Slutrapport. KonkurrensKraftiga KransKommuner "4K" ID Bjurholms Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. KonkurrensKraftiga KransKommuner "4K" ID 41364. Bjurholms Kommun 212000-2833"

Transkript

1 Slutrapport Version Projektnamn Ärende-ID KonkurrensKraftiga KransKommuner "4K" ID Stödmottagare Organisationsnummer Bjurholms Kommun Redovisningsperiod Total projektperiod Insatsområde Åtgärd Sökt belopp för utbetalning 1.1 Entreprenörskap och nyföretagande 3.1 Entreprenörskap och nyföretagande 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Konkurrenskraftiga kranskommuner 4K Umeåregionens starka tillväxt kan till stora delar tillskrivas Umeå. Förutsättningar finns dock för kranskommunerna (Vindeln, Vännäs, Robertsfors, Bjurholm och Nordmaling) att vara med och bidra till regionens fortsatta utveckling och tillväxt. Avsikten med projekt 4K var att stärka den regionala samverkan vilket skulle ge bättre kunskaps- och erfarenhetsutbyte. 4K skulle även bidra till att utveckla redan befintliga nätverk och fördjupa samarbetet mellan olika aktörer på såväl regional som nationell och internationell nivå. Samverkan över kommungränserna sågs och ses som en nödvändig förutsättning för att kranskommunerna skall bli starka och kraftfulla aktörer som bidrar till regional tillväxt. Genom projektet skulle möjligheterna att identifiera gemensamma problemområden, strategier och aktiviteter ökas. Detta skulle innebära att det lokala näringslivet i respektive kommun skulle få ökade möjligheter till påverkan, utveckling och omvärldsbevakning. En problembild som projektet utgick ifrån var en ogynnsam åldersstruktur med konsekvenser för företagens arbetskrafts-/kompetensförsörjning. Åldersstrukturen sågs även som ett problem bland dem som äger och driver företag vilket innebar att generationsväxling var och fortfarande är ett aktuellt problemområde. I de fem kranskommunerna finns en mängd SME sammantaget finns endast en handfull företag med mer än 100 anställda. Projektet avsåg att ta till vara många av de mindre företagens utvecklingspotential och därmed driva på tillväxten i regionen. Projektet skulle även stimulera avknoppningar från befintlig verksamhet och öka inno-vationsgraden samt nyföretagandet som ett medel för att öka tillväxten. Utifrån tidigare gjorda studier, som visar på behovet av en attitydförändring avseende företagande och entreprenörskap bland mycket breda mål-grupper, skulle projektet inrikta sig på att synliggöra det lokala/regionala näringslivet och öka förståelsen för företagandets villkor och förutsättningar. Projektet har även haft för avsikt att verka för att skapa en tydlig lokal ingång med lotsande uppgift för att underlätta de lokala företagens utvecklings- och tillväxtarbete. Detta för att motverka den förvirring som kan uppkomma på grund av att det i vissa fall finns en mängd aktörer som arbetar med företagsfrämjande verksamheter. Projektet Konkurrenskraftiga kranskommuner 4K, syftade till att utveckla ett positivt näringslivsklimat där kreativitet, nytänkande och entreprenöriellt tänkande skulle stimuleras och främjas. Genom 4K skulle kranskommunerna på ett än mer påtagligt sätt bidra till regionens fortsatta utveckling och tillväxt.

2 De projekt 4K hade som övergripande mål var att öka attraktiviteten och stärka företagsklimatet i Umeåregionens kranskommuner öka förståelsen för företagarnas villkor förbättra attityderna till företagande och entreprenörskap Efter projektets avslut var målsättningen att vi skulle kunna se en indikation på ett förbättrat företagsklimat och en förändring i attityder samt att en ökad förståelse för entreprenörernas villkor. Genom projektet skulle metoder identifieras som möjliggör att vi kan fortsätta vårt arbete med ständig förbättring av näringslivsklimat och positiv påverkan på attityder i våra kommuner. Projekt 4K fokuserade på tre aktivitetsområden, Arbetskrafts-/kompetensförsörjning, Attitydförändring och Affärsutveckling. Samarbete har skett förutsättningslöst över kommungränserna för att tillsammans ta tillvara på de outnyttjade potentialer som finns ute i kranskommunerna och på det viset vara med och bidra till regionens fortsatta utveckling och tillväxt. Genom projektet har den regionala samverkan stärkts, detta i sig underlättar såväl kunskaps som erfarenhetsutbyten mellan företagare, företag och kommuner. Att utveckla samverkan över kommungränserna är en nödvändig förutsättning för att kranskommunerna skall kunna bli starkare och kraftfullare aktörer som bidrar till den regionala tillväxten. Projektets samarbete har även ökat möjligheterna att identifiera gemensamma problemområden, möta dessa med gemensamma aktiviteter och skapa strategier. Detta betyder att det lokala näringslivet i respektive kommun har fått ökade möjligheter till påverkan, utveckling och omvärldsbevakning. De aktiviteter/insatser som genomförs har dokumenteras t.ex. via minnesanteckningar, pressmeddelanden, vid vissa tillfällen via mediebevakning och naturligtvis genom aktivitetsrapportering tillbaka till finansiärer och projektägare. Ansvaret har därefter legat på resp projektledare att förmedla dessa resultat vidare till politiker, beslutsfattare, företagare och allmänhet i sina respektive kommuner. Detta är således slutrapporten för projektet KonkurrensKraftiga KransKommuner. I denna rapport presenteras resultat och en kort sammanfattning av aktiviteter som genomförts under respektive aktivitetsområde i projektet. Tackvare att Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs har deltagit i detta projekt så har dessa kommuner kunnat jobba aktivt med de små företagen och dess utveckling. 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt i projektet. Hur har de nyskapande aspekterna av projektet dokumenterats och kommunicerats? Det som varit nyskapande och innovativt med projektet har varit arbetet kring de gemensamt konstaterade problembilder som finns i samtliga av våra kommuner. En ogynnsam åldersstruktur som får konsekvenser på företagens kompetens-/arbetskraftsförsörjning Många små företag med utvecklingspotential som inte tas till vara Att attityderna och förståelsen till företagandet och dess villkor/förutsättningar behöver förändras En tydligare lokal ingång med en lotsande uppgift för att underlätta för företagens utvecklings- och tillväxtarbete Det nyskapande i projektet har således varit det arbetssätt/metod vi har använt oss av för att möta dessa problembilder. Genom att samarbeta förutsättningslöst över kommungränserna har vi kunnat tillvara outnyttjade potentialer som finns. Målet med detta arbete har varit att bidra till kommunernas och regionens fortsatta utveckling och tillväxt. Vi har även förstärkt den regionala samverkan, skapat nya kanaler för erfarenhetsutbyten och information. Detta underlättar i det dagliga arbetet när det gäller kunskaps- och erfarenhetsutbyten mellan företagare, företag och kommuner. Denna utvecklade samverkan över kommungränserna är en nödvänding förusättning för att små kommuner skall kunna bli starkare, mer kraftfulla aktörer och på så sätt bidra till den regionala tillväxten. Samverkan och samarbete kommer även i framtiden att vara av stor betydelse för de små kommunernas överlevnad. Samarbetet har även gett oss möjligheter att identifiera gemensamma problemområden, strategier och att möta dessa med gemensamma aktiviteter, exempelvis vid den stora finanskris som drabbade hela vår nation. Detta har även inneburit att det lokala näringslivet i respektive kommun har fått ökade möjligheter till att påverka, få ta del av utveckling och aktuell omvärldsbevakning.

3 Som nyskapande och innovativt bör även nämnas att de aktiviteter som har genomförts för att förändra attityderna och förståelsen till företagande har gått som en röd tråd genom hela projektet. Aktiviteter har genomförts för att främja det entreprenöriella tänkandet genom hela samhället och skolsystemet. Via gemensamma föreläsningar mellan skola och näringsliv, mentorskap, nätverk, informationsinsatser och kampanjer så har man sett effekter på att synen på företagande idag kan ses som ett likvärdigt alternativ till en anställning. För att kommuniciera och dokumentera de nyskapade aspekterna i projektet så har vi genom de arrangemang vi arrangerat, nätverk, mässor, lokala dragningar i respektive kommuns KS och KF informerat om projektet, dess verksamhet och dess resultat. Via hemsida, via webbplatser och i en del kommuner via nyhetsbrev har allmänhet och mågrupper kunnat ta del av denna information. Det vi har genomfört i projektet har noga dokumenterat via minnesanteckningar/aktivitetsrapporter, vissa aktivieter finns även på bild, men också i lokala annonsblad, facebook, bloggar och you tube. 3. Projektbeskrivning, uppfyllelse av syfte, mål och målgrupp Beskriv projektets syfte och mål samt om dessa har uppnåtts. Ange projektets målgrupp och ange om man nått fram till denna. Beskriv de verksamheter som bedrivits och finansierats inom projektet. Beskriv, förklara och kommentera eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från ansökan och beslut. I nedanstående tabell ska aktiviteter enligt beslut om stöd fyllas i. Markera med x om ungefärlig budget har hpllits för respektive aktivitet. Ge en kommentar till respektive aktivitet vid behov Projektets syfte har varit att utveckla ett positivt näringlivsklimat där kreativitet, nytänkande och entreprenöriellt tänkande skulle stimuleras och främjas. Som ett resultat av projektet skulle kranskommunerna på ett mer påtaligt sätt kunna bidra till regionens fortsatta utveckling och tillväxt. Målet med projetet har varit att: - Öka attraktivietet och stärka företagsklimatet i Umeåregionens kranskommuner - Öka förståelsen för företagarnas villkor - Förbättra attityderna till företagande och entreprenörskap Målgrupperna har varit företag, företagarorganisationer, offentliga organisationer, politiker, tjänstemän, högskola/universitet, vuxenutbildningssamordnare, studerande, studieförbund och allmänhet. Projektet har medfört att kommunerna har kunnat arbeta med de små företagen och dess utveckling efter de lokala behov som funnits. Nedan följer en kort sammanfattning om vad vi arbetat med under resptektive rubrik i projektet. ARBETSKRAFTS- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Vi är framme vid den tidpunkt då pensionsavgångarna ökar, för många företag är detta ett stort problem - var hittar man kompetent arbetskraft? Att möta upp det behov som kommer att finnas kräver breda satsningar och samarbete mellan såväl privat näringsliv, som offentlig och ideell sektor i samhället. Det handlar om att våra kommuner måste uppfattas som aktiva, med attraktiva boendemiljöer och med god service till medborgarna. Behovet av utbildningar som är anpassade till arbetsmarknaden i våra respektive kommuner kommer att kräva en utvecklad dialog mellan näringsliv - universitet/högskola - vuxenutbildningsanordnare. För många företag inom kommunerna har det varit svårt att få tag den kompetens man söker. Även de små, solo- microföretagen har behövt en kompetensförstärkning i bl.a. ledarskap och IT, men också rent generellt i affärsutveckling och omvärldsanlys. De lite större företagen har haft problem med att finna rätt kompetens, varför det har varit viktigt att marknadsföra dem och kommunen som en attraktiv arbetsplats. Under lågkonjunkturen och finanskrisen var behovet lite av det omvända. Då blev det istället viktigt att behålla rätt kompetens i företagen, så att inte dessa skulle dräneras och tappa i så stor utsträckning att återhämtningen i kommande högkonjunktur skulle försvåras soch fördröjas. Här har projektet varit oerhört lyckosamt genom den satsning som genomfördes och som uppmärksammats på riksnivå i de kommuner som drabbades hårdast. Målgrupp: företag, universitet/högskolor, vuxenutbildningsanordnare och politiker. Under detta aktivitetsområde har projektet arbetat med att skapa nya nätverk, sammarbeten med Umeå Universitet och dess olika fakulteter, ENS, Uminova. Detta för att hitta möjligheter för vårat lokala näringsliv att få till ett bra och givande samarbete med universitetet, samt att skapa möjligheter för studenter att bli medvetna om och komma ut till kranskommunernas företag för att kunna erbjuda examensarbeten, projekt etc. Detta är för en del av de deltagande kommunerna ett nytt arbetssätt. Detta nya samarbete har även inneburit att vi gemensamt har genomfört studiebesök hos företagen i respektive kommun tillsammans med lärare från Umu.

4 Det är av stor vikt att detta samarbete fortsätter, en förutsättning för att skapa en förståelse och ett gott samarbete mellan kommun, universitet och näringsliv. För detta arbete har även ett samverkansavtal mellan de deltagande kommunerna och ENS (enheten för näringsliv och samhälle vid Umu) tagits fram. Projektet har även jobbat tillsammans med SFI-lärarna och flyktingsamordnarna, detta för att informera våra "nya svenskar" om möjligheter till eget företagande, arbeten och regelverk. Detta samarbete har varit mycket intressant för oss alla, ett givande och tagande som fört de inblandade närmare varandra. Nya nätverk är uppbyggda för att underlätta det fortsatta arbetet. Ett samarbete med Umeåregionens arbetslivskonsulent har även inletts. Vi har även fört dialog med Viva kompetenscentrum och projektet "Vi flytt visst" under projektperioden. Detta i syfte att förmå "nya svenskar" med efterfrågad kompetens att flytta från Stockholms området till Umeåregionen. Tyvärr satte lågkonjunkturen och finanskrisen käppar i hjulet för det fortsatta arbetet inom denna aktivitet. Det genomfördes trots detta ett antal studiebesök med intresserade "ny svenskar" från Stockholms området, man reste runt i våra kommuner under ett par dagar och bekantade sig med såväl miljön, som med arbetsplatser, skolor etc. Projektledarna passade vid dessa besök även på att visa olika företag, besöksmål och möjligheter till boende. Regelbunda träffar med den lokala arbetsförmedlingen och kommunledning har genomförts. Vid dessa möten har vi fått ta del av information om arbetsmarknadsläget, arbetslöshetssiffror och prognoser. Ett bra modell att arbeta vidare på för att upprätthålla korrekt information och kunskap om varandras arbete. Arbetsförmedlingen har i vissa av våra kommuner även deltagit på frukostmötena med företagen, där har man kunnat lämna aktuell information när det gäller arbetslöshet, men även vilka möjligheter företagen har för att kunna anställa inom olika program. Ett inslag som varit uppskattat av våra besökare. Information leder till kunskap. Således har frukostmöten, olika nätverksaktivieter, föreläsningar och informationer genomförts för att stärka de lokala företagen i kommunerna. Projektledarna var även med och marknadsförde kommunerna vid "Västerbotten på Grand" vid ett tillfälle. Där gavs information om Umeåregionen i allmänhet, samt information om de enskilda kommunerna till de av kommunerna speciellt inbjudna gästerna. Träffar har även genomförts med regionens utbildningsanordnare, detta för att i förlängningen skapa förståelse och insikt i vilka kommande behov av kompetens det lokala näringslivet har. ATTITYDFÖRÄNDRING En attitydförändring ansågs nödvändig för att kranskommunerna och dess näringsliv framgent ska uppfattas i en positiv anda. Avsikten var att respektive kommunnamn skulle bli synonymt med företagsamhet/ entreprenörsanda och gott företagsklimat. För att uppnå detta måste en näringslivskultur utvecklas där kreativitet, nytänkande och entreprenöriellt tänkande stimuleras. I den gemensamma tillväxtstrategi som antagits av Umeåregionens regionråd betonas vikten av att arbeta med företagsamhet/entreprenörskap i skolan. Att arbeta med attityder är ett mycket långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Då detta är ett område som betonas av såväl företagare som politiker så skulle en stor del av projektets verksamhet ske inom detta aktivitetsområde. Målgrupp: Allmänhet, tjänstemän, politiker, företagarorganisationer, studieförbund, etc. Arbetet med attitydföränding har vi genomförts på två sätt. En utåtriktad del där vi marknadsfört kommunen som en positiv etableringsort, synliggjort det lokala näringslivet, genomfört marknader, mässor och andra publika tillställningar där vi visat på det lokala företagandet, samt föreläsningar men grundbudskapet om attityder. Minst lika viktigt har det interna arbetet varit, arbetet inom kommunen bland tjänstemän och politiker. Det har varit viktigt för att skapa goda kontakter mellan dessa grupper, det har och är nödvändigt för att generera förståelse för varandra, varandras arbete/uppdrag och för att i förlängningen underlätta vid kontakterna med företagarna och näringslivet. I slutändan är ju målet att kunna erbjuda allmänhet, företagare och medborgare kortare kommunala beslutsvägar. Här finns fortfarande mycket kvar att göra och förhoppningarna är att man i ett kommande projekt ska kunna jobba mer specifikt med just dessa frågor. Nämnas kan även att i vissa av kommunerna har det genomförts en del riktade insatser direkt mot företagande kvinnor, tex den enkät där frågeställningen gällde behov och önskemål av utveckling/personlig utveckling. Efter genomgång av enkätsvaren har aktivitetsplaner lagts så att dessa behov har bemötts och tillgodosetts.en mängd företagsbesök har genomförts i kommunerna i olika konstellationer, ibland även tillsammans med den politiska ledningen i kommunen.

5 Syftet har varit att skapa en bättre relation och naturlig dialog mellan kommunledning och företagare. Att identifiera behov av: samverkan, företagsledar-, företags- eller produktutveckling, kompetensutveckling, finansiering etc. Förhoppningarna är att detta skall leda till nytt arbetssätt i kommunerna, en modell som gör att vi skapar större förståelse, bättre attityder och därmed även i förlängningen ett bättre företagsklimat. Detta i sig gynnar såväl kommunerna som näringen. Det vi har sett under projektet är att företagen generellt sett är positiva till samverkan, företagsutveckling och produktutveckling, både till att driva företagande i våra kommuner, men också till utveckling av produkter. De problem/hinder man dock lyfter i detta sammanhang är ofta att de flesta mindre kommuner inte tillhör en tillväxtregion, utan sakteligen är på väg att avfolkas. Som tidigare nämndes är majoriteten av de tillfrågade företagen generellt sett positiva till behovet och möjligheterna till samverkan både inom och utom kommunen. De ser ett uppenbart behov av att samverka och har insett att det är ett måste för lönsamheten på sikt. De områden man gärna lyfter då det är tal om samverkan är kompetensförsörjning och marknadsföring/ försäljning men även ett närmre samarbete för att få /kunna ta offentliga uppdrag. Produkt-/tjänsteutveckling anser många av företagarna är en förutsättning för att kunna leva vidare i sina respektive företag. Förslag på aktiviteter/åtgärder för att hjälpa företag att öka sin produktutveckling skulle kunna vara genom att hitta resurser så att produktutvecklare/ägare bättre kan fokusera på utvecklingsarbetet, genom bättre samarbete med universitet/högskolor, få in fler examensjobb/praktikanter i företagen, utbilda den egna personal/företagsledning i marknadsföring samt hitta kunder som man kan vidareutvecklas tillsammans med. Sammanfattningsvis kan sägas att en kontinuerlig samverkan och dialog kring näringslivet och dess betydelse har förts under projektperioden i olika konstellationer i enlighet med projektets syfte. För att kunna se hur attityderna för företagande, entreprenörskap och företagsklimat förändrats under projektperioden så har vi följt flera av de mätningar som görs nationellt på detta område. Vi köpte även in en undersökning som genomfördes av SCB (SCB:s analysmodell Företagsmiljöindex och Företagsserviceindex) i inledningen av projektet 2008 samt under Detta för att kunna ha ett utgångsläge initialt för projektets arbete samt för att få en uppföljning av projektet under det avslutande året. Nedan redovisas resultat från några av de mätningar som vi följt under projektperioden. * Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning Kommun År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Bjurholm Nordmaling Robertsfors Vindeln Vännäs * Nyföretagarbarometern, Jobs & society. Ranking efter flest nyregistrerade företag per 1000 invånare Kommun År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Bjurholm Nordmaling Robertsfors Vindeln Vännäs * Jämställd företagsamhet. Företagarnas Jämställdhetsindex Kommun År 2008 År 2009 År 2010 Bjurholm Nordmaling Robertsfors Vindeln Vännäs

6 * SCB.s Företagsmiljöindex och Företagsserviceindex Denna undersökning låg till grund för projektets utvärdering av insatserna gällande företagsklimatet. Under uppstartsåret 2008 genomförde 4 av 5 kommuner undersökningen. Nordmaling var den kommun där den inte genomfördes och det beror på att man där kom igång sent med projektet. Avslutningsvis under 2010 genomfördes en uppföljning av denna undersökning och nedan redovisas resultatet. Undersökningen bestod av två delar A) Företagarna om regionens företagsmiljö B) Företagarna om kommunens service åt företagen. De övergripande resultaten i undersökningen redovisades som ett betygsidex. Dessa kan variera från 0-100, ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens företag gett år sin kommun och region. Resultat för 2008 och 2010 A) Företagarna om regionens företagsmiljö. Faktorer inom detta område var: * Kompetensförsörjning * Samhällsservice, boenden m.m * Regionens attraktivitet * Kontaktytor och rådgivning * Finansiellt stöd * Kommunikationer * Inställning till företagande Sammanfattande betygsindex (FMI) redovisas för varje kommun nedan. Kommun Resultat 2008 Resultat 2010 Bjurholm Nordmaling Deltog ej 47 Robertsfors Vindeln Vännäs Genomsnittet för alla deltagande kommunerna i Sverige var: Genomsnittet för de deltagande kommunerna i projektet var: 48, 5 48, 2 B) Företagarna om kommunens service åt företagen. Faktorer inom detta område var. * Inställning till företagande * Service * Tillståndsgivning * Upphandling Sammanfattande betygsindex (FSI) redovisas för varje kommun nedan. Kommun Resultat 2008 Resultat 2010 Bjurholm Nordmaling Deltog ej 39 Robertsfors Vindeln Vännäs Genomsnittet för de deltagande kommunerna var : Genomsnittet för de deltagande kommunerna i projektet var: 44, 75 43, 2 Se bifogad rapport.

7 Sammantaget kan man konstatera att vi (projektkommunerna) i SCB:s mätningar i genomsnitt legat över det totala genomsnittet bland Sveriges 290 kommuner, men inget resultat är så bra att man bara kan luta sig tillbaka och slå sig till ro - vi måste och kan bli bättre. Det är av största vikt för alla kommuner och synnherhet små kommuner, att vara attraktiva att etablera sig i, men även för att ge företagen möjlighet att utvecklas, verka och att vara konkurrenkraftiga i. Ett arbetet som i förlängningen bara kan leda till vinst för alla inblandade parter. Sammanfattningsvis kan sägas att en kontinuerlig samverkan och dialog kring näringslivet och dess betydelse har förts under projektperioden i olika konstellationer i enlighet med projektets syfte. AFFÄRSUTVECKLING Under denna aktivitet har vi arbetet med flera olika delaktivieter, så som Avknoppning, Generationsväxling/ ägarskifte, Stöd & rådgivning samt Samverkan. Detta aktivitetsområde har som synes spänt över många olika aspekter kring företagande och näringliv. Nedan redovisas var och ett av delaktivitetsområdena. 1. AVKNOPPNING Företagsetableringar och produktutveckling utifrån ideér som härstammar från befintlig produktion och verksamhet är mycket låg i de fem kommuner som varit involverade i projekt 4 K. Tanken var att projektet inom denna aktivitet skulle arbeta med en lokal inventering av ideér samt agera kontaktlänk/lots i arbetet med att utveckla dessa ideér. Målgrupp: Anställda i såväl privat som offentlig sektor samt företagsorganisationer och olika nätverk. Enskild rådgivning har erbjudits till befinliga företagare men också nyföretagare som haft behovet, det har även inbjudit till workshops som arrangerats i projektet, men också i samverkan med universit och högskola. Projektet har i vissa kommuner även i denna fråga haft ett bra och nära samarbete med SLU skogsfakulteten. Projektet har som tidigare nämnts under projektperioden haft ett nära och bra samarbete med Universitet och högskola, ett exempel på en mycket bra aktivitet var när lärarna från universitetet genomförde studiebesök hos våra lokala företag i respektive kommun. Detta genomfördes för att man på lärarhåll skulle få en god kännedom om näringslivsstrukturerna i kranskommunerna kring Umeå. Men lminst lika viktigt för att studenterna i förlängningen ska få kännedom om att det finns en arbetsmarknad utanför Umeå. En större och bredare arbetsmarknad som även här kräver olika högre utbildningar, därmed skapas större möjligheter till arbete i regionen efter avslutade studier. I våra kommuner har vi kommit olika långt när det gäller alternativa driftsformer. I de kommuner där detta är genomfört har projektet varit delaktiga i framtagandet av policydokument för alternativa driftsformer. I kommuner där man inte kommit lika långt har informationsmöten kring frågorna arrangerats för att sprida kunskap och information. 2. GENERATIONSVÄXLING / ÄGARSKIFTE Är ett aktuellt område inom snart framtid för många av länets företagare eftersom åldersstrukturen är relativt hög, dock finns svårigheter för hur detta skall genomföras på ett bra sätt. Tanken i projektet var att genomföra aktivieter för att säkra en fortlevnad och utveckling av de aktuella företagen i våra respektive kommuner. Vår intention var bl a att utveckla ett regionalt koncept för kompetensutveckling och stöd till dem som köper företag i samverkan med andra aktörer på samma arena. Aktörer som även dom arbetar med företagsbefrämjande åtgärder tex ALMI, projekt EntreprenörCentrum, Företagarna etc. Målgrupp: Äldre företagare i våra kommuner, de som kan tänkas "ta över" företag, företagsorganisationer och nätverk. Ett antal försök att anordna workshops har gjorts, dock kan man konstatera ett ganska svalt intresse från målgrupperna. Vi har även haft kontakter med olika företagsmäklare, detta för att skapa en kompetens för att kunna lotsa rätt när behov skulle tänkas uppkomma. Responsen från företagen har generellt varit dålig och det är bara att erkänna att detta är ett svårt och tungjobbat område som behöver mer insatser än vad vi lyckats med totalt i detta projekt. Samtidigt kan forskning konstatera att de flesta företag som befinner sig i ett skede för generationsskifte, inte har förutsättningar att genomföra detta själv. En anna förklaring till det låga intresse lokalt i kommunerna kan även vara att företagen själva velat generationsväxla utan inblandning från kommunen /projekt. Vi har även arbetat tillsammans med ALMI och EntreprenörCentrum i frågan.

8 3. STÖD & RÅDGIVNING Ett aktivitetsområde som varit relativt brett, men som avgränsats avseende nyföretagande där den aktuella målgruppen lotsats vidare till projektet "EntreprenörCentrum". Målet var att projekt 4K skulle vara ett bollplank och kontaktlänk för de befintliga företagen avseende investeringar och övrig företagsutveckling. Förutom detta var tanken att man skulle fokusera på företagare som tidigare inte deltagit i affärsutvecklingsinsatser lokalt/ regionalt. I projektet skulle även de metoder och arbetssätt som utveckats inom konceptet med affärsrådgivning för kvinnor integreras fullt ut i våra verksamheter. En fortsatt och fördjupad dialog med de Lokala Resurscentra i våra kommuner sågs även fortsättningsvis som viktigt. Konstateras är att vi lever i en föränderlig värld som blir allt mer globaliserad, detta innebär att vi alla påverkas av vad som sker i andra länder och regioner. Därför är det av största vikt att även våra företag anpassar sig och "hänger med" i utvecklingen för att vara konkurrenskraftiga. Genom att lyfta in transnationella erfarenhetsutbyten och genomföra aktiviteter i samverkan med kommuner, organisationer och/eller företag i andra länder så ökar vår insikt, vår omvärldsbevakning samt våra möjligheter att dra fördelar av globaliseringen. Målgrupp: Befintliga företag, företagsorganisationer, nätverk och företagare som tidigare inte deltagit i affärsutvecklingsinsatser lokalt/regionalt. När det gäller stöd och rådgivning till företagen har det under projektet varit en stor del av arbetet. Rådgivning har skett till verksamma företag, information om finansieringar och företagsstöd, lokalfrågor, marknadsförutsättningar etc har även varit aktuellt. Vi har även genomfört rådgivning till ideella organisationer och föreningar som haft verksamheter som man velat utveckla till näringsverksamhet. De presumtiva företag som varit i kontakt med projektet med funderingar och tankar om att starta företag har blivt lotsade vidare till EntreprenörCentrums verksamhet, detta för att avgränsa verksamheten i enlighet med beslut och för att ha en god samverkan mellan projekten. Projektledarna har även deltagit i dialog och besök från presumtiva företagsetableringar i sina respektive kommuner. Under projektperioden har även ett stort antal företagsbesök genomförts, detta för att skapa personliga relationer och förståelse mellan företagare och kommunala tjänstemän/politiker. Identifiera vilka behov företagen har, vilka krav man har på kommunens tjänstemän samt deras visioner om framtiden. Företagsfrukostar/dialogmöten har genomförts, vid dessa träffar har ibland gästföreläsare deltagit med olika temaföreläsningar. Dessa teman är planerade enl önskemål från målgruppens behov och utalade intresse. Mötena har varit relativt bra besökta, vid träffarna har även företrädare från kommunerna deltagit, det har varit såväl tjänstemän och politiker, men även representanter från Arbetsförmedlingen. Ett antal workshops och gruppcoachningar har genomförts för att ge företagarna och intresserade möjlighet till utveckling av såväl den egna personen som företaget. Föresläsningar och nätverksträffar för att stärka det lokala näringslivets samarbete har även arrangerats. 4. SAMVERKAN Samverkan och samordning mellan olika aktörer, verksamheter och aktiviteter var en förutsättning för att nå bred genomslagskraft och lyckas nå uppsatta syften och mål som vi hade för projektet 4 K. Projektet skulle aktivt arbeta för samordning mellan verksamheter som arbetade med olika företagsfrämjande insatser. Genom att skapa en tydlig ingång i respektive kommun så har vi kunnat lotsa de olika målgrupperna till rätt organisation, nätverk eller projekt som haft betydelse för den enskilde individen och dess behov. Detta i sig har dessutom stärkt samverkan mellan de olika deltagande kommunerna i projektet, men även med andra offentliga aktörer, företagarorganisationer, studieförbund, nätverk och andra projekt. Det har också varit av stor vikt att samverka med de deltagande kommunerna i projektet, detta för att gemensamt lyfta fram och stärka det lokala näringslivet och företagsklimatet. Detta har vi gjort genom att skapa nätverk över kommungränserna via gemensam kompetensutveckling, seminarier och workshops. Det har även handlat om att bygga kontaktvägar till organisationer/verksamheter som arbetar med att attrahera, stödja och främja externa etableringar och investeringar i våra kommuner/region. Här har Invest in Sweden Agency, Invest in Västerbotten Agency, Handelskammaren varit viktiga samarbetspartners. Samverkan är med andra ord viktig på alla nivåer - lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

9 Samarbetet mellan de deltagande kommunerna i projektet har fungerat bra, vi har dessutom ett nära och gott samarbete med Umeå - en förutsättning för oss ute i kranskommunerna. Projektet har även under projektperioden samverkat med andra projekt som tex Next Step, UrTurism, Grön Framtidsgård, Biofuel Region, EntreprenörCentrum. Hållbart resande, Vi flytt visst, Mer kvinnor i basen, Resurscentra, Mera kreativitet - bara för att nämna några. Samverkan har även skett med andra myndigheter såväl lokalt som regionalt och nationellt. De lokala studieförbunden har också varit självklara samarbetspartners under projekttident. Tillsamman blir vi starkare, samverkan är en förutsättning för att kunna skapa bra resultat, vilket är målet med allt utvecklingsarbete i våra kommuner. Våra kommuner är så små att samverkan är ett måste och en förutsättning för att kunna skapa bestående föränding, utveckling, tillväxt och resultatat. Samverkan har alltså skett såväl externt som internt i respektive kommun. Att samverka med de kommunala tjänstemän och politiker som verkar i våra kommuner, lokala arbetsförmedlingsrepresentanter etc har varit en viktigt faktor för projektet. Att tillsammans sätta agendan, planera aktiviteter och delge varandra information och erfarenhetsutbyten har varit betydelsefullt. Målgrupp: Kommuner och andra offentliga aktörer, företagarorganisationer, studieförbund, nätverk och andra projekt. Aktiviteter enligt beslutad tid- och aktivitetsplan Arbetskrafts-/Kompetens försörjning Attitydförändring Affärsutveckling - avknoppning, generationsväxling/ avknoppning, stöd & rådgivning, samverkan Uppföljning och utvärdering Inom budget X X X X Kommentar Informationsspridning om verksamhet och resultat Projektutvärdering och slutredovisning X X

10 4. Indikatorer Beskriv i vilken utsträckning projektet har uppfyllt de i beslutet förväntade utfallet av uppställda indikatorer. Kommentera och analysera eventuella avvikelser. Ange namn och, om möjligt, organisationsnummer på eventuella nya företag samt beskriv vilken typ av nya arbetstillfällen som eventuellt har skapats som ett resultat av projektets verksamhet. I tabellen nedan redovisas det sammanlagda utfallet för den totala projektperioden för respektive indikator som finns angiven i ansökan och beslut. (Var uppmärksam på om indikatorn ska delas upp på kvinnor/män samt kvinnor/män med utländsk bakgrund) Den presenterade siffran per indikator representerar uppnått mål i projektet under hela projektperioden. Siffran inom parentes anger indikatorerna i projektet enl beslut för projektperioden. Indikator Kvinnor Män Varav kvinnor/män med utländsk bakgrund Antal nya/skapade arbetstillfällen (fördelat 37, kvinnor och män) (43) (65) Antal nystartade företag (fördelat på ägda av 49, 5 96, 5 - kvinnor och ägda av män) (35) (40) Antal nystartade företag med delat/mixat ägande Antal Åtgärdsspecifika indikatorer (se beslut om stöd) Antal företag som fått stöd/rådgivning (60) Antal deltagare i aktiviteter (350) (90) (400) - (150) (750) 5. Jämställdhet/Integration och mångfald/miljö/folkhälsa På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter jämställdhet/integration och mångfald/miljö/folkhälsa? Beskriv utförligt de aktiviteter som gjorts för att positivt påverka jämställdhet/integration och mångfald/miljö/folkhälsa. Har projektets genomförande och resultat påverkats av att de horisontella kriterierna har uppmärksammats? (Folkhälsa är ett obligatoriskt kriterium för samtliga projekt inom programområde Östra Mellansverige. Projekt inom andra programområden får gärna använda möjligheten att beskriva sin verksamhet ur ett folkhälsoperspektiv) JÄMSTÄLLDHET Samtliga insatser skulle genomföras med ett jämställdhetsperspektiv. Ett led i detta arbete var även att ta tillvara på de erfarenheter och utveckla de resultat som man i det tidigare projetet "Tillväxt genom samverkan" ( ) arbetat fram och redovisat. Samverkan och fördjupad dialog med de lokala resurscentra i våra kommuner var också ett viktigt inslag i arbetet. Målsättningen var att de metoder och arbetssätt som utvecklats inom konceptet "affärsrådgivning för kvinnor" skulle utgöra en självklar och fullt integrerad del i kommunens näringslivsarbete efter projektet. I projektet har vi arbetet med detta i fokus, att genomföra alla våra insatser ur ett jämställhetsperspektiv, allt från att redovisa deltagare på aktiviteter med könsfördelning, att välja föreläsare så att båda kön varit någorlunda lika representerade. Enkät till företagande kvinnor har genomförts för att kunna kartlägga vilka behov som fanns initialt i projektet, därefter har resultatet av denna kartläggning legat till grund för en del av våra aktiviteter.

11 Projektledarna har även på olika sätt i de olika kommunerna aktivt deltagit i det jämställdhetsarbete som pågått, man har också deltagit i flera av de lokala, regionala och nationella kvinnliga nätverk som finns. Nämnas kan bl a Landshövding Chris Heisters nätverk av "ledande kvinnor i Västerbotten", Näringsminister Maud Olofssons regionala nätverk, Winnet m.m. INTEGRATION OCH MÅNGFALD Umeåregionen har ett samarbete för flyktingmottagning och det är av yttersta vikt att våra nya invånare ges goda möjligheter att komma in på arbetsmarkaden. Inte minst med tanke på de problem som befolkningens och arbetskraftens åldersstruktur väntas medföra i vår region. Här var tanken att genom olika direkta aktivteter försöka skapa mötesplatser mellan det lokala näringslivet/arbetsmarknaden och nya invånare med annan etnisk bakgrund. Ett nära samarbete har skett med kommunens flyktingsamorndare, Umeå regiononens arbetslivskonsultent samt projektet "Vi flytt visst". Gemensamma aktiviteter har genomförts där man bla har kunnat informera om arbete, företagande och studier. Några av projektledarna har även deltagit på några av de regionala flyktingsamordnarträffarna - detta för att informera om vad vi har kunnat hjälpa till med. Vi har även vid frukostmöten informerat företagarna om möjligheterna till att ta in "nya svenskar" i företagen med stöd av arbetsförmedlingen. Ett bra samarbete med EntreprenörCentrum har även skett under detta aktivitetsområde. Där har man erbjudit målgruppen möjlighet att få stöd av affärsutvecklingskonsulter med goda språkkunskaper ocih olika etniska bakgrunder, samt den webb-baserade företagarskola som i dagsläget finns översatt till 6 olika språk. MILJÖ Grundtanken i projektet var att skapa ett hållbart samhälle där den ekonomiska tillväxten sker i balans med de sociala och ekologiska aspekterna av hållbar utveckling. Några direkta "miljöaktiviteter" var inte planerade, men de företag/-are som efterfrågat stöd och rådgivning i frågor som rör den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling, har lotsats vidare till organisationer/institutionereller andra projekt som arbetat mer direkt med dessa frågor. Projektledarna har på olika sätt och nivåer deltagit i arbetet och framtagandet av handlingsprogrammen till Aalborgs-åtagandena i respektive kommun. Projektet har även tillsammans men andra aktörer gemensamt arbetat med frågan på olika sätt tex genom att tillsammans med kommunens klimat och energirådgivare anordnat aktiviteter/mässa för allmänheten. I någon kommun har även projektledaren aktivit deltagit i arbetet med att ta fram en ny översikts plan, ansvarsområdet i detta dokument har då varit näringsliv. 6. Privata bidrag i annat än pengar Redogör för eventuella privata bidrag i annat än pengar som tillförts projektet. Ange vart bidraget kommer ifrån samt hur värdet på bidraget har beräknats. Beskriv om de privata bidraget i annat än pengar kan ha bidragit till att förstärka projektets uppnådda resultat. 7. Projektets övriga resultat Beskriv övriga resultat och effekter av projektet. Jämför med de övriga förväntade effekter som angetts i ansökan/beslut. Beskriv även andra positiva och negativa erfarenheter eller omständigheter som har varit viktiga för utfallet av projektet. Lågkonjunkturen och den ekonomiska kris som följde med varsel och uppsägningar har drabbat de olika kommunerna i projektet olika. Där det slog som hårdast hade det en påtaglig inverkan på vissa av de planerade aktiviteterna där kunde inga aktiviteter heller genomföras för att integrera nya svenskar i det lokala näringslivet. I de kommuner som inte drabbades lika hårt av finanskrisen så kan man istället konstatera att det kan ha varit en bidragande orsak till att allmänhet och näringsliv så aktivit och intresserat deltagit på de arrangemang som genomförts. Arbetet med generationsväxllingsproblematiken visade sig vara både svårrt och känsligt dock är vi inte ensamma om att ha uppleva detta. Att som företagare kategoriseras som potentiella generationsväxlare tycks för många vara något negativt, något som man inte egentligen vill kännas vid. De få som faktsikt har insett fördelen med en ordnad generationsväxling, har trots denna insikt haft svårt att komma till skott och verkligen göra slag i saken. De som kommit en bit på väg i processen har dessutom ofta haft problem med att köparnas ekonomiska förmåga påverkats av den ekonomiska krisen.

12 Projektet har varit lyckosamt när det gäller attityder till företagande hos såväl lärare, högskola/ universitet, studieförbund, studerande och allmänhet. Det har också varit ett bra utfall vad gäller företagarorganisationer, offentliga organisationer, politiker och tjänstemän. Däremot har projektet inte helt lyckats med förbättring av företagsklimatet. Här finns fortfarande en del att göra, men vi har startat arbetet. De regelbundna företagsbesöken tillsammans med politiker- och tjänstemannaledningen har varit ett mycket bra inslag i detta arbete. Projektet har även under projekttiden arbetat fram en nära samverkan med Umeå Universitet ENS (Enheten för Näringsliv och Samhälle), ett samarbete som inte tidigare varit så formerat och tydligt. Detta är till nytta för så väl kommunens näringsliv som för universitetet själv. En kunskap om näringslivsstrukturerna utanför Umeås kommungräns är viktig att ha med sig in i undervisningen till studenterna. 8. Projektets förväntade effekter på sikt Beskriv vilka aktiviteter som har genomförts för att projektets verksamhet eller dess resultat ska kunna leva vidare efter projektperiodens slut. Hur planeras den fortsatta verksamheten att se ut? Vilken mottagningskapacitet finns för projektets resultat? Hur ska framtida verksamhet finansieras? Hur planeras kommersialisering av eventuella nya produkter/tjänster? Genom att vi kunnat genomföra detta projekt i Umeåregionens kranskommuner så har kommunerna kommit till insikt om vikten av ett mer strategiskt och välplanerat arbete mellan kommun och näringsliv/företagarna. Vi kan fortsättningsvis använda oss av de undersökningar som klart och tydligt visar på de behov som efterfrågas, de arbetsområden som behöver prioriteras och därmed angripa problemen på rätt sätt. Det som också kan konstateras är vikten av nära, tydlig och rak dialog med målgruppen, kan vi nå förbättrat förtroende kan vi också komma mycket längre när det gäller attityder, företagsklimat och utveckling av det lokala näringslivet. För att små kommuners näringsliv skall kunna utvecklas inom nya branscher och nischer måste attityderna till alla typer av företagande förändras. Detta kan man bara göra genom ett positivit och tillåtande förhållningssätt till nya ideér, nya arbetsformer etc. Kommunerna måste också i framtiden jobba mera på att locka nya etableringar till kommunerna, detta för att bredda näringslivsstrukturen men även för att skapa nya arbetstillfällen som är en nödvändighet för att överhuvudtaget skapa inflyttning och tillväxt, men även i ett led för att bibehålla den service som idag finns i respektive kommun. Avslutningsvis vill jag lyfta fram det stratigiska arbetssättet vi använt oss av. Med kartläggningar av problemområden inom näringslivet kan man på ett mer fokuserat sätt angripa de svårigheter som är aktuella. Att med utökad dialog med näringslivet som arbetssätt kommer man i framtiden att kunna jobba på ett mycket bättre sätt, nå bättre resultat och därmed även förbättra utvecklingsarbetet i kommunerna genom god samverkan. 9. Resultatspridning samt information och offentliggörande Beskriv hur intressenter och allmänheten fått kännedom om projektet och strukturfondernas medfinansiering. Beskriv även tillvägagångssättet för erfarenhetsspridning (när, var, hur). Bifoga eget framtaget material så som trycksaker, inbjudningar, kopior på annonser, fotografier på skyltar, skärmkopia på webbplats osv. Ange adress till webbplats där information om projektet finns. All den marknadsföring som skett under perioden har kopierats och skickats in kontinuerligt vid respektive rekvisitionstillfälle. Projektet har fått uppmärksamhet i såväl press, som tv och radio. Vi har regelbudet annonserat våra aktiviteter och arrangemang. I dessa annonser och allt övrigt marknadsföringsmaterial vi distribuerat - har vi använt oss av EU-loggan enl de direktiv som finns, den Europeiska flaggan med texten om Europeiska unionen och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Kontoren har skyltats med klisterdekaler som angett "Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen". Övrigt profilmaterial som vi använt oss av tex kläder, rollups, montrar, pennor etc har även dessa försetts med EU-loggan. På kommunernas hemsidor har projektet även presenterats, dess verksamhet, finansiärer, målgrupper etc. Detta har man kunnat läsa under rubriken näringsliv ocih arbetsmarknad.

13 10. Kopplingar till andra projekt Beskriv projektets kopplingar till/samverkan med andra projekt. Projektet har samverkat med ett antal andra projekt, dels för att undvika aktivitetskrockar, men även för att på ett fördelaktigt ekonomisk sätt för projektet samverka och därmed även dela på arbetsinsatser och kostnader. Vid gemensamma arrangemang har alltid samtliga arrangörer angetts i marknadsföringen. Här nedan ges exempel på projekt som har vi samverkat med: EntreprenörCentrum Next Step "Vi flytt visst" Grön Framtidsgård Ur-turism Ur-nära Detta projekt har bl a kunnat erbjuda webbaserad nyföretagarutbildning och rådgivning till nyföretagare Har haft en näringslivsinriktning med inriktning mot företagande kvinnor och utveckling av besöksnäringen. För att få "nya svenskar" med efterfrågad kompetens att flytta till kommunen från Stockholmsområdet Har jobbat med de gröna näringarna Har arbetat med utveckling av turistföretagen Är ett leaderprojekt inom landsbygdsprogrammet, där man bla jobbat med att skapa konkurrenskraftiga företag på landsbygden, aktiva jordbruk, diversifiering av näringslivet. Projektet har på olika vis/nivåer även samverkat med följande projekt, Bio Fuel Region, Systemutveckling av skogsteknik och skogsskötse, Mera jobb - kreativitet och diversifiering, Slakteriförstudie, BAIT (Botnia Atlanica projekt) och Västerbotten Invest Agency m.m. 11 Projektföljeforskning (obligatoriskt för samtliga projekt som omfattas av följeforskning) Beskriv hur följeforskningen påverkat projektets genomförande och målsättningar. I samband med att denna slutrapport lämnas in skickas en publiceringsbar slutrapport från utvärderaren till Tillväxtverkets beredningshandläggare i digitalt format (word). 12. Övrigt Finns det ytterligare information om projektet och dess verksamhet och resultat som bör uppmärksammas? Att korrekt ange antalet företag och arbetsställen som tillkommit som ett resultat av projekt i allmänhet och av 4 K i synnerhet anser vi vara svårt. Det är svårt att utkristalliera vilka nystartade företag som har sitt direkta ursprung i de olika aktivieterna och rådgivning som man erhållit via projektet och vilka som skulle ha startat ändå utan inverkan av projektet. Detsamma gäller när man mäter antalet skapade arbetstillfällen. 13. Underskrift Slutrapporten ska undertecknas av projektledare eller person som har rätt att företräda projektägaren. Undertecknad intygar att ovan lämnade uppgifter är fullständiga och riktiga: Datum Underskrift Ort Bjurholm Namnförtydligande Maria Bahlenberg

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

Slutrapport. Insatsområde Åtgärd Sökt belopp för utbetalning

Slutrapport. Insatsområde Åtgärd Sökt belopp för utbetalning Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID Stödmottagare Organisationsnummer Redovisningsperiod Total projektperiod Insatsområde Åtgärd Sökt belopp för utbetalning 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande

Läs mer

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Lägesrapport. Utveckling av Kustvägen 117302. Kustvägens ekonomiska förening 769618-5243. Redovisningsperiod Total projektperiod Lägesrapport nr.

Lägesrapport. Utveckling av Kustvägen 117302. Kustvägens ekonomiska förening 769618-5243. Redovisningsperiod Total projektperiod Lägesrapport nr. Lägesrapport Version 2.0 090911 Projektnamn Ärende-ID Utveckling av Kustvägen 117302 Stödmottagare Organisationsnummer Kustvägens ekonomiska förening 769618-5243 Redovisningsperiod Total projektperiod

Läs mer

Lägesrapport. Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB. Projektnamn Livskraftigt företagande. Åtgärd 1.2 Bilaga nr.(till ansökan om utbetalning) 1

Lägesrapport. Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB. Projektnamn Livskraftigt företagande. Åtgärd 1.2 Bilaga nr.(till ansökan om utbetalning) 1 Lägesrapport Projektnamn Livskraftigt företagande Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB Ärende ID 27459 Tidsperiod 1/1-08 31/3-08 Rapport nr. 1 Åtgärd 1.2 Bilaga nr.(till ansökan om utbetalning) 1

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Lägesrapport. Livskraftigt företagande/ Driv eget 27459. Falun Borlänge - regionen 556645-9284

Lägesrapport. Livskraftigt företagande/ Driv eget 27459. Falun Borlänge - regionen 556645-9284 Lägesrapport Version 2.0 090911 Projektnamn Ärende-ID Livskraftigt företagande/ Driv eget 27459 Stödmottagare Organisationsnummer Falun Borlänge - regionen 556645-9284 Redovisningsperiod Total projektperiod

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Slutrapport. Bredband i glesbygd 00159534. Bräcke kommun 212000-2460 2 2012-03-30. Insatsområde Åtgärd Sökt belopp för utbetalning

Slutrapport. Bredband i glesbygd 00159534. Bräcke kommun 212000-2460 2 2012-03-30. Insatsområde Åtgärd Sökt belopp för utbetalning Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID Bredband i glesbygd 00159534 Stödmottagare Organisationsnummer Bräcke kommun 212000-2460 Redovisningsperiod Total projektperiod 2 2012-03-30 Insatsområde

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Lägesrapport. Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB. Projektnamn Livskraftigt företagande Driveget

Lägesrapport. Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB. Projektnamn Livskraftigt företagande Driveget Lägesrapport Projektnamn Livskraftigt företagande Driveget Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB Ärende ID 27459 Tidsperiod 1/4-08 30/4-08 Rapport nr. 2 Åtgärd 1.2 Bilaga nr.(till ansökan om utbetalning)

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Lägesrapport. Livskraftigt företagande/ Driv eget 27459. Falun Borlänge - regionen 556645-9284

Lägesrapport. Livskraftigt företagande/ Driv eget 27459. Falun Borlänge - regionen 556645-9284 Lägesrapport Version 2.0 090911 Projektnamn Ärende-ID Livskraftigt företagande/ Driv eget 27459 Stödmottagare Organisationsnummer Falun Borlänge - regionen 556645-9284 Redovisningsperiod Total projektperiod

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Slutrapport. URTurism 41684. Vindeln Utveckling 212000-2544 2008-1010 2008-2010

Slutrapport. URTurism 41684. Vindeln Utveckling 212000-2544 2008-1010 2008-2010 Slutrapport Version 2.1 2010-11-11 Projektnamn Ärende-ID URTurism 41684 Stödmottagare Organisationsnummer Vindeln Utveckling 212000-2544 Redovisningsperiod Total projektperiod 2008-1010 2008-2010 Insatsområde

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Projektansökan. Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till samt skickas i original i pappersformat till:

Projektansökan. Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till samt skickas i original i pappersformat till: 1(9) Projektansökan Diarienummer RS160128 Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till regionen@regionhalland.se samt skickas i original i pappersformat till: Region Halland Box 517 301 80 Halmstad

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Lägesrapport. Kontaktperson Eva Wiberg

Lägesrapport. Kontaktperson Eva Wiberg Lägesrapport Kommun Lycksele kommun Kontaktperson Eva Wiberg Tidsperiod 2009-04-01--2009-06-30 1. Periodens verksamhet och kostnader Tidsplan Redogör för hur projektet fortlöper såväl kostnadsmässigt som

Läs mer

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13 FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd Handledning till ansökningsblankett om projektstöd Rubrikerna nedan följer de punkter som finns i ansökningsblanketten. 1. Allmänna uppgifter Projektets

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Hur ska vi göra framöver? - ett hållbarhetsperspektiv på Projekt Handelsplats Surahammar Catharina Alpkvist, processutvärderare

Hur ska vi göra framöver? - ett hållbarhetsperspektiv på Projekt Handelsplats Surahammar Catharina Alpkvist, processutvärderare Hur ska vi göra framöver? - ett hållbarhetsperspektiv på Projekt Handelsplats Surahammar Catharina Alpkvist, processutvärderare 1 Hur kan man i Surahammar på bästa sätt ta hand om resultatet av Projekt

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Marseille, New Hotel of Marseille.

Marseille, New Hotel of Marseille. Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik KALLELSE 1(5) Regionråd Dag 2014-05-17 Tid 10.30 12.30 Plats ande Marseille, New Hotel of Marseille. Ingemar Nyman, Bjurholms kommun Dagmar

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Lägesrapport. Barbro Trum är via sitt företag Trum Management projektledare för Kan hon kan jag (kvinnors företagande).

Lägesrapport. Barbro Trum är via sitt företag Trum Management projektledare för Kan hon kan jag (kvinnors företagande). Lägesrapport Projektnamn Livskraftigt företagande/ Driv eget Sökande Falun Borlänge-regionen AB (Bolaget hette tidigare Utvecklingsbolaget MittDalarna AB.) Ärende ID 27459 Tidsperiod 1/4-09 31/5-09 Rapport

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer