Världsarv i samverkan 63 N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världsarv i samverkan 63 N"

Transkript

1 United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård Världsarv i samverkan 63 N Projektägare Kvarkenrådet EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav Cross-border cooperation over mountain and sea

2 Innehåll SID 3. SID 4. SID 5. SID 32. SID 34. SID 36. SID 39. KAP 1. Sammanfattning KAP 2. Bakgrund till projektet KAP 3. Måluppfyllelse & resultat KAP 4. Projektorganisation & ansvarsfördelning KAP 5. Gränsregionala effekter & erfarenheter KAP 6. Mätbara projektresultat indikatorer KAP 7. Resultatspridning & information SID 41. SID 47. Bilaga: Projektaktiviteter Bilaga: Dokumentation Stundars 2

3 1. Sammanfattning Högt möter lågt! I Kvarkenrådets projekt Världsarv I Samverkan 63 Nord var målet att utveckla och fördjupa samarbetet mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Genom att ta fram ett gemensamt informationsmaterial, utveckla ett pedagogiskt koncept för att öka kunskapen om världsarvet samt att göra en nulägesanalys av förvaltningen av världsarvet så är dessa resultat ett steg på vägen. Resultaten från projektet är ett gediget informationsmaterial om det gemensamma världsarvet i form av en broschyr på tre språk, en DVD på tre språk och ett informationspaket som består av sju olika kapitel kring olika teman till vilka det finns ett gediget manus på tre språk. Utöver detta finns ett stort utbildningsmaterial för skolor och andra aktörer. Övriga resultat är att 1008 personer har deltagit i utbildningar och forum arrangerade av projektet i syfte att öka kunskapen om vårt gemensamma arv samt öka medvetenheten om världsarv i allmänhet. Syftet har varit att höja kunskapen om det geologiska arvet och dess världsarvsvärden samt att få ett gemensamt uppdaterat informationsmaterial. Inom Världsarv i samverkan 63 Nord projektet har man arbetat med några av de krav som ställs på de stater som har undertecknat världsarvskonventionen och genom att man har ett världsarv, bl.a. att sprida världsarvstanken både i skolor och till allmänheten. VIS 63 Nord (benämns härefter VIS 63) har även undersökt hur förvaltningen av gränsregionala världsarv kan hanteras. Bland annat har projektet genomfört en förvaltningsundersökning där många av aktörerna i världsarvet har deltagit. Förvaltningsutredningen som utförts inom projektet är ett led i att utreda vilka olika förväntningar, uppfattningar, mål och konfliktområden som finns inom dessa två länder med olika förvaltningskulturer och tre språk (svenska, finlandssvenska och finska). Kvarkenrådet har tillsammans med Länsstyrelsen i Västernorrland län drivit och genomfört projektet i samarbete med de sju kommuner som finns i världsarvsområdet En fungerande samverkan mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård är av stor betydelse, samarbetet trampar ännu i barnskor och det finns ingen färdig modell för hur man ska förvalta ett naturarv tillsammans. Projektets förhoppning är att de resultat som nu finns ska bidra till en ökad kunskap om världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård samt bidra till en positiv utveckling av samverkan mellan världsarvsområdena. 3

4 2. BAKGRUND TILL PROJEKTET Höga Kusten i Sverige kom in på Unescos världsarvslista år 2000 och Kvarkens Skärgård år Tillsammans bildar de ett gemensamt gränsregionalt världsarv Kvarken Archipelago High Coast. Utnämningen till Unescos världsarvslista innebär att regionerna skall värna om världsarvets outstanding values och följa Unescos världsarvskonvention. Konventionen syftar till att få de undertecknande länderna att säkra skyddet för sina natur- och kulturarv samt sprida information om världsarvets värden. Konventionen förbinder även de deltagande länderna att ha en fungerande förvaltning och ett rapporteringssystem för uppföljning av världsarvens tillstånd. Finland och Sverige startade en samrådsgrupp i januari 2008, för att bl. a koordinera rapporteringen till Unesco, samordna förvaltningsplaner samt skapa och stärka en gemensam identitet för det gemensamma världsarvet. Men det räcker inte att ha en grupp som träffas ett par gånger per år för att få igång ett fungerande samarbete på flera plan och mellan olika aktörer. Dels behövs mera kunskap om vad ett världsarv är och vad det innebär, samtidigt som det är viktig att föra fram budskapet att vi är ett gemensamt arv vilket ännu är okänt för stora flertalet i länderna. Gemensamt kan vi höja vår världsarvsprofil och vara ett föredöme för andra världsarv. En av målsättningarna med projektet var att främja skapandet av en vi-känsla mellan de olika delarna i världsarvet och att förstärka en gemensam identitet. Kvarkenrådets 1- åriga projekt Världsarv i samverkan år 2007 inledde samarbetet mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård. I projektet bildades ett fungerande samarbetsnätverk och en kartläggning över givande gränsregionala samarbetsmöjligheter uppgjordes. Detta projekt/förstudie gav grunden till ett fortsatt samarbete som nu har förverkligats i Botnia-Atlantica projektet Världsarv I Samverkan 63 Nord. Projektägare: Stödmottagare: Kvarkenrådet Länsstyrelsen Västernorrland, Örnsköldsviks kommun, Kramfors kommun Samarbetspartners: Forststyrelsen, Västra Finlands miljöcentral, Österbottens förbund, Korsnäs kommun, Malax kommun, Vasa stad, Korsholms kommun, Geologiska forskningscentralen, Landstinget i Västernorrland Tidplan: september 2008 till augusti 2011 Budget: euro. 4

5 3. MÅLUPPFYLLELSE & RESULTAT 3.1 PROJEKTRESULTAT Projektet fokuserade på två huvudteman: TEMA 1 Kunskapsspridning om världsarvets värden och TEMA 2 Pedagogik. Dessa teman delades sen in i flera aktivteter. ur projektplanen: Projektets övergripande syfte är att samordna världsarvets förvaltning och informationsinsatser mellan Västernorrland och Österbotten Målgruppen Nationella/internationella besökare, myndigheter och organisationer, pedagoger samt skolelever/skolklasser Verksamheten Samordna världsarvets förvaltning Genomföra gemensamma informationsinsatser Möjliggöra erfarenhetsutbyten och fungera som mötesplats för aktörer inom världsarvsområdet Utarbeta pedagogiskt material och metoder för att förmedla kunskap om världsarvet till barn och ungdomar Arrangera temaresor, utbildning, workshops och studiebesök och skapa strukturer för framtida samarbete RESULTAT FRÅN TEMA 1 KUNSKAPSSPRIDNING OM VÄRLDSARVETS VÄRDEN Inom tema 1 så har målgruppen varit allmänhet, lokala aktörer, föreningar och organisationer och turismnäringen. Även kommuner och myndigheter i världsarvsområdet har fått en ökad kunskap. En förhoppning är att turismnäringen tar till sig materialet och använder det i sitt arbete för att sprida kunskap om det gemensamma världsarvet samt det lokala området. En ökad medvetenhet om vad det innebär att vara med på UNESCOS världsarvslista ger mervärde till området och kan generera fler och nöjdare besökare. Informationsmaterialet har spridits till intressenterna på olika sätt. Dels riktade utskick från projektet men även information om allt material som finns att hämta på Kvarkenrådets hemsida. Pressträff har arrangerats på båda sidor för att sprida resultaten från projektet. Förvaltningsrapport där man har en nuläges analys samt en utvärdering av arbetet hittills samt vad som bör göras inom närmaste framtiden, både nationellt och gränsregionalt. Rapport över tillgänglighet vid fornminnesmiljö i världsarvet : SKAGSUDDE TILLGÄNGLIGHET AV FORNMILJÖER I HÖGA KUSTEN DVD Högt möter lågt en film om världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. Filmen presen- 5 terar det gemensamma världsarvet och ger en elva minuter lång introduktion till världsarvet. (svenska, finska och engelska) Sju presentationer med tillhörande manus. (svenska, finska och engelska) Rollups fem st. på tre språk (svenska, finska och engelska) Gemensam broschyr; Högt möter lågt, från istid till framtid. (svenska, finska och engelska) Fotoväggar Bildbank, 443 stycken bilder från världsarvet med fokus på aktiviteter, tex pilkning, vandrande människor osv Förvaltningsresa till Vestnorskt fjordlandsskap Utbyte mellan naturum Höga Kusten och Terranova Föreläsningsserie på naturum Höga Kusten Illustrationer och animeringar Pressresa Erfarenhetsutbyten; workshop om världsarv på Stundars, med Vestnorskt fjordlandskap i Norge, i samband med Örnsköldsvik år Ökad kännedom om varandras delar i världsarvet samt att det är ett gemensamt arv, projektet har genom aktivteter höjt medvetenheten om vad ett världsarv är samt öppnat ögonen och intresset av att besöka varandra.

6 RESULTAT TEMA 2 PEDAGOGIK Målgruppen för pedagogik har varit lärare i de skolor som finns i världsarvskommunerna. Projektet sammankallade i ett tidigt skede en arbetsgrupp som bollplank och diskussionsforum. Gruppens medlemmar representerade kommuner, aktiva lärare i fält, utbildare av lärare på universitet, förvaltare av världsarvet samt naturskola, samt båda länderna. Denna har varit viktig för utformningen av materialet samt har haft en förankrande funktion i skolväsendet kommunalt. Första året gick mycket åt till att få en klar bild av vad målsättningen med materialet skulle vara och att avgränsa det från redan befintliga läromedel samt att enas om hur materialet skulle utformas samt om det skulle vara i tryckt eller elektronisk form. Ett viktigt resultat av pedagoggruppens diskussioner var behovet av fortbildning, det kommer mycket material i alla dess former till skolor och lärare och det som avgör om materialet kommer i aktiv användning är om det arrangeras tillräckligt med fortbildning. Modellen som utbildningsmaterialet är uppbyggt på har använts i alla våra fortbildningar och vi har skapat en efterfrågan genom att vid varje tillfälle berätta om det utbildningsmaterial som håller på att tas fram. Nätverk av intresserade pedagoger, genom projektet har kontakter knutits och småskolor har börjat samverkan mer än tidigare t.ex. genom lägerskolor Ett ökat intresse för att integrera världsarvet i undervisningen Skolorna har utvecklat temadagar kring världsarvet samt att man skapat egna projekt kring världsarvet eller tillsammans med andra världsarv. Ökad efterfrågan på fortbildningar om världsarvet Arbetsgrupp för pedagogik som fungerat som stöd och bollplank för framtagande av utbildningsmaterial. Utbildningsmaterial handledning, fyra kapitel, Höga Kusten och låga kusten BERGGRUND, Vi har legat under samma is ISTID, Vi höjer oss en smula LANDHÖJNING, Naturen i ett föränderligt landskap NATUR. I varje kapitel ingår faktablad, elev uppdrag samt lärarhandledning till uppdragen. (svenska och finska) Fortbildning Högt möter lågt lär känna andra sidan av arvet: 4 stycken arrangerade, tre från Kvarken till Höga kusten och en från Höga kusten till Kvarkens skärgård Fortbildning Snö och is 3 tillfällen arrangerade, två i Finland och ett i Sverige Fortbildning Lär känna din sida av världsarvet, 1 st. Fortbildning, Meteorian och kulturhistoria Fortbildningsdag på engelska vid Åbo Akademi Temadagar för lågstadier, Övermalax och Vikinga skola, temadag för Högstadiet i Petalax på Molpehällorna Fortbildning av lärarkollegiet på Vikinga skola Utbildningsdag för Höga Kusten skolan åk 7-9 på naturum Höga Kusten. Utvärderingar har genomförts vid varje fortbildning, resultatet visar på en positiv respons och de flesta lärare som fortbildats kommer att använda den pedagogiska metoden och även vidarebefordra den till sina kollegor. 6

7 3.2 VERKSAMHETER & AKTIVITETER TEMA 1. KUNSKAPSSPRIDNING OM VÄRLDSARVETS VÄRDEN AKTIVITET 1. SAMORDNING AV VÄRLDSARVETS FÖRVALTNING OCH INFORMATIONSINSATSER MELLAN VÄSTERNORRLAND OCH ÖSTERBOTTEN Mål: Kvalitativ besökaruppföljning och gemensamt informationsmaterial för Kvarken skärgård - Höga Kusten Målgrupp: Tjänstemän, kommuner, Kvarken delegationen, samrådsgruppen Åtgärdslistan ur projektplanen: utvärdera och jämföra världsarvens förvaltningsplaner utarbeta en plan för information och förmedling utgående från förvaltningsplanerna utarbeta en lista över gemensamma informationsinsatser verkställa besökaruppföljning inom de viktigaste besöksplatserna genomföra besökarenkäter för att kunna analysera besökarnas behov och förväntningar planera två besöksplatser som ska vara tillgängliga för så många olika grupper som möjligt i samhället, som sedan nationella myndigheter eller kommuner kan verkställa. En av dessa är Skeppsmalen i Örnsköldsvik kommun där särskilt fokus läggs på fornlämningsmiljön som har ett pedagogiskt värde för världsarvet. KICK OFF TRYSUNDA 6-7 NOVEMBER 2008 Målet med kick offen var att informera deltagarna i VIS 63 N angående den planerade och godkända verksamhet, lära känna varandra och dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter, dra upp riktlinjer för det kommande arbetet med VIS 63 N. Under kick offen diskuterades projektmål, syfte samt inplanerade åtgärder och aktiviteter. Fokus lades på informationsmaterial och pedagogiska material som skulle produceras inom projektet. UTVÄRDERING OCH JÄMFÖRELSE AV FÖRVALT- NINGSPLANER SAMT UTARBETANDE AV EN PLAN FÖR INFORMATION OCH FÖRMEDLING UTGÅENDE FRÅN DENNA Dessa två punkter resulterade i en förvaltningsutredning. Förvaltningsutredningen har betydelse för det påbörjade arbetet med förvaltningsplanen för omstrukturering av organisationen för Höga kusten, samt fungerar som en mellanutvärdering för förvaltningsplanen i Kvarkens skärgård. Dessutom ingår i utredningen en utvärdering av det arbete som gjorts sedan 1990-talet i båda regionerna. Den tar även fasta på vad man ska utföra gränsregionalt och är grundforskning som beskriver nuläget i världsarvet som kan användas som grund vid forskning kring världsarvet i framtiden. Det har varit en utmaning att hitta en gemensam beskrivning av ordet förvaltning, för att förklara målet med projektet för de berörda världsarvsaktörerna. Trots att förvaltningstraditionen i Finland och Sverige har en gemensam historisk grund kan man märka att ordet förvaltning kan vara svårt att förstå. I förvaltningsenkäten beskrevs begreppet förvaltning som följer: Med begreppet förvaltning avses styrning, administration och utveckling av världsarvsområdet. Det är mot den här bakgrunden VIS 63 N projektet presenterar en analys av det dagsaktuella förvaltningsläget i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Centrala personer på nationell och regional nivå har intervjuats och enkäter har skickats till berörda parter för att få en kvalitativ analys av nuläget och framtiden. Målsättningen med utredningen har varit att få svar på bl.a. följande frågor: Vilka aktörer är med och utvecklar vårt gemensamma världsarv? Vad vill vi göra med vårt gemensamma världsarv? Vilka behov finns hos olika aktörer? Vilka åtgärder bör vi ta för att upprätthålla ett levande gemensamt världsarv i framtiden? Syftet med utredningen var att hitta gemensam nämnare dvs. en gemensam plattform för världsarvsaktörerna i Finland och Sverige, den gemensamma förvaltningen av världsarvet samt dess utveckling. Inom projektet har man huvudsakligen behandlat gränsregionala frågor, men även nationella likheter och olikheter har belysts. Undersökningen har konkretiserat förvaltningsbilden, analyserat dagsläget samt förväntningarna på framtiden. 7

8 Den ändrade strategin inom projektet gjorde att man fick ungefär samma resultat och data men det gav dessutom en bredare nulägesanalys från flera aktörer. Förvaltningsrapporten har tagits fram för att utgöra ett arbetsunderlag för samverkan, gränsregionalt men även som bas för det nationella arbetet på bägge sidorna av världsarvet. SKAGSUDDE TILLGÄNGLIGHET AV FORNMILJÖER I HÖGA KUSTEN. Hur kan fornmiljöer tillgängliggöras och lyftas fram i vårt världsarv? Kulturmiljön är viktig för förståelsen för landhöjningen i världsarvet. Därför har VIS 63 genomfört en förstudie i hur fornmiljöer kan tillgängliggöras för besökaren. Rapporten är en nulägesanalys (för åren ), men kommer även att utgöra en viktig referenspunkt i framtiden. Det är första gången man ur ett bredare samhällsvetenskapligt perspektiv undersöker hur olika världsarvsaktörer i Höga Kusten/ Kvarkens skärgård ser på den lokala situationen, dess framtid och utvecklingspotential. Utredningen Världsarv i samverkan? Förvaltningsutredning 2010 Världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård finns på h t t p s : / / w w w. a b o. f i / s t u d e n t / m e d i a / / publikation92010.pdf Bilagorna: h t t p s : / / w w w. a b o. f i / s t u d e n t / m e d i a / / pub9bilagor.pdf Skags Udde - Säljägarens landskap Ökad tillgänglighet till tomtningar September 2011 Förstudien heter Skagsudde - Säljägarens landskap och ökad tillgänglighet till tomtningar. Rapporten behandlar de fornmiljöer och lämningar som finns i området. Dock ska det som finns i rapporten kunna appliceras även på andra platser och miljöer i världsarvet. Förstudiens utförare Bengt Schibbye och Birgitta Larsson, har undersökt om det finns förutsättningar för att tillgängliggöra några av tomtningarna för funktionshindrade, hur man kan göra dessa miljöer intressanta med enkla medel, hur man kan koppla ihop dessa miljöer så att vi lär oss mer om hur landhöjningen har påverkat de som levde här då, förslag på typ av informationsbärare, val av material samt en kostnadsberäkning finns med i rapporten. 8

9 AKTIVITET 2. GEMENSAMT INFORMATIONSMATERIAL Mål: En bred gedigen informationsgrund anpassad till olika grupper i samhället. Målgrupp: infocentra, besökare, tjänstemän och kommuner. Åtgärdslistan ur projektplanen: Informationsmaterial och informationsåtgärder kommer förslagsvis att kunna innehålla: gemensamma broschyrer över världsarvets värden bok om det gemensamma arvet på olika språk gemensam internetportal dvd som presenterar landhöjningen, som är det sammanbindande fenomenet för Höga Kusten och Kvarkens skärgård fotografier, möjliga att använda i båda länderna undersöka möjligheterna att utveckla produkter på Google earth utveckla attraktiva produkter som ökar kunskapen om världsarvet till exempel Kvarken skärgård Höga kusten 63 N spel med Afrikas stjärna som förebild. utveckla innehållet i utställningar och ge förslag på utbyte av information mellan informationscentra, till exempel Terranova och Havets hus i Finland och naturum Höga Kusten, Hornöanläggningen och Örnsköldsviks turistbyrå i Sverige. informationstavlor och utställningar, quickscreens och ljustavlor där det gemensamma världsarvet presenteras lämpade för placering i olika miljöer till exempel; ute i naturen, i offentliga miljöer, på mässor och evenemang gemensam världsarvsvecka med gränsregionala aktiviteter föreläsningar om världsarvets värden Vi har fokuserat på att ta fram gemensamt material som kan användas av alla som på något sätt vill presentera det gemensamma världsarvet i olika former. Materialet är informativt och visuellt tilltalande. INFORMATIONSPAKET MED GEMENSAM BROSCHYR, PRESENTATIONER OCH ROLLUPS Tanken med informationspaketet som tagits fram är att alla får tillgång till ett kort lättfattligt material på flera språk där materialet från svenska och finländska sidan har gnuggats mot varandra och ställts i förhållande till varandra. Detta är det första materialet som på tvärvetenskaplig basis har sammanställts till gemensamma produktioner för Höga kusten/kvarkens skärgård. Informationspaketet är framtaget i samarbete med Anja Sundberg/FRI Reklambyrå och Irene Gustafsson/Visuellen i Umeå. Projektet hade som mål att ta fram den gemensamma historien, att sammanjämka fakta från båda områdena för att kunna presentera det gemensamma arvet samt det som skiljer åt den höga och den låga kusten. Svårigheten har varit att den forskning som finns inte har ett perspektiv som belyser området som en helhet utan det material som finns är oftast fokuserat på antingen Sverige eller Finland. KORREKTUR OCH FAKTAGRANSKNING Korrekturen och faktagranskning av allt framtaget material har krävt stora insatser från projektets anställda samt dess samarbetsparter. För de geologiska korrekturen har Peter Edén, GTK, Rolf Zale, Umeå universitet, Göran Nordin, Länsstyrelsen i Västernorrland varit ett viktigt stöd. Hela tiden kommer nya rön och det är svårt att veta vilka siffror och årtal som är gällande. Övriga som har läst och kommenterat är Lise-Lotte Molander, Tuija Warén och Carina Järvinen, Forststyrelsen, Mikael Berglund, Thomas Birkö och Maggis Frisk, Örnsköldsviks kommun, Solveig Pått, Terranova, Leena Rinkineva Ely-centralen, Kerstin Wörler och Anna Carlemalm naturum Höga Kusten. De goda kontakterna med Peter Edén på Geologiska forskningscentralen har betytt mycket för riktigheten i materialet. Även kontakterna med geologen Göran Nordin, Länsstyrelsen Västernorrland samt Rolf Zale på Umeå universitet och geolog Mikael Berglund har varit betydelsefulla. GRAFISK PROFIL En grafisk profil med gemensam logo har producerats inom projektet VIS 63 N. Den symboliserar våra geologiska olikheter den höga, branta kusten med grottor i Höga Kusten och den låga, steniga moränskärgården på finländska sidan. Logon används i allt material som projektet producerat samt ingår även som grund till en animering i filmen om det gemensamma arvet. (se nästa sida) BROSCHYR En gemensam informationsbroschyr om Höga Kus- 9

10 Världsarv i samverkan 63 N ten/kvarkens skärgård har producerats på tre språk, den fokuserar på istiden, landhöjningen, världsarvsutnämningen och besöksplatser samt en del fakta i siffror om det gemensamma världsarvet. ROLLUPS En serie på fem roll ups på tre språk med fokus på det gemensamma världsarvet har tagits fram och har delats ut till kommuner, turismorganisationer och myndigheter. PRESENTATIONER AV VÄRLDSARVET MED MANUS VIS 63 har tagit fram sju olika presentationer, med olika tema, för projektorvisning. Syftet med dessa presentationer har varit att ta fram ett material som många kan använda. Själva presentationerna baserar sig på bilder, illustrationer, kartor och sparsamt med text. För att vem som helst ska kunna använda materialet så finns det ett gediget manus till alla bilder och illustrationer. Varje presentation innehåller mellan slides. Sju stycken teman: Ett gemensamt världsarv Höga kusten/kvarkens skärgård allmän introduktion till världsarvet. Höga Kusten en fördjupning Kvarkens skärgård en fördjupning Människan och havet kulturen och människans anpassning till det ständigt föränderliga landskapet. Istid och landhöjning fördjupning av istider samt hur det påverkat landskapet och spår som är synliga idag. Berggrunden landskapets geologiska utveckling. Flora och fauna världsarvets natur och dess särdrag. 10

11 Materialet kan användas på ett mångsidigt sätt för att presentera världsarvet från olika vinklar, åt ett brett spektrum av mottagare. Det kan användas av myndigheter och kommuner för att ge en bild av världsarvet, inom vuxenutbildning och studieförbundet, inom skolsektorn både grundläggande och inom turism- och guideutbildning. Företagare och guider får tillgång till ett gediget material att presentera för sina besökare och materialet finns tillgängligt på tre språk, svenska, finska och engelska. Materialet finns att ladda ner från Kvarkenrådets hemsida (www.kvarken.org). FOTOVÄGGAR Tre stycken fotoväggar för inomhusbruk, 3x2 m per fotovägg har producerats. Dessa har använts vid olika mässor bl.a. på vildmarksmässor och turismmässor. ILLUSTRATIONER Till informationspaketets olika delar (broschyr, PDF:er, rollup, utbildningsmaterial mm) har projektet tagit fram drygt 40 illustrationer i samarbetet med Media Grafik i Luleå. Det är framför allt kartor och illustrationer som beskriver olika geologiska fenomen och postglacial landhöjning samt fem animeringar. Illustrationerna producerades i samråd med FRI reklambyrå i Umeå (vilken utvalts genom upphandlingsförfarande), som hade i uppdrag att ta fram hela informationspaketet. Uttrycket på illustrationerna är distinkt förenklat och färgstarkt. Målet var att de skulle vara pedagogiska och informativa, dvs förklara och/eller belysa invecklade geologiska processer vilka utgör grunden för världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. En viktig del i framtagningen av illustrationerna har varit faktagranskningen. FOTOBANK Projektet har tagit fram en fotobank som består av 443 bilder från världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. Det fanns redan tidigare tillgång till en hel del fotografier på naturen. Målet med projektets fotobank har varit att fokusera på aktiviteter i världsarvet för att få ett mer levande material. I ett tidigt skede i projektet gjordes en offertrunda och som resultat av upphandlingen valdes fotograferna Patricia Rodas och Dragos Alexandrescu för uppdraget. De har deltagit i olika aktiviteter som projektet arrangerat samt åkt ut och tagit bilder som projektet varit i behov av. Alla medfinansiärer i projektet har fått ett USBminne med dessa fotografier. De får använda materialet fritt dock inte i kommersiellt syfte. Vid användning av dessa fotografier ska Kvarkenrådets copyright framgå. Bodback 1954 versus

12 DVD: HÖGT MÖTER LÅGT - EN FILM OM VÄRLDSAR- VET HÖGA KUSTEN/KVARKENS SKÄRGÅRD Filmen presenterar det gemensamma arvet och ger en elva minuter lång introduktion till likheter och olikheter i världsarvet. Filmen finns på 3 språk, svenska, finska och engelska. Filmen presenterar landhöjningen, som är det sammanbindande fenomenet för Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Filmen är inte en ren marknadsföringsprodukt utan en professionell, populärvetenskaplig produktion, informativ och lockande för att tittaren ska fångas av materialet. Målsättningen med filmen har varit att högkvalitativ information om det gemensamma världsarvet ska visas samt att områdets unika outstanding universal values ska lyftas fram. Högt möter lågt, likheter och olikheter lyfts fram. Bilder och animationer är berättande och ger aha - upplevelser, berättaren är endast ett stöd till bildsekvenserna och animationerna. Filmen är producerad av SUS Productions i Vasa. Utställningar: Utelivsmässan i Örnsköldsvik 2008 Erämessut i Riihimäki 2008 Utelivsmässan i Örnsköldsvik 2009 Erämessut i Uleåborg maj 2009 Luonto & Erä i Jyväskylä Roll ups har varit utställda på Resecentrum i Örnsköldsviks kommun under år 2010 samt i kommunernas lokaler. Högt möter lågt, en film om världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. FÖRELÄSNINGSSERIE/VÄRLDARVSTRÄFFAR En serie med föreläsningar/träffar arrangerades på naturum Höga Kusten. Tre träffar med olika teman kopplade till världsarvet, t.ex. projektets innehåll, mål och syfte, andra världsarv, turism och världsarv etc. Projektet har stått för föreläsare och resor från det besökande landet. Det har varit ca deltagare på föreläsningarna. UTSTÄLLNINGAR Projektet har deltagit i flertalet mässor med inriktning på friluftsliv och målet har varit att förmedla kunskap om världsarvet samt öka intresset för detta. 12

13 13

14 AKTIVITET 3. ERFARENHETSUTBYTEN MÖTESPLATSER/STUDIEBESÖK Mål: Personer/myndigheter/organisationer som har samma uppgifter i arvet i Finland/Sverige ska ges möjlighet att träffas och utbyta erfarenhet, samt besöka framgångsrika världsarv. Åtgärdslistan ur projektplanen: Åtgärder: Fortbildning i informationsförmedling och retorik Erfarenhetsutbyten, temaresor och studiebesök till Höga kusten och Kvarkens skärgård och andra nordiska världsarv med olika teman; besökaruppföljning, tillgänglighet, utställningsteknik, fornminnen och landskapsplanering Workshops ordnas i anslutning till temaresorna ERFARENHETSUTBYTE MELLAN TJÄNSTEMÄN I FINLAND OCH SVERIGE Seminariet Hur beaktas världsarvet i planläggning och tillståndsförfaranden? som arrangerades på Stundars i november 2009 var ett erfarenhetsutbyte mellan länderna. Antalet deltagare var 47 st och de flesta var tjänstemän på kommuner, myndigheter (men även lokala föreningar och organisationer) i Sverige och Finland. Dessa personer ansvarar för beslut, strategier, mm kopplat till världsarvsvärden. Fokus var att diskutera hur vi arbetar i respektive land och vad som är aktuellt just nu samt diskutera best practise inom världsarvsområdet. Frågor som behandlades var bland annat: Hur beaktar vi att vi är verksamma i ett världsarvsområde? Tänker vi på bevarandet av världsarvets värden i vårt arbete? Vad kan vi lära av varandra och inom vilka sektorer bör vi ha gemensamma riktlinjer eller tätare kontakter. Vi är ett gemensamt världsarv vilket innebär att om det ena området inte följer UNESCOS riktlinjer och förlorar sin status som världsarv så drabbas även det andra området och tvärtom. En rapport skrevs utgående från diskussionerna, se bilaga. Mini workshops som genomfördes var: Infrastruktur för besökare Hamnar, muddring, bryggor Fornminnen i världsarvet bevara, tillgängliggöra och restaurera Vindkraftsparker och världsarvslandskap 14

15 På bilderna syns några av de 45 deltagarna på Stundarsseminariet: Rurik Ahlberg, Korsholms kommun, Ulf Breitoltz, Siv Nyberg, Janne Mellander, Rolf Wickström, Kramfors kommun. Bosse Edman, Patrik Karlin, Johanna Martinell, Siv Sandberg Örnsköldsviks kommun. Vesa Heinonen, Terranova, Kari Hallantie, Susanna Ollqvist, Tuija Warén, Forststyrelsen, Christina Knookala, Anita Storm Kvarkenrådet, Milly Lundstedt, Pia Nykvist Länsstyrelsen 15

16 ERFARENHETSUTBYTE MED VESTNORST FJORDLANDSKAP I HÖGA KUSTEN Företagare från Näröyfjord samt representanter för förvaltningen av världsarvet besökte Höga Kusten i maj VIS 63 - projektet presenterades, diskussion om fortsatt erfarenhetsutbyte. Besök vid Västra entrén, Skuleskogens nationalpark. En av 12 världsarvsbesöksplatser i Höga Kusten. Representanter från både Höga Kusten och Kvarkens skärgård deltog i utbytet. Besök hos lokala matproducenter som t.ex. Gårdsbutiken i Nordingrå. ERFARENHETSUTBYTE MED FOKUS PÅ KULTURMILJÖ Webbsidan Örnsköldsvik år presenterades på Hotell Höga Kusten och projektet såg till att representanter från Kvarkens skärgård var med på tillfället. Arbetet med webbsidan Örnsköldsvik år har presenterats för olika grupper inom projektet VIS 63 N. Med hjälp av denna sida kan man studera hur landhöjningen ständigt har förändrat landskapet och vilka spår som människor från olika tider har lämnat efter sig. Materialet på webbportalen kan också användas för att undervisa om världsarvet och hur landskapet förändras. Örnsköldsvik år har gett idéer till det pedagogiska materialet. FÖRVALTNINGSRESA TILL VESTNORSKT FJORDLANDSKAP I maj 2010 besökte en delegation på 11 personer världsarvet Vestnorskt fjordlandskap i Norge, som också är ett geologiskt världsarv. I Vestnorskt fjordlandskap har man arbetat länge med att ta fram en förvaltningsmodell som passar för Näröyfjord och Geiranger som tillsammans bildar världsarvet. Besöket gav en djupare förståelse för uppbyggnaden av förvaltningen samt hur man valt att hantera frågorna som berör världsarvet. Först besökte gruppen Näröyfjordområdet och fick stifta bekantskap med deras förvaltningsmodell. De har utvecklat förvaltningen från ett franskt koncept. Randi presenterar Sivle Gard. I Näröyfjorden har man fokuserat på att få med den lokala företagaren, mycket tid har lagts på att tillsammans arbeta fram ett gott värdskap. Delegationen besökte på Sivle Gard som drivs av Randi Engelsen Eide. Randi presenterade företaget samt visionen och iden bakom det. Reflektionerna efter besöket var att det är viktigt att företagen som tar emot gäster är eldsjälar och har förmågan att vara entusiastiska varje gång de tar emot gäster. Randi var ett bra exempel på en kvinna med förankring i den plats hon använder, förmåga att förmedla kulturen och bakgrunden till varför hon idag är där hon är- samtidigt som hon gav en förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som finns och har funnits historiskt i området samt vad världsarvet betyder för den enskilde företagaren. En företagare ska kunna sin historia och ska ha sitt koncept på det klara. Delegationen besökte även vid informationspunkt, inskriptionsstenen samt informationstavlor. Intressant design på informationstavlorna - smälter väl in i landskapet i och med sin lätta konstruktion och dominans av glas. Man gjorde även en båtresa på fjorden. Båtturen var en viktig del för att aktivt kunna delta och förstå utmaningarna som Näröyfjord har var det gäller infrastrukturen och logistiken. I ett gårdstun i Flåm presenterades Näröyfjordens förvaltningsmodell, projektarbete, förankring samt förhållandet til nationell nivå och finansiering. Deltagare förbereder sig inför en båtresa på fjorden. Resan fortsatte till Geiranger med buss och sen med båt längs med fjorden in till Geiranger och Fjordcentret. Där fick vi information om deras arbete på Fjordcentret, bl.a. hur de arbetar med världsarv och pedagogik. Delegationen deltog även på Vestnorskt fjordlandskaps rådsmöte, där även VIS 63 projektet presenterades. 16

Världsarv i samverkan 63 N. Människan och havet

Världsarv i samverkan 63 N. Människan och havet Människan och havet Märarygghålet, Björkö, Kvarkens skärgård, 1949. Världsarv i samverkan 63 N Ständig anpassning Märarygghålet, Björkö, Kvarkens skärgård, 2008. Världsarv i samverkan 63 N Bronsåldersröse

Läs mer

Världsarv i samverkan 63 N. Flora och fauna

Världsarv i samverkan 63 N. Flora och fauna Flora och fauna Umeå Uumaja Merenkurkku Kvarken Örnsköldsvik Vaasa Vasa Kramfors Härnösand Selkämeri Bottenhavet Bothnian Bay SUOMI FINLAND SVERIGE RUOTSI SVERIGE Umeå Kvarken Vörå Örnsköldsvik Korsholm

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

HIGH COAST KVARKEN ARCHIPELAGO

HIGH COAST KVARKEN ARCHIPELAGO Man and Sea Märarygghålet, Björkö, Kvarken Archipelago 1949. World Heritage in Cooperation 63 N Constant readjustment process Märarygghålet, Björkö, Kvarken Archipelago 2008. World Heritage in Cooperation

Läs mer

Fördjupning, presentation.

Fördjupning, presentation. Fördjupning, presentation. Ett gemensamt världsarv Fotografier: Dragos Alexandrescu, Patricia Rodas, där inte annat anges. Nr Bild Text i bilden Speakermanus, innehåll 1 Världsarv i samverkan 63 N Höga

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020. Planen utarbetad av marknadsföringsgruppen för Kvarkens världsarv

MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020. Planen utarbetad av marknadsföringsgruppen för Kvarkens världsarv MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020 Planen utarbetad av sgruppen för Kvarkens världsarv 1 INNEHÅLL 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Övergripande mål... 3 3. Målgrupper...

Läs mer

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegation möte 1/2007

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegation möte 1/2007 Vasa 24.4.2007 Dnro 579/022/2007 PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegation möte 1/2007 Tid: tisdagen den 13.3.2007 kl 15.00 Plats: Österbottens förbund, Sandögatan 6, 2 vån, Vasa 1 Mötet öppnas Mötet

Läs mer

Susanna Ehrs. 1 februari 2012

Susanna Ehrs. 1 februari 2012 Susanna Ehrs 1 februari 2012 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken. Avstånd från kust till kust: Ca 80 km Mellan de yttersta öarna: Ca 25 km Kvarkenregionen i Finland: Österbotten,

Läs mer

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem SeaGIS 2.0 Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem Ann Holm och Gustav Nygård Österbottens förbund Projekt SeaGIS 2.0 Samarbete mellan Sverige och

Läs mer

Höga Kusten WORLD HERITAGE

Höga Kusten WORLD HERITAGE VÄRLDSARV Höga Kusten WORLD HERITAGE Högakustenbron. januari Sund, Nordingrå. februari Skagsudde. mars Fågelskäret, Nordingrå. april Häggvik, Nordingrå. maj Trysunda. juni Rotsidan, Nordingrå. juli Högakustenbron.

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Hälsingegårdsträff januari 2009

Hälsingegårdsträff januari 2009 Hälsingegårdsträff januari 2009 Projekt Hälsingegårdar Världsarv & Utveckling Pågår 2008 2010. Syftet med projektet: Generera mesta möjliga samhällsnytta av Hälsingegården som Världsarv. Region Gävleborg

Läs mer

Nyhetsbrev Kvarkens skärgård

Nyhetsbrev Kvarkens skärgård Nyhetsbrev Kvarkens skärgård VÄRLDSARVETS VÄNNER Nummer 5, 17.12.2012 FOTOTÄVLINGEN ÄR AVGJORD! Tack till er alla som deltog i fototävlingen En upplevelse i Kvarken. Vi fick storslagna bilder! Till den

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 3/2011

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 3/2011 PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 3/2011 Tid: fredagen den 9 september 2011 kl. 13.00 Plats: Österbottens förbund, 2 vån., Sandögatan 6, Vasa 1 Mötet öppnas Mötet öppnades kl. 13.01 av

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

VÄRLDSARVSDAGARNA 12.-15.8.2010

VÄRLDSARVSDAGARNA 12.-15.8.2010 VÄRLDSARVSDAGARNA 12.-15.8.2010 Kom med och fira Kvarkens skärgård, vårt gemensamma världsarv! Alla evenemang under Världsarvsdagarna är öppna för allmänheten! VÄLKOMMEN! PROGRAM Torsdag 12.8. De finländska

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

Anvisningar för användande av logon för världsarvet Kvarkens skärgård

Anvisningar för användande av logon för världsarvet Kvarkens skärgård Anvisningar för användande av logon för världsarvet Kvarkens skärgård 1. SYFTE 2. INNEHÅLL 3. ÄGANDERÄTT TILL OCH ANVÄNDNING AV LOGO 4. LOGOANVÄNDNING 4.1 Användargrupper 4.2 Villkoren för användning av

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange.

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange. Seminariet inleddes med en registrering och ett drop-in-fika för de c:a 60 deltagarna som hade anmält sig. Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna och informerade om dagens agenda. Lennart informerade

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Vi har legat under samma is

Vi har legat under samma is United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Världsarvet Höga kusten / Kvarkens skärgård Vi har legat under samma is Utbildningsmaterial om det gemensamma världsarvet Höga kusten/kvarkens

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Verksamhetsplan. Fastställd på höstmötet

Verksamhetsplan. Fastställd på höstmötet Verksamhetsplan 2016 Fastställd på höstmötet 25.11.2015 Fastställd på höstmötet 25.11.2015 Innehåll Introduktion... 3 Medlemmar... 3 Kontoret... 4 Strategin... 4 Engagera Åland... 5 Samarbete med landskapsregeringen...

Läs mer

Nyhetsbrev Kvarkens skärgård

Nyhetsbrev Kvarkens skärgård Nyhetsbrev Kvarkens skärgård VÄRLDSARVETS VÄNNER Nummer 4, 15.9.2012 SVEDJEHAMN LOCKAR TURISTER Forststyrelsen har för andra sommaren i rad bedrivit en infostuga i Svedjehamn, Björköby, vars personal berättar

Läs mer

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Tema 7. Lägerskolor och temadagar med världsarv i fokus

Tema 7. Lägerskolor och temadagar med världsarv i fokus Tema 7. Lägerskolor och temadagar med världsarv i fokus Världsarvsundervisning är en spännande ingång till de flesta skolämnen som finns på schemat i skolan i Sverige och Finland. Skolan kan jobba med

Läs mer

Protokoll för Kvarkens världsarvsdelegations möte 5/2007

Protokoll för Kvarkens världsarvsdelegations möte 5/2007 Protokoll för Kvarkens världsarvsdelegations möte 5/2007 Tid: tisdagen den 11.12.2007 klockan 09.00 Plats: Österbottens förbund, Sandögatan 6, 2 vån, Vasa 1 Mötet öppnas Mötet öppnades klockan 9.03. Olav

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen.

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Systemtänkande för kvalitetssäkring. Vi har ett antal BESÖKSMÅL i området och dessa kan föranleda Vandringsturism. Vandringen går på LEDEN och den som

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Plats och tid Sammanträdesrum Lunne, kl. 13.00 16.00. 2. Johanna M går igenom föregående anteckningar.

Plats och tid Sammanträdesrum Lunne, kl. 13.00 16.00. 2. Johanna M går igenom föregående anteckningar. Natur- och friluftsråd 2015-04-10 1(5) Plats och tid Sammanträdesrum Lunne, kl. 13.00 16.00 Närvarande Se bifogad deltagarlista Per N hälsar välkommen och inleder mötet. 1. Dagordningen godkänds. 2. Johanna

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2014 Inledning Integrationsfonden lägger

Läs mer

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE i Västerbotten Rapporten är framtagen av Länsbiblioteket i Västerbotten, 2015 Bakgrund Västerbotten är ett län med en framstående litterär tradition, med författare som har starka

Läs mer

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Undvik att bli missförstådd: Utveckla ditt kroppsspråk så det stämmer med budskapet Det som mest påverkar beslutsfattande sitter mellan halsen och buken

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation

Läs mer

Protokoll för Kvarkens världsarvsdelegations möte 2/2007

Protokoll för Kvarkens världsarvsdelegations möte 2/2007 Vasa 6.6.2007 Dnro 579/022/2007 Protokoll för Kvarkens världsarvsdelegations möte 2/2007 Tid: tisdagen den 24.4.2007 kl 15.00 Plats: Västra Finlands miljöcentral, Skolhusgatan 16, 2 vån, Vasa 1 Mötet öppnas

Läs mer

BIOLOGI, GEOGRAFI och MILJÖPEDAGOGIK

BIOLOGI, GEOGRAFI och MILJÖPEDAGOGIK Kurser inom BIOLOGI, GEOGRAFI och MILJÖPEDAGOGIK Du som vill lära dig själv och andra: Om och för livet och världen! Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Strandgatan 2, 65100 VASA

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för effektivt samarbete VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för effektivt samarbete! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Plan för samhällsorientering Skara kommun

Plan för samhällsorientering Skara kommun 1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 Sammanställning av workshop Grupp nr 1 Risker och utmaningar Förvaltningen av reservatet och världsarvet. Personavhängigt ett fåtal personer. Det innebär

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Hand i hand över havet, del II

Hand i hand över havet, del II Hand i hand över havet, del II LAG och kansli från Nedre Dalälven på besök i Pomoväst. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Dnr: 51 Jnr: 2010-150 Projekttid:

Läs mer

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan 2016-03-14 En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan Vattnet i skolan är en samverkan med synergieffekter mellan vattenråd och skolor, som provats av Lygnerns vattenråd under 2013-2016. Detta

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Fördjupning, presentation. Höga Kusten

Fördjupning, presentation. Höga Kusten Fördjupning, presentation. Höga Kusten Nr Bild Text i bild Speakermanus, innehåll 1 2 3 Höga kusten i ett gränsöverskridande världsarv Våra unika värden vårt ansvar Grand canyon, Galapagosöarna, Påskön,

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB VAD kan jag? HUR delar jag med mig? VILKEN är Affärsnyttan? VARFÖR har mina kunder valt mig? www.stepeducation.se olofson@stepeducation.se 070 208 67 88 St Lars

Läs mer