Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen SÄL III:4B Examensarbete 15 högskolepoäng Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen OPPORTUNITIES AND CHALLENGES OF CLOUD SERVICES IN EDUCATION Lars Berggren Erik Bäckström Lärarexamen 180hp Lärarutbildning 90hp Examinator: Marie Leijon Handledare: Björn Lundgren

2 2

3 Sammanfattning Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik. Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete. För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt. Nyckelord: molntjänster, molnapplikation, kommunikationsplattform, yrkesämnen, flexibelt lärande, gymnasieskola, Internet, dokumentdelning, kollaborativt lärande, skolutveckling, webb 2.0, communities of practice, facebook, wiki, blogg, google, cloud learning Lars Berggren Falsterbovägen 1B Vellinge Erik Bäckström Maries Väg Varberg Handledare: Björn Lundgren Examinator: Marie Leijon 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte & frågeställning Syfte Frågeställning Bakgrund Tekniska förutsättningar i skolan Datortillgång Internet Behovet av kompetensutveckling Behovet av forskning inom IT och lärande Ny kommunikationsteknik Webb Molntjänster Skillnaden mellan molntjänster och molnapplikationer Ungdomskultur och sociala plattformar Vad är en social plattform eller ett community? Facebook Communities of practice Den förändrade lärarrollen Från ledare till handledare Ledarstilar Skolverkets riktlinjer Röster från skolvärlden Möjligheter till nya undervisningsmetoder med hjälp av molntjänster Molntjänster i skolan Blogg & Wikis Metod Tid & Plats Urval av elever Val av metod Kontrakt Standardisering och strukturering Datainsamlingen Bearbetning av transkription Etiska frågor i samband med datainsamlingen Undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet

6 5 Resultat Struktur och resultat Sammanfattning av struktur och resultat Elevcitat från struktur och resultat Tillgänglighet ger struktur Synliggörande av arbetsuppgifterna Effektivt arbete, delad arbetsbörda och synlig status Dokumentation som ett medel att uppnå resultat Bloggen som strukturerande hjälpmedel Effektivitet leder till tidsbesparingar Det är enklare att lyckas Styrkan med flexibel utvärdering Samarbete Sammanfattning av samarbete Elevcitat från Samarbete Delar gemensamma dokument Praktiska fördelar Alla måste med Nu-faktorn! Handledning Sammanfattning av handledning Elevcitat från handledning Flexibilitet & tillgänglighet Relationer Kreativitet Nackdelar Sammanfattning av nackdelar Elevcitat från nackdelar Behovet av handarbete Handarbetet ställer till problem Att inte tillämpa öppenhet Diskussion Frågeställning Frågeställning Frågeställning Förslag till fortsatt forskning Slutord Referenslista

7 7.1 Litteratur Övriga referenser Bilagor

8 1 Inledning Ibland kan man uppleva att förändringsarbete är svårt. Hur kommer det sig t. ex. att vi fortsätter använda papper trots att vi har stöd av datorer och pedagogiska resurser på interna- och externa nät, t. ex. Internet, i vår undervisning? Hur kan man ändra på det? I vår titel använder vi begreppet molntjänster vilket kommer av engelskans Cloud Computing. Internet beskrivs ofta som molnet, särskilt när man skall försöka illustrera det. Computing refererar till program och tjänster. Cloud Computing, molntjänster, är med andra ord de tjänster eller applikationer som har flyttat från datorns hårddisk ut på Internet. Vad händer om man använder detta som en plattform för att ersätta pappershanteringen? Vi genomförde ett grupparbete i vår SÄL-utbildning i examinationsuppgift 5, Tvärvetenskapligt projekt med fokus på agenda 21 och hållbar utveckling. Eftersom vi alla inom gruppen befann oss på olika geografiska platser i Sverige så valde vi att kommunicera över en internetplattform, en så kallad molntjänst: Google apps. Själva grupparbetet vi valde att genomföra gick ut på att vi helt skulle upphöra med pappershanteringen i vår undervisning. Istället valde vi att använda digitala dokument i undervisningen, t. ex. genom Googles molntjänst. Genom molnkommunikationen såg vi att vi kunde stödja varandra i gruppen genom att dela med oss av upplevelserna av vår förändringsprocess i ett delat dokument, dvs. ett dokument som fanns tillgänglig i ett webbgränssnitt som vi alla kunde skriva och läsa i. Efter förändringen visade det sig omöjligt att försvara varför vi skulle gå tillbaka till pappersstödd undervisning igen eftersom vi upplevde att vi genom metodförändringen närmat oss elevernas sätt att kommunicera. Detta kom som en överraskande bonus och är anledningen till denna uppsats. Tekniken med molntjänster är förhållandevis ny och har först nu fått ett större genomslag sedan googles- och andra leverantörers tjänster har nått en större publik. För att få ett gmail-konto(googles mail), som är en nyckelapplikation i google apps, var man t. ex. fram till hösten 2008 tvungen att få en rekommendation från någon som redan använde gmail. När det blev helt öppet för vem som helst att skaffa ett gratiskonto(tjänsten är reklamfinansierad) såg vi en möjlighet att börja använda Googles molntjänst i våra elevgrupper. 8

9 Våra individuella behov som pedagoger såg lite olika ut eftersom våra arbetsbeskrivningar skiljer sig åt, men tanken var att vi var och en skulle bygga upp en kommunikationsplattform som skulle fungera med våra respektive undervisningsbehov och kunna ersätta pappersbehovet. Detta kunde t. ex. innebära: digitala loggböcker i delade dokument elevsamarbete i delade dokument och kalendrar lärarblogg videoblogg av teorilektioner digitaliserade noter digitala kopplingscheman länkade ljudupptagningar online delade bokmärken På grund av att tekniken är så ny som den är, åtminstone i skolvärlden, finns det inte så mycket forskning om molntjänster i undervisningen, i Sverige. Om man vidgar sökbegreppet lite och innefattar det som normalt kallas webb 2.0, vilket innefattar sociala webbar som facebook, myspace, twitter, flickr, delicious m. m. så hittar man ett par internationella studier. Därför har vi valt att öka sökbegreppet ännu mer och tittar på närliggande litteratur som handlar om IT i undervisningen, vilket innefattar allt från e-learning, datoranvändning och en förändrad lärarroll m. m. Detta känns egentligen lite för omfattande, men är väl undersökt. Vi har därför också valt att begränsa litteraturhänvisningarna till de som är relevanta för de teman som finns representerade i syfte och frågeställning och gör inga anspråk på en heltäckande bild av IT i undervisningen, vilket inte heller är syftet med uppsatsen. Vi vill med detta arbete utvärdera en metod där användandet av molntjänster spelar en avgörande roll för att slopa större delen av pappersanvändningen i undervisningen och samtidigt bli en stor fördel för pedagogiken. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi har skapat med det gamla sättet att tänka. - Albert Einstein 9

10 2 Syfte & frågeställning 2.1 Syfte Vårt syfte med undersökningen är att påvisa de tendenser till möjligheter och utmaningar eleverna upplever med molntjänster i undervisningen. Vi vill med undersökningen belysa ett nytt arbetssätt och inspirera andra att prova en metod inom den datorstödda pedagogiken. Vi vill också beskriva pedagogisk kommunikation i ett för oss nytt paradigm. Vi har en gemensam bakgrund i ett arbete där vi alla valde att arbeta med pappersfri undervisning vilket öppnade våra ögon och ledde till en oåterkallelig förändring i vårt dagliga pedagogiska arbetssätt. 2.2 Frågeställning För att kunna beskriva och tolka de förändringar eleverna upplevt, men samtidigt få ett betydelsefullt resultat, har vi valt att fokusera på tre områden som vi upplever som särskilt intressanta; arbetsprocessen, samarbetet och lärarrollen. Vi ställde oss frågor som; är det lättare eller svårare att få bra resultat i ett projekt, blir samarbeten tydligare eller mer diffusa och hur förändras rollerna i klassrummet? Därför har vi valt att ställa följande vetenskapliga frågor: Hur upplever eleverna arbetsprocessen med stöd av molntjänster? Hur upplever eleverna samarbetet via molntjänsterna? Hur upplever eleverna att lärararrollen förändras? 10

11 3 Bakgrund Man talar ibland om att vi är inne i ett paradigmskifte inom skolan (Hallerström & Tallvid, 2008 s.5), men olika generationer tar sig igenom förändringen olika fort och på olika sätt. I skolan lider både elever, lärare och skolledare av detta. Elevgenerationen är redan där, dvs. de är infödda i den digitala kommunikationen (KK-stiftelsen, 2007 s.69). Lärarna är delade i två generationer: de digitala invandrarna, dvs. de som vågar, vill och kan förändras och de som befinner sig i ett digitalt utanförskap, dvs. de som är rädda för förändring och i många fall inte har getts ärliga förutsättningar för att kunna utvecklas (ibid. s.60) Våra skolledare har samtidigt press på sig att förbättra och utveckla skolan och väljer kanske därför oftast den lättare vägen; att genomföra en teknisk investering för att driva teknikutvecklingen framåt utan att samtidigt satsa på kompetensutveckling inom integrationen av informationsteknik i skolan (Ramböll Management, 2006 s.13). De tre generationerna i skolvärlden har olika förutsättningar och behöver helt olika typer av stöd. Kunskapsparadoxen är att vi har en skola där många av lärarna behöver betydligt mer utbildning än eleverna, åtminstone inom nya medier och den teknik som följer med på köpet (KK-stiftelsen, 2006 s. 60). Undersökarnas sätt att försöka hantera detta i sin undervisningsvardag har varit att befrämja utvecklingen med hjälp av ett samarbetsverktyg bl.a. med möjlighet till dokumentdelning mellan lärare och elever och inom arbetslaget. Genom att prova att arbeta med denna molntjänst närmar vi oss den yngre generationens sätt att kommunicera (Pålsson, ). Att undersöka hur det påverkar generationen i digitalt utanförskap är inte målet med undersökningen, men en viktig fråga för framtida forskning. Vi försöker här beskriva några faktorer som spelar in på situationen i skolan idag och som kan fungera som sammanhang för vår undersökning. 3.1 Tekniska förutsättningar i skolan Datortillgång Enligt en undersökning gjord av skolverket (Skolverket, 1999) så fanns det 1993 på en kommunal gymnasieskola i snitt 11 elever per dator. Över 80% av datorerna var installerade i så kallade datorsalar så var snittet fem elever per dator, ca. 60% i 11

12 datorsalar. Från en undersökning gjord av skolverket på uppdrag av regeringen tio år senare (Skolverket¹, 2009) så framgår det att det idag, 2009, går 2,5 elever per dator. Det har med andra ord skett en enorm ökning av datortätheten i den kommunala gymnasieskolan. Om man, baserat på hur dessa siffror har förändrats över tiden, gör en grov uppskattning av framtiden så ser det ut som om vi går mot en kommunal gymnasieskola med en dator per elev Internet För att kunna ta del av information via Internet så är man beroende av internetuppkoppling. När webbkommunikation fortfarande var ganska nytt tog det relativt lång tid att ladda in en sida från en internetadress. En tydlig tendens man kan se när man läser skolverkets rapport från 1999 (Skolverket, 1999) och jämför men skolverkets rapport från 2009 (Skolverket¹, 2009), är att fokus kontinuerligt har varit att också öka nedladdningshastigheten. Datorn har fått större betydelse i skolan och de flesta privatpersoner har tillgång till en dator i hemmet och utför sina dagliga ärenden via Internet med hjälp av den Behovet av kompetensutveckling Skolverkets rapport från 2009 (Skolverket¹, 2009) lägger fokus på tillgången till datorer i skolan samt lärarnas användningsbenägenhet av de datorer som finns där. Rapporten visar att skolorna satsar mycket på att hela tiden förbättra den tekniska utrustningen utan att i samma takt kompetensutveckla personalen i den pedagogiska tillämpningen. Många lärare uppger samtidigt behov av kompetensutveckling inom IT-relaterade områden där den största andelen har behov av att lära sig mer om arbete med bild/ljud/ video med hjälp av IT. (s.3). I en rapport gjord 2006, E-learning Nordic Effekterna av IT i undervisningen (Ramböll Management, 2006), kan man svart på vitt läsa följande. Om den potentiella effekten av IT ska kunna realiseras behöver skolornas huvudmän och ledning bli mer professionella i den organisatoriska implementeringen av IT. Betydande investeringar har gjorts i IT, både på lokal och på regional nivå, men ofta utan några tydliga kriterier för framgång och utan 12

13 någon strukturerad uppföljning av resultaten. På många skolor kan situationen jämföras med att köpa 10 nya bärbara datorer utan att packa upp dem.(s.13) För att man skall kunna dra nytta av implementeringen av IT i skolan menar man i rapporten E-learning Nordic 2006 att många väggar måste raseras. Till att börja med måste lärare bli mer öppna med hur de bedriver sin undervisning och börja samarbeta mer med sina kollegor, men också med sina elever. Framför allt måste skolans huvudmän på allvar börja mäta om och hur det sker Behovet av forskning inom IT och lärande Vygotskijs teori om den potentiella utvecklingszonen bygger på att det finns en skillnad mellan ett barns prestation på egen hand och i en social kontext, t. ex. i interaktion med en handledande lärare eller andra barn. Det hans teori går ut på är att det är här i detta kunskapsspann vi skall lägga utbildningsinsatsen (Egidius, 2006 ss.83-84). Zonen förändras över tid efterhand som barnet lär sig mer och flyttar fram gränserna för sin kunskap på egen hand och i gruppsammanhang. Den sociala kontexten, för de ungdomar vår undersökning handlar om, ser ut på ett nytt sätt eftersom nya kommunikationskanaler och verktyg har tillkommit. Detta innebär också att de exkluderar de flesta vuxna från denna del av utvecklingszonen. Deras sätt att umgås behöver inte innebära att de träffas fysiskt, med en ny språkkonstruktion och deras egna ord, IRL (In Real Life). Detta sätt att umgås tar ungdomarna med sig in i skolmiljön. En forskningsöversikt från 2006 (Myndighet för skolutveckling, 2007), visar, trots denna för ungdomarna naturliga utveckling, att antalet nya forskningsprojekt inom IT och lärande gradvis har minskat sedan Ny kommunikationsteknik Webb 2.0 Det var firman O Reilly som myntade begreppet Webb 2.0. Webb 2.0 är ett begrepp som enligt O Reiley beskrivs som internets comeback efter den stora IT-kraschen på 90-talet. Innan kraschen, vi kan kalla det Webb 1.0, så var plattformen den lokala PCn där programmen kördes medan webbsajter innehöll information och interaktivitet. Med Webb 2.0 flyttade programmen ut på plattformen Internet vilket innebar naturligare möjligheter för användardrivet innehåll, interaktion och ett minskat beroende av PCn 13

14 som plattform eftersom tjänsterna även blev tillgängliga från t. ex. mobiltelefoner och handdatorer; användarna publicerar och redigerar webbsajter istället för att konsumera. Detta uttryck av webb 2.0 kallar vi idag för molntjänster (O Reilly, ) Molntjänster Begreppet molntjänster som vi refererar till i vår titel kommer av begreppet cloud computing. Cloud computing beskrivs på olika sätt i olika sammanhang. På Berkley har man gett cloud computing en teknisk definition. Den tekniska definitionen hänvisar till de program som används som tjänster över Internet men även den serverprogramvara och hårdvara som tillhandahåller tjänsterna (Armbrust, Michael m.fl, 2009). O Reiley vars företag myntade begreppet webb 2.0 beskriver cloud computing så som det oftast uppfattas av användarna. Alla webbapplikationer är molnapplikationer (jfr. eng. cloud applications) i den mening att de har sin hemvist i molnet d.v.s. internet. Ur den här synvinkeln är Google, Amazon, Facebook, twitter, flickr och i princip alla andra Webb 2.0 program också molnapplikationer. Det verkar emellertid så att man använder begreppet moln om program som tidigare installerades lokalt på hårddisken i en PC, t. ex. kalkylark, ordbehandling, databaser, till och med epost, men som nu kan användas direkt från en server via en webbläsare. Därför uppfattas gmail eller Google docs som moln applikationer, men inte sökmotorn google som alltid har legat på en webbsida. (O'Reilly, ) Skillnaden mellan molntjänster och molnapplikationer Exempel på molntjänster är enligt Berkleys definition t. ex. google apps inklusive systemarkitektur och hårdvara, dvs. fysiska servrar etc. Talar man om molnapplikationer är detta enligt Berkleys definition t. ex. ordbehandlaren i google docs. En molnapplikation kan inte användas utan att man samtidigt använder sig av en molntjänst, lika lite som man kan köra ett datorprogram utan dator och operativsystem (Armbrust, Michael m.fl, 2009). 3.3 Ungdomskultur och sociala plattformar Elever är intresserade av ny teknik och när man skall utveckla en ny metod och få eleverna att vara med i utvecklandet och användandet är det viktigt att dra nytta av elevernas vardagliga användande av IT-verktyg och låta deras kunskaper och intresse inom området få genomsyra skolutvecklingen (Pålsson, ) Detta går hand i 14

15 hand med vad Tiller beskriver när han talar om att ta tillvara på elevens resurser Elever är resurser och måste stimuleras till att arbeta med engagemang och nyfikenhet. (Tiller, 1999, s.134) Vad är en social plattform eller ett community? Ett community, ett socialt nätverk, en nätgemenskap eller nätmötesplats (Internet community på engelska) är en mötesplats på nätet. Communityt kan se olika ut beroende på målgrupp, syfte och skapare. Vanligast är att ett community ligger på en webbplats, så att användaren inte behöver installera särskilda program. På ett webbcommunity kan man bli medlem gratis eller mot betalning. Något som skiljer communityn från vanliga webbplatser är att man ofta måste vara medlem på sajten för att kunna ta del av hela innehållet. Ett huvudsyfte för de flesta nätgemenskaper är att komma i kontakt med likasinnade (www.wikipedia.org, ). Idag finns det en mängd olika sociala plattformar som bl.a. ungdomar använder dagligen. Vi kommer här att behandla några av dessa men har valt att inte fördjupa oss i de olika plattformarna utan vi vill visa att de är exempel på relevant ungdomskultur inom det ämne som vi behandlar och i den vardag undersökningen skett. Plattformarna för kommunikation är väldigt trendkänsliga. En social plattform som t. ex. Lunarstorm var till för några år sedan en väldigt populär social plattform. Dess existens har gått från toppnoteringen vecka fjorton 2006 med 1.67 miljoner besökare till bottennoteringen 2008 med besökare. 4 av 5 besökare på Lunarstorm har försvunnit inom loppet av drygt 2 år. (Sundén, ) Facebook Den största communityn just nu heter Facebook (www.facebook.com). Mark Zuckerberg skapade facebook Tanken var från början att skapa en katalog, ett index, av studenterna på universitet i Harvard där han studerade. Från början kunde bara Harvard-studenter registrera sig, men i takt med att populariteten växte öppnade man upp tjänsten för Stanford, Boston MIT och så småningom för alla som var över tretton år (www.wikipedia.org, ). På plattformen Facebook kan man idag dela med sig av bilder, skapa intressegrupper, maila, blogga om sin vardagsituation, 15

16 chatta m. m. Plattformen används idag av både ungdomar och vuxna för att hålla kontakt och utvidga sitt sociala nätverk. Facebook har även använts i pedagogiska sammanhang. I en studie gjorde man ett försök att använda Facebook för lärarstuderande för att hålla kontakt med varandra under praktikperionden. Undersökning visade att en grupp med studenter på praktik kunde få stöd av varandra med hjälp av plattformen. Känslan av utsatthet under praktiken var något som studenterna tidigare upplevde som problematiskt. Man upplevde också att det tidigare var svårare att ge eller att få stöd. Facebooks kommunikationsmöjligheter fyllde studenteras kontaktbehov (English, R & Duncan- Howell, J, 2008). Facebook har sedan starten 2004 vuxit och enligt VD och grundaren Mark Zuckerberg själv så finns det idag ca 300 miljoner registrerade facebookanvändare (Zuckerberg, Mark, ). Andra communitys med liknande funktioner eller delar av Facebooks tjänsteutbud och nischade communitys som har utvecklat tjänster för andra behov finns det många utav. Men det är inte att jämföra eller att analysera dessa som vårt arbete går ut på. Därför valde vi att bara visa den största och idag mest använda communityn Communities of practice Av ungdomarna i vår studie, deltar många i communities som facebook, men också andra gruppgemenskaper på Internet, med människor de aldrig har träffat, för att t. ex. få hjälp att lösa- och hjälpa andra lösa problem online. Dessa gruppgemenskaper är ofta communities of practice, dvs. grupper för specialintressen. Dessa är relevanta eftersom ungdomarna i vår studie använder sig av dem som stöd till vår undervisning. Communities of practice beskrevs redan 1998 av sociologen Etienne Wenger som a group of people who converse about some shared task in order to get better at it (Shirky, 2008, s.100) och i ett globaliserat sammanhang är detta en del av det som Tapscott & Williams valt att kalla wikinomics. I den framväxande globaliserade världen på internet finns det möjligheter att komma i kontakt med, få hjälp av eller hjälpa likasinnade, i princip oberoende av hur speciellt eller nischat särintresset är. Tapscott & Williams går så långt att de förutspår att vi mer och mer kommer att bygga vår identitet och vår trygghet på dessa communities of practice, snarare än på t. ex. vår yrkestillhörighet (Tapscott & Williams, 2007, s.265). Den generation våra elever tillhör har vuxit upp under- och lever i en era där många spelregler har ställts på ända. Som en motpol till detta beskriver Dysthe att samarbete med digitala hjälpmedel kan vara svårt 16

17 att genomföra utan att man träffas fysiskt och planerar arbetet först (Dysthe, 2002, s.149). 3.4 Den förändrade lärarrollen Från ledare till handledare Med molntjänster i undervisningen förändras lärar- och ledarrollen. Här beskrivs hur lärar- och elevrollen förändras med införandet av informationsteknik (Kunskapsbolaget, 2001): Under 1900-talet har olika tekniska hjälpmedel införts i skolan utan att man på allvar kan säga att undervisningen förändrats. Där informationsteknik används verkar mediet medföra en maktförskjutning från läraren till eleven. Antalet källor, som eleven får eller väljer att få tillgång till, ökar enormt. Detta gör att lärarens handledande roll förstärks och arbetet med att ge eleven förståelse för kritiskt tänkande och etiska värderingar ökar. Den enskilde eleven får möjlighet att lära efter sina egna förutsättningar och intressen samtidigt som han/hon blir synligare, framför allt för läraren (s.21). Myndigheten för skolutveckling säger i sin rapport från 2007 att det finns tydliga indikationer på att IT i skolan främjar motivationen, lärandet och är positivt för betygen (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Med intåget av informationsteknik i undervisningen minskar lärarens makt till förmån för eleven. Antalet informationskällor har ökat kraftigt varför lärarens roll som ensam kunskapskälla blir mindre viktig och rollen som handledare stärks. Elevens möjligheter till individuell inlärning blir också större (Kunskapsbolaget, 2001) Ledarstilar Svedberg beskriver Lewins ledarskapsteorier med tre olika ledarstilar. Skillnaderna mellan de olika ledarstilarna beskrivs (Svedberg, 2007): 1. Den auktoritära chefen är fadersgestalten som vet bäst och pekar med hela handen. Enligt Lewin blir den logiska reaktionen från gruppen vanligen att 17

18 medlemmarna ganska snart slutar tänka själva och därmed tappar kontakten med sin vuxenhet och myndighet beroendet gör att de regredierar. [...] 2. Motpolen finner vi i den demokratiske ledaren som strävar efter att göra att medlemmarna (efter viss inskolning) agerar mer moget, både som individer och som grupp. 3. Den tredje ledarskapskategorin, abdikerat eller passivt ledarskap, uppstår när den formella ledaren inte vill eller kan axla ett reellt ledarskap.[...] Oförmågan att leda gör att den informella organisationen och dess maktanspåk(sic.) fyller det tomrum den abdikerade ledaren lämnar öppet (ss ) Skolverkets riktlinjer Den första och andra ledarskapsstilen känner vi igen och vet fungerar bra i skolmiljö. Det vi ser idag är att - med införandet av teknik utan samtidig kompetensutveckling (se avsnitt 3.1.3) - riskerar vi att få en situation där många auktoritära ledare i skolan abdikerar för att de saknar relevant kompetens och därför förlorar makt i klassrummet men IT i skolan är ett prioriterat mål för Skolverket (Skolverket², 2009): Att öka pedagogers kompetens att använda IT och medier i sitt arbete och bidra till både en kreativ och kritisk användning av det i skolan är en viktig uppgift för Skolverket (s.2). Eftersom skolverket ser det som en viktig uppgift att använda IT i skolan och öka pedagogers kompetens, så är detta ett stort skolutvecklingsproblem idag. Att fokus ligger på tekniken framför teknisk kompetens, gör att utvecklingen i skolan haltar Röster från skolvärlden En frispråkig studierektor på lärarutbildningen i Uppsala uttrycker här sin besvikelse över att det går för långsamt med utvecklingen av implementering av IT i skolan och efterlyser skolledare som vågar genomdriva en snabbare förändring genom kompetensutveckling och it-investeringar (KK-stiftelsen, 2007). 18

19 Förändringströgheten är egentligen djupt provocerande, menar Annika Zetterström som gör jämförelsen med industrin. Hur skulle det se ut om man på Volvo levde kvar på 50-talet, eller att en anställd på bilfabriken skulle envisas med att fortfarande tillverka en gammal PV-modell? Skulle en anställd på Volvo envisas med det skulle han få gå. Så borde beskedet bli också inom skolan, menar Annika Zetterström. Att den lärare som stretar emot borde få ett ultimatum (s.60). En professor i teknikhistoria, Staffan Hansson, beskriver den rädsla som lärares inställning till IT som hjälpmedel i undervisningen ibland kan ge uttryck för: Läraren kanske känner att detta är nya redskap som jag inte behärskar, men som eleverna kan mycket bättre. [...] i skuggan av internet kanske skolan inte längre ens kan se sig som den stora bäraren och förmedlaren av kunskap och information. Inte på lång sikt i vart fall. Enligt honom innebär detta att kanske läraren inte är den stora bäraren av kunskapen, även om han inte säger det rent ut. Han menar också att den förenklade kunskapstillgången och inhämtningen av kunskap förändrar skolan som institution (KK-stiftelsen, 2007, ss ). En annan professor, Bo Dahlbom, beskriver elevernas kunskapsnivå i förhållande till lärare och skola: Problemet är då helt enkelt att skolans situation i relation till ITutvecklingen blivit mer och mer ohållbar när ungdomarna i dag oftast har både vanor och kunskaper i en medievärld som många lärare inte ens har en uppfattning om. Ungdomarna kommer självmant, och åter igen utan utbildningsväsendets hjälp, närmare fronten i samhällsutvecklingen. De lever redan i morgon, som Bo Dahlbom uttrycker sig. han säger vidare: Ska skolan överhuvudtaget överleva som institution måste den vakna och följa med, eller i vart fall segla upp och lägga sig parallellt med denna våg av IT-förändringar. (KK-stiftelsen, 2007, s.24). 3.5 Möjligheter till nya undervisningsmetoder med hjälp av molntjänster IT har en positiv effekt på skolans övergripande mål och på elevernas prestationer. Speciellt ser lärare hur IT ger ökade möjligheter att individanpassa undervisningen efter olika elevers förutsättningar och behov. Men för att tillvarata möjligheterna krävs att IT används på ett klokt och genomtänkt sätt (skolverket.se, ). 19

20 3.5.1 Molntjänster i skolan Det finns flera molntjänster idag som är anpassade för utbildning. Plattformarna varierar i sitt utförande från att vara community-plattformar till att vara renodlade utbildningsplattformar med stöd för tidrapportering, schemaläggning och annan skolspecifik administration; från IBMs plattform (IBM, 2009) som är en community som t. ex. används av IBMs egna anställda över hela världen, till svenska Vklass (vklass.se, 2009) som är en fullfjädrad utbildningsplattform i molnet. Den sistnämnda har en trots att den är byggd på Microsofts.NET-plattform en öppen arkitektur vilket innebär att man kan integrera andra molnapplikationer t. ex. google apps och YouTube m. m. i plattformen. (microsoft.com, 2009) är Microsofts studieplattform som liknar Google apps (google.com, 2009), men som har integration mot MS Office och MSN Messenger m. m. det är inte en renodlad molntjänst. Man skall heller inte glömma alla de sociala verktyg som inte utger sig för att vara utbildningsplattformar, men mycket väl kan användas som pedagogiska verktyg. Verktyg som eleverna idag redan använder, MSN, Facebook, bilddagboken osv Blogg & Wikis Vad är en wiki? Enligt wikipedias världens största wiki egen definition är det följande: En wiki, från det hawaiiska ordet wikiwiki för snabb, är en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva via ett webbgränssnitt. Ändringar publiceras omedelbart, utan att fördröjas av granskningförfaranden. Uppmärkning av länkar, typografi och annan formatering görs antingen med ett speciellt märkspråk som är enklare ur användarsynvinkel än HTML, eller genom WYSIWYG-redigering. Med ordet wiki syftas oftast på en öppen wiki där allmänheten har tillgång och alla besökare hjälps åt att skriva och förbättra sidornas innehåll, men det förekommer även wikier där enbart ett begränsat antal betrodda har möjlighet att skriva, och ibland även läsa. I dessa fall är wikitekniken enbart ett sätt att underlätta kollaborativt utvecklande av en webbplats (wikipedia, ). En blogg kan enligt Dan Åkerlund som är lärare i medie- och kommunikationsvetenskap på lärarutbildningen på Karlstad universitet beskrivas såhär (2008): 20

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD

Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD EXAMENSARBETE Våren/2009 Lärarutbildningen Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD Författare Ida Waltersson Handledare Ann-Elise Persson Ida Waltersson Högskolan Kristianstad Lärarutbildningen

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås

23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås Sociala Nätverk 23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås Momentets mål Bekanta dig med olika typer av sociala nätverk Skapa ett konto i Facebook, MySpace och/eller LinkedIn Skapa

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE DECEMBER 2015 Innehåll Inledning 1 Bakgrund 2 Kort om projektet Dalawux Flexibelt lärande 3 Utvärderingens syfte, upplägg och aktiviteter 4 Utvärderingens

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Nätkulturer 7,5 hp Uppsala universitet Institutionen för utbildning, kultur och medier Monica Langerth Zetterman

Nätkulturer 7,5 hp Uppsala universitet Institutionen för utbildning, kultur och medier Monica Langerth Zetterman Nätkulturer 7,5 hp 2009-09-17 Uppsala universitet Institutionen för utbildning, kultur och medier Monica Langerth Zetterman Du kommer den här första gången få behålla rollen som participant, vilket innebär

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva

Läs mer

VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? GEMENSKAP GEMENSKAP

VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? GEMENSKAP GEMENSKAP VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? Tiotusenkronorsfrågan: Vad är det som får folk att skicka sin musik till AllEars, lägga upp sina bilder på Bilddagboken, leverera nyheter till CurrentTV, skapa machinima-filmer

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier.

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. 08-51 90 90 00 www.vklass.com Inloggningar på kvällar och helger - bästa betyget vi kan få! Tänk dig en lärplattform

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN DIGITALA VERKTYG I SKOLAN INFORMATION TILL PERSONAL DATORN I SKOLAN "EN-TILL-EN"OCH OFFICE 365 Örebro kommun erbjuder alla elever att låna en dator eller surfplatta för skolarbetet, en så kallad en-till-en-lösning.

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Klassens gemensamma textskapande i en wiki.

Klassens gemensamma textskapande i en wiki. Klassens gemensamma textskapande i en wiki. nätverk Web 2.0 community kommunikation kunskapshantering wiki Zen Internet samarbete öppet innehåll social mjukvara förtroende demokrati Översatt från: http://abpc.wikispaces.com/more+wikis

Läs mer

IT i skolan Stockholm

IT i skolan Stockholm IT i skolan Stockholm SIDAN 1 Göran Isberg Utbildningsförvaltningen IT användning i skolan Nivå på IT användning Förtrogen i handhavande Teori och pedagogik Egen metodutveckling Givare Deltagande Användning

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11.

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. IKT-plan Bosgårdsskolan 2015-2016 Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål... 3 Information... 3 Dokumentation... 3 Kommunikation... 3

Läs mer

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Digital kompetens Styrdokumenten IT Datapolitik för skolområdet datorn som ett redskap... bland andra datorstöd i undervisningen

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1. Inledning......

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling Södertäljes Skolportal En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling En dag med Skolportalen Lärarblogg Dagens första lektion med 8A. Vi går tillsammans igenom planeringen

Läs mer

Digitala verktyg och molntjänster

Digitala verktyg och molntjänster Digitala verktyg och molntjänster U tvecklingen inom IT-området går fort. Internets kapacitet ökar hela tiden och nya tjänster erbjuds som kan vara till nytta för arbetet med utbildning och lärande. Utvecklingen

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

GOOGLE APPS FOR EDUCATION

GOOGLE APPS FOR EDUCATION GOOGLE APPS FOR EDUCATION #isjöbo INFORMATION TILL PERSONAL 20150819 Familjeförvaltningen DIGITALISERING #isjöbo Skolans styrdokument, vår läroplan och kursplaner ställer krav på digitalisering och vi

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (8) 2011-11-07 HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 Barn kommer tidigt i kontakt med IT och det är

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014. Version 2014-08-13

Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014. Version 2014-08-13 Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014 Version 2014-08-13 Lärare/Mentor sköter utdelandet Kontrakt ska vara påskrivet av vårdnadshavare innan din ipad lämnas ut. Kontraktet behålls av

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer