Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Länsstyrelsen i Jönköping

Transkript

1 PROTOKOLL Sida 1/ Malin Setzer Vätternvårdsförbundet Tel Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Länsstyrelsen i Jönköping 48. Det presenterades en ny ledamot för Sportfiskarna och våra besökare och därmed beslutades att en presentationsrunda av alla var på sin plats. Däribland de nya som beskrivs nedan. Ny ledamot för Sportfiskarna: Markus Lundgren, biolog på kontoret i Göteborg. Tror att han kan tillföra kompetens inom vatten- och fiskevårdsområde. Besökare: Dirk Harmsen (Samförvaltningen Vänern) och Ove Ringsby (Bisfärområdet Vänern) från Nätverket Vänern vill titta på möjligheter om att öppna ett FOG-område som gäller hela Vänern. Arbetar med att synliggöra Vänern inom flera olika sammanhang (besöksnäringen, sjötrafik och fiske). Finns även en arbetsgrupp som jobbar med forskning och undersökning, den ligger lite efter jämfört med Vättern och saknar en hel del underlag för Vänern. Samt Cecilia Lundholm från Stockholms Universitet som kom lite senare för att presentera arbetet med Samförvaltningen så långt det är gjort. 49. Mötets öppnande Beslut: Ordförande förklarade mötet öppnat. 50. Förslag till dagordning Beslut: Dagordningen fastställd 51. Val av justeringsperson Förslag Ingvar Torsholen. Beslut: Ingvar Torsholen valdes till justeringsperson. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post lförnamn.efternamn@lansstyrelsen.se Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 Sida 2/ Föregående protokoll Protokollet från föregående möte, , är justerat, utlagt på hemsidan och bifogat till utskickade möteshandlingar. P 27. Föregående protokoll. Skrivelser till Havs- och vattenmyndigheten. Malin meddelar att de är ivägskickade och mottagna. P 23, p 16. Föregående protokoll Linda: Tidsplan för nationella förvaltningsplanen för skarv. 28 november ska det vara inskickat. Idag är sista dagen att lämna synpunkter till Linda som står för insamling och sammanställning av synpunkter. Synpunkter från fiskeenheten på Länsstyrelsen i Jönköpings län har inkommit. Syften med förvaltningsplanen är att det ska vara en vägledning för länsstyrelserna, bidra till en förbättrad uppföljning av skyddsjaktens effekter, bidra till en förbättrad uppföljning av skarvens påverkan på fiskpopulationen och riktlinjer för skyddsjakt. Anton: Länsstyrelsen tycker inte förvaltningsplanen är bra. Det har skurits bort mycket av den problemställningen som finns mellan fisket och skarven. Det var en kollega i Stockholm som fick i uppdrag att göra utredningsunderlaget gällande detta och Naturvårdsverket har skurit bort mycket av detta. Det vi trycker mest på från fiskeenhetens sida är att dom säger att det inte finns några vetenskapliga belägg för att skarven påverkar fiskbestånden och det finns ju en gedigen referenslista i rapporten med sådana studier som visar på detta men har ändå valt att inte referera till dessa. Det hoppas jag kommer med i vårt svar från Länsstyrelsen. Vi trycker även på att vi har samordningsansvar för Vättern och det är uppenbart att skarven har eller kan påverka bestånden av harr och abborre i Vättern. Vi nämner även att det bedöms som att det finns utrymme för skyddsjakt i Vättern utan att bevarandestatus av skarv påverkas. Ulf: Även öar förstörs av skarvpopulationer. Anton: Det är i och för sig marginellt enligt vår uppfattning men kan hålla med. I och för sig skapas det till och med nya värden på dessa öar. Det vi trycker på fram för allt är skarvens påverkan på fiskbestånden i första hand som vi tycker är viktigt och inte påverkan på fisket. De referenser som Naturvårdsverket valt att använda är Engströms från slutet av 90-talet, sen finns det ju nyare forskning som de väljer att bortse ifrån. Jättekonstig. Marie: Men det här yttrandet skickar ni från Länsstyrelsen? Anton: Ja, vad det blir så blir det ett sammanvägt yttrande som Linda får sammanställa med våra synpunkter. Ingvar: De ställer vi oss bakom.

3 Sida 3/17 Punkt 23, p.5. Föregående protokoll. Frågan om hur återrapportering av lax skulle kunna förbättras och Ingvar skulle lyfta frågan vid nästa möte med mer lax i Vättern. Ingvar har inte deltagit i mötet på grund av icke fungerande mail men ska göra ett nytt försök nästa gång. Men han har diskuterat med kassören att man bör försöka lyfta det och ta tag i det. Även en stadigvarande representant från Havs- och Vattenmyndigheten i Samförvaltningen bör drivas vidare och får inte tappas bort. Punkt 23, P 7. Föregående protokoll. Anton kan bara verifiera att det inte blev några utsjöprovfisken under Kommer att lyfta frågan i högsta grad och verka för att det blir av nästa år istället. Punkt 25. Föregående protokoll. Avstämning av beslutspunkterna: Anton: Viktigt att vi följer upp dessa så de inte tappas. Marie: Dessa återkommer under dagens ordningspunkter så de är med där. Punkt 29. Föregående protokoll. Det står fel antal utsatta laxar i föregående protokoll, det ska inte vara utan som sattes ut. Marie: Där hade du, Anton, ett uppdrag. Anton: Precis, men vi tar det under nytt från Länsstyrelsen. Punkt 31. Föregående protokoll. Linda undrar över punkten. Finns det någon deadline? Vem ska det skickas tillbaka till? Anton: Det är Vätternvårdsförbundets, en del av uppföljning av Vattenskyddsplanen som håller på att uppdateras just nu. Det är Karl-Magnus som jobbar med det just nu. Punkt 35. Föregående protokoll. Johnny är tjänstledig fram till årsskiftet och vi vet inte hur det ser ut efter årsskiftet. Malin är anställd till mars och Adam som är föräldraledig kommer tillbaka då. Vare sig Malin är anställd hos oss eller inte så kommer hon gå på föräldraledighet i april. Beroende på om Johnny kommer tillbaka eller inte så blir det Adam eller Johnny som kommer jobba med samförvaltningen när Malin går hem. Punkt 24. Föregående protokoll. Tidigare skrivelse om harr. Mötets deltagare får ett papper med punkter på förslag som kan läggas till på den tidigare skrivelse om fångstförbud på harr som ska beslutas om senare på dagordningen (beslutspunkt 62). Senaste information om harrbeståndet har getts

4 Sida 4/17 på plats av Beatrice innan mötet och dessutom skickats ut till deltagarna innan mötet. 53. Brukarorganisationerna rapporterar från sina årsmöten Ingvar: Hade på senaste möte representanter från Lst med på sista mötet som informerade och det var uppskattat. Fiskeklubbar runt Vättern är med i VFF med 2400 medlemmar varav både sportfiskare och fritidsfiskare. VFF innefattade tidigare alla sorters fiskare förutom yrkesfiskare. 65 år gammal organisation. Ulf: Fungerar som en viktig mellanhand mellan samförvaltningen och brukarorganisationen och Lst. Markus och Alf: Ej tidigare haft något bra kontaktsystem. Men vi har tänkt att förbättra det nu. Förbättring av kommunikation. Markus informerar om förbundet Sportfiskarna. Huvudkontor i Stockholm, 5-6 regionskontor. 35 anställda tjänstemän medlemmar, 400 sportfiskeklubbar anslutna. Hälften av organisationen är biologer eller fiskevårdskunniga. Driver fiskefrågor, är konsulter inom fiskevård. Portalparagraf: alla ska ha tillgång till bra fiske i bra fiskevatten. Att få med barn och ungdom i fisket. Kärnfrågor: Rinnande vatten, problem med vattenkraftverk och östersjölaxen. Vi vill härmed kunna uppdatera oss gällande fisket i Vättern och de frågor som rör Vättern. Ingvar: Många som är med i VFF är även med i sportfiskeförbundet. Anders: Vattenrättsägarna. Arbetar med en modell för de stora sjöarna för att ta ut en allmän fiskevårdsavgift. Finns en del motstående intressen med sportfiskarna men inte när det gäller fiskevårdsavgiftsfrågan i Vättern. Nu en riksorganisation, tidigare länsvisa organisationer. Hög anslutningsgrad av fiskerättsägare. Anton: Påpekar att i Jönköpings län är ca 70 av 200 fiskevårdsområdesföreningar som är anslutna, här pågår ett aktivt arbete att få med flera. Seth: Yrkesfiskarna. 7-8 av 20 är medlemmar i en lokalförening som är ansluten till Insjöfiskarna, som i sin tur är anslutna till Sveriges fiskarförbund. Ove: Ny i SEFS så inte några kommentarer. Bra fiske gällande alla arter förutom abborre. Harren verkar vara väldigt lokalt, vissa ställen finns mycket och vissa ställen lite eller inget. Suveränt fiske av öring, röding och lax. De flesta laxar som fångas är från utsättningarna Dessa är i väldigt god kondition och är ungefär cm. Denna sommar har varit bra och påverkar säkert fångsterna jämfört med tidigare somrar. Inget vidare bra gäddfiske i våras i norra Vättern. Efterfrågan av fiske finns och ökar. Ingvar: Det finns vissa äldre som fiskar efter sik och löja och även där upplevs som att fångsterna har ökat rejält. Ove: Intressant är även att det ses mycket siklöja även i magarna på de fiskar som rensas åt kunder.

5 Sida 5/ Nytt från Länsstyrelserna A. Anton: Medel till fiskevårdsåtgärder minskade under 2013 men senare delen av året tillkom trots allt medel. Anton går igenom vilka fiskevårdsåtgärder som genomförts under året. - I Knipån finns nu totalt över en mil långt sträcka för öringen att leka på efter införda åtgärder. - I Rödån, hög produktion trots den korta sträckan. - Har även skrivit på ett avtal med Habo kraft och Habo kommun gällande Svedån. Efter genomförda åtgärder kommer öringen kunna vandra ända upp till Hökensås. - I Hjoån, 2 fiskvägar till och fisken kan ta sig till Mullsjöns mynning. Ska även fortsätta med utloppet senare, finns i deras planer. B. Anton: Årets tillsyn. Det har varit ett intensivt tillsynsår. Mycket kontroller av personer och redskap, flest hittills. Antal beslagtagna kräftmjärdar mer än 500 i år och mer än 60 anmälningar kvar. Rekordår i negativ bemärkelse. Har säkert mycket att göra med den bra sommaren. Ulf: Vad görs med de redskap som inte är märkta. Anton: Vi har börjat med att ringa runt till det telefonnummer som står på redskapen och vissa har upptäckts vara helt fejkade. Det har lett till en del stora beslag. Anders: Leder polisanmälningarn till något? Anton: Ja, det gör det. Vi följer upp alla polisanmälningarna. Ingvar: Men många av anmälningarna blir väl ingenting? Anton: Vid anmälning gör vi även en bedömning av uppföljningsmöjligheten och av de som inte har hög uppföljningsmöjlighet blir det oftast inget med. Men av alla de som har uppföljningsmöjligheter anser vi att 30-40% som går till fällande domar de senaste åren och polisen och åklagare gör ett bra jobb när det gäller dessa. Marie: Men ni anmäler alla, ni gör ingen bedömning om vilka som ska polisanmälas? Anton: Nej, vi gör ingen sådan bedömning utan alla polisanmäls. Seth: Men är det även sjöpolisens beslag med i det presenterade materialet? Anton: Ja, det är det. Ulf: Det fiskas ju en del med GPS både när det kommer till mjärdar och nät och vi fastnar ju en del med våra redskap när vi lodfiskar på sommaren. Anton: Det är jätteviktigt att ni anmäler detta så vi utifrån en position kan dragga. Utan position är det omöjligt för tillsyn att hitta dessa. Vi har fått in mycket rapporteringar från yrkesfiskare. Vi har även köpt

6 Sida 6/17 in ny utrustning (stucture scan) för att bättre kunna hitta sådana saker utifrån en position. Seth: Man blir ju översatt ibland och det finns ingen märkning. De sätter ju ut dom när det är mörkt. Anton: Vi har uppmanat er att ta upp dessa men ni får inte göra egna beslag i yrkesfiskets eller som privatperson regi. Seth: Är det omärkt är det hittegods. Och sen ska du lämna dom till polisen. Anton: vi förordar att ni kontaktar tillsyn så lämnar vi in dom till polisen. Då kommer det med i vår statistik om beslag och anmälningar. Många av dina kollegor plockar upp beslagen, kontaktar oss och vi kommer och hämtar upp dom, ni lämnar information om vart och när de hittats och tillsyn gör därefter en polisanmälan. Om ni orkar släpa upp redskapen så får ni gärna göra så. Annars tar ni position och ringer därefter tillsyn som åker ut och hämtar upp det. C. Anton: Medel till åtgärder, systemet för att söka pengar är konstant under förändring men det har avsatts 40 miljoner i ett nationellt perspektiv för att kunna söka lite större projekt och vi kommer gå in med en samordnad ansökan gällande åtgärder för Vättern. Det kommer vara en väldigt bred ansökan med inte enbart fiskeåtgärder utan även vattenvårdsåtgärder kommer ligga med här. När Ola Brobergs (Avdelningschef för Naturavdelningen på Länsstyrelsen i Jönköping) förordnande går ut är det tänkt att han kommer bli projektledare för det här projektet. Även söka pengar inom Life, har utökat ansökningsfönstret för projekt. Inom Life måste det vara 10 miljoner så det måste vara ett paket. D. Anton: Laxutsättningarna, 5800 har satts ut hittills och som det ser ut nu så kan ytterligare 1500 kan sättas ut inom kort. Har hittat fin smolt från Fengenfors. Ingvar: Vad blir det totala antalet utsatta smolt i år då? Blir det mindre än st? Anton: Absolut mindre. Det finns inte mer att köpa. Och inför nästa år har vi kommit fram till att vi delar kostnaden mellan länen så hamnar vi under summan så att vi kan göra en direktupphandling. Trots försök till direktupphandlingar så verkar det just nu inte möjligt att få tag på mer än smolt inför Ove: Hur många sattes ut 2012? Anton: st. Ove: Kvalitetssäkrade? Anton: Ja, det har gjorts de senaste åren med sumpningsförsök som har fallit ut bra. Ingvar: Kvalitetsarbetet har verkligen fallit ut bra.

7 Sida 7/17 Ulf: Vad är anledningen till att det är så svårt att upphandla laxar. Vill inte odlarna sälja eller har dom inte fisken? Anton: Det är en kombination av flera orsaker. Vi har lagt ut information om laxutsättningarna på Länsstyrelsens hemsida. Dels är det kvalitetsarbetet som ökat efterfrågan på dessa laxar och dels är det att upphandlingsreglerna sätter stopp för att skaffa mer långsiktliga avtal. Det borde kanske vara en annan huvudman som kan köpa laxen. Ove: Hur är det i dagsläget, om inte länsstyrelsen kan fixa dom här laxsmolten finns det möjlighet för en utomstående att försöka få tag på lax och sätta ut? Anton: Ja, det finns den möjligheten om man får tag på fisk. Ove: Måste man ha tillstånd för att sätta ut denna lax? Anton: Ja, all utsättning av fisk och skaldjur kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Ove: Finns det en rimlig chans att någon annan skulle kunna få tillstånd att sätta ut lax i Vättern? Anton: Det finns alla möjligheter för det. Ove: Det finns starka viljor runt sjön som äskar mycket pengar men det känns inte alltid att det är pengarna som är problemet. Anton: Nej, pengar har inte varit det stora problemet. Mer lax i Vättern har jobbat på bra med den frågan. Plus att vi har fiskeavgiftsmedel och att vi skjutit till med fiskevårdmedel i den mån det behövts. När vi upphandlar och ska göra flerårsavtal så har problemet varit att vi alltid får medel ett år i taget och måste alltid skriva den passusen att vi köper i den mån vi har medel. Vi har ju på grund av det problem med att ha långsiktiga avtal. Inför 2014 ser det ut som att Örebro län köper en laddning smolt och Jönköping en. Sen jobbar vi på en mer långsiktig lösning där någon annan står som huvudman för det här arbetet. Det är målsättningen, att inte vi ska köpa någon lax över huvudtaget. Vi ska bevilja tillstånd till utsättningar, vi ska bevilja medel till utsättningarna och någon annan ska hantera utsättningarna. Vi kan fortfarande ta på oss rollen att bedriva kontrollarbetet så det blir bra kvalitet på den lax som sätts ut. E. Skrivelsen om lax, minskat minimimått: Anton: Vi diskuterade den sist och vi beslutade om att gå vidare med en skrivelse om att minska minimimåttet på laxen till 50 cm från 60 cm. Den skrivelsen är inte färdig i dagsläget. Men med tanke på hur laxutsättningsläget ser ut så, att det endast sätts ut laxsmolt 2013 och max laxsmolt 2014, så finns det inget behov att minska minimimåttet. Huvudskälet var ju att minska predationstrycket och det uppfylls ju om mängden laxsmolt inte blir så mycket som tänkt. Så vår tanke är att vi lägger skrivelsen på is så länge tills utsättningarna når laxsmolt igen. Seth: När den mesta laxen fångas så är den mellan cm.

8 Sida 8/17 Anton: Antalsmässigt ja. Seth: Hur är överlevnaden för den krokade laxen? Anton: Överlevnaden är troligtvis bra för laxen i Vättern jämfört med röding och öring. Merparten av laxarna i Vättern fångas under vintertid när det är kallt i vattnet och det finns flera studier som visar på att laxfiskar har bra överlevnad när vattnet kommer ner på 10 grader eller kallare. Dessutom fångas de inte på djupet så problematiken med simblåseeffekten finns inte i samma utsträckning. Min bedömning är att det är bra överlevnad på återutsatt lax. Däremot finns det ingen tvekan om att det skulle ju bli fler laxar, rent antalsmässigt, som man tar upp om man minskar minimimåttet. Men däremot tror vi att det skulle var sämre utbyte rent kilomässigt för dom väger dubbelt så mycket när de är 60 cm som när de är 50 cm. Dödligheten är inte 50 % på de som släpps ut igen. Seth: Men vi har en antalsbegränsning på fisket nu. Marie: Vi måste gå vidare nu. Anton har redovisat att han inte har en skrivelse klar. Nu framkommer att det kanske inte bör skickas in en skrivelse. Det tas upp som en punkt på nästa möte. Anton ser till att ett underlag tas fram till nästa möte och presentera det i god tid för representanterna ska ha tid att förankra det bakåt och beslut tas om skrivelsen ska läggas på is eller inte. F. Anton: Dispenser till yrkesfisket, den befintliga kommer förlängas ett halvår. Länsstyrelsen vill invänta fångststatistiken innan det beslutas om de nya dispenserna. G. Anton: Ansökan om nya yrkesfiskelicensen. 2 ansökningar kom in till Länsstyrelsen som har yttrat sig i dessa. Länsstyrelsen har förordat 1 yrkesfiskelicens för kräftfiske och det blev den som enligt överenskommelse tar över en annan yrkesfiskares verksamhet. H. Anton: Öringen (Tabergsån och Hökesån) och rödingens dag 2013, ca 2000 i Huskvarna. Hökesån hade många besökare av både öringar och människor. Ingvar: Trevligt med sådana arrangemang men är det inte slöseri med skattepengar. Marie: Det tror jag inte, det är oerhört viktig att sprida kunskap och information. Ingvar: Det går att göra på annat sätt. Anton: Saken är den att vi når människor som vi aldrig annars skulle nå. Många barnfamiljer. Vi tänker fortsätta den satsningen. Marie: Så länge det kommer besökare så är det väl använda pengar.

9 Sida 9/17 Anton: Det är överlägset den bästa guideverksamheten vi har på Länsstyrelsen. 55. Nytt från SLU Då inte Alfred är närvarande på grund av sjukdom så tar Anton och Malin upp några av de saker som Alfred skulle ta upp. A. Anton: Siklöja i sjön verkar vara bättre i år och det är bekräftat i årets ekoräkning. Det är en ny årsklass av siklöja för första gången på många år och det är väldigt positivt. Hur stark den är i relation till tidigare årsklasser har jag inte sett siffror på. Dessa är kläckta i våras från förra höstens lek. Ingvar: Så stor siklöja som jag fått i näten har jag inte sett på flera år. Och mycket är det också. Anton: Det ska bli intressant att se hur den här årsklassen överlever med tanke på att vi bedömer att det är ett högt predationstryck från både öring, röding och lax på siklöjan. Seth: Den årsklassen, hur gammal var den? Går den att fånga i trål? Anton: Den är född i år. Siklöjan växer jättefort första sommaren och går att fångas vid trålning. B. Anton: Statistik från yrkesfiskets kräftfångster och det landar på 104 ton Det kan jämföras med 85 och 90 ton de senaste åren. Det har varit ett bra kräftfiske år och det gäller även allmänhetens fiske. Malin: Det är ju endast den totala fångsten, fångst per ansträngning inte framräknat ännu. Anton: Om det speglar beståndet eller att det varit ett bra fiskeår återstår och ser. C. Malin: I somras kom ett larm från Livsmedelsverket om att sik i Vättern har halter över gränsvärdet för dioxiner och PCB. Det var däremot stor spridning i de prover som Livsmedelsverket gjort och det var endast ett fåtal prover som visade på halter över gränsvärdet. Eftersom det i Vätterns sikbestånd finns stora variationer gällande ålder, djup, områden och föda som kan påverka resultaten (och orsaka den stora spridningen i materialet) ska ytterligare undersökningar göras av befintligt material och dessutom ska ytterligare prover samlas in. Detta för att försöka hitta andra åtgärder än ett saluförbud för sik i Vättern som kan säkerställa att sik med halter över gränsvärdet inte når konsumenterna.

10 Sida 10/ Nytt från arbetsgrupperna Informationsgruppen: Har inte haft några möten. Behöver fundera på hur man ska jobba vidare med denna. Linda: Det går i vågor det här med samling i grupperna Anton: Det finns framtaget nya rollups gällande dioxiner Marie: Är det någon som har några frågor eller synpunkter så hör av er till mig via mail. Kräftgruppen: Malin presenterar hur arbetet gått till inom projektet Hållbar förvaltning av signalkräftan i Vättern och vilka förslag man kommit fram till samt det förslag till regelpaket som man kommer jobba vidare med i kräftgruppen. Diskussionen om de olika förslagen och förslaget till regelpaketet kommer därmed inte diskuteras i detta möte. Ett slutligt förslag kommer skickas ut innan nästa Samförvaltningsmöte för att beslutas om på mötet. Anton: Alla måste ta till sig att enbart titta på sin egna organisation och dess intressen. Ingvar: Titta i Bevarandeplanen för Vättern att signalkräftan bör ses som ett hot. FoU-gruppen: De har inte haft något möte sedan sist men ska ha ett möte den 18:e december. Regelgruppen: De har inte haft något möte sedan sist utan det är en del som skulle behövas tas upp och samlas i FoU-gruppen innan möte i regelgruppen has. Regelgruppen kommer att samlas i vår då flera frågor samlats ihop och kan diskuteras ihop. Tillsyn: De har normalt sett möte på våren och har inte haft någon sen sist. Ska se om inte polismyndigheten vill ställa upp för en återkoppling gällande årets tillsyn. 57. Uppföljning om uppdatering av förvaltningsplan och resursfördelning Arbeta med förvaltningsplanen som sist. Det kommer gå ihop Marie: Hur ser det ut med åtgärdslistan för förvaltningsplanen? Anton: Det presenterade Johnny vid förra mötet. Det här med resursfördelningen blir spännande och se hur HaV fördelar arbetet med resursfördelningen. Marie: Hur ser tidsplanen ut? Anton: Finns i dagsläget inget, men det ska påbörjas nästa år, beror på resurser. Har ni i Samförvaltningen några förslag eller synpunkter så hör av er till Lst. Marie: Det är viktigt att man har kuggeffekt i denna sorts dokument som kan ge en väldigt stor kraft. Det finns ett litet fönster för att jobba med detta innan det nya programmet tar fart.

11 Sida 11/ Uppföljning om Samförvaltningsarbetet Åtta år sen Cecilia var här sist, 2006 fanns det mycket slitningar mellan olika brukargrupper, forskare och myndigheter. Tackar för intervjuer Presenterar de 3 olika inriktningar som de haft i arbetet. - Samförvaltningsprojektet o Jämfört med ett liknande projekt i Polen här torsken istället för rödingen. Försökt titta på tillgång, talesätt, påverkan. Det fanns lite otydlighet om vilket mandat man hade. Har tittat på resultat utifrån sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Har samförvaltningens arbete inneburit bättre ekonomiska förutsättningar, ja om man tittar utifrån rödingens beståndsutveckling sett. o Betydelsen av att ha en samsyn är viktigt men samtidigt uppkommer olika syn på resursen o Osynligheten och osäkerheten har stor betydelse o Samsyn beror på, i vissa frågor så är den kritiskt men för andra frågor så är den mer hanterbar - Intervjuer från 2010 o Yrkesfiskare beskrivningar och kunskap om ekosystemet med avseende på näringsväv, ekosystemsdynamik, ekosystemtjänster o Ju mer man fiskar desto mer koll har man på verkligheten enligt näringsvävar sedd utifrån en som fiskar enbart en art och en som fiskar flera arter. o Fiskarna ser på ekosystemet som en helhet och använder systemförståelse för att beskriva hur det hänger ihop. o Kunskapen uppdateras hela tiden och är en produkt av överföring - från en generation till en annan. o Erfarenhet är den främsta källan till ekologisk kunskap. Frågor och synpunkter: Intresset för att lösa konflikter i en samlad form ökar. Anton tycker att diskussionen gällande samförvaltning är död, det nämns inte i de sammanhang som han deltagit i. Det försvårar arbetet framåt. Cecilia tycker inte att det stämmer helt. Marie: Är det ett resultat av kunskapsbrist och att vi inte har spridit vårt arbete i samförvaltningen vidare? Cecilia: Av de 6 samförvaltningsprojekten är Vättern den mest framgångsrika. Anton: Att vi är de enda kvar av de 6 projekt gör det inte lättare att hitta pengar till fortsättning. Cecilia: Mixen av folk och att alla sitter med vid bordet är nog viktigt i detta sammanhang.

12 Sida 12/17 Det kommer en rapport framöver om detta arbete men den är under review och kommer skickas ut till oss när den är färdigt. Det vore önskvärt med en svensk sammanfattning. Anders: Är det viktigt att HaV sitter med då? Anton: Eftersom vi inte har mandat att fatta beslut så är det viktigt att dom är med så att vi vet om det är någon ide att gå vidare med vissa frågor eller inte. Cecilia tror inte det är något problem att ordna fram en svensk sammanfattning av kommande rapport men hon återkommer om det. 59. Diskussionspunkt: Mötesstruktur och rutiner Rutiner: - Kallelse skickas X veckor innan ett möte - Dagordning samt bilagor skcikas X veckor innan ett möte - Hur det ska skickas ut via e-post/post - Anmälan senast 1 vecka innan ett möte Beredningsgrupp inför möten - Bearbetar frågorna till dagordningen Bättre struktur - Informationspunkt (envägskommunikation) - Diskussionspunkt (dialog) - Beslutspunkt (ska helst tas upp på föregående möte, kan telefonmöte vara ett alternativ) Ingvar: Protokoll ska inte ta ett halvår innan det kommer ut. Linda: Det är riktigt, det ska inte ta så lång tid och det är inte bra att det blev så. Marie: Vad krävs i tid? Kallelse 3 veckor innan. Mötet finns med på föregående protokoll och i agendan. Preliminär dagordning borde kunna skickas ut med kallelsen. Gruppen håller med. Seth: Om man har något från organisationen som man behöver ha med på nästa möte så är det bara att höra av sig till sekretariatet. Hur mycket ska man ta upp på ett telefonmöte. De bör vara korta. Anders: Är det en bra form? Ingvar: Det tycker inte jag Seth: Det borde vara enstaka saker att ta upp som sagt. Linda: Det är egentligen endast FOG som varit aktuellt när det kommer till telefonmöten Markus: Det är en bra form om det enbart rör sig om 1- ½ h. Många slipper resa lång väg. Anders: Det bör vara en från varje organisation, ibland har det varit fler. Marie: Ja, det borde det vara, endast en från varje organisation. Är telefonmöte ett bra alternativ om de följer den diskuterade formen? Gruppen tycker ja.

13 Sida 13/17 Anton: Kan Lync vara ett alternativ? Man kan visa dokument på skärmen och gå igenom det samtidigt. Och om man inte har tillgång till Lync kan man ändå ringa in till mötet på vanlig telefon. Gruppen: Det kan prövas nästa gång det är ett telefonmöte. Gruppen: Mail och post som det är idag. Marie: Kan beredning göras av ordförande och sekretariatet? Gruppen: Ja. Struktur: Ingvar: Om vissa punkter behöver diskuteras så måste de kanske stjäla lite extra tid i dagordningen. Anton: Det är viktigt att man har möjlighet att diskutera saker och vi har förlängt våra möten för att vi ska hinna med det. Malin: Alternativ med ett telefonmöte om det behövs en fortsatt diskussion. Marie: Vi behöver hitta någon balans mellan struktur och diskussionsutrymme. 60. Diskussionspunkt: Bevarandeplanen för Vättern Ingvar: Var orolig att man skulle ta upp regelpaketet för signalkräfta men det skjuts tills nästa gång och därmed tar jag inte upp det nu. Det finns en hel del nyttiga och bra saker som står i bevarandeplanen, förvaltningsplanen m.m. Malin: Om du har synpunkter på rapporten så lämna gärna dom till mig. Ingvar: Dra en linje mellan Hjo och Hästholmen. Släpp allt fiske söder om denna linje fritt. Vad har detta förslag tagit vägen? Malin: Skicka det till mig så det kan tas upp i arbetsgruppen. Kräftgruppen tar upp alla förslag. Alf: Vi är inte representerade i kräftgruppen Anton: Det var nog så att ni bedömde att ni inte skulle vara med då sportfiskarna inte finns med som kräftfiskare. Seth: Man måste se till att man har representant i denna grupp. Malin ser till att kräftgruppen är uppdaterad och att frågan bereds i kräftgruppen. 61. Diskussionspunkt: Vättern med i länstäckande fisketurismprojekt? Länens fiskevårdsområdes föreningar och fiskevatten har i år blivit erbjudna att gå med i ett länstäckande fisketurismprojekt. Medverkan i projektet innebär att fiskevatten gratis kommer med på ifiskes ( hemsida med information om fiskevattnet och dessutom erbjuds att sälja fiskekort via hemsidan. Detta projekt medför att potentiella turister, besökare och övriga fiskare lättare kan

14 Sida 14/17 hitta information om länets fiskemöjligheter på en sida, en väg in så att säga. Dessutom är det en möjlighet för fiskevårdsområdesföreningarna att öka försäljningen av fiskekort och samtidigt förenkla hanteringen kring fiskekortsförsäljningen. Gruppen enas om att det bör göras och Malin får i uppgift att stämma av med kommunerna runt Vättern. 62. Beslutspunkt: Anordna 1-2 informationsträffar för allmänheten Det kan ligga i sekretariatets uppgift att anordna detta. Vart och när kan dessa två göras? Anders: Vi har genomfört guidade vandringar vid Svartån med temat Vatten och berättat om vad olika myndigheter gör. Han lämnar lite underlag till Samförvaltningen. Marie: Det finns behov av att belysa vissa frågeställningar och punkter såsom dioxin. Anton: Syftet med mötena var ju att visa att Samförvaltningen finns. Målgruppen är fiskets intressenter. Malin: Då kanske Hästholmen ett bra alternativ. Anton: Hjo också Ingvar och Ulf: Håller med, bra platser Anton och Seth: Motala kan vara ett bra alternativ. Sekretariatet får i uppgift att ta fram ett underlag att presentera på nästa möte. Det blir Motala och Hjo. 63. Beslutspunkt: Skrivelsen till Havs- och vattenmyndigheten om harr Det finns 2 alternativ idag, att bordlägga den till nästa möte är inget alternativ, HaV väntar på ett besked. Alternativ 1: att idag besluta om att gå vidare med befintlig skrivelse om fångstförbud på harr men revidera den med utdelade förslag som innebär att fångstförbudet gäller i 4 år, varav utvärdering sker efter 3 år. Dessutom kan dispens ge för medverkan i provfiske då återutsättning och fångstrapportering är ett krav. Alternativ 2: att besluta om att inte gå vidare med skrivelsen. Då går Länsstyrelsen enskilt vidare med den så får Samförvaltningen lämna synpunkter vid HaVs remiss. Seth: Hur blir det med de befintliga fredningsområdena som finns idag för harr. Det bör inte vara regel på regel. Anton: Intressant fråga, det måste tittas närmare på. Alf: Hur är det med catch & release? Anton: Det är nog inte aktuellt när det kommer till harren. Seth: Ett fångstförbud är det bästa och enklaste. Ingvar: En nöt att knäcka, anser att den borde bordläggas. Marie: Det är inget alternativ utan då blir det att vi avstår denna skrivelse och tar tillbaka den. Vi beslutar att inte gå vidare med den. Marie: Vad har vi att förlora på det här alternativet?