www För Kvinnor och Män?

Transkript

1 TRITA-NA-D9913 CID-57, KTH, Stckhlm, Sweden 1999 www För Kvinnr ch Män? Lisa Wiberg

2 Lisa Wiberg www-för Kvinnr ch Män? Reprt number: TRITA-NA-D9913, CID-57 ISSN number: ISSN X Publicatin date: Octber f authr: m94_wia@m.kth.se Reprts can be rdered frm: CID, Centre fr User Oriented IT Design Nada, Dept. Cmputing Science KTH, Ryal Institute f Technlgy S Stckhm, Sweden telephne: fa: cid@nada.kth.se URL:

3 Sammanfattning Internets betydelse ser ut att frtsätta öka ch dess användningsmråden flätas mer ch mer in i våra liv. Både bland användarna ch skaparna av webbplatser råder dck en manlig dminans. Mt denna bakgrund ch att det i det övriga samhället kan sägas råda en manlig nrm, ställs i denna rapprt frågan m det även för utfrmning av webbplatser finns en sådan nrm. Frågeställningen lyder: Finns det genusskillnader sm skulle kunna vara relevanta vid utfrmning av webbplatser? Om så är fallet; Kan webbplatser i första hand sägas vara utfrmade för en manlig publik, enligt manligt allmängiltiga riktlinjer för utfrmning av webbplatser? Skulle i så fall detta kunna vara en förklaring till att användarna av Internet ch Wrld Wide Web huvudsakligen hittills bestått av män? Syftet med eamensarbetet är att öka medvetenheten m de könsch genusaspekter sm kan finnas på utfrmning av webbplatser. Genm att påvisa några faktrer sm kan ha betydelse för kvinnrs ch mäns behv av användargränssnitt för Wrld Wide Web kan kanske mer allmänmänskliga artefakter inm mrådet skapas. Genm litteraturstudier i genusvetenskap, webbdesign, könsskillnader i syn på teknik ch användning av datrer med mera fick jag en uppfattning m att det finns sådana scialt skapade skillnader sm uppstår i samspelet mellan mgivningens förväntningar på hur flickr ch pjkar skall vara ch människans strävan att vara nrmal. Med kunskap m dessa strukturella skillnader har jag genm granskning av CIDs rapprt CID 97 Riktlinjer för utfrmning av webbplatser ch de målgruppsspecificerade webbplatserna ch kmmit fram till att det råder en manlig nrm för utfrmning av webbplatser. För att övervinna detta, så att kvinnr ch män får likartade förutsättningar vid användning av webben, måste kunskap m framförallt kvinnrs verklighet öka så att nya riktlinjer för utfrmning av webbplatser kan skapas. CID-57 www För Kvinnr ch Män? 5 (92)

4 Summary in English The imprtance f the Internet is increasing every day and it's influence n peples every day life is grwing. The majrity f users as well as develpers f the Wrld Wide Web are men, which wuld be a severe prblem if it leads t an alienatin f wmen frm the www because f the male nrm, which is said t be dminating tdays sciety. The task identificatin f this thesis is: Are there such differences between wmen and men that culd be f imprtance when using the Wrld Wide Web? If s: Hw d web sites and guidelines fr creating gd web sites take these differences int cnsideratin? Culd this be ne eplanatin t why the majrity f the users f the Wrld Wide Web are men? By reading varius reprts f gender studies I have fund that there are relevant, scially created gender differences that shuld be taken int cnsideratin when creating web sites. Beside these differences there are as well a set f values in sciety that are strngly cnnected with gender and where the male nrm has a dminating influence. T see if and hw these scially created gender differences and values are taken int cnsideratin in thery, I studied the guidelines fr creating gd web sites made by CID in My impressin was that these guidelines d nt take gender differences int cnsideratin and the thughts abut the users qualities in CID s guidelines are cnnected with the male nrm. A quick study f hw these issues are reflected in real, eisting web sites was made as well. I studied fur web sites with prbable gender related target grups. They were which I thught wuld be mstly directed t wmen, which wuld be mstly directed t men, and The tw last mentined shuld at least theretically be directed t a gender neutral user grup. The main cnclusin frm the practical study was that, even thugh these web sites appeared t have different gender related target grups, they d nt differ very much in the way they were created but nly in cntent and the cntents were strngly influenced by the male nrm. The cnclusin f this thesis is therefre that there is an eisting, dminating male nrm in the wrld f creating web sites and that this culd be ne reasn why the Wrld Wide Web seems t be less appealing t wmen than men. T vercme this prblem it is necessary t give due cnsideratin t the specific needs f wmen and wmen's eperiences when it cmes t cmputers, the Internet and the Wrld Wide Web and that these needs are adressed with status and acknwledgement. 6 (92) CID-57 www För Kvinnr ch Män?

5 Förrd Denna uppsats är ett eamensarbete på avdelningen för Medieteknik ch grafisk prduktin på KTH. Ett eamensarbete mtsvarar 20 högsklepäng av ttalt 180 i civilingenjörsutbildningen. På CID, Centrum för användarrienterad IT-design, pågår ett prjekt sm heter Design för interaktiva nätverksmedier, inm frskningsmrådet Digitala världar, där aspekter på användbarhet i samband med Wrld Wide Web studeras. I prjektet ingick detta eamensarbete sm är inriktat på genusfrågr, det vill säga skillnader sm har att göra med könstillhörighet. Handledare på CID, NADA KTH var Eva-Maria Jacbssn, dktrand ch Sören Lenman, frskare ch prjektledare för Digitala Världar. Handledare ch eaminatr på avdelningen för Medieteknik ch Grafisk prduktin KTH var till en början Marika Taillefer, t f universitetslektr. Då hn avslutade sin tjänst på KTH gick denna rll över till Nils Enlund, prfessr vid samma avdelning. Då detta skedde tämligen sent ansågs det att handledningen vid CID var tillräcklig varpå Nils Enlund enbart står sm eaminatr för eamensarbetet. Jag vill här passa på att speciellt tacka min handledare Eva-Maria Jacbssn för all tid ch engagemang hn lagt ned på att hjälpa ch stötta mig i detta prjekt. Om ändå alla hade sådana handledare! Jag vill ckså tacka: Nils Enlund, för att du trdde på uppgiften Jhan Erik, för att du stått ut med mig ch stöttat mig Sören Lenman, för din handledning ch ditt glada humör Maria Nasca, för dina tips, dina ideer ch ditt stöd Mikael Ortman för din hjälp ch dina förklaringar Sharn Petterssn, för ditt stöd ch ditt ständiga ifrågasättande Yngve Sundblad, för att du gjrde mitt arbete möjligt Marika Taillefer, för din knkreta syn ch ditt stöd Åke Wiberg, för din hjälp med språket Tack! Lisa Wiberg, Stckhlm den 20 september 1999 CID-57 www För Kvinnr ch Män? 7 (92)

6 Innehåll SAMMANFATTNING 5 SUMMARY IN ENGLISH 6 FÖRORD 7 INNEHÅLL 8 1 INLEDNING BAKGRUND FRÅGESTÄLLNING SYFTE RAPPORTENS UPPLÄGG AVGRÄNSNINGAR METOD DEFINITIONER 14 2 SAMHÄLLETS STRUKTURER OCH DESS INVERKAN PÅ KÖN OCH GENUS GENUSSYSTEMET SKAPANDE OCH ÅTERSKAPANDE AV GENUS KÖNSMÄRKNING MAKTSTRATEGIER SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER 25 3 GENUSPERSPEKTIV OCH FORSKNING GENUS SOM PERSPEKTIV GENUSPERSPEKTIV I FORSKNING VAD TILLFÖR ETT GENUSPERSPEKTIV? SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER 32 4 DAGENS GENUSSKILLNADER SPRÅK INTRESSEN ARBETSMARKNAD DATORANVÄNDNING SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER 44 5 INTERNET OCH DESS ANVÄNDARE KVINNOR SOM ANVÄNDARE AV INTERNET STYR INNEHÅLLET ELLER FORMEN? SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER 49 6 GRANSKNING AV RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV WEBBPLATSER UTVÄRDERING AV CID 97 RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV WEBBPLATSER SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER 54 8 (92) CID-57 www För Kvinnr ch Män?

7 7 UNDERSÖKNING AV WEBBPLATSER VAL AV WEBBPLATSER KVINNOR.NET HAMMARBY IF NORDBANKEN TORGET SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER 66 8 SLUTSATSER OCH DISKUSSION RESULTAT SLUTSATSER VIDARE FORSKNING SLUTORD 73 9 KÄLLOR ARTIKLAR UR TIDSSKRIFTER BÖCKER RAPPORTER FÖREDRAG OCH SEMINARIER WEBBPLATSER INTERVJUER WEBBLÄNKAR FÖR FORTSATTA STUDIER I GENUSFRÅGOR 81 BILAGOR 82 BILAGA 1: KVINNOR.NET 83 BILAGA 2: HAMMARBY IF 84 BILAGA 3: NORDBANKEN 87 BILAGA 4: TORGET 88 BILAGA 5: MIN KÖNSTOLKNING AV TORGETS INNEHÅLL 90 CID-57 www För Kvinnr ch Män? 9 (92)

8 Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Internet ch Wrld Wide Web är självklara fenmen i vårt samhälle sm berör flertalet. Betydelsen av Internet är mycket str idag ch den kmmer trligtvis att bli större. Dagligen talas det m nya verktyg för webben, m Internetbaserade tjänster ch m hur den elektrniska handeln ska utvecklas. Vad sm däremt inte lyfts fram i någn större utsträckning är hur webbtekniker riktas mt ch används av lika grupper av användare. (Lenman, 1998) Någt sm är speciellt med Internet är att det är glbalt, det finns tillgängligt i hela världen, ch det kan användas på arbetet eller i hemmet, under förutsättning att det finns tillgång till datr ch någn slags uppkppling. Den stra tillgängligheten gör att bredden ch variatinen på användarna är str. Det läggs därför ned energi på att få utfrmningen på Wrld Wide Web, så kallad webbdesign, så användarvänlig sm möjligt. För att åstadkmma detta brukar en webbdesigner försöka att anpassa utfrmningen efter den målgrupp sm förväntas ha nytta av webbplatsen. Dessa målgrupper definieras fta i termer sm kunder, studenter, anställda, allmänna webbesökare eller dylikt. (Ullman m fl., 1998) Ytterligare en indelning är kvinnr ch män. Både för skapandet ch användandet av Internet är könsfördelningen idag sned ch majriteten i båda fallen är män. (Jacbssn, 1999b) Antalet regelbundna webbesökare har ökat kraftigt de senaste åren ch även andelen kvinnr ökar markant. I samband med detta förekmmer det satsningar på webbplatser sm riktar sig specifikt till kvinnr. (Cell Internet Cmmerce Develpment, 1999) En hyptes till varför kvinnr inte använt Internet i lika str utsträckning sm män skulle kunna vara att webbpublikatiner ch Internettjänster genm grafisk design, struktur, språkbruk med mera av traditin i första hand är utfrmad för en manlig publik ch enligt manligt allmängiltiga riktlinjer för utfrmning av webbplatser vilket kanske är mindre lämpligt för den kvinnliga Internetanvändaren. Om så är fallet kan det leda till att ökningen av kvinnr sm användare av webben minskar eller avstannar då de upptäcker att detta medium inte är anpassat till dem. Detta skulle kunna ge tråkiga knsekvenser för jämställdheten då en str del av mänskligheten inte skulle ha lika stra förutsättningar att ta del av en mycket betydelsefull möjlighet till infrmatin ch kmmunikatin. Då Internets användningsmråden blir allt fler, nyttan av utnyttjandet av Internet väer ch integreringen mellan Internet ch det övriga samhället ökar är det viktigt att det riktar sig till både kvinnr ch män. Eftersm vi frtfarande befinner ss i startskedet av utvecklingen av Wrld Wide Web finns det dck möjligheter att 10 (92) CID-57 www För Kvinnr ch Män?

9 Inledning vara med ch påverka hur Internet ch användningen av det kmmer att se ut i framtiden. Genm att aktivt arbeta för att webben riktar sig till både kvinnr ch män, både innehålls- ch utfrmningsmässigt kan förutsättningarna för ett mer genusneutralt medium skapas. 1.2 Frågeställning Finns det genusskillnader sm skulle kunna vara relevanta vid utfrmning av webbplatser? Om så är fallet: Kan webbplatser i första hand sägas vara utfrmade för en manlig publik, enligt manligt allmängiltiga riktlinjer för utfrmning av webbplatser? Skulle i så fall detta kunna vara en förklaring till att användarna av Internet ch Wrld Wide Web huvudsakligen hittills bestått av män? 1.3 Syfte Syftet med eamensarbetet är att öka medvetenheten m de könsch genusaspekter sm kan finnas på utfrmning av webbplatser. Genm att påvisa några faktrer sm kan ha betydelse för kvinnrs ch mäns behv av användargränssnitt för Wrld Wide Web kan förutsättningar för en diskussin bli bättre. En diskussin kan i sin tur eventuellt leda till att mer allmänmänskliga artefakter inm mrådet skapas. Då genusperspektiv på teknik inte är någt sm diskuteras på utbildningarna på KTH överhuvudtaget är syftet ckså att ge en allmänbildande insikt i genusfrågr. Målgruppen för detta arbete är persner med intresse för utveckling av allmänmänskliga artefakter för Wrld Wide Web. 1.4 Rapprtens upplägg Eftersm kunskaper inm genusvetenskap på KTH, enligt mina erfarenheter, verkar saknas i str utsträckning kan inte terier inm mrådet ses sm grundläggande. Därför kmmer jag i kapitel 2 presentera en beskrivning av de grundläggande terierna ch begreppen inm genusvetenskapen för att visa vilken plats kön ch genus har i samhället ch vilka strukturer sm finns för att upprätthålla detta. I kapitel 3 redgör jag sedan för genusvetenskapens ställning inm vetenskapen ch vad ett genusperspektiv inm frskning skulle kunna leda till. Detta gör jag för att vikten av detta synsätt fta blir ifrågasatt ch till dess det är en självklar del av vetenskapen trr jag att dessa typer av förklaringar kmmer att behövas för att legitimera frskning med detta perspektiv. Då de vetenskapsmråden sm dminerar på KTH tillhör en disciplin där ett större mtstånd mt perspektivfrskning förekmmer än inm andra discipliner blir detta kapitel etra viktigt. CID-57 www För Kvinnr ch Män? 11 (92)

10 Inledning I det fjärde kapitlet ger jag några eempel på de skillnader mellan människr sm till str del har att göra med det kön de fötts till ch vilket genus de därmed blivit hänvisade. De mråden jag ger eempel ur är språk, intressen, arbetsmarknad, teknik ch datrhantering då dessa i lika grad kan påverka synen på Internet ch dess webbplatser. I kapitel 5 tittar jag på den reella användningen av Internet i Sverige ch framförallt på hur den kvantitativa användningen av Internet berr av kön ch hur detta kan kpplas till genus. En frågeställning där är m hyptesen att kvinnr ch män använder sig av Internet till lika saker stämmer eller inte. I kapitel 6 undersöker jag m det finns några tecken på en medvetenhet m kön ch genus i den teretiska kunskap sm finns m utfrmning av webbplatser. Detta gör jag genm att se hur de riktlinjer för utfrmning av webbplatser, sm uppställts av CID tidigare, förhåller sig till de saker jag beskrivit i kapitel 2 ch 4. Är det så att riktlinjerna utgår ifrån en manlig nrm eller är de egenskaper sm beskrivs allmängiltiga för människan? Till slut tittar jag i kapitel 7 på hur utfrmningen av webbplatser ser ut i praktiken ch hur jag anser att den förhåller sig till kön ch genus. De fyra webbplatser jag undersökt har valts ut med avseende på den tänkta målgruppen ch dess kppling till genus för att se m utfrmningen av webbplatserna skiljer sig åt märkvärt. 1.5 Avgränsningar Då rapprtens syfte främst är allmänbildande ch belysande utger jag mig inte för att skapa nya riktlinjer utan beskriver bara sådant sm skulle kunna resultera i sådana. Ämnets kmplea ch teretiska karaktär ch den stra litteraturtillgången gjrde att kvalitativa metder, både i inledningsfasen ch undersökningsfasen, föll sig naturligt ch valdes. De skillnader i utfrmning av webbplatser sm jag kmmer att titta på handlar främst m arbets- ch angreppssätt med datrer, det vill säga hur webben används. Litteraturen begränsades därmed till webbdesign, Internetanvändning, genusterier, betydelsen av genusperspektiv i frskning samt tidigare frskning på språk, teknik, naturvetenskap, datrkunskap ch datranvändning ur genusperspektiv då jag anser att detta täcker behvet för detta eamensarbete. De riktlinjer för utfrmning av webbplatser jag ska titta på begränsas till CIDs frskningsrapprt CID 97 Riktlinjer för utfrmning av webbplatser. Den rapprten baseras på kunskaper från 1997 ch innehåller således inte den senaste tekniken utan den fkuserar på mänskliga egenskaper ch 12 (92) CID-57 www För Kvinnr ch Män?

11 Inledning aspekter ch ger en grundläggande syn på hur webben är ch bör vara utfrmad. 1.6 Metd Förstudie Då detta ämne kan sägas vara sammansatt av de två ämnena genusvetenskap ch webbdesign fanns det inte någn tidigare litteratur för den eakta frågeställningen. Däremt finns det åtskilliga frskningsrapprter, utredningar ch böcker sm rör de respektive mrådena ch angränsande mråden. En strategi för att få reda på för ämnet relevanta könsskillnader hade varit att göra en praktisk undersökning av kvinnrs ch mäns uppfattning av lika srters utfrmning av webbplatser. Med tanke på tidbegränsningen, det enrma arbete det skulle innebära ch tillgången av befintliga rapprter inm angränsande mråden valdes detta alternativ brt i samråd med handledare. Likaså valdes intervjuer med webbdesigner brt då det skulle vara både tidskrävande ch svårt att utläsa resultaten av. Detta i kmbinatin med den teretiska karaktären på ämnet gjrde att metdvalet för förstudien begränsades till litteraturstudier ch vid behv intervjuer med frskare inm dessa mråden. Litteraturen berörde webbdesign, Internetanvändning, genusterier, betydelsen av genusperspektiv i frskning samt tidigare frskning på språk, teknik, naturvetenskap, datrkunskap ch datranvändning ur genusperspektiv. Detta utgjrde en större del av denna studie ch gav mig den teretiska grunden för rapprten ch det frtsatta arbetet Egna undersökningar Den praktiska delen av eamensarbetet utgjrdes av två undersökningar varav den första belyser den teretiska synen på utfrmning av webbplatser ch den andra belyser den reella utfrmningen av webbplatser ur ett genusperspektiv. I den första undersökningen granskade jag CID 97 Riktlinjer för utfrmning av webbplatser, en rapprt sm bygger på en av CID tidigare gjrd undersökning. På grund av den vetenskapliga nivån hs denna ansåg jag att materialet i denna rapprt var tillräckligt för att bilda mig en uppfattning av hur dagens riktlinjer ser ut ch då denna del av min undersökning inte går ut på att ta reda på de bästa sätten att utfrma en webbplats utan mer på att se i vilken grad ett genusmedvetande i riktlinjerna eisterar har jag avgränsat mig till denna rapprt. Granskningen av rapprten utfördes genm att jag läste rapprten flera gånger ch försökte att kritiskt granska teten ch leta efter genusladdade egenskaper. CID-57 www För Kvinnr ch Män? 13 (92)

12 Inledning I den andra undersökningen granskade jag ett antal webbplatser ur ett genusperspektiv. Det fanns från början två alternativ att välja platserna på. Det ena var att göra en kvantitativ undersökning ch ta ett större antal webbplatser, granska dessa efter vissa kriterier ch sedan ta reda på hur könsfördelningen hs användarna såg ut för att sedan kunna göra någn slags statistisk sammanfattning. Det andra alternativet var att välja ett fåtal platser ch göra en mer kvalitativ undersökning av dessa ch jämföra detta med könsfördelningen hs användarna. Då inriktningen på arbetet var att bedöma m det förekm en medvetenhet m genus på webbplatserna ch fkus inte låg på eakta skillnader i hur utfrmningen av dessa skall se ut för att passa kvinnr ch män, föreföll den kvalitativa undersökningen mer naturlig. Det skulle dck vara svårt att få reda på könsfördelningen av användarna varför urvalskriteriet för webbplatserna istället blev målgruppens förmdade könsfördelning. Den metd jag använde mig av vid undersökningen var att titta på webbplatserna vid flera lika tillfällen ch försöka att hålla sinnet öppet för intryck ch inte leta efter vissa specifika egenskaper i utfrmningen. Till att börja med tittade jag på hur hela webbplatsen är uppbyggd för att få en överblick över innehållet ch strukturen på sidrna. Sedan tittade jag lite nggrannare på vissa sidr på webbplatsen då de verkade vara intressanta av lika skäl. Tilläggas skall kanske att undersökningen främst utförts på en Macintsh, vilket inte webbplatserna kanske primärt är utfrmade för. Tekniska detaljer kan därför skilja sig vid jämförelse med PC. Dck är plattfrmsberende fta en riktlinje vid utfrmning av webbplatser varför ingen större vikt vid jämförelser mellan Macintsh ch PC gjrts. 1.7 Definitiner Genus: Ordet genus kmmer från engelskans gender. Skillnaden mellan kön ch genus är att könet är en bilgisk term sm enbart säger vilken typ av könsrgan en persn har medan genus betyder scialt kön, det vill säga genus beskriver innebörden av ha ett visst kön: Att vara en äkta kvinna eller man. Att vara kvinnlig ch manlig. Hur det ideala genuset skall se ut varierar dck med samhällsuppfattningen ch det krävs hårt arbete för att kvalificera till utmärkelsen varför det knstruerade i idealen blir tydligt. Diktmier: Tudelning, mtsatspar Artefakter. Knstgjrda ting ch regelsystem. Internet är det internatinella datrnät sm har den största utbredningen ch sm bygger på TCP/IP, en standard för datakmmunikatin. (Svenska datatermgruppen) www, webben: krt för Wrld Wide Web 14 (92) CID-57 www För Kvinnr ch Män?

13 Inledning Wrld Wide Web, är en funktin på Internet eller på ett intranät sm medger att man enkelt kan hämta sammanlänkad infrmatin i frm av tet, bild ch ljud. (Svenska datatermgruppen) webbplats: I denna uppsats skiljer jag mellan webbplatser, webbsidr ch hemsidr. En webbsida är en sida ch kan överblickas i ett fönster, eventuellt genm användning av rullningslister. En webbplats är en samling webbsidr sm hör ihp ch en hemsida är den webbsida på webbplatsen sm användaren ftast kmmer till först ch sm används sm utgångspunkt vid besöket av webbplatsen. Om en webbplats bara består av en webbsida blir den webbsidan ckså hemsidan. Webbdesign är ett generellt begrepp ch innefattar såväl en webbplats innehåll, användargränssnitt ch grafisk design. (Ullman m fl., 1998) En webbdesigner är en persn sm arbetar med att skapa webbplatser Användargränssnitt är länken mellan en användare ch ett datrprgram sm skall underlätta datrarbetet för användaren. ett chatt,(flera chatt) är en skriftlig dialg i realtid via Internet. (Svenska datatermgruppen) en chatt, (flera chattar) är krt för chattlinje, det vill säga platsen för dialgen. (Svenska datatermgruppen) CID-57 www För Kvinnr ch Män? 15 (92)

14 Samhällets strukturer ch dess inverkan på kön ch genus 2 Samhällets strukturer ch dess inverkan på kön ch genus I detta kapitel kmmer några av samhällets strukturer att beskrivas ch diskuteras. Syftet är att påvisa de faktrer i samhället sm påverkar den syn sm finns på kön för att ge insikt i m hur könens betydelse kan variera med tid ch övrig kntet i samhället. Viktiga delfrågr sm beskrivs är: Yvnne Hirdmans terier m genussystem: segregering ch mannen sm nrm. Skapande ch återskapande av genus. Könsmärkning. Strategier för bevarandet av könsmaktrdningen. Genm en ökad insikt m, ch förståelse av innebörden av, dessa strukturer kan vissa generella skillnader mellan könen förklaras ch med detta kan en mer kmple syn på utfrmning av webbplatser skapas ch diskuteras. 2.1 Genussystemet Huvudsaklig terimder i denna uppsats är Yvnne Hirdman, prfessr i histria vid Götebrgs universitet, då det är hn sm står bakm viktiga delar av teretiseringen av genusvetenskapens samhällssyn. (Westberg-Whlgemuth, 1996) De terier hn tagit fram skulle kunna ses sm grundpelarna i genusvetenskapen ch är vida accepterade av åtskilliga frskare. Även m hennes terier är accepterade på många håll står de frtfarande mstridda i andra sammanhang. De berör nämligen ett mycket känsligt mråde ch handlar m ett sätt att se på mvärlden sm, i många sammanhang, inte är alltför upplyftande. Vårt samhälle är uppbyggt av en mängd föränderliga regler ch strukturer. Uppfattningen m vad sm är sant, riktigt ch nrmalt är ingenting statiskt utan varierar med tiden ch den rådande världsuppfattningen. (Erik, Hirdman, Jhannissn, Westberg- Whlgemuth m fl.) Den västerländska samhällskulturen är bland annat uppbyggd enligt ett patriarkalt system sm Hirdman valt att kalla genussystem 1. Det består av de två terierna segregering ch hierarki. De båda har en nära relatin till varandra ch genm samverkan dem emellan skapas en maktrelatin mellan könen. (Hirdman, 1988) 1 Det kan även benämnas sm könsmaktrdningen. 16 (92) CID-57 www För Kvinnr ch Män?

15 Samhällets strukturer ch dess inverkan på kön ch genus Segregering, den första lgiken, är isärhållandets tabu, där diktmierna manligt ch kvinnligt inte får blandas utan skall ses sm varandras mtsatser. (Hirdman, 1988) Förnuft sm symbliskt står för det manliga ställs mt känsla sm det symbliskt kvinnliga liksm styrka ställs mt svaghet, aktivitet mt passivitet ch ande mt krpp. Det är detta sm är grunden till att genusskillnaderna alltid varit tydliga ch erkända. Genm att kppla ihp kön ch genus ch se de båda könen sm varandras mtpler har det varit lätt att definiera lika sysslr, egenskaper ch värden till kvinnr ch män. (Lagerkvist, 1998) Ibland beskrivs dessa mtegenskaper sm naturligt uppkmna ch därmed ckså felaktiga att trtsa. Eempel på genusladdade diktmier är: privat ffentligt krpp ande natur kultur subjektiv bjektiv kas rdning känsla förnuft svaghet styrka passiv aktiv irratinell ratinell Den andra lgiken, sm är tätt hpknuten med den första, är hierarki med mannen sm nrm. Det vill säga att de symbliskt manliga egenskaperna värderas högre än de symbliskt kvinnliga egenskaperna. Med en sådan syn på skillnader i människvärden har det skapats ett maktförhållande mellan könen. (Hirdman, 1988) Knsekvenserna av detta är mycket tydliga i samhället; kvinnr har lägre lön än män 2, kvinnr fick rösträtt senare än män 3, hustrumisshandel sågs länge sm ett privat prblem ch inte sm ett plitiskt 4, kvinnans rll har länge definierats i relatinstermer till en man ch så vidare. Den manliga nrmen är dck så väl förankrad i samhället att den ibland inte syns utan framstår istället sm naturlig. Ofta ses inte ens mannen sm könsbestämd 2 I Sverige tjänar kvinnr ca 80% av männens lön. Detta kan dck inte förklaras med likheter i utbildning ch arbetslivserfarenhet utan utbildning ch arbetslivserfarenhet har visat sig löna sig bättre för män än för kvinnr. (SOU 1998:6) 3 I Sverige fick kvinnr rösträtt år Slagrdet det persnliga är plitiskt från de feministiska rörelserna på 60- ch 70-talet kmmer bland annat sm en reaktin på detta. Utan en plitisk syn på ett prblem kan ingen lag mt detta uppstå, varför det länge var lagligt för en man att slå sin fru ch sina barn. (Börjesn & Ulmanen, 1998) CID-57 www För Kvinnr ch Män? 17 (92)

16 Samhällets strukturer ch dess inverkan på kön ch genus utan bara sm människa, medan kvinnan ses sm en annrlunda, kvinnlig, variant av mannen. (Lagerkvist, 1998) Yvnne Hirdman förklarar detta med att beskriva relatinen mellan segregering ch hierarki: ju kraftigare sm isärhållandet mellan könen verkar/fungerar, ju självklarare, ju mer legitim, ju mindre ifrågasatt blir den manliga nrmens primat. [ ] ju mindre/svagare isärhållandets lgiker ch praktiker fungerar, ju mer ifrågasätts den manliga nrmens primat, ju mer illegitim blir den manliga överhundspsitinen. (Hirdman, 1988 sid. 57) Människrs vardag ch uppfattningar m verkligheten påverkas hela tiden av detta genussystem. Med denna tanke i bakhuvudet kan bevis för detta hittas dagligen. Ett enkelt sätt är att studera vårt språk. Vi säger arbete ch kvinnligt arbete, ftbll ch damftbll, plitiker ch kvinnlig plitiker, vanliga teknlger ch kvinnliga teknlger 5 ch vi har dessutm i det svenska språket det persnliga prnmenet, man, sm har en tydlig könsmärkning ch så vidare. Ett annat eempel kan hittas i det gamla testamentet i Bibeln där mannen är skapad efter Gud ch kvinnan är skapad sm en hjälp till mannen av hans revben. (1 Ms 2:18 23, Bibeln) Denna manliga nrm gäller dck inte bara i vardagen utan även i vetenskapens värld. Att frskning skulle ha inslag av mänskliga värderingar över huvud taget har varit en välkmmen kritik eftersm frskning, framförallt naturvetenskaplig sådan, fta utger sig för att vara bjektiv. (Genusperspektiv i frskningen, 1996) Dck är det människr sm utför frskningen ch det är människr sm tlkar resultaten varför det skulle vara mer trligt m det inte fanns sådana inslag. Eftersm frskning utfördes av män, ch mannen std för det bjektiva, förnuftiga tankesättet ch kvinnrna då, enligt lgiken m segregering, för det subjektiva, känslmässiga tankesättet, fanns ingen plats för kvinnr inm frskning. Kvinnr blev, bland annat därför, länge, ch blir frtfarande i viss utsträckning, systematiskt nekade tillträde till frskning. Den har således traditinellt utförts av män, ch därmed setts ur det bekönade ch naturliga manliga perspektivet 6. Detta har gett intrycket av att frskningen varit ch är könsneutral. (Bjerén, 1998) Genm att i frskning anta att det manliga perspektivet inte har någn inverkan på resultatet 5 Detta nterades av Margareta Bergendahl Nrell vid en diskussin m huruvida ett nytt upplägg av civilingenjörsutbildningen vid KTH behövdes för att de kvinnliga teknlgerna skulle ha samma förutsättningar sm de manliga. (Genusperspektiv i frskningen, sid 128) 6 Ett eempel sm trligtvis har sin bakgrund i detta var att det, enligt Electrlu VD Michael Treschw, tg Electrlu över 20 år innan de begrep att dammsugaren även behövde kmma in under stlar ch dylikt vid städning! (Treschw, 1999) 18 (92) CID-57 www För Kvinnr ch Män?

17 Samhällets strukturer ch dess inverkan på kön ch genus kan således både önskade ch väntade knsekvenser uppstå sm kanske kunnat undvikas med ett öppnare synsätt. 2.2 Skapande ch återskapande av genus Ett annat grundläggande fenmen sm påverkar de föreställningar sm finns m kön ch genus är skapandet ch återskapandet av genus. Detta innebär att utifrån de idéer sm finns m könens egenskaper skapas förväntningar på människr att följa könsdefinitinerna. Genm psitiva eller negativa reaktiner på könsmärkta beteenden utsänds signaler sm visar hur en nrmal persn av det egna könet skall vara. När en persn sedan följer de riktlinjer sm finns för sitt kön uppfattas den persnen sm nrmal. Nrmala kvinnr ch nrmala män beter sig således på lika sätt ch detta tlkas sedan sm att kvinnr ch män har ett visst naturligt beteende. Segregeringen blir därmed bekräftad ch förstärkt. Dessa indelningar i kön har ckså lett till att till eempel sysslr inm familjer delas upp enligt en synlig men tydlig överenskmmelse, sm i genusvetenskapen kallas för genuskntrakt. Hirdman (1988) tydliggör dck att: [genuskntraktet] inte får förstås sm ett köpslående mellan två jämnstarka kumpaner, tvärtm, ftast är det ett kntrakt uppdraget av den part sm definierar den andra (Hirdman 1988, sid. 54) Hn frtsätter sedan: Dessa»kntrakt» föreställer vi ss, finns synliga mellan den enskilda mannen ch kvinnan, mellan män ch kvinnr på det sciala planet ch mellan»mannen» ch»kvinnan» (Hirdman, 1988 sid. 54) I praktiken kan det innebära att eempelvis kvinnan får ta hand m städning, barn, inhandel ch tillagning av mat ch kläder medan mannen tar hand m mer enstaka företeelser sm till eempel att meka med bilen, måla m huset ch sköta räkningar. Tidigare std mannen fta för hela förvärvsarbetet ch det är fta i relatin till detta sm kvinnans ltt att ta hand m hemmet har förklarats. Nu förvärvsarbetar även kvinnr men det har inte påverkat arbetsfördelningen i hemmet märkvärt, varför kvinnr i allmänhet har mindre fritid än män. Genuskntrakten varierar från familj till familj men i det stra hela är de tämligen lika varandra. Det förekmmer sällan uttryckliga överenskmmelser emellan dem utan detta är någt sm bara kmmer ch dessa kntrakt blir fta än tydligare då ett par får barn. Denna naturliga uppdelning, tillsammans med andra uppfattningar ch förväntningar på kön, förs sedan ckså trligtvis vidare till barnen. (SOU 1998:6) Att könet på barnet har en str betydelse för hur det blir behandlat är mycket påtagligt i flera situatiner. En av de första frågrna en nybliven förälder får är vilket kön barnet har. Först med den infrmatinen känner sig mgivningen red att köpa lämpliga presenter CID-57 www För Kvinnr ch Män? 19 (92)

18 Samhällets strukturer ch dess inverkan på kön ch genus ch föreställa sig hur barnet kmmer att bli. Detta spelar givetvis en rll för hur barnet sedan kmmer att uppfatta sig själv. De föreställningar m kön vi har i dag resulterar bland annat till att flickr fta får dckr ch leksaker för stillsamma lekar medan pjkar får leksaker för livligare ch mer tävlingsinriktad lek. Redan vid fyraårsåldern bekräftas förväntningarna ch pjkarna ägnar sig mer åt aktiva, våldsamma lekar medan flickr tillbringar större delen av sin tid med stillsamma lekar. Pjkarna deltar ckså ftare än flickrna i regellekar ch i mer tävlingsbetnade sysselsättningar. Flickr uppmuntras i högre grad än pjkar att hjälpa till med hushållssysslr medan pjkarna ftast får slippa utföra tråkiga sysslr i hemmet. (Nrdberg & Alin-Åkerman, 1983) Frskning m barns fysiska utveckling har visat på att det finns skillnader mellan flickr ch pjkar. Ett eempel på detta är att frskning med röntgen kunnat visa att flickrs brskutveckling till ben sker tidigare än hs pjkar, ett annat eempel är att det genm handavtryck har knstaterats att flickrs händer utvecklas tidigare genm att den bulliga frmen på mellanhanden drar sig tillbaka ch fingrarna väer, vilket gör att deras finmtriska utveckling börjar tidigare. (Nrdberg& Alin-Åkerman, 1983) Kanhända är det därför sm flickr ftare än pjkar sysselsätter sig med att lägga pärlplattr ch rita på dagis. Deras mtivering att hålla på med finmtriska lekar skulle kunna vara högre än pjkarnas. Pjkarna är helt enkelt inte red att ägna sig åt finmtriska sysselsättningar då de jämnåriga flickrna börjar visa intresse för detta ch de kanske därför blir frustrerade av att inte klara av detta ch prtesterar genm att väsnas ch busa. Men uppmuntran ch förväntningar spelar förmdligen en mycket str rll här. 7 Pjkarna uppfattas då sm stökigare än flickr men hellre än att skapa sysselsättningar sm passar pjkarna bättre blir de tillsagda att gå ut ch leka för att inte störa. Flickrna blir kvar vid brdet med fröknarna ch de fingerfärdiga sysslrna medan pjkarna får hitta på egna lekar. Detta ger både flickr ch pjkar uppfattningen att det är naturligt med skilda uppgifter, att pjkar är mer påhittiga än flickr ch att flickr är lugnare än pjkar. Därmed har diktmin aktivitet passivitet återskapats. Flickrna utvecklar ckså en större samhörighet med persnalen ch uppmuntras tidigt att hjälpa dem med att hålla rdning på pjkarna. En förväntan på flickrna att dela ansvaret med de vuna för att hålla rdning på pjkarna skapas. I klassrummen sätter läraren fta en flicka bredvid den busigaste pjken för att hn skall ha en lugnande inverkan på hnm. (Hägglund, 1993) 7 Här kan ett strt skäl för att få in manliga pedagger i försklan finnas. Genm att tr att barnen befinner sig i samma stadier kan kanske den ensidigt kvinnligt ledda verksamheten medföra att könssteretyper återskapas. 20 (92) CID-57 www För Kvinnr ch Män?

19 Samhällets strukturer ch dess inverkan på kön ch genus I sklan tar sedan pjkarna större plats än flickrna. Deras tendens att lyssna på vad flickrna säger är klart lägre än flickrnas att lyssna på pjkarna. Detta berr i str utsträckning på att läraren ger pjkarna större utrymme. De får rätten att göra utvikningar från ämnet ch att ge synpunkter ch egna erfarenheter medan flickrna får frågr att ge krta, krrekta ch sklanpassade svar på. Flickrna får ftare än pjkar läsa upp lärbksteter ch det är vanligt att de får svara på frågr där uppgiften är att fylla i enstaka rd eller ett halvt. Läraren behöver flickrna för att kmma tillbaka till ämnet ch styra kursen rätt efter pjkarnas inlägg. De får till eempel gärna rdet vid en inledning till ett nytt tetavsnitt. (Nilssn, 1993) Flickrna uppmuntras helt enkelt att följa sklans regler ch arbetssätt medan pjkarna i större grad uppmuntras att ta egna initiativ. Detta kan mycket väl vara en str rsak till att pjkar enligt Staberg (1995) i högstadie- ch gymnasieåldern tycker bättre m labratiner i NO ämnen ch att utfrska datrer ch annat genm trial and errr metden 8. Pjkar har lättare att se detta sm att de tänker ut någt själva medan jag trr att flickrna kan känna att de slarvar ch fuskar 9 m de kmmer på någt av misstag. Barnen tilldelas alltså lika rller. De förväntningar sm vuna har på barn enbart för att barnet har ett visst kön spelar str rll för hur barnet behandlas ch utvecklas. Flickr förväntas vara rdningsamma, lugna ch rara (passiva) barn medan pjkar förväntas vara livliga ch busiga (aktiva). Ofta när barnen uppfyller sådana föreställningar får de uppmuntran ch när de gör tvärtemt möts de av förundran. Barn tar hela tiden in intryck av hur mvärlden reagerar på deras aktiner varför sådana bemötanden ger klara indikatiner på vad sm är nrmalt ch vad sm inte är det. (Hägglund, 1993) När sedan barnet följer de signaler det fått för att verka nrmal ch börjar bete sig sm en typisk flicka eller pjke tlkas det sm att barnet är nrmalt ch att det genus det blivit tilldelat kmmit naturligt. Ett flertal frskare stödjer denna scialt förklarade uppfattning men det finns ckså de sm stödjer ett mer bilgiskt synsätt. En av dem är Sten Levander (1993), prfessr i allmänpsykiatri vid Malmö ch Lunds Universitet. Han förkastar inte samhällets inverkan på utvecklingen av en individ men diskuterar genusskillnader i 8 Metden går ut på att mer eller mindre slumpmässiga/genmtänkta försök att utföra någt görs. Genm att göra fel flera gånger skapas till sist erfarenhet ch kunskap m hur det rätta sättet att arbeta på är. 9 Detta grundar jag på diskussiner jag haft med mina kvinnliga vänner. En väninna hade till ch med dåligt samvete ch skämdes i flera år för att hn en gång på detta sätt fick fram det bästa resultatet i klassen på en fysiklabratin i högstadiet ch därmed fick, enligt hennes sätt att se det, förtjänt beröm av läraren Hn hade ju fuskat! CID-57 www För Kvinnr ch Män? 21 (92)

20 Samhällets strukturer ch dess inverkan på kön ch genus termer av hjärnans knstruktin ch utveckling ch menar att människan är det djur med störst inbyggda könsskillnader sm finns. Huruvida människan stöps in i sitt genus av mgivningen eller m det finns bilgiska aspekter på det är mtvistat. Det finns åtskilligt med material m denna diskussin ch i lika tidsepker ch inm lika discipliner framställs prprtinerna mellan arv ch miljö i lika grad. I Karin Jhannissns vetenskapshistriska bk Den mörka kntinenten (1994) framgår det dck att frskning sm syftat till att ge bilgiska förklaringsmdeller till de genusskillnader sm finns i samhället fta gjrts för att legitimera ch förstärka mannens överrdning gentemt kvinnan ch att det i str grad saknats vetenskapliga belägg för resultaten. 2.3 Könsmärkning Könsmärkning innebär att någnting är starkt förknippat med kön ch genus. Detta kan vara såväl mänskliga egenskaper, yrken, färger ch symbler. Många av våra föreställningar m egenskaper frmas i en medveten lärprcess av samhället ch människrna i vår närhet. När föreställningar m yrke ch kön delas av många så uppfattas de fta sm naturliga. (Westberg-Whlgemuth, 1996) Könsmärkningsprcessen kan ses sm ett cirkelresnemang. Någnting, X, används till eempel av någt skäl mer av det ena könet, A, än det andra, B. X börjar då förknippas med A-könet för att så småningm även förknippas med dess symbliska egenskaper. Till slut är kpplingen mellan A-könet ch X så stark att det tlkas sm att B-könet, sm ju då har mtsatta egenskaper (segregering), inte kan använda X, samtidigt sm en A-persns könstillhörighet stärks genm användandet av X varför det i frtsättningen ckså blir A-persner sm använder det ch vi är tillbaka vid ursprungsläget men av en ny rsak. X har blivit könsmärkt. X A A B A X=A X B B A X A A A B B Figur 1 Schematisk bild av könsmärkningsprcessen där i detta fall X blir synnymt med A-könet ch dess symbliska egenskaper. (av L. Wiberg, 1999). A 22 (92) CID-57 www För Kvinnr ch Män?