domkretsen Byggboom i domstolsvärlden Brukarnas åsikter tillvaratas Fakturor i ny form Modernare rättgång Trivsel på arbetet granskas nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Byggboom i domstolsvärlden Brukarnas åsikter tillvaratas Fakturor i ny form Modernare rättgång Trivsel på arbetet granskas nr 3 2006"

Transkript

1 nr Fakturor i ny form Modernare rättgång Trivsel på arbetet granskas domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Byggboom i domstolsvärlden Brukarnas åsikter tillvaratas

2 Fakturor i ny form Modernare rättgång Trivsel på arbetet granskas nr EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR LEDARE INNEHÅLL Thomas Rolén DET ÄR EN grannlaga uppgift vi fått av regeringen. På kort tid ska vi förändra processen i de allmänna domstolarna så att alla förhörsutsagor kan dokumenteras genom inspelning av ljud och bild. Dessa data ska sedan integreras i vårt verksamhetsstöd Vera för att kunna användas både på den egna domstolen och kunna vidarebefordras till och återanvändas av överrätterna. 450 rättssalar runt om i Vi kan bli föregångare landet ska utrustas med ett nytt tekniskt något år tidigare som hittills i år. Mot system som vi, så vitt jag vet, blir först bakgrund av detta har vi satsat mycket på i världen med att använda. Och detta att förstärka med nya resurser ute på domstolarna. Bland annat har 40 extra domare måste självklart ske utan att vi gör avkall på kraven på rättssäkerhet, sekretess och beslutats och 50 extra notarier. De börjar respekt för individens integritet. Det är snart komma på plats och då hoppas jag ett gigantiskt arbete där vi nu arbetar för att situationen ska lätta. Vi kommer dock högtryck. På sidorna kan du läsa inte ifrån att de båda uppdragen kolliderar mer om vad som pågår just nu. Samtidigt när det gäller tillgängligheten på salar. vill jag ingjuta mod hos alla som känner Tekniska installationer och ombyggnader oro inför den nya tekniken. Våra ambitioner är att vi ska utveckla en så användar- pågår. Vi måste därför alla hjälpas åt för måste utföras samtidigt som verksamheten vänlig teknik som möjligt utan att göra att i positiv anda lösa detta på bästa sätt. avkall på kvaliteten. Vidare ska all personal När detta skrivs har Beatrice Ask precis som berörs, det vill säga cirka domstolsanställda, få ändamålsenlig utbildning intressant att se vad det innebär för den fort- utnämnts till ny justitieminister. Det ska bli och vi ska ha en fungerande support när satta utvecklingen för Sveriges Domstolar. lagen träder i kraft. Vi går en spännande ny tid till mötes! Parallellt med detta har vi ett stort arbete framför oss när det gäller avarbetning av balanserna. De ökar just nu, vilket är vanligt efter sommaren, men samtidigt ökar antalet inkommande mål. Faktum är att det aldrig har avgjorts så många mål Thomas Rolén, Generaldirektör Domstolsverket Innehåll nr LEDARE 3 Nämndemän i fokus 4 Medarbetarnas åsikt betydelsefull 6 Inflytande skapar trivsel 7 Medarbetarenkät viktigt redskap 8 GÄSTTYCKARE Anna Skarhed 10 Domstolarnas verksamhet analyseras 12 Försummas barnens bästa? 14 Hovrätten tar in brukarnas synpunkter 17 PÅ NY TJÄNST Kathrin Flossing 18 Strategi för tillgängligare domstolar 19 IM till Lantmäteriet 20 Aktuella byggprojekt 22 Det nya domstolshuset i Gävle 24 Modernare rättegång i startgroparna 28 EN DAG Föredragande 31 Rättvisare fördelning av resurserna 32 Elektronisk faktura är framtiden 33 SPRÅKET avslöjar oss 34 Påföljden för unga diskuteras 36 VI FYRA Att vara nämndemän domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. domkretsen Byggboom i Brukarnas domstolsvärlden åsikter tillvaratas POSTADRESS Domstolsverket PRODUKTIONSLEDARE Helen Sivertsson Jönköping LAYOUT Per Carlsson TELEFON TRYCK Intellecta Tryckindustri AB FAX UPPLAGA ex E-POST PERIODICITET Fyra gånger per år ANSVARIG UTGIVARE Peder Jonsson Tryckt på miljövänligt papper. Helena Jönrup och REDAKTÖR Anne-Marie Geske Marie B Hagsgård i 2 Göteborg. DOMKRETSEN Se sid NR 3/2006 FOTO Carl Johan Erikson Anne-Marie Geske, Helen Sivertsson, Per Carlsson

3 AKTUELLT Fokus på förnuftet Fokus på förnuftet TILL DIG SOM VILL BLI NÄMNDEMAN TVÅ SIDOR AV SAKEN FÖRSLAG PÅ NYA VILLKOR VID ÅRSKIFTET Nya nämndemän vid årsskiftet TEXT STAFFAN HAGBERG Fokus på förnuftet är en informationskampanj som startade i mitten av oktober, lagom till den tidpunkt när de politiska partierna började nominera nämndemän till landets domstolar. Syftet är att lyfta fram nämndemannens betydelse i domstolarna och vikten av att nominera rätt personer. Det är på uppdrag från regeringen som vi gör den här informationskampanjen till både blivande och redan verksamma nämndemän samt till de nominerande organen, berättar Helen Sivertsson, informatör på Domstolsverket. Det är en viktig rättslig och demokratisk tradition som nämndemännen upprätthåller och det är just det vi vill lyfta fram i vår kampanj. Det är också viktigt att nämndemännen verkligen är typiska, d v s speglar en sann bild av det svenska samhället, betonar Helen Sivertsson. I dag är det en viss snedfördelning i ålderskurvan bland de över verksamma nämndemännen, medan könsfördelningen är betydligt mer rättvisande. Ett annat klart uttalat önskemål i regeringens underlag är att fler nämndemän med annan etnisk bakgrund ska väljas. I dag är det omkring 14 procent som har invandrarbakgrund mot 17 procent i kontrollgruppen. Förhoppningsvis kommer vår kampanj att få de nominerande organen att nominera nämndemän som ger en så allsidig och representativ bild som möjligt av det svenska samhället. Kampanjen Fokus på förnuftet är uppdelad på flera målgrupper. De nominerande organen får ett material med fokus på valprocessen och de blivande nämndemännen får en folder som informerar om nämndemannens funktion och villkor. Till det kommer en kampanj på vår webbplats domstol.se, samt en folder till de som är nämndemän i dag, förklarar Helen Sivertsson. Dessutom tar vi fram ett informationsmaterial som domstolarna kan ha nytta av i sina kontakter med de nya nämndemännen efter årsskiftet. Hur ser dagens nämndemän ut? Antal nämndemän Ca st Åldersfördelning 30 år eller yngre, 4 % Mellan 31 och 55 år, 28,8 % 56 år eller äldre, 67,2 % Medelålder 58,3 år Könsfördelning 50 % kvinnor 50 % män Utländsk bakgrund 14 % På domstol.se finns informationsmaterialet att beställa. DOMKRETSEN NR 3/2006 3

4 Medarbetarnas åsikt betydelsefull NPI står för Nöjd Personal Index. Det är ett mått på hur nöjda medarbetarna är med sin totala arbetsmiljö eller arbetssituation och är framtaget av SCB, Statistiska centralbyrån. NPI-undersökningen beskriver på ett enkelt sätt vilka arbetsmiljöområden organisationen behöver prioritera och fokusera på. Det gör att analysmodellen är utmärkt för till exempel myndigheter, berättar Arne Larsson, avdelningsdirektör och ansvarig för NPI-modellen på SCB. TEXT ALEXANDER GISSY FOTO CARL JOHAN ERIKSSON Årets medarbetarundersökning inom Sveriges Domstolar är den fjärde i ordningen och den genomförs under tre veckor i oktober. Resultatet och analysen av den kan fungera som ett värdefullt redskap för ledningen i arbetet med arbetsmiljöfrågorna. Initiativet till medarbetarundersökningen kom ursprungligen från Domstolsverket och de fackliga organisationerna inom Sveriges Domstolar eftersom det fanns ett gemensamt intresse av att lyfta arbetsmiljöfrågorna. TRIVSEL HAR POSITIVA EFFEKTER Det är viktigt att en organisation ständigt arbetar med arbetsmiljöfrågor. Trivsel och välbefinnande på arbetet har positiva effekter både för medarbetaren och för verksamhetens utveckling, säger Bengt Eriksson, utvecklingsstrateg på enheten för strategisk kompetensförsörjning på Verva, Verket för verksamhetsutveckling. Bengt Eriksson har en bakgrund inom human resourceområdet och har bland annat arbetat som personalchef för ett antal myndigheter. Han betonar hur viktigt det är att arbeta med verksamhetsutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete. Det kommer att bli allt viktigare i framtiden att samverka, både med andra myndigheter och med andra människor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ska präglas av en lärandekultur, medarbetarna ska kunna söka, använda och ge kunskap, menar Bengt Eriksson. Det är också viktigt att skapa en åtgärdsplan för de resultat en medarbetarundersökning ger. Undersökningsresultatet riskerar annars att bli förlamande för verksamheten om det är mycket som behöver åtgärdas, menar Bengt Eriksson. Man behöver därför en plan för snabba lösningar och en för mer långsiktigt arbete. LEDNINGENS ANSVAR En organisation är inte starkare än summan av medarbetarnas kompetens och hur de utför sina arbetsuppgifter. För att uppnå verksamhetens mål är det alltså av yttersta vikt att medarbetarna trivs och känner delaktighet i verksamheten. Det pratas i dag ofta om mänskliga resurser Human Resources. Bengt Eriksson vill att chefer snarare ska lägga fokus på dem som har resurserna, alltså medarbetarna. REDOVISNING AV RESULTATET AV MED- ARBETARENKÄTEN Varje arbetsplats med tio eller fler svarande får sitt eget resultat. Varje medarbetare svarar anonymt på enkäten och alla svar viktas in i den analys som tas fram av SCB. NPI-värdet och indexvärdena för de olika arbetsplatsfaktorerna som är resultatet av undersökningen ger ledningen konkret hjälp och fingervisning om hur medarbetarna upplever sin situation och därmed inom vilka personalområden fokus behöver läggas. NPI-MODELLEN Med NPI-modellen går det att få fram vilka faktorer det är mest effektivt för organisationen att arbeta med. Det går också att jämföra organisationens resultat över tid eftersom arbetsplatsfaktorerna är de samma från mätning till mätning, säger Arne Larsson på SCB. NPI-modellen har arbetats fram av SCB och har funnits i tiotalet år. Själva NPI-värdet beräknas utifrån tre övergripande frågor: Hur nöjd är medarbetaren med arbetsmiljön i dess helhet? Hur väl uppfyller arbetsmiljön medarbetarens förväntningar? Hur nöjd är medarbetaren med sin arbetsmiljö jämfört med den ideala? För att beskriva olika delar av arbetsmiljön har ett antal så kallade arbetsplatsfaktorer, tagits fram. Arbetsplatsfaktorerna berör tolv områden som till exempel möjlighet att påverka, stress och ledarskap (se faktaruta). EFFEKTMÅTTET Effektmåttet är ett mått på hur mycket NPI 4 DOMKRETSEN NR 3/2006

5 skulle höjas om värdet på en enskild arbetsplatsfaktor höjs med fem enheter, förklarar Arne Larsson. Det får man fram genom en ekvation, en så kallad regressionsanalys. ÅTGÄRDSMODELLEN För att åskådliggöra hur de olika arbetsplatsfaktorernas effektmått och indexvärden förhåller sig till varandra skapas ett korsdiagram (se figur 1). Den horisontella linjen visar medelbetyget för alla arbetsplatsfaktorer och den vertikala linjen visar medel för deras effektvärden. Detta får till följd att de faktorer som återfinns i kvadrant I har höga betyg och höga effektvärden, i kvadrant II låga betyg och höga effektvärden, i kvadrant III låga betyg och låga effektvärden och i kvadrant IV höga betyg och låga effektvärden. När man som chef ska börja arbeta med resultatet av undersökningen är det lämpligt att utgå från korsdiagrammet som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Arbetsplatsfaktorer som är placerade i kvadrant II är prioriterade. Genom att analysera vilka arbetsplatsfaktorer som lett fram till låga betyg men höga effektmått kan man se hur man ska gå vidare. Men det kan också vara intressant att arbeta med de faktorer som fått bra betyg och höga effektmått, eftersom de ofta kan ha påtaglig potential för ytterligare förbättringar, berättar Arne Larsson. ALLT MER ANVÄND MODELL NPI-modellen har blivit allt mer flitigt använd de senaste åren. Den stora rationaliseringen av analysarbetet som NPI-modellen medgivit har gjort att allt fler företag, kommuner och myndigheter har börjat intressera sig för modellen. Vi har ett hundratal kommuner som använder sig av NPI-modellen, eftersom arbetsplatsfaktorerna är i princip de samma i alla undersökningar kan de jämföra sig med varandra och göra analyser av det, berättar Arne Larsson. BÄTTRE NPI FÖR SVERIGES DOMSTOLAR I de tre medarbetarundersökningar som hittills genomförts inom Sveriges Domstolar åren 2000, 2002 och 2004 har NPI-värdet blivit bättre för varje undersökningstillfälle. I första mätningen var det 52, i den andra 56 och i den senaste undersökningen fick Sveriges Domstolar ett NPI på 58. Det är enligt IV. Bevara III. Låg prioritet Betyg I. Förbättra om möjligt II. Prioritera Effekt SCB ett bra resultat, men det finns förbättringspotential. Intresset för medarbetar- och arbetsmiljöfrågor inom organisationen har blivit större för varje undersökning, en positiv utveckling för Sveriges Domstolar. Förhoppningen är också att få antalet svarande att bli högre än förra gången då svarsfrekvensen på medarbetarenkäten var 64 procent. Nedgången i svarsfrekvens kan hänga samman med att mätningen för första gången genomfördes digitalt. Vid tidigare mätningar var svarsfrekvensen 73 respektive 77 procent. Arbetsplatsfaktorer för NPI, Nöjd Personal Index DOMKRETSEN NR 3/2006 5

6 Med ett totalt Nöjd Personal Index (NPI) på 82 av 100 hade Hyres- och Arrendenämnden i Göteborg det högsta värdet i Sveriges Domstolar när medarbetarenkäten genomfördes senast tillsammans med Statistiska Centralbyrån En förklaring till det fina NPI-värdet är sannolikt att medarbetarna känner stor delaktighet i verksamheten och är mycket kompetenta. Om medarbetarna känner att de har inflytande över hur arbetet ska bedrivas ger det goda förutsättningar för dem att trivas, menar Bo Rolfson, hyresråd och chef vid Hyresoch Arrendenämnden i Göteborg. Inflytande över arbetet skapar trivsel TEXT ALEXANDER GISSY FOTO JOHAN WINGBORG MEDARBETARENKÄTEN GER ett helhetsbetyg för domstolen eller nämnden i form av ett indexvärde, men också ett effektmått för en rad delfaktorer som till exempel förtroende, möjlighet att påverka, information, ledarskap och den fysiska arbetsmiljön. I Hyres- och Arrendenämndens undersökningsresultat fick den fysiska arbetsmiljön toppvärdet 93 och information fick 92. Men undersökningen visade också att det fanns områden att utveckla för att medarbetarna skulle trivas bättre. Det var bra att medarbetarundersökningen genomfördes eftersom vi därigenom fick besked om vad vi gjorde bra och vad vi kunde förbättra. Samtidigt som vi gladdes åt resultatet i undersökningen gav den oss tydliga indikationer på vilka satsningar vi skulle göra för att utveckla verksamheten och arbetsmiljön, säger Bo Rolfson. HÄLSANS ÅR Medarbetarenkäten visade att Hyres- och Arrendenämndens medarbetare kunde känna en viss arbetsrelaterad stress. Det fanns ett behov av att få medarbetarna att känna att de hinner med sitt arbete och att arbeta med stresshantering. Vi gjorde en budgetprioritering för att börja arbeta med hälso- och friskvårdsfrågor. För att tydliggöra satsningen inom vår organisation döpte vi 2005 till Hälsans år och inledde samtidigt ett samarbete med Previa som är specialister på företagshälsovård. En hälsopedagog engagerades för föreläsningar om kosthållning och andra hälsofaktorer. Hälsopedagogen introducerade användningen av det gym som finns i källarplanet i lokalerna och varje medarbetare fick också var sin stegräknare. Det blev mycket spring i korridoren och trapporna efter det, men stegräknaren»vi gjorde en budgetprioritering för att börja arbeta med hälso- och friskvårdsfrågor.«bo Rolfson, Hyresoch Arrendenämnden i Göteborg blev också ett tydligt uttryck för den satsning vi gjorde, skrattar Bo Rolfson. ÖPPET KLIMAT Många av medarbetarna på Hyres- och Arrendenämnden har varit med i åtskilliga år och skaffat sig gedigna kunskaper och värdefull erfarenhet. Bo Rolfson menar att det skapar en trygghet i arbetet som medverkar till den goda trivsel som genomsyrar organisationen. Medarbetarna är väl förtrogna med sina arbetsuppgifter. En viktig uppgift för mig är att se till att medarbetarna utvecklas och att få dem att känna att de bidrar till att uppfylla verksamhetens mål. Trivs man på sitt arbete utför man sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Min paroll är att tjänstedörren alltid är öppen även om den ser stängd ut. Medarbetarna vet om det och uppskattar det. PLATTARE ORGANISATION För tolv år sedan infördes den så kallade handläggaremodellen. Utgångspunkt för modellen är att handläggaren följer sitt ärende från början till slut. Tidigare var specialiseringen större inom organisationen. Vissa arbetade med rena kontorsgöromål, andra som kvalificerade protokollförare, vilket gjorde att rangordningen var tydlig och påverkade verksamheten på ett negativt sätt. Medarbetaren kunde inte alltid se effekten av sin egen arbetsinsats. Principen att medarbetaren följer sitt ärende från ax till limpa fungerar bra och har flera fördelar. Rangordningen mellan medarbetarna blir mindre och hierarkierna försvinner. Samtidigt får varje medarbetare känna en större delaktighet och ett större ansvar för sina arbetsuppgifter. Att tydligt delegera arbetet till medarbetarna gör att de känner att de deltar i verksamhetens utveckling och att de kan påverka sin egen arbetssituation. De blir samtidigt medvetna om vart vi är på väg med vår verksamhet. En annan positiv effekt av att använda handläggaremodellen är att vi har kunnat renodla domarrollen. Det gör att vi har blivit mer effektiva i vårt arbete, berättar Bo Rolfson. 6 DOMKRETSEN NR 3/2006

7 NY MEDARBETARENKÄT I HÖST I början av oktober genomfördes en ny medarbetarenkät inom Sveriges Domstolar. Hyres- och Arrendenämnden ser fram emot att ta del av resultatet och den analys som görs för den. Naturligtvis är förhoppningen att de insatser som gjorts ska avspegla sig på NPI-värdet. De gånger medarbetarundersökningen genomförts har vi fått bättre totalt indexvärde, 71, 74 och nu 82. Vår förhoppning är givetvis att satsningen på Hälsans år och andra insatser ska påverka resultatet i positiv riktning. MÅLET ÄR ATT TJÄNA ALLMÄNHETEN Hyres- och Arrendenämnden har fortsatt arbetet med att utveckla sin verksamhet sedan arbetet med medarbetarenkäten genomfördes förra gången. Som en följd av medarbetarenkätens resultat 2004 har ledningen nu valt att satsa ekonomiska resurser på att göra en så kallad Nöjd Brukar Index-undersökning. En fokusgrupp med representanter för till exempel advokater och jurister har fått ge sin bild av hur samarbetet och verksamheten fungerar. Medarbetarna ska känna att vi tjänar allmänheten. Nöjd Brukar Indexundersökningens resultat är ett kvitto på att vi gör ett bra arbete vilket bidrar till att medarbetarna känner stolthet över sitt eget arbete. Att varje medarbetare känner att de drar sitt strå till stacken är förutsättningen för ett bra arbetsklimat, menar Bo Rolfson. NPI för Sveriges Domstolar NPI-modellen är ett verktyg för att mäta hur medarbetarna inom Sveriges Domstolar upplever sin arbetsmiljö. Initiativet till att mäta NPI-värdet via en medarbetarenkät har kommit från Domstolsverket och de fackliga organisationerna inom Sveriges Domstolar. Domstolsverket har också utarbetat en åtgärdsplan som kan ligga till grund för en handlingsplan för domstolarna i sitt arbete med att utveckla medarbetarnas arbetsmiljö. Medarbetarenkäten är ett viktigt redskap i arbetet med att förbättra arbetsmiljön, menar Agneta Fransson, personalkonsulent på Domstolsverkets personalavdelning. TEXT ALEXANDER GISSY FOTO PER CARLSSON RESULTATET AV ENKÄTEN kommer att redovisas i slutet av november. Varje domstol och myndighet med fler är tio svarande kommer att få ett eget resultat. Drygt tjugo större domstolar och myndigheter har även använt sig av möjligheten att få resultatet uppdelat på avdelningar och enheter, berättar Agneta Fransson, personalkonsulent på Domstolsverket och den person som fungerar som samordnare i arbetet med medarbetarenkäten. Rapporten med det övergripande resultatet för Sveriges Domstolar kommer att presenteras på Sveriges Domstolars intranät, Doris tillsammans med informationsmaterial om hur man ska tolka resultatet och förslag på hur man kan arbeta vidare med det. UPPFÖLJNING AV MEDARBETARENKÄTEN Domstolsverket genomför medarbetarenkäten, men det är domstolarna som äger resultaten av undersökningen och som själva ansvarar för arbetet med att förbättra sin arbetsmiljö. Domstolsverkets uppgift är att stödja ledningen i det arbetet och man planerar dessutom att som vid tidigare mätningar tillsammans med de fackliga organisationerna följa upp arbetet med medarbetarenkäten. Särskilt viktigt är uppföljningen på de domstolar som har fått låga NPI-värden. Interna och externa konsulter kan medverka i domstolens arbetsmiljökartläggningar, ledarskapsutveckling, teamutveckling och chefscoaching, berättar Agneta Fransson. VERKTYG FÖR DOMSTOLSCHEFEN För att underlätta för domstolarna i deras arbete med medarbetarenkäten har Domstolsverket utformat verktyg för hur domstolschefen kan arbeta med arbetsmiljöfrågor. Verktygen innehåller ett antal punkter och kommer att finnas med i den information som presenteras i samband med resultaten. De visar på ett enkelt sätt hur domstolschefen kan arbeta med resultatet av medarbetarundersökningen. Det handlar om att sätt upp ett mål och eventuella delmål och om hur man ska få medarbetarna delaktiga i processen. Domstolschefen bör lägga upp en plan för hur domstolen ska gå tillväga för att nå målet, vem som är ansvarig för olika delar i arbetet och se till att de resurser som behövs för detta finns på domstolen, menar Agneta Fransson. Agneta Fransson FORMERNA FÖR MEDARBETARUNDER- SÖKNINGEN Domstolsverket har under åren funderat över andra former av arbetsmiljöundersökningar och även tidpunkten för genomförandet, till exempel att ha tätare och mindre omfattande undersökningar. Hittills har vi ändå tyckt att det är mycket värdefullt att kunna jämföra undersökningarna över tid och vi har därför valt att inte byta modell. NPI ger bra jämförelsematerial eftersom modellen använts vid tre tidigare tillfällen, berättar Agneta Fransson. Många domstolar arbetar mycket aktivt och engagerat med arbetsmiljön, då är det glädjande att kunna se att NPI-värdet ökar från mättillfälle till mättillfälle. Det är tillfredsställande att se att aktivt arbetsmiljöarbete lönar sig, avslutar Agneta Fransson. DOMKRETSEN NR 3/2006 7

8 GÄSTTYCKARE En riktig domare Va häftigt! Justitierådet Anna Skarhed funderar över domarnas status och situation TROTS SOMMARVÄRMEN BLÅSER det snålt kring oss domare. Rapporter i media om brottmål där domstolar dömt för strängt eller för lindrigt eller inte alls. Ena dagen är det den dömde och nästa dag brottsoffret som har blivit illa hanterade. Larm om stora balanser av oavgjorda mål i domstolarna och berättelser om människor som fått vänta orimligt länge på att få sin sak prövad. Vi domare kritiseras för att vara anonyma och för att inte delta i samhällsdebatten. Justitiekanslern uttalar svepande kritik mot landets domare av innebörd att deras domar inte håller måttet och att kvaliteten på senare år sjunkit oroväckande. Den av JK beställda rapporten Felaktigt dömda presenteras som bevis för denna tes. Kritiken mot att de högsta domartjänsterna tillsätts i ett slutet förfarande ifrågasätter även urvalet av kandidater till dessa tjänster och därmed de högsta domstolsinstanserna. Regeringen och Domstolsverket ställer krav på att domstolarna skall avgöra fler mål och bli mer effektiva samtidigt som man förväntar sig ett aktivt förändringsarbete och kritiserar domarnas bristande förändringsbenägenhet. Ute på domstolarna blir målen allt fler och allt tyngre medan tiden för nödvändig reflexion och förkovran krymper. Hur har det blivit så här? Är kritiken rättvis? Vad kan vi göra för att vända trenden? Hur skall vi, med denna ballast, kunna få unga duktiga jurister att välja domaryrket? Många, stora och svåra frågor. Jag vill förmedla några tankar kring ett par av dem. En första reflektion är att vi domare inte är vana vid att stå i rampljuset och att bli granskade. När jag började arbeta i domstol för trettio år sedan var samhällsklimatet ett helt annat och intresset för domstolarna begränsat. Det förekom sällan att någon domare eller dom blev ifrågasatt i media. Det gamla överhetssamhället i form av en utbredd auktoritetstro levde alltjämt kvar, trots student- och ungdomsrevolten, samtidigt som vi i post-68 generationen inte såg oss själva som överhet och makthavare. Det senare innebär kanske att vi än idag, när granskningen är intensiv och ifrågasättande, har svårt att identifiera oss med den rollen. I grunden är naturligtvis nedmonteringen och ifrågasättandet av auktoriteter en positiv utveckling. Det ställer emellertid nya krav. Vi domare måste kunna hantera mera ohanterliga situationer i rättssalen och vi måste vara beredda att kunna förklara och försvara våra beslut och domar även utanför den skrivna domen. Domare i vårt land har av tradition varit anonyma och undvikit att träda fram i media. Domaren, som undertecknat på domstolens vägnar, har talat enbart genom domen. Allt fler domare inser idag att vi måste få till stånd en dialog med och bli bättre på att hantera media. Mediasamhället är här för att stanna och vi måste gilla läget! Vi är ännu litet yrvakna men försöker lära oss. Pressmeddelanden och t.o.m. presskonferenser börjar förekomma i samband med uppmärksammade domar. De nya migrationsdomstolarna har anställt särskilda informationsansvariga och Mediegruppen, som kan nås via DV:s hemsida, består av domare från de allmänna domstolarna som åtagit sig att vara tillgängliga för kontakter med media. Ett annat sätt att nå ut har med framgång prövats av domstolarna i Blekinge som lämnat rättssalen och sökt upp ungdomar i deras egen miljö för att diskutera brott och straff, rätt och orätt. När det gäller domstolarnas balanser och handläggningstider kan sägas att vi trots allt ligger väl till internationellt sett. Det gläder dock knappast den som väntar och självklart måste vi arbeta för att förbättra situationen. Problemet är inte generellt utan gäller vissa domstolar och vissa typer av mål. Frågan står högt på dagordningen och domstolar som inte uppfyller regeringens verksamhetsmål sätts under lupp. Sedan en tid har särskilda pengar öronmärkts för avarbetningsprojekt. Allt detta är utmärkt men målavverkningsjakten får inte ske på bekostnad av kvaliteten. Arbetsbördan i många domstolar inger oro. Vi är en kunskapsintensiv bransch och tid för kompetensutveckling och eftertanke är nödvändig om vi vill uppnå ett kvalitativt gott resultat. Idag är det på många håll omöjligt att hitta tid för detta. Ytterligare processuella reformer kan möjligen ge viss 8 DOMKRETSEN NR 3/2006

9 FOTO PATRIK LESTANDER GÄSTTYCKARE lättnad men min uppfattning är att vi måste bli fler i domstolarna om vi skall klara både kvantitet och kvalitet framöver. Jag har i annat sammanhang (DN debatt 10/6) kritiserat den enligt min mening allt för svepande kritik som justitiekanslern riktat mot domstolarna. Det innebär inte, som JK försökt hävda, att jag vill tysta debatten. Finns det domar eller domare som inte håller måttet skall det fram. Det finns också typer av mål, bland annat narkotika- och sexualbrottsmål, som innefattar särskilt svåra utrednings- och bevisfrågor. Om detta bör det föras en kontinuerlig och nyanserad debatt, inom och utanför domstolarna. Det är sunt att domstolarna granskas men JK:s ord väger tungt och måste därmed avvägas väl. Min bestämda uppfattning är att det saknas grund för att påstå att domstolarna i allmänhet med JK:s ord förslappats i sin bevisprövning och rapporten Felaktigt dömda ger enligt min mening inte heller stöd för ett sådant påstående. Jag tycker rapporten är problematisk på flera sätt. Jag har till exempel svårt att komma ifrån känslan att slutsatserna angående domstolarnas hantering i den ordinarie processen i de refererade fallen färgas av att man anser sig numera ha tillgång till facit. Jag ställer mig också frågande till slutsatsen att domstolarna i samtliga de undersökta målen brustit i sin utredningsskyldighet och att det är domstolens uppgift att kvalitetssäkra brottsutredningen. Detta synsätt strider enligt min mening mot den gängse uppfattningen om rollfördelningen mellan aktörerna i brottmålsprocessen. Den kritik som riktas mot tillsättningsoch utnämningsförfarandet när det gäller högre domartjänster delar jag däremot helt. Den nuvarande ordningen är otidsenlig och framstår även i ett internationellt perspektiv som märklig. Det finns sedan femton år (!), i betänkandet Domarutnämningar och domstolsledning, SOU 2000:99, ett väl genomtänkt och utarbetat förslag till en ordning med en förslagsnämnd för högre domarbefattningar. Vad väntar vi på? Samma fråga kan ställas beträffande förslaget till en ny nämnd för beredning av domaranställningar som föreslagits av Domarutredningen Utredningens förslag om en helt öppen domarrekrytering har däremot modifierats till ett utredningsuppdrag som jag för närvarande arbetar med. Uppgiften är att, med bibehållande av den särskilda domarutbildningen, åstadkomma en väsentligen mer öppen domarrekrytering. De två frågorna hänger oupplösligen samman. Det är en självklarhet att en väl fungerande ordning för rekrytering, utbildning och utnämning av domare är avgörande för att kunna garantera kvaliteten i domstolarna i framtiden. Jag är inte orolig för att dagens och morgondagens kloka och skickliga unga jurister skall välja bort domstolarna som arbetsplats. Domstolarnas betydelse ökar i samhället. Vem kan motstå den spännande utmaningen att få vara med och utveckla våra domstolar så att de kan möta de höga krav som idag ställs och än mer kommer att ställas framöver? Jag rekommenderar en omläsning av SvJT 3/04 som inspiration. Vi äldre domare måste också ta vårt ansvar som föredömen. Kanske genom att litet oftare våga lyfta blicken och sticka ut hakan en aning. Domstolarna är demokratins och rättsstatens yttersta värn. Det förpliktar. Vid ett tillfälle har jag mötts av total entusiasm och beundran på grund av mitt yrke. Det var när mina döttrars dagiskompisar trodde jag var fotbollsdomare! Förr brukade jag berätta den historien som en lustighet. Idag ångrar jag att jag inte satte mig ner och förklarade. Demokrati och rättvisa är begrepp som skall inympas tidigt och som även barn kan förstå. När mina barnbarn i framtiden berättar för sina dagiskompisar att deras mormor varit domare önskar jag att utropet blir: En mormor som är en riktig domare va häftigt! ANNA SKARHED JUSTITIERÅD Inlägget har tidigare publicerats i tidsskriften Advokaten nr DOMKRETSEN NR 3/2006 9

10 Domstolarnas verksamhet i fokus under analysveckan Det är Domstolsverkets uppgift att årligen fördela de ekonomiska medlen inom Sveriges Domstolar. För att kunna fördela tillgängliga medel på bästa sätt för kommande år genomförs därför den så kallade analysveckan i början på september varje år på Domstolsverket. Arbetet under analysveckan ligger till grund för de budget- eller verksamhetsdialoger som genomförs med alla domstolar och nämnder under oktober och november. Analysveckan samlar ett antal kompetenser inom Domstolsverket för att kunna få en helhetsbild av domstolarnas behov för kommande år. TEXT ALEXANDER GISSY FOTO PER CARLSSON UNDER ANALYSVECKAN går vi igenom ett antal nyckeltal för var och en av de nästan hundra myndigheterna inom Sveriges Domstolar. Vi beräknar cirka 15 till 20 minuter för varje domstol, men tiden kan givetvis variera från fem minuter till uppåt en timme. Som underlag för arbetet har domstolen lämnat ett skriftligt budgetunderlag som vi utgår ifrån, berättar Monica Lorentsson, tillförordnad enhetschef på Finansieringsenheten på Domstolsverkets ekonomiavdelning. BRED KOMPETENS Analysveckan samlar ett stort antal personers kompetenser. Varje domstol analyseras under veckan av personal från Ekonomi- och Personalavdelningen samt Enheten för verksamhetsutveckling. På Ekonomiavdelningen deltar jag som ansvarig för budgetarbetet samt en controller som redogör för domstolens resultat, målutveckling och ekonomiska situation, berättar Monica Lorentsson. Åsa Saltin är controller och har ansvar för 15 domstolar under årets analysvecka. Controllern har en viktig funktion under analysveckan. Tillsammans med personalhandläggaren och eventuella medarbetare från Enheten för verksamhetsutveckling ska jag ha gått igenom domstolens underlag och gemensamt ska vi skapa oss en uppfattning om den enskilda domstolens behov gällande pengar, personal och eventuella utvecklingsinsatser från Domstolsverket. Vi ska ge ett gott underlag för vilket budgetförslag vi ska ge domstolarna för 2007 och hur planeringsramarna bör se ut för 2008 och 2009, berättar Åsa Saltin. Christina Hedlund deltar under analysveckan i egenskap av chef för Enheten för verksamhetsutveckling. Enhetens medarbetare har domstolsbakgrund och kan därför bidra med verksamhetskunskap. Vår enhet har bland annat till uppgift att stödja domstolarna i frågor som rör utveckling av organisation och arbetsformer. Den kontakt vi har med domstolarna i samband med seminarier, utvecklingsdagar och projekt av olika slag ger oss kunskaper om både enskilda domstolar och domstolsarbete i stort. En viktig funktion har också Personalavdelningen som under analysveckan representeras av Anders Nermo, chef för Enheten för rekrytering och administration samt utsedda personalhandläggare som ansvarar för ett antal domstolar var. Som representant från Personalavdelningen redogör jag för domstolen i ett antal avseenden. Bland annat läser jag in mig på respektive domstols personalsammansättning, arbetsmiljö, sjuktal och rehabiliteringar, generationsväxlingar och kompetensutvecklingsbehov, berättar Veronica Lindström, personalhandläggare på Domstolsverket. KRÄVANDE ARBETSFORM Att analysveckans arbete är arbetskrävande håller samtliga inblandade med om, men samarbetet mellan de olika avdelningarna gör det också väldigt trevligt. Det intensiva arbetet under analysveckan är fantastiskt. Det är en ynnest att på så kort tid få en samlad bild över läget i Sveriges Domstolar. Det arbete som gjorts innan analysveckan av både domstolarna och Domstolsverket har överlag varit av mycket hög klass vilket möjliggör denna arbetsform, säger Anders Nermo på Personalavdelningen. Förberedelser är en grundförutsättning för veckans arbete och för att hålla tidsramarna och det späckade schemat. Analysveckan är intensiv, men det är nog det bästa sättet att genomföra arbetet. Tanken med veckan är att vi ska gå igenom statistik och nyckeltal tillsammans med det som domstolen tar upp i sitt budgetunderlag för att på så sätt kunna göra jämförelser. När alla domstolar och nämnder gås igenom under en veckas tid har vi uppgifterna i färskt minne och får en mycket bra helhetsbild, menar Monica Lorentsson på Ekonomiavdelningen. Christina Hedlund på Enheten för verksamhetsutveckling håller med om att det är en arbetsform som fungerar bra. Jag tror inte det finns något mindre arbetskrävande sätt som är lika bra. Man måste göra en genomgång av samtliga domstolar under en begränsad period för att kunna göra relevanta jämförelser och få en helhetssyn när det gäller resursbehovet. För controllern Åsa Saltin är veckan intensiv, särskilt med tanke på de förberedelser som måste göras. Det blir mycket statistik, räknande och läsande av anteckningar från tidigare års budgetdialoger. Under analysveckan måste vi skaffa oss en bra bild av varje domstol genom att läsa och analysera underlagen, eventuellt kontakta domstolen vid oklarheter och prata oss samman med representanter 10 DOMKRETSEN NR 3/2006

11 Analysveckan samlar ett stort antal kompetenser på Domstolsverket. Arbetet ligger till grund för budgetdialog och verksamhetsdialog. från Personalavdelningen och Enheten för verksamhetsutveckling, berättar Åsa Saltin. INDIVIDUELL ANALYS Varje domstol får förhållandevis kort tid för individuell analys under veckan. Att förberedelserna är välgjorda är därför en förutsättning. Controller, personalhandläggare och medarbetare från Enheten för verksamhetsutveckling läser noggrant igenom och analyserar sina egna domstolars underlag inför analysveckan. Respektive controller lägger mycket tid på att förbereda materialet till analysveckan. Inför den föredragning Anders, Monica och jag får under analysveckan har vi också läst in respektive domstols underlag och tagit del av alla nyckeltal, balanssiffror och andra jämförelser. Den förhållandevis korta tid som varje domstol sedan får under analysveckan är därför enligt min mening tillräcklig för att vi ska få en uppfattning om domstolens status och behov, menar Christina Hedlund. De som sitter med hela veckan läser också igenom alla underlag inför föredragningen i analysveckan. Oftast blir föredragningen relativt kort, men om det behövs längre tid för några domstolar får de givetvis den tid de behöver. Det finns möjlighet att anpassa tidsåtgången efter domstolens behov. Vi har i genomsnitt ungefär en kvarts föredragning om varje domstol under analysveckan. Vissa domstolar behöver mer tid och det får de i så fall också. Har man fått in budgetunderlagen från domstolarna i rätt tid hinner man att gå igenom dem och skapa sig en god bild av deras behov, menar Åsa Saltin. EN EFFEKTIV ARBETSFORM Det är tredje året som analysveckan genomförs. Av den erfarenhet som tidigare analysveckor givit har väl fungerande rutiner kring veckan skapats. Det känns som om vi har hittat en bra form för analys. Givetvis kan man förbättra allt men någon större förändring ser jag inget omedelbart behov av, menar Anders Nermo på Personalavdelningen. Monica Lorentsson håller med om att arbetsformen fungerar. Varje år utvärderas analysveckans arbete för att kunna bli ett ännu effektivare och bättre verktyg inför budget- och verksamhetsdialogerna. Bland annat kan det resursfördelningssystem som för närvarande utvecklas av Domstolsverket underlätta för de bedömningar som görs under veckan. Arbetet utvecklas varje år och i år har det flutit bättre än tidigare år. Alla var väl pålästa och hade fått del av statistik och nyckeltal i god tid innan analysveckan, menar Monica Lorentsson. Vi har ju en stor mängd personalnyckeltal och andra jämförelsetal att ta del av. Det är möjligt att man kan förenkla dessa jämförelser genom att utveckla presentationsformerna. Man kan troligen utveckla mallen för det underlag domstolarna skickar in till oss på Domstolsverket så att underlaget blir ännu mer lättillgängligt, anser Christina Hedlund. Med de erfarenheter som tidigare analysveckor givit har arbetet blivit effektivare. Av erfarenhet och genom förberedelsearbetet på de olika avdelningarna vet vi vilka frågor som är viktiga att kunna svara på under föredragningen, menar Åsa Saltin. BRA GRUND ATT STÅ PÅ Domstolens budget beräknas i grunden utifrån antalet inkomna mål, men i underlagen får domstolarna möjlighet att lägga fram andra aspekter som får betydelse för budgetarna. Vi tittar dessutom på en del kriterier som kan ge en tillfälligt utökad budget, som till exempel behov av balansavarbetning eller av generationsväxling. Inför analysveckan är det handläggarnas sak att ta reda på om domstolen har sådana behov och att framföra bedömningen till cheferna. Har vi missat något eller om något ytterligare sedan kommer fram vid budget- eller verksamhetsdialogen har vi alltid chans att ta upp detta med cheferna igen, berättar Åsa Saltin. Det kan också komma upp nya saker i dialogen med domstolen som Domstolsverket inte känt till vid analysveckan som kan påverka domstolens budgetram. Ett annat syfte med analysveckan är att uppskatta det totala medelsbehovet på domstolarna utifrån den behovsanalys som vi gör i analysveckan som sedan ska jämföras med de anslag vi tilldelas, berättar Monica Lorentsson. Men det är inte enbart fokus på budgeten under analysveckan. Representanter från olika avdelningar analyserar domstolens organisation i stort. Det är väldigt värdefullt att få en helhetsbild av domstolen, det ökar förståelsen på alla fronter, avslutar Veronica Lindström på Domstolsverkets personalavdelning. DOMKRETSEN NR 3/

12 Försummas barnens bästa? Domstolarna är dåliga på att utreda konsekvenserna för barnet när en förälder riskerar att utvisas på grund av brott. Detta trots utökade möjligheter till utredning. Det menar Brå, Brottsförebyggande rådet i en rapport. TEXT ANNETTE WALLQVIST FOTO ESTER SORRI NÄR UTLÄNNINGSLAGEN ÄNDRADES i juli 2004, infördes ett krav på att domstolarna ska ta hänsyn till berörda barns bästa vid mål där en förälder riskerar att utvisas på grund av brott. Enligt den nya lagtexten ska barnets behov bedömas utifrån hur kontakten tidigare varit med den åtalade och hur den skulle komma att påverkas av en utvisning. För att ge domstolarna möjlighet till en ordentlig utredning gjordes också ett tillägg i lagen om särskild personutredning. Där ålades socialnämnderna att på begäran lämna upplysningar om en åtalad har barn eller inte, hur kontakten mellan barnet och den åtalade ser ut och hur barnet skulle komma att påverkas om föräldern blev utvisad. Men den möjligheten har domstolarna varit dåliga att ta vara på, enligt en rapport från Brå som kom före sommaren. Utvärderingen visar att domstolarna inte tar hänsyn till barnperspektivet på det sätt som lagen kräver. I domarna saknas ofta underlag och information om hur barnet kan komma att påverkas av utvisningen, vilket gör att det också saknas resonemang om barnets bästa, säger Fredrik Marklund som är utredare på Brå. BRYTER MOT BARNKONVENTIONEN Tanken med lagändringen var att svensk lag i större utsträckning än tidigare ska harmonisera med FN:s barnkonvention och ge barnet en starkare ställning. Genom att inte beakta barnens situation bryter Sverige mot FN:s barnkonvention. Utvisning är en väldigt konkret och ofta bestående påföljd som inte lämnar något utrymme för en fungerande relation, att då inte beakta konsekvenserna för barnet är extra allvarligt, säger Fredrik Marklund. Det är på regeringens uppdrag som Brå har undersökt hur domstolarna använder sig av utvisningsmöjligheten och vilken hänsyn de faktiskt tar till barnperspektivet sedan lagändringen. Det som utvärderats är 476 av de 511 tingsrättsdomar som meddelades under tiden augusti 2004 till januari 2005 och som innehöll beslut om utvisning på grund av brott. Av dessa var det 30 domar som berörde en utländsk medborgare med barn i Sverige. I utvärderingen ingår också 190 domar från samma tid som gällde utländska medborgare med barn i Sverige som dömdes för ett brott som skulle kunna medföra utvisning, men som inte utvisades. I de flesta av dessa domar har domstolen nöjt sig med att konstatera barnets existens. Bara i en tredjedel av domarna fanns en beskrivning av relationen mellan föräldern och barnet och i ett fåtal fanns det dessutom en bedömning av hur barnet skulle kunna påverkas av förälderns eventuella utvisning. Att det så ofta saknas ett resonemang kan bero på otydligheter i lagtexten, säger Fredrik Marklund. UTGÅR FRÅN BARNETS BEHOV I utlänningslagen anges att man ska ta hänsyn till personens anknytning till Sverige och»domstolarna borde rutinmässigt begära utlåtande från socialnämnderna«fredrik Marklund, Brå att bland annat familjeförhållanden ska beaktas. Det som är nytt är att barnets behov ska sättas i centrum på ett tydligare sätt än tidigare; det är hur barnet påverkas av en eventuell utvisning som ska utredas och beaktas. Domstolarna har inte heller utnyttjat möjligheten att begära in utlåtande från socialnämnderna och det är ingen större skillnad mellan hovrätter och tingsrätter. Domstolarna borde rutinmässigt begära utlåtande från socialnämnderna. Då skulle det alltid finnas tillgång till en bedömning utifrån barnens perspektiv. Därmed skulle kvaliteten på informationen förbättras, säger Fredrik Marklund. Ofta kommer informationen istället från Migrationsverket och Kriminalvården, men de utredningarna utgår sällan från barnets perspektiv, menar Fredrik Marklund. Migrationsverket är mest intresserat av om det finns några hinder för utvisning, medan Kriminalvården i sin tur utreder konsekvenserna för den åtalade av frivård, fängelsestraff och utvisning. Socialnämndens utredningar är viktiga eftersom de har den rätta kompetensen att ha barnen för ögonen, säger Fredrik Marklund. I början av året tog Högsta domstolen, HD, upp ett ärende som rörde en utvisad förälder. Det principiellt intressanta var vilken utredningsskyldighet en domstol har när den ska besluta om utvisning av en förälder till ett barn i Sverige. HD slog då fast att rätten ska utnyttja sin möjlighet till upplysningar från socialnämnden, trots att det inte är uttryckligen skrivet i utlänningslagen. Ett beslut som gillas av Fredrik Marklund. HD:s dom förstärker resultaten i vår rapport. Om domstolarna inte beaktar vilka konsekvenser utvisningen får för barnet, påverkas barnens rättssäkerhet, säger Fredrik Marklund. ela rapporten Barnets bästa? Domstolarnas edömningar i ärenden där föräldrar riskerar tvisning kan laddas ner på 12 DOMKRETSEN NR 3/2006

13 Tre domare om rapporten LENA EGELIN, HOVRÄTTSRÅD, GÖTA HOVRÄTT NILS PETTER EKDAHL, RÅDMAN VID LUNDS TINGSRÄTT MARI HEIDENBORG, RÅDMAN VID STOCKHOLMS TINGSRÄTT Vad tror du att det beror på att domstolarna inte utnyttjar möjligheten till utredningar från socialnämnden? Jag tycker att vi gör det. Jag har bara haft ett fall där det inte fanns tillräckligt med underlag. Då bad vi om en utredning från socialnämnden. Svår fråga, eftersom jag själv inte haft något sådant fall. Det är sällan den typen av fall förekommer här och när de gör det upplever jag att domstolarna tar stor hänsyn till barnen. Att man inte begär in utredningar från socialnämnden kan bero på att familjeförhållandena ofta är indirekt utredda via kriminalvården, även om de inte är specifikt inriktade på barnen. Det kan finnas flera orsaker. Ofta tar man in ett yttrande från Migrationsverket och eftersom det ofta handlar om häktade finns också en tidsaspekt att ta hänsyn till. Därför tror jag att många förbiser att även ta in underlag från socialnämnden. Tyvärr händer det också ganska ofta att utvisningsyrkandet inte kommer förrän i huvudförhandlingen och då riskerar man orsaka en försening om man ska begära i ytterligare underlag. Många aktar sig nog för det med tanke på den arbetssituation som råder. Varför är det så vanligt att det saknas resonemang om barnets bästa i domarna? Jag tror att domstolarna har vaknat lite långsamt. Det känns fortfarande lite nytt. Men på min avdelning tycker vi att det är självklart att resonera kring barnets bästa. Jag kan inte svara på det. Det kan förstås bero på hur allvarlig brottsligheten är. Men det borde självklart finnas om den frågan finns i målet. Det följer naturligt att det blir svårt att föra ett resonemang om man saknar en utredning. Tror du att den nya regeln behöver förtydligas, att det är hur barnet påverkas av en utvisning som ska utredas? Nej. Jag tycker att vi har tagit sådan hänsyn länge. Det förs ett resonemang kring barnets bästa och vad en eventuell utvisning skulle innebära för barnet. Sedan är det alltid bra att det finns tydliga regler. Det är möjligt att det är lika sällsynt i andra domstolar som i min och då kanske medvetenheten om lagändringen skulle bli större med utbildning. Nej. Jag tycker att skyldigheten att utreda barnets situation redan framgår tydligt. Och att möjligheten till det finns. Det är nog tilllämpningen det brister i. Vad tycker du om förslaget att domstolarna alltid ska begära in underlag från socialnämnden? Det är bra. Eftersom vi i första hand hanterar brottet, har vi sällan den kunskap om familjeförhållandena som behövs. Det är svårt för oss att veta vilken situation barnet lever i och det behöver vi för att fatta bra beslut. Ibland vet vi inte ens om att den åtalade har barn. Det skulle kunna fungera, men det är förstås också en resursfråga. Men i princip tycker jag att det är vettigt eftersom det berör barnens väl och ve. Det känns tveksamt. Många av dem som begår brott och utvisas är här som turister och har ingen anknytning till Sverige. En sådan regel borde begränsas på så sätt att yttrande inte behövs när det är uppenbart att den utvisningshotade saknar anknytning till Sverige. Men för att det ska fungera krävs också att åklagarna yrkar på utvisning i god tid före huvudförhandlingen. FAKTA UTVISNINGAR Antalet utvisningar har under 2000-talet ökat stadigt. Totalt handlar det nästan om en fördubbling från år 2000 till År 2004 utvisades personer ur landet. Under åren utvisades årligen uppskattningsvis 60 utländska medborgare med barn i Sverige. I regel var barnen till de utvisade mycket unga, fler än hälften var under tre år. Flertalet utländska medborgare med barn i Sverige som utvisades dömdes för förhållandevis grova våldsbrott. I en majoritet av dessa ärenden var våldet riktat mot den andra föräldern och i vart femte fall direkt mot barnet. De allra flesta utländska medborgare med barn i Sverige som utvisades, fick en tidsbegränsad utvisning. DOMKRETSEN NR 3/

14 Vem är vem i en huvudförhandling? Varför finns det inte fler tidningar i väntsalen och var ligger hovrätten? Det är några frågor brukarna vill ha svar på inför en rättegång. Och svaren vill de ha av en levande människa, glöm webben. Det har Helena Jönrup och Marie B Hagsgård i Göteborg utrett i Sveriges Domstolars första intervjuundersökning riktad till målsägande, vittnen och tilltalade. Hovrätten tar fram brukarnas synpunkter TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSON DET VISADE SIG att väldigt få hade hämtat information på webbplatsen, berättar Helena Jönrup. Alla har inte tillgång till dator, men även de som har det går sällan in för att titta. De vill ha svar av en levande människa, något som vi kanske inte alltid har tänkt på, säger Helena Jönrup. Helena Jönrup jobbar på Hovrätten för Västra Sverige. Tillsammans med sin kollega Marie B Hagsgård har hon intervjuat målsägande, vittnen och tilltalade, totalt 65 brukare om hur de uppfattar bemötandet i domstolen.»jag skulle gärna ha haft information om hur en rättegång går till och vem som är vem i salen. Som det var nu var det ju ett helt fotbollslag inne i salen och jag visste inte vem som var vem«ur undersökningen De flesta inblandade har varit väldigt positiva till den här undersökningen, både våra medarbetare och brukarna. Undersökningen i sig ger ju en signal om att vi på domstolen är intresserade av vad brukarna tycker, säger Helena Jönrup. I allmänhet tyckte folk att informationen, servicen och bemötandet var bra. Det gällde både innan och under huvudförhandlingen, vilket de båda utredarna tycker är väldigt glädjande. De som hade störst behov av mer information och hade flest frågor var de brukare som saknade juridiskt ombud och som tidigare inte varit i en domstol, klargör Helena Jönrup, vilket tyder på behovet av en dialog inför en rättegång. Vi är också positivt överraskade över alla de konkreta och konstruktiva förslag vi fick, fortsätter hon. MAKTENS BONING Hovrätten för Västra Sverige ligger inrymt i den välkände skeppsredaren Dan Broströms gamla rederibyggnad, på kajen vid Göta Älv, i centrala Göteborg. Ingången är pampig med porten omgiven av kolonner. I själva entrén är det kalksten och mörkt trä och dämpat ljus och det riktigt luktar världsomspännande företag. Det känns högtidligt att stiga in. Men redan där kan en viss förvirring uppstå. På en väl synlig skylt står att alla rättegångar hålls en trappa upp. Det är bara det att i rummet finns tre trappor, så vilken ska man ta? Visserligen leder två av dem till låsta dörrar, men den oprecisa informationen skapar ändå en viss osäkerhet, vilket flera av de intervjuade har påpekat. Den rätta trappan leder upp till väntsalen. En sober, modernistisk historia i glas och grått. Vi fick många synpunkter på just väntsalen. Det förvånade oss lite att den väckte så många känslor, berättar Helena Jönrup. En del tyckte att den var tjusig, medan andra tyckte att den var för kal och ogästvänlig, inget att fästa ögonen på. Förutom de andra som sitter och väntar på samma huvudförhandling. Där saknas avgränsade ytor eller prång där man kan känna sig ostörd. Flera, framförallt vittnen och målsägande har sagt att de tycker att det är obehagligt att sitta öga mot öga mot den tilltalade innan förhandlingen börjar. Vi fick förslag om att sätta upp skärmar för att brukarna ska kunna sitta ostört, placera ut gröna växter och lite mjukare inredning. Flera reagerade på att domstolen inte hade någon representant från brottsofferjouren. Någon påpekade att det inte fanns något att äta, bara en automat med framförallt sötsaker och någon föreslog lugn klassisk musik. Det kan vara påfrestande att sitta länge och bara vänta. Redan har vissa förbättringar införts, nu finns ett tidningsställ, som inte fanns tidigare. Dessutom finns också lite information om rättegångsförfarandet. Många i undersökningen hade i förväg velat veta hur en 14 DOMKRETSEN NR 3/2006

15 Marie B Hagsgård vid Hovrätten för Västra Sverige rättegång går till. Ofta återkom frågan om vem som är vem i rättssalen. Som en av de intervjuade uttryckte sig Det satt ju ett helt fotbollslag där framme. FÖRSTA UNDERSÖKNING I SITT SLAG Helena Jönrup och Marie B Hagsgårds undersökning omfattar alltså 65 personer som varit kallade till rättegång under april och maj Av de intervjuade personerna är 24 tilltalade, 20 målsägande och 21 vittnen. Det är den första intervjuundersökningen, så vitt vi vet, riktad till den här kategorin av Sveriges Domstolars brukare, säger Helena Jönrup. Bakgrunden är att personalen för något år sedan började diskutera allt mer hur deras arbete då såg ut. Det hade varit mycket fokus på effektiviteten i handläggningen av mål och ärenden men nu ville medarbetarna diskutera kvaliteten. Och hur skulle man ta reda på det? Kanske behövde deras arbete värderas av människor utanför huset? En kvalitetsgrupp med representanter för alla olika avdelningar och yrkesgrupper inom domstolen tillsattes. Gruppen bestämde sig för att under ledning av två representanter från Domstolsverket, börja med att låta åklagare och advokater, både i brottmål och tvistemål, ge sin syn på kvaliteten i hovrättens verksamhet. Resultatet ventilerades och diskuterades vid ett par seminarier. Det blev bra diskussioner och idéer till förbättringar, berättar Helena Jönrup. Men det stannade inte där. Vi har ju andra brukare som inte är professionella aktörer och som inte kommer hit i sin yrkesroll. De är i mina ögon mer berörda och berörda på ett annat sätt. Och då var det viktigt för oss att veta vad just denna grupp tänker och har för synpunkter för att på så vis få en mer fullständig bild av vad hovrättens brukare tycker. Helena Jönrup jobbar som domstolssekreterare på Hovrätten för Västra Sverige. Med sin bakgrund, hon är pol. mag. i statskunskap, har hon erfarenhet av den typen av undersökningar, påpekar kollegan Marie B Hagsgård, som är domarutbildad och jobbar som verksamhetsutvecklare på domstolen. Tillsammans med medlemmarna i kvalitetsgruppen diskuterade de olika former av undersökningsmetoder. Vi funderade länge på om vi skulle använda oss av enkäter eller genomföra intervjuer men kom fram till att en Helena Jönrup, domstolssekreterare vid Hovrätten för Västra Sverige DOMKRETSEN NR 3/

16 intervjuundersökning förmodligen skulle ge oss ett bättre resultat. Vid enkätundersökningar finns risken för ett stort bortfall, även om materialet är stort från början. Vid intervjuer finns möjligheten att gå mer på djupet, än vid en enkät, menar Helena Jönrup. Innan intervjuformuläret spikades togs synpunkter in från medarbetarna på hovrätten, Brottsförebyggande rådet (Brå) och personer på statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs Universitet. Dessutom gjordes det provintervjuer med några brukare för att testa och därefter korrigera intervjuformuläret. Allt diskuterades i kvalitetsgruppen och förankrades hos domstolsledningen. INTERVJUER I VÄNTRUM OCH ENTRÉ När kallelserna inför huvudförhandlingarna i april och maj gick ut fanns i varje kuvert också en gul lapp nedstoppad, där det stod att läsa om undersökningen och när och hur intervjuerna skulle ske. Samt att det var frivilligt att delta. Intervjuarna var även noga med att informera åklagare, advokater och personal på häktet så att de i sin tur kunde informera alla inblandade. Intervjuerna med de tilltalade hölls i väntsalen. Då kunde intervjuarna på plats känna av det som flera i undersökningen kommenterade. Rummet är väl lyhört, de övriga där inne kan lätt höra vad som sägs. De tilltalade som var häktade intervjuades i häktesrummet och Helena Jönrup påpekar särkilt att de fick stöd av häktespersonalen som stannade kvar extra just för detta. Målsägande och vittnen intervjuades i någon av sofforna i entrén. Där är det lätttare att hålla på diskretionen. Vi beslöt på ett tidigt stadium att inte göra intervjuerna på våra arbetsrum. Vi ville hålla oss till det offentliga rummet. STARK KONCENTRATION I RÄTTSSALEN Många av de intervjuade tyckte att det var lugnare i hovrätten än i tingsrätten. Dock lämnar domarnas tystnad och frånvaro av reaktioner på det som sägs öppet för olika tolkningar från brukarnas sida. Ett intresse och engagemang, exempelvis genom att domarna ställer kontrollfrågor till brukaren, upplevs som positivt. Överhuvudtaget har undersökningen visat att uppträdandet och attityden hos rättens ledamöter har stor betydelse för om brukarna känner att domarna har lyssnat på dem och om de upplever sig ha blivit rättvist behandlade, säger Marie B Hagsgård. En del klagade på att de inte hörde vad som sades i rättssalen, vilket är ett allvarligt problem ur rättssäkerhetssynpunkt. För några är det svårt att förstå det juridiska språket. En person sa att hon blev så glad för att domaren hälsade och sa hej då förhandlingen inleddes. En annan uttryckte sin tacksamhet över att domaren tagit en paus i förhandlingen då han eller hon märkte att den var väldigt krävande och uppslitande för den berörde. Många åsikter handlar om förhållandet under själva huvudförhandlingen. Vanligt är att känna obehag inför situationen att bli förhörd, men flera tycks acceptera de jobbiga frågorna medan andra skulle vilja ha en förklaring till varför det måste vara så. Det viktigaste och det gäller för alla tre kategorierna brukare, var att de gavs tid och möjlighet att framföra sin sak. Och för det krävs ett bemötande där man visar respekt för individen. Det gäller för oss här på domstolen att få folk att känna sig så bekväma som möjligt. Och att göra det utan kuddar och plädar i väntsalen, så att säga. Det ska ske med ett korrekt och gott bemötande, men också med praktisk information och information om hur en rättegång går till. Och folk vill få prata, det är en viktig lärdom vi ska ta till oss menar Helena Jönrup. 16 DOMKRETSEN NR 3/2006

17 PÅ NY TJÄNST Kathrin Flossing ny hovrättspresident i Göta hovrätt Kathrin Flossing har höga ambitioner med sitt nya arbete som hovrättspresident i Göta hovrätt. Jag vill skapa en attraktiv hovrätt med goda resultat rustad för framtiden, säger hon. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO PER CARLSSON Vill du veta mer? Rapporten Vad tycker brukarna? En intervjuundersökning om kvaliteten vid Hovrätten för Västra Sverige är utförd av Helena Jönrup och Marie B Hagsgård vid Hovrätten för Västra Sverige. Den har finansierats av Domstolsverket, Brottsofferfonden och Hovrätten för Västra Sverige. Beställ rapporten via domstol.se. Vad tycker brukarna? En intervjuundersökning om kvaliteten vid Hovrätten för Västra Sverige REGERINGEN UTNÄMNDE KATHRIN Flossing till hovrättspresident i Göta hovrätt 14 juni. Tidigare tjänstgjorde hon som kammarrättspresident i kammarrätten i Sundsvall. Jag bor i Stockholm, så i stället för att pendla 40 mil norrut är min nya resväg till jobbet 35 mil söderut, säger hon med ett skratt. Kathrin Flossing har tagit sig an utmaningen att göra Göta hovrätt till en ännu mer attraktiv arbetsplats. Det är spännande att byta jobb och jag tror att det är bra med byten mellan domstolarna. Hon vill skaffa sig ett ordentligt underlag i olika frågor innan hon tar ställning till vad som behöver utvecklas och förbättras i hovrätten. Göta hovrätt är en kostnadseffektiv domstol med bra målavverkning och administration. Detta är något som är viktigt att behålla och gärna förbättra. För att Kathrin Flossing ska kunna bilda sig en uppfattning om vad hovrätten ska arbeta vidare med och vilka frågor som bör prioriteras, så genomför hon personalsamtal med samtliga medarbetare. Sammanlagt handlar det om drygt åttio samtal. Personalen ger mig synpunkter på verksamheten i stort och sitt eget arbete. Jag kommer att fortsätta med kompetens- och utvecklingssamtal även i framtiden, eftersom jag tycker att personalen ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i organisationens utveckling. Jag vill ta vara på deras synpunkter så långt som möjligt. SAMVERKAN OCH SAMARBETE I Kammarrätten i Sundsvall påbörjade Kathrin Flossling ett kvalitetsarbete, där advokater, åklagare och andra intressenter inom verksamheten svarade på frågor om sin arbetsplats. Då kunde vi se vad som är viktigt att jobba med framöver. Det är ett projekt, som jag tycker att vi ska genomföra även här på hovrätten. Frågor om samverkan och samarbete mellan de olika avdelningarna inom Göta hovrätt står även högt på dagordningen liksom utvecklingen av datasystemet Vera. Göta hovrätt är uppdelad i tre olika hus och då finns risken att det blir tre olika hovrätter i stället för en. Så får det inte bli. Ny teknik och framtida arbetssätt är också något som jag vill att vi tar vara på. Kathrin Flossing har en gedigen meritlista. Mellan åren 1998 och 2003 var hon expeditions- och rättschef i Miljödepartementet. Hon hade samma befattning i Kulturdepartementet under åren Dessförinnan tjänstgjorde hon i Justitiedepartementet i åtta år, dels på processrättsenheten, dels på enheten för nåd och andra brottmålsärenden utnämndes hon till kansliråd och under åren var hon departementsråd och chef för enheten för nåd och andra brottmålsärenden. Tidigare har Kathrin Flossing tjänstgjort i tingsrätt, kammarrätt och länsrätt. Hon har också varit åklagare i Värmland och Örebro län. DOMKRETSEN NR 3/

18 24H-strategi för Sveriges Domstolar 24 Begreppet 24-timmarsmyndigheten har använts i några år, men det råder ibland delade meningar om vad det står för. Och vad betyder det egentligen för Sveriges Domstolar? Förhandlingar på kvällstid? Domar direkt på webben? Eller helt enkelt utökade öppettider? TEXT ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION PER CARLSSON FÖR ATT FÖRHOPPNINGSVIS räta ut frågetecknen kring detta, har Domstolsverket i nära samarbete med en referensgrupp från Sveriges Domstolar arbetat fram en 24Hstrategi för Sveriges Domstolar. I Domstolsverket har begreppet 24-timmarsmyndigheten diskuterats en längre tid och i våra olika utvecklingsprojekt beaktar vi de krav som ställs på myndigheten ur ett 24-timmarsperspektiv, säger Peder Jonsson, informationschef på Domstolsverket. Nu har vi tillsammans med representanter för domstolarna arbetat fram en strategi som även kan användas som en idébank och underlag i domstolarnas framtida verksamhetsplanering. EN DOMSTOL FÖR MEDBORGAREN Enligt regeringens folder På väg mot 24- timmarsmyndigheten står begreppet för en myndighet som är brukarorienterad, som är tillgänglig för medborgare när de efterfrågar den och som på ett klart och tydligt sätt informerar om sin verksamhet. Visionen för arbetet mot 24-timmarsmyndigheten är hämtad ur broschyren Så här vill vi ha framtiden en vision för domstolsväsendet, som togs fram för några år sedan. Visionen är: En domstol för medborgaren tillgänglighet, rättssäkerhet och kvalitet, fortsätter Peder Jonsson. Med visionen som utgångspunkt har vi tagit fram tio punkter som bildar en strategi för 24- timmars myndigheten. De tio punkterna i strategin har arbetats fram av en referensgrupp från Sveriges Domstolar med 17 medarbetare som har olika befattningar. Jörn Jacobsson, lagman i Hässleholms tingsrätt, är en av dem som deltagit i referensgruppen. Det som kanske känns som den allra viktigaste punkten är att fortsätta att utveckla verksamhetsstödet Vera för att bland annat ge parter möjlighet att följa sitt ärende via webben. I dag finns det dessutom förväntningar från allmänheten att man ska kunna hitta domar på webbplatsen. Referensgruppen konstaterade vidare att webben är en viktig kanal för att nå allmänheten. Gruppen var överens om att enhetliga webbplatser för Sveriges Domstolar är ett stort steg i rätt riktning. På webben ska det finnas aktuell information som underlättar för allmänheten, till exempel svar på de vanligaste frågorna, vägbeskrivning och blanketter, fortsätter Jörn Jacobsson. Information om domstolens planerade förhandlingar är också något som ofta efterfrågas och som med fördel skulle kunna finnas på webben. PROFESSIONELLT BEMÖTANDE En annan viktig utgångspunkt som många i referensgruppen betonade, är att tillgänglighet handlar om respekt för individen. Den som kontaktar en domstol ska alltid få ett professionellt bemötande, oavsett om man väljer att ringa, besöka webbplatsen eller komma personligen. Domstolarnas öppettider bör vara enhetliga i hela landet, säger Anders Eklind, chefsadministratör på länsrätten i Mariestad och Mariestads tingsrätt. I dagsläget har domstolarna olika tider och det leder till förvirring hos allmänheten. Vissa domstolar har även lunchstängt mitt på dagen, då många annars skulle ha möjlighet att besöka domstolen eller ringa dit. 24H-strategin innehåller tio punkter för tillgängligare domstolar och för varje punkt finns mål och förslag på åtgärder. 18 DOMKRETSEN NR 3/2006

19 Inskrivningsmyndigheterna till Lantmäteriet TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO PER CARLSSON VID SJU AV LANDETS tingsrätter finns det inskrivningsmyndigheter, som bland annat ansvarar för att uppgifter om ägande och andra rättigheter i fastighetsregistret är aktuella. Regeringen har beslutat att Lantmäteriverket, som ansvarar för indelningen och förändringen av Sveriges fastigheter, ska bli ny huvudman för inskrivningsmyndigheterna, preliminärt från den 1 januari I maj i år fick Domstolsverket i uppdrag av regeringen att förbereda flytten av huvudmannaskapet. Förberedelserna för en överföring av inskrivningsverksamheten är ett gemensamt uppdrag till Domstolsverket och Lantmäteriverket, säger Domstolsverkets projektledare, Susanne Bagge. För några veckor sedan antog Domstolsverket direktivet för vår del av genomförandet och Lantmäteriverket kommer att arbeta parallellt och samordnat med oss. Samarbetet sker bland annat genom gemensamma projektgruppsmöten samt genom en gemensam referensgrupp, som ska bidra med kunskap om verksamheten. KVAR PÅ ORTEN Inskrivningsverksamheten ska även i fortsättningen bedrivas på de sju orter där den nu finns. I uppdraget står det också att kompetensen hos personalen ska tillvaratas och att särskild omsorg ska ägnas åt personalen som berörs. I arbetet utgår vi från att verksamheten flyttas över den 1 januari 2008, berättar Susanne Bagge. Nuvarande ansvarsfördelning mellan inskrivningsmyndigheterna och de länsvisa lantmäterimyndigheterna ska också ligga fast. TVÅ OLIKA UPPDRAG Projektet ska redovisa analyser och förslag till åtgärder som behövs med tanke på att huvudmannaskapet ska flyttas. Projektet ska även redogöra för de ekonomiska och personella konsekvenserna av överflyttningen, både på kort och på lång sikt. Detta ska redovisas i en rapport senast den 1 mars nästa år. En utredare har fått ett separat uppdrag att lämna förslag på hur inskrivningsverksamheten med Lantmäteriverket som huvudman ska vara organiserad och hur behovet av juridisk kompetens i inskrivningsverksamheten ska tillgodoses. Detta, tillsammans med förslag på författningsändringar, ska redovisas senast den 31 januari DOMKRETSEN NR 3/

20 Det hamras och bankas från Ystad till Sundsvall Byggprojekten står som spön i backen när landets domstolar får ny kostym. Den verkliga våg av om- och tillbyggnader som just nu sker runt landets domstolar är framför allt ett resultat av de stora organisatoriska förändringar som har beslutats från år 2000 fram till i dag. Av knappt 100 tingsrätter finns strax över hälften kvar. Hans Karlsson, chef för lokalförsörjningsenheten vid Domstolsverket, har med andra ord bråda dagar. TEXT LARS COLLIN FOTO OCH ILLUSTRATION PER CARLSSON VI RÄKNAR MED att de stora byggprojekten kommer att fortsätta fram till 2009, men de kulminerar i volym nästa år blir alla tiders rekordår på lokalfronten, eftersom det då sker väldigt stora förändringar framför allt inom Stockholmsområdet, säger Hans Karlsson. Kostnaderna för investeringar på lokalsidan har mångdubblats sedan millennieskiftet. Däremot, påpekar Hans Karlsson, hade väldigt blygsamma satsningar gjorts under de senaste 30 åren. Det fanns ett stort uppdämt behov. Mellan 1971 och 2000 var domstolsstrukturen synnerligen statisk. Nu handlar det mycket om att få en ny form av säkerhet i lokalerna och en teknisk standard, inte minst i rättssalarna, för att kunna klara video- och bildpresentation. Det är sådant som helt enkelt inte har funnits tidigare. ANDRA BEHOV I DAG Generellt har domstolarna suttit i äldre byggnader. Fram till 1990-talet gällde helt enkelt andra kriterier när man skulle skaffa nya domstolslokaler. De skulle ligga centralt på varje ort och ha en form av monumental karaktär. I dag ser behovet helt annorlunda ut. De inre funktionerna har blivit mycket mer viktiga. Då får äldre värderingar som symbolvärden och värdiga fasader vika sig, värderingar som i och för sig är betydelsefulla för domstolarna. Man kan nog säga att Gävle (se artikel på sid ) är ett typiskt exempel på detta. Lokalernas yttre är ganska anspråkslösa, däremot är funktionerna utomordentligt väl tillgodosedda. Säkerhetstänkandet som kommer att genomsyra alla nya lokaler gäller inte längre bara domstolens personal, utan ska vara lika viktigt för dem som mer eller mindre regelbundet vistas där, som åklagare, brottsoffer och vittnen. Vi bemödar oss om att få en utformning av lokalerna som gör att även de kategorierna och allmänheten över huvud taget, får väldigt bra säkerhetsförhållanden. Detta är ett relativt nytt fenomen. Eftersom statliga myndigheter inte längre får vara fastighetsägare hyr Domstolsverket i dag sina lokaler, som i och för sig har byggts om helt enligt hyresgästens intentioner. Investeringskostnaderna kretsar framför allt kring inredning och utrustning. SÖDERTÖRN STÖRST I SVERIGE Av de pågående projekten kommer Södertörns tingsrätt att bli landets största nybyggda domstol, när tingshuset står färdigt i Flemingsberg söder om Stockholm nästa vår. Den blir faktiskt vår största nybyggnation sedan Domstolsverket kom till i 20 DOMKRETSEN NR 3/2006

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning

Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2011-04-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Kst 2011/148 Uppdrag till nämnder och styrelse att redovisa åtgärder med anledning av personalenkäten 2010 Förslag till beslut Kommunledningskontorets

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2008-03-18 1402-2007 Svenska Bankföreningen Att: Marie-Louise Ulfward Box 7603 103 94 STOCKHOLM Såsom ombud för: Se bilaga. Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun KOMMUNIKATIONSPOLICY och INFORMATIONSPOLICY med MARKNADSFÖRINGSPOLICY för Malung-Sälens kommun Bilden av Malung-Sälens kommun formas i mötet med människor som tar del av kommunens service och tjänster.

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Ökad nytta av SCB:s medborgarundersökning. Bosse Thydén Cecilia Berglund Statistiska centralbyrån

Ökad nytta av SCB:s medborgarundersökning. Bosse Thydén Cecilia Berglund Statistiska centralbyrån Ökad nytta av SCB:s medborgarundersökning Bosse Thydén Cecilia Berglund Statistiska centralbyrån Disposition Vår ambition är att öka kunskapen om medborgarundersökningen internt i vår organisation. Vi

Läs mer

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarundersökning 2012 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012 Barn & Skola 926 respondenter Mars 2012 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

DIALOGEN Ett stöd för dig som vill vidareutveckla din arbetsplats tillsammans med andra

DIALOGEN Ett stöd för dig som vill vidareutveckla din arbetsplats tillsammans med andra DIALOGEN Ett stöd för dig som vill vidareutveckla din arbetsplats tillsammans med andra 1 Personalpolitiken angår oss alla Personalpolitiken leder till en god service Personalpolitiken är både en förutsättning

Läs mer