Världsarv i samverkan 63 N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världsarv i samverkan 63 N"

Transkript

1 United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård Världsarv i samverkan 63 N Projektägare Kvarkenrådet EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav Cross-border cooperation over mountain and sea

2 Innehåll SID 3. SID 4. SID 5. SID 32. SID 34. SID 36. SID 39. KAP 1. Sammanfattning KAP 2. Bakgrund till projektet KAP 3. Måluppfyllelse & resultat KAP 4. Projektorganisation & ansvarsfördelning KAP 5. Gränsregionala effekter & erfarenheter KAP 6. Mätbara projektresultat indikatorer KAP 7. Resultatspridning & information SID 41. SID 47. Bilaga: Projektaktiviteter Bilaga: Dokumentation Stundars 2

3 1. Sammanfattning Högt möter lågt! I Kvarkenrådets projekt Världsarv I Samverkan 63 Nord var målet att utveckla och fördjupa samarbetet mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Genom att ta fram ett gemensamt informationsmaterial, utveckla ett pedagogiskt koncept för att öka kunskapen om världsarvet samt att göra en nulägesanalys av förvaltningen av världsarvet så är dessa resultat ett steg på vägen. Resultaten från projektet är ett gediget informationsmaterial om det gemensamma världsarvet i form av en broschyr på tre språk, en DVD på tre språk och ett informationspaket som består av sju olika kapitel kring olika teman till vilka det finns ett gediget manus på tre språk. Utöver detta finns ett stort utbildningsmaterial för skolor och andra aktörer. Övriga resultat är att 1008 personer har deltagit i utbildningar och forum arrangerade av projektet i syfte att öka kunskapen om vårt gemensamma arv samt öka medvetenheten om världsarv i allmänhet. Syftet har varit att höja kunskapen om det geologiska arvet och dess världsarvsvärden samt att få ett gemensamt uppdaterat informationsmaterial. Inom Världsarv i samverkan 63 Nord projektet har man arbetat med några av de krav som ställs på de stater som har undertecknat världsarvskonventionen och genom att man har ett världsarv, bl.a. att sprida världsarvstanken både i skolor och till allmänheten. VIS 63 Nord (benämns härefter VIS 63) har även undersökt hur förvaltningen av gränsregionala världsarv kan hanteras. Bland annat har projektet genomfört en förvaltningsundersökning där många av aktörerna i världsarvet har deltagit. Förvaltningsutredningen som utförts inom projektet är ett led i att utreda vilka olika förväntningar, uppfattningar, mål och konfliktområden som finns inom dessa två länder med olika förvaltningskulturer och tre språk (svenska, finlandssvenska och finska). Kvarkenrådet har tillsammans med Länsstyrelsen i Västernorrland län drivit och genomfört projektet i samarbete med de sju kommuner som finns i världsarvsområdet En fungerande samverkan mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård är av stor betydelse, samarbetet trampar ännu i barnskor och det finns ingen färdig modell för hur man ska förvalta ett naturarv tillsammans. Projektets förhoppning är att de resultat som nu finns ska bidra till en ökad kunskap om världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård samt bidra till en positiv utveckling av samverkan mellan världsarvsområdena. 3

4 2. BAKGRUND TILL PROJEKTET Höga Kusten i Sverige kom in på Unescos världsarvslista år 2000 och Kvarkens Skärgård år Tillsammans bildar de ett gemensamt gränsregionalt världsarv Kvarken Archipelago High Coast. Utnämningen till Unescos världsarvslista innebär att regionerna skall värna om världsarvets outstanding values och följa Unescos världsarvskonvention. Konventionen syftar till att få de undertecknande länderna att säkra skyddet för sina natur- och kulturarv samt sprida information om världsarvets värden. Konventionen förbinder även de deltagande länderna att ha en fungerande förvaltning och ett rapporteringssystem för uppföljning av världsarvens tillstånd. Finland och Sverige startade en samrådsgrupp i januari 2008, för att bl. a koordinera rapporteringen till Unesco, samordna förvaltningsplaner samt skapa och stärka en gemensam identitet för det gemensamma världsarvet. Men det räcker inte att ha en grupp som träffas ett par gånger per år för att få igång ett fungerande samarbete på flera plan och mellan olika aktörer. Dels behövs mera kunskap om vad ett världsarv är och vad det innebär, samtidigt som det är viktig att föra fram budskapet att vi är ett gemensamt arv vilket ännu är okänt för stora flertalet i länderna. Gemensamt kan vi höja vår världsarvsprofil och vara ett föredöme för andra världsarv. En av målsättningarna med projektet var att främja skapandet av en vi-känsla mellan de olika delarna i världsarvet och att förstärka en gemensam identitet. Kvarkenrådets 1- åriga projekt Världsarv i samverkan år 2007 inledde samarbetet mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård. I projektet bildades ett fungerande samarbetsnätverk och en kartläggning över givande gränsregionala samarbetsmöjligheter uppgjordes. Detta projekt/förstudie gav grunden till ett fortsatt samarbete som nu har förverkligats i Botnia-Atlantica projektet Världsarv I Samverkan 63 Nord. Projektägare: Stödmottagare: Kvarkenrådet Länsstyrelsen Västernorrland, Örnsköldsviks kommun, Kramfors kommun Samarbetspartners: Forststyrelsen, Västra Finlands miljöcentral, Österbottens förbund, Korsnäs kommun, Malax kommun, Vasa stad, Korsholms kommun, Geologiska forskningscentralen, Landstinget i Västernorrland Tidplan: september 2008 till augusti 2011 Budget: euro. 4

5 3. MÅLUPPFYLLELSE & RESULTAT 3.1 PROJEKTRESULTAT Projektet fokuserade på två huvudteman: TEMA 1 Kunskapsspridning om världsarvets värden och TEMA 2 Pedagogik. Dessa teman delades sen in i flera aktivteter. ur projektplanen: Projektets övergripande syfte är att samordna världsarvets förvaltning och informationsinsatser mellan Västernorrland och Österbotten Målgruppen Nationella/internationella besökare, myndigheter och organisationer, pedagoger samt skolelever/skolklasser Verksamheten Samordna världsarvets förvaltning Genomföra gemensamma informationsinsatser Möjliggöra erfarenhetsutbyten och fungera som mötesplats för aktörer inom världsarvsområdet Utarbeta pedagogiskt material och metoder för att förmedla kunskap om världsarvet till barn och ungdomar Arrangera temaresor, utbildning, workshops och studiebesök och skapa strukturer för framtida samarbete RESULTAT FRÅN TEMA 1 KUNSKAPSSPRIDNING OM VÄRLDSARVETS VÄRDEN Inom tema 1 så har målgruppen varit allmänhet, lokala aktörer, föreningar och organisationer och turismnäringen. Även kommuner och myndigheter i världsarvsområdet har fått en ökad kunskap. En förhoppning är att turismnäringen tar till sig materialet och använder det i sitt arbete för att sprida kunskap om det gemensamma världsarvet samt det lokala området. En ökad medvetenhet om vad det innebär att vara med på UNESCOS världsarvslista ger mervärde till området och kan generera fler och nöjdare besökare. Informationsmaterialet har spridits till intressenterna på olika sätt. Dels riktade utskick från projektet men även information om allt material som finns att hämta på Kvarkenrådets hemsida. Pressträff har arrangerats på båda sidor för att sprida resultaten från projektet. Förvaltningsrapport där man har en nuläges analys samt en utvärdering av arbetet hittills samt vad som bör göras inom närmaste framtiden, både nationellt och gränsregionalt. Rapport över tillgänglighet vid fornminnesmiljö i världsarvet : SKAGSUDDE TILLGÄNGLIGHET AV FORNMILJÖER I HÖGA KUSTEN DVD Högt möter lågt en film om världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. Filmen presen- 5 terar det gemensamma världsarvet och ger en elva minuter lång introduktion till världsarvet. (svenska, finska och engelska) Sju presentationer med tillhörande manus. (svenska, finska och engelska) Rollups fem st. på tre språk (svenska, finska och engelska) Gemensam broschyr; Högt möter lågt, från istid till framtid. (svenska, finska och engelska) Fotoväggar Bildbank, 443 stycken bilder från världsarvet med fokus på aktiviteter, tex pilkning, vandrande människor osv Förvaltningsresa till Vestnorskt fjordlandsskap Utbyte mellan naturum Höga Kusten och Terranova Föreläsningsserie på naturum Höga Kusten Illustrationer och animeringar Pressresa Erfarenhetsutbyten; workshop om världsarv på Stundars, med Vestnorskt fjordlandskap i Norge, i samband med Örnsköldsvik år Ökad kännedom om varandras delar i världsarvet samt att det är ett gemensamt arv, projektet har genom aktivteter höjt medvetenheten om vad ett världsarv är samt öppnat ögonen och intresset av att besöka varandra.

6 RESULTAT TEMA 2 PEDAGOGIK Målgruppen för pedagogik har varit lärare i de skolor som finns i världsarvskommunerna. Projektet sammankallade i ett tidigt skede en arbetsgrupp som bollplank och diskussionsforum. Gruppens medlemmar representerade kommuner, aktiva lärare i fält, utbildare av lärare på universitet, förvaltare av världsarvet samt naturskola, samt båda länderna. Denna har varit viktig för utformningen av materialet samt har haft en förankrande funktion i skolväsendet kommunalt. Första året gick mycket åt till att få en klar bild av vad målsättningen med materialet skulle vara och att avgränsa det från redan befintliga läromedel samt att enas om hur materialet skulle utformas samt om det skulle vara i tryckt eller elektronisk form. Ett viktigt resultat av pedagoggruppens diskussioner var behovet av fortbildning, det kommer mycket material i alla dess former till skolor och lärare och det som avgör om materialet kommer i aktiv användning är om det arrangeras tillräckligt med fortbildning. Modellen som utbildningsmaterialet är uppbyggt på har använts i alla våra fortbildningar och vi har skapat en efterfrågan genom att vid varje tillfälle berätta om det utbildningsmaterial som håller på att tas fram. Nätverk av intresserade pedagoger, genom projektet har kontakter knutits och småskolor har börjat samverkan mer än tidigare t.ex. genom lägerskolor Ett ökat intresse för att integrera världsarvet i undervisningen Skolorna har utvecklat temadagar kring världsarvet samt att man skapat egna projekt kring världsarvet eller tillsammans med andra världsarv. Ökad efterfrågan på fortbildningar om världsarvet Arbetsgrupp för pedagogik som fungerat som stöd och bollplank för framtagande av utbildningsmaterial. Utbildningsmaterial handledning, fyra kapitel, Höga Kusten och låga kusten BERGGRUND, Vi har legat under samma is ISTID, Vi höjer oss en smula LANDHÖJNING, Naturen i ett föränderligt landskap NATUR. I varje kapitel ingår faktablad, elev uppdrag samt lärarhandledning till uppdragen. (svenska och finska) Fortbildning Högt möter lågt lär känna andra sidan av arvet: 4 stycken arrangerade, tre från Kvarken till Höga kusten och en från Höga kusten till Kvarkens skärgård Fortbildning Snö och is 3 tillfällen arrangerade, två i Finland och ett i Sverige Fortbildning Lär känna din sida av världsarvet, 1 st. Fortbildning, Meteorian och kulturhistoria Fortbildningsdag på engelska vid Åbo Akademi Temadagar för lågstadier, Övermalax och Vikinga skola, temadag för Högstadiet i Petalax på Molpehällorna Fortbildning av lärarkollegiet på Vikinga skola Utbildningsdag för Höga Kusten skolan åk 7-9 på naturum Höga Kusten. Utvärderingar har genomförts vid varje fortbildning, resultatet visar på en positiv respons och de flesta lärare som fortbildats kommer att använda den pedagogiska metoden och även vidarebefordra den till sina kollegor. 6

7 3.2 VERKSAMHETER & AKTIVITETER TEMA 1. KUNSKAPSSPRIDNING OM VÄRLDSARVETS VÄRDEN AKTIVITET 1. SAMORDNING AV VÄRLDSARVETS FÖRVALTNING OCH INFORMATIONSINSATSER MELLAN VÄSTERNORRLAND OCH ÖSTERBOTTEN Mål: Kvalitativ besökaruppföljning och gemensamt informationsmaterial för Kvarken skärgård - Höga Kusten Målgrupp: Tjänstemän, kommuner, Kvarken delegationen, samrådsgruppen Åtgärdslistan ur projektplanen: utvärdera och jämföra världsarvens förvaltningsplaner utarbeta en plan för information och förmedling utgående från förvaltningsplanerna utarbeta en lista över gemensamma informationsinsatser verkställa besökaruppföljning inom de viktigaste besöksplatserna genomföra besökarenkäter för att kunna analysera besökarnas behov och förväntningar planera två besöksplatser som ska vara tillgängliga för så många olika grupper som möjligt i samhället, som sedan nationella myndigheter eller kommuner kan verkställa. En av dessa är Skeppsmalen i Örnsköldsvik kommun där särskilt fokus läggs på fornlämningsmiljön som har ett pedagogiskt värde för världsarvet. KICK OFF TRYSUNDA 6-7 NOVEMBER 2008 Målet med kick offen var att informera deltagarna i VIS 63 N angående den planerade och godkända verksamhet, lära känna varandra och dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter, dra upp riktlinjer för det kommande arbetet med VIS 63 N. Under kick offen diskuterades projektmål, syfte samt inplanerade åtgärder och aktiviteter. Fokus lades på informationsmaterial och pedagogiska material som skulle produceras inom projektet. UTVÄRDERING OCH JÄMFÖRELSE AV FÖRVALT- NINGSPLANER SAMT UTARBETANDE AV EN PLAN FÖR INFORMATION OCH FÖRMEDLING UTGÅENDE FRÅN DENNA Dessa två punkter resulterade i en förvaltningsutredning. Förvaltningsutredningen har betydelse för det påbörjade arbetet med förvaltningsplanen för omstrukturering av organisationen för Höga kusten, samt fungerar som en mellanutvärdering för förvaltningsplanen i Kvarkens skärgård. Dessutom ingår i utredningen en utvärdering av det arbete som gjorts sedan 1990-talet i båda regionerna. Den tar även fasta på vad man ska utföra gränsregionalt och är grundforskning som beskriver nuläget i världsarvet som kan användas som grund vid forskning kring världsarvet i framtiden. Det har varit en utmaning att hitta en gemensam beskrivning av ordet förvaltning, för att förklara målet med projektet för de berörda världsarvsaktörerna. Trots att förvaltningstraditionen i Finland och Sverige har en gemensam historisk grund kan man märka att ordet förvaltning kan vara svårt att förstå. I förvaltningsenkäten beskrevs begreppet förvaltning som följer: Med begreppet förvaltning avses styrning, administration och utveckling av världsarvsområdet. Det är mot den här bakgrunden VIS 63 N projektet presenterar en analys av det dagsaktuella förvaltningsläget i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Centrala personer på nationell och regional nivå har intervjuats och enkäter har skickats till berörda parter för att få en kvalitativ analys av nuläget och framtiden. Målsättningen med utredningen har varit att få svar på bl.a. följande frågor: Vilka aktörer är med och utvecklar vårt gemensamma världsarv? Vad vill vi göra med vårt gemensamma världsarv? Vilka behov finns hos olika aktörer? Vilka åtgärder bör vi ta för att upprätthålla ett levande gemensamt världsarv i framtiden? Syftet med utredningen var att hitta gemensam nämnare dvs. en gemensam plattform för världsarvsaktörerna i Finland och Sverige, den gemensamma förvaltningen av världsarvet samt dess utveckling. Inom projektet har man huvudsakligen behandlat gränsregionala frågor, men även nationella likheter och olikheter har belysts. Undersökningen har konkretiserat förvaltningsbilden, analyserat dagsläget samt förväntningarna på framtiden. 7

8 Den ändrade strategin inom projektet gjorde att man fick ungefär samma resultat och data men det gav dessutom en bredare nulägesanalys från flera aktörer. Förvaltningsrapporten har tagits fram för att utgöra ett arbetsunderlag för samverkan, gränsregionalt men även som bas för det nationella arbetet på bägge sidorna av världsarvet. SKAGSUDDE TILLGÄNGLIGHET AV FORNMILJÖER I HÖGA KUSTEN. Hur kan fornmiljöer tillgängliggöras och lyftas fram i vårt världsarv? Kulturmiljön är viktig för förståelsen för landhöjningen i världsarvet. Därför har VIS 63 genomfört en förstudie i hur fornmiljöer kan tillgängliggöras för besökaren. Rapporten är en nulägesanalys (för åren ), men kommer även att utgöra en viktig referenspunkt i framtiden. Det är första gången man ur ett bredare samhällsvetenskapligt perspektiv undersöker hur olika världsarvsaktörer i Höga Kusten/ Kvarkens skärgård ser på den lokala situationen, dess framtid och utvecklingspotential. Utredningen Världsarv i samverkan? Förvaltningsutredning 2010 Världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård finns på h t t p s : / / w w w. a b o. f i / s t u d e n t / m e d i a / / publikation92010.pdf Bilagorna: h t t p s : / / w w w. a b o. f i / s t u d e n t / m e d i a / / pub9bilagor.pdf Skags Udde - Säljägarens landskap Ökad tillgänglighet till tomtningar September 2011 Förstudien heter Skagsudde - Säljägarens landskap och ökad tillgänglighet till tomtningar. Rapporten behandlar de fornmiljöer och lämningar som finns i området. Dock ska det som finns i rapporten kunna appliceras även på andra platser och miljöer i världsarvet. Förstudiens utförare Bengt Schibbye och Birgitta Larsson, har undersökt om det finns förutsättningar för att tillgängliggöra några av tomtningarna för funktionshindrade, hur man kan göra dessa miljöer intressanta med enkla medel, hur man kan koppla ihop dessa miljöer så att vi lär oss mer om hur landhöjningen har påverkat de som levde här då, förslag på typ av informationsbärare, val av material samt en kostnadsberäkning finns med i rapporten. 8

9 AKTIVITET 2. GEMENSAMT INFORMATIONSMATERIAL Mål: En bred gedigen informationsgrund anpassad till olika grupper i samhället. Målgrupp: infocentra, besökare, tjänstemän och kommuner. Åtgärdslistan ur projektplanen: Informationsmaterial och informationsåtgärder kommer förslagsvis att kunna innehålla: gemensamma broschyrer över världsarvets värden bok om det gemensamma arvet på olika språk gemensam internetportal dvd som presenterar landhöjningen, som är det sammanbindande fenomenet för Höga Kusten och Kvarkens skärgård fotografier, möjliga att använda i båda länderna undersöka möjligheterna att utveckla produkter på Google earth utveckla attraktiva produkter som ökar kunskapen om världsarvet till exempel Kvarken skärgård Höga kusten 63 N spel med Afrikas stjärna som förebild. utveckla innehållet i utställningar och ge förslag på utbyte av information mellan informationscentra, till exempel Terranova och Havets hus i Finland och naturum Höga Kusten, Hornöanläggningen och Örnsköldsviks turistbyrå i Sverige. informationstavlor och utställningar, quickscreens och ljustavlor där det gemensamma världsarvet presenteras lämpade för placering i olika miljöer till exempel; ute i naturen, i offentliga miljöer, på mässor och evenemang gemensam världsarvsvecka med gränsregionala aktiviteter föreläsningar om världsarvets värden Vi har fokuserat på att ta fram gemensamt material som kan användas av alla som på något sätt vill presentera det gemensamma världsarvet i olika former. Materialet är informativt och visuellt tilltalande. INFORMATIONSPAKET MED GEMENSAM BROSCHYR, PRESENTATIONER OCH ROLLUPS Tanken med informationspaketet som tagits fram är att alla får tillgång till ett kort lättfattligt material på flera språk där materialet från svenska och finländska sidan har gnuggats mot varandra och ställts i förhållande till varandra. Detta är det första materialet som på tvärvetenskaplig basis har sammanställts till gemensamma produktioner för Höga kusten/kvarkens skärgård. Informationspaketet är framtaget i samarbete med Anja Sundberg/FRI Reklambyrå och Irene Gustafsson/Visuellen i Umeå. Projektet hade som mål att ta fram den gemensamma historien, att sammanjämka fakta från båda områdena för att kunna presentera det gemensamma arvet samt det som skiljer åt den höga och den låga kusten. Svårigheten har varit att den forskning som finns inte har ett perspektiv som belyser området som en helhet utan det material som finns är oftast fokuserat på antingen Sverige eller Finland. KORREKTUR OCH FAKTAGRANSKNING Korrekturen och faktagranskning av allt framtaget material har krävt stora insatser från projektets anställda samt dess samarbetsparter. För de geologiska korrekturen har Peter Edén, GTK, Rolf Zale, Umeå universitet, Göran Nordin, Länsstyrelsen i Västernorrland varit ett viktigt stöd. Hela tiden kommer nya rön och det är svårt att veta vilka siffror och årtal som är gällande. Övriga som har läst och kommenterat är Lise-Lotte Molander, Tuija Warén och Carina Järvinen, Forststyrelsen, Mikael Berglund, Thomas Birkö och Maggis Frisk, Örnsköldsviks kommun, Solveig Pått, Terranova, Leena Rinkineva Ely-centralen, Kerstin Wörler och Anna Carlemalm naturum Höga Kusten. De goda kontakterna med Peter Edén på Geologiska forskningscentralen har betytt mycket för riktigheten i materialet. Även kontakterna med geologen Göran Nordin, Länsstyrelsen Västernorrland samt Rolf Zale på Umeå universitet och geolog Mikael Berglund har varit betydelsefulla. GRAFISK PROFIL En grafisk profil med gemensam logo har producerats inom projektet VIS 63 N. Den symboliserar våra geologiska olikheter den höga, branta kusten med grottor i Höga Kusten och den låga, steniga moränskärgården på finländska sidan. Logon används i allt material som projektet producerat samt ingår även som grund till en animering i filmen om det gemensamma arvet. (se nästa sida) BROSCHYR En gemensam informationsbroschyr om Höga Kus- 9

10 Världsarv i samverkan 63 N ten/kvarkens skärgård har producerats på tre språk, den fokuserar på istiden, landhöjningen, världsarvsutnämningen och besöksplatser samt en del fakta i siffror om det gemensamma världsarvet. ROLLUPS En serie på fem roll ups på tre språk med fokus på det gemensamma världsarvet har tagits fram och har delats ut till kommuner, turismorganisationer och myndigheter. PRESENTATIONER AV VÄRLDSARVET MED MANUS VIS 63 har tagit fram sju olika presentationer, med olika tema, för projektorvisning. Syftet med dessa presentationer har varit att ta fram ett material som många kan använda. Själva presentationerna baserar sig på bilder, illustrationer, kartor och sparsamt med text. För att vem som helst ska kunna använda materialet så finns det ett gediget manus till alla bilder och illustrationer. Varje presentation innehåller mellan slides. Sju stycken teman: Ett gemensamt världsarv Höga kusten/kvarkens skärgård allmän introduktion till världsarvet. Höga Kusten en fördjupning Kvarkens skärgård en fördjupning Människan och havet kulturen och människans anpassning till det ständigt föränderliga landskapet. Istid och landhöjning fördjupning av istider samt hur det påverkat landskapet och spår som är synliga idag. Berggrunden landskapets geologiska utveckling. Flora och fauna världsarvets natur och dess särdrag. 10

11 Materialet kan användas på ett mångsidigt sätt för att presentera världsarvet från olika vinklar, åt ett brett spektrum av mottagare. Det kan användas av myndigheter och kommuner för att ge en bild av världsarvet, inom vuxenutbildning och studieförbundet, inom skolsektorn både grundläggande och inom turism- och guideutbildning. Företagare och guider får tillgång till ett gediget material att presentera för sina besökare och materialet finns tillgängligt på tre språk, svenska, finska och engelska. Materialet finns att ladda ner från Kvarkenrådets hemsida (www.kvarken.org). FOTOVÄGGAR Tre stycken fotoväggar för inomhusbruk, 3x2 m per fotovägg har producerats. Dessa har använts vid olika mässor bl.a. på vildmarksmässor och turismmässor. ILLUSTRATIONER Till informationspaketets olika delar (broschyr, PDF:er, rollup, utbildningsmaterial mm) har projektet tagit fram drygt 40 illustrationer i samarbetet med Media Grafik i Luleå. Det är framför allt kartor och illustrationer som beskriver olika geologiska fenomen och postglacial landhöjning samt fem animeringar. Illustrationerna producerades i samråd med FRI reklambyrå i Umeå (vilken utvalts genom upphandlingsförfarande), som hade i uppdrag att ta fram hela informationspaketet. Uttrycket på illustrationerna är distinkt förenklat och färgstarkt. Målet var att de skulle vara pedagogiska och informativa, dvs förklara och/eller belysa invecklade geologiska processer vilka utgör grunden för världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. En viktig del i framtagningen av illustrationerna har varit faktagranskningen. FOTOBANK Projektet har tagit fram en fotobank som består av 443 bilder från världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. Det fanns redan tidigare tillgång till en hel del fotografier på naturen. Målet med projektets fotobank har varit att fokusera på aktiviteter i världsarvet för att få ett mer levande material. I ett tidigt skede i projektet gjordes en offertrunda och som resultat av upphandlingen valdes fotograferna Patricia Rodas och Dragos Alexandrescu för uppdraget. De har deltagit i olika aktiviteter som projektet arrangerat samt åkt ut och tagit bilder som projektet varit i behov av. Alla medfinansiärer i projektet har fått ett USBminne med dessa fotografier. De får använda materialet fritt dock inte i kommersiellt syfte. Vid användning av dessa fotografier ska Kvarkenrådets copyright framgå. Bodback 1954 versus

12 DVD: HÖGT MÖTER LÅGT - EN FILM OM VÄRLDSAR- VET HÖGA KUSTEN/KVARKENS SKÄRGÅRD Filmen presenterar det gemensamma arvet och ger en elva minuter lång introduktion till likheter och olikheter i världsarvet. Filmen finns på 3 språk, svenska, finska och engelska. Filmen presenterar landhöjningen, som är det sammanbindande fenomenet för Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Filmen är inte en ren marknadsföringsprodukt utan en professionell, populärvetenskaplig produktion, informativ och lockande för att tittaren ska fångas av materialet. Målsättningen med filmen har varit att högkvalitativ information om det gemensamma världsarvet ska visas samt att områdets unika outstanding universal values ska lyftas fram. Högt möter lågt, likheter och olikheter lyfts fram. Bilder och animationer är berättande och ger aha - upplevelser, berättaren är endast ett stöd till bildsekvenserna och animationerna. Filmen är producerad av SUS Productions i Vasa. Utställningar: Utelivsmässan i Örnsköldsvik 2008 Erämessut i Riihimäki 2008 Utelivsmässan i Örnsköldsvik 2009 Erämessut i Uleåborg maj 2009 Luonto & Erä i Jyväskylä Roll ups har varit utställda på Resecentrum i Örnsköldsviks kommun under år 2010 samt i kommunernas lokaler. Högt möter lågt, en film om världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. FÖRELÄSNINGSSERIE/VÄRLDARVSTRÄFFAR En serie med föreläsningar/träffar arrangerades på naturum Höga Kusten. Tre träffar med olika teman kopplade till världsarvet, t.ex. projektets innehåll, mål och syfte, andra världsarv, turism och världsarv etc. Projektet har stått för föreläsare och resor från det besökande landet. Det har varit ca deltagare på föreläsningarna. UTSTÄLLNINGAR Projektet har deltagit i flertalet mässor med inriktning på friluftsliv och målet har varit att förmedla kunskap om världsarvet samt öka intresset för detta. 12

13 13

14 AKTIVITET 3. ERFARENHETSUTBYTEN MÖTESPLATSER/STUDIEBESÖK Mål: Personer/myndigheter/organisationer som har samma uppgifter i arvet i Finland/Sverige ska ges möjlighet att träffas och utbyta erfarenhet, samt besöka framgångsrika världsarv. Åtgärdslistan ur projektplanen: Åtgärder: Fortbildning i informationsförmedling och retorik Erfarenhetsutbyten, temaresor och studiebesök till Höga kusten och Kvarkens skärgård och andra nordiska världsarv med olika teman; besökaruppföljning, tillgänglighet, utställningsteknik, fornminnen och landskapsplanering Workshops ordnas i anslutning till temaresorna ERFARENHETSUTBYTE MELLAN TJÄNSTEMÄN I FINLAND OCH SVERIGE Seminariet Hur beaktas världsarvet i planläggning och tillståndsförfaranden? som arrangerades på Stundars i november 2009 var ett erfarenhetsutbyte mellan länderna. Antalet deltagare var 47 st och de flesta var tjänstemän på kommuner, myndigheter (men även lokala föreningar och organisationer) i Sverige och Finland. Dessa personer ansvarar för beslut, strategier, mm kopplat till världsarvsvärden. Fokus var att diskutera hur vi arbetar i respektive land och vad som är aktuellt just nu samt diskutera best practise inom världsarvsområdet. Frågor som behandlades var bland annat: Hur beaktar vi att vi är verksamma i ett världsarvsområde? Tänker vi på bevarandet av världsarvets värden i vårt arbete? Vad kan vi lära av varandra och inom vilka sektorer bör vi ha gemensamma riktlinjer eller tätare kontakter. Vi är ett gemensamt världsarv vilket innebär att om det ena området inte följer UNESCOS riktlinjer och förlorar sin status som världsarv så drabbas även det andra området och tvärtom. En rapport skrevs utgående från diskussionerna, se bilaga. Mini workshops som genomfördes var: Infrastruktur för besökare Hamnar, muddring, bryggor Fornminnen i världsarvet bevara, tillgängliggöra och restaurera Vindkraftsparker och världsarvslandskap 14

15 På bilderna syns några av de 45 deltagarna på Stundarsseminariet: Rurik Ahlberg, Korsholms kommun, Ulf Breitoltz, Siv Nyberg, Janne Mellander, Rolf Wickström, Kramfors kommun. Bosse Edman, Patrik Karlin, Johanna Martinell, Siv Sandberg Örnsköldsviks kommun. Vesa Heinonen, Terranova, Kari Hallantie, Susanna Ollqvist, Tuija Warén, Forststyrelsen, Christina Knookala, Anita Storm Kvarkenrådet, Milly Lundstedt, Pia Nykvist Länsstyrelsen 15

16 ERFARENHETSUTBYTE MED VESTNORST FJORDLANDSKAP I HÖGA KUSTEN Företagare från Näröyfjord samt representanter för förvaltningen av världsarvet besökte Höga Kusten i maj VIS 63 - projektet presenterades, diskussion om fortsatt erfarenhetsutbyte. Besök vid Västra entrén, Skuleskogens nationalpark. En av 12 världsarvsbesöksplatser i Höga Kusten. Representanter från både Höga Kusten och Kvarkens skärgård deltog i utbytet. Besök hos lokala matproducenter som t.ex. Gårdsbutiken i Nordingrå. ERFARENHETSUTBYTE MED FOKUS PÅ KULTURMILJÖ Webbsidan Örnsköldsvik år presenterades på Hotell Höga Kusten och projektet såg till att representanter från Kvarkens skärgård var med på tillfället. Arbetet med webbsidan Örnsköldsvik år har presenterats för olika grupper inom projektet VIS 63 N. Med hjälp av denna sida kan man studera hur landhöjningen ständigt har förändrat landskapet och vilka spår som människor från olika tider har lämnat efter sig. Materialet på webbportalen kan också användas för att undervisa om världsarvet och hur landskapet förändras. Örnsköldsvik år har gett idéer till det pedagogiska materialet. FÖRVALTNINGSRESA TILL VESTNORSKT FJORDLANDSKAP I maj 2010 besökte en delegation på 11 personer världsarvet Vestnorskt fjordlandskap i Norge, som också är ett geologiskt världsarv. I Vestnorskt fjordlandskap har man arbetat länge med att ta fram en förvaltningsmodell som passar för Näröyfjord och Geiranger som tillsammans bildar världsarvet. Besöket gav en djupare förståelse för uppbyggnaden av förvaltningen samt hur man valt att hantera frågorna som berör världsarvet. Först besökte gruppen Näröyfjordområdet och fick stifta bekantskap med deras förvaltningsmodell. De har utvecklat förvaltningen från ett franskt koncept. Randi presenterar Sivle Gard. I Näröyfjorden har man fokuserat på att få med den lokala företagaren, mycket tid har lagts på att tillsammans arbeta fram ett gott värdskap. Delegationen besökte på Sivle Gard som drivs av Randi Engelsen Eide. Randi presenterade företaget samt visionen och iden bakom det. Reflektionerna efter besöket var att det är viktigt att företagen som tar emot gäster är eldsjälar och har förmågan att vara entusiastiska varje gång de tar emot gäster. Randi var ett bra exempel på en kvinna med förankring i den plats hon använder, förmåga att förmedla kulturen och bakgrunden till varför hon idag är där hon är- samtidigt som hon gav en förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som finns och har funnits historiskt i området samt vad världsarvet betyder för den enskilde företagaren. En företagare ska kunna sin historia och ska ha sitt koncept på det klara. Delegationen besökte även vid informationspunkt, inskriptionsstenen samt informationstavlor. Intressant design på informationstavlorna - smälter väl in i landskapet i och med sin lätta konstruktion och dominans av glas. Man gjorde även en båtresa på fjorden. Båtturen var en viktig del för att aktivt kunna delta och förstå utmaningarna som Näröyfjord har var det gäller infrastrukturen och logistiken. I ett gårdstun i Flåm presenterades Näröyfjordens förvaltningsmodell, projektarbete, förankring samt förhållandet til nationell nivå och finansiering. Deltagare förbereder sig inför en båtresa på fjorden. Resan fortsatte till Geiranger med buss och sen med båt längs med fjorden in till Geiranger och Fjordcentret. Där fick vi information om deras arbete på Fjordcentret, bl.a. hur de arbetar med världsarv och pedagogik. Delegationen deltog även på Vestnorskt fjordlandskaps rådsmöte, där även VIS 63 projektet presenterades. 16

HIGH COAST KVARKEN ARCHIPELAGO

HIGH COAST KVARKEN ARCHIPELAGO Man and Sea Märarygghålet, Björkö, Kvarken Archipelago 1949. World Heritage in Cooperation 63 N Constant readjustment process Märarygghålet, Björkö, Kvarken Archipelago 2008. World Heritage in Cooperation

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020. Planen utarbetad av marknadsföringsgruppen för Kvarkens världsarv

MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020. Planen utarbetad av marknadsföringsgruppen för Kvarkens världsarv MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020 Planen utarbetad av sgruppen för Kvarkens världsarv 1 INNEHÅLL 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Övergripande mål... 3 3. Målgrupper...

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 3/2011

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 3/2011 PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 3/2011 Tid: fredagen den 9 september 2011 kl. 13.00 Plats: Österbottens förbund, 2 vån., Sandögatan 6, Vasa 1 Mötet öppnas Mötet öppnades kl. 13.01 av

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 4/2007

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 4/2007 PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 4/2007 Tid: onsdagen den 3.10.2007 kl 09.00-11.20 Plats: Österbottens förbund, Sandögatan 6, 2 vån, Vasa 1 Mötet öppnades Mötet öppnades klockan 09.05

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

PROTOKOLL FÖR KVARKENS VÄRLDSARVSDELEGATIONS MÖTE 1/2013

PROTOKOLL FÖR KVARKENS VÄRLDSARVSDELEGATIONS MÖTE 1/2013 PROTOKOLL FÖR KVARKENS VÄRLDSARVSDELEGATIONS MÖTE 1/2013 Tid: fredagen den 15 februari 2013 kl. 13.00 Plats: Österbottens förbund 1 Mötet öppnas Mötet öppnades kl 13:02 av Olav Jern 2 Konstaterande av

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

Uppdrag 9. Landhöjningen med ny teknik Övningar med GPS, läsplattor, appar m.m.

Uppdrag 9. Landhöjningen med ny teknik Övningar med GPS, läsplattor, appar m.m. Uppgift 1. Hitta koordinater på nätet! Ta hjälp av kartor på webbsidor och moderna hjälpmedel som GPS, läsplattor och mobiltelefoner. 1. Hitta tre intressanta besöksplatser i vårt gränsöverskridande gemensamma

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange.

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange. Seminariet inleddes med en registrering och ett drop-in-fika för de c:a 60 deltagarna som hade anmält sig. Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna och informerade om dagens agenda. Lennart informerade

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar ni uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Lärarhandledning

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar ni uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Lärarhandledning Östersjön mår dåligt. Antar ni uppdraget och försöker rädda den? Uppdrag: Rädda Östersjön! Lärarhandledning Hur kan du och dina elever bidra till en friskare Östersjö? Hav i balans Giftri miljö Ingen övergödning

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT: VATTENSPORTSMÄSSA I VARBERG

FÖRSTUDIERAPPORT: VATTENSPORTSMÄSSA I VARBERG FÖRSTUDIERAPPORT: VATTENSPORTSMÄSSA I VARBERG Inledning Nordic Surfers har på uppdrag av Alexandersoninstitutet genomfört en förstudie angående förutsättningarna för arrangerandet av en Vattensportsmässa

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Ort Plats och Resultat vid fler aktiviteter Plats och Resultat Luleå Kulturens Hus Antal besökare/deltagare: ca 6-7 personer stannade

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Världsarv i samverkan?

Världsarv i samverkan? Working papers in Demography and Rural Studies Forskningsrapporter i demografi och landsbygdsforskning 9 2010 www.abo.fi/ruralpublications Världsarv i samverkan? Förvaltningsutredning 2010 Världsarvet

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Kulturarvsturism och regional utveckling

Kulturarvsturism och regional utveckling 2013-03-14 Maria Agestam Den vetenskapliga definitionen: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv-

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen

3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen Projektbeskrivning Projektnamn Biosfärkandidat Voxnadalen Projektägare Ovanåkers kommun Projektperiod 2014-2017 Reviderad 2015-01-29 1. Bakgrund Ovanåkers kommun har sedan 1990-talet ökat intensiteten

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE i Västerbotten Rapporten är framtagen av Länsbiblioteket i Västerbotten, 2015 Bakgrund Västerbotten är ett län med en framstående litterär tradition, med författare som har starka

Läs mer

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes 9 april 18:00 Administrativa frågor : Statusrapporten: I Norge har man börjat sätta samman rapporten. I Sverige är det deadline nästa vecka.

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Besö ksenkä t Lysekil, Hävets Hus öch Käpärutstä llningen Juli 2014 Förutsättningar: En person frågades ut

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Slutredovisning av förstudie

Slutredovisning av förstudie Slutredovisning av förstudie 1. Projektet Färdvägar vid Rönne å Journalnummer 20103168, stödmottagare Naturskyddsföreningen Söderåsen 2. Kontaktpersoner Bengt Hertzman, Naturskyddsföreningen Söderåsens

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi www.korsholm.fi Näringslivsstrategi Handlingsplan 2014 2015 Godkänd av utvecklingssektionen 3.12.2014 Vision Med sitt företagsvänliga klimat och ypperliga läge är Korsholm den naturliga kommunen för företag

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Fördjupning, presentation Kvarkens skärgård

Fördjupning, presentation Kvarkens skärgård Fördjupning, presentation Kvarkens skärgård Fotografier: Dragos Alexandrescu, Patricia Rodas, där inte annat anges. Nr Bild Text i bild Speakermanus 1 2 3 Kvarkens skärgård i ett gränsöverskridande världsarv

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Som bas för utvärderingen är enkäter och intervjuer som har gjorts med deltagare i projektet: -Hösten 2011 en enkät om behov, 23 respondenter -Vintern

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

touch the universe Ett projekt via LeaderDalälvarna

touch the universe Ett projekt via LeaderDalälvarna touch the universe Ett projekt via LeaderDalälvarna För 377 miljoner år sedan slog en jättelik meteorit ned och bildade en kraterstruktur som gav upphov till det vi idag kallar Siljansringen. Kraterstrukturen

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY Organisation Påbörjande av framtagning av handlingsdokument för hur High Voltage Valley ska arbeta strategiskt inom områdena; Genus- och jämställdhet, kunskapsoch

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Anbudsförfrågan KFL Dnr: za14.0072 Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Vision Programmet Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare är en strategisk satsning för att:

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com

Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com Projekt ERIKSGATA Slutrapport Journalnummer 2010-637 Sökande Föreningen Forsviks Varv. Kontakt Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com Projektets

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 1:a halvåret

Verksamhetsplan 2011 1:a halvåret Verksamhetsplan 2011 1:a halvåret 2011-03-02 -- Verksamhetsplan VK 2015 -- 1 Värt att Se En skärgård i Världsklass Tidningen Båtliv producerar en artikel om projektet "En skärgård i världsklass" som kommer

Läs mer

Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven

Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven Studieresa i biosfärområdets västra delar hösten 2014, då Permakultur Stjärnsund besöktes. Projektägare: Nedre Dalälvens Intresseförening (NeDa)

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer