Kvalitet bygger förtroende

Transkript

1 I KARRIÄREN / I LIVET NR 1 JANUARI 2015 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 41 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Bilaga: Fördjupning #1/2015 Kvalitet bygger förtroende Katarina Ljungqvist är ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. s. 22 EXPERTEN Nya revisionsberättelsen snart här Förändringarna träder i kraft FOKUS Så blir du mer affärsmässig Nytt ledarskap behövs när kunderna väljer bort revision. VÅR BYRÅ Den papperslösa byrån Wint har gjort verklighet av klyschan. s. 28 s. 16 s. 38

2 Branschen har aldrig någonsin varit så attraktiv bland yngre medarbetare och studenter. Ledare Ingen är längre rädd för robotens ankomst Tänk att det redan är Varje gång ett nytt år står för dörren tittar vi gärna både bakåt och framåt, allt för att lära och sedan göra nytt. Men i årets första ledare vill jag ge en bild av hur det ser ut just nu. Det är kul att alla i vår omvärld den svenska marknaden men också våra utländska kollegor är så fascinerade över hur vi i Sverige proaktivt har tagit branschen in i framtiden. Framtidsstudien från 2013 hjälpte oss på traven, och vi är fortfarande hjälpta av den energi som studien och alla framtids diskussioner utlöste. men hur ser det ut nu? Jag vill börja med ett mycket glädjande faktum. Branschen har aldrig någonsin varit så attraktiv bland yngre medarbetare och studenter. Många lockas av de utmanande arbetsuppgifterna att göra stor skillnad för småföretagare och deras verksamheter. Andra dras till arbetsmiljön runt börsbolagen eller de finansiella företagen. Vilken bredd! Och karriärvägarna har aldrig varit fler, men det stannar inte där. För branschen bidrar i hög grad till ett hållbart samhälle genom ökad fokusering på socialt ansvarstagande i både små och stora verksamheter. Att branschen dessutom går i bräschen för ett modernt arbetsliv, mångfald och verklig jämställdhet lyfter också attraktionskraften. Som ett led i framtidsarbetet har många byråer jobbat med ledarskapsfrågor och utmaningarna kring balans i livet. Människor som mår bra och som trivs med arbetsuppgifterna och sin arbetsmiljö gör ett bättre arbete. Det är inte svårare än så, men heller inte enklare. När detta skrivs har FAR precis utbildat 1012 redovisningskonsulter och 869 revisorer till personliga tränare (PT) till företagare. Som aldrig förr får företagarna hjälp med att sätta mål, leda och utveckla sina verksamheter. Många kundföretag vittnar redan om hur den annorlunda och proaktiva rådgivningen ger positiva effekter. Något som också bidrar till attraktionskraften är alla de nya tjänsterna. Att branschens samtliga professioner finns i FAR gör det så mycket lättare att utveckla koncept och tjänster som inkluderar flera yrkeskategorier. Det som för bara något år sedan lät som science fiction har nu gjort intåg i såväl den privata som offentliga sektorn. Jag tänker särskilt på realtidstjänsterna inom redovisning och revision. Självfallet vill brukare av välfärden kunna gå in på exempelvis en skolas hemsida och ta del av uppdaterade bedömningar av faktorer som kvalitet, finansiell ställning och framtidsutsikter. Vilket genomslag detta har fått! ingen är heller längre rädd för robotens ankomst. Tvärtom! Det är kul att se att så många byråer självmant driver på automatiseringen, inte minst avseende redovisningstjänsterna. För de nya arbetssätten är effektiva och frigör utrymme för analys och rådgivning. Det medför i sin tur påtagligt ökad kundnytta. Och inom en nära framtid jobbar vi helt papperslöst. Timmarna har däremot redan försvunnit. Den nedlagda tiden (märkligt uttryck) finns inte mer, utan all prissättning sker på grunder som tydligare utgår från nytta, kvalitet och faktisk leverans. Äntligen! Branschen har också blivit något som kan liknas vid näringslivets change and opportunity-maker. För vi trycker ständigt på om bättre regler och förutsättningar för ett innovativt och gränslöst företagande. Och vi syns frekvent i den angelägna samhällsdebatten om ansvar, etik och hållbarhet. Vi drar oss inte för att ha åsikter i svåra frågor men lyssnar också uppmärksamt på andra. Debatten behövs, annars blir det ingen utveckling. till sist. För oss som jobbar på FAR är det naturligtvis extra inspirerande att FAR Online nu är Verktyget med stort V i kompetensförsörjningen. FAR Online är även ett oumbärligt stöd i kundarbetet, som ju förutsätter tillgång till uppdaterad information och bra mallar. Att både små och stora företag i allt större utsträckning också använder FAR Online för att hålla sig uppdaterade är självklart positivt. Med dessa ord önskar jag er alla ett fortsatt gott 2018! Var rädda om er därute! Det är kul att se att så många byråer självmant driver på automatiseringen, inte minst avseende redovisningstjänsterna. dan brännström är FAR:s generalsekreterare. Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på 3

3 s. 28 s. 16 s. 22 att tänka framåt Innehåll 9 Bra resultat i samverkansprojekt med Skatteverket Färre fel i deklarationer från företag som lämnat uppdragsanmälan. sida 12 sida 38 e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. Prova gratis i 30 dagar Vi hjälper dig igång! Ring eller e-posta sales@e-conomic.se sida 32 Jag uppskattar verkligen att man försöker hitta förenkling av olika slag, men när detta ord upprepas som ett mantra i samband med K2 mår jag illa. Ingemar Cederlund sida Willis är FAR:s nya försäkringsförmedlare Viktigt med en bra ansvarsförsäkring när skadeståndskraven ökar. 12 Världen Kan den nordiska bolagsstyrningsmodellen gå på export? 15 Krönika: Jan Marton Vad är priset för principiell konsekvens? 16 Fokus: Framtidens byråledare Nu gäller det att visa på värdet av sina tjänster och börja göra affärer. 22 Profilen: Katarina Ljungqvist För revisorn Katarina Ljungqvist är kvalitet mer än ett fint ord. 28 Experten: Bo Hjalmarsson Nya revisionsberättelsen. 31 After Work "Att få vara med och påverka gör livet meningsfullt". Det papperslösa kontoret Wint har gjort verklighet av klyschan. I KARRIÄREN / I LIVET NR 1 JANUARI Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se på omslaget 2015 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 41 PRIS 65 KRONOR Bilaga: Fördjupning #1/2015! 32 Debatt K2 eller K3 - förenkling på bekostnad av sunt förnuft? "Revisorn måste vara tuff" Kvalitet bygger förtroende Katarina Ljungqvist är ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. s. 22 EXPERTEN Nya revisionsberättelsen snart här FOKUS Så blir du mer affärs mässig VÅR BYRÅ Den papperslösa byrån Förändringarna träder i kraft Nytt ledarskap behövs när kunderna väljer bort revision. Wint har gjort verklighet av klyschan. 34 Debattpanelen tycker till om redovisningstillsynen. omslag Katarina Ljungqvist Fokus: Framtidens byråledare foto Særún Hrafnkelsdóttir Norén Återkommande i : Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 8 Profilen 22 Experten 28 Debatt 32 Debattpanelen 36 Vår byrå 38 After Work 31 Mot väggen 46 We simplify accounting 5

4 DAGS ATT RENSA ARKIVET? Sekretessdestruktion vid arkivrensning från 990 kr* Nummer 1/2015 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Grafisk form Oh My! Omslagsbild Særún Hrafnkelsdóttir Norén Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB , Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , FAR-medlem: ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2013) Adress Box Stockholm E-post fornamn.efternamn@far.se. det har väl knappast undgått någon att branschen står inför stora förändringar. Mer än vartannat bolag väljer att inte ha revision och flera undersökningar visar på att ett stort antal tjänster kommer att automatiseras. För att överleva gäller det att visa på värdet av sina tjänster. Men också att bli mer affärsmässig i sin yrkesroll. Det är en stor omställning och ställer ökade krav, inte minst på chefer och byråledare. bosse brixeman, som är lärare på FAR Akademis byråledarutbildning, konstaterar krasst att det behövs mer affärsmannaskap på byråerna. Han frågar sig hur man som revisor eller redovisningskonsult tror att man ska kunna hjälpa sina kunder att ta sig fram i framtidens affärslandskap om man inte själv känner sig trygg med de frågorna. några som tagit sig an framtidsfrågorna med stort engagemang är de auktoriserade redovisningskonsulterna Kristina Åkerström och Helene Jansson. De menar att en av de stora utmaningarna för framtidens byråledare är att visa på nyttan med professionell hjälp. Ett steg på vägen är fler personliga möten med kunderna. men i grunden handlar allt om förtroende. För utan förtroende kommer ingen i branschen att överleva, hur hårt man än säljer sig och sina tjänster. En som tar förtroendefrågan på största allvar är Katarina Ljungqvist, som är ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. I sitt arbete är hon ytterst noga med att aldrig tumma på kvaliteten. För utan kvalitet inget förtroende. Och utan förtroende inga tjänster att sälja. Ganska logiskt, eller hur? God fortsättning! Chefredaktören Utan förtroende, inga tjänster att sälja! Det är en stor omställning och ställer ökade krav. Stena Recycling destruerar hemliga papper och känsliga dokument för flera tusen företag. Vi är det enda företaget i Sverige som kan förstöra dokument direkt på plats hos kunden, tack vare våra specialbyggda lastbilar. Snabbt, säkert och miljövänligt! Långt ifrån alla företag i Sverige har en säker sekretesshantering. Det betyder att de flesta inte har en aning om ifall någon läser det de slänger. *Gäller pris 9,90 kr/kg minimidebitering 990 kr vilket inkluderar 100 kg papper. Pris ex moms. Hur är det med ditt företag? Från 990 kr kommer vi till er och förstör alla sekretessbelagda handlingar, direkt på plats i våra specialbyggda lastbilar. Ta det säkra före det osäkra anlita oss idag. VILL NI OCKSÅ FÅ ALLT FÖRSTÖRT? Kontakta oss på eller sekretess@stenarecycling.se. Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Nytt år Nya regler Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på 7

5 Nyheter Nyheter 580 Så Så många företag gick i konkurs under november Källa: FAR:s Framtidsstudie Det är ju klart att det uppstår 26 % frågetecken kring oberoende i en sådan situation, det kan se ut som om de sitter i knät på varandra. Albin Rännar, Aktiespararnas chef, till SvD Näringsliv om SCA:s vd:s flygresor i bolagets privatplan. mycket av sin skattepliktiga inkomst betalade en inkomsttagare i genomsnitt i direkta skatter Källa: 2014 års upplaga av Skatter i Sverige foto: jeanette andersson 4 snabba GRANT THORNTON EN POPULÄR ARBETSPLATS I undersökningen Sveriges Bästa Arbetsgivare placerar sig Grant Thornton på en sjätteplats. KPMG återfinns på plats 38 och EY på plats 68 när drygt medarbetare från 164 företag bedömt sin nuvarande arbetsgivare utifrån faktorerna intern identitet, nöjdhet och lojalitet. Jag är glad att våra medarbetare för andra året i rad ger Grant Thornton betyget som branschens bästa arbetsgivare. Resultatet i undersökningen är ett bevis på att vi lyckats skapa en miljö där våra medarbetare trivs och utvecklas. Vi arbetar ständigt med förbättring för att utveckla den bästa arbetsplatsen för våra medarbetare, säger Karitha Ericson, HR-chef på Grant Thornton. foto: andreas hillergren Noterat LINKÖPINGSSTUDENTER VANN KPMG:S CASE-TÄVLING Jens Ternerot, Patrik Edlund, Hanna Nyman och Linnéa Andersson Hansen från Linköpings universitet lyckades bäst med uppgiften att ta fram en strategi för att hjälpa ett industriföretag att ställa om till ett tjänsteföretag på bästa möjliga sätt. KPMG International Case Competition ordnades för 16:e året i rad och intresset var rekordstort. Vinnarna får dela på kronor och representerar Sverige i den internationella tävlingen i Dubai i april nästa år. BDO STÖDJER NOMINERAD TILL JERRINGPRISET Sedan början av 2014 stödjer BDO Team Anna (tidigare Team Anna Kjellberg), det Göteborgsbaserade seglingsteamet som under 2014 tog VM-guld i matchracing. Tillsammans med bland andra Charlotte Kalla, Zlatan och tio andra toppresterande foto: deloitte svenska idrottsmän och kvinnor fajtas Team Anna nu om 2014 års Jerringpris. Priset delas ut på Idrottsgalan 19 januari och vinnaren röstas fram av svenska folket. GULDKLUBBAN 2014 FÖR FRAMGÅNG I SVENSKA BOLAG Tomas Billing, NCC och Bob Persson, Persson Invest, har tilldelats Guldklubban för förtjänstfullt ordförandeskap. Utmärkelsen delades ut för tionde året och priset är instiftat av Deloitte och Styrelseakademien. Tanken med Guldklubban är att lyfta fram ordförandeskapets viktiga roll för framgång i svenska bolag. Rollen som ordförande ökar och blir allt mer tydlig i företag oberoende av storlek och ägare. Därför delas Guldklubban ut i två klasser på nationell nivå; en för onoterade bolag och en för noterade bolag. Nya redovisningshandböcker anpassade till K2- och K3-reglerna Förhandsbeställ 2015 års upplagor av de populära böckerna Bokföringsboken och Bokslutsboken! Böckerna ingår i serien Svensk Redovisning och ut kommer i början av februari. foto: dreamstime Norstedts Juridik främst för de främsta. TÄTARE RELATION MED FÖR- SÄKRINGSBOLAG ÖNSKAS En ny undersökning från EY visar att försäkringskunder önskar en tätare relation med sitt försäkringsbolag. 45 procent av deltagarna i undersökningen har inte hört av sitt bolag under de senaste 18 månaderna och efterfrågar mer frekvent, relevant och personligare kommunikation. Även om försäkringsbranschen arbetar med att stärka konsumenternas förtroende i många delar av världen, kan branschen i Sverige och de övriga nordiska länderna konstatera att kundlojaliteten är fortsatt hög. Den största utmaningen i de nordiska länderna är däremot att bristen på kommunikation och interaktion står i vägen för ökad försäljning, bättre service och en djupare relation. Detta visar EY Global Consumer Insurance Survey Beställ på nj.se eller närmaste bokhandel. SAMVERKANSPROJEKT MED SKATTEVERKET VISAR PÅ BRA RESULTAT deklarationer från de företag som lämnat uppdragsanmälan innehåller färre fel än företag i allmänhet. Det visar Skatteverkets analys av samverkansprojektet mellan FAR, SRF och Skatteverket. Vi är naturligtvis glada att vi nu ser svart på vitt att branschen levererar kvalitet, säger Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare. Samverkansprojektet innebär att Skatteverket kan få kännedom om vilka deklarationer som medlemmarna i FAR och SRF har medverkat till att upprätta. Om det är rätt från början behöver vi inte kontrollera i efterhand. Det leder till mindre besvär och en större säkerhet för skattebetalarna, sa Jan-Erik Bäckman, chef för Skatteverkets analysenhet till i samband med att projektet skulle sjösättas för ett år sedan. efter en trevande inledning har nu antalet uppdragsanmälningar ökat ordentligt och omfattar tusentals kunder. Skatteverket hade en del tekniska problem i uppstartsfasen, och flera av programvaruleverantörerna hade inte stöd för projektet i sin programvara. Nu har Skatteverket fått ordning på tekniken och i dag har Norstedts juridik, Björn Lundén, Hogia och Visma funktionen Uppdragsanmälan inbyggd i sina program. Vi hoppas att fler byråer upptäcker möjligheten att lämna uppdragsanmälan för sina kunder. Tanken med hela projektet är ju att företag som anlitar en FAR- eller SRFmedlem ska slippa onödiga kontakter med Skatteverket. Alla vinner faktiskt på detta, säger Dan Brännström. fakta: Samverkansprojektet mats rimér Skatteverket kan få kännedom om vilka deklarationer medlemmarna i FAR och SRF har medverkat till att upprätta. Det är helt frivilligt för redovisningskonsulterna, revisorerna, skatterådgivarna och deras kunder att lämna uppgifterna till myndigheten. Målet är att Skatteverket ska kunna minska antalet onödiga kontroller. till Lovisa Näslund, aktuell med boken Får jag lov? om förtroendeskapande bland konsulter och teaterregissörer. Lovisa Näslund är ekonomie doktor och verksam vid Stockholm School of Economics (Handelshögskolan) och Stockholm Center for Organizational Research (Score). Skriften Får jag lov? ges ut i serien Forskning i fickformat. Vad är likheten mellan konsulter och teaterregissörer? Likheten mellan de managementkonsulter och teaterregissörer som jag har studerat är att de säljer komplexa tjänster med hög osäkerhet och att de jobbar i projekt. Hur kom du på att du skulle jämföra dessa grupper? Jag har tidigare arbetat i näringslivet och som produktionsassisten på Teater Tribunalen och Teater Brunnsgatan fyra. När jag ville studera hur förtroendeskapande fungerar insåg jag att teaterregissörer och managementkonsulter var jämförbara. Dels i fråga om tjänsterna, dels för att vem som helst kan kalla sig för regissör eller managementkonsult. De har ingen tredjepart som garanterar deras titlar. Vad är din viktigaste slutsats? Ur konsultsynpunkt är det hur viktiga de personliga relationerna är. När kunderna väljer konsult, väljer de i regel antingen någon de jobbat med tidigare och varit nöjda med, eller någon som de blivit rekommenderade av en person som de litar på. Med andra ord, djungeltelegrafen är den viktigaste marknadsföringen, och en konsult har inte råd att misslyckas. Kan man skapa förtroende kring sin person och tjänst? Självklart, det är en förutsättning för att kunna sälja konsulttjänster. Det har visat sig både i tidigare forskning och i mitt projekt. Man måste arbeta aktivt med att bygga sitt förtroendet. Det handlar om att ha ett bra track record och vara lyhörd för hur kunden tänker och hur kundorganisationen fungerar. rakel lennartsson 8 9

6 Nyheter foto: shutterstock Genom att skapa en gruppförsäkring är det lättare att förhandla fram bra villkor för FAR:s medlemmar. WILLIS ÄR FAR:S NYA FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE att drabbas av ett skadeståndskrav kan slå hårt om man inte har en bra försäkring. FAR erbjuder sina medlemmar en gruppförsäkringslösning, och från och med årsskiftet förmedlas dessa av Willis. efter ett mångårigt samarbete med Aon har FAR valt att byta försäkrings förmedlare till Willis. Förmedlingsuppdraget började gälla vid årsskiftet och genom Willis erbjuds FAR:s medlemmar upphandlade försäkrings program till bra premier och villkor samt ett team med spetskompetens att kontakta om en skadesituation uppstår. Willis kommer att tillhandhålla flera försäkringar inom ramen för sitt uppdrag. De viktigaste av dessa försäkringar är ansvarsförsäkringen för revisorer och redovisningskonsulter i samband med fel eller försummelse kopplade till uppdraget. Övriga försäkringar som omfattas av uppdraget är Kontorsförsäkring, Sjukavbrottsförsäkring, Sjukvårdsförsäkring och Frivillig gruppförsäkring för anställda. Alla revisorer måste enligt lag teckna ansvarsförsäkring och den här typen av försäkring lämpar sig väl för en gruppförsäkringslösning. Även redovisningskonsulter och specialister behöver ett ansvarsförsäkringsskydd. Genom att skapa en gruppförsäkring är det lättare att förhandla fram bra villkor för FAR:s medlemmar och se till att de får ut mesta möjliga av försäkringen, säger Tomas Larsson, kundansvarig på Willis. willis sverige har funnits sedan 1991 och har stor erfarenhet av ansvarsförsäkringar som rör just rådgivningsansvar. I Willis uppdrag ingår också att anpassa försäkringsskyddet i takt med att det sker föränd- ringar i lagstiftningen och inom risk- och försäkringsområdet. Det händer ju en hel del på det här området och vi ser en utveckling där allt större skadeståndskrav riktats mot revisorer. Då är det också viktigt att ha bra ansvars försäkringar, säger Anders Bergsten specialist på Willis med inriktning mot rådgivningsansvar. willis kommer att fungera som FAR:s egen försäkringsavdelning och kommer att delta i utbildningsinsatser och information kring försäkringsprodukter gentemot FAR:s medlemmar. Det är också Willis man ska kontakta i frågor rörande försäkringar. Om man får ett krav riktat mot sig är det viktigt att informera och anmäla kravet till försäkringsgivaren som kan hjälpa till att utreda om en skadeståndsskyldighet föreligger. charlotta marténg 11

7 Världen Världen foto: allan seppa THE NORDIC CORPORATE GOVERNANCE MODEL Dan Brännström, FAR, Caroline Af Ugglas, Skandia, och Per Lekvall, projektledare, samtalar med Pernilla Klein från SNS i samband med presentationen av The Nordic Corporate Governance Model. HÄNDER I VÄRLDEN 2015 GOTT NYTT 2015! foto: shutterstock ekonomi enligt sharia, politik enligt den svenska modellen och en 21:a runda i FN:s klimat förhandlingar. År 2015 kommer inte att sakna dramatik någonstans i världen. listar här några smakprov. foto: shutterstock rubriken: The Future of Tax Policy: A Matter for Society as a Whole, en heldag för aktuella och angelägna skattefrågor. Bryssel, Belgien maj Africa Congress of Accountants går av stapeln för tredje gången i ordningen. Arrangör: Africa Congress of Accountants. Mauritius. foto: julien daniel Kan den nordiska modellen gå på export? den anglo-amerikanska modellen dominerar i de internationella styrelserummen. Men nu slår Norden tillbaka. Ett unikt projekt har kart lagt bolagsstyrningsmodellen i de nordiska länderna. Fram tonar bilden av en modell som ger incitament för engagerade och långsiktiga ägare. sannolikt är det många faktorer som samspelar till att Norden är kraftigt överrepresenterat på Forbes lista över de största börsbolagen. Men efter boken The Nordic Corporate Governance Model (SNS Förlag) framträder hypotesen om bolagsstyrningens betydelse som allt mer stark. Boken är resultatet av ett unikt projekt där bolagsstyrningsexperter från Danmark, Finland, Norge och Sverige har träffats för att definiera den nordiska bolagsstyrningsmodellen. Förutom att konstatera att den faktiskt finns där finns särdrag som är gemensamma för de nordiska länderna förmedlar projektet bilden av en väl fungerande och konkurrenskraftig modell. I samband med presentationen på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) i december var det många som undrade om inte denna till synes framgångsrika modell borde gå på export. Syftet är inte det i alla fall, utan det handlar om att förklara att vi har en modell här som fungerar och vi vill gärna fortsätta att kunna driva den, säger Per Lekvall, ledamot och tidigare ordförande i Kollegiet för Svensk bolagsstyrning och initiativtagare till projektet. Uttalandet riktar en udd mot EU och andra internationella organ som oftast utgår från den anglosaxiska bolagsstyrningsmodell en, vilket enligt kritikerna leder fram till regleringar som blir otympliga eller direkt obegripliga i en nordisk kontext. Politikerna tror att de är skickade att detaljstyra företag, säger Caroline af Ugglas, aktiechef på Skandia och tillträdande vice vd på Svenskt Näringsliv. Hon syftar på ett flertal nya EU-direktiv som skapat bestörtning i svenskt näringsliv som har en tradition av självständigt ägaransvar. rolf skog, adjungerad professor i bolags- och börsrätt vid Göteborgs universitet är en av två författare till kapitlet om Sverige. Att få omvärdlen att förstå att det finns alternativ till den anglo-amerikanska modellen var en viktig drivkraft för att han skulle vilja medverka i projektet. Inte minst mot bakgrund av den ökade efterfrågan på aktiva, engagerade och långsiktiga ägare. Hur ofta i internationella fora har jag inte upplevt att fullkomligt oproportionerligt och omotiverat anglo-amerikanskt inflytande i diskussionen? rakel lennartsson fakta: Den nordiska bolagsstyrningsmodellen kontra den anglo-amerikanska Koncentrerat ägande kontra spridd ägarstruktur. Stark makt kommer från bolagsstämman kontra mer makt till styrelse/ledning. Starka ägare i kombination med system för minoritetsskydd kontra skepsis mot starka ägare samt spritt ägande som riskminimeringsstrategi. 21 januari Islamic Finance Conference. Konferens om islamisk finansmarknad och hur man redovisar och rapporterar i enlighet med Sharialag. Organiserad av Malaysian Institute of Accountants, IBFIM. Sasana Kijang, Bank Negara Malaysia. 15 februari Den nya redovisningstillsynen. Utredare Olle Stenman väntas lämna sitt förslag om hur redovisningstillsynen bör organiseras i Sverige. 22 mars Extraval till Sveriges riksdag. 29 april FEE:s skattedag. Den europeiska branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare arrangerar under foto: shutterstock 2 3 juni The OECD Forum äger rum under OECDveckan i Paris. OECD Conference Centre, Paris, Frankrike. 3 juni FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning. FAR delar ut sina årliga priser för att uppmuntra utvecklingen inom hållbarhetsredovisning och integrerad rapportering juni Tvådagars revisionskonferens arrangeras av FEE, med titeln: Long Term Vision ans Short Term Challenges. Bryssel, Belgien. 28 juni 5 juli Almedalsveckan. Centerpartiet öppnar årets upplaga av Almedalsveckan i Visby. Som vanligt hålls den vecka 27, men startar söndagen innan november G20 möts för sitt årliga toppmöte, I Antalya, Turkiet. (2016 står Kina värd för mötet.) 30 november 11 december FN:s klimattoppmöte i Paris. FN:s klimatförhandlingar fortsätter med den 21:a sessionen av UNFCCC som kommer att äga rum i Paris

8 Jan Marton Vad är priset för principiell konsekvens? IFRS anses utgöra principbaserade standarder, vilket kan innebära olika saker. En av dessa är att det är viktigt att det finns principiell konsekvens inom och mellan standarder. De grundläggande principerna inom IFRS bör vara likadana i olika standarder. För att underlätta IASB:s arbete med att uppnå konsekventa principer finns Föreställningsramen. Aktuella standarder bör avspegla de principer som kommer till uttryck i rådande Föreställningsram. Brist på principiell konsekvens kan följaktligen vara ett motiv för IASB att utveckla nya standarder. Samtidigt sker händelser i praktiken som skapar ett starkt tryck på normsättare (inklusive IASB) att utveckla nya standarder. Ofta handlar det om olika former av problem i redovisningen, exempelvis de som blev tydliga i samband med Enrons konkurs 2001 och den finansiella krisen Även om dessa händelser kan verka något avlägsna nu när det har blivit 2015, är det precis nu svensk redovisning får betala en del av priset. Just nu sitter nämligen svenska redovisare och revisorer och analyserar effekter av nya standarder som har sitt ursprung både i de redovisningsskandaler som skedde runt år 2000 och i den finansiella krisen. Dessutom har dessa nya standarder baserats på IASB:s önskan om principiell konsekvens. Resultatet är inte alltid enkelt för företag i samband med tillämpning. Problemen fanns nämligen särskilt gällande intäkter för komplexa transaktioner med flera kopplade komponenter, till exempel kombinerad försäljning av vara och tjänst. gemensamt för både IFRS 10 och IFRS 15 är att de, förutom att vara framsprungna ur praktiska behov identifierade i samband med skandaler och kriser, innebär en förstärkning av teoretisk principiell konsekvens. I fallet med IFRS 10 uppnås detta genom att man använder en gemensam definition av bestämmande inflytande (eller kontroll) i dotterföretag, som ska vara användbar för alla situationer. Samma definition är följaktligen tillämpbar både när bestämmande inflytande uppnås genom innehav av en majoritet av röster och när det uppnås genom andra slags konstruktioner, det vill säga för strukturerade företag. Värt att notera är att problematiken historiskt mest har rört när strukturerade företag ska konsolideras, men den nya standarden ändrar den underliggande definitionen för samtliga dotterföretag. Man uppnår principiell konsekvens i definitionen, men priset är att alla moderföretag behöver genomföra en inventering av huruvida man har bestämmande inflytande eller inte i de företag man äger. IFRS 10, som svar på ett relativt begränsat problem med strukturerade företag, får alltså konsekvenser för ett stort antal företag, trots att de inte har några strukturerade företag. Vi har en situation där några få företag i världen producerar bristfällig redovisning. Svaret från IASB är redovisning som är principiellt konsekvent. BLI FÖRETAGSVÄN Ring eller besök oss på webben. Alla kan inte vara läkare. Men alla kan rädda liv. Och med en ganska liten handling kan ni uträtta stordåd. Utan ert bidrag har vi gränser. Hoppas ni vill vara med. tre betydande nya standarder, som ändrar vår syn på hur vi ska tänka vad gäller redovisning, är IFRS 9 Finan cial Instruments, IFRS 10 Koncernredovisning och IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers. De två förstnämnda är direkt kopplade till den finansiella krisen , i och med att krisen hade en koppling till hur banker redovisade intressen i strukturerade företag (det vill säga koncernredovisning, vilket täcks av IFRS 10) och finansiella instrument (IFRS 9). Båda dessa områden var också problematiska i Enrons redovisning, även om det inte är den direkt utlösande orsaken till att IASB nyligen gav ut dem. IFRS 9 har svagare koppling till principiell konsekvens, så jag kommer i texten nedan att fokusera på IFRS 10 och IFRS 15. Under upptäcktes ett antal större redovisningsskandaler i USA, mest förekommande hos snabbväxande företag inom expanderande branscher (IT, telekom och energihandel (där Enron var aktivt)). I SEC:s analys av problemen framkom att det framförallt handlade om intäktsredovisning, och här finns en koppling till IFRS 15. ifrs 15 är ännu mer explicit, i det att IASB tydligt uttryckte att man hade som mål att uppnå principiell konsekvens för intäkter i samband med utvecklingen av den standarden. Man tog också upp de problem som noterats i intäktsredovisning under tidigt 00-tal. Även denna standard kräver att många företag gör en noggrann analys och inventering av sin intäktsredovisning, trots att resultatet i många fall kan bli att standarden inte får någon effekt på de redovisade intäkternas storlek i resultat räkningen. Vi har följaktligen en situation där några få företag i världen producerar bristfällig redovisning. Svaret från IASB är redovisning som är principiellt konsekvent. Detta leder till mycket merarbete för många företag, och i många fall får de nya standarderna ingen väsentlig effekt på de finansiella rapporterna. Frågan blir då hur mycket IASB:s strävan efter konsekventa principer ska få kosta, när kostnaden tas av dem som upprättar finansiella rapporter? jan marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Han skriver i vartannat nummer av. jan.marton@handels.gu.se 15

9 Fokus: Framtidens byråledare branschen står inför stora förändringar. Mer än vartannat bolag väljer att inte ha revision. Nu gäller det för revisorer och redovisningskonsulter att visa på värdet av sina tjänster, och att börja göra affärer. Den nya tidens byråledarskap är här. Fokus: Framtidens byråledare! Nytt ledarskap krävs när kunderna väljer bort revisorn Det handlar om att våga sälja sig själv illustration: amanda berglund det är slut på sötebrödsdagarna. Sedan 1973 har branschen kunnat sitta på sin kammare och affärerna har ramlat in. Fram tills november 2010 vill säga. När den frivilliga revisionen infördes förändrades villkoren över en natt. Nu måste revisorer och redovisningskonsulter tänka till. Vad vill man göra? Det handlar om att våga sälja sig själv, ord som är näst intill förbjudna i branschen, eller att satsa på affärsmannaskap om man hellre vill uttrycka det så. Man måste våga bli mer socialt närvarande, säger Bosse Brixeman, Executive People. Han är kursledare på FAR Akademis utbildning Byråledarutbildning för framtidens ledare. Förhoppningen är att de som går utbildningen ska anamma nya sätt att tänka. Avstamp tar man i FAR:s framtidsstudie och frågor som diskuteras är bland annat hur byråns arbetssätt behöver förändras för att möta framtidens utmaningar. Revisorerna och redovisningskonsulterna måste kunna vara mer rådgivande mot företag, det tycker jag att man har tappat lite. Förr handlade det om att gå till revisorn och fråga när man undrade något som rörde ens företag, så är det inte riktigt i dag. Inom det här området finns många affärsmöjligheter för revisorerna, säger Bosse Brixeman. Men för att kunna plocka hem fler affärer krävs förändring i förhållningssättet. Inte hos alla i branschen, betonar Bosse Brixeman, en del är redan där och har kommit långt i omställningen. Men många tycker fortfarande att det tar emot att kontakta kunder och visa på värdet av sina tjänster. Det behövs mer affärsmannaskap på byråerna. Revisorer och redovisningskonsulter är specialister på ekonomi, men de är inte alltid specialister på att driva företag. Och det är där det måste ändras. Om inte revisorerna och redovisningskonsulterna känner sig trygga med det kan de inte hjälpa sina kunder med de frågorna, säger Bosse Brixeman. han konstaterar att i takt med att fler och fler väljer att inte ha revisor i sina bolag så Bosse Brixeman innebär det att revisorn måste ut på marknaden och möta kunderna. Samtidigt pågår en omställning i branschen då allt fler arbetsuppgifter automatiseras och blir digi tala, vilket betyder att det krävs ett annat sätt i mötet med kunderna. Det är viktigt att man har förståelse för den här biten om man ska lyckas med omställningen. Revisorn och redovisningskonsulten måste bli mer aktiva och tala om för kunden att han eller hon behöver dem, säger Bosse Brixeman. foto: charlotta marténg Om man inte vill gå framåt kommer man inte att komma framåt, det handlar om att anamma framtiden. Han förklarar att det här med att sälja sig själv och sina tjänster är lite knepigt, och konstaterar att det finns olika typer av människor. I högra hörnet återfinns säljare, som är utåtriktade, och i vänstra hörnet finns excelfacisterna, som är mer inbundna. Revisorerna och redovisningskonsulterna återfinns oftast någonstans mittemellan. När det kommer till framtidens byråledarskap handlar mycket om utbildning och att hitta nya vägar att förstå hur kunden fungerar och vad kunden vill ha. Företagare vill ha goda råd, och här kan branschen hitta en bättre roll, säger Bosse Brixeman. Men för att kunna ta den rollen måste man ut och träffa kunder. Bosse Brixeman menar att kommer man bara ut i verkligheten finns många affärer att göra. Småföretag som ska växa, företag som behöver en aktiv styrelse, eller företag som behöver hjälp med sin affärsplan. En fungerande affärsplan är a och o. Inte bara för andra företag utan även för företag inom revisons- och rådgivningsbranschen. Förstår vi själva nyttan med affärsplanen och helheten blir det lättare att hjälpa kunden och att ta betalt för det. Affärsplanen ska få alla att sträva mot samma mål och bottnar i vad ägarna vill med verksamheten. Om man inte vill gå framåt kommer man inte att komma framåt, det handlar om att anamma framtiden, säger Bosse Brixeman. när förändrade arbetssätt kommer upp till diskussion är det många som skruvar på sig och tycker att det känns lite obehagligt med förändringar. Bosse Brixe man menar att branschen fortfarande är tämligen konservativ, men trycker på att det inte är några revolutionerande förändringar man står inför utan en vanlig teknikutveckling som för med sig nya sätt att tänka. Till viss del tror jag att svårigheterna att nå ut till kunderna är en generationsfråga. Jag märker att yngre anammar tänkande mycket lättare än äldre. De är mer öppna för sådana här saker och mer vana att jobba socialt jämfört med den äldre generationen, säger Bosse Brixeman. Att presentera sin information och kunskap på ett snygg och professionellt sätt på internet är också viktigt, för att göra ett seriöst intryck på kunderna. Vi får aldrig glömma bort att vi måste särskilja oss. Framför allt måste auktoriserade redovisningskonsulter särskilja sig från dem som inte är auktoriserade, och kunna tala om varför de auktoriserade är bättre. Då kommer det att generera fler affärer, säger Bosse Brixeman. charlotta marténg Framtidens byråledare kommer närmare kunderna Statistik från FAR:s framtidsstudie. 77% av av vd:arna i privata företag tror att företagsledningen har nytta av revisorernas arbete. 1 5 far:s medlemmar tror att kunderna har god förståelse för vad en revisor gör. bland de privata medelstora företagen som tillfrågats uppger nästan var fjärde vd, 24 procent, att de önskar antingen något eller betydligt mer kontakt med revisorn än vad som i dag är fallet. För redovisningskonsulter är motsvarande andel en sjättedel. Här uppger 13 procent av vd:arna att de önskar något mer kontakt, och fyra procent betydligt mer

10 Fokus: Framtidens byråledare Fokus: Framtidens byråledare Mötet med kunden sätter värde på arbetet de auktoriserade redovisningskonsulterna Kristina Åkerström och Helene Jansson strävar alltid efter att ligga i framkant med sin verksamhet. En av de stora utmaningarna för framtidens byråledarskap är dock att visa på nyttan av professionell hjälp. Fler möten med kunderna är ett steg på vägen. foto: christian gustavsson sedan flera år tillbaka driver de auktoriserade redovisningskonsulterna Kristina Åkerström och Helene Jansson en redovisningsbyrå tillsammans i Stockholm. De har sina kunder i sina egna verksamheter Horisont Redovisning AB och Helene Jansson Redovisning AB, medan anställda och hyreskontrakt med mera ligger i det gemensamma bolaget Premio Ekonomikonsult AB. Verksamheten går bra och kunderna strömmar till. Ändå står de båda inför utmaningar då branschen förändras och kräver ett nytt byråledarskap. Framför allt handlar det om att få med sig alla, både kunder och medarbetare, åt samma håll. Det är extremt viktigt, säger Kristina Åkerström. i höstas gick de Byråledarutbildning för framtidens ledare, hos FAR Akademi och i samma veva ordnade de en konferens för sina anställda. Då passade de på att tillämpa några av sina nya lärdomar. Utbildningen vi gick har fått både oss och våra anställda att tänka till. Det är så lätt att bara köra på och jobba, jobba, jobba. Nu har vi fått stanna upp och fundera på vart vi är på väg, säger Helene Jansson. En del i det är arbetet med affärsplanen. Visst har en sådan funnits innan, men inte nedskriven på papper utan mest i huvudet på Kristina Åkerström och Helene Jansson. När affärsplanen blev nedtecknad på papper och konkretiserad blev den plötsligt mer betydelsefull. Vi insåg att visst är det viktigt att belysa det som är bra och det som fungerar, men det är också viktigt att ha fokus på vad vi kan göra bättre. Att sitta och diskutera affärsplanen ger oss också en möjlighet att säkerställa att alla drar åt samma håll, säger Helene Jansson. de båda auktoriserade redovisningskonsulterna konstaterar också att digitaliseringen är en viktig del av framtiden. Några kunder har börjat efterfråga skanningfunktioner, men långt ifrån alla. Kristina Åkerström tror att det blir branschen som kommer att vara drivande i utvecklingen. I sin egen verksamhet ligger de gärna i framkant och är tidigt ute när det gäller att haka på utvecklingen. Bland annat såg de snabbt till att auktorisera sig för att kunna ge ytterligare värde åt kunderna. När man är auktoriserad finns krav på vidareutbildning, så att kunderna vet att vi ständigt är uppdaterade. Och där passar byråledarutbildningen in för oss, säger Kristina Åkerström. På byrån står sedan en tid tillbaka digitaliseringen i fokus, och man har kommit en bra bit med att se över sina programvaror och system för att avgöra vad som bäst kan möta framtida behov. Digitaliseringen är ett område där branschen inte får halka efter. För oss på byrån handlar det om att effektivisera arbetet ytterligare och i största möjliga mån undvika dubbelarbete för att kunna skapa mer nytta för kunden. Vi måste vara tydliga med hur digitaliseringen kan underlätta för kunden, säger Kristina Åkerström. Hon betonar också vikten av att vara auktoriserad och behovet av att tydliggöra yrkesrollerna för kunderna, och framför allt behovet av att visa vad professionell hjälp faktiskt ger kunden. Kunden ska kunna fokusera på det han eller hon är bra på och lita på att vi gör ett bra jobb, säger Kristina Åkerström. att möta kundens förväntningar är a och o, och att ge kunderna ett bra underlag för beslutsfattande i deras dagliga verksamhet. Att arbeta proaktivt mot kunden är framtiden, men för Kristina Åkerström och Helene Jansson är det inte något nytt, utan ett arbetssätt de redan håller på med. Vi visar kunderna vilken nytta de har av vårt arbete i sitt beslutsfattande, och den dagliga driften av företaget. Samtidigt är det viktigt för oss att förklara för kunden vilka förväntningar vi har på dem, och att vår produkt blir ännu bättre om underlaget de lämnar in till oss är bra, säger hon. Kristina Åkerström och Helene Jansson jobbar hårt med att förklara vad det innebär att de är auktoriserade och vilka fördelar det innebär för kunden. Ett sätt är att träffa sina kunder ofta Vi visar kunderna vilken nytta de har av vårt arbete i sitt beslutsfattande, och den dagliga driften av företaget. och att inte bara ha kontakt på telefon och mail när det är dags att ta emot material och leverera rapporter. I vissa fall kan det handla om att diskuterat en konkret fråga, men också bara för att det är viktigt med kundrelationer och att nätverka. Här arbetar vi med avstämningspärmar och jobbar enligt Reko med goda interna rutiner, och det är bra för kunderna att känna till, säger Helene Jansson. strax före jul bjöd Helene Jansson och Kristina Åkerström in kunder och samarbets partners till ett glöggmingel på byrån. Ett mycket lyckat event som de funderar på att göra till en tradition. Det var mycket uppskattat och det dröjde inte länge innan visitkorten började byta ägare. Samtidigt fick våra kunder en chans att se vilka vi är och hur vi jobbar. Det är en bra möjlighet för oss att förklara vad vi gör och skapa en bättre relation till våra kunder, säger Kristina Åkerström. charlotta marténg Digitaliseringen kan inte begränsas, den bryter hela tiden ny mark, den hittar nya vägar och nya områden att tränga in i. Sammantaget blir den digitala tekniken allt mer avgörande för processer och värdeskapande i ekonomin. 73% 78% 67% av far:s medlemmar tror att efterfrågan på rådgivning om skatt, bolagsrätt och juridik kommer att växa de kommande tio åren. 78 procent av FAR:s medlemmar och 67 procent av företagen tror att det blir vanligare i framtiden att revisorer beskriver sitt eget arbete utförligare. digitalisering strukturlängtan demografi och skuldsättning globalisering dessa fyra drivkrafter bedöms vara viktiga för branschens framtid

11 Fokus: Framtidens byråledare 2015 års nya regelverk Beställ årets böcker nu! Använd dig av redan befintliga nätverk Niklas Feiff strävar efter mer kontakt med kunderna feiff revision & redovisning i Uppsala har funnits i 24 år och har de senaste åren genomgått ett generationsskifte då Niklas Feiff tagit över byrån efter sin pappa. Eftersom han själv inte har någon lång erfarenhet som byrå ledare sökte han efter ledarskapsutbildningar och fastnade för den som Bosse Brixeman håller i FAR Akademis regi. niklas feiff konstaterar att det är många frågor man måste ha koll på som byråledare och nämner några: ISQC1, LAS-regler och inte minst ansvaret att motivera sina medarbetare så verksamheten fungerar och utvecklas. Utöver det ska man hinna med sitt grundyrke som revisor eller redovisningskonsult. Det var intressant att få träffa andra i samma position och diskutera framtidens byråledarskap, eftersom man till vardags lätt blir ensam med sina funderingar, säger Niklas Feiff. Under kursen diskuterades bland annat hur byråer agerar för att få in nya kunder, ett viktigt innehåll enligt Niklas Feiff. I samband med generationsskiftet har Feiff Revision & Redovisning tagit fram en ny grafisk profil och en ny hemsida vilket snabbt har visat sig vara en mycket bra investering. Nya kunder har själva tagit kontakt efter att de har hittat hemsidan via sökning på internet, berättar Niklas Feiff. en bra hemsida är en bra grund men den stora insatsen i bearbetning av nya kunder är att delta aktivt i de nätverk som finns på orten. Niklas Feiff framhåller att som revisor eller redovisningskonsult kommer man rakt in i bolagets hjärta och då krävs ofta kontinuitet och att man träffar en potentiell kund flera gånger innan man byggt upp ett förtroende. Niklas Feiff Branschen står inför stora förändringar och för att vara en del av marknaden i morgon måste byrån vara på tå och hänga med vilket är en rolig men utmanande uppgift som byråledare. I medarbetarna finns en otrolig potential och eftersom vi inte är fler än åtta har vi mycket goda möjligheter att få alla att delta aktivt i formandet av framtidens byrå, säger han. charlotta marténg foto: johan wallgren Skattevolymen Nyheter Höjning av flera punktskatter Moms nu i köparens hemland vid köp av elektroniska tjänster Förändring av fakturamodellen för RUT och ROT Pris 515 kr.* FARs Samlingsvolym Redovisning Nyheter Ny K3-anpassad RedR 1 Förtydligande av byggnadsavskrivningar från FAR och BFN Gamla BFN-regler nu i eget supplement Pris 575 kr.* IFRS-volymen Nyheter Ny IFRIC 21 Avgifter Ändringar av anställningsförmåner i IAS 19 Pris 625 kr.* FARs Samlingsvolym Revision Nyheter Höjda avgifter för revisorer och revisionsbolag Penningtvättsbrott tillagt i brottskatalogen Ändrade mallar för hållbarhetsredovisning Pris 575 kr.* Redan i dag ser vi hur redovisningstjänster automatiseras och digitaliseras. I vissa länder som USA har även digitalisering av revision blivit mer påtaglig. På sikt kan vi förvänta oss att även rådgivning kommer att övertas mer och mer av digitala processer som ett stöd i arbetet. 86% av far:s medlemmar tror att företagsledningen har nytta av revisorernas arbete. * Pris exkl. moms och frakt Beställ dina böcker på farakademi.se/bocker EkonomiSveriges självklara val. 20

12 i karriären Profilen Profilen i karriären KVALITET och förtroende Kvalitet. För revisorn Katarina Ljungqvist är det mer än ett fint ord. Det är fyllt med verkligt innehåll. För utan kvalitet inget förtroende. Och utan förtroende inga tjänster att sälja. I september 2014 tog hon över som ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. Text: Charlotta Marténg Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén 22 23

13 i karriären Profilen Profilen i karriären Revision har inte samma status i dag som förr, men jag tror tyvärr att det är vi själva som varit med och plockat ner den. fakta: Katarina Ljungqvist ålder: 51 år. bor: Helsingborg. familj: Gift med Hans-Olof, vd inom textil-klädbranschen. Tillsammans har de tre barn 21, 19 och 14 år gamla samt två hundar och en häst. fritidsintressen: Ridning och allt som det innebär att vara hästägare, hundarna, spinning och att umgås med familj och kompisar. Det spelar i grunden ingen roll om revisorn skriver med gåspenna eller bockar av checklistor i datorn. Resultatet är detsamma. Så länge revisorn har gjort det han eller hon ska, och ställt de rätta frågorna i syfte att kunna dra korrekta slutsatser, har det övriga mindre betydelse. Visst är alla checklistor ett mycket bra stöd och hjälp så att vi kommer ihåg både vad vi ska göra och vad vi gjort, men de är inte allenarådande och får inte ta över vårt arbete. Vi får aldrig glömma syftet med varför vi utför revisionen, och anledningen till att vi gör vissa saker, säger Katarina Ljungqvist. hon tar emot i ett vackert kontorsrum hos Mazars i Helsingborg. Utanför fönstret kikar solen för siktigt fram genom den grådisiga himlen, och färjan mot Helsingör ligger redo att avgå. Läget är centralt, mitt emot järnvägsstationen, busstationen och färjorna Knutpunkten, som platsen kallas. Så har Mazars tänkt kring alla sina kontor, det ska vara lätt att ta sig dit. Katarina Ljungqvist är kontorschef för kontoren i Helsingborg, Höganäs och Båstad och har arbetat på byrån sedan Att valet föll på att bli revisor var kanske inte helt oväntat då hennes pappa arbetade inom finans och ekonomi, men länge var målet en karriär som veterinär. Det var när jag gick på gymnasiet som jag tänkte om. När jag insåg hur mycket jobb det var för att få 5,0 i avgångsbetyg från naturvetenskapliga linjen kände jag att det fanns så mycket annat som också lockade att det inte riktigt var värt det. Så jag läste ekonomi i stället, säger hon. När utbildningen vid dåvarande Högskolan i Växjö, i dag Linnéuniversitetet, var avklarad var det en kommentar från hennes pappa som fick Katarina att välja revisorsyrket. Han sa att revisor var ett bra yrke om jag i framtiden ville kunna förena familj och barn med ett kvalificerat arbete, och i det hade han rätt. Min uppfattning är fortfarande att det är ett bra yrke om man vill ha ett roligt jobb och familj, säger hon. Åsikten är spännande, med tanke på de diskussioner som då och då uppstår, att det skulle vara svårt framför allt som kvinna att kombinera en karriär som revisor med småbarn. Men Katarina Ljungqvist står fast vid sin uppfattning. Det jag däremot bestämde mig för var att först ta min auktorisation och sedan skaffa barn. För mig kändes det viktigt att ha egna kunder, egna uppdrag och att kunna styra min tid. Det kan nog vara svårare om man är revisorsassistent. Men som jag ser det är det inga problem att vara revisor och föräldraledig, det är bara att dra ner på tempot under tiden. Kanske ha lite färre uppdrag, men arbetet man utför är ju detsamma, säger hon. I rättvisans namn ska tilläggas att då Katarina Ljung qvist var föräldraledig, valde hon att inte vara det på heltid utan jobba lite parallellt med att hon var hemma med barnen. Och på den tiden fanns varken smart phones eller möjlighet att jobba i molnet. Så här beskriver hon det själv: Det var bra att barnen sov gott i barn vagnen, för då och då fick de följa med in på kontoret och ut till kunder. Dessutom kom mina svärföräldrar ner från Småland och hjälpte till med barnen, och när de var här kunde jag ju jobba desto mer, säger hon. katarina ljungqvist rekommenderar varmt yrket och har aldrig tvivlat på att hon valde rätt när hon blev revisor istället för veterinär. Många av mina vänner har bytt jobb under åren, men jag har haft samma jobb hela tiden. Eller så kan man säga att jag byter jobb varje dag, det beror på hur man ser det, säger hon med ett leende. Med flera år i branschen kan hon dock konstatera att revision inte riktigt har samma anseende i dag som tidigare. Och hon oroas över utvecklingen att fler och fler företag väljer att inte ha revision. Revision har inte samma status i dag, men jag tror tyvärr att det är vi själva som varit med och plockat ner den. Vi kan nog inte skylla på någon annan. Om vi inte själva riktigt kan reda ut begreppen, då kan vi inte begära att andra som inte tänker revision och redovisning klockan 8 till klockan 18 ska kunna skilja på vem som gör vad, säger Katarina Ljungqvist. Hon är till viss del kritisk till FAR som hon menar drömmer om: Det låter kanske fånigt men jag har inte så mycket drömmar, jag trivs väldigt bra med den verklighet jag har. Om det ska vara något så är det väl att få fortsätta vara frisk och att mina barn ska hitta sina platser och passioner i livet. inspireras av: Människor som brinner för det de gör och människor som gör skillnad. okänd talang: Jag har inte fler talanger än de fullt synliga

14 i karriären Profilen Revisorn får aldrig tumma på kvalitén i sitt arbete, menar Katarina Ljungqvist. Ger Du Resultat till dina kunder? har framhållit övriga yrkesgrupper på bekostnad av rev isorerna. Visserligen tycker hon att det är bra att även redovisningskonsulter blir auktoriserade och kvalitetskontrolleras, likaså specialisterna som tillhör FAR, men hon upplever att revisorerna hamnat lite i skymundan. Som jag ser det är det två delar i det hela. Vi har nog pratat lite för mycket om vad andra kan göra, så att man nästan sprider uppfattningen att det går att ersätta revisorn rakt av med en redovisningskonsult. Men vi måste också se till att revisorerna verkligen upprätthåller kvaliteten på arbetet de utför, säger hon. de senaste årens medieuppmärksamhet kring hur vissa har skött, eller inte skött, sitt arbete menar hon påverkar människors bild av revision och revisorer. Och mot bakgrund av det blir det ännu viktigare att lyfta kvalitetsfrågorna. Katarina Ljungqvist framhåller att kvalitet och förtroende går hand i hand. Hon betonar att branschen egentligen inte säljer några produkter utan förtroende. Men för att allmänheten, näringslivet och politikerna ska kunna ha det förtroendet för branschen krävs att det arbete revisorerna utför håller hög kvalitet. Något man aldrig får tumma på. Och för hög kvalitet krävs goda kunskaper hos dem som utför arbetet. För Katarina Ljungqvist har kvalitetsfrågorna alltid legat varmt om hjärtat. Hon har i många år arbetat med det interna kvalitetsarbetet inom Mazars, och började sedan som kvalitetskontrollant inom FAR. Efter att ha arbetat som kvalitetskontrollant i ett par år blev hon tillfrågad om hon ville sitta som suppleant i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. Då den senare gjordes om och antalet suppleanter minskades, erbjöds hon en ordinarie plats och i höstas tog hon över som ordförande. Jag tycker om att vara strukturerad i det mesta jag gör. Jag vill utföra mitt jobb på ett bra sätt och erbjuda en bra slutprodukt. De signalerna försöker jag sända ut i det dagliga arbetet, säger hon. Men för att kunna vända utvecklingen med revisionens sjunkande anseende, och att allt fler företagare väljer bort revisorn, krävs att det händer något. Inte bara att branschen blir bättre på att visa på värdet av sina tjänster, utan att regelverken ses över. Katarina Ljungqvist tror att om man bara fortsätter på den inslagna vägen blir det svårt för många mindre revisionsbyråer i framtiden. Jag skulle vilja se en utveckling mot två regelverk. Vi kan inte ha samma upplägg oavsett om vi ska revidera ett enmansbolag där det finns en ägare som gör allt, eller om vi ska revidera ett stort bolag med många anställda, vd och styrelse. Vi måste se till att regel verken förändras. Annars tror jag att vi utplånar oss själva när det gäller revision av mindre bolag, säger hon och fortsätter: Det handlar återigen i grund och botten om kvaliteten. Om vi ska lyckas sälja in oss till dem som inte måste ha revision måste kvaliteten vara riktigt bra. Därför måste vi hela tiden komma ihåg att det är förtroende vi säljer och vi får aldrig det förtroendet om vi inte har kunskapen. Det vi producerar måste hålla så hög kvalitet att produkterna verkligen går att förlita sig på. För Katarina Ljungqvist är revisionen en kvalitetsstämpel, men inte bara något som är bra att ha vid förhandlingar med banken eller då själva årsredo visningen ska användas. Nej, kvalitetsstämpeln ska även signalera att företaget är okej, att det är ett företag som håller avtal, som ger personalen avtalsenliga löner och så vidare. Revisorn ska göra ett så pass bra jobb att han eller hon inte riskerar att hamna på löpsedlarna, säger Katarina Ljungqvist. Vi får aldrig glömma syftet med varför vi utför revisionen. Tidningen Resultat är en av landets största affärstidningar inom ekonomi och företagande. Den innehåller nyheter om skatter och redovisning, och förklarar komplicerade frågor på ett enkelt sätt. Enligt en färsk undersökning anger 77 procent av Resultats givare att kunderna tar upp och vill diskutera ämnen som behandlas i tidningen. Det ger dig ett utmärkt tillfälle att stärka kundrelationen. Nästa år kan du ge bort mer Resultat till dina kunder. Som komplement till papperstidningen lanserar vi efter årsskiftet ett digitalt nyhetsbrev. För så lite som 381 kr/år skickar vi 10 nummer av tidningen till din kund. Kontakta oss på resultat@far.se så berättar vi mer om hur du stärker relationen och ger Resultat till dina kunder. Läs mer på farakademi.se/resultat 26

15 i karriären Experten Experten i karriären bo hjalmarsson. Auktoriserad revisor på PwC och ordförande i FAR:s policygrupp för revision. Med mångårig erfarenhet som revisor i stora börsbolag, leder Bo Hjalmarsson arbetet med att ta fram den nya revisionsberättelsen. Förändringarna som främst gäller finansiella och börsnoterade bolag träder i kraft Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson Nya revisionsberättelsen Vad är syftet med den nya revisionsberättelsen? Det uttalade syftet är att det ska bli en tydligare kommunikation från revisorn om specifika risker eller fokusområden i revisionen och hur dessa har hanterats. Mycket av innehållet i den nya revisionsberättelsen är sådant som svenska revisorer under ett antal år har stått upp och sagt på bolagsstämmor i publika bolag. I så måtto blir förändringen mindre i Sverige, jämfört med andra länder. Sam tidigt kommer vi att se att det uppstår en hel del problem när sådant som uttrycks muntligt under förbud om inspelning och transkribering nu ska sättas på pränt. Vem beslutar egentligen om den nya revisionsberättelsen? I Sverige bygger den på svensk lag och god revisionssed. God revisionssed handlar om hur revisorer ska tolka och tillämpa lagen i sitt praktiska arbete. FAR:s policygrupp för revision ger rekommendationer för detta, som publiceras i FAR:s samlingsvolym. På så vis är den nya revisionsberättelsen en svensk produkt, men den bygger på nya regler från EU respektive IAASB. Varför kommer EU och IAASB med nya revisionsberättelser just nu? Utvecklingen har i första hand drivits av politiker inom EU som ville visa handlingskraft efter finanskrisen. IAASB såg sig tvunget att haka på utvecklingen, eftersom man ville undvika att det etableras två konkurrerande revisionsberättelser. Även revisionsbranschen har sett ett behov av förändringar i revisionsberättelsen men en ny revisionsberättelse förhindrar inte en ny finanskris. Hur ny är den nya revisionsberättelsen? Revisionens inriktning och omfattning är desamma som tidigare (nämligen årsredovisningen och förvaltningen) och där ingår naturligtvis vissa fokusområden. Att dessa så kallade Key Audit Matters nu också ska rapporteras är den stora nyheten. Andra förändringar handlar mer om formalia, där det bland annat tillkommer utökade skrivningar om revisorns respektive styrelsens ansvar. En viktig formaliaförändring är att slutsatsen ska placeras först i revisionsberättelsen. På vilket sätt riskerar revisionsberättelsen ändå att bli standardiserad? Rapporteringen av Key Audit Matters ska vara företagsspecifik, men risken är stor att denna blir intetsägande eller standardiserad. I grund och botten handlar det om en riskavvägning eftersom det är förknippat med mycket ansvar och hög risk att rapportera information som bolaget självt inte har informerat om. Här har vi den inneboende konflikten i den nya revisionsberättelsen, som å ena sidan ska ge mer, samtidigt som en revisor i normalfallet inte kan ge mer än vad som redan är känt, på grund av risken att skada bolaget. Du menar att branschen ändå sett behov av förändring, hur då? Ja vi måste titta på intressenternas behov och de har efterlyst ökad kommunikation från revisorn. Med den nya revisionsberättelsen får de betydligt mer text fyra till sex sidor, men risken är att de inte får någon mer egentlig information. Revisorn är granskare och inte en informations givare; ny information från revisorn riskerar att bli direkt kursdrivande med omedelbara konsekvenser för aktie ägarna. I praktiken innebär det att revisorn i normalfallet inte säger något som inte redan står i årsredovisningen. Det är först när årsredovisning i något avseende är fel aktig som revisorn tillför ny information, det vill säga det som vi vanligtviskallar en oren revisionsberättelse. Men revisionsberättelsen kanske kan ge en hint om vilka delar i årsredovisningen som är intressanta? Ja, genom rapporteringen av Key Audit Matters berättar revisorn vad revisionen har fokuserat på, utifrån väsentlighet och risk. Dessa områden definieras normalt redan vid planeringen av revisionen och kommer således att vara föremål för kontinuerlig dialog mellan revisorn tillsammans med revisionsutskottet och företagsledningen. En tänkbar positiv effekt av den nya revisionsberättelsen är att den driver ökad tydlighet i årsredovisningen. Däremot kommer inte revisionsberättelsen i sig att innehålla ny information om bolaget. Vilka är utmaningarna med nya revisionsberättelsen? Branschens största utmaning är att vara relevant. Jag tror tyvärr att värdet av den ökade informationen riskerar att gå förlorat ganska snabbt. En kvalificerad läsare kommer snabbt att identifiera om där finns några modifikationer och det är det enda som kommer att vara intressant för marknaden. Skrivningarna om revisorns respektive styrelsens ansvar kommer att vara standardiserade och snabbt bli ointressanta. Det finns förslag om att delar av stycket om revisorns ansvar kan hänvisas till en myndighets internetsida och vi för diskussioner om detta med Revisorsnämnden, men det är inte klart ännu. FAKTA: Nya revisionsberättelsen Företagsspecifik (icke standardiserad) Slutsatsen kommer först Mer och längre text Rapportering av Key Audit Matters key audit matters (KAM) är områden av särskild betydelse för revisionen av ett specifikt företag. Det kan vara allt från värderingsfrågor och intäktsredovisning till risk för oegentligheter. Nya revisionsberättelsen bygger på EU:s nya revisionsdirektiv och ett antal uppdateringar som IAASB har gjort av ISA samt en helt ny, ISA 701. inga orena revisionsberättelser. Den nya revisionsberättelsen bygger inte på standardtext och kan därför inte avvika från standard. En van läsare kommer däremot snabbt att se om slutsatsen är modifierad, menar Bo Hjalmarsson

16 i livet Aktuellt After work After work i livet Anna Åkerblom vill bidra till att göra världen bättre. foto: charlotta marténg foto: dreamstime foto: dreamstime Håkan Molén har inget bokförlag bakom sig utan ger ut sina böcker på egen hand. FLER ÄR POSITIVA TILL MÅNGFALD Årligen genomför Högskolan i Gävle den så kallade mångfaldsbarometern, för att bidra till diskussionen om mångfald i det svenska samhället. I den senaste undersökningen uppger 73 procent att de är positiva till mångfald, men samtidigt är andelen med extremt negativa attityder större än någonsin, över sju procent. Resultatet innebär att man kan skönja en viss grad av polarisering av attityderna till mångfald. Både andelen positiva och extremt negativa ökar. Däremot blir andelen osäkra färre. tjänstepensionen glöms ofta bort när man förhandlar i samband med ett nytt jobb. Bara en av fem av dem som bytt jobb de senaste tre åren lyfte frågan om tjänstepension och 43 procent uppger att de inte vet om de gjorde det, visar en undersökning gjord på uppdrag av AMF. 2,8 % de hittills uppmätta löneökningarna i näringslivet uppgick i genomsnitt till 2,8 procent för perioden januari till och med september Det visar statistik från Medlingsinstitutet. nummerupplysning App för Iphone och Android, fungerar som telefon katalogen där du kan söka på ett nummer och se vem som ringt. Hänsynslös skatterevisor fångar läsarnas intresse fiktiva berättelser där revisorer spelar huvudrollen hör inte till vanligheterna. Men Skatterevisorn från Norrtälje, skriven av Håkan Molén, är en av dem. alla mina romaner har en viss verklighetsbakgrund hämtat från sådant jag själv varit med om. Genomgående kryddar jag med ren fiction. Skatterevisorn är en verklig person som var känd för sina totalt hänsynslösa arbetsmetoder, säger Håkan Molén. Han berättar att en av skatterevisorns arbetsmetoder gick ut på att redan innan ett ärende var färdigbehandlat av läns- och kammarrätt, lämna över ärendet till Kronofogdemyndigheten för åtgärder som kunde ruinera och sätta en oskyldig före tagare i konkurs bara utifrån misstanken om skattefusk. Fick sedan företagaren rätt i en rättsinstans var katastrofen redan ett faktum. Skattemyndigheten tvår sina händer och säger att alla regler har följts, empati Tre användbara appar som gör dig mer effektiv på jobbet: och medmänsklighet saknas helt, säger Håkan Molén. sedan många år är han bosatt i Spanien och han började skriva när han var i 60-årsåldern. I dag är han 72 Håkan Molén år, och har ytterligare böcker på gång. En av de kommande böckerna blir en renodlad deckare och bygger på ren fiction. Den skriver jag tillsammans med min son, och den beräknas komma ut till sommaren, säger Håkan Molén. Han håller också på med en bok, som kommer i två delar, och som heter Bröderna från Norrtälje. Handlingen utspelar sig kring två bröder som gjorde sig ett namn i Stockholms undre värld, berättar Håkan Molén. foto: privat charlotta marténg TRUECALLER PAGES REMEMBER THE MILK ordbehandling Snygg ordbehandlarapp för Iphone och Ipad. Pages är kompatibel med Word. att göra listor Enkelt sätt att hantera projekt och uppgifter. Att-göra-listor i appform för Iphone och Android. Anna Åkerblom brinner för mänskliga rättigheter Att få vara med och påverka gör livet meningsfullt med erfarenhet av engagemang i Amnesty drivs Anna Åkerblom på KPMG av att göra gott. Mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling ligger henne varmt om hjärtat. I höstas deltog hon i de ungas Davos-möte i Dublin. Berätta om din bakgrund! Jag har läst juridik, humaniora, retorik och filosofi och tog min juridikexamen vid Stockholms universitet Under sista året föll allt på plats och jag insåg att jag ville jobba med hållbarhetsfrågor. Du har även studerat i Köpenhamn? Ja, egentligen skulle jag läst i USA. Jag blev antagen till University of Vermont men fick veta att man kunde läsa kurser i CSR vid universitetet i Köpenhamn. Det lockade mig mer så jag struntade i USA och pluggade i Köpenhamn i ett halvår i stället. Det kändes helt rätt. Varifrån kommer ditt engagemang för mänskliga rättigheter? Min pappa har jobbat åt SIDA under lång tid så jag antar att jag delvis har fått med mig det hemifrån och blivit inspirerad. Att vara med och påverka och göra skillnad får livet att kännas mer meningsfullt. Sedan var du engagerad i Amnestys juristgrupp? Där kom jag med under tiden jag läste på Stockholms universitet. Det var mycket intressant och det fanns flera olika sektioner. Juristgruppen var den som passade mig bäst just då, och vi jobbade med att titta på lagstiftning i olika länder och att den inte kränker grundläggande mänskliga rättigheter. Vi ordnade även debatter och skrev artiklar. I höstas blev du utvald att delta i One Young World i Dublin, även kallat De ungas Davosmöte. Hur hamnade du där? Nu jobbar jag med hållbarhet och KPMG skulle skicka en deltagare från Sverige. Jag blev nominerad av mina kollegor och utvald på grund av mitt personliga engagemang i dessa frågor. Det kändes otroligt roligt. FAKTA: Anna Åkerblom yrke: Hållbarhetskonsult på KPMG i Stockholm. ålder: 29 år. bor: Årsta. familj: En roomie och en katt i Stockholm, en kille i Göteborg, och en hel massa föräldrar, syskon med respektive, syskonbarn och kusiner. drömmer om: Livskvalitet för alla. Inklusive kommande generationer. Inspireras av: Det låter rostigt, men drivna världsförbättrare. Favorituttryck: Kör, ba kör. Vad gjorde ni i Dublin? Det var ett riktigt häftigt program så jag förstod att det skulle bli en cool upplevelse, men jag hade inte anat att det skulle kännas så livsomvälvande att vara där. Bland annat lyssnade vi på Kofi Annan, fredspristagaren Muhammad Yunus och Unilevers vd Paul Polman. Hans föredrag om hur Unilever jobbar med hållbarhet, och bland annat har slopat kvartalsrapporterna, var otroligt intressant. Vilket är det främsta minnet du har med dig därifrån? Känslan att vara i ett sammanhang med 1300 andra ungdomar och den vilja som finns för att göra världen bättre och bidra med det man kan. Som det ser ut i världen med klimatförändringar och annat kan vi inte vänta längre, vi måste agera nu. charlotta marténg 30 31

17 Debatt Debatt K2 eller K3 Debattpanelen: Redovisningstillsynen För alla oss vars arbete kräver att vi hela tiden är i otakt med tiden kanske det här med årsskiftet inte känns så dramatiskt. Vi redo visar genomförda transaktioner, granskar historiska data eller (för en journalist) lever i nästa nummer av tidningen. Men jag gillar ändå känslan av att få ett helt nytt år att uppfylla alla goda föresatser. Hej och välkommen 2015 du har bara börjat! Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på balansdebatt@far.se Debatt illustration: shutterstock Ingemar Cederlund: Förenkling K2 eller K3 förenkling på bekostnad av sunt förnuft? onödiga skillnader mellan K2 och K3 skapar mer förvirring än förenkling. Det skriver Ingemar Cederlund, godkänd revisor, som tycker att ivern att särskilja K2 och K3 verkar ha gått ut över sunda redovisningsprinciper. K2 är avsett att vara ett förenklingsramverk, jämfört med k3. Att det ena är regelbaserat och det andra principbaserat är för mig underordnat, då det bara ställer till irritation i arbetet. Jag önskar att det blir en debatt kring detta i vår yrkeskår, på samma sätt som skedde i frågan om avskrivning av maskiner och inventarier. Initialt var k2 stelbent i fråga om avskrivningar. Det var 20 procent som gällde och ingen hänsyn togs till väsentligt restvärde. De som önskade något annat hänvisades redan då till det som skulle bli kommande k3. Men tack vare synpunkter och kritik från remissinstanserna ändrades detta, vilket gör att redovisningen i detta avseende nu både känns igen och är relevant i förhållande till verkligheten. Alla maskiner och inventarier förslits som bekant inte på fem år för att därefter vara värdelösa. Exemplet med avskrivningarna visar att en aktiv och konstruktiv remissomgång kan påverka lagda förslag. här kommer några konkreta exempel där jag tycker att det är obefogat att ha olika regler i k2 och k3. 1. Uppställningsformen i resultaträkningen är det som stört mig mest. Om vi tar exemplet ett åkeri som också äger en grustäkt och asfaltkokeri och kanske även en mindre byggmaterialhandel, så har ett sådant bolag en varukostnad till väsentliga belopp. Dessutom är även fordonskostnaderna högst väsentliga belopp här. Jag menar att god redovisningssed kräver att man har fyra rader i resultatrapporten, nämligen varukostnader, fordonskostnader, övriga externa kostnader och personalkostnader. Men det tillåter inte k2. En av våra kända utbildare på området menar att det till och med vore bokföringsbrott att göra så. Kan alltså, för läsaren, god och tydlig redovisning vara straffbart? I k3 går detta nämligen utmärkt att redovisa på detta viset. 2. Checkräkningskrediten redovisas som lång skuld i k2 om avsikten är att den ska förlängas, ungefär som vi behandlar den i dag i de flesta företag. Men i k3 måste den redovisas som kort skuld. Detta oavsett vad syftet med skulden är. Helt obefogad regel i mina ögon. Låt regeln vara lika hos båda för att undvika fel. Dessutom har vi alltid lärt oss i vår utbildning att det är avsikten med skulden som ska styra. Med andra ord, om krediten avser finansiering av lager och kundfordringar är det alltid en kort skuld. 3. Semesterskulden ska redovisas olika i k2 respektive k3, rättare sagt de sociala avgifterna på denna skuld. Jag har alltid lärt mig att god redovisningssed innebär att man tar med alla kända tillgångar och skulder i bokslutet, men här skiljer sig regelverken helt obegripligt åt. I k2-bolagen behöver man tydligen inte betala in till Fora på sina semesterlöner, för någon avsättning är inte tillåten. Men i k3 är detta rätt redovisning. 4. Så kallade pågående arbeten och produkter i arbete i tillverkande företag får i k2 bara värderas till direkta kostnader. Samma regel gäller för alla egentillverkade omsättningstillgångar. Däremot får indirekta tillverkningskostnader ingå i egentillverkade anläggningstillgångar. I k3 ska indirekta tillverkningskostnader tas med i anskaffningsvärdet precis som i dag, både när det gäller OT och AT. Märkligt att man här har olika regler. I företagens kalkyler som vi vid vår revision granskar mot bokslutsunderlagen finns även indirekta kostnader medtaget, eftersom bolaget ska ta hänsyn till dessa i sin prissättning. Varför ska vi begära att våra kunder ska göra olika kalkyler, en verklig som de också använder och en som passar k2 och vår granskning? 5. Periodiseringsregeln om kronor kan, som väl är bekant för alla vid det här laget, slå oerhört starkt i det enskilda bolaget, beroende på om man vill visa eller dölja verkligt resultat. Om verksamheten gått knackigt är det intressant att hitta så många poster som möjligt att periodisera, och om det gått ovanligt bra kan det vara intressant att låta bli detta eftersom regeln är frivillig. Jag har sett flera praktiska exempel på hur detta kan slå olika beroende på om man utnyttjar regeln eller inte. Man kan med stöd av k2 helt lagligt visa väsentliga resultatskillnader med samma bokföringsmaterial i botten. Jag ifrågasätter att man inför regler som gör att man kan dribbla med resultatet utan att den informationen kommer fram till läsaren. Som exempel kan det ju vara utmärkt att göra så inför en kreditansökan till banken. Ingen kan klandra ditt handlande som oseriöst eftersom du bara följer regelverket i k2. Jag tycker det vore mer korrekt mot vår läsekrets att ha en tvingande kronors-gräns, så slipper vi de små aktiveringar på förutbetalda kostnader på under tusenlappen som vi nu ser då och då vid vår granskning. 6. På kurserna får vi höra att k2 är för det lilla bolaget som inte har någon egentlig läsekrets av årsredovisningen och att det material som presenteras inte håller den kvalité som krävs som beslutsunderlag av exempelvis banker. Eftersom det i stort sett bara är vi och kunden som läser denna årsredovisning förstår jag inte kravet som finns i förvaltningsberättelsens flerårsöversikt att bolaget ska kommentera varför omsättningen har förändrats mer än 30 procent sedan föregående år. Skriver vår kund ner detta för sig själv? Bolaget har ju inga externa läsare! Detta är inte förenkling för det kräver ett visst mått av arbetsinsats att få fram och granska uppgifterna. det jag fått höra på alla utbildningar jag genomgått om k2 är att detta kommer att förbilliga tjänsten för kunden. Jag tror inte ett dugg på det; de fem första punkterna innebär inte en krona mindre arvode för våra kunder! Jag uppskattar verkligen att man försöker hitta förenkling av olika slag, men när detta ord upprepas som ett mantra i samband med k2 mår jag illa. I ovanstående exempel är det varken frågan om förenkling eller besparing av tid eller pengar. Det finns många fördelar med k2, som att det ska vara enkelt och formstyrt. Låt då inte sådana olikheter som jag belyst i denna artikel förstöra den goda tanken. Dessutom ska vi inte underskatta risken för onödiga fel i bokslutsarbetet som kräver att det görs om. Innebär det förenkling och lägre kostnader för våra kunder? Nej knappast! Ingemar Cederlund är godkänd revisor på Cederlund Revisor & Konsult i Borås

18 Debatt Dan Brännström och Jonas Svensson: Replik Revisorn måste vara tuff den nya revisionsberättelsen möter förväntningarna p å en tydligare rapportering från revisorn. Det skriver Jonas Svensson och Dan Brännström, ordförande respektive generalsekreterare i FAR, i en replik på Helena Adrians debattinlägg i nr 10/2014. under rubriken revisorer, dags att städa trappan uppifrån skriver Helena Adrian uppfordrande i nr 10/2014. Som företrädare för FAR tar vi gärna debatten, för det är angeläget att vi i branschen diskuterar frågeställningarna kring förtroende, relevans och integritet som artikelförfattaren lyfter. Det är helt avgörande för revisors professionens utveckling. Vi håller med om det mesta som Helena Adrian skriver, bland annat påståendet om att revision svårligen kan standardiseras utan är en intellektuell process där revisorns professionella omdöme måste få stort utrymme. Det är också ett av skälen till att vi nu på nordisk basis arbetar fram ett nytt sätt att utföra revision i mindre företag. Vi håller även med om att revisorn måste ha integritet, annars infrias inte de höga förväntningar som revisionens intressenter har rätt att ställa. Och självfallet ska revisorn rapportera till styrelsen eller revisionsutskottet om alla väsentliga frågor som uppmärksammats under revisionen. Revisorn måste vara tuff när så krävs eller som Helena Adrian uttrycker det: flytta fram positionerna och sätta ner foten. till skillnad mot Helena Adrian tror vi att den nya revisionsberättelsen i företag av allmänt intresse erbjuder stora möjligheter att möta förväntningarna på en tydligare 34 Helena Adrian: Förtroende och mer transparent rapportering. Revisorn ska ju framöver peka på särskilt svårbedömda områden (Key Audit Matters) och risken för felaktigheter i rapporteringen. På ett av seminarierna under Finforum i november 2014 konstaterades att den nya revisionsberättelsen får högre läsvärde och bidrar till att höja revisionens relevans. Detta förutsätter naturligtvis att revisorn inte hemfaller åt försiktiga standardskrivningar, för då är syftet förfelat. Vi kan nämna att man i Storbritannien, som tjuvstartat med en ny revisionsberättelse, redan har positiva erfarenheter av att revisorn öppnar sin svarta låda. Men, samtidigt måste reglerna kring revisorsansvaret backa upp den utvidgade revisorsrapporteringen. Därför bad den förra regeringen justitierådet Kristina Ståhl, som utreder hur EU:s revisionspaket ska implementeras i Sverige, att i tillägg överväga behovet av förändrad ansvarsfördelning mellan styrelsen och revisorn. Vi anser det vara ytterst angeläget att ansvarsfrågorna klarläggs. från far:s sida antar vi utmaningen att bli tydligare och att alltid visa integritet. Framför allt ska vi gå ut och berätta mer om hur branschen arbetar och peka på nyttan med de olika tjänsterna. Här har FAR en stor uppgift. Debatt Förtroende Debattpanelen: Styrelseansvar och skatt Ännu ett år av goda föresatser och ambitioner går mot sitt slut. Risken med höga krav och högt tempo är att vi inte hinner stanna upp och reflektera. Den som driver eget missar kanske att tänka långsiktigt och strategiskt. Vad vill du uppnå i din verksamhet eller ändra på i din omgivning? Använd några lugnare dagar till att fundera på det och använd gärna debattsidor till att diskutera med andra. Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på balansdebatt@far.se Revisorer, dags att städa trappan uppifrån om inte revisorskåren kan visa integritet kommer förtroendet för såväl de enskilda revisorerna som för kåren som helhet att urholkas och dö ut. Det skriver auktoriserad revisor Helena Adrian och uppmanar branschens ledare att föregå med gott exempel. Det riktas kritik mot revisorers arbete från olika håll, man pratar om att relevansen måste öka och att kunskap om etik kan behöva införas på utbildningarna samt att vi behöver arbeta med att öka intresset, som gått ner, för revisions- och rådgivningsbranschen. Problemet för revisorsprofessionen och delvis orsaken till att revisorn (revisionen) inte uppmärksammar de svårigheter och brister som leder till skandaler och/eller skadestånd är att revision i kvalitetsivern har blivit en allt för standardiserad tjänst. Dataprogram, stora och små, har utvecklats så att all revision utförs på samma sätt i stället för att revisorn utnyttjar sin professionella kompetens och gör bedömningar från fall till fall. Företagen är inte samma, inte ens lika, och de som driver företagen Ur 10/2014. Ska det bli rent så måste man börja från toppen, menar Helena Adrian. eller styr vilka siffror som ska redovisas och hur man redovisar dem, är människor med olika drivkrafter, bevekelsegrunder, historik och kompetens. Alltså, revision är ingen standardiserad tjänst som är samma för alla, utan en intellektuell process där revisorn utifrån sin breda kompetens inom redovisning, juridik, beskattning och så vidare ska utvärdera företagets redovisning och förvaltning, göra en kvalitetssäkring av den information som lämnas för företaget i fråga. Revision ska givetvis utföras utifrån vissa standarder (ISA) men ytterst borde själva utförandet i större utsträckning bygga på en kreativ process snarare än ett standardiserat verktyg. Att arbeta med standardiserade verktyg fungerade troligen bättre i ett traditionellt industrisamhälle där kommunikation, tjänster och service inte var intäktsgenererande enheter och där eget tänkande, eget initiativtagande och analyser inte premierades. Likformighet gällde. I dag lever vi i en annan typ av samhälle. Tjänster och människors kunskap och kompetens låter sig inte standardiseras och styras på samma sätt som en vara. Vad yrkesprofessionen behöver är en anpassning till ett modernt samhälle. Det kräver dock mer av både revisorn och assistenterna, men även av kunderna. De behöver i sin tur bli mer intresserade av vad vi egentligen kan göra. Och hur de utnyttjar den kompetens som de tycker att de betalar dyrt för. foto: shutterstock 35 # 10 / 2014 Jonas Svensson är revisor på EY och ordförande i FAR. Dan Brännström är generalsekreterare i FAR. Debatt Kurser inom K2 och K3 Kurser Våren 2015 inom K2 och K3 Våren 2015 Regelverken K2 och K3 är den absolut största förändringen Regelverken inom redovisningsområdet K2 och K3 är den på absolut länge och största något förändringen som påverkar inom alla företag. redovisningsområdet Vet du vad som på länge gäller för och ditt något företag som eller påverkar din alla kund? företag. Vet du vad som gäller för ditt företag eller din kund? K2-regelverket Stockholm 12 februari Stockholm 16 april K2-regelverket Stockholm K3-regelverket 12 februari Stockholm april mars Stockholm 25 maj K3-regelverket Stockholm K3 övergångsfrågor 23 mars och fördjupning Stockholm Välj en eller 25 två maj dagar Stockholm januari K3 Stockholm övergångsfrågor mars och fördjupning Välj en eller två dagar Stockholm K3 koncernredovisning januari Stockholm maj mars K3 koncernredovisning komponentredovisning fastigheter Stockholm 65 maj K3 komponentredovisning frivillig tillämpning för mindre fastigheter Stockholm företag Nyhet 5 maj Stockholm 10 mars K3 frivillig tillämpning för mindre företag Nyhet Stockholm Läs mer 10 och marsanmäl dig på farakademi.se Läs mer och anmäl dig på farakademi.se EkonomiSveriges självklara val. EkonomiSveriges självklara val.

19 1 Debatt Fördjupning Debattpanelen tycker till om redovisningstillsynen Fördjupning Senaste artiklarna på webben Fördjupningsartiklar publiceras i fördjupning en bilaga som medföljer vartannat nummer av. Fördjupningsartiklar publiceras dessutom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redovisning, revision, skatt och affärsrådgivning. 3 Överföring av rörelse från bolag i likvidation Leif Malmborg 5 Nästa steg i utvecklingen av EPSAS Caroline Aggestam-Pontoppidan 10 Ansvarsgenombrott finns det principer så kallat ansvarsgenombrott enligt svensk rätt? Henrik Karlström 13 Delbetänkande till ändrad ÅRL klart Pernilla Lundqvist 16 Vart är revisionen på väg? Filip Cassel Fördjupning #2/ EU:s beslutsfattare redo för European Public Sector Standards (EPSAS) Caroline Aggestam Pontoppidan 6 Utvecklingen av intern styrning och kontroll reflektioner utifrån uppdaterat ramverk Olof Arwinge, Torbjörn Wikland 9 Rörelseförvärv enligt IFRS 3, åttonde året och inte blir det bättre Björn Gauffin, Sven-Arne Nilsson 15 Parallella världar Prosolviadomen och det aktiebolagsrättsliga skadeståndsansvaret Carl Svernlöv Fördjupning #1/ Progressiva avskrivningar på byggnader är det tillåtet vid tillämpning av K2/K3? FAR:s policygrupp för redovisning 22 Vattenfalls stiftelseåtertag vad säger tryggandelagen? Anders Palm 24 Prosolvia och normskyddsläran Bo Svensson 27 Externa revisorers utvärdering av internrevisionen Fredric Olsson Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se 1 Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se Tidigare nummer av fördjupning. Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se Patrik Jacobsson, enhetschef redovisning, Finansinspektionen (FI) Ja. Redan 2009 skrev FI att det var angeläget att få till en förändring. Nu har Sverige även fått påtryckningar från den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) som tagit fram riktlinjer för hur redovisningstillsynen ska vara uppbyggd. Dessa är omöjliga att följa fullt ut om inte tillsynen är oberoende från marknadsplatserna, så nu krävs en ändring i organisationen. Myndighet. En samlad organisation skulle undanröja frågor om likvärdig och konsekvent tillsyn i Sverige. En självregleringslösning skulle innebära att FI fortfarande skulle stå med yttersta ansvaret för tillsynen och behöva lägga resurser på samordning av organisationerna och tillsyn över en extra tillsynsnivå. Myndighetslösningen finns i merparten av de länder som deltar i den europeiska tillsynen. Absolut. Tillsynen är till för att skydda investerare och öka förtroendet på värdepappersmarknaden. Dessutom bidrar tillsynen till en enhetlig tillämpning av IFRS inom Europa. Tillsynen ger mer rättvisande finansiella rapporter som intressenter kan fatta välgrundade investeringsbeslut på. Både företag och revisorer tar del av tillsynsbeslut i sin utveckling av de finansiella rapporterna. Nils Liliedahl, generalsekreterare, Sveriges Finansanalytikers Förening REDOVISNINGSTILLSYNEN UTREDS IGEN, BLIR DET NÅGOT DEN HÄR GÅNGEN? Ja, det hoppas jag verkligen! Börserna som har ansvaret idag vill inte hålla på med det och det behövs en långsiktig, trovärdig lösning. Eftersom FI i Det behövs en långsiktig, trovärdig lösning. alla fall kommer att ha det slutliga ansvaret så tycker jag att det verkar rörigt med två instanser. SJÄLVREGLERING ELLER MYNDIGHET VAD FÖRESPRÅKAR DU? Generellt sett är jag för självreglering där det passar men redovisnings tillsynen är annorlunda till sin karaktär. Det är en oljetanker! Långa processer och ledtider som ska samordnas med andra länders övervakningsorganisationer. Eftersom självregleringsalternativet dessutom har svårt att helt lösa oberoendeproblematiken förespråkar jag myndighetsalternativet. ÄR DET NÅGON SOM BRYR SIG OM TILLSYNENS RESULTAT? Det är viktigt att det finns en oberoende granskare av både bolagens och revisorernas arbete. Bara att man som bolag och revisor vet att någon kommer att titta på redovisningen gör att man i högre gard vill göra rätt. Det handlar om förtroende för marknaden. Sen tror jag att nästa steg blir att i högre grad ifrågasätta värderingsfrågorna och inte bara upplysningskraven vilket hittills varit dominerande. Erfarenheterna är goda. Alla bolag ska tillämpa IFRS. tidningenbalans.se Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: balansdebatt@far.se Anna-Carin Holmqvist-Larsson, kanslichef, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden Ja nuvarande svenska struktur för redovisningstillsyn där börserna i allt väsentligt sköter den löpande redovisningstillsynen på delegation från Finansinspektionen behöver ändras på grund av nya rikt linjer från den Europeiska värde pappers- och marknadsmyndigheten (ESMA). Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden är beredd att inrätta Nämnden för svensk redovisnings tillsyn. Självreglering, på delegation av myndighet (FI). Självreglering har en lång tradition på den svenska värdepappersmarknaden och tillämpas för redovisningstillsyn på stora europeiska kapitalmarknader som Storbritannien och Tyskland. Erfarenheterna är goda. Uppskattningsvis 90 procent av bolagen under tillsyn är icke-finansiella bolag, dvs. bolag som Finansinspektionen i allt väsentligt saknar erfarenhet av. Redovisningstillsynen syftar till att säkerställa investerarskyddet på kapitalmarknaderna, främja förtroendet för dessa marknader och förhindra regelarbitrage. Tanken är att alla noterade bolag i Europa ska tilllämpa IFRS på ett samordnat sätt. Genom självreglering skulle redovisningstillsynen få tillgång till högre kompetens och mer relevant erfarenhet i linje med en internationellt beprövad struktur. pernilla lundqvist Tillämpning av redovisningsnormer Intäkter och avsättningar Efter snart tio års tillämpning av IFRS inom EU är frågan om den harmonisering som eftersträvades verkligen har uppnåtts. I min avhandling, med titeln Tillämpning av redovisningsnormer intäkter och avsättningar, har jag undersökt vilka faktorer som påverkar hur redovisningsnormer tillämpas i praktiken. Resultat visar att det finns olika faktorer som styr hur redovisningsnormer tillämpas i praktiken, varav förståelse av redovisning är en viktig faktor, varför målet med jämförbar finansiell information kanske inte har uppnåtts trots att ett och samma regelverk tillämpas. I denna artikel sammanfattas resultatet från studien. SRF Utbildning Kunskap i praktiken FUNDERAR DU PÅ ATT SKRIVA EN FÖRDJUPNINGSARTIKEL? Hör av dig till chefredaktör Pernilla Halling: pernilla.halling@far.se FUNDERAR DU PÅ ATT SKRIVA EN FÖRDJUPNINGSARTIKEL? Hör av dig till chefredaktör Pernilla Halling: pernilla.halling@far.se Aktuella kurser! Starta det nya året med fördjupade kunskaper. Redovisning III Bokslutsfrågor enligt K2 och K3 Kursomgångar: januari 2015, Göteborg februari 2015, Stockholm Skatteplanering i ägarledda företag Kursomgångar: januari 2015, Stockholm Ekonomistyrning, fördjupning Kursomgångar: Del 1: januari 2015, Stockholm Del 2: 9-11 mars 2015, Stockholm Boka och läs mer på srfutbildning.se 36 37

20 Vår byrå Vår byrå wint är byrån som sticker ut. Inte bara genom att de anställda går i strumplästen, utan i sitt tänkande kring automatisering, prissättning och digitalisering. Björn Elfgren, Wints vd, beskriver hur de genom att "sätta nya glasögon" på kunden får denne att se hur man kan dra nytta av automatiseringen och få ut mer av sin revisor eller redovisningskonsult. Text: Charlotta Marténg Foto: Anja Callius Det papperslösa kontoret: Wint har g jort verklighet av klyschan 38 39