Nummer Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nummer 3-2012. Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8"

Transkript

1 NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer Lyckad kongress summeras Dasspapper och vin Sidan 8

2 Torvkongress och blöt sommar Text: Claes Rülker Foto: Gustav Kron NATURLIG RÅVARA Tidningen Svensk Torv ges ut av Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker Redaktör Sidney Jämthagen Grafisk form Gustav Kron/rime.se Omslag Vide Kron vid blötlagd torvtäkt. Foto: Gustav Kron Läs mer på Den 3 till 8 juni genomfördes i Stockholm den 14 internationella torvkongressen. Årets tema var Peatlands in Balance. Över 600 deltagare från 33 länder fanns på plats och diskuterade torv och förvaltning av torvbildande våtmarker. Viktiga områden som behandlades var torvmarkernas biodiversitet, ekologi, hydrologi och effekter på klimatpåverkande gaser, tropiska torvmarker, samt industriellt utnyttjande (jordbruk, skogsbruk, bränntorv och växttorv). Kongressen blev mycket lyckat och arrangemanget har fått mycket beröm. I reportaget i denna tidning kan du läsa mer om hur det gick. Det starkaste minnet från kongressen är alla nya värdefulla kontakter som knutits och att få möjligheten att åhöra ny kunskap och intressanta forskningsresultat under en hel vecka. Nästa kongress kommer att hållas om fyra år i Malaysia. Vi saknade svenskt skogsbruk på konferensen. Detta trots att flera föredrag handlade om skötsel av skog på torvmark. Några riktigt intressanta föredrag om att askåter- föring på torvmark ger en ordentlig tillväxtökning på skog och att en liten inblandning av torv med biobränslen ökar effektiviteten med mellan 5-15 procent i kraftvärmeverk borde vara av intresse för skogsbruket. Genom att använda torv och biobränslen tillsammans har vi ett effektivare bränsle till värmekraftverken som i sin tur innebär att spetsningen vid kallt väder med kol och olja kan minskas. Vi hoppas på ett närmare samarbete med skogen framöver. Torvbruket har många beröringspunkter med skogsbruk. Internationellt intresse Noterbart är det stora intresset internationellt för torv. I Tyskland utvinns dubbelt så mycket torv som i Sverige. Holland importerar stora mängder torv till växtodling. I Europa börjar torvresurserna att sina. I Sverige tar vi ut mindre än 20 procent torv av den genomsnittsliga årstillväxten. Vi vill öka uttaget till 50 procent av tillväxten för att dels kunna exportera, dels använda en inhemsk förnybar resurs i värmeverken istället för kol och olja. Torvbranschens mål är att årligen kunna ta fram 10 miljoner kubikmeter torv i Sverige. Då har vi fortfarande lika stor tillväxt kvar för framtiden. Efter kongressen har det regnat. Förutom att den blöta sommaren har förstört semestern för flertalet svenskar har regnet också gjort att torvskörden enligt prognos bara kommer att nå upp till procent av den planerade. Det finns stor risk för att det blir brist på torvströ och växtodlingstorv i höst och till våren nästa år. Det behövs fler och nya torvtäkter för att fylla vårt behov. Vi vill använda dikad torvmark som idag läcker kol till ingen nytta. Då behöver vi inte importera torv från öst. Istället kan vi minska, utsläpp och skapa fler arbetstillfällen i Sverige. Varför inte exportera den högkvalitativa torv vi har i Sverige till Tyskland och Holland? Vår torv är efterfrågad, men i Sverige har vi krånglat till möjligheterna att utvinna den. Vi behöver snabbare handläggning och tydligare regler för öppnande av nya torvtäkter från våra myndigheter. Claes Rülcker Vd Svenska Torvproducentföreningen

3 Kongress med mingel och möten för forskare och branschfolk Svensk folkdans och musik inramade invigningen den 4 juni i Folket hus i Stockholm. Allt fungerade och många kontakter knöts under den internationella kongressen Peatlands in Balance i Stockholm den 3 8 juni. Jag är stolt över resultatet. Det vetenskapliga innehållet fungerade bra tillsammans med ett ambitiöst socialt program, summerar Marie Kofod Hansen, kongressgeneral. Totalt 30 utställare fanns representerade bland montrarna i lokalerna i Folkets Hus Norra Bantorget. På tidigare torvkongresser har utställarna bara satt upp en rollup, nu hade alla gjort genomarbetade utställningsmontrar där de presenterade sig, vilket vi är mycket nöjda med, säger Gunilla Öhberg Åkerlund, kongressassistent som tillsammans med Marie stod för planering och genomförande av kongressen. Jag är mycket nöjd med det vetenskapliga programmet som hade rekordmånga bidrag, säger Tord Magnusson, ansvarig för det vetenskapliga programmet, som till vardags är universitetslektor vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Uppsala. Även kongresskommitténs ordförande, Björn Hånell, professor vid SLU i Umeå, var oerhört nöjd efter en intensiv kongressvecka. Vi har fått mycket beröm för genomförandet och programmet som både syftade till att ge ny information och kunskapsutbyte, men även till att ge deltagarna chansen att mötas och ha roligt och knyta kontakter, säger han. Svensk folkdans och musik inramade invigningen den 4 juni i Folket hus i Stockholm. Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: ORASIS foto Fortsättning på nästa sida

4 Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: ORASIS foto Skogsnäringen uteblev på kongressen Claes Rülcker, jägmästare och vd på Svensk torv, anser att kongressens forskningsresultat borde intressera skogsbruket i Sverige. Skog på torvmark är en viktig och intressant framtidsfråga. Det menar Claes Rülcker, jägmästare och vd vid Svensk torv, som anser att det är märligt att svenskt skogsbruk nästan helt uteblev från att den internationella torvkongressen i Stockholm. Claes Rülcker anser att kongressen blev mycket lyckad och belyste många sidor av torv och torvmarker. Miljöfrågorna stod i centrum och många forskare redovisade resultat och studier för skogsbruket. Men det svala intresset från värdlandet Sveriges skogsnäring gjorde Claes Rülcker besviken. - Det var endast Södra som deltog trots att skogsbruket är en av Sveriges basnäringar. Exempelvis redovisade professor Ulf Sikström vid Skogforsk sina mycket intressanta studier från skogsbruket på kongressen, säger Claes Rülcker. Ulf Sikström redogjorde för sina studier av torvmark som strötts med aska från biobränsle. Han berättade att skogens tillväxt ökade med 40 procent. Dessutom binder askan koldioxid så att koldioxidläckaget försvinner från dessa torvmarker. - Detta borde vara resultat som skogsbruket i Sverige skulle kunna dra nytta av, men tyvärr var intresset svalt från skogsnäringens sida vilket gör mig både besviken och förvånad, säger Claes Rülcker. Kjell Gustavsson från Södra fick ensam representera det svenska skogsbruket på kongressen. Han lyssnade till Ulf Sikströms redovisning och tyckte att resultaten från försöksodlingarna är intressanta. - I den mån jag kan påverka det ska Resultat som skogsbruket i Sverige skulle kunna dra nytta av vi strö bioenergiaska på våra torvröjda marker. Jag vill gärna satsa på det och vi kommer redan i höst att testa denna metod, sade Kjell Gustavsson efter föredraget. Det tycker Claes Rülcker är ett steg i rätt riktning. - Rätt använd är torv ett mycket användbart material, inte bara inom skogsbruket på exempelvis detta sätt. Torv är också ett miljövänligt alternativ som bränsle i värmekraftverk, konstaterar han. - Torv är ett boostermedel för att höja effektiviteten vid förbränning i fjärrvärmeverk med upp till 15 procent och dessutom kan användningen av kol och olja minskas radikalt om torv blandas i förbränningsmaterialet. Därigenom kan koldioxidutsläppen minskas. - Jag hoppas att politikerna vill verka för att torven får sin roll i det svenska energisystemet, avslutar Claes Rülcker. Text: Ingrid Kyllerstedt Sveriges miljömål följer IPS mål om hållbart torvbruk På den internationella kongressen Peatlands in Balance markerade regeringens representanter i sina tal att torvmark är en mycket omfattande och viktig naturresurs i landet. Vid konferensen presenterades den svenska regeringens uppfattning av statssekreterarna Magnus Kindbom, landsbygdsdepartementet, och Anders Flanking, miljödepartementet. Båda markerade att torvmark är en mycket omfattande och viktig naturresurs i landet men att det svenska torvbruket trots detta har en mycket marginell omfattning i detta sammanhang. Kindbom redovisade riksdagens beslut om att torvbruket skall ses ur ett livscykelperspektiv i EUs system för handel med utsläppsrätter. Flanking noterade att utvinning av torv på dikad torvmark under vissa förutsättningar kan leda till en låg nettoeffekt på klimatet. Vid den avslutande diskussionen presenterades och diskuterades IPS rapport Strategi för ansvarig förvaltning av torvmark och det konstaterades att denna rapport på ett bra sätt balanserar olika intressen. Enligt Naturvårdsverkets representant vid paneldebatten svarar IPS rapport upp mot svenska riksdagens miljömål för myllrande våtmarker och miljöbalkens bestämmelser om torvtäkt. Det visar att svenskt torvbruk ligger långt framme i arbetet med att förverkliga målen med ett ansvarsfullt bruk av torvmarker i linje med IPS rapport, summerade Claes Rülcker, vd Svensk torv debatten.

5 < Neova var kongressens diamantsponsor. Här ses fem av dess medarbetare Regina Jönsson, projekteringsansvarig, Rita Larsson, projektledare, Anders Borgmark, geolog, Stefan Östlund prospekteringschef, Torbjörn Claesson, vd. Peatlands in Balance gav deltagarna, varav många var forskare och från torvbranschen,att under kongressens sex dagar knyta kontakter, ta del av nyheter och presentera resultat samt vara med på exkursioner. Stockholms stad bjöd in samtliga kongressdeltagare till stadshuset där det bjöds på tal, buffé och en visning av Gyllene salen fascinerade de flesta med sin guldprakt och arkitektur. Vera Luthardt, Jana Chmieteski och Nadine Nusko från Eberswolde universitetet i Tyskland var tre av kongressens deltagare. I bakgrunden torvskulpturerna av Dioni tio Busschen. Strategier för framtiden Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: ORASIS foto Den internationella torvkongressen Torvmark i Balans i Stockholm avslutades med IPS årsmöte då strategier för det kommande arbetet antogs. Under kongressen i Folkets Hus fick de 600 delegaterna chansen att diskutera det nuvarande kunskapsläget kopplat till ekonomiska, sociala och miljömässiga egenskaper hos världens torvmarker. Presentationerna och diskussionerna bidrog även till bättre kunskaper och insikter om värdet av Sveriges mycket stora torvmarksresurser sett ur ett globalt perspektiv. Kongressen gav möjligheter till en dialog om de stora utmaningarna som sträcker sig från frågor om bättre användning av torv som odlingssubstrat, för jord- och skogsbruk till globala klimatfrågor. Ett klart besked från kongressen var att målet torvmark i balans ännu inte nåtts. Men för att kunna nå dit antogs på IPS årsmöte, som ägde rum på den sista kongressdagen, sex strategier. Dessa går i korthet ut på sats- ning på bättre kommunikation och ökat samarbete. Det ska även göras en kritisk granskning för att se över IPS möjligheter att möta kollektiva utmaningar och förbättra den interna samverkansstrukturen. En översikt av Svensk professor vald till ny IPS ordförande Björn Hånell valdes till ny ordförande (president) för International Peat Society (IPS) vid världskongressen Peatlands in Balance i Stockholm. Björn Hånell var ordförande i kongresskommittén som arrangerade världskongressen Peatlands in Balance i Stockholm den 3 8 juni. Björn Hånell är professor i skogsskötsel torvmarker vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Umeå. IPS har medlemmar från 35 länder i samtliga världsdelar och verkar för ett ansvarsfullt nyttjande och bevarande av torvmarker. - IPS är ett oerhört viktigt organ och är glad att ha blivit enhälligt vald till internationella konventioner som påverkar torvmarker ska sammanställas och torvmarksstrategier baserade på vetenskaplig forskning ska utvecklas för att kunna användas nationellt och internationellt. detta uppdrag som jag kommer ha vid sidan av min anställning, säger Björn Hånell. Björn Hånell är nyvald ordförande (president) i IPS. Här fotograferad under kongressen och omgiven av de tre andra som ansvarade för kongressen; Tord Magnusson, Marie kofod-hansen och Gunilla Öhberg Åkerlund.

6 Text: Sidney Jämthagen Foto: Rölunda Produkter och sxh.hu Rölunda Produkter AB Ett företag med känsla för jorden Det var för drygt fyrtio år sedan som idén att starta ett jordnära företag, där affärsidén var att kompostera och packa gödsel från de egna frigående korna, fick rotfäste hos bröderna Magnus och Alf Nobel i Bålsta utanför Stockholm. Nu fyrtio år senare har produktkatalogen svällt, utvecklingsarbetet är omfattande och brödernas företag nämns med respekt bland kunder och affärskollegor. Basråvaran kommer fortfarande till stor del från egna torvtäkter men produktionen är nu mer spridd vilket ger kortare transporter, för idag finns kunderna i hela landet. Utvecklingsarbetet pågår kontinuerligt. Målet är bland annat att minska energiförbrukningen, transporterna och eventuell negativ påverkan på miljön. Jordnära verksamhet Produktkatalogen innehåller idag bland annat inomhusjord, plantjordar, torv och jordförbättring, energitorv, gödsel och växtvård, gräs och fågelmat. Brödernas jordnära verksamhet är en verksamhet i tiden och för framtiden. När företaget medverkade vid Älvsjömässan konstaterade juryn som utsåg företagets idéträdgård till mässans främsta att brödena hade lyckats plocka fram det genuina från det gamla bondesamhället och kombinerat det med ett modernt tänkande. Det är inte fusk, det är på riktigt, konstaterade juryn. - Det var ett omdöme som värmde, konstaterar en glad Magnus Nobel som också vill framhålla alla positiva kontakter företaget har med sina kunder: - Människor vill veta mer om vad som kännetecknar en bra jord, vad som är bra råvaror och hur man ska få grödorna att växa. Kan vi bidra till att öka kunskaperna så gör vi det mer än gärna. Hela vår affärsverksamhet bygger på att människor vill satsa på kvalitetsprodukter som producerats med känsla för jord och jorden.

7 Ekosystemtjänster Text: Magnus Brandel, projektledare Svensk Torv Foto: Gustav Kron Ett begrepp som har dykt upp på senare år är ekosystemtjänster det brukar användas för att beskriva olika funktioner och värden som finns i naturen som är av nytta för människan. Bakgrunden till detta begrepp är ett arbete som skett inom FNs miljöorgan UNEP. Avsikten är att eftersträva en ekonomisk värdering av olika naturvärden som kan vägas mot mer kortsiktiga värden i form av exploatering. Ett mål har exempelvis varit att försöka värdera förluster i form av storskaliga naturförändringar vid nedhuggning av regnskog etc. Ansatsen bygger på tanken att ekosystem bidrar med olika nyttor som människor får från naturen. En del kan vi direkt se och ta på, medan andra utgörs av processer som vi inte direkt kan observera. Man kan dela upp ekosystemtjänster i olika typer: Producerande ekosystemtjänster: Livsmedel, dricksvatten, träråvara och bioenergibiomassa, m.m. Stödjande och reglerande ekosystemtjänster: Produktion och omsättning av näringsämnen, kol och syre, reglering av klimat och luftkvalitet, pollinering, reglering av översvämningar m.m. Kulturella ekosystemtjänster: Rekreation, turism, etiska och estetiska värden av att bevara naturtyper och växt- och djurarter, kulturarv m.m. I regeringens proposition som behandlade ändrade regler för täktprövning för några år sedan slogs fast att man vid prövningen enligt Miljöbalken även skall beakta de ekosystemtjänster som produceras ur torvmark. Det gäller exempelvis inbindning av kol, reglering av översvämningar, bevarandet av naturtyper och växt och djurarter. Även skörd av torv och sphagnum är exempel på en nytta man kan få från torvmark. Enligt propositionen är det viktigt att olika intressen vägs mot varandra i samband med att man tar ställning till torvtäkt. Från branschens sida bedriver vi just nu ett projekt som med utgångspunkt i markens funktioner försöker att utveckla ett system för att avväga olika intressen mot varandra. Det sker i samarbete med Centrum för Biologisk Mångfald och SLU. Avsikten är att tidigt kunna precisera möjliga torvtäkter och sedan kunna jämföra dessa med i första hand klimat, biologisk mångfald och möjligheterna att utvinna torv på ett ekonomiskt möjligt sätt. Självfallet skall man även väga torvtäkt mot övriga ekosystemtjänster. Det som också är intressant i detta sammanhang är möjligheterna att restaurera mark så att den i framtiden kan leverera ekosystemtjänster exempelvis i form av inbindning av kol. Det kan ske genom att vi producerar torv på dikad läckande torvmark och sedan efterbehandlar marken så att den i framtiden binder in kol. Vi tror att detta kan blir ett verksamt medel för att kunna ta fram och jämföra olika torvmarker med avseende på olika intressen/ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster, tjänster som naturen tillhandahåller och som människan är direkt beroende av. Dessa delas ofta in i fyra grupper: Produkter, t.ex. syre, vedråvara och rent vatten. Reglerande tjänster, t.ex. rening av vatten och insekters pollinering av nyttoväxter. Upprätthållande tjänster, t.ex. cirkulation av näringsämnen och fröspridning. Kulturtjänster, t.ex. möjlighet till friluftsliv och estetiska värden. Källa: ne.se

8 Kejserligt vin och kungligt dasspapper Styrelseordförande på Hasselfors Bruk, tillika Sveriges utrikesminister Fredrik Wachtmeister hade beordrat sin bruksdisponent Fabian de Geer att ordna med älgjakt på Hasselfors marker, för sina vänner från Österrike, en högt uppsatt gardesofficer och majoren Helmuth von Moltke, sedermera fältmarskalk och vid 1:a världskrigets utbrott 1914 ledare för de tyska arméerna. Vi ska veta att vid den här tiden, i skiftet mellan tal, var älgen ett sällsynt villebråd, även på Hasselfors stora skogsområden. Men jakten gick bra. Båda gästerna fick fälla var sitt djur. En ko och en kalv. För kalven fick Fabian senare böta 25:-, då det på den tiden rådde kalvförbud, vilket gästerna förstås aldrig fick veta. På den festliga jaktmiddagen på Bålby, som följde på dagens jakt, bjöds bl a, som efterrätt, på hjortronkompott av bär plockade på den närbelägna Skagershultsmossen. Den österrikiska officeren blev helt betagen av denna för honom helt främmande och ytterst välsmakande rätt. Han tog sig friheten att be att få hjortronsylt med sig hem att bjuda på vid en snart kommande mycket viktig middag. Hans önskan beviljades förstås och han lovade att rapportera hur hans middagsbjudning avlöpt. En månad senare kom en låda av det yppersta av viner från den kejserliga vinkällaren i Wien, med ett tack från kejsar Franz Josef, där han framför ett speciellt tack för den utsökta hjortronkompotten. Den tidigare nämnda viktiga middagen var alltså en middag för kejsaren. En fråga som kan ställas, när man hör detta berättas, - Uppskattar vi verkligen våra myrars hjortron tillräckligt? Det kejserliga vinet nyttjades förstås ytterligt sällan, bara när riktigt viktiga gäster väntades. Ett sådant viktigt besök, då det kejserliga vinet nyttjades, var när prins Eugen, hertigen av Närke, besökte Bålby i samband med en invigningsceremoni vid Mullhyttemo station, när Svartåbanan var klar. Veckan efter prins Eugens besök var det styrelsemöte på Bålby och ordförande Fredrik Wachtmeister bodde över på herrgården. Som naturen kräver behövde han gå på dass, morgonen efter mötet. Dasset var ett ståndsmässigt herrgårdsdass med 5 fjölar plus 2 dito för barn. Toalettpapper i sin nuvarande utformning fanns inte, utan bestod mest av utlästa tidningar, förvarat i en trätunna. Det var där det hände. Istället för tidningspapper fick Fredrik i sin hand, ett handskrivet brev från prins Eugen, där han tackade för senast och framförallt för det utsökta kejserliga vinet som avnjutits till måltiden. Fredrik blev synnerligen upprörd över hur korrespondens från kungahuset behandlades och eftersom brevet var adresserat till frun i huset, Agahte, fick hon enligt uppgift motta en rejäl reprimand för sin nonchalans och där hon fick lova att i fortsättningen bättre kontrollera det papper som gick ut till dasstunnan. De här relaterade händelserna är berättade av Gerhard de Geer. Född och uppvuxen på Bålby. Sedermera bruksdisponent på Lesjöfors och genom sitt bandyintresse utnämnd till svenska bandys Old grand man. Kåseri Text: Sten-Ove Petterssons Foto: sxc.hu

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Här presenteras huvuddragen i kongressen som består av keynotespeaker, olika kommittéer och sessioner med olika teman. Mer detaljerad kongressinformation

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Nummer 2-2012. Torven i fokus under världskongressen. Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia...

Nummer 2-2012. Torven i fokus under världskongressen. Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia... NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer 2-2012 Torven i fokus under världskongressen Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia... om Torven Sidan 6 2 2-2012 Internationella torvkongressen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Bioenergi för framtiden

Bioenergi för framtiden Bioenergi för framtiden Innehållsförteckning Introduktion...... sid 3 Kort historik Neovas rötter..... sid 3 Korta fakta om bioenergi.... sid 4 Produktområden..... sid 4 Neovas kunder....... sid 5 Samverkan.........

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

1 (5) Kb Medlemmar Mats Blomberg

1 (5) Kb Medlemmar Mats Blomberg 1 (5) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Södra Skogsägarna, Södra, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade rapport och vill lämna följande

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Klimatsmart mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Växthuseffekten Klimatmålen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Konferensen är ett led i projektet Friskare Skogsvattens arbete att genomföra kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med skogsägare

Läs mer

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för

Läs mer

Möjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket

Möjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket PM 2009:197 RII (Dnr 001-2155/2009) Möjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Konferensen är ett led i Friskare Skogsvattens arbete med att genomföra kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med skogsägare

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR Ekosystemtjänster Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR Vad är Ekosystemtjänster? De funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan direkt eller indirekt, d.v.s.

Läs mer

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Workshop 28/ Framtidens hållbara skogsbruk. Olofsfors AB Länsstyrelsen Västerbotten

Workshop 28/ Framtidens hållbara skogsbruk. Olofsfors AB Länsstyrelsen Västerbotten Workshop 28/10 2011 Framtidens hållbara skogsbruk Olofsfors AB Länsstyrelsen Västerbotten Framtidens hållbara skogsbruk Schema Olofsfors AB och Länsstyrelsen i Västerbotten bjöd den 28/10 2011 in till

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning Hjortronboken 2 En bok om hållbar torvanvändning Kärr Blandmyr Mosse Skogklädd mark Torvbruket skall styras mot de dikade torvmarkerna. Sumpskog (produktiv skogsmark) Myr Torvmark >30 cm torvdjup Skog

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror. LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Innehåll Ändrat klimat Nya behov BM viktigare än vi tror Landskapet som helhet Flytta reservaten?

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Avisera Miljöredovisning

Avisera Miljöredovisning Avisera Miljöredovisning Vi har arbetat hårt för att minimera vår miljöpåverkan och jag är stolt över att Avisera klarade klimatmålet för 2015! Vi har lyckats med bedriften att mer än halvera våra utsläpp

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer