INNOVATIONSUPPHANDLING X

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNOVATIONSUPPHANDLING X"

Transkript

1 INNOVATIONSUPPHANDLING X - med fokus på äldres måltidssituation FURUGÅRDEN PILOTKOMMUN GÄVLE Måltidssituationen på särskilt boende från entreprenadlösning till eget ansvar på avdelningen INNOVATIONSUPPHANDLING X Delrapport Pilotkommun Gävle Sigrid Pettersén Anette Jonsäll Anders Sköldunger

2 FÖRORD Äldres Måltidsituation En av många samhällsutmaningar. Bra matvanor är inte bara en förutsättning för överlevnad och hälsa utan spelar även en stor social roll i tillvaron. Inom den offentliga upphandlingen av såväl tjänster som produkter måste det finnas en insikt om hur man på bästa sätt möter de behov som användarna har. Därmed är det en viktig del i vårt arbete att bygga en djupare insikt om vem det faktiskt är som nyttjar tjänsten måltidssituationen för äldre och hur dennes behov ser ut. Denna rapport är en delrapport från projektet Innovationsupphandling X, ett projekt finansierat av Vinnova och ägt av Inköp Gävleborg. Den handlar om möjligheten att utmana dagens måltidslösning bestående av stordrift genom att personalen själv börjar planera, laga och servera middagen på Furugården i Valbo, ett äldreboende i Gävle kommun. Vi vill passa på att tacka boende, personal och verksamhetsansvariga vid Furugården som möjliggjort detta delprojekt. Ett särskilt tack riktar vi till verksamhetschef Jenni Zetterberg, och kostombud Marie Axelsson vid Furugården, Dietist Anders Rhodin, Gävle kommun, samt ansvariga från Sodexo. Vi vill även tacka Umeå Universitet för ett gott samarbete. BAKGRUND Äldre blir äldre och äldre blir fler (Lanzieri G, 2011). Medellivslängden i Sverige har varit stigande under mer än ett sekel. Det finns en ökad risk för ett växande gap mellan de behov som finns av välfärdstjänster inom sjukvård och äldreomsorg och de resurser som finns för att täcka dessa (Bucht C et al, 2000). Färre personer som arbetar och betalar skatt samt krav på högre produktivitet i förhållande till den demografiska utvecklingen kommer att vara en stor utmaning för framtidens välfärdstjänster, något som beskrivs i Framtidskommissionen Att använda offentlig upphandling och innovationsupphandling som ett av kanske flera verktyg för att möta de olika samhällsutmaningar vi alla står inför är ett nytt sätt att se på offentlig upphandling. Att sedan utveckla dessa verktyg till metoder/modeller för att vända en samhällsutmaning till en samhällsutveckling är definitivt ett nytt sätt att använda våra gemensamma skattemedel. INNEHÅLL Gävlepiloten i korthet Rapport Gävlepiloten Referenslista sid 2-4 sid 5-13 sid 15 1.

3 GÄVLEPILOTEN I KORTHET DET ÖVERGRIPANDE PROJEKTET INNOVATIONSUPPHANDLING X Innovationsupphandling X är ett projekt vars syfte är att genom upphandling skapa nya tjänstekoncept med högre kvalitet och större fokus på användarna. Nya metoder som kan ge lösningar på samhällstjänster genom nytänkande och användarperspektiv. Den eller de upphandlingsmodeller som tas fram inom projektet ska för att kunna bli hållbara och användbara modeller: Skapa ett mervärde för användarna/brukarna Skapa nya produkter och tjänster som ger möjligheter för nya aktörer att aktivt involveras i verksamheten Ej vara en dyrare lösning för beställaren Vara förenligt med gällande lagstiftning Det handlar med andra ord om kreativitet och innovation, men inte vidlyftighet. Projektet Innovationsupphandling X har det holistiska perspektivet som främsta prioritet i alla frågeställningar inom projektet. Med det menas att vi ser till en människas hela livssituation och inte endast utvalda delar. Många frågor skulle kunna vara lättare att besvara om man tog hänsyn till färre parametrar, men risken är då att man får ett resultat som inte stämmer överens med verkligheten. De piloter som utsetts i projektet är, förutom Gävle, även Ockelbo och Ljusdal. I dagsläget kommer tillämpningen att ske i en eller flera kommuner i Gävleborgs län. Alla kommuner driver sin egen pilot men det finns också ett större syfte där kunskapen och erfarenheterna från dessa kommuner bildar en helhet. Vilket skall utmynna i den första innovationsupphandlingsmodellen för en samhällstjänst som gjorts i Sverige och en nationell plattform. Gävle Kunskap Tillämpning i full konkurrens NATIONELL PLATTFORM FÖR INNOVATION OCH UTVECKLING Ockelbo Kunskap GÄVLEPILOTENS SYFTE OCH MÅL Ljusdal Testarena Med Gävlepiloten ville vi genomföra en förändring som utmanar dagens stordriftslösning av mat till äldre på särskilt boende. Denna process genererar kunskap till den innovationsupphandlingsmodell som projektet ämnar bygga under den totala projekttiden. Att få en ökad delaktighet och möjlighet att påverka sin egen måltidssituation har varit en viktig parameter i Gävlepiloten och att i vid mening möjliggöra för de äldre att komma närmare sin måltidssituation. Att få känna dofter från mat sprida sig i sin boendemiljö, att i mån av ork och lust även få delta i delar av matlagningsprocessen och att själva få möjlighet att välja vad man vill äta har också varit en del av utmaningen. Men även att se om det var möjligt att göra, utan att det blev dyrare för kommunen. En annan viktig aspekt var att undersöka om svinnet av mat påverkades när maten tillagades närmare den äldre. 2.

4 GENOMFÖRANDE VID ÄLDREBOENDET FURUGÅRDEN I VALBO I Pilotkommunen Gävle har fokus varit att undersöka möjligheten att laga middag på plats på tre avdelningar på Furugården, ett särskilt boende för äldre i Valbo. Dagens lösning består av att huvudkomponenten lagas i ett centralkök i Gävle av företaget Sodexo och fraktas kyld i formar till det särskilda boendet. I projektet har middagen avbeställts helt och personalen ansvarade för planering, inköp och tillagning av middagen. Matlagningen har pågått mellan december 2012 till sista maj 2013, men den totala projekttiden i Gävle har pågått mellan september 2012 och augusti De deltagande avdelningarna har under projekttiden i överenskommelse med nuvarande leverantör Sodexo tagits ut ur befintligt upphandlingsavtal och råvarorna har inhandlats inom ramen för gällande avtal med Menigo, det har även genomförts en direktupphandling av en ny leverantör med lokal anknytning. De metoder som använts för att samla material har varit både kvalitativa, som intervjuer och observationer, och kvantitativa, olika mätvariabler (Kvale S & Brinkmann S, 2009). Observationer visade sig vara ett bra komplement till intervjuerna för att få en mer komplett bild av de människor och miljöer vi mött vid intervjutillfällena. Vid alla intervjutillfällen har två forskare deltagit; en som ställt frågor och en som suttit med för att göra observationer och anteckningar. Intervjufrågorna har haft ett underifrån perspektiv som utgått från den äldres situation. Frågeområdena har handlat om mat och måltid, sociala aspekter, aktivitet och egen upplevd livskvalitet. För de kvantitativa mätningarna har underlaget varit för litet för att dra generella slutsatser utan kan ses mer som riktlinjer. Däremot kan de stärkas genom de kvalitativa studierna då de är ett viktigt komplement, som kan förklara varför det ser ut som det gör. De kvantitativa mätningarna har bestått av: enkäter om livskvalitet, kostregistreringar för att få fram näringsintag samt vägning av svinn, analyser av näringsinnehåll samt registrering av vikt hos de äldre. Umeå Universitet, institutionen för kostvetenskap har varit en samverkanspartner i projektet, runt frågeställningarna huruvida en förändring av måltidsrutinerna skulle påverka näringsinnehållet i maten respektive äldres näringsintag samt mätning av matsvinn. För utförligare beskrivning om näringsintag, näringsinnehåll och vikter hänvisar vi till Umeå universitets mastersuppsats: Eget matlagningsansvar vid ett särskilt boende för äldre En jämförelse av kundernas intag av energi och makronutrienter vid byte från extern matleverantör till personalens egna matlagningsansvar över middagarna. (E Persson, 2013). 3.

5 RESULTATSAMMANFATTNING Beslutfattare i kommunen ställde sig positiva till att ge förutsättningar och möjliggöra för fortsatt matlagning på äldreboenden. Verksamhetschefen på Furugården gav personalen de nödvändiga förutsättningarna för att laga och servera mat under projekttiden. De flesta i personalen har varit positiva till att planera och laga middagarna till de äldre på Furugårdens tre avdelningar som ingick i projektet. Svinnet visade sig minska markant. Under projekttiden uppkom vissa praktiska problem runt beställningar och uppackningar och fördelning av råvaror etc. Flexibiliteten runt mat och måltid har ökat, då såväl personal som äldre kunde påverka vad som skulle serveras och relativt snabbt göra ändringar i menyer efter de önskemål och aktiviteter som fanns hos de äldre. Budgeten för middagen hölls under projekttiden, det vill säga till samma kostnad som innan projektet. En indikation för positiv viktökning hos de äldre skedde under projekttiden. Den mat som lagades på plats hade en högre energitäthet än den mat som levererade av Sodexo. Proteinintaget hos de äldre var brisfälligt både före och under projektets gång. De äldre äter för lite köttoch fiskprodukter. Efterrätt visade sig öka energiintaget hos de äldre. Den egenupplevda livskvaliteten har inte påverkats negativt under projekttiden. SLUTSATSER FRÅN GÄVLEPILOTEN För att genomföra en förändring från rådande mat- och måltidssituation, behövs en tillåtande och möjliggörande kommunledning och ledningsfunktion på äldreboendet. Det behövs också en positiv personal med ett driv att vilja genomföra förbättringsarbete i sitt arbete. Stordrift för att leverera mat till äldre på särskilt boende behöver inte bli billigare för kommunen. Mat som lagas på plats ger positiva värden, såväl ekonomiska som personliga, för de äldre och för personalen. Det var möjligt för personal att planera, köpa in och laga mat på de tre olika avdelningar som var med i projektet. Personalengagemanget var positivt. Det behövs en resurs som håller ihop beställningar och uppackningar samt upprättande av rutiner för att få en hållbar framtida lösning. Det behövs kunskap om matlagning där maten skall lagas och specifik kostkompetens inom kommunen som bör fungera stödjande för personalen på äldreboendet. Det finns en fördel med att genomföra förändringsarbete i projektform då verksamheten efter projekttidens slut kan återgå till ordinarie drift, om projektet inte haft önskat genomslag. 4.

6 RAPPORT GÄVEPILOTEN -ATT UPPGRADERA MAT TILL MÅLTIDSSITUATION KOMMUNFAKTA Gävle är residensstad i Gävleborgs län. Det är en medelstor stad som ligger vid Bottenhavet och har en kuststräcka på 6 mil (Gävle kommun - stadsdelar, områdesfakta, 2013). Här finns länssjukhuset, länsstyrelse och högskolan som är stora arbetsgivare. Totalt finns här invånare men ökar varje år. Gävle är indelat i 18 olika planeringsområden, varav Valbo där studien är utförd är en. Valbo var fram till 1971 en egen kommun och präglas av en lång historia med ett rikt kulturlandskap. Antalet innevånare är drygt 8000 och har ökat stadigt sedan 2005 och framåt. Här ligger ett stort köpcentrum som också är den största arbetsgivaren. Äldreomsorgen i Gävle kommun ligger organisatoriskt under omvårdnadsförvaltningen och omvårdnadsnämnden är ansvarig nämnd. Idag levereras all mat till äldre i Gävle kommun via vad som kan betecknas som en totalentreprenad av företaget Sodexo (Sodexo, 2013), upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU 2007:1 0919). FURUGÅRDEN - ETT SÄRSKILT BOENDE I VALBO I Valbo finns ett särskilda boende som heter Furugården. Furugården består av 105 lägenheter varav 41 lägenheter är avsedda för demensboende (Gävle kommun Omsorg, 2013). Lägenheterna finns i flera hus och det finns ca 8-9 kundlägenheter på varje avdelning. På Furugården finns en gemensam samlingslokal med ett kafé, där gemensamma aktiviteter anordnas flera dagar i veckan. Särskilt boende är till för de personer som inte längre kan få behovet av omvårdnad, trygghet och säkerhet tillgodosett i det egna hemmet. För att beviljas särskilt boende ska den enskilde ha ett omfattande omvårdnads och tillsynsbehov som sträcker sig över en stor del av dygnet. Behovet kan vara av såväl fysisk, psykisk som social art. Det är det individuella behovet som avgör om personen ska ha rätt till insatsen. Det går att läsa att det är kommunen som enligt socialtjänstlagen har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd (Socialtjänstlag, 2001). För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett bistånds beslut av kommunen. SYFTE OCH MÅL Med Gävlepiloten ville vi genomföra en förändring som utmanar dagens stordriftslösning av mat till äldre på särskilt boende. Denna process genererar kunskap till den innovationsupphandlingsmodell som projektet ämnar bygga under den totala projekttiden. Att få en ökad delaktighet och möjlighet att påverka sin egen måltidssituation har varit en viktig parameter i Gävlepiloten och att i vid mening möjliggöra för de äldre att komma närmare sin måltidssituation. Att få känna dofter från mat sprida sig i sin boendemiljö, att i mån av ork och lust även få delta i delar av matlagningsprocessen och att själva få möjlighet att välja vad man vill äta har också varit en del av utmaningen. Men även att se om det var möjligt att göra, utan att det blev dyrare för kommunen. En annan viktig aspekt var att undersöka om svinnet av mat påverkades när maten tillagades närmare den äldre. 5.

7 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT I Pilotkommunen Gävle har fokus varit att undersöka om möjligheten att laga middag på plats på tre avdelningar på Furugården, ett särskilt boende för äldre i Valbo. Dagens lösning består av att huvudkomponenten lagas i ett centralkök i Gävle och fraktas kyld i formar till det särskilda boendet. I projektet har middagen avbeställts helt och personalen ansvarade för planering, inköp och tillagning av middagen. Matlagningen har pågått mellan december 2012 till sista maj 2013, men den totala projekttiden i Gävle har pågått mellan september 2012 och augusti De metoder som använts för att samla material har varit både kvalitativa, som intervjuer och observationer och kvantitativa, olika mätvariabler (Kvale S & Brinkmann S, 2009). För de kvantitativa mätningarna är underlaget för litet för att dra generella slutsatser men kan ses som riktlinjer. Däremot kan de stärkas genom de kvalitativa studierna då de är ett viktigt komplement, som kan förklara varför de ser ut som de gör. Umeå Universitet, institutionen för kostvetenskap har varit en samverkans partner i projektet, runt frågeställningarna huruvida en förändring av måltidsrutinerna skulle påverka näringsinnehållet i maten respektive äldres näringsintag samt mätning av matsvinn. För ytterligare information om näringsintag, näringsinnehåll och vikt hänvisar vi till Umeå universitets mastersuppsats: Eget matlagningsansvar vid ett särskilt boende för äldre En jämförelse av kundernas intag av energi och makronutrienter vid byte från extern matleverantör till personalens egna matlagningsansvar över middagarna ( E Persson, 2013). Mätning av: Upplevelse (äldre, personal,ledning) Livskvalitet Näringsinnehåll Energi och näringsintag Svinn Start med matlagning på boendet Mätning livskvalitet 1/9 3/12 1/5 TIDSPLAN GÄVLEPILOTEN Planering av arbetsgrupp 31/11 Utbildning Hygienutb. Inspiration matlagning Mätning av: Upplevelse (äldre, personal,ledning) Livskvalitet Näringsinnehåll Energi och näringsintag Svinn Figur 1. Tidsplan Gävlepiloten Gävlepiloten påbörjades i september Under de två första månaderna mättes olika parametrar (Figur 1) innan personalen började laga middagen på avdelningarna. I november 2012 genomfördes utbildning för personal där både teori och praktik ingick. I december 2012 startade matlagningen på avdelningarna och pågick under 6 månader, då lagades middagen av personalen på respektive avdelning. Efter 3 månader och 6 månader, genomfördes kvantitativa mätningar igen. De kvalitativa mätningarna genomfördes under pågående projekt och i slutet av projekttiden genomfördes en utvärdering. Under de 6 månader som projektet pågick var det personalen som gjorde alla inköp av råvaror och lagade middagen till de boende på avdelningarna. Innan matlagningen startade anordnades i samverkan med kommunens dietist två informationsmöten för de äldre, personalen och de anhöriga. De deltagande avdelningarna har under projekttiden i överenskommelse med nuvarande leverantör Sodexo tagits ut ur befintligt upphandlingsavtal och råvarorna har inhandlats inom ramen för gällande avtal med Menigo, det har även genomförts en direktupphandling av en ny leverantör med lokal anknytning. 6.

8 DE VIKTIGASTE FÖRUTSÄTTNINGARNA OCH RAMARNA ÖVERGRIPANDE Kommunens omsorgsnämnd ställde sig positiva till projektgenomförande. Kommunens dietist fanns behjälplig och var engagerad i projektet. Samverkan med Gävle kommuns miljöinspektör i syfte att få fortbildning och vägledning beträffande hantering av livsmedel på respektive avdelning. Samverkan med Umeå universitet. Ett avtal skrevs med Sodexo för att under projekttiden avbeställa middagen så att personalen fick möjlighet att laga middag på de tre avdelningarna. Ett direktupphandlingsavtal skrevs med en lokal leverantör. Kompetensinventering inför projektstart. En grupp bildades med olika kompetenser: kostekonom, dietist, upphandlare och forskare inom sensorik, hälsoekonomi och folkhälsovetenskap. PRAKTIKALITETER De äldre på Furugården och deras anhöriga på de aktuella avdelningarna gav sitt samtycke om att delta och fick information om vad det innebar att delta i projektet och att man när som helst kunde avbryta sitt deltagande utan närmare förklaring. En etikansökan inlämnades och godkändes av Etikprövningsnämnden innan studien påbörjades. En genomgång av lokaler och utrustning gjordes innan projektstart. Inköp av nödvändig utrustning för att klara matlagning på respektive avdelning gjordes innan projektstart. Planering och framtagande av menyer, egenkontrollprogram, hygienrutiner och beställningsrutiner togs fram. Detta skedde med hjälp av kommunens dietist. VERKSAMHET/PERSONAL Personalens och ledningens positiva inställning för att börja laga middag på respektive avdelning var direkt avgörande för att kunna genomföra projektet. Ordinarie kostombud (finns ett kostombud på varje avdelning) fungerade som samordnare mellan avdelningarna. Ett av kostombuden utsågs till kostansvarig under projekttiden, med ett övergripande ansvar för beställningar och uppackning. Projektet genomfördes under befintliga förhållanden, ingen extra personal och inga andra extra resurser tillfördes. En enkätundersökning genomfördes i syfte att få en uppfattning om personalens befintliga matlagningskunskaper och erfarenheter. Inspirationsföreläsning och utbildning i matlagning och hygienföreskrifter för personal genomfördes med Maria Maasomi. Studiebesök för de aktuella avdelningarnas kostombud till ett kommunalt äldreboende i Knivsta, ett äldreboende som har egna anställda kockar och som lagar all mat från grunden 7.

9 OBSERVATIONER, INTERVJUER OCH SAMTAL För att få en uppfattning om hur måltidsituationen fungerade på Furugården genomfördes observationer, intervjuer, och samtal med personalen innan och efter de började att laga middag på de tre avdelningarna. Forskare från projektet har besökt Furugården vid ett tiotal tillfällen. Tre observationer av måltidssituationen genomfördes vid lunchtid, en vid varje avdelning utifrån ett semistrukturerat observationsschema. Observationerna vid måltiderna tog ca 1-2 timmar och kompletterats med andras observationer från forskningsgruppen under kostregistreringen. Observationsschemat var uppdelad i olika områden: Innan maten serverades (sensorik, hygien, miljö, socialt) Maten på bordet (näring, sensorik, hygien, miljö, socialt) Efter maten (näring, miljö, socialt) Forskarna var närvarande en stund före lunch och till efter lunchen när de äldre avslutat måltiden. Förutom dessa observationer har så kallade öppna observationer gjorts av personer i projektet, dels under kostmätningarna men även vid spontana besök etc. Detta har sedan återberättats och diskuterats med forskarna som dokumenterat observationerna. Samtliga observationer har dokumenterats. På så sätt har en samlad bild av måltidssituationen vuxit fram. Intervjuer och samtal genomfördes med verksamhetsansvarig, kostombudet, personal och äldre på Furugården under maj 2013, detta för att utvärdera hur allt fungerat under projekttiden. En semistrukturerad intervjuguide användes och intervjuerna spelades in och transkriberades. En intervju genomfördes med verksamhetsansvarig och kostansvarig i projektet som tillika fungerar som ordinarie kostombud och som också varit den nyckelperson som jobbat med allt praktiskt under projektets genomförande. Intervjun med kostansvarig genomfördes i en personalmatsal i form av ett samtal. Intervjun med verksamhetsansvarig genomfördes på dennes kontor. Vid båda intervjuerna var det en forskare som ledde samtalet och den andra antecknade. Äldre och personal har genom ett flertal samtal och diskussioner fått framföra sina åsikter. Forskarna har vid ett flertal tillfällen besökt Furugården och samtalat med personal och äldre. Samtliga samtal har dokumenterats. Bild 1. Matlagningskurs med Maria Masoomi 8.

10 MÅLTIDSSITUATIONEN Huvudkomponenten (kött/fisk/fågel) som serverades till lunchen kom i plasttråg från Sodexo och värmdes på respektive avdelningen, personalen kokade själva potatis/pasta/ris och gjorde sallad. Måltidssituationen var överlag lugn och harmonisk och de flesta äldre uppskattade maten som serverades. Några tyckte att maten var smaklös och inte så kryddad. Nästan alla åt upp maten på tallriken och den verkade gillas av de flesta. Vid några tillfällen när fläsk eller stek har serverats så har vi konstaterat att kunderna inte kunnat tugga köttet och därför har den största delen av köttet slängts bort. Det fanns detaljer som kunde förbättras, såsom att det inte fanns kryddor på bordet, samt att det var oklart vem som var köksansvarig. Exempelvis var det vid ett tillfälle vikarier som arbetade på en av avdelningarna. Vid det tillfället var informationen om specialkost till olika kunder bristfällig och bestod av handskrivna lappar på kylskåpet, vilket gjorde att det blev oklart och rörigt angående vem av de äldre som skulle ha vad. Personal och äldre samtalade med varandra på ett naturligt sätt och personalen hade kunskap om hur mycket mat varje äldre ville ha på tallriken samt hur de ville ha sitt kaffe. Avdelningarna hade lite olika upplägg när det gällde att servera mat och kaffe UTVÄRDERING - INTERVJUER OCH SAMTAL Intervjuer genomfördes med verksamhetsansvarig, kostombudet och personal. Verksamhetsansvarig och kostombudet ger en samstämmig bild av att det varit positivt att personalen lagat middagen. Det har däremot varit svårt att utifrån intervjuer och samtal få en bild av hur de äldre upplevde måltidssituationen efter det att personalen tagit ett större ansvar för matlagningen på avdelningarna. Matlagningen har inte upplevts som något större problem inte ens runt jul och nyår. Det som upplevts som problem har varit mer av praktisk karaktär såsom ansvarsfördelningen, vem som skall göra vad vid t.ex. beställningar, exakt vad behövs, vad finns hemma, vad finns i frysarna, inventeringar, hur beställa, leveranser, uppackning mm. När problem uppstått har man gemensamt löst dem. Kommunens dietist har varit behjälplig i att ta fram rutiner även för dessa delar. Redan innan projektet fanns ett kostombud på varje avdelning, dessa personer var de som fick ta ett större måltidsansvar under projekttiden. I projektet så har ett av kostombuden tagit ett ännu större ansvar än de andra, och det var hon som skötte beställningar o dyl. Beställningarna gjordes via webben. Samma grundmatsedel som tidigare har använts men middagarna kunde se lite olika ut på de olika avdelningarna. Detta oftast beroende på personalens olika motivation och kunskapsnivå beträffande matlagning. Från början var det kommunens dietist som gjorde matsedlarna men det togs så småningom över av kostombuden, som hade regelbundna planeringsmöten. I slutet av projektet när matsedeln planerades av personalen själva så kunde de lättare tillgodose kundernas önskemål av maträtter. Ett exempel är att de äldre ville ha lättare måltider till middag, varför de 9.

11 serverade mer soppa till middag vilket var mycket uppskattat av de äldre. Det fanns på så sätt en närhet till besluten. Samarbetet mellan avdelningarna ökade under projekttiden, då det fanns praktiska saker att diskutera omkring som mathanteringen och hur tillagningen skulle gå till för att nå bästa resultat. Under projekttiden upplevde kostombudet att frågorna blivit färre vilket kan tyda på att personalen med tiden blev tryggare i hanteringen av de nya arbetsuppgifterna. ÖKAT SAMARBETE OCH DIALOG MELLAN AVDELNINGARNA Den lokala leverantören som levererade kött upplevdes av personalen vara av mycket hög kvalitet. Vissa problem uppstod med leveranserna, bland annat i mellandagarna. Detta löstes med att personalen själva hämtade varorna. LIVSKVALITET Som ett mått på hur de äldre upplevde sitt eget hälsotillstånd under projektiden användes en självskattningsskala. Skalan som användes heter EQ5D och kan ses som en fingervisning om hur de äldre upplever att de mår. EQ5D är en validerad skala som ofta används inom forskningen (EuroQol, 1990;Euro style, 1992). Det självupplevda hälsotillståndet som mättes med EQ5D- skalan var under hela projekttiden på samma nivå. De äldres fysiska kapacitet varierade, totalt var sex av de äldre rullstolsburna och fyra vandrade mycket i korridorerna. Det var relativt få äldre som behövde hjälp vid matsituationen, men några behövde stöd för att inte sluta äta. Det fanns tillfällen när äldre behövde hjälp för att äta upp maten, men inte fick det. NÄRINGSINTAG OCH NÄRINGSINNEHÅLL En tredagars kostregistrering (Gibson R, 2005) genomfördes på sammanlagt 24 äldre. Ålderspannet låg mellan 69 år till 97 år. Under tre dagar registrerades allt de äldre åt som frukost, lunch, middag samt alla mellanmål. En vägd kostregistrering genomfördes under lunch och middag och den uppskattade kostregistreringen användes under frukost och mellanmålen. Mätningar av svinnet gjordes samtidigt som den vägda kostregistreringen. Dessa mätningar upprepades vid två tillfällen under studien. Det gjordes innan middagen började lagas av personalen samt efter det att middagsmålet började lagas av personalen. Vikt och längduppgifter samlades in av ansvarig sjuksköterska vid två tillfällen under studiens gång. Energibehovet hos de äldre har varit tillgodosett såväl före som under projektet. De middagar som tillagades av personalen hade ett högre energiinnehåll än de som levererades via Sodexo. Det berodde på ett högre fettinnehåll som smör och grädde i den mat som personalen lagade själva. Det totala energiintaget hos de äldre blev högre under helgen då det serverades efterrätt till middagen. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i vikt före och efter införandet av att personalen lagade middagen, däremot indikerade siffrorna en positiv viktutveckling hos de äldre under studien med störst viktökning hos de äldre med låg vikt. En majoritet av de äldre (14 stycken) hade ökat

12 i vikt från första mätperioden till den andra. Sex av de äldre gick ned mycket i vikt, som troligen kan förklaras av ett dåligt allmäntillstånd och att man var i slutskedet av livet. Det gick inte att se någon skillnad mellan män och kvinnor i viktutveckling. Proteinintaget hos de äldre var bristfälligt både före och under projekt vilket motiverar till vidare nutritionsinsatser för att optimera de äldres proteinintag. En av förklaringarna till att proteinintaget var för lågt kan vara att mycket av det kött som serverades var svårt att tugga och svälja samt att de äldre enligt personalen inte var så förstjusta i fisk. SVINN - ATT SLÄNGA MAT Svinn brukar delas in i fyra olika grupper: lagringssvinn, beredningssvinn, serveringssvinn samt tallrikssvinn (Karlsson R, 2001). Under denna studie mättes serveringssvinn och tallrikssvinn. Svinnet registrerades i två omgångar under tre dagar vardera, totalt sex dagar. Svinnet mättes samtidigt som den vägda kostregistreringen genomfördes. Detta gjordes genom att maten vägdes när den lades på tallriken och rester som var kvar på tallriken efter det att måltiden avslutats. Svinnet registrerades vid frukosten, lunchen och middagen. Svinnet var vid den första mätningen totalt ca g för de tre avdelningarna under tre dagar. Vid mätning två hade svinnet minskat till ca 4 400g totalt sett. Det utgjorde en minskning av totalt svinn med drygt 66%. Svinnet vid lunchen hade sjunkit med 72% och vid middagen med mer än 59%. En förklaring till det minskade svinnet även på lunchen kan vara att personalen piffade till lunchmaten med ingredienser som fanns tillgängliga, exempelvis kryddor,grädde och andra smaksättare. KOSTNADER $ En förutsättning för genomförandet av Gävlepiloten var att det inte skulle bli en dyrare lösning för kommunen. Kostnaderna för livsmedels- och matinköp per kund och dag fick under projekttiden inte överskrida den budgeterade kostnaden. För att kontrollera detta samlades data in via Furugårdens fakturor från leverantörer. Resultatet visade att kostnaderna under projekttiden låg inom budgetramen. 11.

13 REFLEKTIONER OCH FÖRBÄTTRINGSMÖJLIGHETER För att genomföra en förändring från rådande mat- och måltidssituation, behövs en tillåtande och möjliggörande kommunledning och ledningsfunktion på äldreboendet. Den första och kanske största reflektionen från arbetet i Gävlepiloten har varit det fantastiska engagemang som personal och ansvariga har visat. Maten och måltiden har visat sig ha ett större värde inom vård och omsorg än vad man kanske tror. Det handlar återigen om helhet, där mat och måltid är en naturlig del av dagen. Personalen får på detta sätt ett tydligare helhetsgrepp om omsorgen för de äldre. Matlagningen har upplevts som positiv i de allra flesta fall, det har däremot ibland varit svårt att få ihop planering, beställning och uppackning under projekttiden. Det har handlat om tidsbrist, då det under hela projekttiden inte tillförts någon extra resurs. Det behövs en samordnad resurs för dessa arbetsuppgifter, en viktig kunskap att ta med sig inför liknande uppdrag. I övrigt så är personalens och ledningens attityd till förändring och förändringsarbete viktigt för att nå resultat i önskad riktning. Att verksamhetsledningen medvetet arbetar med förändring och förbättringsfrågor kontinuerligt kan ge personalen en trygghet i det dagliga arbetet. En annan viktig aspekt när mat skall hanteras är att hygienföreskrifter följs noggrant. Att hitta rutiner som gör det tydligt för vikarier och ny personal vad som gäller är viktigt. De äldre har under projekttiden inte deltagit i matlagningen i någon större utsträckning. Några har hjälpt till med enklare sysslor såsom skala, hacka och skära. Men personalen upplever att de äldre ändå är med när de sitter tillsammans i köket. Om projektet permanentas så kan det finnas större möjlighet för de äldre som vill vara delaktiga i matlagningen då personalen själva blir mer vana att hantera matlagningen. Valfrihet och delaktighet beträffande vilka rätter som skulle serveras ökade under projekttiden. Personalen kunde i dialog med de äldre välja vad som skulle lagas. De dukades även upp till buffé ibland vilket medför en ökad valfrihet för den äldre. Om matlagningen skall ske nära den äldre och av personalen behövs kunskap om matlagning och kost i förhållande till den äldres olika behov, vilket i så fall måste in i den omsorgsutbildning som finns idag. Det skulle bli en kvalitetshöjande insats för de äldre om kunskapen runt mat och måltid fick en naturlig plats i utbildningen och i arbetsutövandet. Vid ny- eller ombyggnad av äldreboenden bör köken byggas på ett sätt som möjliggör matlagning på plats. Måltidssituationen för de äldre måste prioriteras och då är de kontextuella förutsättningarna viktiga. Det skedde en positiv viktökning hos de flesta äldre vilket kan bero på att maten som lagades på Furugården hade en högre energitäthet. Det är lätt att vid behov energiberika maten med hjälp av grädde och smör när maten lagas på avdelningarna. Men det är inte så lätt att bedöma vad som är vad när det gäller näring, energitäthet och äldres näringsstatus. Det behövs kunskap om äldres metabolism och den individuella näringsstatusen för att med högre säkerhet ge rätt kost. Det är också viktigt att lära mer om vad som påverkar de äldres ätande. Det finns en hel del forskning inom området som bör komma personalen till del på ett sätt som gör att varje äldres behov tillfredsställs (Odlund O A et al, 2003; Olin A et al, 1996; Barton A, 2000; Nijs KA, de Graaf C et al, 2006). Matlusten avtar oftast med åldern och det kan bli svårt att äta stora portioner mat. För att få i sig mer energi och näring kan ett sätt vara att variera smak och textur på maten genom att t.ex. servera en liten förrätt och efterrätt varje dag. Det totala proteinintaget hos de äldre var lågt totalt sett. En av förklaringarna till detta kan vara att mycket av det kött som serverades var svårt att tugga och svälja samt att de äldre enligt personalen inte var så 12.

INNOVATIONSUPPHANDLING X

INNOVATIONSUPPHANDLING X INNOVATIONSUPPHANDLING X - med fokus på äldres måltidssituation Delrapport för pilotkommun Ockelbo Måltidssituationen på särskilt boende - en kvalitativ studie OCKELBO BYSJÖSTRAND LINGBO ÅMOT JÄDRAÅS INNOVATIONSUPPHANDLING

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Innovationsupphandling X- Måltidstjänst för äldre Augusti December 2012. 2012-12-19 Inköp Gävleborg Författare: Sigrid Pettersén & Anette Jonsäll

Innovationsupphandling X- Måltidstjänst för äldre Augusti December 2012. 2012-12-19 Inköp Gävleborg Författare: Sigrid Pettersén & Anette Jonsäll Innovationsupphandling X- Måltidstjänst för äldre Augusti December 2012 2012-12-19 Inköp Gävleborg Författare: Sigrid Pettersén & Anette Jonsäll Delrapport Innovationsupphandling X- Måltidstjänst för äldre,

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Här får du veta mer om portionsmaten

Här får du veta mer om portionsmaten Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Kvalitetsmätning av de äldres mat

Kvalitetsmätning av de äldres mat Kvalitetsmätning av de äldres mat Äldreboenden och Lunchboxen Antagen av: KSSU den [Klicka här och skriv datum] Gemensam administration Utredningsenheten Christer Friberg Kjell-Åke Arvidsson 2005-11-15

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Tematräff 3 Om hållbar köttproduktion och köttkonsumtion. Gymninge Gård, Tysslinge 16 juni 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län

Tematräff 3 Om hållbar köttproduktion och köttkonsumtion. Gymninge Gård, Tysslinge 16 juni 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Tematräff 3 Om hållbar köttproduktion och köttkonsumtion. Gymninge Gård, Tysslinge 16 juni 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Välkommen till Gymninge Gård Torbjörn Eriksson Syfte

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Utvecklat profilarbete? Uppföljning av projektet Mat och måltider för äldre i Haninge

Utvecklat profilarbete? Uppföljning av projektet Mat och måltider för äldre i Haninge Utvecklat profilarbete? Uppföljning av projektet Mat och måltider för äldre i Haninge Stina Engelheart Nestor FoU-center ägs gemensamt av Haninge, Nynäshamn, Södertälje, Tyresö och Värmdö kommuner samt

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Vi vill att människor ska leva hela livet

Vi vill att människor ska leva hela livet Vi vill att människor ska leva hela livet Yvonné Danielsson, Verksamhetschef, Daljunkaregårdens äldreboende Daljunkaregårdens äldreboende drivs sedan maj 2008 av Temabo. Vårt mål är att skapa ett aktivare

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Äldreomsorgskontoret. Projektrapport. Ökad matlust och upplevelse i matsituationen. Lars Ekström 2010-11-01

Äldreomsorgskontoret. Projektrapport. Ökad matlust och upplevelse i matsituationen. Lars Ekström 2010-11-01 Äldreomsorgskontoret Projektrapport Ökad matlust och upplevelse i matsituationen Lars Ekström 2010-11-01 Inledning När vi talar om mat till äldre hamnar alltid näringsriktig mat högst upp på listan, samma

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Information Dialog 2008-11-26. Den framtida kosten i Tingsryds kommun

Information Dialog 2008-11-26. Den framtida kosten i Tingsryds kommun Information Dialog 2008-11-26 Den framtida kosten i Tingsryds kommun Tingsryds kommun hade denna kväll inbjudit allmänheten till information om den kostutredning som genomförts under året. Utredningen

Läs mer

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga Granbacken särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Granbacken I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser SID 1 (6) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Västerskolans matråd

Västerskolans matråd Västerskolans matråd Protokoll 17 oktober 2014 Närvarande: Tova F-1 A Maja F-1 A Tru-Edon FA Simon FB Neo FC Cornelia 1C Dag 1C Tigra Fritidsrepresentant Lukas 2A Maya K 2B Jacob 2C Elda 3A Amanda 3B Marie

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga Älvgården särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Älvgården I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Redovisning av beställarkompetens för kost inom vård och omsorg

Redovisning av beställarkompetens för kost inom vård och omsorg Tjänsteskrivelse 2014-12-15 Liz Silvergrund Elfsberg FHN 2014.0053 Folkhälsonämnden Redovisning av beställarkompetens för kost inom vård och omsorg Sammanfattning Vårdavdelningarna ska ges förutsättningar

Läs mer

Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län

Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län Landstingsstyrelsens förvaltning PM 1 (7) Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län Utgångspunkter Följande beskrivning gäller kostupphandlingens fas ett, som berör kostförsörjningen vid Karolinska i

Läs mer

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting Här kan du nå oss! Vårdpersonal......... 0671-202 18 Enhetschef Verksamhets- och personalansvarig... 0671-71 66 02 Distriktssköterska/sjuksköterska... 0671-71 66 07 Frågor angående avgifter och faktura:

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

Matprojekt till äldre

Matprojekt till äldre Matprojekt till äldre utifrån ett Medicinskt perspektiv Författare: Universitetslektor/Med Dr Birgitta Lorefält Datum: 2010-01-28 Sammanfattning Den här rapporten beskriver Matprojekt till äldre ur ett

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Sammanfattande Delrapport juni 2015

Sammanfattande Delrapport juni 2015 Sammanfattande Delrapport juni 2015 Innovationsupphandling X med fokus på äldres måltidssituation Då det börjar närma sig upploppet på projektet Innovationsupphandling X, kommer här en kort sammanfattande

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

Vimmerby Kommuns Kostenhet. Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3. Kostenheten 2013 02 25

Vimmerby Kommuns Kostenhet. Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3. Kostenheten 2013 02 25 Vimmerby Kommuns Kostenhet Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3 Kostenheten 2013 02 25 1 VARFÖR FÖRÄNDRA? Anledningen är att avlasta Vimarköket den överbelastning som är idag.

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Slutrapport för förstudien: -Att Upphandla en Obruten Höftled

Slutrapport för förstudien: -Att Upphandla en Obruten Höftled Slutrapport för förstudien: -Att Upphandla en Obruten Höftled Genomförd under perioden 20140301-20150228, finansierad av dåvarande Landstinget Gävleborg och Region Gävleborg. Projektledare, Sigrid Pettersén

Läs mer

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva Tubberödshus Så länge du är i livet ska du leva Så länge du är i livet ska du leva I genuin bohuslänsk natur med berg, grönska och närhet till havet ligger Tubberödshus äldreboende i Skärhamn på Tjörn.

Läs mer

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010 RAPPORT2010 Konsumentföreningen Stockholm Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten December 2010 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Handledning för samarbetet med Matmagasinet

Handledning för samarbetet med Matmagasinet Handledning för samarbetet med Matmagasinet Därför valde vi Matmagasinet! För att öka intresset för våra cirklar inledde SV Malmö hösten 2008 ett samarbete med Allers förlag i Helsingborg. Ett pilotprojekt

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Slutrapport för Matlaget 2007-2009

Slutrapport för Matlaget 2007-2009 Slutrapport för Matlaget 2007-2009 Sociala Resursförvaltningen Matlag för äldre Olika kulturers mat Mat för gubbar och tanter Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 20090824 1.0 Louise

Läs mer

Hemligheterna med att laga nyttig mat

Hemligheterna med att laga nyttig mat Hemligheterna med att laga nyttig mat Presenteras av: www.101kalorier.com/home.html Alla recept under 101 Kalorier! www.101kalorier.com Alla recept under 101 Kalorier! 1 Innehållsförteckning 1. Nyttig

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Trivsel och omtanke på äldre dar.

Trivsel och omtanke på äldre dar. Trivsel och omtanke på äldre dar. Vasahemmets kanske allra viktigaste uppdrag är att du ska trivas. När du söker en miljö där du kan känna dig hemmastadd och hitta en gemenskap, då hoppas och tror vi att

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning:

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birkagården Birkagården Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birka ska med sin välutbildade personal

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer