande strandråg. Ett svenskt hotell kan knappast ha ett mer strandnära läge och platsen är anrik. Den första upplagan av hotellet byggdes redan 1897 och var en följd av den framväxande badortskulturen. Idag är det del av en växande spakultur och hyllas för sin speciella atmosfär. Här kan man koppla av efter en intensiv konferens, inleda en romantisk helg, eller bara kicka igång sinnena med ett yogapass.

18 Ledig Sommaren 1936 tog medeltidsstaden klivet in i den moderna tiden. Den 19 juni öppnade idéutställningen Fritiden och Ystad blev synonymt med det nya goda livet där man hade tid för semester, resor, lek och idrott. Två veckors lagstadgad semester skulle snart bli verklighet i Sverige, ett rationaliserat arbetsliv gjorde att många människor faktiskt orkade vara aktiva efter arbetet. Utställningen blev en riksangelägenhet då många beslutsfattare såg det som ett samhällsansvar att inspirera befolkningen och erbjuda vettiga fritidsaktiviteter. Även hemmet var i fokus på utställningen. Bostaden presenterades som en plats för vila och fritid, och hushållsarbetet kunde rationaliseras så att också kvinnan fick mer fritid. Närmare en kvarts miljon besökare såg utställningen och under några sommarmånader var Ystad världsberömt. Men kanske ännu viktigare var erfarenheten av Fritidsutställningen som gav staden självförtroende och initiativkraft för framtiden. Jubileumsutställningen sommaren 2011 fungerar nu som en avstamp för framtidens Ystad, med visioner om hur livet här ska se ut de närmaste decennierna. Det har hänt en del med begreppet fritid sedan Idag är det ingen som behöver någon vägledning i hur man ska tillbringa sin lediga tid på bästa sätt. Det är bara att ta för sig av utbudet. Kulturskolan och Ungdomens hus är två mötesplatser i Ystad där varje barn och tonåring har chans att prova på aktiviteter och utveckla sina intresse: spela musik och teater, sy och pyssla, rita serier och åka skateboard. För den som är djurintresserad lockar Ystad Djurpark i Skårby. Här i det böljande jordbrukslandskapet har zebror, kameler, antiloper och många andra exotiska djur funnit sig tillrätta. Med sina 300 föreningar är Ystad Sveriges föreningstätaste kommun med ett enormt utbud för alla åldrar. Förutom all idrott täcker föreningarna in även de mest udda specialintressen. Men man kan naturligtvis också finna sitt eget utbud: gå ut i skogen och leta svamp, ställa sig på sydkusten och fiska öring eller odla sin trädgård.

19

20 Hjärtat Vid medeltiden nåddes Ystad av fläktar från den stora världen utanför. Den franciskanska klosterrörelsen skickade hit sina bröder som 1267 påbörjade bygget av en kyrka och ett kloster. Syftet var naturligtvis att sprida sitt kristna budskap, men med sig från kontinenten hade de även ny teknik, mat, konst och mycket annat som influerade omgivningen. Bröderna var utåtriktade och förutom att ägna sig åt själavård utvecklade de klostret till en viktig mötesplats, nyhetsförmedling och sjukstuga. Nya byggnader kom till efter hand och vid 1500-talet bildade de tillsammans med kyrkan en imponerande fyrlängad klosteranläggning. Men reformationen jagade iväg bröderna, delar av klostret raserades och resterna fungerade under följande århundraden som hospital, bränneri och sädesmagasin. Vid slutet av 1800-talet var byggnaden i så dåligt skick att staden beslutade om rivning. Då väcktes den för Ystad så typiska mobiliseringsförmågan, Ystadborna började se värdet i sina historiska byggnader och var beredda att strida för dem. Fornminnesföreningen bildades och vann Klosterstriden. Klostret och kyrkan renoverades och blev stadsmuseum. Idag är klosterbyggnaden en central plats i staden för turister, skolklasser och alla som fångar solen på bänkarna utanför. Innanför de nästan tusenåriga väggarna, i de salar på andra våningen där gråbröderna sov, kan man idag uppleva utställningar som ofta tar avstamp i det som bröderna själva ägnade sig åt: konst och hantverk, vetenskap, arkitektur och läkekonst.

21 Runt knuten ligger Klosterträdgårdarna som har anlagts efter hur man tror att klostrets odlingar kan ha sett ut en gång i tiden, med en rosengård, örtagård, kålgård, fruktträdgård, och bortom Klosterdammen en pionträdgård. Säsongen inleds med vårens gammaldags tulpaner och klättrande klematis, som fram i juni följs av en doft- och färgfest med mer än 90 olika sorters rosor.

22 Hemma Att leva i Ystad kan vara att bo i ett nybyggt hus i Nybrostrand, med promenadavstånd till stranden. Det kan vara att bo i en liten skånelänga i bymiljö fem minuter från Pågatåget. Det kan också vara att bo på Sladdergatan 14, i ett hus som byggdes ungefär samtidigt som Christofer Columbus upptäckte Amerika. Husets byggherre var Axel Pedersen Brahe, och om man kliver ut på gatan och tittar upp mot gaveln så ser man att han hämtade sin inspiration i grannkvarteret. Brahehuset har en likadan trappstegsgavel som det drygt 200 år äldre klostret. Ystads stadskärna hör till Sveriges bäst bevarade historiska miljöer. Gatorna vindlar som de gjort i hundratals år och 300 korsvirkeshus samsas med byggnader som täcker in hela arkitekturhistorien: renässans, empire, jugend, funkis. Långt innan man pratade om bevarandeplaner i andra städer gjorde Ystad en kulturhistorisk inventering. På en karta från 1920-talet kan man se markeringar för vilka byggnader som redan då ansågs ha omistligt kulturhistoriskt värde. Ändå har man inte varit rädd för att lägga till, staden har växt organiskt, inifrån och ut. Tillväxten fortsätter och vår tid gör sina egna avtryck i staden, i byarna och på landsbygden. Att leva i Ystad präglas av valfrihet. Ett rikt utbud av skolor, förskolor, tillgång till service och omsorg ger förutsättningar att tänka långsiktigt med sitt val av boende. Smart teknik och bra kommunikationer öppnar för möjligheten att arbeta och utbilda sig från bostaden, att arbetspendla till andra orter, att bo här och vara en del av världen.

23 Om man öppnar fönstret på Sladdergatan 14 och blickar söderut längs Stora Norregatan, så ser man tornet på S:ta Maria kyrka. Där uppe, i Ystads äldsta byggnad, håller Tornväktaren vakt över staden. Ingen vet hur gammal traditionen är, men med all säkerhet fanns det en Tornväktare redan på 1700-talet. Varje kvart, från klockan till klockan 01.00, hörs de dova signalerna från hans kopparlur i alla fyra väderstreck. Varje Ystadbo kan somna i trygg förvissning om att lugn råder i staden.

24 Livsrum I slutet av maj springer ett par hundra löpare den nio kilometer långa sträckan runt Krageholmssjön. Loppet går längs böljande åkermark, genom skir bokskog, förbi små vikar där häckande kärrsångare duckar i gräset. Årets övriga 364 dagar får sjöns rika djur- och fågelliv vara ifred. En och annan vandrare tar sig runt sjön, några fikasugna slår sig ner på bänkarna vid sjöns södra ände, men det är tyst och stilla. Här i det sydskånska backlandskapet, i de norra delarna av Ystads kommun, är byarna färre och gårdarna ligger glesare. Vägarna vindlar genom bördig jordbruksmark som samsas med lövskog och sjöar. Det finns gott om plats både för djur och människa. Långt innan Wallanderfilmerna ens var påtänkta blev Krageholmssjön platsen för en filminspelning fick den spela rollen som sjön Ki-Chi-Saga i filmerna Utvandrarna och Invandrarna efter författaren Wilhelm Mobergs utvandrarepos. Regissören Jan Troell hade förgäves rest runt i Amerika för att leta efter en orörd miljö som skulle kunna föreställa Minnesota i mitten av 1800-talet. Väl hemma hittade han platsen här vid Krageholmssjön.

25 Från Krageholmssjön kan man följa vägen österut, förbi Krageholms slott och mölla, genom byn Sövestad. Vid gården Högestad går en slingrande grusväg ner i Fyledalen. Dalgången som sträcker sig över gränstrakterna mellan Ystad, Tomelilla och Sjöbo kommuner. Här har sluttningarna med lövskog, de fuktiga betesmarkerna och öppna fälten kring Fyleån skapat en skyddad och gynnsam miljö för både djur och växter. Många av dem rariteter som inte ses på så många andra ställen, som svart stork, sommargylling, kronhjort och lövgroda. Fyledalen är välkänd för sitt speciella utbud och på de små grusvägarna i dalen är det inte ovanligt att man skymtar internationella besökare. För den som har örnar som specialintresse är dalen ett paradis värt en lång resa. Lyckligtvis är både havsörnen och kungsörnen pålitliga och de långväga fågelskådarna åker sällan hem besvikna.

26 Vallösa Karlsborg Sjörup Knickarp Rynge Rögla Snårestad Charlottenlund Produktion Ansvarig utgivare Ystads kommun Ystad Medproducenter Ystad Energi AB Ystad Hamn Logistik AB Ystads Industrifastigheter AB AB Ystadbostäder Krageholmssjön Ystads Teater AB Gussnava Ensligheten Redaktör Skårby Itta Johnson Hunnestad Layout & Design Helsinkifrostbites Marsvinsholm Bjäresjö Balkåkra Art Director Ruuthsbo Harri & Py Paavolainen Svarte Text Sara Högberg Ellestadssjön Krageholm Omslag Illustration - Harri Paavolainen Partiell UV-Lack Eneborg Sövestad Bromma Hedeskoga Bjersjöholm Källesjö Ystad Baldringe Bussjö Skoghejdan Öja Foto Ystad ligger på Sveriges sydkust och på 55:e breddgraden, samma breddgrad Gabriel Borgius s. 15 som Newcastle, England. Den som reser från Köpenhamn till Ystad rör sig Fredrik Ekblad s. 12, 15, 17, 20, 22, 23, faktiskt 25, 26, söderut. 27, 28, Här 32, fi nns 34, båtförbindelser 36, 37, 43, 44, med 45 Bornholm och Polen och man Elinor Engman s. 22 kan resa hit på Europaväg 65 hela vägen från Grekland. Lucas Gölén s. 13, 40 Kommunen har ca invånare och en yta på 355 km². Till stor del Elinor Hall, YSB s. 33 Måns Jensen s. 22 består arealen av jordbruksmark men här fi nns även ett antal naturreservat Itta Johnson s. 13, 41 och Natura 2000-klassade områden. Staden är ett administrativt centrum Lyckås Christian Lindh s. 7, 8, 19, 31, 46 med lasarett, Polis, Tingsrätt samt en mångfald av skolor och utbildningar. Carl-Otto Ottergren s. 11 Här fi nns fl er än 300 föreningar och 22 aktiva byalag. Högestad Py Paavolainen s. 4, 6, 10, 38, 39 Harri Paavolainen s. 21, 49 Jerker Palm s Klostret grundas Olof Viktors s. 9 Polykemi s. 16 Borrie Stora Herrestad Tryckeri Tryckfolket AB Papper Omslag - Multiart Silk 250 G Inlaga Sandskogen - Multiart Silk 150 G Typsnitt Frutiger Karlsfält Fredriksberg Köpingebro Svenstorp Stora Köpinge Nybrostrand Position Kölnehögarna Köpingsberg Kabusa Henriksfält 1200 S:ta Maria kyrka Örumbörjar byggas Glemminge-Tågarp Glemmingebro 1100 Fröslöv Ystads första bosättningar Hammar Ingelstorp Hedvigsdal Valleberga Peppinge 1096 Första korståget mot Jerusalem Kåseberga Ales stenar Löderup Hörup Hagestad Gillshög Hagestadborg 1246 Universitetet i Siena grundas Backåkra Löderups strandbad 1265 Poeten Dante Alighieri föds Sandhammaren Utveckling 1480 Pilgrändshuset byggs 1658 Skåne och Ystad blir svenskt 1492 Christofer Columbus når Amerika 1749 Carl von Linné besöker Ystad 1653 Taj Mahal i Indien färdigbyggt 1866 Järnväg till Ystad 1824 Ångbåtslinje till Stralsund 1957 Dag Hammarskjöld köper Backåkra 1936 Fritidsutställningen 1910 Scala, första biografen i Ystad, öppnas 1821 Mexiko blir självständig stat 1749 Författaren Johann Wolfgang von Goethe föds 2004 Ystad blir fi lmstad 1991 Första Wallanderboken 1956 Revolt i Ungern 1936 Spanska inbördeskriget startar 1906 Jordbävningen i San Francisco 1876 Alexander Graham Bell uppfi nner telefonen 2004 Facebook lanseras 1991 Sovjetunionen upplöses

27 Nära Smaker Växtkraft Kreativitet Intryck Flanera Horisont Ledig Hjärtat Hemma Livsrum Utveckling