Nummer Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8

Transkript

1 NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer Lyckad kongress summeras Dasspapper och vin Sidan 8

2 Torvkongress och blöt sommar Text: Claes Rülker Foto: Gustav Kron NATURLIG RÅVARA Tidningen Svensk Torv ges ut av Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Sidney Jämthagen sidney@rime.se Grafisk form Gustav Kron/rime.se Omslag Vide Kron vid blötlagd torvtäkt. Foto: Gustav Kron Läs mer på Den 3 till 8 juni genomfördes i Stockholm den 14 internationella torvkongressen. Årets tema var Peatlands in Balance. Över 600 deltagare från 33 länder fanns på plats och diskuterade torv och förvaltning av torvbildande våtmarker. Viktiga områden som behandlades var torvmarkernas biodiversitet, ekologi, hydrologi och effekter på klimatpåverkande gaser, tropiska torvmarker, samt industriellt utnyttjande (jordbruk, skogsbruk, bränntorv och växttorv). Kongressen blev mycket lyckat och arrangemanget har fått mycket beröm. I reportaget i denna tidning kan du läsa mer om hur det gick. Det starkaste minnet från kongressen är alla nya värdefulla kontakter som knutits och att få möjligheten att åhöra ny kunskap och intressanta forskningsresultat under en hel vecka. Nästa kongress kommer att hållas om fyra år i Malaysia. Vi saknade svenskt skogsbruk på konferensen. Detta trots att flera föredrag handlade om skötsel av skog på torvmark. Några riktigt intressanta föredrag om att askåter- föring på torvmark ger en ordentlig tillväxtökning på skog och att en liten inblandning av torv med biobränslen ökar effektiviteten med mellan 5-15 procent i kraftvärmeverk borde vara av intresse för skogsbruket. Genom att använda torv och biobränslen tillsammans har vi ett effektivare bränsle till värmekraftverken som i sin tur innebär att spetsningen vid kallt väder med kol och olja kan minskas. Vi hoppas på ett närmare samarbete med skogen framöver. Torvbruket har många beröringspunkter med skogsbruk. Internationellt intresse Noterbart är det stora intresset internationellt för torv. I Tyskland utvinns dubbelt så mycket torv som i Sverige. Holland importerar stora mängder torv till växtodling. I Europa börjar torvresurserna att sina. I Sverige tar vi ut mindre än 20 procent torv av den genomsnittsliga årstillväxten. Vi vill öka uttaget till 50 procent av tillväxten för att dels kunna exportera, dels använda en inhemsk förnybar resurs i värmeverken istället för kol och olja. Torvbranschens mål är att årligen kunna ta fram 10 miljoner kubikmeter torv i Sverige. Då har vi fortfarande lika stor tillväxt kvar för framtiden. Efter kongressen har det regnat. Förutom att den blöta sommaren har förstört semestern för flertalet svenskar har regnet också gjort att torvskörden enligt prognos bara kommer att nå upp till procent av den planerade. Det finns stor risk för att det blir brist på torvströ och växtodlingstorv i höst och till våren nästa år. Det behövs fler och nya torvtäkter för att fylla vårt behov. Vi vill använda dikad torvmark som idag läcker kol till ingen nytta. Då behöver vi inte importera torv från öst. Istället kan vi minska, utsläpp och skapa fler arbetstillfällen i Sverige. Varför inte exportera den högkvalitativa torv vi har i Sverige till Tyskland och Holland? Vår torv är efterfrågad, men i Sverige har vi krånglat till möjligheterna att utvinna den. Vi behöver snabbare handläggning och tydligare regler för öppnande av nya torvtäkter från våra myndigheter. Claes Rülcker Vd Svenska Torvproducentföreningen

3 Kongress med mingel och möten för forskare och branschfolk Svensk folkdans och musik inramade invigningen den 4 juni i Folket hus i Stockholm. Allt fungerade och många kontakter knöts under den internationella kongressen Peatlands in Balance i Stockholm den 3 8 juni. Jag är stolt över resultatet. Det vetenskapliga innehållet fungerade bra tillsammans med ett ambitiöst socialt program, summerar Marie Kofod Hansen, kongressgeneral. Totalt 30 utställare fanns representerade bland montrarna i lokalerna i Folkets Hus Norra Bantorget. På tidigare torvkongresser har utställarna bara satt upp en rollup, nu hade alla gjort genomarbetade utställningsmontrar där de presenterade sig, vilket vi är mycket nöjda med, säger Gunilla Öhberg Åkerlund, kongressassistent som tillsammans med Marie stod för planering och genomförande av kongressen. Jag är mycket nöjd med det vetenskapliga programmet som hade rekordmånga bidrag, säger Tord Magnusson, ansvarig för det vetenskapliga programmet, som till vardags är universitetslektor vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Uppsala. Även kongresskommitténs ordförande, Björn Hånell, professor vid SLU i Umeå, var oerhört nöjd efter en intensiv kongressvecka. Vi har fått mycket beröm för genomförandet och programmet som både syftade till att ge ny information och kunskapsutbyte, men även till att ge deltagarna chansen att mötas och ha roligt och knyta kontakter, säger han. Svensk folkdans och musik inramade invigningen den 4 juni i Folket hus i Stockholm. Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: ORASIS foto Fortsättning på nästa sida

4 Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: ORASIS foto Skogsnäringen uteblev på kongressen Claes Rülcker, jägmästare och vd på Svensk torv, anser att kongressens forskningsresultat borde intressera skogsbruket i Sverige. Skog på torvmark är en viktig och intressant framtidsfråga. Det menar Claes Rülcker, jägmästare och vd vid Svensk torv, som anser att det är märligt att svenskt skogsbruk nästan helt uteblev från att den internationella torvkongressen i Stockholm. Claes Rülcker anser att kongressen blev mycket lyckad och belyste många sidor av torv och torvmarker. Miljöfrågorna stod i centrum och många forskare redovisade resultat och studier för skogsbruket. Men det svala intresset från värdlandet Sveriges skogsnäring gjorde Claes Rülcker besviken. - Det var endast Södra som deltog trots att skogsbruket är en av Sveriges basnäringar. Exempelvis redovisade professor Ulf Sikström vid Skogforsk sina mycket intressanta studier från skogsbruket på kongressen, säger Claes Rülcker. Ulf Sikström redogjorde för sina studier av torvmark som strötts med aska från biobränsle. Han berättade att skogens tillväxt ökade med 40 procent. Dessutom binder askan koldioxid så att koldioxidläckaget försvinner från dessa torvmarker. - Detta borde vara resultat som skogsbruket i Sverige skulle kunna dra nytta av, men tyvärr var intresset svalt från skogsnäringens sida vilket gör mig både besviken och förvånad, säger Claes Rülcker. Kjell Gustavsson från Södra fick ensam representera det svenska skogsbruket på kongressen. Han lyssnade till Ulf Sikströms redovisning och tyckte att resultaten från försöksodlingarna är intressanta. - I den mån jag kan påverka det ska Resultat som skogsbruket i Sverige skulle kunna dra nytta av vi strö bioenergiaska på våra torvröjda marker. Jag vill gärna satsa på det och vi kommer redan i höst att testa denna metod, sade Kjell Gustavsson efter föredraget. Det tycker Claes Rülcker är ett steg i rätt riktning. - Rätt använd är torv ett mycket användbart material, inte bara inom skogsbruket på exempelvis detta sätt. Torv är också ett miljövänligt alternativ som bränsle i värmekraftverk, konstaterar han. - Torv är ett boostermedel för att höja effektiviteten vid förbränning i fjärrvärmeverk med upp till 15 procent och dessutom kan användningen av kol och olja minskas radikalt om torv blandas i förbränningsmaterialet. Därigenom kan koldioxidutsläppen minskas. - Jag hoppas att politikerna vill verka för att torven får sin roll i det svenska energisystemet, avslutar Claes Rülcker. Text: Ingrid Kyllerstedt Sveriges miljömål följer IPS mål om hållbart torvbruk På den internationella kongressen Peatlands in Balance markerade regeringens representanter i sina tal att torvmark är en mycket omfattande och viktig naturresurs i landet. Vid konferensen presenterades den svenska regeringens uppfattning av statssekreterarna Magnus Kindbom, landsbygdsdepartementet, och Anders Flanking, miljödepartementet. Båda markerade att torvmark är en mycket omfattande och viktig naturresurs i landet men att det svenska torvbruket trots detta har en mycket marginell omfattning i detta sammanhang. Kindbom redovisade riksdagens beslut om att torvbruket skall ses ur ett livscykelperspektiv i EUs system för handel med utsläppsrätter. Flanking noterade att utvinning av torv på dikad torvmark under vissa förutsättningar kan leda till en låg nettoeffekt på klimatet. Vid den avslutande diskussionen presenterades och diskuterades IPS rapport Strategi för ansvarig förvaltning av torvmark och det konstaterades att denna rapport på ett bra sätt balanserar olika intressen. Enligt Naturvårdsverkets representant vid paneldebatten svarar IPS rapport upp mot svenska riksdagens miljömål för myllrande våtmarker och miljöbalkens bestämmelser om torvtäkt. Det visar att svenskt torvbruk ligger långt framme i arbetet med att förverkliga målen med ett ansvarsfullt bruk av torvmarker i linje med IPS rapport, summerade Claes Rülcker, vd Svensk torv debatten.

5 < Neova var kongressens diamantsponsor. Här ses fem av dess medarbetare Regina Jönsson, projekteringsansvarig, Rita Larsson, projektledare, Anders Borgmark, geolog, Stefan Östlund prospekteringschef, Torbjörn Claesson, vd. Peatlands in Balance gav deltagarna, varav många var forskare och från torvbranschen,att under kongressens sex dagar knyta kontakter, ta del av nyheter och presentera resultat samt vara med på exkursioner. Stockholms stad bjöd in samtliga kongressdeltagare till stadshuset där det bjöds på tal, buffé och en visning av Gyllene salen fascinerade de flesta med sin guldprakt och arkitektur. Vera Luthardt, Jana Chmieteski och Nadine Nusko från Eberswolde universitetet i Tyskland var tre av kongressens deltagare. I bakgrunden torvskulpturerna av Dioni tio Busschen. Strategier för framtiden Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: ORASIS foto Den internationella torvkongressen Torvmark i Balans i Stockholm avslutades med IPS årsmöte då strategier för det kommande arbetet antogs. Under kongressen i Folkets Hus fick de 600 delegaterna chansen att diskutera det nuvarande kunskapsläget kopplat till ekonomiska, sociala och miljömässiga egenskaper hos världens torvmarker. Presentationerna och diskussionerna bidrog även till bättre kunskaper och insikter om värdet av Sveriges mycket stora torvmarksresurser sett ur ett globalt perspektiv. Kongressen gav möjligheter till en dialog om de stora utmaningarna som sträcker sig från frågor om bättre användning av torv som odlingssubstrat, för jord- och skogsbruk till globala klimatfrågor. Ett klart besked från kongressen var att målet torvmark i balans ännu inte nåtts. Men för att kunna nå dit antogs på IPS årsmöte, som ägde rum på den sista kongressdagen, sex strategier. Dessa går i korthet ut på sats- ning på bättre kommunikation och ökat samarbete. Det ska även göras en kritisk granskning för att se över IPS möjligheter att möta kollektiva utmaningar och förbättra den interna samverkansstrukturen. En översikt av Svensk professor vald till ny IPS ordförande Björn Hånell valdes till ny ordförande (president) för International Peat Society (IPS) vid världskongressen Peatlands in Balance i Stockholm. Björn Hånell var ordförande i kongresskommittén som arrangerade världskongressen Peatlands in Balance i Stockholm den 3 8 juni. Björn Hånell är professor i skogsskötsel torvmarker vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Umeå. IPS har medlemmar från 35 länder i samtliga världsdelar och verkar för ett ansvarsfullt nyttjande och bevarande av torvmarker. - IPS är ett oerhört viktigt organ och är glad att ha blivit enhälligt vald till internationella konventioner som påverkar torvmarker ska sammanställas och torvmarksstrategier baserade på vetenskaplig forskning ska utvecklas för att kunna användas nationellt och internationellt. detta uppdrag som jag kommer ha vid sidan av min anställning, säger Björn Hånell. Björn Hånell är nyvald ordförande (president) i IPS. Här fotograferad under kongressen och omgiven av de tre andra som ansvarade för kongressen; Tord Magnusson, Marie kofod-hansen och Gunilla Öhberg Åkerlund.

6 Text: Sidney Jämthagen Foto: Rölunda Produkter och sxh.hu Rölunda Produkter AB Ett företag med känsla för jorden Det var för drygt fyrtio år sedan som idén att starta ett jordnära företag, där affärsidén var att kompostera och packa gödsel från de egna frigående korna, fick rotfäste hos bröderna Magnus och Alf Nobel i Bålsta utanför Stockholm. Nu fyrtio år senare har produktkatalogen svällt, utvecklingsarbetet är omfattande och brödernas företag nämns med respekt bland kunder och affärskollegor. Basråvaran kommer fortfarande till stor del från egna torvtäkter men produktionen är nu mer spridd vilket ger kortare transporter, för idag finns kunderna i hela landet. Utvecklingsarbetet pågår kontinuerligt. Målet är bland annat att minska energiförbrukningen, transporterna och eventuell negativ påverkan på miljön. Jordnära verksamhet Produktkatalogen innehåller idag bland annat inomhusjord, plantjordar, torv och jordförbättring, energitorv, gödsel och växtvård, gräs och fågelmat. Brödernas jordnära verksamhet är en verksamhet i tiden och för framtiden. När företaget medverkade vid Älvsjömässan konstaterade juryn som utsåg företagets idéträdgård till mässans främsta att brödena hade lyckats plocka fram det genuina från det gamla bondesamhället och kombinerat det med ett modernt tänkande. Det är inte fusk, det är på riktigt, konstaterade juryn. - Det var ett omdöme som värmde, konstaterar en glad Magnus Nobel som också vill framhålla alla positiva kontakter företaget har med sina kunder: - Människor vill veta mer om vad som kännetecknar en bra jord, vad som är bra råvaror och hur man ska få grödorna att växa. Kan vi bidra till att öka kunskaperna så gör vi det mer än gärna. Hela vår affärsverksamhet bygger på att människor vill satsa på kvalitetsprodukter som producerats med känsla för jord och jorden.

7 Ekosystemtjänster Text: Magnus Brandel, projektledare Svensk Torv Foto: Gustav Kron Ett begrepp som har dykt upp på senare år är ekosystemtjänster det brukar användas för att beskriva olika funktioner och värden som finns i naturen som är av nytta för människan. Bakgrunden till detta begrepp är ett arbete som skett inom FNs miljöorgan UNEP. Avsikten är att eftersträva en ekonomisk värdering av olika naturvärden som kan vägas mot mer kortsiktiga värden i form av exploatering. Ett mål har exempelvis varit att försöka värdera förluster i form av storskaliga naturförändringar vid nedhuggning av regnskog etc. Ansatsen bygger på tanken att ekosystem bidrar med olika nyttor som människor får från naturen. En del kan vi direkt se och ta på, medan andra utgörs av processer som vi inte direkt kan observera. Man kan dela upp ekosystemtjänster i olika typer: Producerande ekosystemtjänster: Livsmedel, dricksvatten, träråvara och bioenergibiomassa, m.m. Stödjande och reglerande ekosystemtjänster: Produktion och omsättning av näringsämnen, kol och syre, reglering av klimat och luftkvalitet, pollinering, reglering av översvämningar m.m. Kulturella ekosystemtjänster: Rekreation, turism, etiska och estetiska värden av att bevara naturtyper och växt- och djurarter, kulturarv m.m. I regeringens proposition som behandlade ändrade regler för täktprövning för några år sedan slogs fast att man vid prövningen enligt Miljöbalken även skall beakta de ekosystemtjänster som produceras ur torvmark. Det gäller exempelvis inbindning av kol, reglering av översvämningar, bevarandet av naturtyper och växt och djurarter. Även skörd av torv och sphagnum är exempel på en nytta man kan få från torvmark. Enligt propositionen är det viktigt att olika intressen vägs mot varandra i samband med att man tar ställning till torvtäkt. Från branschens sida bedriver vi just nu ett projekt som med utgångspunkt i markens funktioner försöker att utveckla ett system för att avväga olika intressen mot varandra. Det sker i samarbete med Centrum för Biologisk Mångfald och SLU. Avsikten är att tidigt kunna precisera möjliga torvtäkter och sedan kunna jämföra dessa med i första hand klimat, biologisk mångfald och möjligheterna att utvinna torv på ett ekonomiskt möjligt sätt. Självfallet skall man även väga torvtäkt mot övriga ekosystemtjänster. Det som också är intressant i detta sammanhang är möjligheterna att restaurera mark så att den i framtiden kan leverera ekosystemtjänster exempelvis i form av inbindning av kol. Det kan ske genom att vi producerar torv på dikad läckande torvmark och sedan efterbehandlar marken så att den i framtiden binder in kol. Vi tror att detta kan blir ett verksamt medel för att kunna ta fram och jämföra olika torvmarker med avseende på olika intressen/ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster, tjänster som naturen tillhandahåller och som människan är direkt beroende av. Dessa delas ofta in i fyra grupper: Produkter, t.ex. syre, vedråvara och rent vatten. Reglerande tjänster, t.ex. rening av vatten och insekters pollinering av nyttoväxter. Upprätthållande tjänster, t.ex. cirkulation av näringsämnen och fröspridning. Kulturtjänster, t.ex. möjlighet till friluftsliv och estetiska värden. Källa: ne.se

8 Kejserligt vin och kungligt dasspapper Styrelseordförande på Hasselfors Bruk, tillika Sveriges utrikesminister Fredrik Wachtmeister hade beordrat sin bruksdisponent Fabian de Geer att ordna med älgjakt på Hasselfors marker, för sina vänner från Österrike, en högt uppsatt gardesofficer och majoren Helmuth von Moltke, sedermera fältmarskalk och vid 1:a världskrigets utbrott 1914 ledare för de tyska arméerna. Vi ska veta att vid den här tiden, i skiftet mellan tal, var älgen ett sällsynt villebråd, även på Hasselfors stora skogsområden. Men jakten gick bra. Båda gästerna fick fälla var sitt djur. En ko och en kalv. För kalven fick Fabian senare böta 25:-, då det på den tiden rådde kalvförbud, vilket gästerna förstås aldrig fick veta. På den festliga jaktmiddagen på Bålby, som följde på dagens jakt, bjöds bl a, som efterrätt, på hjortronkompott av bär plockade på den närbelägna Skagershultsmossen. Den österrikiska officeren blev helt betagen av denna för honom helt främmande och ytterst välsmakande rätt. Han tog sig friheten att be att få hjortronsylt med sig hem att bjuda på vid en snart kommande mycket viktig middag. Hans önskan beviljades förstås och han lovade att rapportera hur hans middagsbjudning avlöpt. En månad senare kom en låda av det yppersta av viner från den kejserliga vinkällaren i Wien, med ett tack från kejsar Franz Josef, där han framför ett speciellt tack för den utsökta hjortronkompotten. Den tidigare nämnda viktiga middagen var alltså en middag för kejsaren. En fråga som kan ställas, när man hör detta berättas, - Uppskattar vi verkligen våra myrars hjortron tillräckligt? Det kejserliga vinet nyttjades förstås ytterligt sällan, bara när riktigt viktiga gäster väntades. Ett sådant viktigt besök, då det kejserliga vinet nyttjades, var när prins Eugen, hertigen av Närke, besökte Bålby i samband med en invigningsceremoni vid Mullhyttemo station, när Svartåbanan var klar. Veckan efter prins Eugens besök var det styrelsemöte på Bålby och ordförande Fredrik Wachtmeister bodde över på herrgården. Som naturen kräver behövde han gå på dass, morgonen efter mötet. Dasset var ett ståndsmässigt herrgårdsdass med 5 fjölar plus 2 dito för barn. Toalettpapper i sin nuvarande utformning fanns inte, utan bestod mest av utlästa tidningar, förvarat i en trätunna. Det var där det hände. Istället för tidningspapper fick Fredrik i sin hand, ett handskrivet brev från prins Eugen, där han tackade för senast och framförallt för det utsökta kejserliga vinet som avnjutits till måltiden. Fredrik blev synnerligen upprörd över hur korrespondens från kungahuset behandlades och eftersom brevet var adresserat till frun i huset, Agahte, fick hon enligt uppgift motta en rejäl reprimand för sin nonchalans och där hon fick lova att i fortsättningen bättre kontrollera det papper som gick ut till dasstunnan. De här relaterade händelserna är berättade av Gerhard de Geer. Född och uppvuxen på Bålby. Sedermera bruksdisponent på Lesjöfors och genom sitt bandyintresse utnämnd till svenska bandys Old grand man. Kåseri Text: Sten-Ove Petterssons Foto: sxc.hu