Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen SÄL III:4B Examensarbete 15 högskolepoäng Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen OPPORTUNITIES AND CHALLENGES OF CLOUD SERVICES IN EDUCATION Lars Berggren Erik Bäckström Lärarexamen 180hp Lärarutbildning 90hp Examinator: Marie Leijon Handledare: Björn Lundgren

2 2

3 Sammanfattning Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik. Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete. För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt. Nyckelord: molntjänster, molnapplikation, kommunikationsplattform, yrkesämnen, flexibelt lärande, gymnasieskola, Internet, dokumentdelning, kollaborativt lärande, skolutveckling, webb 2.0, communities of practice, facebook, wiki, blogg, google, cloud learning Lars Berggren Falsterbovägen 1B Vellinge Erik Bäckström Maries Väg Varberg Handledare: Björn Lundgren Examinator: Marie Leijon 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte & frågeställning Syfte Frågeställning Bakgrund Tekniska förutsättningar i skolan Datortillgång Internet Behovet av kompetensutveckling Behovet av forskning inom IT och lärande Ny kommunikationsteknik Webb Molntjänster Skillnaden mellan molntjänster och molnapplikationer Ungdomskultur och sociala plattformar Vad är en social plattform eller ett community? Facebook Communities of practice Den förändrade lärarrollen Från ledare till handledare Ledarstilar Skolverkets riktlinjer Röster från skolvärlden Möjligheter till nya undervisningsmetoder med hjälp av molntjänster Molntjänster i skolan Blogg & Wikis Metod Tid & Plats Urval av elever Val av metod Kontrakt Standardisering och strukturering Datainsamlingen Bearbetning av transkription Etiska frågor i samband med datainsamlingen Undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet

6 5 Resultat Struktur och resultat Sammanfattning av struktur och resultat Elevcitat från struktur och resultat Tillgänglighet ger struktur Synliggörande av arbetsuppgifterna Effektivt arbete, delad arbetsbörda och synlig status Dokumentation som ett medel att uppnå resultat Bloggen som strukturerande hjälpmedel Effektivitet leder till tidsbesparingar Det är enklare att lyckas Styrkan med flexibel utvärdering Samarbete Sammanfattning av samarbete Elevcitat från Samarbete Delar gemensamma dokument Praktiska fördelar Alla måste med Nu-faktorn! Handledning Sammanfattning av handledning Elevcitat från handledning Flexibilitet & tillgänglighet Relationer Kreativitet Nackdelar Sammanfattning av nackdelar Elevcitat från nackdelar Behovet av handarbete Handarbetet ställer till problem Att inte tillämpa öppenhet Diskussion Frågeställning Frågeställning Frågeställning Förslag till fortsatt forskning Slutord Referenslista

7 7.1 Litteratur Övriga referenser Bilagor

8 1 Inledning Ibland kan man uppleva att förändringsarbete är svårt. Hur kommer det sig t. ex. att vi fortsätter använda papper trots att vi har stöd av datorer och pedagogiska resurser på interna- och externa nät, t. ex. Internet, i vår undervisning? Hur kan man ändra på det? I vår titel använder vi begreppet molntjänster vilket kommer av engelskans Cloud Computing. Internet beskrivs ofta som molnet, särskilt när man skall försöka illustrera det. Computing refererar till program och tjänster. Cloud Computing, molntjänster, är med andra ord de tjänster eller applikationer som har flyttat från datorns hårddisk ut på Internet. Vad händer om man använder detta som en plattform för att ersätta pappershanteringen? Vi genomförde ett grupparbete i vår SÄL-utbildning i examinationsuppgift 5, Tvärvetenskapligt projekt med fokus på agenda 21 och hållbar utveckling. Eftersom vi alla inom gruppen befann oss på olika geografiska platser i Sverige så valde vi att kommunicera över en internetplattform, en så kallad molntjänst: Google apps. Själva grupparbetet vi valde att genomföra gick ut på att vi helt skulle upphöra med pappershanteringen i vår undervisning. Istället valde vi att använda digitala dokument i undervisningen, t. ex. genom Googles molntjänst. Genom molnkommunikationen såg vi att vi kunde stödja varandra i gruppen genom att dela med oss av upplevelserna av vår förändringsprocess i ett delat dokument, dvs. ett dokument som fanns tillgänglig i ett webbgränssnitt som vi alla kunde skriva och läsa i. Efter förändringen visade det sig omöjligt att försvara varför vi skulle gå tillbaka till pappersstödd undervisning igen eftersom vi upplevde att vi genom metodförändringen närmat oss elevernas sätt att kommunicera. Detta kom som en överraskande bonus och är anledningen till denna uppsats. Tekniken med molntjänster är förhållandevis ny och har först nu fått ett större genomslag sedan googles- och andra leverantörers tjänster har nått en större publik. För att få ett gmail-konto(googles mail), som är en nyckelapplikation i google apps, var man t. ex. fram till hösten 2008 tvungen att få en rekommendation från någon som redan använde gmail. När det blev helt öppet för vem som helst att skaffa ett gratiskonto(tjänsten är reklamfinansierad) såg vi en möjlighet att börja använda Googles molntjänst i våra elevgrupper. 8

9 Våra individuella behov som pedagoger såg lite olika ut eftersom våra arbetsbeskrivningar skiljer sig åt, men tanken var att vi var och en skulle bygga upp en kommunikationsplattform som skulle fungera med våra respektive undervisningsbehov och kunna ersätta pappersbehovet. Detta kunde t. ex. innebära: digitala loggböcker i delade dokument elevsamarbete i delade dokument och kalendrar lärarblogg videoblogg av teorilektioner digitaliserade noter digitala kopplingscheman länkade ljudupptagningar online delade bokmärken På grund av att tekniken är så ny som den är, åtminstone i skolvärlden, finns det inte så mycket forskning om molntjänster i undervisningen, i Sverige. Om man vidgar sökbegreppet lite och innefattar det som normalt kallas webb 2.0, vilket innefattar sociala webbar som facebook, myspace, twitter, flickr, delicious m. m. så hittar man ett par internationella studier. Därför har vi valt att öka sökbegreppet ännu mer och tittar på närliggande litteratur som handlar om IT i undervisningen, vilket innefattar allt från e-learning, datoranvändning och en förändrad lärarroll m. m. Detta känns egentligen lite för omfattande, men är väl undersökt. Vi har därför också valt att begränsa litteraturhänvisningarna till de som är relevanta för de teman som finns representerade i syfte och frågeställning och gör inga anspråk på en heltäckande bild av IT i undervisningen, vilket inte heller är syftet med uppsatsen. Vi vill med detta arbete utvärdera en metod där användandet av molntjänster spelar en avgörande roll för att slopa större delen av pappersanvändningen i undervisningen och samtidigt bli en stor fördel för pedagogiken. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi har skapat med det gamla sättet att tänka. - Albert Einstein 9

10 2 Syfte & frågeställning 2.1 Syfte Vårt syfte med undersökningen är att påvisa de tendenser till möjligheter och utmaningar eleverna upplever med molntjänster i undervisningen. Vi vill med undersökningen belysa ett nytt arbetssätt och inspirera andra att prova en metod inom den datorstödda pedagogiken. Vi vill också beskriva pedagogisk kommunikation i ett för oss nytt paradigm. Vi har en gemensam bakgrund i ett arbete där vi alla valde att arbeta med pappersfri undervisning vilket öppnade våra ögon och ledde till en oåterkallelig förändring i vårt dagliga pedagogiska arbetssätt. 2.2 Frågeställning För att kunna beskriva och tolka de förändringar eleverna upplevt, men samtidigt få ett betydelsefullt resultat, har vi valt att fokusera på tre områden som vi upplever som särskilt intressanta; arbetsprocessen, samarbetet och lärarrollen. Vi ställde oss frågor som; är det lättare eller svårare att få bra resultat i ett projekt, blir samarbeten tydligare eller mer diffusa och hur förändras rollerna i klassrummet? Därför har vi valt att ställa följande vetenskapliga frågor: Hur upplever eleverna arbetsprocessen med stöd av molntjänster? Hur upplever eleverna samarbetet via molntjänsterna? Hur upplever eleverna att lärararrollen förändras? 10

11 3 Bakgrund Man talar ibland om att vi är inne i ett paradigmskifte inom skolan (Hallerström & Tallvid, 2008 s.5), men olika generationer tar sig igenom förändringen olika fort och på olika sätt. I skolan lider både elever, lärare och skolledare av detta. Elevgenerationen är redan där, dvs. de är infödda i den digitala kommunikationen (KK-stiftelsen, 2007 s.69). Lärarna är delade i två generationer: de digitala invandrarna, dvs. de som vågar, vill och kan förändras och de som befinner sig i ett digitalt utanförskap, dvs. de som är rädda för förändring och i många fall inte har getts ärliga förutsättningar för att kunna utvecklas (ibid. s.60) Våra skolledare har samtidigt press på sig att förbättra och utveckla skolan och väljer kanske därför oftast den lättare vägen; att genomföra en teknisk investering för att driva teknikutvecklingen framåt utan att samtidigt satsa på kompetensutveckling inom integrationen av informationsteknik i skolan (Ramböll Management, 2006 s.13). De tre generationerna i skolvärlden har olika förutsättningar och behöver helt olika typer av stöd. Kunskapsparadoxen är att vi har en skola där många av lärarna behöver betydligt mer utbildning än eleverna, åtminstone inom nya medier och den teknik som följer med på köpet (KK-stiftelsen, 2006 s. 60). Undersökarnas sätt att försöka hantera detta i sin undervisningsvardag har varit att befrämja utvecklingen med hjälp av ett samarbetsverktyg bl.a. med möjlighet till dokumentdelning mellan lärare och elever och inom arbetslaget. Genom att prova att arbeta med denna molntjänst närmar vi oss den yngre generationens sätt att kommunicera (Pålsson, ). Att undersöka hur det påverkar generationen i digitalt utanförskap är inte målet med undersökningen, men en viktig fråga för framtida forskning. Vi försöker här beskriva några faktorer som spelar in på situationen i skolan idag och som kan fungera som sammanhang för vår undersökning. 3.1 Tekniska förutsättningar i skolan Datortillgång Enligt en undersökning gjord av skolverket (Skolverket, 1999) så fanns det 1993 på en kommunal gymnasieskola i snitt 11 elever per dator. Över 80% av datorerna var installerade i så kallade datorsalar så var snittet fem elever per dator, ca. 60% i 11

12 datorsalar. Från en undersökning gjord av skolverket på uppdrag av regeringen tio år senare (Skolverket¹, 2009) så framgår det att det idag, 2009, går 2,5 elever per dator. Det har med andra ord skett en enorm ökning av datortätheten i den kommunala gymnasieskolan. Om man, baserat på hur dessa siffror har förändrats över tiden, gör en grov uppskattning av framtiden så ser det ut som om vi går mot en kommunal gymnasieskola med en dator per elev Internet För att kunna ta del av information via Internet så är man beroende av internetuppkoppling. När webbkommunikation fortfarande var ganska nytt tog det relativt lång tid att ladda in en sida från en internetadress. En tydlig tendens man kan se när man läser skolverkets rapport från 1999 (Skolverket, 1999) och jämför men skolverkets rapport från 2009 (Skolverket¹, 2009), är att fokus kontinuerligt har varit att också öka nedladdningshastigheten. Datorn har fått större betydelse i skolan och de flesta privatpersoner har tillgång till en dator i hemmet och utför sina dagliga ärenden via Internet med hjälp av den Behovet av kompetensutveckling Skolverkets rapport från 2009 (Skolverket¹, 2009) lägger fokus på tillgången till datorer i skolan samt lärarnas användningsbenägenhet av de datorer som finns där. Rapporten visar att skolorna satsar mycket på att hela tiden förbättra den tekniska utrustningen utan att i samma takt kompetensutveckla personalen i den pedagogiska tillämpningen. Många lärare uppger samtidigt behov av kompetensutveckling inom IT-relaterade områden där den största andelen har behov av att lära sig mer om arbete med bild/ljud/ video med hjälp av IT. (s.3). I en rapport gjord 2006, E-learning Nordic Effekterna av IT i undervisningen (Ramböll Management, 2006), kan man svart på vitt läsa följande. Om den potentiella effekten av IT ska kunna realiseras behöver skolornas huvudmän och ledning bli mer professionella i den organisatoriska implementeringen av IT. Betydande investeringar har gjorts i IT, både på lokal och på regional nivå, men ofta utan några tydliga kriterier för framgång och utan 12

13 någon strukturerad uppföljning av resultaten. På många skolor kan situationen jämföras med att köpa 10 nya bärbara datorer utan att packa upp dem.(s.13) För att man skall kunna dra nytta av implementeringen av IT i skolan menar man i rapporten E-learning Nordic 2006 att många väggar måste raseras. Till att börja med måste lärare bli mer öppna med hur de bedriver sin undervisning och börja samarbeta mer med sina kollegor, men också med sina elever. Framför allt måste skolans huvudmän på allvar börja mäta om och hur det sker Behovet av forskning inom IT och lärande Vygotskijs teori om den potentiella utvecklingszonen bygger på att det finns en skillnad mellan ett barns prestation på egen hand och i en social kontext, t. ex. i interaktion med en handledande lärare eller andra barn. Det hans teori går ut på är att det är här i detta kunskapsspann vi skall lägga utbildningsinsatsen (Egidius, 2006 ss.83-84). Zonen förändras över tid efterhand som barnet lär sig mer och flyttar fram gränserna för sin kunskap på egen hand och i gruppsammanhang. Den sociala kontexten, för de ungdomar vår undersökning handlar om, ser ut på ett nytt sätt eftersom nya kommunikationskanaler och verktyg har tillkommit. Detta innebär också att de exkluderar de flesta vuxna från denna del av utvecklingszonen. Deras sätt att umgås behöver inte innebära att de träffas fysiskt, med en ny språkkonstruktion och deras egna ord, IRL (In Real Life). Detta sätt att umgås tar ungdomarna med sig in i skolmiljön. En forskningsöversikt från 2006 (Myndighet för skolutveckling, 2007), visar, trots denna för ungdomarna naturliga utveckling, att antalet nya forskningsprojekt inom IT och lärande gradvis har minskat sedan Ny kommunikationsteknik Webb 2.0 Det var firman O Reilly som myntade begreppet Webb 2.0. Webb 2.0 är ett begrepp som enligt O Reiley beskrivs som internets comeback efter den stora IT-kraschen på 90-talet. Innan kraschen, vi kan kalla det Webb 1.0, så var plattformen den lokala PCn där programmen kördes medan webbsajter innehöll information och interaktivitet. Med Webb 2.0 flyttade programmen ut på plattformen Internet vilket innebar naturligare möjligheter för användardrivet innehåll, interaktion och ett minskat beroende av PCn 13

14 som plattform eftersom tjänsterna även blev tillgängliga från t. ex. mobiltelefoner och handdatorer; användarna publicerar och redigerar webbsajter istället för att konsumera. Detta uttryck av webb 2.0 kallar vi idag för molntjänster (O Reilly, ) Molntjänster Begreppet molntjänster som vi refererar till i vår titel kommer av begreppet cloud computing. Cloud computing beskrivs på olika sätt i olika sammanhang. På Berkley har man gett cloud computing en teknisk definition. Den tekniska definitionen hänvisar till de program som används som tjänster över Internet men även den serverprogramvara och hårdvara som tillhandahåller tjänsterna (Armbrust, Michael m.fl, 2009). O Reiley vars företag myntade begreppet webb 2.0 beskriver cloud computing så som det oftast uppfattas av användarna. Alla webbapplikationer är molnapplikationer (jfr. eng. cloud applications) i den mening att de har sin hemvist i molnet d.v.s. internet. Ur den här synvinkeln är Google, Amazon, Facebook, twitter, flickr och i princip alla andra Webb 2.0 program också molnapplikationer. Det verkar emellertid så att man använder begreppet moln om program som tidigare installerades lokalt på hårddisken i en PC, t. ex. kalkylark, ordbehandling, databaser, till och med epost, men som nu kan användas direkt från en server via en webbläsare. Därför uppfattas gmail eller Google docs som moln applikationer, men inte sökmotorn google som alltid har legat på en webbsida. (O'Reilly, ) Skillnaden mellan molntjänster och molnapplikationer Exempel på molntjänster är enligt Berkleys definition t. ex. google apps inklusive systemarkitektur och hårdvara, dvs. fysiska servrar etc. Talar man om molnapplikationer är detta enligt Berkleys definition t. ex. ordbehandlaren i google docs. En molnapplikation kan inte användas utan att man samtidigt använder sig av en molntjänst, lika lite som man kan köra ett datorprogram utan dator och operativsystem (Armbrust, Michael m.fl, 2009). 3.3 Ungdomskultur och sociala plattformar Elever är intresserade av ny teknik och när man skall utveckla en ny metod och få eleverna att vara med i utvecklandet och användandet är det viktigt att dra nytta av elevernas vardagliga användande av IT-verktyg och låta deras kunskaper och intresse inom området få genomsyra skolutvecklingen (Pålsson, ) Detta går hand i 14

15 hand med vad Tiller beskriver när han talar om att ta tillvara på elevens resurser Elever är resurser och måste stimuleras till att arbeta med engagemang och nyfikenhet. (Tiller, 1999, s.134) Vad är en social plattform eller ett community? Ett community, ett socialt nätverk, en nätgemenskap eller nätmötesplats (Internet community på engelska) är en mötesplats på nätet. Communityt kan se olika ut beroende på målgrupp, syfte och skapare. Vanligast är att ett community ligger på en webbplats, så att användaren inte behöver installera särskilda program. På ett webbcommunity kan man bli medlem gratis eller mot betalning. Något som skiljer communityn från vanliga webbplatser är att man ofta måste vara medlem på sajten för att kunna ta del av hela innehållet. Ett huvudsyfte för de flesta nätgemenskaper är att komma i kontakt med likasinnade (www.wikipedia.org, ). Idag finns det en mängd olika sociala plattformar som bl.a. ungdomar använder dagligen. Vi kommer här att behandla några av dessa men har valt att inte fördjupa oss i de olika plattformarna utan vi vill visa att de är exempel på relevant ungdomskultur inom det ämne som vi behandlar och i den vardag undersökningen skett. Plattformarna för kommunikation är väldigt trendkänsliga. En social plattform som t. ex. Lunarstorm var till för några år sedan en väldigt populär social plattform. Dess existens har gått från toppnoteringen vecka fjorton 2006 med 1.67 miljoner besökare till bottennoteringen 2008 med besökare. 4 av 5 besökare på Lunarstorm har försvunnit inom loppet av drygt 2 år. (Sundén, ) Facebook Den största communityn just nu heter Facebook (www.facebook.com). Mark Zuckerberg skapade facebook Tanken var från början att skapa en katalog, ett index, av studenterna på universitet i Harvard där han studerade. Från början kunde bara Harvard-studenter registrera sig, men i takt med att populariteten växte öppnade man upp tjänsten för Stanford, Boston MIT och så småningom för alla som var över tretton år (www.wikipedia.org, ). På plattformen Facebook kan man idag dela med sig av bilder, skapa intressegrupper, maila, blogga om sin vardagsituation, 15

16 chatta m. m. Plattformen används idag av både ungdomar och vuxna för att hålla kontakt och utvidga sitt sociala nätverk. Facebook har även använts i pedagogiska sammanhang. I en studie gjorde man ett försök att använda Facebook för lärarstuderande för att hålla kontakt med varandra under praktikperionden. Undersökning visade att en grupp med studenter på praktik kunde få stöd av varandra med hjälp av plattformen. Känslan av utsatthet under praktiken var något som studenterna tidigare upplevde som problematiskt. Man upplevde också att det tidigare var svårare att ge eller att få stöd. Facebooks kommunikationsmöjligheter fyllde studenteras kontaktbehov (English, R & Duncan- Howell, J, 2008). Facebook har sedan starten 2004 vuxit och enligt VD och grundaren Mark Zuckerberg själv så finns det idag ca 300 miljoner registrerade facebookanvändare (Zuckerberg, Mark, ). Andra communitys med liknande funktioner eller delar av Facebooks tjänsteutbud och nischade communitys som har utvecklat tjänster för andra behov finns det många utav. Men det är inte att jämföra eller att analysera dessa som vårt arbete går ut på. Därför valde vi att bara visa den största och idag mest använda communityn Communities of practice Av ungdomarna i vår studie, deltar många i communities som facebook, men också andra gruppgemenskaper på Internet, med människor de aldrig har träffat, för att t. ex. få hjälp att lösa- och hjälpa andra lösa problem online. Dessa gruppgemenskaper är ofta communities of practice, dvs. grupper för specialintressen. Dessa är relevanta eftersom ungdomarna i vår studie använder sig av dem som stöd till vår undervisning. Communities of practice beskrevs redan 1998 av sociologen Etienne Wenger som a group of people who converse about some shared task in order to get better at it (Shirky, 2008, s.100) och i ett globaliserat sammanhang är detta en del av det som Tapscott & Williams valt att kalla wikinomics. I den framväxande globaliserade världen på internet finns det möjligheter att komma i kontakt med, få hjälp av eller hjälpa likasinnade, i princip oberoende av hur speciellt eller nischat särintresset är. Tapscott & Williams går så långt att de förutspår att vi mer och mer kommer att bygga vår identitet och vår trygghet på dessa communities of practice, snarare än på t. ex. vår yrkestillhörighet (Tapscott & Williams, 2007, s.265). Den generation våra elever tillhör har vuxit upp under- och lever i en era där många spelregler har ställts på ända. Som en motpol till detta beskriver Dysthe att samarbete med digitala hjälpmedel kan vara svårt 16

17 att genomföra utan att man träffas fysiskt och planerar arbetet först (Dysthe, 2002, s.149). 3.4 Den förändrade lärarrollen Från ledare till handledare Med molntjänster i undervisningen förändras lärar- och ledarrollen. Här beskrivs hur lärar- och elevrollen förändras med införandet av informationsteknik (Kunskapsbolaget, 2001): Under 1900-talet har olika tekniska hjälpmedel införts i skolan utan att man på allvar kan säga att undervisningen förändrats. Där informationsteknik används verkar mediet medföra en maktförskjutning från läraren till eleven. Antalet källor, som eleven får eller väljer att få tillgång till, ökar enormt. Detta gör att lärarens handledande roll förstärks och arbetet med att ge eleven förståelse för kritiskt tänkande och etiska värderingar ökar. Den enskilde eleven får möjlighet att lära efter sina egna förutsättningar och intressen samtidigt som han/hon blir synligare, framför allt för läraren (s.21). Myndigheten för skolutveckling säger i sin rapport från 2007 att det finns tydliga indikationer på att IT i skolan främjar motivationen, lärandet och är positivt för betygen (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Med intåget av informationsteknik i undervisningen minskar lärarens makt till förmån för eleven. Antalet informationskällor har ökat kraftigt varför lärarens roll som ensam kunskapskälla blir mindre viktig och rollen som handledare stärks. Elevens möjligheter till individuell inlärning blir också större (Kunskapsbolaget, 2001) Ledarstilar Svedberg beskriver Lewins ledarskapsteorier med tre olika ledarstilar. Skillnaderna mellan de olika ledarstilarna beskrivs (Svedberg, 2007): 1. Den auktoritära chefen är fadersgestalten som vet bäst och pekar med hela handen. Enligt Lewin blir den logiska reaktionen från gruppen vanligen att 17

18 medlemmarna ganska snart slutar tänka själva och därmed tappar kontakten med sin vuxenhet och myndighet beroendet gör att de regredierar. [...] 2. Motpolen finner vi i den demokratiske ledaren som strävar efter att göra att medlemmarna (efter viss inskolning) agerar mer moget, både som individer och som grupp. 3. Den tredje ledarskapskategorin, abdikerat eller passivt ledarskap, uppstår när den formella ledaren inte vill eller kan axla ett reellt ledarskap.[...] Oförmågan att leda gör att den informella organisationen och dess maktanspåk(sic.) fyller det tomrum den abdikerade ledaren lämnar öppet (ss ) Skolverkets riktlinjer Den första och andra ledarskapsstilen känner vi igen och vet fungerar bra i skolmiljö. Det vi ser idag är att - med införandet av teknik utan samtidig kompetensutveckling (se avsnitt 3.1.3) - riskerar vi att få en situation där många auktoritära ledare i skolan abdikerar för att de saknar relevant kompetens och därför förlorar makt i klassrummet men IT i skolan är ett prioriterat mål för Skolverket (Skolverket², 2009): Att öka pedagogers kompetens att använda IT och medier i sitt arbete och bidra till både en kreativ och kritisk användning av det i skolan är en viktig uppgift för Skolverket (s.2). Eftersom skolverket ser det som en viktig uppgift att använda IT i skolan och öka pedagogers kompetens, så är detta ett stort skolutvecklingsproblem idag. Att fokus ligger på tekniken framför teknisk kompetens, gör att utvecklingen i skolan haltar Röster från skolvärlden En frispråkig studierektor på lärarutbildningen i Uppsala uttrycker här sin besvikelse över att det går för långsamt med utvecklingen av implementering av IT i skolan och efterlyser skolledare som vågar genomdriva en snabbare förändring genom kompetensutveckling och it-investeringar (KK-stiftelsen, 2007). 18

19 Förändringströgheten är egentligen djupt provocerande, menar Annika Zetterström som gör jämförelsen med industrin. Hur skulle det se ut om man på Volvo levde kvar på 50-talet, eller att en anställd på bilfabriken skulle envisas med att fortfarande tillverka en gammal PV-modell? Skulle en anställd på Volvo envisas med det skulle han få gå. Så borde beskedet bli också inom skolan, menar Annika Zetterström. Att den lärare som stretar emot borde få ett ultimatum (s.60). En professor i teknikhistoria, Staffan Hansson, beskriver den rädsla som lärares inställning till IT som hjälpmedel i undervisningen ibland kan ge uttryck för: Läraren kanske känner att detta är nya redskap som jag inte behärskar, men som eleverna kan mycket bättre. [...] i skuggan av internet kanske skolan inte längre ens kan se sig som den stora bäraren och förmedlaren av kunskap och information. Inte på lång sikt i vart fall. Enligt honom innebär detta att kanske läraren inte är den stora bäraren av kunskapen, även om han inte säger det rent ut. Han menar också att den förenklade kunskapstillgången och inhämtningen av kunskap förändrar skolan som institution (KK-stiftelsen, 2007, ss ). En annan professor, Bo Dahlbom, beskriver elevernas kunskapsnivå i förhållande till lärare och skola: Problemet är då helt enkelt att skolans situation i relation till ITutvecklingen blivit mer och mer ohållbar när ungdomarna i dag oftast har både vanor och kunskaper i en medievärld som många lärare inte ens har en uppfattning om. Ungdomarna kommer självmant, och åter igen utan utbildningsväsendets hjälp, närmare fronten i samhällsutvecklingen. De lever redan i morgon, som Bo Dahlbom uttrycker sig. han säger vidare: Ska skolan överhuvudtaget överleva som institution måste den vakna och följa med, eller i vart fall segla upp och lägga sig parallellt med denna våg av IT-förändringar. (KK-stiftelsen, 2007, s.24). 3.5 Möjligheter till nya undervisningsmetoder med hjälp av molntjänster IT har en positiv effekt på skolans övergripande mål och på elevernas prestationer. Speciellt ser lärare hur IT ger ökade möjligheter att individanpassa undervisningen efter olika elevers förutsättningar och behov. Men för att tillvarata möjligheterna krävs att IT används på ett klokt och genomtänkt sätt (skolverket.se, ). 19

20 3.5.1 Molntjänster i skolan Det finns flera molntjänster idag som är anpassade för utbildning. Plattformarna varierar i sitt utförande från att vara community-plattformar till att vara renodlade utbildningsplattformar med stöd för tidrapportering, schemaläggning och annan skolspecifik administration; från IBMs plattform (IBM, 2009) som är en community som t. ex. används av IBMs egna anställda över hela världen, till svenska Vklass (vklass.se, 2009) som är en fullfjädrad utbildningsplattform i molnet. Den sistnämnda har en trots att den är byggd på Microsofts.NET-plattform en öppen arkitektur vilket innebär att man kan integrera andra molnapplikationer t. ex. google apps och YouTube m. m. i plattformen. (microsoft.com, 2009) är Microsofts studieplattform som liknar Google apps (google.com, 2009), men som har integration mot MS Office och MSN Messenger m. m. det är inte en renodlad molntjänst. Man skall heller inte glömma alla de sociala verktyg som inte utger sig för att vara utbildningsplattformar, men mycket väl kan användas som pedagogiska verktyg. Verktyg som eleverna idag redan använder, MSN, Facebook, bilddagboken osv Blogg & Wikis Vad är en wiki? Enligt wikipedias världens största wiki egen definition är det följande: En wiki, från det hawaiiska ordet wikiwiki för snabb, är en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva via ett webbgränssnitt. Ändringar publiceras omedelbart, utan att fördröjas av granskningförfaranden. Uppmärkning av länkar, typografi och annan formatering görs antingen med ett speciellt märkspråk som är enklare ur användarsynvinkel än HTML, eller genom WYSIWYG-redigering. Med ordet wiki syftas oftast på en öppen wiki där allmänheten har tillgång och alla besökare hjälps åt att skriva och förbättra sidornas innehåll, men det förekommer även wikier där enbart ett begränsat antal betrodda har möjlighet att skriva, och ibland även läsa. I dessa fall är wikitekniken enbart ett sätt att underlätta kollaborativt utvecklande av en webbplats (wikipedia, ). En blogg kan enligt Dan Åkerlund som är lärare i medie- och kommunikationsvetenskap på lärarutbildningen på Karlstad universitet beskrivas såhär (2008): 20

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

GOOGLE APPS FOR EDUCATION

GOOGLE APPS FOR EDUCATION GOOGLE APPS FOR EDUCATION #isjöbo INFORMATION TILL PERSONAL 20150819 Familjeförvaltningen DIGITALISERING #isjöbo Skolans styrdokument, vår läroplan och kursplaner ställer krav på digitalisering och vi

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier.

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. 08-51 90 90 00 www.vklass.com Inloggningar på kvällar och helger - bästa betyget vi kan få! Tänk dig en lärplattform

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN DIGITALA VERKTYG I SKOLAN INFORMATION TILL PERSONAL DATORN I SKOLAN "EN-TILL-EN"OCH OFFICE 365 Örebro kommun erbjuder alla elever att låna en dator eller surfplatta för skolarbetet, en så kallad en-till-en-lösning.

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL DATORNI SKOLAN "EN-TILL-EN" OCHGAFE Simrishamns kommun erbjuder alla elever från årskurs

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Digitala verktyg och molntjänster

Digitala verktyg och molntjänster Digitala verktyg och molntjänster U tvecklingen inom IT-området går fort. Internets kapacitet ökar hela tiden och nya tjänster erbjuds som kan vara till nytta för arbetet med utbildning och lärande. Utvecklingen

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014. Version 2014-08-13

Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014. Version 2014-08-13 Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014 Version 2014-08-13 Lärare/Mentor sköter utdelandet Kontrakt ska vara påskrivet av vårdnadshavare innan din ipad lämnas ut. Kontraktet behålls av

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Klassens gemensamma textskapande i en wiki.

Klassens gemensamma textskapande i en wiki. Klassens gemensamma textskapande i en wiki. nätverk Web 2.0 community kommunikation kunskapshantering wiki Zen Internet samarbete öppet innehåll social mjukvara förtroende demokrati Översatt från: http://abpc.wikispaces.com/more+wikis

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren Plan för Förprojektering av modellskola 2012 Syfte Planen ska skapa möjligheter för projektering av en modellskola för att utvärdera funktionalitet av en-till-en-processen och genomförandet av en lärplattform.

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen

Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen Om socialt entreprenörskap i skolan Solen skiner och min gamla kollega Thor-Björn Schiller är på gott humör. De har lyckats vända en negativ utveckling

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

IT & sociala medier i skolan

IT & sociala medier i skolan 100% nöjda på vårens succékonferens! IT & sociala medier i skolan Forskning, konkreta tips och nya arbetssätt för ökat lärande Talare Hur ser lärandet ut i digitala miljöer och hur påverkar det relationen

Läs mer

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor IKT-strategi för s grundskolor och förskolor Innehållsförteckning Inledning Tidsperspektiv Oberoende av device, tid och rum Kvantitet kontra kvalitet Ledarskap Kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER Logistik Lean production Ekonomi Produktionsteknik Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE Våra ämnesområden Våra kurser täcker följande ämnesområden. För att se hela vårt

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Ephorus. Denna manual beskriver Ephorus som är Högskolan Dalarnas plagiatkontrollsystem.

Ephorus. Denna manual beskriver Ephorus som är Högskolan Dalarnas plagiatkontrollsystem. Ephorus Denna manual beskriver Ephorus som är s plagiatkontrollsystem. Innehållsförteckning Vad är plagiatkontroll?... 3 Vad kan ett plagieringsverktyg göra?... 3 Vilka filformat stöds av Ephorus?... 4

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer