Nummer Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nummer 3-2012. Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8"

Transkript

1 NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer Lyckad kongress summeras Dasspapper och vin Sidan 8

2 Torvkongress och blöt sommar Text: Claes Rülker Foto: Gustav Kron NATURLIG RÅVARA Tidningen Svensk Torv ges ut av Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker Redaktör Sidney Jämthagen Grafisk form Gustav Kron/rime.se Omslag Vide Kron vid blötlagd torvtäkt. Foto: Gustav Kron Läs mer på Den 3 till 8 juni genomfördes i Stockholm den 14 internationella torvkongressen. Årets tema var Peatlands in Balance. Över 600 deltagare från 33 länder fanns på plats och diskuterade torv och förvaltning av torvbildande våtmarker. Viktiga områden som behandlades var torvmarkernas biodiversitet, ekologi, hydrologi och effekter på klimatpåverkande gaser, tropiska torvmarker, samt industriellt utnyttjande (jordbruk, skogsbruk, bränntorv och växttorv). Kongressen blev mycket lyckat och arrangemanget har fått mycket beröm. I reportaget i denna tidning kan du läsa mer om hur det gick. Det starkaste minnet från kongressen är alla nya värdefulla kontakter som knutits och att få möjligheten att åhöra ny kunskap och intressanta forskningsresultat under en hel vecka. Nästa kongress kommer att hållas om fyra år i Malaysia. Vi saknade svenskt skogsbruk på konferensen. Detta trots att flera föredrag handlade om skötsel av skog på torvmark. Några riktigt intressanta föredrag om att askåter- föring på torvmark ger en ordentlig tillväxtökning på skog och att en liten inblandning av torv med biobränslen ökar effektiviteten med mellan 5-15 procent i kraftvärmeverk borde vara av intresse för skogsbruket. Genom att använda torv och biobränslen tillsammans har vi ett effektivare bränsle till värmekraftverken som i sin tur innebär att spetsningen vid kallt väder med kol och olja kan minskas. Vi hoppas på ett närmare samarbete med skogen framöver. Torvbruket har många beröringspunkter med skogsbruk. Internationellt intresse Noterbart är det stora intresset internationellt för torv. I Tyskland utvinns dubbelt så mycket torv som i Sverige. Holland importerar stora mängder torv till växtodling. I Europa börjar torvresurserna att sina. I Sverige tar vi ut mindre än 20 procent torv av den genomsnittsliga årstillväxten. Vi vill öka uttaget till 50 procent av tillväxten för att dels kunna exportera, dels använda en inhemsk förnybar resurs i värmeverken istället för kol och olja. Torvbranschens mål är att årligen kunna ta fram 10 miljoner kubikmeter torv i Sverige. Då har vi fortfarande lika stor tillväxt kvar för framtiden. Efter kongressen har det regnat. Förutom att den blöta sommaren har förstört semestern för flertalet svenskar har regnet också gjort att torvskörden enligt prognos bara kommer att nå upp till procent av den planerade. Det finns stor risk för att det blir brist på torvströ och växtodlingstorv i höst och till våren nästa år. Det behövs fler och nya torvtäkter för att fylla vårt behov. Vi vill använda dikad torvmark som idag läcker kol till ingen nytta. Då behöver vi inte importera torv från öst. Istället kan vi minska, utsläpp och skapa fler arbetstillfällen i Sverige. Varför inte exportera den högkvalitativa torv vi har i Sverige till Tyskland och Holland? Vår torv är efterfrågad, men i Sverige har vi krånglat till möjligheterna att utvinna den. Vi behöver snabbare handläggning och tydligare regler för öppnande av nya torvtäkter från våra myndigheter. Claes Rülcker Vd Svenska Torvproducentföreningen

3 Kongress med mingel och möten för forskare och branschfolk Svensk folkdans och musik inramade invigningen den 4 juni i Folket hus i Stockholm. Allt fungerade och många kontakter knöts under den internationella kongressen Peatlands in Balance i Stockholm den 3 8 juni. Jag är stolt över resultatet. Det vetenskapliga innehållet fungerade bra tillsammans med ett ambitiöst socialt program, summerar Marie Kofod Hansen, kongressgeneral. Totalt 30 utställare fanns representerade bland montrarna i lokalerna i Folkets Hus Norra Bantorget. På tidigare torvkongresser har utställarna bara satt upp en rollup, nu hade alla gjort genomarbetade utställningsmontrar där de presenterade sig, vilket vi är mycket nöjda med, säger Gunilla Öhberg Åkerlund, kongressassistent som tillsammans med Marie stod för planering och genomförande av kongressen. Jag är mycket nöjd med det vetenskapliga programmet som hade rekordmånga bidrag, säger Tord Magnusson, ansvarig för det vetenskapliga programmet, som till vardags är universitetslektor vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Uppsala. Även kongresskommitténs ordförande, Björn Hånell, professor vid SLU i Umeå, var oerhört nöjd efter en intensiv kongressvecka. Vi har fått mycket beröm för genomförandet och programmet som både syftade till att ge ny information och kunskapsutbyte, men även till att ge deltagarna chansen att mötas och ha roligt och knyta kontakter, säger han. Svensk folkdans och musik inramade invigningen den 4 juni i Folket hus i Stockholm. Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: ORASIS foto Fortsättning på nästa sida

4 Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: ORASIS foto Skogsnäringen uteblev på kongressen Claes Rülcker, jägmästare och vd på Svensk torv, anser att kongressens forskningsresultat borde intressera skogsbruket i Sverige. Skog på torvmark är en viktig och intressant framtidsfråga. Det menar Claes Rülcker, jägmästare och vd vid Svensk torv, som anser att det är märligt att svenskt skogsbruk nästan helt uteblev från att den internationella torvkongressen i Stockholm. Claes Rülcker anser att kongressen blev mycket lyckad och belyste många sidor av torv och torvmarker. Miljöfrågorna stod i centrum och många forskare redovisade resultat och studier för skogsbruket. Men det svala intresset från värdlandet Sveriges skogsnäring gjorde Claes Rülcker besviken. - Det var endast Södra som deltog trots att skogsbruket är en av Sveriges basnäringar. Exempelvis redovisade professor Ulf Sikström vid Skogforsk sina mycket intressanta studier från skogsbruket på kongressen, säger Claes Rülcker. Ulf Sikström redogjorde för sina studier av torvmark som strötts med aska från biobränsle. Han berättade att skogens tillväxt ökade med 40 procent. Dessutom binder askan koldioxid så att koldioxidläckaget försvinner från dessa torvmarker. - Detta borde vara resultat som skogsbruket i Sverige skulle kunna dra nytta av, men tyvärr var intresset svalt från skogsnäringens sida vilket gör mig både besviken och förvånad, säger Claes Rülcker. Kjell Gustavsson från Södra fick ensam representera det svenska skogsbruket på kongressen. Han lyssnade till Ulf Sikströms redovisning och tyckte att resultaten från försöksodlingarna är intressanta. - I den mån jag kan påverka det ska Resultat som skogsbruket i Sverige skulle kunna dra nytta av vi strö bioenergiaska på våra torvröjda marker. Jag vill gärna satsa på det och vi kommer redan i höst att testa denna metod, sade Kjell Gustavsson efter föredraget. Det tycker Claes Rülcker är ett steg i rätt riktning. - Rätt använd är torv ett mycket användbart material, inte bara inom skogsbruket på exempelvis detta sätt. Torv är också ett miljövänligt alternativ som bränsle i värmekraftverk, konstaterar han. - Torv är ett boostermedel för att höja effektiviteten vid förbränning i fjärrvärmeverk med upp till 15 procent och dessutom kan användningen av kol och olja minskas radikalt om torv blandas i förbränningsmaterialet. Därigenom kan koldioxidutsläppen minskas. - Jag hoppas att politikerna vill verka för att torven får sin roll i det svenska energisystemet, avslutar Claes Rülcker. Text: Ingrid Kyllerstedt Sveriges miljömål följer IPS mål om hållbart torvbruk På den internationella kongressen Peatlands in Balance markerade regeringens representanter i sina tal att torvmark är en mycket omfattande och viktig naturresurs i landet. Vid konferensen presenterades den svenska regeringens uppfattning av statssekreterarna Magnus Kindbom, landsbygdsdepartementet, och Anders Flanking, miljödepartementet. Båda markerade att torvmark är en mycket omfattande och viktig naturresurs i landet men att det svenska torvbruket trots detta har en mycket marginell omfattning i detta sammanhang. Kindbom redovisade riksdagens beslut om att torvbruket skall ses ur ett livscykelperspektiv i EUs system för handel med utsläppsrätter. Flanking noterade att utvinning av torv på dikad torvmark under vissa förutsättningar kan leda till en låg nettoeffekt på klimatet. Vid den avslutande diskussionen presenterades och diskuterades IPS rapport Strategi för ansvarig förvaltning av torvmark och det konstaterades att denna rapport på ett bra sätt balanserar olika intressen. Enligt Naturvårdsverkets representant vid paneldebatten svarar IPS rapport upp mot svenska riksdagens miljömål för myllrande våtmarker och miljöbalkens bestämmelser om torvtäkt. Det visar att svenskt torvbruk ligger långt framme i arbetet med att förverkliga målen med ett ansvarsfullt bruk av torvmarker i linje med IPS rapport, summerade Claes Rülcker, vd Svensk torv debatten.

5 < Neova var kongressens diamantsponsor. Här ses fem av dess medarbetare Regina Jönsson, projekteringsansvarig, Rita Larsson, projektledare, Anders Borgmark, geolog, Stefan Östlund prospekteringschef, Torbjörn Claesson, vd. Peatlands in Balance gav deltagarna, varav många var forskare och från torvbranschen,att under kongressens sex dagar knyta kontakter, ta del av nyheter och presentera resultat samt vara med på exkursioner. Stockholms stad bjöd in samtliga kongressdeltagare till stadshuset där det bjöds på tal, buffé och en visning av Gyllene salen fascinerade de flesta med sin guldprakt och arkitektur. Vera Luthardt, Jana Chmieteski och Nadine Nusko från Eberswolde universitetet i Tyskland var tre av kongressens deltagare. I bakgrunden torvskulpturerna av Dioni tio Busschen. Strategier för framtiden Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: ORASIS foto Den internationella torvkongressen Torvmark i Balans i Stockholm avslutades med IPS årsmöte då strategier för det kommande arbetet antogs. Under kongressen i Folkets Hus fick de 600 delegaterna chansen att diskutera det nuvarande kunskapsläget kopplat till ekonomiska, sociala och miljömässiga egenskaper hos världens torvmarker. Presentationerna och diskussionerna bidrog även till bättre kunskaper och insikter om värdet av Sveriges mycket stora torvmarksresurser sett ur ett globalt perspektiv. Kongressen gav möjligheter till en dialog om de stora utmaningarna som sträcker sig från frågor om bättre användning av torv som odlingssubstrat, för jord- och skogsbruk till globala klimatfrågor. Ett klart besked från kongressen var att målet torvmark i balans ännu inte nåtts. Men för att kunna nå dit antogs på IPS årsmöte, som ägde rum på den sista kongressdagen, sex strategier. Dessa går i korthet ut på sats- ning på bättre kommunikation och ökat samarbete. Det ska även göras en kritisk granskning för att se över IPS möjligheter att möta kollektiva utmaningar och förbättra den interna samverkansstrukturen. En översikt av Svensk professor vald till ny IPS ordförande Björn Hånell valdes till ny ordförande (president) för International Peat Society (IPS) vid världskongressen Peatlands in Balance i Stockholm. Björn Hånell var ordförande i kongresskommittén som arrangerade världskongressen Peatlands in Balance i Stockholm den 3 8 juni. Björn Hånell är professor i skogsskötsel torvmarker vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Umeå. IPS har medlemmar från 35 länder i samtliga världsdelar och verkar för ett ansvarsfullt nyttjande och bevarande av torvmarker. - IPS är ett oerhört viktigt organ och är glad att ha blivit enhälligt vald till internationella konventioner som påverkar torvmarker ska sammanställas och torvmarksstrategier baserade på vetenskaplig forskning ska utvecklas för att kunna användas nationellt och internationellt. detta uppdrag som jag kommer ha vid sidan av min anställning, säger Björn Hånell. Björn Hånell är nyvald ordförande (president) i IPS. Här fotograferad under kongressen och omgiven av de tre andra som ansvarade för kongressen; Tord Magnusson, Marie kofod-hansen och Gunilla Öhberg Åkerlund.

6 Text: Sidney Jämthagen Foto: Rölunda Produkter och sxh.hu Rölunda Produkter AB Ett företag med känsla för jorden Det var för drygt fyrtio år sedan som idén att starta ett jordnära företag, där affärsidén var att kompostera och packa gödsel från de egna frigående korna, fick rotfäste hos bröderna Magnus och Alf Nobel i Bålsta utanför Stockholm. Nu fyrtio år senare har produktkatalogen svällt, utvecklingsarbetet är omfattande och brödernas företag nämns med respekt bland kunder och affärskollegor. Basråvaran kommer fortfarande till stor del från egna torvtäkter men produktionen är nu mer spridd vilket ger kortare transporter, för idag finns kunderna i hela landet. Utvecklingsarbetet pågår kontinuerligt. Målet är bland annat att minska energiförbrukningen, transporterna och eventuell negativ påverkan på miljön. Jordnära verksamhet Produktkatalogen innehåller idag bland annat inomhusjord, plantjordar, torv och jordförbättring, energitorv, gödsel och växtvård, gräs och fågelmat. Brödernas jordnära verksamhet är en verksamhet i tiden och för framtiden. När företaget medverkade vid Älvsjömässan konstaterade juryn som utsåg företagets idéträdgård till mässans främsta att brödena hade lyckats plocka fram det genuina från det gamla bondesamhället och kombinerat det med ett modernt tänkande. Det är inte fusk, det är på riktigt, konstaterade juryn. - Det var ett omdöme som värmde, konstaterar en glad Magnus Nobel som också vill framhålla alla positiva kontakter företaget har med sina kunder: - Människor vill veta mer om vad som kännetecknar en bra jord, vad som är bra råvaror och hur man ska få grödorna att växa. Kan vi bidra till att öka kunskaperna så gör vi det mer än gärna. Hela vår affärsverksamhet bygger på att människor vill satsa på kvalitetsprodukter som producerats med känsla för jord och jorden.

7 Ekosystemtjänster Text: Magnus Brandel, projektledare Svensk Torv Foto: Gustav Kron Ett begrepp som har dykt upp på senare år är ekosystemtjänster det brukar användas för att beskriva olika funktioner och värden som finns i naturen som är av nytta för människan. Bakgrunden till detta begrepp är ett arbete som skett inom FNs miljöorgan UNEP. Avsikten är att eftersträva en ekonomisk värdering av olika naturvärden som kan vägas mot mer kortsiktiga värden i form av exploatering. Ett mål har exempelvis varit att försöka värdera förluster i form av storskaliga naturförändringar vid nedhuggning av regnskog etc. Ansatsen bygger på tanken att ekosystem bidrar med olika nyttor som människor får från naturen. En del kan vi direkt se och ta på, medan andra utgörs av processer som vi inte direkt kan observera. Man kan dela upp ekosystemtjänster i olika typer: Producerande ekosystemtjänster: Livsmedel, dricksvatten, träråvara och bioenergibiomassa, m.m. Stödjande och reglerande ekosystemtjänster: Produktion och omsättning av näringsämnen, kol och syre, reglering av klimat och luftkvalitet, pollinering, reglering av översvämningar m.m. Kulturella ekosystemtjänster: Rekreation, turism, etiska och estetiska värden av att bevara naturtyper och växt- och djurarter, kulturarv m.m. I regeringens proposition som behandlade ändrade regler för täktprövning för några år sedan slogs fast att man vid prövningen enligt Miljöbalken även skall beakta de ekosystemtjänster som produceras ur torvmark. Det gäller exempelvis inbindning av kol, reglering av översvämningar, bevarandet av naturtyper och växt och djurarter. Även skörd av torv och sphagnum är exempel på en nytta man kan få från torvmark. Enligt propositionen är det viktigt att olika intressen vägs mot varandra i samband med att man tar ställning till torvtäkt. Från branschens sida bedriver vi just nu ett projekt som med utgångspunkt i markens funktioner försöker att utveckla ett system för att avväga olika intressen mot varandra. Det sker i samarbete med Centrum för Biologisk Mångfald och SLU. Avsikten är att tidigt kunna precisera möjliga torvtäkter och sedan kunna jämföra dessa med i första hand klimat, biologisk mångfald och möjligheterna att utvinna torv på ett ekonomiskt möjligt sätt. Självfallet skall man även väga torvtäkt mot övriga ekosystemtjänster. Det som också är intressant i detta sammanhang är möjligheterna att restaurera mark så att den i framtiden kan leverera ekosystemtjänster exempelvis i form av inbindning av kol. Det kan ske genom att vi producerar torv på dikad läckande torvmark och sedan efterbehandlar marken så att den i framtiden binder in kol. Vi tror att detta kan blir ett verksamt medel för att kunna ta fram och jämföra olika torvmarker med avseende på olika intressen/ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster, tjänster som naturen tillhandahåller och som människan är direkt beroende av. Dessa delas ofta in i fyra grupper: Produkter, t.ex. syre, vedråvara och rent vatten. Reglerande tjänster, t.ex. rening av vatten och insekters pollinering av nyttoväxter. Upprätthållande tjänster, t.ex. cirkulation av näringsämnen och fröspridning. Kulturtjänster, t.ex. möjlighet till friluftsliv och estetiska värden. Källa: ne.se

8 Kejserligt vin och kungligt dasspapper Styrelseordförande på Hasselfors Bruk, tillika Sveriges utrikesminister Fredrik Wachtmeister hade beordrat sin bruksdisponent Fabian de Geer att ordna med älgjakt på Hasselfors marker, för sina vänner från Österrike, en högt uppsatt gardesofficer och majoren Helmuth von Moltke, sedermera fältmarskalk och vid 1:a världskrigets utbrott 1914 ledare för de tyska arméerna. Vi ska veta att vid den här tiden, i skiftet mellan tal, var älgen ett sällsynt villebråd, även på Hasselfors stora skogsområden. Men jakten gick bra. Båda gästerna fick fälla var sitt djur. En ko och en kalv. För kalven fick Fabian senare böta 25:-, då det på den tiden rådde kalvförbud, vilket gästerna förstås aldrig fick veta. På den festliga jaktmiddagen på Bålby, som följde på dagens jakt, bjöds bl a, som efterrätt, på hjortronkompott av bär plockade på den närbelägna Skagershultsmossen. Den österrikiska officeren blev helt betagen av denna för honom helt främmande och ytterst välsmakande rätt. Han tog sig friheten att be att få hjortronsylt med sig hem att bjuda på vid en snart kommande mycket viktig middag. Hans önskan beviljades förstås och han lovade att rapportera hur hans middagsbjudning avlöpt. En månad senare kom en låda av det yppersta av viner från den kejserliga vinkällaren i Wien, med ett tack från kejsar Franz Josef, där han framför ett speciellt tack för den utsökta hjortronkompotten. Den tidigare nämnda viktiga middagen var alltså en middag för kejsaren. En fråga som kan ställas, när man hör detta berättas, - Uppskattar vi verkligen våra myrars hjortron tillräckligt? Det kejserliga vinet nyttjades förstås ytterligt sällan, bara när riktigt viktiga gäster väntades. Ett sådant viktigt besök, då det kejserliga vinet nyttjades, var när prins Eugen, hertigen av Närke, besökte Bålby i samband med en invigningsceremoni vid Mullhyttemo station, när Svartåbanan var klar. Veckan efter prins Eugens besök var det styrelsemöte på Bålby och ordförande Fredrik Wachtmeister bodde över på herrgården. Som naturen kräver behövde han gå på dass, morgonen efter mötet. Dasset var ett ståndsmässigt herrgårdsdass med 5 fjölar plus 2 dito för barn. Toalettpapper i sin nuvarande utformning fanns inte, utan bestod mest av utlästa tidningar, förvarat i en trätunna. Det var där det hände. Istället för tidningspapper fick Fredrik i sin hand, ett handskrivet brev från prins Eugen, där han tackade för senast och framförallt för det utsökta kejserliga vinet som avnjutits till måltiden. Fredrik blev synnerligen upprörd över hur korrespondens från kungahuset behandlades och eftersom brevet var adresserat till frun i huset, Agahte, fick hon enligt uppgift motta en rejäl reprimand för sin nonchalans och där hon fick lova att i fortsättningen bättre kontrollera det papper som gick ut till dasstunnan. De här relaterade händelserna är berättade av Gerhard de Geer. Född och uppvuxen på Bålby. Sedermera bruksdisponent på Lesjöfors och genom sitt bandyintresse utnämnd till svenska bandys Old grand man. Kåseri Text: Sten-Ove Petterssons Foto: sxc.hu

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning Hjortronboken 2 En bok om hållbar torvanvändning Kärr Blandmyr Mosse Skogklädd mark Torvbruket skall styras mot de dikade torvmarkerna. Sumpskog (produktiv skogsmark) Myr Torvmark >30 cm torvdjup Skog

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år?

Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år? Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år? Det och mycket skog, skratt och god mat blir det på Spillkråkans 15-årsjubileum den 27-28 april - fest och allvar från lördag förmiddag till

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9

Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Nummer 2-2014 Tidningen Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5 Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Torven blir kvar i elcertifikatssystemet

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 1 Hjortronboken en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 2 Text: Svenska Torvproducentföreningen Omslag, grafisk

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5

Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Nummer 2-2015 Tidningen Branschföreningen Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7 Nordisk-Baltisk bioenergikonferens Sid 3 Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Miljöcertifiering av torvbruk

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Nummer 5-2014 Tidningen Branschföreningen Torv och miljö som specialitet Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9 Svensk Torv i IPS styrelse Sid 10 Branschföreningen Svensk

Läs mer

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

Kvalitet är frihet från bekymmer

Kvalitet är frihet från bekymmer Kvalitet är frihet från bekymmer www.publicationpapers.sca.com Det är kunden som sätter betyget Produkter med rätt kvalitet, miljöarbete i världsklass, tre välinvesterade och effektiva pappersbruk samt

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART Med regnskog i tanken? I höst blir Sverige testmarknad för en ny diesel som innehåller palmolja. Det är bensinbolaget OKQ8 som lanserar

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Ett jordbruk som domineras av torv

Ett jordbruk som domineras av torv Tidningen Nummer 1-2014 Ett jordbruk som domineras av torv Torvtransport på räls med lastbil Sid 3 Grön okänd revolution Sid 4 Tema energitorv Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 1 Branschföreningen

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer