Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI)"

Transkript

1 Rapport Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Huvudrapportör Per Haglind Stadsläkare Statens folkhälsoinstitut Diarienummer HFÅ 2008/206 och HFÅ 2008/207

2 2 Projektets arbetsgrupp: Samir Al-Asadi, resursperson Agneta Alderstig, tobakssamordnare Ulla Lundgren, resursperson (under år 2010) Claudio Mc Conell, resursperson Willy Nilsson, epidemiolog Per Haglind, stadsläkare, huvudansvarig Miljöförvaltningen Karl Johansgatan Göteborg Telefon: E-post: Slutversion

3 3 Förord Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt genomfördes med mål att öka förutsättningarna för Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen i folkhälsomålsområde 11 intill år Genom samordning och kunskapsförsörjning kunde de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och genom särskilda insatser bland invandrade grupper, utökning av rökfria miljöer och nätverksarbete kunde framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Projekten genomfördes med stöd från Statens folkhälsoinstitut och det nationella Tobaksprogrammet. Trots ett i historiskt perspektiv framgångsrikt tobaksförebyggande arbete måste detta fortsätta och det av flera skäl: - tobaksrökning är extremt farligt. - tobaksrökningen är ojämnt fördelat. Målet om en jämlik hälsa bland hela befolkningen kan inte uppnås om inte tobaksförebyggande insatser genomförs med framgång. Ett huvudområde för det fortsatta tobaksförebyggande arbetet är att nå de grupper som röker mest och att nå barn och ungdomar med mål att de inte börjar röka eller snusa. Minskad nyrekrytering till tobaksbruk underlättas av att unga människor möter en vuxenvärld som inte röker. Invandrade grupper tar med sig sina rökvanor och sitt förhållande till tobaksrökning från sina hemländer. Miljöförvaltningens erfarenheter från tidigare samverkan med invandrade grupper och invandrarföreningar visar att attityder och förhållningssättet mot tobaksrökningen är annorlunda och beredskapen att koppla framtida ohälsa till dagens tobaksvanor är ofta lägre jämfört med många svenskfödda grupper. Miljöförvaltningen har i detta projekt genom fortsatt samverkan med invandrarföreningar och genom en rad andra insatser medverkat till att långsiktigt minska tobaksrökning bland invandrade grupper i Göteborg. Projektledningen vill här tacka alla som på olika sätt medverkat i projektet och för den entusiasm och engagemang vi mött under projekttiden. I samverkan kan mycket vinnas och genomföras. Avslutningsvis tillönskar vi alla all tänkbar framgång i det fortsatta tobaksförebyggande arbetet, som utgör en så viktig del i folkhälsoarbetet i Sverige. Göteborg mars 2011 Per Haglind Stadsläkare, docent Huvudrapportör Agneta Alderstig Tobakssamordnare

4 4

5 5 Innehållsförteckning: Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Summary in English Bakgrund Utgångspunkter och målformuleringar Projektets mål Insatser och använda metoder Kartläggning Epidemiologisk och demografisk kartläggning Kommunikationsplan Samverkan med invandrarföreningar Ramadanblad Rökfria miljöer Leve Klotet en tobaksfri festplats under Göteborgs kulturkalas Hammarkullekarnevalen Rökfria lägenheter Rökfri arbetstid

6 6 Tjänstemän som möter rökare Arbetsförmedlingen och försäkringskassan Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Personal inom skola och fritid Samhällsinformatörer och tolkar Tobaksavvänjare Andra utbildningsinsatser och utbildningsmaterial Föreläsningsserie Bildbaserat undervisningsmaterial kring tobak för sfi-lärare Nationell konferens: Tobak eller Hälsa - om att halvera tobaksrökning bland de grupper som röker mest Samverkan Angereds närsjukhus Hälsotek Hälsoteket i Väster Stjärnhusen: Informationsdagar på Frölunda Torg: Ytterligare informationsdagar: Läkarstämman i Nordstan Idrotts- och föreningsförvaltningen Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg Nationellt nätverk för de projekt som fått stöd för tobaksförebyggande insatser bland invandrargrupper Övrigt nätverksdeltagande Sociala medier

7 7 Inventering Internationella tobaksförebyggande insatser Utvärdering Diskussion Bilagor

8 8

9 9 Sammanfattning I Sverige har det under flera decennier bedrivits ett i huvudsak framgångsrikt tobaksförebyggande arbete, men trots detta röker fortfarande knappt en miljon människor dagligen, rökare dör i förtid och ungdomar börjar röka varje år. De förebyggande insatserna måste fortsätta därför att tobaksrökning är extremt farligt och för att tobaksbruket är snedfördelat - målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen kan inte nås om inte de grupper, som röker mest erbjuds kunskap och stöd att förändra sitt rökande. När Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regering och riksdag startade det nationella Tobaksprogrammet fann miljöförvaltningen det naturligt att ansöka om medel för en rad tobaksförebyggande projekt. I denna rapport beskrivs projektet: Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI). I andra rapporter beskrivs ytterligare tre tobaksförebyggande projekt. Avsikten var att stärka Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen inom folkhälsomålsområde 11 till år Genom samordning och kunskapsförsörjning skulle de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och därigenom skulle framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Genom breda ansatser med parallella insatser inom flera samhällssektorer och bland politiker och andra beslutsfattare skulle en förändrad värde- och normbild åstadkommas. Projektens mål var att långsiktigt minska tobaksbruket i Göteborgs Stad. Inledningsvis genomförde projektet en epidemiologisk och demografisk kartläggning, som bland annat innefattade tobaksvanor bland ungdomar, vuxna och invandrade grupper i Göteborg. En kommunikationsplan upprättades. En intervjuundersökning genomfördes bland folkhälsoplanerarna i staden. Samverkan med invandrarföreningarnas styrelser och ledare och spridning av Ramadanbladen har varit viktiga delar i projektet liksom anordnandet av en nationell konferens för att ge uppmärksamhet kring utmaningen med att halvera tobaksrökningen bland de grupper, som röker mest och redovisa goda exempel. Försök med att använda sociala medier har genomförts liksom en internationell inventering av erfarenheter från tobaksförebyggande insatser i invandrade gruppers ursprungsländer. Arbetet med rökfria miljöer är angelägen och framgångsrika insatser gjordes i samband med Göteborgs Kulturkalas och Hammarkullekarnevalen år 2009 och Rökfria bostäder och rökfri arbetstid utvecklades på ett positivt sätt i staden. Att tjänstemän inom offentlig sektor försäkringskassan, arbetsförmedling, socialtjänst, skola och fritid, sfi-lärare, samhällsinformatörer och tolkar engagerar sig i sina klienters tobaksvanor och har förmåga att motivera och ge grundläggande information har varit en del i projektet. Nätverksbyggande och samverkan är andra genomförda aktiviteter. Projekten har haft ett eget nätverk med bred representation från olika delar av hälso- och sjukvården, kommunala förvaltningar och ideella organisationer. Samverkan har skett med hälsotek, med projektet Rökfri zon Nordost och Angereds närsjukhus, med folkhälsosamordnarna, länsstyrelsens drogsamordnare och med en rad politiker. Projektet har varit representerat i en rad nationella nätverk. En särskild föreläsningsserie genomfördes, bildbaserat undervisningsmaterial för sfi-lärare utvecklades och en mobil tobaksutställning har tagits fram. Vidare har samverkan skett vid hälsodagar, friskvårdsdagar och i Läkarstämman i Nordstan.

10 10 Samtliga politiska grupperingar i Göteborgs kommunfullmäktige har nåtts i något sammanhang. I detta projekt och i de tre övriga tobaksförebyggande projekten har mycket gjorts, mycket har varit framgångsrikt och många har engagerats. Projekten har mötts med entusiasm, men också med attityden: Tobaksrökning det sysslar inte vi med, vi har ett annat folkhälsoproblem för dagen här. Den avvaktande hållningen i tobaksfrågan är inte ovanlig men svår att förstå. En del av projektinsatserna hade kunnat göras annorlunda och mer och fler. Många målformuleringar är uppfyllda. Genomförda insatser är dokumenterade. Genomförda insatser är utvärderade. Använda metoder och verktyg är inte alltid vetenskapligt utprovade utan ibland mer utgående från erfarenhet och upplevelser. Varje insats har dock effekt, om inte omedelbart så på sikt. Utan det ekonomiska stödet från Statens folkhälsoinstitut hade de tobaksförebyggande insatserna vilka nu blivit verklighet aldrig blivit genomförda. Men pengarna betyder mer än bara verksamhetsbidrag och möjligheten att projektanställa några personer. I det lokala arbetet betyder tillskott från nationella medel mycket mer det ger ökad legitimitet för insatserna, medför att lokala beslutsfattare blir engagerade och lättare bidrager med ytterligare medel. Den viktigaste motkraften i det förebyggande arbetet är tobaksindustrin. Om den med sitt profitkrav inte tillåtits få sådant genomslag och möjligheter till opinionsbildning hade situationen varit annorlunda. Om nikotin tidigare förklarats vara den beroendeframkallande drog som den är hade situationen varit annorlunda. Tobaksbruket är svårt att bli av med därför att nikotinberoendet är så starkt. Om inte tobaksbladen innehållit nikotin skulle ingen rökare dra in tusentals kemiska ämnen i lungorna många gånger om dagen. I det fortsatta tobaksförebyggande arbetet finns en rad angelägna uppgifter: - Gör ytterligare miljöer självklart rökfria överallt där människor samlas bör rökfrihet råda! Rökfritt Liseberg liksom rökfritt Kulturkalas i Göteborg! - Stimulera fastighetsägare att skriva in lägenhetskontrakten att det är en olägenhet att röka på balkonger så att andra blir exponerade och att skriva in att rökförbud gäller i nya eller nyrenoverade lägenheter! - Inför tobaksfri skoltid! - Stimulera staten införa rökfri arbetstid i alla sina myndigheter och bolag! - Höj tobaksskatten två gånger varje mandatperiod! - Ordna tillsynsinsatser så att dessa också blir verklighet vad gäller vattenpipstobak! - Introducera varningsbilder på tobakspaketen och undanröj därefter den sista marknadsföringplatsen för tobak: Inför neutrala tobakspaket!

11 11 Summary in English Efforts aimed at reaching immigrant groups and immigrant associations for the purpose of preventing tobacco About 21 per cent of the population of the City of Gothenburg have an immigrant background. The largest immigrant groups come from Iran and Iraq, each comprising about 10,000 people. Both international and national experience shows that several of these groups smoke more than Swedish born people. In 2004 and 2005 a project was carried out in Gothenburg with the aim of reaching immigrant groups with Serbo-Croat-Bosnian and Arab backgrounds for tobacco preventive purposes. In 2009 the city obtained renewed funds to continue the work for two years, though now with more immigrant groups and a broader onset. Funds come from the National Institute of Public Health. The project is founded on the goal determined by the Swedish Riksdag of halving tobacco smoking by 2014 among groups that smoke most. The project commenced with a broad epidemiological survey of immigrant groups countries of origin, geographical distribution in the city and smoking habits. A list of the various immigrant associations was drawn up. The efforts have had the goal of reaching the boards of immigrant associations and a number of discussion meetings and working meetings have been held. The immigrant associations have also had the opportunity of financial support in the form of mini-projects with the aim of getting association members to stop smoking. Some immigrant associations have only had women members, others have several hundred members, others considerably fewer. One important part of the project has been to reach people who in their work meet immigrants that smoke and make it possible for such people to bring up the use of tobacco as part of their advisory service and support. On such occasions the contact method of Motivational Interviewing MI - can be used. Teaching initiatives on MI have therefore been addressed to social workers that administer matters of financial support, employees of the National Insurance Office and the Employment Office, teachers of SFI, civic PR officers and interpreters. Other important efforts have been to create smoke-free environments where immigrant groups meet, such as in connection with music and carnival events. Another initiative has been to enhance interest in stopping smoking in connection with Ramadan when several immigrant groups are included in the prohibition against smoking in the daytime. The project has been successful, but collaboration with the immigrant associations requires the efforts to offer mutual benefits and a working methods that inspire confidence.

12 12

13 13 Bakgrund Utgångspunkter och målformuleringar I Sverige har det under flera decennier bedrivits ett i huvudsak framgångsrikt tobaksförebyggande arbete. Andelen dagligrökare har minskat bland såväl män som kvinnor. Männen har slutat röka i ökad utsträckning jämfört med kvinnor, men har å andra sidan ökat sitt snusandet. Tobaksvanorna bland ungdomar har förändrats på ett glädjande sätt och miljöer där rökfrihet är norm ökar kontinuerligt. Men trots detta är det tobaksförebyggande arbetet inte avslutat. Fortfarande röker nästan en miljon människor dagligen i Sverige, rökare dör i förtid och ungdomar börjar röka varje år. De förebyggande insatserna måste fortsätta och det av flera skäl: - Tobaksrökning är extremt farligt och har förödande effekter på människors hälsa - Produktion av tobak har en rad miljöstörande effekter och kan påverka vuxna och barn som deltager i tobaksodlingen - Tobaksrökningen är ojämnt fördelat. Målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen kan inte nås om inte de grupper som röker mest erbjuds kunskap och stöd att minska sitt rökande - Sverige har gjort internationella åtaganden via medlemskapet i Världshälsoorganisationen och undertecknat WHO:s Tobakskonvention och därigenom åtagit sig att inkludera Tobakskonventionens regler i svensk lagstiftning. I Tobakskonventionen slås fast att... tobaksbruket är ett globalt problem med förödande konsekvenser för hälsan, samhället, ekonomin och miljön i hela världen Dessutom finns tydliga såväl nationella, regionala som lokala politiska beslut med uppdrag att medverka till att minska nyrekryteringen till tobaksbruk och generellt minska tobaksanvändandet i befolkningen. Riksdagen har inom folkhälsomålsområde 11 antagit följande fyra delmål för det tobaksförebyggande arbetet: Delmål 1: En tobaksfri livsstart från år Delmål 2: En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. Delmål 3: En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Delmål 4: Ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. När Statens folkhälsoinstitut efter uppdrag av regeringen och riksdag startade det nationella Tobaksprogrammet fann miljöförvaltningen det naturligt att ansöka om medel för en rad tobaksförebyggande projekt. Denna rapport beskriver projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) fortsättningsprojekt (diarienummer HFÅ 2008/206 och 2008/207). Miljöförvaltningen i Göteborg erhöll stöd från Statens folkhälsoinstitut med totalt kronor för år 2009 och år Dessutom ansökte och fick miljöförvaltningen medel under år ch år 2010 för följande projekt: - Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg (diarienummer HFÅ 2008/205). - Nationell konferens med titeln: Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest (diarienummer HFÅ 2009/285) - Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar skall vara rökfria (diarienummer HFÅ 2009/286) Miljöförvaltningens tobaksförebyggande insatser utgör en del av Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen inom folkhälsomålsområde 11 till år Genom samordning och kunskapsstöd kan de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas. Därigenom kan framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas.

14 14 Genom särskilda och riktade insatser bland grupper med hög andel rökare kan förutsättningar för en jämlik hälsa skapas. Invandrade grupper tar med sig sina rökvanor och sitt förhållande till tobaksrökning från sina hemländer. Erfarenheter från tidigare samverkan med invandrade grupper och invandrarföreningar (Miljöförvaltningen Rapport R 2005:8c) visar attityden och förhållningssättet mot tobaksrökningen är annorlunda och beredskapen att koppla framtida ohälsa till dagens tobaksvanor är lägre jämfört med i många svenskfödda grupper. Miljöförvaltningen har i detta projekt byggt vidare på i de i det tidigare TTI-projektet vunna erfarenheterna och genom fortsatt samverkan med invandrarföreningar medverkat till att långsiktigt minska tobaksrökning bland några av de grupper som röker mest. Projektets mål Följande målformuleringar fanns i fortsättningsansökan för 2010: Syfte och mål Att utgående från de i det tidigare TTI-projektet och under år 2009 vunna erfarenheterna fortsätta och utveckla det tobaksförebyggande arbetet i samverkan med invandrarföreningar i Göteborg och därigenom långsiktigt minska tobaksrökningen bland grupper med hög förekomst av dagligrökare. Målgrupper: - Styrelser och medlemmar i äldre och nytillkomna invandrarföreningar i Göteborg med viss betoning på styrelser och medlemmar i föreningar med hög andel unga medlemmar med invandrarbakgrund. - Personer anställda i offentlig förvaltning, vilka i sin yrkesroll möter rökare - Organisationer såsom hälsotek, fritidsgårdar, ungdomsmottagningar och mötesplatser där ungdomar med utländsk bakgrund träffas Metoder: - Projektledningen och de resurspersoner som knutits till projektet har bred erfarenhet av tobaksförebyggande arbeta i samverkan med invandrarföreningar.betydelsen av att skapa partnerskap är en viktig erfarenhet. - En omfattande demografiskt kartläggning av målgrupperna i Göteborg har genomförts och en sammanställning av resultat från studier och redovisningar av tobaksrökningens utbredning i olika invandrargrupper uppdelat bl a på kön och etnicitet har genomförts. Dessutom har information om invandrargruppers attityder till rökning och tobak sammanställts.sammanställningen i form av tabeller bilägges denna ansökan. - Ökad kunskap om målgrupperna avses erhålles genom en kartläggning av tobaksförebyggande insatser genomförda i respektive ursprungs(hem)länder. Telefonintervjuer planeras genomföras med hälsoministerier, socialstyrelser, public health-institutioner etc. i respektive land i kombination med studier av bl a sådna myndigheters webbsidor som anknyter till tobaksfrågan.dessutom pågår planering för kartläggning med hälp av fokusgruppsmetodik och djupintervjuer i målgrupperna. - Kontaktskapande insatser bland en mängd invandrarföreningar pågår och kommer att utvecklas under år Olika alternativ prövas för att kunna erbjuda en resursperson som kan prata tobak till varje invandrarförening. - Att nå personer anställda i offentlig förvaltning, vilka i sin yrkesroll möter rökare är en angelägen uppgift där målet är att sådana personer regelmässigt via ett kort motiverande samtal kan aktualisera frågan om tobaksbruk. Sfi-lärare, socialarbetare, tolkar, fritidssledare har under år 2009 inbjudits till seminarier kring detta tema och motsvarande aktiviteter är inplanerade under år 2010 för bl a samhällsinformatörer och anställda inom arbetsförmedlingen, försäkringskassan och migrationsverkets personal i Göteborg. - I samverkan med olika organisationer, organisatörer, fastighetsägare med flera pågår arbete med att skapa ytterligare rökfria miljöer, till exempel rökfria evenemang och mötesplatser, rökfria balkonger, lägenheter mm. - I ett särskilt delprojekt studeras för närvarande möjligheterna att använda sociala medier som till exempel Facebook och Youtube för att nå ungdomar.

15 15 - I arbetet med mål att unga människor inte skall börja röka är det angeläget att unga möts av en rökfri vuxenvärld där idrottsledare, föräldrar och mor- och farföräldrar och många andra förebilder ingår.tidigare erfarenheter visar att det bland invandrargrupper finns en endast begränsad efterfrågan på rökavvänjningstöd såsom sådant stöd för närvarande erbjuds på vårdcentraler och hälsotek. En utmaning är att hitta vägar för att öka sådan efterfrågan. - Hälsoteken i staden erbjuder stöd och information inom ett stort antal områden och i ett mångkulturellt perspektiv och är därför viktiga samverkansparter. Samverkansavtal med hälsoteket i Väster är utarbetat. - Planering pågår för samverkan i det tobaksförebyggande arbete riktat till de grupper som röker mest. Gemensamma insatser kan göras i samband med World No Tobacco Day, Hammarkullekarnevalen, Kulturkalaset i Göteborg, musiksfestival Way Out West och Tobaksfria veckan v 47 med flera events. - Tobaksförbyggande arbete i samband med religiösa högtider. Fortsatt arbete med Ramadanbladet och reglerna om t ex tobaksfrihet under dygnets ljusa timmar under Ramadanmånaden. - I arbetsinsatserna ingår också kontinuerlig inventering av informationsmaterial, bedömning av behovet av revidering och nyproduktion samt ökad tillgängligheten av informationsmaterial på olika språk. - Projektet har åtagit sig att hålla ihop ett nätverk av organisationer och personer som i Sverige arbetar med tobaksförerbyggande insatser bland invandrargrupper. Nätverket har intill december 2009 haft fyra sammanträden. - Samverkan med länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen och länsnykterhetsförbund kring de andra riskfaktorerna alkohol, narkotika, dopning. - Projektet har också hos Statens folkhälsoinstitut sökt om extra medel för att under hösten 2010 kunna ansvara för en nationell tobakskonferens kring temat Halvering av tobaksbruket bland de grupper som röker mest (FHI dnr HFÅ 2009/285). Samverkanspartners: - Invandrarföreningar i Göteborg - Hälsotek i Göteborg - Idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborg - Fritidsgårdar och ungdomsmottagningar i Göteborg - Göteborg och Co - Trygg och Vacker Stad i Göteborg - Övriga projekt i Sverige med inriktning på tobaksbruk bland invandargrupper Insatser och använda metoder Kartläggning Epidemiologisk och demografisk kartläggning En inom folkhälsoarbetet återkommande otillräcklighet är epidemiologisk och demografisk kartläggning av de faktorer och de målgrupper som folkhälsoinsatserna avser. Miljöförvaltningen inledde projektinsatserna inom Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) med att uppdatera en tidigare publicerad beskrivning av projektets målgrupper och utgångsläget vad gäller tobaksbruk mm i Göteborg. Beskrivningen ger demografisk kunskap om t ex var målgrupperna bor i Göteborg fördelat på kön, antal, andel av stadsdelsbefolkningen, ursprungsländer och hur länge de vistats i Göteborg. Kartläggningen beskriver vidare attityder till tobak och snus och tobaksvanor i målgrupperna så som de redovisas i tidigare genomförda rapporter och studier. Den epidemiologiska och demografiska kartläggningen innehåller 81 tabeller med kommentarer och analyser och redovisas i en särskild rapport. I bilaga 1 finns några sammanfattande kommentarer och bilaga 2 finns kartläggningens innehållsförteckning.

16 16 Kommunikationsplan Under den inledande projekttiden gjordes flera försök att komplettera den förhållandevis noggranna målbeskrivningen i ansökningshandlingen med en kommunikationsplan. Engagemang i projektets vardagsuppgifter kom dock återkommande emellan. Så småningom anordnades en skrivarverkstad där kommunikationsplanen muntligen beskrevs av ledningsgruppen och det sålunda verbalt beskrivna blev omedelbart nedtecknat och utskrivet. Utskriften diskuterades och bearbetades nästa dag och kunde skrivas ut i nästan fullständig version på tredje dagen och kunde ligga till grund för fortsatta insatser. Kommunikationsplanens struktur var: - Utgångsläge - Mål - Strategier - Målgrupper - Kanaler - Budskap - Aktiviteter - Tidplan och budget - Uppföljning och utvärdering Samverkan med invandrarföreningar Samverkansinsatserna utgick från det av miljöförvaltningen i Göteborg under perioden juni 2004 till juni 2005 genomförda projektet med titeln Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI). (MF Rapport R 2005:8c). Projektets mål var att pröva och utveckla metoder, som kunde leda till ökade kunskaper om tobaksrökningens skadeverkningar, förändra målgruppens normer, attityder och förhållningssätt till tobaksrökning och därmed långsiktigt stärka förutsättningarna för en beteendeförändring. Projektets genomfördes med stöd från såväl Statens folkhälsoinstitut som Göteborgs stad Projektet verkade i Göteborg inom det arabiska språk- och kulturområdet respektive det serbokroatiska och bosniska språk- och kulturområdet och var huvudsakligen koncentrerat på metodutveckling och erfarenhetssammanställning. Projektet hade en styrgrupp och ett vetenskapligt råd. Till projektets arbetsgrupp knöts tre resurspersoner med särskild språk- och kulturkompetens. Projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) tog naturligt utgångspunkt i och vidareutvecklade de erfarenheter och metoder samt de kontakter som knutits med en lång rad invandrarföreningar i det första TTI-projektet. Två resurspersoner, vilka deltagit i det tidigare projektet, kunde lyckligtvis engageras i fortsättningsprojektet. Inledningsvis uppdaterades listan över de tidigare kontaktade invandrarföreningarna. Med hjälp av Idrotts- och föreningsförvaltningens databas kunde listan kompletteras bland annat med kulturföreningar och invandrarföreningar med ungdomsverksamhet, ofta i form av basket-, fotbollseller dansverksamhet. Kontaktlistan omfattade i utgångsläget ett 40-tal föreningar spridda över hela Göteborg (bilaga 3). Listans invandrarföreningar kontaktades i utgångsläget via brev och senare också via e-post. Dessa inledande skriftliga kontakter följdes upp med telefonsamtal med föreningarnas ordförande eller annan kontaktperson. Huvudansvariga för kontaktarbetet var två resurspersoner, vilka också ingått i arbetsgruppen under det första TTI-projektet. Resurspersonens inledande personliga kontakter skedde via föreningens ordförande eller styrelsemedlem. Återkommande fanns i föreningarna en av föreningen utsedd kontaktperson ofta med anledning av ordförandes begränsade språkkunskaper.

17 17 Att återknyta kontakterna med de tidigare invandrarföreningarna eller nyetablera kontakt med föreningar, som inte tidigare kontaktats, erfordrade upprepade kontaktförsök och krävde lång tid. Kontaktförsöken enbart via brev eller e-post ledde inledningsvis sällan till att föreningen svarade eller återkopplade eller själva initierade någon form av samverkan. Resurspersonernas upprepade telefonsamtal och personliga besök i respektive invandrarföreningens lokaler blev en förutsättning för samverkan. Det fanns också behov av att förklara att det inte handlade om att miljöförvaltningen vill göra någon kontroll utan att betona att projektet sökte dialog och samtal. Vidare var resurspersonernas språk och kulturbakgrund en viktig framgångsfaktor i det kontaktskapande arbetet och öppnade för diskussioner kring tobaksfrågan och ledde till efterfrågan av information om tobak. Fördjupade kontakter kunde på detta sätt erhållas med ett trettiotal invandrarföreningar. Som ett nästa steg inbjöds invandrarföreningarna vid två tillfällen till arbets- och diskussionsmöten på miljöförvaltningen. Ett femtontal styrelseledamöter och ledare i invandrarföreningarna deltog. Projektets mål och syfte redovisades och diskuterades och följande fråga ställdes: Hur kan vi i projektet och Ni i föreningen samverka med mål att Era medlemmar inte skall röka tobak? Diskussionerna blev ofta livliga och ett antal förslag lades fram under mötenas gång. Som återkommande samverkansförslag under dessa diskussioner framfördes behov av pengar för att kunna genomföra lokala insatser inom ramen för invandrarföreningens egen verksamhet. Detta ledde till att projektet erbjöd Miniprojekt omfattande cirka kr för sådana aktiviteter. Möjligheterna att erhålla medel beskrevs och en lista på olika förslag till verksamheter upprättades liksom en enkel ansökningsblankett. Erbjudandet distribuerades till samtliga föreningar i projektets lista. Fem ansökningar kom in och fyra föreningar erhöll stöd i arbete med att ta fram t ex en tobakspolicy för föreningen, föreläsningar kring tobaksrökning, genomförande av upprepade när-radiosändningar med information om tobaksrökningens skadeeffekter och sluta-röka-råd och stöd att täcka kostnader i samband med dansuppvisning. Sammanfattningsvis byggde projektets arbetsmetod på tanken att etablera kontakt med ledare för invandrarföreningarna och att dessa i sin tur via sin styrelse och förening skulle sprida tobaksbudskapet vidare till medlemmarna. Ramadanblad Ramadan infaller i den nionde månaden enligt den muslimska kalendern och är för muslimer en helig fest- och fastemånad. Från gryning till skymning avstår engagerade muslimer från mat, dryck, sex och rökning. Dessutom syftar fastan till tålamod och ödmjukhet. Då ber engagerade muslimer till Allah mer än vanligt för att få förlåtelse för synder, vägledning för att leva rättfärdigt och genom avhållsamhet och goda gärningar rena sig själva. Idén med att under Ramadan använda ett flygblad med tobaksförebyggande text och uppmaning lånades från London och användes i Göteborg under den första delen av projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper redan år Ramadanblad har därefter delats ut såväl år 2009 som år Syftet var att förstärka det som står i Koranen om att avstå från tobaksrökning under Ramadan och att uppmana ta tillfället i akt att sluta röka. Ramadanbladet innehöll olika bönetider och minutangivelse för gryning och skymning samt ett citat ur Koranen med uppmaning att Inte Skada Dig själv. Dessutom fanns information om Sluta-Röka-Linjen med dess telefonnummer samt avsändarens kontaktuppgifter.

18 18 År 2004 trycktes Ramadanbladet för shia-muslimer. År 2009 och 2010 trycktes en version för shiamuslimer och en version för sunni-muslimer eftersom Ramadan infaller vid olika tider för dessa två grupper. Ramadanbladens utseende och de olika tidsangivelserna stämdes av med de högsta religiösa ledarna i Sverige. Flygbladen delades ut i upprepade omgångar i två moskéer där tobaksfrågan också fick uppmärksamhet under fredagsbönen med 200 deltagare. Vidare delades flygbladen ut i upprepade omgångar i livsmedelsaffärer, en rad invandrarföreningar i stadsdelarna i nordost, Hisingen och Frölunda och i ett antal tandläkaremottagningar. Totalt distribuerades cirka ex av Ramadanbladet år I 2010 års Ramadanblad medföljde även en kontakttalong med möjlighet att medverka i en utvärdering. Utvärderingens frågor hade som mål att studera i vilken utsträckning Ramadanbladets syfte uppnåtts: Att informera om bönetider och Att uppmana målgruppen att sluta röka. För att stimulera till deltagande i utvärderingen utlovades utlottning av priser. Miljöförvaltningen deltog med fem presentkort á 200 kronor i livsmedelshandel och det kommunala bostadsföretaget Hjällbobostaden deltog med tio presentkort på biobiljetter á 100 kronor. Dessa priser lottades ut bland de åttiotvå svar, som skickats in till miljöförvaltningen. Kontakttalongen skickades tillbaka av 82 personer. Bland dessa tyckte de flesta att Ramadanbladet var bra, viktigt eller tänkvärt (98-87 procent). Ytterligare redovisning kring Ramadanbladet finns i utvärderingsrapporten. Det är svårt att göra en exakt uppskattning av hur många personer som i slutändan kom att nås av huvudbudskapen kring tobak. Ramadanbladet bör uppskattningsvis ha setts av minst två personer per exemplar, vilket motsvarar personer. Lägger man därtill alla personliga kontakter, de forum (föreningar) där budskapen diskuterats, närradiosändningar och närvarande vid besöken i moskéer så handlar det om ytterligare personer. Ramadanbladet för shia-muslimer år 2010 finns i bilaga 4. Rökfria miljöer I det långsiktiga arbetet med minskat tobaksbruk är tillskapandet av fler rökfria miljöer en prioriterad insats. Att skapa opinion för och stärka attityden att rökfrihet är det normala på alla platser där människor samlas ingår i ett framgångsrikt arbete mot tobaksbruk och därmed i miljöförvaltningens samordningsuppgift. Projektet genomförde eller medverkande i en rad sådana insatser: Leve Klotet en tobaksfri festplats under Göteborgs kulturkalas Göteborgs kulturkalas samlar årligen över besökare under sex dagar och genomförs i stadens centrala delar. Kulturkalaset har ett rikt och brett kulturutbud såsom balett, karneval, gatuteater, matkultur, film, jazz, världsartister, lokala band, mötesplatser, uppträdanden, glädje och fest och mycket mer. Arrangör är Göteborg & Co. Inför Kulturkalaset augusti 2009 engagerades 150 ungdomsvärdar, vilka deltog i en rad olika uppgifter under karnevalstiden. De försågs med särskild t-tröja med karnevalslogga. Dessa värdar inbjöds i två omgångar till en informations- och utbildningsträff där deras arbets- och ansvaruppgifter tydliggjordes. Vid dessa utbildningstillfällen redovisades också tobaksrökningens effekter på människors liv, konsekvenserna på hälsa och miljö i produktionsländerna och tobaksindustrins agerande. Tobaksvärdarna uppmanades att under den tid de uppehöll sig i och arbetade för karnevalen att vara rökfria.

19 19 En av kulturkalasets festplatser var Leve Klotet i Älvrummet invid Göta älvstranden. Det var ett livsstilsområde med ungdomsperspektiv och som genomsyrades av livsstilsval, framtidshopp och inspiration till hållbar utveckling. Leve Klotet var en tobaksfri festplats med inslag av tobaksförebyggande aktiviteter. Göteborgs Stads TÄNK kampanj skänkte fimpbehållare, som delades ut till rökare samtidigt som man upplyste om, att området var tobaksfritt. På festplatsen genomförde tobaksclowner från teatergruppen Teater Eksem spontanteater med tobaksbudskap samt från scen genomfördes fem föreställningar kring nedskräpning och slängda fimpar. Konstnären Joakim Stampe målade budskapet Make love not smoke på betongsuggor. Skyltar med texten Tobaksfri zon och Rökfri Zon målades och placerades ut på festplatsen. Filmen Tobakens Barn visades dagligen i den angränsande utställningshallen. Genom projektets medverkan säkerställdes för första gången att en del av Kulturkalaset också inkluderar ett tobaksfritt område Leve Klotet med ett särskilt perspektiv på miljöfrågor och hållbar utveckling. Även under Kulturkalaset år 2010 fick området en ungdomsinriktning och var också då rökfritt. Hammarkullekarnevalen Hammarkullekarnevalen har genomförts i nordöstra Göteborg under maj månad i flera deccennier. Här samlas omkring åskådare kring ett karnevalståg med musik, sambatakter, mångkulturell dans, plymer och paljetter och marknadsstånd (bilaga 5). Under karnevalen år 2009 genomförde projektet insatser genom att ett tiotal ungdomar engagerades och delade ut ballonger med ett tobakspreventivt budskap: "Tobaksrök är extremt farligt" respektive "Tobaksrök skadar Dig och andra". Vid överlämnadet uppmanades mottagaren be andra att läsa upp texten. Cirka 500 ballonger delades ut och budskapen fick därigenom god spridning under karnevalen. Under år 2010 genomfördes en aktivitet, som syftade att göra Hammarkullekarnevalens huvudläktare rökfri. Genom upprepad skyltning och en väl synlig banderoll vid entrén med text: Tack för att Du inte röker här uppmanades rökarna att avstå och gavs icke-rökarna ett tydligt stöd att genom tillsägelse inte bli exponerade för icke-önskad tobaksrök. Samarbetet med Hammarkullekarnevalens ledningsgrupp fortsätter även under 2011 års karneval. Rökfria lägenheter Under projekttiden har frågan om rökfria bostadslägenheter återkommande diskuterats med representanter för de kommunala och privata fastighetsägarna i Göteborg. Utgångspunkten har varit de beslut som fastighetsägare på många håll i Sverige fattat om att till exempel göra nybyggda eller nyrenoverade bostadslägenheter rökfria och att i nytecknade hyreskontrakt göra en sådan överenskommelse till en naturlig del. Diskussionerna har lett till att flera fastighetsägare i Göteborg gjort sådana tillägg, vilket också observerats av media, som skrivit om detta. Rökfri arbetstid Göteborgs Stad är sedan 1 januari 2011 administrativt organiserat i 10 stadsdelsförvaltningar och dessutom ett antal fackförvaltningar och kommunala bolag. Staden har cirka anställda. En tidigare organisation bestod i 20 stadsdelsförvaltningar och i ett ännu tidigare skede 21 stadsdelförvaltningar. I många frågor är stadsdelsförvaltningarna självständiga enheter, vilket bland annat inneburit att varje förvaltning och bolag själv har bestämt om införande av till exempel rökfri arbetstid. År 2007 startades arbetet i Göteborg med mål att träffa överenskommelse om rökfri arbetstid för kommunens anställda. Som ett inledande steg i arbetet genomförde miljöförvaltningen ett seminarium där såväl politiker, personalchefer som fackliga representanter deltog. Goda exempel redovisades och diskuterades. Seminariet tillkom som en följd av rekommendationen om rökfri arbetstid som Sveriges Kommuners och Landsting (SKL) arbetsmiljöråd utfärdat.

20 20 Stöd för införande av rökfri arbetstid fanns också med i Handlingsplan för alkohol-, tobaks- och drogområdet i Göteborg omfattande tidsperioden I handlingsplanen anges bland annat att förvaltningar ska få stöd i att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Fokus ska ligga på - att upprätta tobakspolicy på kommunens arbetsplatser. - stöd till kommunanställda som vill sluta röka eller snusa - tobaksfri livsstart (förskola, skola och föreningsliv) Rökfri arbetstid innebär att rökning inte får ske under arbetstid inklusive pauser. Lunchperioden omfattas inte av arbetstiden. År 2007 var stadsdelsförvaltningen Frölunda först med att införa rökfri arbetstid. Vid projekttidens början den 1 januari år 2009 hade nio stadsdelsförvaltningar, en fackförvaltning och ett kommunalt bolag infört rökfri arbetstid. Två år senare den 31 december 2010 hade alla 20 stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, sex fackförvaltningar och fem kommunala bolag infört rökfri arbetstid. Framgångsfaktorer för införandet av rökfri arbetstid har varit dialog, förankring, uppföljning samt att processen har tillåtits ta tid. De anställda har erbjudits sluta röka-/snusastöd och subventionerade nikotinläkemedel under tre månader. Den första kontakten med förvaltningar och bolag togs antingen via folkhälsoplanerare eller via personalavdelning. Projektets resursperson har inbjudits till möten för att förse personaladministratörer, chefer, fackliga företrädare, anställda och politiker med motivation, kunskap, stöd och råd samt argument kring en rökfri arbetstid. I genomförandet har material från Statens folkhälsoinstitut använts. Stadskansliet i Göteborgs Stad tog fram en folder som stöd i genomförandet. Efter förankring i fackliga organisationer och ledningsgrupper har varje förvaltning utformat en policy, som har antagits i respektive förvaltningsledning eller politisk nämnd. Informationen om rökfri arbetstid har spridits till anställda via personalmöten, personaltidningar, affischer och foldrar. Inom och mellan de kommunala förvaltningar och bolag är skillnaden stor mellan anställdas ålder, kön, utbildning, arbetsuppgifter, verksamheter och tobaksbruk. Inom vissa förvaltningar finns många anställda som tillhör de grupper som röker mest, det vill säga kvinnor års ålder, korttidsutbildade, ensamstående kvinnor med barn och män i vissa invandrargrupper. Detta innebär att förutsättningen för de olika förvaltningar och bolag att lyckas med införandet av rökfrihet var olika. Arbetet kring rökfri arbetstid har fått massmedial uppmärksamhet. Under projekttiden lade tre partier (M, KD och FP) i april 2009 en gemensam motion i Göteborgs stads kommunfullmäktige och föreslog en kommungemensam policy för Göteborgs Stad avseende rökfri arbetstid. Kommunstyrelsen avslog dock motionen i januari år Kommunstyrelsens majoritet ansåg att beslut om rökfri arbetstid skulle fattas av respektive stadsdelsnämnd och bolagsstyrelse. Arbetet med rökfri arbetstid i Göteborgs stad kommer att fortsätta som en del i ordinarie verksamhet med inriktning i första hand på fackförvaltningar och kommunala bolag samt uppföljning av de förvaltningar som har infört rökfri arbetstid. Folkhälsoplanerare och personalchefer erhåller kontinuerlig riktad information kring nyutkomna foldrar, rapporter, utbildningar via e-post. Tjänstemän som möter rökare Arbetsförmedlingen och försäkringskassan Inom hälso- och sjukvården är det en tydlig uppgift att i samband med varje sjukvårdsbesök och varje behandlingstillfälle också initiera ett samtal om patientens tobaksvanor, eftersom många sjukdomar

21 21 har ett så betydande samband med tobaksrökningen. Men det finns också andra yrkesgrupper, vilka möter rökare och där det bör vara naturligt att initiera ett samtal om tobaksvanorna. I miljöförvaltningens i Göteborg tobaksförebyggande projekt gjordes upprepade insatser gjorts med mål att anställda i offentlig tjänst som möter tobaksrökare, skulle initiera ett samtal kring tobak med klienten/patienten samt till exempel kunna lämna råd om var rökavvänjningsstöd kan erhållas. En sådan yrkesgrupp är handläggare inom försäkringskassan, som möter människor som är sjukskrivna på grund av arbetsoförmåga. Naturligt vore att frågan om tobaksrökning ingår i utredningsarbetet eftersom rökning ger upphov till och vidmakthåller ohälsa. En annan grupp är handläggare inom arbetsförmedlingen, som möter människor som kortvarigt eller långvarigt hamnat utanför arbetslivet. Det är känt att arbetsgivare tenderar att i högre utsträckning anställa icke-rökare eftersom arbetsplatser generellt är rökfria, rökfri arbetstid är infört på allt fler arbetsplatser och rökare medför ökade kostnader för arbetsgivaren i form av rökpauser och ökad sjukskrivning. I upprepade kontakter i Göteborgsområdet med regionala eller lokala beslutsfattare inom såväl arbetsförmedlingen som försäkringskassan har dessa frågor diskuterats och mötts med entusiasm. Därifrån till beslut om utbildningsinsatser t ex innehållande motiverande samtalsmetodik eller införande av rökfri arbetstid inom dessa statliga myndigheter återstår en avsevärd process. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Personal inom socialtjänsten som handlägger frågor om ekonomiskt bistånd möter en del av den befolkning som röker mest. När rökande klienter på socialkontoret möter socialsekreteraren i samband med utredning om ekonomiskt bistånd, är det angeläget att socialsekreteraren kan ta upp frågan om rökning på ett sätt som inte skapar konfrontation och avståndstagande. Det kort motiverande samtalet kring rökningen kan vara viktigt som ett led i att förändra såväl klientens ekonomiska som hälsomässiga situation. Metoden motiverande samtal (Motivational Interviewing - MI) är ett samtalssätt att använda med mål påverka människors vanor och värderingar och kan passa in på de flesta livsstilsområden, inklusive tobaksbruk. MI är en evidensbaserad, förändringsinriktad och individcentrerad samtalsmetodik. Inom socialtjänsten används MI för att motivera klienter att sluta med droger, minska alkoholbruket eller det riskfyllda spelandet, söka arbete eller acceptera vård och behandling. Som en del i det tobaksförebyggande arbetet tog miljöförvaltningen kontakt med folkhälsoplanerare och socialchef i stadsdelsförvaltningarna Gunnared och Lärjedalen för att introducera, motivera och starta ett samarbete med socialtjänsten kring tobaksfrågor, motiverande samtal och sluta röka stöd. På en arbetsplatsträff hösten år 2008 fick enhetschef och socialsekreterare en föreläsning i tobakskunskap samt i ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser av att röka och snusa samt att motivera socialtjänstens personal att förstå hur viktig deras roll år i mötet med klienter. I januari 2009 anordnades en utbildningsdag i kort motiverande samtal (MI) i samarbete med den ideella yrkesföreningen Psykologer mot Tobak och med Barbro Holm Ivarson som föreläsare. Totalt deltog 70 socialsekreterare från ekonomiskt bistånd främst från stadsdelsförvaltning Gunnared. Utbildningens mål var att socialsekreteraren i form av ett kort motiverande samtal skulle våga fråga om klientens tobaksvanor och motivera klienten till att sluta röka eller snusa. Om klienten bedömdes vara motiverad att sluta röka eller snusa hänvisas klienten till tobaksavvänjare inom primärvården eller Hälsoteket i stadsdelen. Efter ett halvt år anordnades ett halvdagsseminarium för uppföljning och utvärdering. I ytterligare en uppföljningsinsats efter ytterligare ett år framkom att en fjärdedel av socialsekreterarna hade slutat på arbetsplatsen. Trots hög arbetsbelastning ansåg sig socialarbetarna haft tid att ta upp tobaksrökning med sina klienter. Enstaka socialsekreterarna har själva slutat röka samt direkt motiverat enstaka klienter att sluta röka. De socialsekreterare som deltog har fått kontinuerlig riktad information om utbildning, foldrar, rapporter etc. via e-post.

22 22 Personal inom skola och fritid Motiverande samtal (MI) kan användas inom alla områden där en förändringsinriktning är önskvärd och är också ett led i att förändra ungdomars tobaksvanor. Personal inom skola och fritid har nytta av MI i mötet med elever. Inom skolhälsovården i Göteborg har i stort sett alla skolsköterskor utbildning i MI. Skolhälsovården får via samordnande skolsköterska kontinuerlig information om utbildning, foldrar, rapporter etc. via e-post. En utbildningsdag i MI och tobak anordnades den 30 november år 2009 på miljöförvaltningen med Barbro Holm Ivarson som föreläsare och ett 30-tal personer främst inom skolhälsovård och fritidsverksamhet deltog. Inom ramen för det nationella Tobaksuppdraget anordnade Statens folkhälsoinstitut i februari 2010 en värdefull och intressant nationell konferens kring barn och ungdomar och tobaksfrågan. Miljöförvaltningen erbjöd kostnadstäckning för resa t o r Stockholm för personal inom skola och fritid i Göteborg för att undanröja eventuella ekonomiska hinder för sådan personal att deltaga i Stockholmskonferensen. Ingen organisation eller grupp utnyttjade erbjudandet. Samhällsinformatörer och tolkar Enheten för samhällsinformation i stadsdelsförvaltningen Gunnared är en verksamhet för nyanlända flyktingar och invandrare. Den som är nyanländ i Sverige har rätt till 100 timmar utbildning i samhällsorientering och insatsen är en del av Göteborgs stads introduktionsprogram för dessa grupper. Inom Enheten för samhällsinformation arbetar 35 samhällsinformatörer som talar arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, sorani, badini, turkiska, romani, albanska, dari, spanska och serbokroatiska. Miljöförvaltningen fann det angeläget att ge samhällsinformatörerna kunskap om svensk tobakslag och om det tobaksförebyggande arbetet. Miljöförvaltningen deltog därför i en informationsträff i mars 2010 med 25 samhällsinformatörer och föreläste om tobakslagen, rökfria miljöer, tobakens hälso- och miljöstörande inverkan och om miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt. Intressanta diskussioner i ett mångkulturellt perspektiv uppstod och miljöförvaltningen fick bl a flera tips av samhällsinformatörerna om kaféer med vattenpipsrökning. Vidare gjorde miljöförvaltningen försök med att involvera tolkar med mål att de skall kunna diskutera förhållningssätt till tobaksanvändning och lämna enkel information efter avslutad tolkning till rökande personer som de möter. Initialt var ljumt men projektet valde då att beställa tolkningstjänst vilket resulterade i ett möte med nio tolkar representerande tre olika språkgrupper. Tolkarna sade sig ha fått ökad insikt i tobaksfrågorna och fått ökad beredskap ställa enkla frågor om klientens tobaksrökning. Tobaksavvänjare Tobaksavvänjning är en viktig del i det förebyggande arbetet dels för att rökningen är så extremt farligt dels för att nyrekryteringen bland ungdomar minskar om ungdomar möter en icke-rökande värld och icke-rökande vuxna. Under tobaksuppdraget åren gjordes avsevärda insatser i såväl Göteborg som hela Västra Götalandsregionen med mål att öka tillgängligheten av rökavvänjningsstöd. Insatserna innefattade bl a utbildning, nätverksbyggande och etablering av tobaksavvänjningsresurser på alla vårdcentraler. Miljöförvaltningen iklädde sig fortsatt ansvar för nätverket för tobaksavvänjare i Nordost och i Mölndal samt för uppdatering av tobaksavvänjare på webbsidan tobaksfakta.org under år 2009 då detta ansvar övertogs av ett projekt inom hälso- och sjukvården. Stöd har bedrivits under åren i form av olika insatser till tobaksavvänjare på Hälsotek, skolsköterskor och hälsopedagoger inom stadsdelsförvaltningarnas friskvård i Göteborg.

23 23 Andra utbildningsinsatser och utbildningsmaterial Föreläsningsserie Under projekttiden framfördes regelbundet önskemål om att någon från projektgruppen skulle komma ut och föreläsa om tobak och tobaksfrågan. Som ett sätt att tillgodose detta önskemål valde projektet att bjuda in en för projektet välkänd men extern föreläsare. Under rubriken Varför börja eller varför sluta? - Hur jag rök ihop med Eric Clapton genomförde Matz Larsson, överläkare och lungspecialist från universitetssjukhuset i Örebro under perioden mars 2010 totalt åtta entimmesföreläsningar med diskussion runt omkring i staden. Föreläsningarna var kostnadsfria och gavs såväl dagtid som kvällstid. Deltagarna var elever i gymnasieskolor, skolpersonal, medarbetare i äldreomsorgen, kommunala tjänstemän, vårdcentralsanställda och allmänhet. Totalt deltog cirka 140 personer. I bilaga 6 redovisas föreläsningsserien mera i detalj. Bildbaserat undervisningsmaterial kring tobak för sfi-lärare Inom miljöförvaltningen i Göteborg pågick redan före tobaksprojektens start ett arbete med att i olika sammanhang ge stöd till invandrargrupper. Arbetet genomfördes som ett kommunikationsprojekt med stöd från Miljömålsrådet och under namnet Miljömål för alla (Miljöförvaltningens rapportserie R 2009:10). I kommunikationsinsatser bland grupper med till exempel utländsk bakgrund kan bilder vara ett avgörande komplement för att effektivisera förståelsen. Därför utvecklades ett bildbaserat undervisningsmaterial med kort lärarhandledning. Materialet togs fram i samverkan med sfi-lärare (Svenska för invandrare) och vidareutvecklades under perioden år 2007 till år Ett mål var att kunna stödja sfi-lärare med bra undervisningsmaterial och argument när de ska prata med sina elever. Bildmaterialet omfattar följande temaområden: - Vårt vatten - Miljön hemma - Kosmetika och hygienartiklar - Återvinning av förpackningar och tidningar - Tobak eller Hälsa Undervisningsmaterialet Tobak eller Hälsa togs fram med syfte att ge svar på grundläggande frågor om tobak, hälso- och miljöpåverkan samt ge stöd att sluta röka/snusa. Materialet innehåller 24 färgplanscher med bilder, en kort lärarhandledning till varje bild, informationsfoldrar på olika språk, kortet Fimpa på nätet och telefonnummer till Sluta-Röka-Linjen. Färgplanscherna finns på DVD. Väskan kan lånas kostnadsfritt via miljöförvaltningen i Göteborg. Bildmaterial och lärarhandledning finns också att hämta på webbsidan goteborg.se/miljokunskapibild. Undervisningsmaterialet har presenterats för sfi-lärare vid fem tillfällen under år 2008 och har därefter använts i undervisningssammanhang i sfi-klasser, som till exempel på Kvinnofolkhögskolan, Folkuniversitetet och ABF (utbildning av chaufförer). Bildmaterialet har vidare presenterats för inbjudna sfi-lärare på miljöförvaltningen i oktober 2009 och på den nationella drogkonferensen Förebygg.nu i november 2009 i Göteborg. Bildmaterialet visades som posterutställning på konferensen Integration 2009 i Göteborg. Bland de behov och önskemål som framfördes vid i intervjuundersökning bland folkhälsoplanerare i Göteborgsvaren fanns en mobil utställning om tobak att använda i olika sammanhang och för olika mål- och åldersgrupper och innehållande interaktiva moment. Miljöförvaltningen iordningställde därför två väskor med utställningsmateriel. Väskorna innehåller en mätare för kolmonoxid i utandningsluft och ett exemplar av filmen Tobakens barn. Utställningen innehåller vidare en del rekvisita från hälsoäventyrens tobaksprogram samt miljöförvaltningens Miljökunskap i bild Tobak eller Hälsa i en flip-over pärm. Den innehåller också olika trycksaker och

24 24 informationsmateriel på olika språk - en del att dela ut och en del är referensmateriel. Till utställningen hör en innehållsförteckning samt en beskrivning hur att kommunicera hälsoäventyrsrekvisitan. Utställningen avsågs användas vid temadagar i skolor, folkhälsodagar, på bibliotek, på torgmöten och i andra sammanhang. Utställningen har använts på avsett sätt vid en rad olika tillfällen. Ytterligare detaljer om utställningen och hur den använts finns i miljöförvaltningens rapport om projektet Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg (diarienummer HFÅ 2008/205). Nationell konferens: Tobak eller Hälsa om att halvera rökning bland de grupper som röker mest Miljöförvaltningen ansökte också om medel för att anordna en nationell konferens med titeln: Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest (diarienummer HFÅ 2009/285). Konferensen genomfördes 7-8 september 2010 i Göteborg och samlade 126 deltagare med representation från åtta länsstyrelser, 14 kommuner och elva landsting och regioner. Programmet som finns i bilagorna 7,8, 9 och 10 erbjöd plenarföreläsningar och seminarier med beskrivning av genomförda eller pågående projekt med anknytning till delmål 4 om att halvera tobaksrökningen bland de grupper som röker mest. Miljöförvaltningen redovisar konferensen ytterligare i en fristående rapport. Samverkan Angereds närsjukhus Angereds Närsjukhus har med stöd från Statens folkhälsoinstitut genomfört en rad tobaksförebyggande insatser i Angeredsområdet i östra Göteborg under projektnamnet Rökfri Zon Nordost. Projektet erbjöd bl a kostnadsfri lungfunktionstest för allmänheten, insatser med mål att införa rökfri arbetstid i såväl den egna organisationen som på kommunala arbetsplatser i Nordost, marknadsföring för rökfrihet i samband med hälsomässa i Angereds Centrum och på de spårvagnar som trafikerar Angered och med särskild inriktning på målgruppen ungdomar. Rökfri Zon-projektet samverkade också med en rad invandrarföreningar i närområdet och erbjöd ett omfattande och kulturanpassat undervisningsstöd och föreläsningar kring tobak. Kontinuerligt har samverkan skett med miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt i form av gemensamma möten och deltagande i respektive projekts styrgrupp, nätverk och genomförda aktiviteter. Hälsotek Samverkan har skett med Hälsoteket i Väster i Kulturhuset i Frölunda, med Hälsoteken i Angered och Kortedala samt med Hälsoteket i Härlanda/Örgryte. Hälsoteket i Väster Samverkan har skett under hela projektperioden och med ett varierat utbud av aktiviteter i tobaksfrågan riktade till såväl invandrade grupper som till hela befolkningen i stadsdelsområdet. Hälsoteket har såväl under år 2009 som år 2010 erbjudit riktad information om tobaksbrukets skadeverkningar samt möjlighet för den som vill sluta röka och snusa att få både enskild rådgivning och coachning i grupp genom särskilda kurser. Dessutom har Hälsoteket aktivt arbetat för att nå invandrargrupper i den västra delen av Göteborg med information om skadeverkningarna av tobaksbruk, snusning och vattenpipsrökning. Under våren 2010 genomfördes tre tobaksavvänjningskurser i Hälsotekets regi, varav två var kvällskurser. Som ledare fungerade dels Hälsotekets friskvårdsterapeut, dels två distriktssköterskor

25 25 med särskild utbildning i tobaksavvänjning. Under hösten 2010 höll distriktssköterskorna två kvällskurser på respektive vårdcentral och Hälsoteket har hänvisat personer som önskat kvällskurs till dessa tillfällen. Dessutom har flera besökare fått enskild tobaksrådgivning på dagtid genom Hälsoteket. Kontinuerligt har Hälsotekets informations- och rådgivningshörna belägen innanför entrén till biblioteket på Frölunda Kulturhus erbjudit tobaksinformation på elva språk. Informationsmaterial har funnits på Kulturhusets anslagstavla och Hälsotekets friskvårdsterapeut har varje tisdag klockan erbjudit tobaks-, kost- och motionsrådgivning och vid behov även enskild coachning vid upprepade tillfällen i avvaktan på start av nästa tobakskurs. Stjärnhusen: Ett grannskapsarbete i de invandrartäta Stjärnhusen bredvid Frölunda Torg har byggt upp en verksamhet i en kvarterslokal genom samverkan mellan Frölunda-Högsbo stadsdelsförvaltning, Hyresgästföreningen i området, olika idrottsföreningar och Fritidsverksamheten i stadsdelarna. Här har Hälsoteket haft hälsosamtal 90 minuter per vecka med särskild inriktning mot tobaksfrågor. Informationsmaterial om tobaksavvänjning och skadeverkningar har även tillhandahållits på olika språk på ett särskilt informationsbord. Informationsdagar på Frölunda Torg: Frölunda Torg är det största köpcentrat i Västra Göteborg med ett befolkningsunderlag på personer. Det är en knutpunkt för spårvagnar och med en stor busstation. Här rör sig många människor dagligen såväl för besök i affärer som för besök på Frölunda specialistsjukhus, vårdcentral, tre olika apotek, Frölunda Kulturhus med bibliotek för hela Väster samt bad/simhall, stadsdelskontor och mycket annat. Under året har Hälsoteket deltagit i fem informationsdagar på Frölunda Torg tillsammans med Frölunda vårdcentral, där Hälsoteket har samtalat med besökarna och samtidigt delat ut program med information om tobaksavvänjningskurser och allmän tobaksinformation om tobaksbruk, snusning och vattenpipsrökning. Vid två av dagarna har astma/kol-läkare och astma/kol-sjuksköterskor erbjudit besökarna lungfunktionsundersökning i form av spirometrimätning. För de besökare som har fått för låga värden vid spirometrimätningen har läkaren via sin bärbara dator kunnat boka in tid till vårdcentralen för läkarundersökning Det samlade greppet med både vårdcentralens läkare, sköterskor och Hälsotekets i Väster personal samt material har gett en särskild tyngd åt tobaksarbetet med hela kedjan av olika erbjudande om stöd och hjälp. Det samlade arbetssättet gav personalen inspiration och glädje, bland annat i vetskapen om att kunna erbjuda allsidig hjälp. Ytterligare informationsdagar: Hälsoteket i Väster arrangerade tillsammans med Frölunda Kulturhus, stadsdelsförvaltningen samt Trafikkontoret en kampanjdag för ökad cykling bland allmänheten och minskad bilåkning. Inspirerande material om hälsoeffekten av mer motion, minskat stillasittande, mindre miljöpåverkan samt andra sätt att uppnå en bättre hälsa, bl a genom minskat tobaksbruk, presenterades. Samtidigt fick besökarna kostnadsfritt serva sin cykel. Ett hundratal besökare kom. Under vecka 16 år 2010 arrangerades en nationell vecka kring kost, tobak och fysisk aktivitet i samverkan med Statens folkhälsoinstitut. Under tre veckor i oktober 2010 användes den tobaksutställning som miljöförvaltningen iordningställt. Det informationsmaterial som rönte mest intresse var informationen om vattenpipsrökning, om snus och en affisch om hur utseendet påverkas av rökning samt den burk med tjära som visar mängden tjära från cigarettrökningen av ett paket cigaretter/dag under ett år. Många invandrarungdomar, bland andra gymnasieelever från det närbelägna Vingagymnasiet, tog med sig informationsblad om vattenpipsrökning för att visa sina föräldrar.

26 26 I samband med sjutton olika föredragskvällar med 846 besökare och med olika hälsoteman har frågor kring tobak och ohälsoeffekter av rökning diskuterats. Under Läkarstämman i Nordstan i samband med Medicinska Riksstämman i Göteborg i december månad 2010 deltog Hälsotekets i Väster personal med tobaksinformation tillsammans med två andra hälsodiskar/hälsotek. Uppskattningsvis 100 meningsfulla tobakssamtal genomfördes under dagen. Mer detaljerad redovisning av Hälsotekets i Väster verksamhet finns i bilagorna 11 och12. Läkarstämman i Nordstan Svenska Läkaresällskapets Medicinska riksstämma anordnas årligen och genomförs omväxlande i Göteborg och Stockholm. Läkarstämman i Nordstan arrangerades 2 december 2010 i Göteborg i ett samarbete mellan Läkare mot Tobak, miljöförvaltningen i Göteborg, Göteborgs Läkaresällskap och Svenska Läkaresällskapet. Syftet var att föra ut en del av den kunskap och erfarenhet som landets läkare förde med sig till Medicinska riksstämman och erbjuda denna kunskap till göteborgarna och att därvid komplettera med lokala hälsofrämjande aktörer, som gav råd, hjälp och stöd till allmänheten. Läkarstämman i Nordstan har tidigare genomförts i Göteborg på liknande sätt år 2006 och år Nordstan är beläget i centrala Göteborg och är ett av Europas största inomhuscentra med täckta gågator och torg. Där finns cirka 180 butiker och restauranger och är arbetsplats för cirka människor. Nordstan besöks av cirka besökare från alla samhällsklasser varje dag. December är den månad då antalet besökare är störst. Ett trettiotal läkare som medverkade på symposier, med föredrag eller poster på Medicinska Riksstämman och med anknytning till områdena livsstil och hälsa bjöds in till Nordstan. I programmet deltog ett femtontal läkare med föreläsningar och diskussion på scenen i Nordstan. Föreläsningarna handlade bland annat om tobak, whip-lashskador, spelberoende, tandvård och tobak, stress, livsstilssjukdomar hos barn och fysisk aktivitet. Moderator var Lennart Persson, journalist vid Sveriges Television och känd från Aktuellt. Läkarnas föreläsningar på scen kompletterades med tio lokala hälsofrämjande aktörer på utställningsytan. Aktörerna deltog med olika aktiviteter, roll-ups, rådgivning och anvisningar om var allmänheten kunde få hjälp och stöd. Fem studenter från folkhälsovetenskapliga programmet, Göteborgs universitet gick runt bland allmänheten och ställde frågor om tobak. Frågorna var tagna från Statens folkhälsoinstituts frågeformulär om tobak. Tobaksavvänjare gav råd, hjälp och stöd kring sluta röka eller snusa. Allmänheten hade också möjlighet att genomgå spirometriundersökning, BMI-(Body Mass Index)mätning, blodtrycksmätning, hudanalyser och massage. Omkring personer fick möjlighet till hälsoråd och -samtal eller deltog i någon form av mätning. Genom annonsering i tidningen Metro den 2 december, Göteborgs-Postens bilaga från Svenska Läkaresällskapet och Nordstans webbsida spreds kännedom om föreläsningar och aktiviteter i Nordstan till göteborgarna. Mera detaljerade resultat finns i bilaga 13, 14 och 15. Idrotts- och föreningsförvaltningen I samarbete med Idrotts- och föreningsförvaltningen inleddes samverkan med mål att aktualisera tobaksfrågan bland ideella föreningar med många ungdomar med invandrarbakgrund. Insatser har gjorts i ett tiotal föreningar, vilka medfört ökat intresse bland ungdomarna och ledarna. Arbete med att utveckla sådan samverkan inleddes med kunde inte fullföljas i den utsträckning som planerats på grund av ändrade ekonomiska förutsättningar.

27 27 Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg Redan under föregående projektarbete hade miljöförvaltningen inbjudit till och under ett par år vidmakthållit ett nätverk av personer från stadsdelsförvaltningar och hälso- och sjukvården med mål att bredda de tobaksförebyggande insatserna i staden. I samband med erhållandet av nya projektmedel från Statens folkhälsoinstitut reorganiserades nätverket och chefer i ett tjugotal kommunala förvaltningar, på sjukhus och inom primärvården i staden och i Västra Götalandsegionen inbjöds att sända representanter för respektive organisation att deltaga i ett nystartat nätverk. Målet var att nätverket skulle kunna medverka i diskussionen om tobaksprojektens inriktning samt föra ut information och kunskap om projektarbetet tillbaka till respektive organisation. Inbjudan att skicka en representant till nätverket finns i bilaga 12. Nätverket har träffats två gånger per termin och därvid erbjudits information om pågående tobaksförebyggande arbete lokalt, regionalt och nationellt. Diskussion om miljöförvaltningens tobaksprojekt var en återkommande punkt på dagordningen. Premiärmötet äger rum fredagen 4 september Inbjudan och program för nätverksmötena finns i bilagorna Nationellt nätverk för de projekt som fått stöd för tobaksförebyggande insatser bland invandrargrupper Statens folkhälsoinstutut har fördelat medel till flera projekt vars mål var att nå invandrargrupper med tobaksförbyggande insatser. På miljöförvaltningens i Göteborg initiativ bildades ett nätverk bestående av representanter för sådana projekt. I nätverket har bland andra deltagit: - TOPSOMAR (HFÅ 2008/245) Jan Larsson Folkhälsoenheten, Fagersta Västmanlands läns landsting - Livsstilsskolan Tänk Om (HFÅ 2008/1258) Ulla Lennartsson Tobaksmottagningen, Hälsocentralen, Södertälje - Farida Al-Abani Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet, Solna - Syvonne Nordström Länsstyrelsen i Gävleborgs län - Margarita Lopez Kommunförbundet Skåne och - En nollvision för barns tobaksexponering för jämlik hälsa (HFÅ 2008/270) Noomi Carlsson Folkhälsoavdelningen Landstinget Jönköpings län Näverket har sammanstrålat fyra gånger och utbytt erfarenheter, berättat för varandra om pågående insatser, diskuterat metoder och jämfört projektinsatsena. Mötena har skett i Södertälje, Västerås, Jönköping och Göteborg. Utbytet har varit av stort värde och aktivt bidragit till de i nätverket ingående projektens framgångar. Övrigt nätverksdeltagande Miljöförvaltningen har under projekttiden deltagit i nätverksarbetet med Länsnykterhetsförbundet och aktiv samverkan har skett med Länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen genom deltagande i drogsamordnarnas regelbundna nätverksmöten och i styrgruppen för länsstyrelsens projekt Samarbetsprojekt för att stärka och utveckla det tobakspreventiva arbetet i Västra Götalands län.

28 28 Miljöförvaltningen har dessutom varit representerat i Tobakspreventiva nätverket i Landsting och Regioner (TPLR) och i dess arbetsutskott. Detta övriga nätverksdeltagande beskrivs närmare i miljöförvaltningen rapport om projektet Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg (diarienummer HFÅ 2008/205). Sociala medier För att finna en kompletterande kanal att kommunicera med unga invandrare valde miljöförvaltningen att initiera ett projekt med mål att ta fram en strategi kring sociala medier. Tanken var att genom bloggare skapa ambassadörer, som kan influera och påverka andra i målgruppen på ett positivt sätt. Genom en direkt kontakt med målgruppen utan en bemyndigande stämpel hoppades projektet få genomslag för de tobakspreventiva budskapen. Budskapen skulle också kunna spridas av sig själv, från individ till individ. Facebook är ett socialt media eller ett nätverksforum, där medlemmar på ett enkelt sätt kan umgås, hålla kontakten, träffa nya vänner och sprida information. Där finns också möjlighet att lägga upp bilder och filmer eller att använda några av de många applikationerna. Det som skiljer Facebook från andra nätverk på Internet är kravet att ange och använda det egna namnet. I Sverige är närmare tre miljoner människor medlemmar på Facebook och bland ungdomar i åldern år är 78 procent medlemmar. Facebook har som mål att göra världen lite mer öppen och gemensam. Projektets arbete inleddes med en nationell rundfråga bland tobaksförebyggande nätverk och frivilligorganisationer om vilka erfarenheter som fanns vad gällde att arbeta på Facebook eller andra sociala medier. Non Smoking Generation hade vissa erfarenheter men i övrigt var erfarenheterna ringa. Vissa landsting och kommuner tillät inte medarbetarna att vara medlemmar på Facebook via sina arbetsplatser. Arbetet med sociala medier genomfördes i samarbetet med ett kommunikationsföretag och indelades i två faser: Fas 1: Rekrytering av bloggare och skapandet av en plattform (bilaga 24) för bloggarnas aktivitet samt framtagandet av en rekryteringsflyer (bilaga 25). Denna användes som affisch på fritidsgårdar, affärer och för utdelning till invandrarföreningar i några bostadsområden. En plattform eller fansite skapades på Facebook (bilaga 26), där ungdomar kunde gå med och stödja projektet. Här fanns även relevant information gällande projektet och uppmaningen att komma med egna och bästa sluta-röka-tips. Plattformen skulle även kunna fungera för tävlingar och liknande aktiviteter för att stödja huvudbudskapen. Fas 2: Bloggarna försågs med material och stöttning för att bloggandet skulle kunna fortlöpa kontinuerligt. Den framtagna rekryteringsflyern delades ut i upprepade omgångar och vid olika arrangemang, bland annat under Hammarkullekarnevalen och sattes upp på en rad platser. Vidare skickades e-post med en uppmaning om att ge spridning åt rekryteringsflyern till ett antal organisationer och föreningar, till folkhälsosamordnarna i Göteborg och till allmänhetens offentliga anslagstavlor. Detta redovisas mera i detalj i bilaga 27. Den som kom att vara ansiktet utåt för kampanjen var Sanna, 15 år, som var tobaksfri och bloggade om detta. Sanna försågs med material, som hon gjorde till egna inlägg. Hon spred också bloggen

29 29 vidare till exempelvis bilddagboken. Inlägg lades också ut på olika relevanta nätforum som Whoa.nu, familjeliv.se med flera. Arbetet kunde följas på följande webbsidor: Projektet använde de informationsvägar som beskrivits ovan och valde att starta utan annan stödjande annonsering och liknande. Det visade sig vara svårt att rekrytera ungdomar som ville skriva, vilket bland annat Sanna berättade. Tyvärr spred sig inte nyheten om bloggen som ringar på vattnet, vilket gjorde att antalet besökare inte blev så många som önskat. Antalet besökare har dock uppgått till ett par hundra. Det är tydligt att denna typ av projekt kräver uthållighet och projektet saknade tillräckliga interna resurser för att hålla blogg/facebook kontinuerligt uppdaterad. Detta medförde att intresset minskade för tidigare besökare att återvända. Sociala medier är till del ungdomars egna arenor. Användandet av sociala medier för att nå ungdomar i syfte att dessa ska blogga om sitt tobaksfria liv eller för att bli tobaksfri blev inte särskilt framgångsrikt i den genomförda formen. Inventering Internationella tobaksförebyggande insatser Miljöförvaltningens erfarenheter från tidigare samverkan med invandrarföreningar visade att många föreningsmedlemmar hade begränsad erfarenhet av tobaksförebyggande insatser från respektive hemland och att många invandrare inte nåtts av de insatser som tidigare genomförts i Sverige med mål att öka befolkningens kunskap om tobakens skadeverkningar. Det finns med andra ord en kunskapslucka som måste överbryggas. Projektledningen tog initiativ till en studie om det tobakspreventiva arbete som bedrivs i de länder invandrarna kommer ifrån. Studien skulle även dokumentera goda exempel på kampanjer, kunna ligga till grund för projektet och fungera som ett underlag för en budskapsplattform riktad mot olika invandrargrupper i Göteborg. Studiens syfte var att analysera det tobakspreventiva arbete som skett och sker i de länder varifrån de olika invandrargrupperna kommer med mål att få en ökad förståelse för gruppernas kunskapsnivå om tobakens skadeverkningar. Ett ytterligare syfte var att inventera tobaksförebyggande insatser i länder som tagit emot stora grupper invandrare. Den använda metoden var intervjuer med personer med erfarenhet av tobakspreventivt arbete verksamma i respektive lands motsvarighet till statens folkhälsoinstitut, socialstyrelse eller jämförbar public-health institution. Under intervjuerna skulle de kontaktade personerna tillfrågas om till exempel på målgruppsanpassade kampanjer och budskap riktade till invandrargrupper. Intervjupersonerna skulle också tillfrågas om möjligheten att dela med sig av kampanjmaterial, som används framgångsrikt. Målet var att hitta vägar för att utveckla metoder och verktyg så att miljöförvaltningens framgångsrikt kunde bedriva ett tobakspreventivt arbete bland invandrargrupper. Analys av allt insamlat material skulle göras, vilket skulle kunna resultera i förslag på kampanjidéer för att nå utvalda invandrargrupper med antitobaksbudskap. Utgångspunkten för studien var att tidigare exponering för sådana budskap varierar mellan olika ursprungsländer och att det därför kan komma att krävas olika angreppssätt för att nå olika målgrupper. Prioriterade länder för studien var de länder med största invandrargrupperna i Göteborg. Dessutom länder som exempelvis Storbritannien, Tyskland och Canada med erfarenhet av tobaksförebyggande kampanjer riktade mot invandrargrupper.

30 30 Studien genomfördes i samarbete med en kommunikationsbyrå och innehöll fyra faser: - Med hjälp av experter med erfarenhet av internationellt tobaksförebyggande arbete upprättades en lista lämpliga personer att intervjua (bilaga 28). - Inledande kontakter med dessa identifierade personer via e-post och fax. - Intervjuer genomfördes med hjälp av en upplagd intervjuguide (bilaga 29). - Analys av Världshälsoorganisationens webbsida om tobaksförebyggande insatser i Europa samt av insamlat material. Det visade sig vara förvånansvärt svårt att komma i kontakt med en del personer på den upprättade listan och projektets bristande resurser ledde till att alla personer i slutändan inte blev kontaktade. Inventering var dock av värde och några intervjuade personer kunde bidra med ett antal idéer som är intressanta att ta med i det framtida arbetet och detta redovisas i bilaga 30. Utvärdering Inför upphandlingen av utvärdering av projektet skrevs en beställningsskrivelse, vilken tillställdes ett 20-tal företag som fanns förtecknade i Göteborgs stads Upphandlingsbolags listor. Uppdraget gick tll Anita Boij AB och utvärderingen redovisas i särskild rapport. Diskussion Det tobaksförebyggande arbetet i Sverige är huvudsakligen framgångsrikt och jämfört över flera decennier har dagligrökandet minskat bland såväl män som kvinnor och också bland ungdomar. Miljöer där rökfrihet är en självklarhet ökar kontinuerligt. Men trots detta är det tobaksförebyggande arbetet inte avslutat. Fortfarande röker knappt en miljon människor dagligen i Sverige, rökare dör i förtid och ungdomar börjar röka varje år. Kunskapen om hur extremt farligt tobaksrökningen är otillräcklig bland många människor och tobaksproduktionens negativa effekter på miljön och bland de vuxna och barn som deltar har observerats först under senare år. Tobaksindustrins företrädare agerar kraftfullt och med avsevärda ekonomiska resurser i varje nation som t ex lagstiftningsvägen försöker begränsa marknadsföringen eller tillgängligheten för underåriga. Det av tobaksbolagen största upplevda hotet är förslag om införande av neutrala cigarettförpackningar, vilket nu (år 2011) föreslås i t ex Australien. I Sverige är en av de största utmaningarna i det tobaksförebyggande arbetet det av riksdagen uppsatta målet om en halvering till år 2014 av tobaksbruket bland de grupper som röker mest. När Statens folkhälsoinstitut ställde medel till förfogande för tobaksförebyggande insatser var det naturligt att miljöförvaltningen ansökte om projektpengar. Medel beviljades för fyra tobaksförebyggande projekt: - Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg. - Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI). - Nationell konferens med titeln: Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. - Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar skall vara rökfria. Miljöförvaltningen avsåg att genom projektens breda ansats med parallella insatser inom flera samhällssektorer medverka till en förändrad värde- och normbild inom tobaksområdet. Påverkansinsatser bland beslutsfattare och ledare, bland politiker och tjänstemän skulle ingå som en viktig faktor. De i detta projekt genomförda insatserna skall således ses i anknytning till miljöförvaltningens övriga tobaksförebyggande projekt. Detta har gett värdefulla synergieffekter och har varit en självklar del i

31 31 såväl planeringen som genomförandet av miljöförvaltningens arbete. I miljöförvaltningens rapporter återkommer en del insatsbeskrivningar, men ges olika utrymme i rapporterna beroende av insatsens tyngdpunkt. Genom samordning och kunskapsförsörjning kunde de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och därigenom kunde framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Genom särskilda och riktade insatser bland grupper med hög andel rökare kan förutsättningar för en jämlik hälsa skapas. Invandrade grupper tar med sig sina rökvanor och sitt förhållande till tobaksrökning från sina hemländer. Erfarenheter från tidigare samverkan med invandrade grupper och invandrarföreningar visar att attityden och förhållningssättet mot tobaksrökningen är annorlunda och beredskapen att koppla framtida ohälsa till dagens tobaksvanor är lägre jämfört med i många svenskfödda grupper. För miljöförvaltningen var det angeläget att kunna utnyttja tidigare erfarenheter och fortsatta samverkan med invandrarföreningar och därigenom medverka till att minska tobaksrökningen. En viktig framgångsfaktor var det förhållandet att de resurspersoner, som medverkat i det tidigare TTIprojektet, även kunde engageras i fortsättningsprojektet. De särskilda insatserna bland invandrade grupper i Göteborg har beskrivits i denna rapport. Begreppet invandrargrupper eller invandrade grupper utgör en ofta använd och sammanfattande men oegentlig benämning. Inte bara ursprungsländer är olika, tiden för ankomst till Sverige kan skilja med flera årtionden, utbildningsnivå och rad socio-ekonomiska förhållanden är olika liksom anknytningen till arbetsmarknaden. Språklig- och kulturell bakgrund är olika liksom anknytningsgraden till det svenska samhället och svenska språket. Vidare är föreningarnas storlek, inriktning och ambition olika. Några har omfattande idrotts- och ungdomsaktiviteter med många engagerade ledare, andra består av en mindre grupp kvinnor. Projektet har haft en bred ansats med parallella insatser för att nå målgrupperna. Kartläggning av utgångsläget, samverkan med invandrarföreningars styrelser och ledare, kunskaps- och attitydförändrande insatser, Ramadanblad, rökfria miljöer, rökavvänjningsstöd och informationsinsatser har varit viktiga delar. Miljöförvaltningen valde att i fortsättningsprojektet utvidga samverkansinsatserna med fler invandrarföreningar och också med invandrarföreningar med ytterligare annan kulturell bakgrund jämfört med tidigare. Arbetssättet medförde att ytterligare rökargrupper kunde nås men också en uttunning av projektets resurser. Med tanke på den korta projekttiden kunde det varit effektivare att fördjupa samverkan med de invandrarföreningar som var omedelbart positiva och avstå från ytterligare kontakter med de föreningar som var avvaktande. I diskussioner med representanter för invandrarföreningarna möttes projektet ofta av synpunkten att tobak borde förbjudas i samhället och av önskemålet att tobaksförebyggande insatser borde innehålla dramatiserande bilder av sjuka rökare eller av tobaken förstörda organ. En annan sammanfattande erfarenhet är att bland invandrade grupper finns endast ringa efterfrågan av att gå i rökavvänjning gruppvis. Erfarenhetsutbytet och nätverket med andra projekt i Sverige med liknande målgrupper liksom den nationella konferensen med mål att ge uppmärksamhet åt utmaningen att halvera tobaksrökningen bland de grupper som röker mest och redovisa goda exempel var värdefulla moment i projektarbetet. Försök med sociala medier och internationell inventering av erfarenheter från tobaksförebyggande insatser bland invandrare grupper och i deras ursprungsländer har varit också viktiga delar av projektet.

32 32 Tillvägagångssättet att via sociala medier och bloggande nå till ungdomar i tobaksfrågan var oprövat men inte särdeles framgångsrikt. Uthålligheten och kontinuiteten i försöket var begränsad och kanske var det också svårt att helt tvätta bort myndighetsprägeln i projektet. Kanske var sluta-röka-temat inte tillräckligt attraktivt. Andra Facebook-platser där ett huvudtema varit t ex vattenpipsrökning har fått avsevärt mycket större antal besökare. Inom ramen för detta projekt och miljöförvaltningens övriga tre projekt har mycket gjorts, mycket har varit framgångsrikt och många har engagerats. Projekten har mötts med entusiasm, men också med attityden: Tobaksrökning det sysslar inte vi med, vi har ett annat folkhälsoproblem för dagen här. Den avvaktande hållningen i tobaksfrågan är inte ovanlig, men svår att förstå. En del av projektinsatserna hade kunnat göras annorlunda och mer och fler. Om fler politiker och andra beslutsfattare vågat ställa sig i spetsen hade fler rökfria miljöer och arbetsplatser kunnat skapats. Liseberg hade kunnat vara världens första (?) rökfria nöjesfält. Men ledningen för Hammarkullekarnevalen ställde upp med syftet att göra ytterligare en mötesplats för människor rökfri. Utan det ekonomiska stödet från Statens folkhälsoinstitut hade de tobaksförebyggande insatserna vilka nu blivit verklighet aldrig blivit genomförda. Inom såväl hälso- och sjukvården som den kommunala verksamheten föreligger risk för att de förebyggande insatserna får stå tillbaka för insatser som behandling och daglig omsorgsverksamhet. Men pengarna betyder mer än bara verksamhetsbidrag och möjligheten att projektanställa några personer. I det lokala arbetet betyder tillskott från nationella medel mycket mer det ger ökad legitimitet för insatserna, medför att lokala beslutsfattare blir engagerade och lättare bidrager med ytterligare medel. Vidare blir den lokala argumentationen om t ex rökfria miljöer mera självklar om budskapet också utsänds från Statens folkhälsoinstitut. Men ekonomiska muskler är en förutsättning för medverkan och synliggörande av tobaksfrågan i samband med stora evenemang, karnevaler och kulturveckor. Ekonomiska muskler krävs också vid genomförande av konferenser och utbildningstillfällen med externa medverkande eller moderatorer. Många målformuleringar i projektets ansökan är uppfyllda. Det ojämlika bruket av tobak är synliggjort, engagemanget för tobaksfrågan bland invandrarföreningarna har ökat liksom kunskapsnivån. Många invandrarföreningar uttalar en ambition att fortsätta verka rökförebyggande. Genomförda insatser är dokumenterade. Genomförda insatser är utvärderade med hjälp av extern expert. Använda metoder och verktyg är inte alltid vetenskapligt utprovade utan ibland mer utgående från beprövad erfarenhet och upplevelser. Opinionsbildning och attitydförändring låter sig inte mätas på ett enkelt sätt och till rimlig kostnad. Varje insats har dock effekt, om inte omedelbart så på sikt. Projektet har kunnat introducera nya arbetsmetoder, engagerat fler arbetsgivareorganisationer och grupper i tobaksfrågan inklusive uppmaningen om rökfri arbetstid och att i varje klientbesök inkludera tobaksbruket med några enkla frågeställningar. Frågorna kring tobaksbruk har generellt fått bättre anknytning till alkohol och övriga drogfrågor inom staden, i Västra Götalandsregionen och över hela landet. Erfarenhetsutbytet mellan folkhälsoinsatserna i bokstavskombinationen ANDT har ökat. Om inte tobaksindustrin med sitt profitkrav tillåtits få sådant genomslag och möjligheter till opinionsbildning hade situationen varit annorlunda. Om nikotin för länge sedan förklarats vara den beroendeframkallande drog, som den är, hade situationen varit annorlunda. Tobaksbruket är svårt att bli av med därför att nikotinberoendet är så starkt. Om inte tobaksbladen innehållit nikotin skulle ingen rökare dra in tusentals kemiska ämnen i lungorna många gånger om dagen. Att introducera svenskt snus i EU med motiv att det är så mycket mindre farligt än tobaksrökning är att gå tobaksindustrins ärenden. Att introducera tobaksfritt snus i behändiga dosor är ett sätt att ge

33 33 snusandet legitimitet och introducera det och göra snus mer använt bland ungdomar. Det är ett kontinuerligt folkhälsoansvar att observera denna typ av till synes positiva förändringar och motverka dem. I det fortsatta tobaksförebyggande arbetet finns en rad angelägna uppgifter: - Gör ytterligare miljöer självklart rökfria överallt där människor samlas bör rökfrihet råda. - Gör Lisebergs nöjesfält och Göteborgs Kulturkalas rökfritt. - Sprid kunskap om hur höga exponeringsnivåerna blir i bilen när någon röker där. - Stimulera fastighetsägare att skriva in i lägenhetskontrakten att det är en olägenhet att röka på balkonger så att andra hyresgäster blir exponerade. - Stimulera fastighetsägare att skriva in i lägenhetskontrakten att rökförbud gäller i nya eller nyrenoverade lägenheter. - Inför tobaksfri skoltid. - Stimulera staten införa rökfri arbetstid i alla sina myndigheter och bolag. - Höj tobaksskatten två gånger varje mandatperiod. - Ordna tillsynsinsatser så att dessa också blir verklighet vad gäller vattenpipstobak. - Klassificera nikotin som en beroendeframkallande drog. - Introducera varningsbilder på tobakspaketen och som nästa steg - Undanröj den sista marknadsföringsplatsen för tobak: Inför neutrala tobakspaket.

34 34

35 35 Bilaga 1 Sammanfattande kommentarer ur rapporten: Epidemiologiskt och demografisk kartläggning av målgrupperna ingående i Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt. Mer än en miljon svenskar röker och nästan lika många snusar. Varannan rökare dör i förtid av rökandet och förlorar cirka 8 år av sin förväntade livstid. I Sverige beräknas cirka personer per år dö i förtid av sin egen rökning och ytterligare minst 200 av passiv rökning. Varje år börjar tonåringar i Sverige att röka. I åldern år röker nästan var tredje. Mer än var femte göteborgare är född utrikes och trenden är ökande. Det är en stor snedfördelning av de utrikes födda bland SDN-områdena, varannan i SDN-område Bergsjön och mindre än 5 procent i SDN-område Styrsö. Även Torslanda och Älvsborg har låga andelar. De flesta utrikes födda har kommit från Iran och Irak och många är flyktingar eller anhöriga till Invandrare som kommit till Sverige tidigare. Invånarmässigt skiljer sig SDNområdena stort, SDN-område Centrum har mer än tio gånger fler invånare än SDN-område Styrsö. Sex av tio pojkar och mer än varannan flicka i andra året i gymnasiet i Göteborg tycker att det är OK att använda tobak, det vill säga att röka eller snusa. Trenden är minskande de senaste åren. Mellan fyra och fem av tio såväl pojkar som flickor i år 2 i gymnasiet i Göteborg röker och eller snusar. Rökning är vanligare bland flickor och snusning är vanligare bland pojkar. Vad gäller attityden till tobak hade pojkarna en mer tillåtande attityd än flickorna. En betydligt mindre andel svenskfödda män och kvinnor var dagligrökare jämfört med dem födda utanför Sverige. Trenden är nedåtgående. Andelen män som snusar är 4-5 gånger så hög sam andelen kvinnor. Även här är trenden nedåtgående. Det är stora skillnader i rökandel i de olika SDN-områdena, i SDN-område Bergsjön var nästan fyra av tio dagligrökare medan SDN-område Älvsborg hade en av tio. Tre av tio dagligsnusare fanns i åldersgruppen år. Männen snusade sex gånger så ofta som kvinnorna. Sverige är ett av de få länder där kvinnor röker mer än män. I de flesta andra länder är det männen som röker mest. I flera länder röker nästan varannan man medan kvinnorna ofta röker i mycket begränsad omfattning ibland bara några enstaka procent. Gravida i Göteborg har visat på en mer positiv utveckling av rökvanor än gravida i Sverige under de senaste årtiondena. I mitten av 1980-talet rökte var tredje gravid i Göteborg och i slutet av 2000-talet rökte var sextonde gravid vid tidpunkten för första kontakten med mödravårdscentralen. En mycket positiv utveckling av rökvanor från 1980-talet till år 2007 har redovisats för såväl H-region Göteborg/Malmö som för Sverige som helhet. Nedgången är i det närmaste en halvering av rökfrekvensen. Kvinnor dagligröker mer än män. Det finns även fler aldrigrökande kvinnor än män. Däremot är det fler män än kvinnor som rökte då och då eller var f d rökare.

36 36

37 37 Bilaga 2 Rapport: Epidemiologiskt och demografisk kartläggning av målgrupperna ingående i Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt. Tabellförteckning Demografi Tabell 1 De tio största länderna med utrikes födda, antal och andel av utrikes födda år 2008 Tabell 2 De tio största länderna med utrikes födda, antal och andel av utrikes födda år 2008, avrundat Tabell 3 Antal utrikes födda per SDN-område och kön år 2008 Tabell 4 Andel utrikes födda per SDN-område och kön år 2008 Tabell 5 Andel utrikes födda per SDN-område år 2004 och år 2008 Tabell 6 Andel utrikes födda per SDN-område år 2004 och år 2008, avrundat Tabell 7 De fem vanligaste födelseländerna per SDN-område år 2008 Tabell 8 Antal invånare per SDN-område och kön år 2008 Tabell 9 Invandring efter födelseland år 2008 Tabell 10 Utvandring efter födelseland år 2008 Attityder till tobak bland elever i Göteborg Tabell 11 Andel elever som tycker det är OK att använda tobak, grundskolan åk 9, per SDN-område och kön år 2005 Tabell 12 Andel pojkar som tycker det är OK att använda tobak, grundskolan åk 9, per SDN-område år 2002 och år 2005 Tabell 13 Andel elever som tycker det är OK att använda tobak, gymnasiet år 2, per SDN-område och kön år 2005 Tabell 14 Andel flickor som tycker det är OK att använda tobak, grundskolan åk 9, per SDN-område år 2002 och år 2005 Tabell 15 Andel pojkar som tycker det är OK att använda tobak, gymnasiet år 2, per SDN-område år 2002 och år 2005 Tabell 16 Andel flickor som tycker det är OK att använda tobak, gymnasiet år 2, per SDN-område år 2002 och år 2005 Tobaksanvändning bland elever i Göteborg samt i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Andel elever som röker och/eller snusar, grundskolan åk 9 och gymnasiet år 2, år 2007 Andel elever som röker och/eller snusar, grundskolan åk 9 och gymnasiet år 2, per kön år 2007 Andel elever som röker, grundskolan åk 9, per SDN-område och kön år 2007

38 38 Tabell 24 Tabell 25 Tabell 26 Tabell 27 Tabell 28 Tabell 29 Tabell 30 Andel elever som röker, grundskolan åk 9, per SDN-område och kön år 2007, avrundat Andel elever som röker och/eller snusar dagligen, grundskolan åk 9 och gymnasiet år 2, år 2007 Andel elever i grundskolan åk 9 och gymnasiet år 2, attityder och tobaksvanor per kön år 2005 respektive år 2007 Andel pojkar i grundskolan, åk 9, i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län, som röker och/eller snusar. Genomsnittsvärden för Andel flickor i grundskolan, åk 9, i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län, som röker och/eller snusar. Genomsnittsvärden för Andel elever i grundskolan, åk 9, i Sverige för perioden som röker för olika kön. Andel elever i grundskolan, åk 9, i Sverige för perioden som snusar för olika kön Tobaksanvändning bland vuxna (16-84 år) i Göteborg och i Sverige Tabell 31 Tabell 32 Tabell 33 Tabell 34 Tabell 35 Tabell 36 Tabell 37 Tabell 38 Tabell 39 Tabell 40 Andel dagligrökare bland vuxna (16-84 år) år per SDN-område och svenskfödda respektive utrikes födda Andel dagligrökare bland vuxna (16-84 år) år per SDN-område Andel vuxna (16-84 år) som röker och snusar dagligen i VGR:s olika nämndområden år 2005 samt i Göteborg år 2008 för olika kön Rökvanor bland vuxna (16-84 år) år 2003 jämfört med medelvärdet per SDN-område Andel dagligrökare bland vuxna (16-84 år) år per SDN-område och kön Andel dagligrökare bland vuxna (16-84 år) år per SDN-område och åldersgrupper Andel dagligsnusare bland vuxna (16-84 år) år per SDN-område och kön Andel dagligsnusare bland vuxna (16-84 år) år per SDN-område och åldersgrupp Andel dagligrökare bland vuxna (16 år och äldre) i Sverige år 2008 per åldersgrupp och kön Andel dagligsnusare bland vuxna (16 år och äldre) i Sverige år 2008 per åldersgrupp och kön Rökvanor bland vuxna (>=15 år) utomlands Tabell 41 Tabell 42 Tabell 43 Tabell 44 Tabell 45 Tobaksanvändning bland vuxna (>=15 år) år 2005 i de tio största länderna med utrikes födda i Göteborg år 2008 Tobaksanvändning bland vuxna (>=15 år) år 2005 i de tio största länderna med utrikes födda i Göteborg år 2008, avrundat Tobaksanvändning bland vuxna (>=15 år) i några utvalda länder i världen år 2005 rangordnat efter tobaksanvändning totalt Tobaksanvändning bland vuxna (>=15 år) i några utvalda länder i världen år 2005 rangordnat efter tobaksanvändning för män Tobaksanvändning bland vuxna (>=15 år) i några utvalda länder i världen år 2005 rangordnat efter tobaksanvändning för kvinnor

39 39 Rökvanor hos gravida i Göteborg och i Sverige Tabell 51 Rökvanor bland gravida, V8-V12, i Göteborg och i Sverige år 1985, 1990, 1995, Rökvanor bland vuxna i Region Göteborg/Malmö och i Sverige Tabell 52 Dagligrökare bland vuxna (16-84 år) i H-region Göteborg/Malmö och i Sverige år 1980/81,, 2007 för olika kön Dagligrökare och icke-rökare i Sverige Tabell 53 Tabell 54 Andel dagligrökare, feströkare, fd rökare och Icke-rökare bland män och kvinnor i åldern år i Sverige år 1999 och år 2007 Andel som röker dagligen, då och då, fd dagligrökare och aldrig dagligrökare, år, , i Sverige Dagligrökare och dagligsnusare i Sverige efter utbildning, sysselsättning och efter födelseland Tabell 55 Tabell 56 Tabell 57 Tabell 58 Tabell 59 Dagligrökare efter utbildning, år, , i Sverige Andel som snusar dagligen, då och då, fd dagligsnusare och aldrig dagligsnusare, år, , i Sverige Andel dagligrökare efter sysselsättning, år, , i Sverige för olika kön Andel dagligrökare efter födelseland, år, , i Sverige för olika kön Andel dagligsnusare efter födelseland, år, , i Sverige för olika kön Utländska cigarettpaket i några områden i några städer i Sverige Tabell 61 Andel utländska cigarettpaket i några områden i några städer i Sverige år 2008 Försäljning av cigaretter och snus i Sverige Tabell 65 Försäljning av cigaretter i Sverige år Tabell 66 Försäljning av snus i Sverige år Några folkhälsovariabler i Göteborg, Stockholm, Malmö och Sverige Tabell 71 Tabell 72 Tabell 73 Några folkhälsovariabler för invånarna i Göteborg, Stockholm, Malmö och Sverige Några folkhälsovariabler för invånarna i Göteborg, Stockholm, Malmö och Sverige för olika kön Några folkhälsovariabler för invånarna i Göteborg, Stockholm, Malmö. Rangordning mellan storstäderna.

40 40 Tabell 74 Några folkhälsovariabler för invånarna i Göteborg, Stockholm, Malmö. Rangordning mellan storstäderna. Färger. Tobaksrökning för elever 13 år och yngre för några utvalda länder i Europa Tabell 80 Tabell 81 Andel elever som rökt cigaretter dagligen vid 13 års ålder eller yngre år 2007 för några utvalda länder i Europa för olika kön. Länderna rangordnade. Andel elever som rökt cigaretter dagligen vid 13 års ålder eller yngre år för några utvalda länder i Europa.

41 41 Bilaga 3 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Lista för samverkan med invandrarföreningar. Afghanska kvinno-, ungdoms- och kulturförening AKAD föreningen Al Welaa Föreningen Alawda, Föreningen Arabisk kultur och språk, Föreningen för Assyriska Föreningen i Bergsjön Assyriska Hamorabi Förening Azerbajdzjanska föreningen för demokrati Banja Luka Föreningen i Göteborg Bildverkstán, Förening Biston, Föreningen i Göteborg Bosnia IF

42 42 Bosnia Express Kulturförening Bosniakiska Ungdomsföreningen i Göteborg Colombia - Sverige föreningen Damavand Kulturförening Emancipation GKIF Eritreanska Kulturföreningen Förenad Turkisk Ungdom (FTU) Föreningen Behnama Girasol Musikförening Hormoz Föreningen Internationella Kvinnoföreningen Irakiska Flyktingrådet Irakiska kulturföreningen Irakiska Kvinnoföreningen i Göteborg Iraks Turkmenska Kulturförening

43 43 Irane Farda Föreningen Iranska Flyktingrådet Islamiska Informationsföreningen Kommittén för försvaret av Iranska Kvinnor Kurdiska föreningen i Göteborg Kurdiska Kvinnor för Integration Kurdiska Ungdomsföreningen Ljiljan Bosna Idrottsförening Maihan Afghanska Kulturföreningen Salvador Allende, Föreningen Somaliland Förening Somaliska Solidaritet Sällskapet Turkmenska Kulturföreningen

44 44

45 45 Bilaga 4 Ramadanblad år 2010 Shia-muslimer

46 46

47 47 Bilaga 5 Hammarkullekarnevalen Karnevalsledningens inbjudan och annonsering

48 48

49 49 Bilaga 6 Föreläsningsserie med överläkaren och lungläkaren Matz Larsson från universitetssjukhuset i Örebro. Under rubriken Varför börja eller varför sluta? - Hur jag rök ihop med Eric Clapton genomförde Matz Larsson, överläkare och lungspecialist från universitetssjukhuset i Örebro under perioden mars 2010 totalt åtta en-timmes föreläsningar med diskussion runt omkring i staden. Föreläsningarna gavs såväl dagtid som kvällstid och deltagare var elever i gymnasieskolor, skolpersonal, medarbetare i äldreomsorgen, kommunala tjänstemän, vårdcentralsanställda och allmänhet. Totalt deltog cirka 140 personer. Följande verksamheter antog erbjudandet, att inbjuda Matz Larsson som föreläsare under 60 minuter kostnadsfritt. Nedan redovisas dessutom antal deltagare på respektive föreläsningen: - Miljöförvaltningen: Föreläsning för inbjudna kommunala tjänstemän, personal från vårdcentraler samt personer som på olika sätt deltager i det tobaksförebyggande arbetet 58 personer deltog. - Johannes Vården: Öppen föreläsning för personal och patienter fyra personer deltog. - Angeredsgymnasiet: Föreläsning för skolpersonal - sex personer deltog. - Blå Stället i Angered: Öppen föreläsning för allmänheten och som genomfördes i samverkan med läkemedelsföretaget Pfizer 13 personer deltog. - Framtidsgymnasiet, Lindholmen: Föreläsning för elever och skolpersonal 40 elever på lektionstimma. - Stadsdelsförvaltning Bergsjön: Föreläsning för personal inom stadsdelsförvaltningarna i Bergsjön, Kortedala och Lärjedalen 24 personer deltog. - Klarebergsskolan: Föreläsning för föräldrar, anställda och boende i stadsdelen en person kom efter 30 minuter. - Stadsdelsförvaltnings Askim äldreomsorg: Föreläsning för medarbetare i äldreomsorgen ingen person kom till föreläsningen.

50 50

51 51 Bilaga 7 Nationell konferens Tobak eller Hälsa: Måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. 7-8 september i Göteborg

52 52 Bilaga 8 Nationell konferens Tobak eller Hälsa: Måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. 7-8 september i Göteborg

53 53 Bilaga 9 Nationell konferens Tobak eller Hälsa: Måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. 7-8 september i Göteborg

54 54 Bilaga 10 Nationell konferens Tobak eller Hälsa: Måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest.7-8 september i Göteborg

55 55 Bilaga 11 Hälsotekets i Väster tobaksförebyggande arbete under hösten 2009 I Hälsotekets informations/rådgivningshörna har vi erbjudit tobaksinformation på 11 språk. Detta informatiosmaterialet har också funnits på Kulturhusets anslagstavla vid receptionen på några språk. Flera mappar har fått fyllas på p.g.a. åtgång, vilket är mycket glädjande. Hälsotekets friskvårdsterapeut erbjuder varje tisdag kl tobaks/kost/motionsrådgivning och erbjuder även coaching vid upprepade tillfällen i avvaktan på start av nästa tobakskurs, som vi driver tillsammans med distriktsköterskor, som är utbildade tobaksavvänjare.. Den 14 oktober kl deltog Hälsoteket i en informationsdag på Frölunda torg, där program och tobaksinformation delades ut. Under våra föredragskvällar har vi delat ut material eller haft informationsbord med bl.a en uppskattad tidning: Sluta Röka ( utgiven av Nicorette),som i första hand har riktat sig till ungdomar, men som även vuxna tycker har varit pigg och bra. Vi har också haft separattryck med våra tobakskurser utlagda + vårt terminsprogram, där tobakskurserna finns med. Föredragskvällarna har varit sju under höstterminen med sammanlagt 472 besökare fördelat på stadsdelarna: Askim 77 besökare Frölunda 69 besökare Högsbo 65 besökare Södra Skärgården 3 besökare Tynnered 72 besökare Älvsborg 32 besökare Annan stadsdel 154 besökare ( dvs 1/3-del av besökarna) Invandrarföreningarna i Väster har fått särskild inbjudan med uppmuntran att anmäla sig till tobaksavvänjning. Inbjudan har distribuerats via ABF:s medarbetare Jan-Erik Christensen, som har kontakt med flertalet invandrarföreningar i Väster, bl.a Assyriska och en somalisk förening. Även bosnisk förening har fått information. Hälsoteket har besökt Assyriska föreningen i Västra Göteborg och personligen lämnat inbjudan till deras medlemmar. Assyriska kvinnoföreningen har även tagit emot oss på ett medlemsmöte under en lördag, där vi har samtalat om hälsa och även lämnat info om den hjälp som vi erbjuder. Svenska Kyrkan i Tynnered har en gruppverksamhet för tonårsflickor med invandrarbakgrund, där det visat sig att alla flickor tjuvröker i pausen sedan flera år. Flickornas ledare har inte kommit tillrätta med detta och bjöd därför in oss i september för att ha en kväll med information om tobaksrökning. Tonvikt lades på effekterna av rökningen när det gäller utseende och hud-påverkan.. Sjutton flickor deltog, varav två övervägde att anmäla sig till en kurs i tobaksavvänjning. Till denna gruppen kommer vi bjuda in oss även våren 2010 tillsammans med en ung praktikant från Kost och friskvårdsprogrammet, GU, för att fortsätta lobba för en hälsosammare livsstil.

56 56 På våra tre tobakskurser under hösten har sammanlagt 31 deltagare fullföljt kursen, varav tre har varit invandrare. Mer än 50 % har slutat röka vid kursernas avslutning. En av kurserna har beställt av Högsbo SDF riktat till småbarnsföräldrar och tonårsföräldrar. Här har 6 av de 7 deltagarna lyckats sluta röka vid kursavslutningen. Effekterna kommer givetvis att följas upp några månader senare. I en gruppverksamhet under sept/ okt kallad Kvinnornas Rum ett samarbete mellan Svenska Kyrkan/Frölunda Församling och Hyresgästföreningen i området har Hälsoteket haft allt tobaksmaterial på olika språk utlagt på ett särskilt informationsbord för alla besökare. Denna verksamhet kommer att fortsätta våren 2010 i annan regi, bl. a SDF Frölunda-Högsbo, varför denna informationsmöjlighet finns kvar framöver. Hälsoteket i Väster jan 2010 Elisabeth Nyberg, samordnare. Tel

57 57 Bilaga 12 Hälsotekets i Väster tobaksförebyggande arbete under år 2010 Under 2010 har Hälsoteket i Väster i samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborgs stad arbetat aktivt för att nå fler invandrare i Västra Göteborg med information om skadeverkningarna av tobaksbruk, snusning och vattenpiperökning. Hälsoteket har erbjudit riktad information om tobaksbrukets skadeverkningar samt möjlighet för den som vill sluta röka och snusa att få både enskild rådgivning i tobaksfrågor och coaching i grupp genom särskilda kurser i tobaksavvänjning. Allmän information: I Hälsotekets informations/rådgivningshörna har vi erbjudit tobaksinformation på 11 språk. Själva hörnan är belägen innanför entrén till biblioteket på Frölunda Kulturhus. Det innebär att alla besökare till biblioteket passerar någon meter från informationsbordet. Detta informationsmaterial har också funnits på Kulturhusets anslagstavla vid receptionen på några av språken. Flera mappar har fått fyllas på p.g.a. åtgång, vilket är mycket glädjande. Det Ramadanblad som vi har fått genom Miljöförvaltningen i samband med fastemånaden har haft stor åtgång och kommit till dubbel användning genom att vi har beskurit den1/3 av bladet, som har rymt mer övergripande information med citat från Koranen, och detta materialet finns ständigt tillgängligt vid ingången till Hälsotekshörnan. Hälsotekets friskvårdsterapeut erbjuder varje tisdag kl tobaks/kost/motionsrådgivning och erbjuder vid behov även enskild coaching vid upprepade tillfällen i avvaktan på start av nästa tobakskurs. Stjärnhusen: Ett grannskapsarbete i de invandrartäta Stjärnhusen bredvid Frölunda Torg har byggt upp en verksamhet i en kvarterslokal genom samverkan mellan Frölunda-Högsbos stadsdelsförvaltning, Hyresgästföreningen i området samt olika idrottsföreningar och Fritidsverksamheten i stadsdelarna. Här har Hälsoteket haft hälsosamtal 1½ tim/vecka med särskild inriktning mot tobaksfrågor. Informationsmaterial om tobaksavvänjning och skadeverkningar har även tillhandahållits på olika språk på ett särskilt informationsbord, som finns där stadigt. Hälsoteket bjöds in i november en särskild kväll för att informera om bl.a vårt kursutbud. Vi har också deltagit på familjelördagar, då vi får möjlighet att nå hela familjen. Ca 100 personer brukar komma på familjefördagarna när vi har varit där. Tobaksavvänjning i grupp: Under våren 2010 genomfördes tre tobaksavvänjningskurser i Hälsotekets regi, varav två var kvällskurser. Som ledare fungerade dels Hälsotekets friskvårdsterapeut, dels två distriktsköterskor med särskild utbildning i tobaksavvänjning enligt Agneta Hjalmarssons metod på Sahlgrenska universitetssjukhus (SU) Under hösten 2010 har distriktsköterskorna hållit två kvällskurser.på respektive vårdcentral och Hälsoteket har hänvisat de som önskat kvällskurs till dessa tillfällen.

58 58 Däremot har flera besökare fått enskild tobaksrådgivning på dagtid genom Hälsoteket. Besökarna har huvudsakligen kommit på uppmaning av sina primärvårdsläkare. Informationsdagar på Frölunda Torg: Frölunda Torg är det största köpcentrat i Västra Göteborg, där ca invånare bor. Det är en knutpunkt för spårvagnar med en stor bussstation. Här rör sig många människor dagligen såväl för besök i affärer som för besök på Frölunda Specialistsjukhus, vårdcentral, tre olika apotek, Frölunda Kulturhus med bibliotek för hela Väster samt bad/simhall, stadsdelskontor och mycket annat. Under året har Hälsoteket deltagit i fem informationsdagar på Frölunda Torg tillsammans med Frölunda vårdcentral, där vi har samtalat med besökarna och samtidigt delat ut program med information om tobaksavvänjningskurser och allmän tobaksinformation om tobaksbruk, snusning och vattenpiperökning. Vid två av dagarna har astma/kol-läkare och astma/kolsjuksköterskor erbjudit spirometrimätning till besökarna som vill ha detta. samt erbjudande och tidsbokning till läkaren För de besökare som har fått dåliga värden vid spirometrimätningen har läkaren via sin bärbara dator kunnat boka in tid till vårdcentralen för läkarundersökning Många besökare tog vara på denna möjligheten. Hälsoteket har samtidigt haft med delar av miljöförvaltningens tobaksutställning samt erbjudande om plats till tobaksavvänjningskurs som vi delade ut medan vi samtalade med dem som stannade vid våra informationsbord. Den burk med tjära som visar mängden tjära från cigarettrökningen av ett paket cigaretter/dag under ett år var det utställningsmaterialet som drog flest besökare. Detta samlade grepp med både vårdcentralens läkare, sköterskor samt Hälsoteket i Västers personal och material samtidigt har gett en särskild tyngd åt tobaksarbetet med hela kedjan av olika erbjudande om stöd och hjälp. Det blev också extra inspirerande för oss personal både från vårdcentralen och Hälsoteket, då vi kände glädjen i och vetskapen om att kunna erbjuda en diger hjälp. Ytterligare informationsdagar: Hälsoteket i Väster arrangerade tillsammans med Frölunda Kulturhus, stadsdelsförvaltningen samt Trafikkontoret en kampanjdag för ökad cykling bland allmänheten och minskad bilåkning. Inspirerande material om hälsoeffekten av mer motion, minskat stillasittande, mindre miljöpåverkan samt andra sätt att uppnå en bättre hälsa, bl.a genom minskat tobaksbruk, presenterades. Samtidigt fick besökarna kostnadsfritt serva sin cykel. Ett hundratal besökare kom. Under Läkarstämman i november på Nordstadstorget fanns Hälsoteket i Västers personal där med tobaksinformation tillsammans med två ytterligare hälsodiskar/hälsotek. Vår personal kunde ha många meningsfulla tobakssamtal (uppskattningsvis ca 100 samtal) under de timmar som vi fanns med. Under vecka 16 arrangerades en nationell vecka kring kost och fysisk aktivitet som Folkhälsoinstitutet initierade.

59 59 Hälsoteket arrangerade en utställning på Kulturhuset med tema kost, motion och tobaksbruk. Med hjälp av tre stora skärmar + informationsbord kunde vi sprida material som vi rekvierat från Miljöförvaltningen men också material som vi producerat själva. Även detta material hade en strykande åtgång. Så snart vi fanns tillgängliga kom besökare fram med olika frågor. Utställningen placerades framför receptionen, där flest besökare rör sig och den fick stå kvar under tre veckor. Tobaksutställning: Under oktober fick vi möjlighet att låna Miljöförvaltningens tobaksutställning under tre veckor. Vi ställde ut materialet i en monter tillsammans med ett informationsbord innanför entrén till Frölunda Kulturhus. Materialet hade en strykande åtgång och fick fyllas på kontinuerligt. Det informationsmaterial som rönte mest intresse var Miljöförvaltningens information om vattenpipa, rökning och snus samt en affisch om hur utseendet påverkas av rökning. Under den första veckan fanns vår personal vid informationsbordet och kunde erbjuda kolmonoxidmätning till intresserade. Många av våra besökare vid informationsbordet var invandrarungdomar som besökte Kulturhuset, bl.a gymnasieelever på Vingagymnasiet. Många ungdomar berättade att de rökte vattenpipa hemma tillsammans med småsyskon och föräldrar. Deras pappor hade berättat att det är ofarligt, att vattnet gör röken ren osv. Flera var skeptiska till det som vi berättade. Uppskattningsvis samtalade vi med ca 75 ungdomar under veckan. Vi delade ut informationen om vattenpiprökning och bad dem ta med bladen hem för att visa föräldrarna. Information i samband med föredragskvällar: Under våra föredragskvällar har vi delat ut material eller haft informationsbord med separattryck med våra tobakskurser utlagda + vårt terminsprogram, där tobakskurserna finns med. Föredragskvällarna har varit sjutton under 2010 med olika hälsoteman. Två föredrag om sömn, 162 besökare Två föredrag om kost 77 besökare Bli din egen hälsocoach 70 besökare Föredrag om barn och kreativitet 32 besökare Tonåringar och spelmisbruk 29 besökare Två föredrag om själen 115 besökare Kultur och hälsa 135 besökare Tre forskningsföredrag 163 besökare Tre trivselkvällar 63 besökare Sammanlagt har 846 besökare på föredragskvällarna fått tobaksinformation i någon form.

60 60 Invandrarföreningarna i Väster: I samarbete med ABF har vi skickat särskilda inbjudningar med uppmuntran att anmäla sig till tobaksavvänjning till de olika invandrarföreningarna i Väste. Inbjudan har distribuerats via ABF:s medarbetare Jan-Erik Christensen, som har kontakt med flertalet invandrarföreningar i Väster, bl.a två assyriska och en somalisk förening. Även bosnisk förening har fått information. Vi har vidtalat en duktig kurdisk föreläsare, apotekare och medicinestuderande, som talar flera invandrarspråk att hålla föredrag om tobak, hälsa och tobaksindustrin i början på Planeringen är att vi vill erbjuda föredraget hos den största assyriska föreningen i deras lokal. Pga sjukdom hos föreningens företrädare har vi ännu inte kunnat planera in tillfället. Två andra invandrarföreningar är vidtalade och intresserade att komma med. Göteborg januari 2011 Elisabeth Nyberg, Samordnare Hälsoteket i Väster Telelefon

61 61 Bilaga 13 Program i samband med Medicinska Riksstämman i Nordstan i Göteborg torsdagen 2 december 2010 Arrangörer: Miljöförvaltningen i Göteborg, Läkare mot Tobak, Svenska Läkaresällskapet och Göteborgs Läkaresällskap Föreläsare Torsdagen den 2 december 2010, klockan Moderator: Lennart Persson, journalist, Sveriges Television och Aktuellt Klockan Göteborgs Läkaresällskap ger 18 miljoner kronor i stöd åt medicinsk forskning i Västsverige varje år. Mikael Romanus, ständig sekreterare, Göteborgs Läkaresällskap Klockan Erfarenheter av perioperativt rökstopp Göran Modin, chefsläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala Klockan Whiplashskador vad är det, vad är samhällskostnaden och hur kan skadorna förebyggas? Johan Styrke, läkare, doktorand, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå Universitet Klockan Tandvård och tobak Åke Jonsson, tandläkare, Folktandvården, Västra Götalandsregionen Klockan Nya resultat och uppdatering av IDEFICS en europeisk studie för att förstå och förebygga kost- och livsstilssjukdomar hos barn (Identification and prevention of dietary and lifestyle-induced health effects in children and infants) Gabriele Eiben, dietist, med dr, Medicinska fakulteten, Göteborgs universitet Klockan Fysisk aktivitet en dundermedicin? Carl Johan Sundberg, docent, leg.läkare, Karolinska Institutet, Stockholm Klockan Sjukvårdskostnader och läkemedelsanvändning hos individer med KOL i Sverige Sven-Arne Jansson, medicine doktor, OLIN-studierna, Sundeby sjukhus, Luleå

62 62 Klockan Svenska Läkaresällskapet huvudansvarig för Medicinska Riksstämman Mats Bauer, överläkare, docent, verkställande direktör, Svenska Läkaresällskapet, Stockholm Klockan Arbete befordrar hälsa och välstånd men vad betyder arbetspendling? Kristina Jakobsson, verksamhetschef, docent, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Lund Klockan Svenska Spel och spelberoende Margareta Winberg, ordförande i styrelsen för i Svenska Spel Klockan Behandling av spelberoende vad förutspår behandlingsframgång på kort och lång sikt? Per Carlbring, professor, Institutionen för Psykologi, Umeå universitet Klockan Stressredaktion förlänger livet hos kvinnor med hjärtsjukdom Kristina Orth-Gomér, professor, Karolinska Institutet, Stockholm Klockan Varför når inte beroendevården fler människor med alkoholproblem? Sven Andréasson, docent, Karolinska Sjukhuset, Solna Klockan Kan dans påverka tonårsflickors psykosomatiska hälsa? En jämförande interventions studie Anna Duberg, leg. sjukgymnast, doktorand, Örebro Klockan Varför måste de tobaksförebyggande insatserna fortsätta? Per Haglind, stadsläkare, docent, miljöförvaltningen, Göteborgsstad Klockan Rökfri arbetstid viktigt för rökarna och för arbetsgivarna Agneta Alderstig, tobakssamordnare, miljöförvaltningen, Göteborgs stad Klockan Miljödiplomering ett verksamt stöd för miljömedvetna företag och organisationer Peer-Erik Carlsson, miljöinspektör, miljöförvaltningen, Göteborgs stad Klockan Fysisk aktivitet på recept FAR Projekt Viktiga mammor Annika Svensson, processledare Friskvård Idrotts- och föreningsförvaltningen, Göteborgs stad

63 63 Klocka Sluta-Röka-Stöd Birgitta Nydahl Svärd, tobaksavvänjare Tobaksmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset Klockan Riskbruksprojektet Christina Andersson, Västra Götalandsregionen Klockan Vattenpipa en trend eller myt? Agneta Alderstig, tobakssamordnare, miljöförvaltningen, Göteborgs stad Klockan Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) Per Haglind, stadsläkare, docent, miljöförvaltningen, Göteborgsstad Klockan Vad kan ett hälsotek erbjuda? Hälsoteken i Göteborg

64 64 Bilaga 14 Utställare i samband med Läkarstämman i Nordstan 2010 Torsdagen den 2 december 2010 klockan Apoteket Hjärtat Blodtrycksmätning, BMI-våg, hudtester, skärmar Medverkande: Johan Malmberg m fl Hälsoteket Kortedala Bergsjön/ Hälsoteket i Väster, Hälsolotsen Foldrar och roll-ups Medverkande: Elisabeth Nyberg, Anna Polensky, Helén Hjerpe, Marina Eriksson Tobaksmottagningen Sahlgrenska/SU Medverkande: Birgitta Nydahl Svärd (tfn ), Jasmina Tobaksavvänjare Birgitta Nilsson, VC Lerum Idrotts- och föreningsförvaltningen Liten massage stol, lyfter fram FAR och projekt Viktiga mammor Medverkande: Annika Svensson m fl Pfizer Informationsmaterial, spirometrimätning VISIR Medverkande: Bengt Rosengren, Ingrid Stålhand Riskbruksprojektet Studenter från folkhälsovetenskapligt program FHI:s frågeformulär om tobak Göteborgs Läkaresällskap Foldrar Statens folkhälsoinstitut Foldrar

65 65 För ytterligare information om Medicinska Riksstämman i Nordstan Torsdagen 2 december 2010 kontakta: Agneta Alderstig Tobakssamordnare Miljöförvaltningen miljo.goteborg.se Göran Boëthius Överläkare, docent Läkare mot Tobak Per Haglind Stadsläkare, docent Miljöförvaltningen

66 66 Bilaga 15 Resultat Läkarstämman i Nordstan i Göteborg torsdagen 2 december 2010 Apoteket Hjärtat genomförde cirka 100 blodtrycksmätningar och cirka 200 hudanalyser under dagen. Hälsoteket Kortedala Bergsjön/ Hälsoteket i Väster och Hälsolotsen delade ut foldrar och svarade på frågor om deras verksamhet. Tobaksavvänjare från Tobaksmottagningen från Sahlgrenska/SU samtalade med cirka 70 personer under dagen. En del personer skulle kontakta dem igen. Informationsmaterial och kort till tobaksmottagningen delades ut. Göteborgs Stad - Idrott & förening hade under dagen cirka 300 besökare i montern som antingen fick massage eller information om deras verksamhet. Det genomfördes 61 kroppsanalyser (BMI) och de delade ut informationsmaterial, FAR-foldern (Fysisk aktivitet på recept), Promenadkampanjen Promenera mera etc. Läkemedelsföretaget Pfizer screenade över 100 personer med spirometri. Minst ett tiotal rökande ungdomar blåste i CO mätare. Flera fall av misstänkt KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) hittades och de hänvisades till vårdcentral. Många personer hänvisades till tobaksavvänjning. Riksförbundet VISIR i Göteborg (Vi Som Inte Röker) deltog med doktor och tobaksavvänjare samt delade ut informationsmaterial. Riskbruksprojektet gav kort rådgivning till 55 personer. Några personer hänvisades till sin vårdcentral och en person hänvisades till Nordhemspolikliniken. Det var 107 personer som fick information och informationsmaterial. Sex studenter från folkhälsovetenskapliga programmet, Göteborgs universitet ställde frågor om tobak till besökare i Nordstan. Statens folkhälsoinstituts frågeformulär om tobak användes. Foldrar och informationsmaterial delades ut av Göteborgs Läkaresällskap och Svenska Läkaresällskapet Detta var tredje gången som Läkarstämman flyttades ut till allmänheten. Allmänheten, utställare och föreläsare visade stort intresse för Medicinska Riksstämman i Nordstan.

67 67 Bilaga 16 Inbjudan till Nätverk för tobaksförebyggande insatser i Göteborg Det folkhälsoarbete som har som mål att minska tobaksrökningen i Sverige har varit framgångsrikt med sjunkande andel dagligrökare bland såväl män som kvinnor. Men ännu är det långt intill att formuleringarna i de nationella folkhälsomålen för år 2014 är uppfyllda. Fortfarande är det omkring en miljon människor som röker dagligen i Sverige och fortfarande börjar omkring ungdomar att röka eller snusa varje år. Med mål att stärka förutsättningarna för Göteborgs medverkan i att uppfylla folkhälsomålen har Miljöförvaltningen sökt och fått pengar från Statens folkhälsoinstitut för att kunna stärka samordning och erbjuda kunskapsstöd inom det tobaksförebyggande arbetet. Som ett led i dessa strävanden inbjuder Miljöförvaltningen nu till nätverksbyggande och inbjuder en rad organisationer i Göteborg att deltaga i nätverket. Målet är att erbjuda en plattform för informations- och erfarenhetsutbyte och för strategiska diskussioner inom det tobakspreventiva folkhälsoområdet. Denna inbjudan går till förvaltningar i Göteborgs stad, som har ansvar för tobaksförebyggande insatser, till hälso- och sjukvården, till statliga myndigheter och till frivilligorganisationer inom tobaksområdet. Inbjudna organisationer finns i bilaga. Det första nätverksmötet hålls fredagen 4 september med start klockan 09.00, med avslutning klockan och i Miljöförvaltningens lokaler Karl Johansgatan 23. Spårvagn 3 och 9 stannar vid Kaptensgatan alldeles intill Miljöförvaltningen. Du inbjuds nu att utse en eller två representanter från Din organisation att medverka i nätverket. Nätverket kommer att träffas två till fyra gånger per år. Besked om vilka Du utsett deltaga lämnas under sommaren, dock senast 27 augusti, och enklast via e-post till: Välkommen att medverka inom ett angeläget folkhälsoområde. Christina Börjesson Miljödirektör Per Haglind Stadsläkare Telefon

68 68 Bilaga 17 Till Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg inbjudna organisationer: Social resursförvaltning Bengt Delang Förvaltningschef Utbildningsförvaltningen Sven Höper Förvaltningschef Kontaktpersoner folkhälsa Marianne Bernhardtz Planeringsledare Stadskansliet Stadsdelschefsgruppen Christina Börjesson Miljödirektör Miljöförvaltningen Thomas Hammarlund Avdelningschef Närmiljö Primärvården Göteborg Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Sahlgrenska universitetssjukhuset Jan Eriksson Sjukhusdirektör Angereds Närsjukhus Marianne Olsson Projektchef Allmäntandvård Göteborg Anders Ljungné Tandvårdschef

69 69 Skolhälsovården Cecilia Renman Skolöverläkare Social resursförvaltning Barnhälsovården Thomas Arvidsson Barnhälsovårdsöverläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Mödrahälsovården Agneta Ellström Primärvårdsområdeschef Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Regionens hus Göteborg Folkhälsokommitténs kansli Västra Götalandsregionen Johan Jonsson Folkhälsochef Västra Götalandsregionens tobaksarbete Länsstyrelsen i Västra Götalands län Britt-Marie Börjesson Socialdirektör Socialenheten Arbetsmiljöverket Roger Simu Tillsynsdirektör Distriktet i Göteborg Apoteket Christina Ekedahl Kategorichef

70 70 VISIR Göteborg Bengt Rosengren Ordförande A Non Smoking Generation Fredrik Söderhielm Generalsekreterare

71 71 Bilaga 18 Premiärmöte med Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg Fredagen 4 september 2009 Klockan i Miljöförvaltningens lokal Bryggeriet Karl Johansgatan 23, Göteborg Program 1. Välkommen. Per Haglind, stadsläkare och huvudprojektledare 2. Min vision i tobaksfrågan. Kia Andreasson (MP), kommunalråd, ordföranden i miljönämnden 3. Presentation laget runt (120 sekunder vardera). Paus med kaffe och fika. 4. Varför arbeta med tobaksförebyggande insatser? Per Haglind, stadsläkare och huvudprojektledare 5. Statens folkhälsoinstituts arbete i tobaksfrågan och regeringsuppdraget. Cecilia Birgersson, utredare, Statens folkhälsoinstitut 6. MI motiverande samtal. När och hur kan detta användas. Barbro Holm Ivarsson, leg psykolog, tobaksexpert 7. Förväntningar och behov diskussion. 8. Avslutning. Varmt välkomna! Per Haglind Stadsläkare Miljöförvaltningen Agneta Alderstig Tobakssamordnare Miljöförvaltningen Det är lätt att nå miljöförvaltningen med hjälp av spårvagn 3 eller 9. Hållplatsen heter Kaptensgatan och ligger alldeles intill miljöförvaltningens entré.

72 72 Bilaga 19 Möte med Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg Tisdagen 8 december 2009 Klockan i Miljöförvaltningens lokal Bryggeriet Karl Johansgatan 23, Göteborg Program 1. Välkomna. 2. Presentation laget runt (120 sekunder vardera). 3. ANTD-metoder i skolan. Ulla Kungur, social resursförvaltning. 4. Nytt material från Statens folkhälsoinstitut. Agneta Alderstig, miljöförvaltningen 5. Paus med kaffe och fika. 6. Rökfri Zon Nordost. Freja Bramsen, Angereds närsjukhus 7. Miljöförvaltningens två uppdrag: 7.1. Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt. Per Haglind, miljöförvaltningen 7.2 Samordning och kunskapsförsörjning. Per Haglind, miljöförvaltningen 8. Vad är viktigt och vilka insatser är viktiga i det tobaksförebyggande arbetet under år 2010? Diskussion om inriktning och gemensamt genomförande. 9. Nästa möte. 10. Avslutning. Varmt välkomna! Per Haglind Stadsläkare Miljöförvaltningen Agneta Alderstig Tobakssamordnare Miljöförvaltningen Det är lätt att nå miljöförvaltningen med hjälp av spårvagn 3 eller 9. Hållplatsen heter Kaptensgatan och ligger alldeles intill miljöförvaltningens entré.

73 73 Bilaga 20 Möte med Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg Onsdagen 17 mars 2010 Klockan i Miljöförvaltningens lokal Bryggeriet Karl Johansgatan 23, Göteborg Program 1. Välkomna. 2. Presentation laget runt (120 sekunder vardera). 3. Aktuella frågor och insatser inom tobaksområdet inom länsstyrelsen. Börje Karlsson, länsstyrelsen. 4. Aktuella frågor och insatser inom tobaksområdet inom Västra Götalandsregionen. Marlene Nilsson, Västra Götalandsregionen 5. Paus med kaffe och fika. 6. Aktuella frågor och insatser inom tobaksområdet i Göteborgs stad. Per Haglind, miljöförvaltningen. Ulla Lundgren, miljöförvaltningen. 7. Aktuella prevalenssiffror tobaksbruket i Sverige och i Göteborg. Agneta Alderstig, miljöförvaltningen 8. Aktuella publikationer mm från Statens folkhälsoinstitut. Agneta Alderstig, miljöförvaltningen. 9. Nationell konferens i Göteborg: Tobak eller hälsa måluppfyllelse år 2014 bland de grupper som röker mest (7-8 september 2010). 10. Övriga frågor. 11. Nästa möte: Onsdagen 16 juni 2010 klockan Avslutning. Varmt välkomna! Tacksam för anmälan till mig om deltagande för bedömning av fruktinköp mm. Per Haglind Stadsläkare Det är lätt att nå miljöförvaltningen med hjälp av spårvagn 3 eller 9. Hållplatsen heter Kaptensgatan och ligger alldeles intill miljöförvaltningens entré.

74 74 Bilaga 21 Möte med Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg Onsdagen 16 juni 2010 Klockan i Miljöförvaltningens lokal Bryggeriet Karl Johansgatan 23, Göteborg Program 1. Välkomna. 2. Presentation laget runt (120 sekunder vardera). 3. Metoddatabas för folkhälsoarbetet Anna Svensson, folkhälsokommittens kansli, Västra Götalandsregionen 5. Aktuella frågor och insatser inom tobaksområdet inom Miljöförvaltningens fyra projekt Utställningsmaterial Ulla Lundgren, miljöförvaltningen 5. Paus med kaffe och fika. 6. Aktuella frågor och insatser inom tobaksområdet inom Miljöförvaltningens fyra projekt Per Haglind, miljöförvaltningen 7. Non Smoking Generation vad pågår? Niklas Oden, NSG 8. Aktuella publikationer mm från Statens folkhälsoinstitut. Agneta Alderstig, miljöförvaltningen. 9. Nationell konferens i Göteborg: Tobak eller hälsa måluppfyllelse år 2014 bland de grupper som röker mest (7-8 september 2010). 10. Övriga frågor. 11. Nästa möte. 12. Avslutning. Varmt välkomna! Tacksam för anmälan till mig om deltagande för bedömning av fruktinköp mm. Per Haglind Stadsläkare Det är lätt att nå miljöförvaltningen med hjälp av spårvagn 3 eller 9. Hållplatsen heter Kaptensgatan och ligger alldeles intill miljöförvaltningens entré.

75 75 Bilaga 22 Möte med Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg Tisdagen 2 november 2010 Klockan i Miljöförvaltningens lokal Bryggeriet Karl Johansgatan 23, Göteborg Program 1. Välkomna. 2. Presentation laget runt(120 sekunder vardera). 3. Tobaksprojektet Tjörn och Stenungsund - samverkan för utvecklade tobakspreventiva metoder och strukturer. Carina E Johansson, projektledare och lokal processamordnare. 4. Nationella Tobaksuppdraget går mot sin avslutning vad händer och vad återstår? Per Haglind, stadsläkare. 5. Paus med kaffe och fika. 6. Hälsoäventyret Älgen ett värdefullt komplement i det tobaksförebyggande arbetet. Berit Nyberg, SDF Älvsborg. 7. Miljöförvaltningens samverkan med Statens folkhälsoinstitut i fyra olika projekt. Per Haglind, stadsläkare. 8. Tandvårdens tobaksförebyggande insatser i Västra Götalandsregionen. Åke Jonson, projektledare, Tandvården. 9. Utställningsmaterial och aktuella publikationer. Ulla Lundgren, resursperson och Agneta Alderstig, tobakssamordnare. 10. Kort information kring - Tankesmedjan Tobaksfakta - European Conference Tobacco or Health, mars 2011 i Amsterdam (www.ectoh.org) - 15:e Nationella tobakskonferensen LUFT september i Visby (www.luftkonferens.nu) 11. Övriga frågor. 12. Nästa möte. 13. Avslutning. Varmt välkomna! Tacksam för anmälan till mig om deltagande för bedömning av fruktinköp mm. Per Haglind Stadsläkare Det är lätt att nå miljöförvaltningen med hjälp av spårvagn 3 eller 9. Hållplatsen heter Kaptensgatan och ligger alldeles intill miljöförvaltningens entré.

76 76 Bilaga 23 Möte med Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg Tisdagen 15 mars 2011 Klockan i Miljöförvaltningens lokal Bryggeriet Karl Johansgatan 23, Göteborg Program 1. Välkomna. 2. Presentation laget runt(120 sekunder vardera). 3. Hälsotekets i Väster Tobaksförbyggande insatser. Elisabeth Nyberg. 4. Nationella Tobaksuppdraget är formellt avslutat vad händer och vad återstår? Per Haglind, stadsläkare, m fl. 5. Paus med kaffe och fika. 6. Tobaksförebyggande arbete och ANTD-insatser i Halland. Carina Boman, Länssamordnare i folkhälsa och förebyggande arbete. Region Halland. 7. Certifiering för en drogfri skola. Vello Klassen. 8. Kort information kring - Tankesmedjan Tobaksfakta - European Conference Tobacco or Health, mars 2011 i Amsterdam (www.ectoh.org) - 15:e Nationella tobakskonferensen LUFT september i Visby (www.luftkonferens.nu) 9. Övriga frågor. 10. Nästa möte. 11. Avslutning. Varmt välkomna! Tacksam för anmälan till mig om deltagande för bedömning av fruktinköp mm. Per Haglind Stadsläkare Det är lätt att nå miljöförvaltningen med hjälp av spårvagn 3 eller 9. Hållplatsen heter Kaptensgatan och ligger alldeles intill miljöförvaltningens en

77 77 Bilaga 24 Ett Tobaksfritt Liv - Fansite på Facebook

78 78 Bilaga 25 Rekryteringsflyer

79 79 Bilaga 26 Ett Tobaksfritt Liv blogg:

Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Miljöförvaltningen R 2012:18. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Monica Wennblom

Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Miljöförvaltningen R 2012:18. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Monica Wennblom ISBN nr: 1401-2448 R 2012:18 Foto: Monica Wennblom Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Utvecklad tillsyn på skolgårdar. med mål att alla skolgårdar i Göteborg ska vara rökfria. Miljöförvaltningen R 2012:21. ISBN nr: 1401-2448

Utvecklad tillsyn på skolgårdar. med mål att alla skolgårdar i Göteborg ska vara rökfria. Miljöförvaltningen R 2012:21. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:21 Illustration Brottplats cigg av Elsa Boman Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar i Göteborg ska vara rökfria Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Tobak eller Hälsa. Nationell konferens. måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. Miljöförvaltningen R 2012:20. ISBN nr: 1401-2448

Tobak eller Hälsa. Nationell konferens. måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. Miljöförvaltningen R 2012:20. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:20 Foto: Monica Wennblom Nationell konferens Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx:

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Tobaksförebyggande arbete i VB * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Styrdokument och lagstiftning Tobakslagen (1993:581) = en skyddslag Nationella

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015

Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015 Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015 Uppdaterad 2015-07-03 2 Vision Att alla elever på högstadiet i Nyköping är tobaksfria. Att erbjuda en tobaksfri skolgård och skoltid för elever,

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt?

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2012-11-08 Sid 1 Som arbetsgivare kan man göra skillnad! Cirka 18/dag dör av rökning

Läs mer

Satsning på kommunal mobilisering

Satsning på kommunal mobilisering Satsning på kommunal mobilisering Inom Nationella tobaksuppdraget fick länsstyrelserna möjlighet att under 2010 anställa en resursperson för kommunalt tobaksförebyggande arbete. Totalt var det 17 av 21

Läs mer

Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24

Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24 Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24 Slutrapport Nationella Tobaksuppdraget Nationell utbildningsinsats för att stimulera socialsekreterare att motivera klienter att sluta röka med hjälp

Läs mer

#VAL2014. Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier

#VAL2014. Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier #VAL2014 Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier för? #Val2014 Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier för? ISBN 978-91-637-5452-4 Tobaksfakta oberoende tankesmedja Skriften kan laddas ned

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025 Marie K Wighed, sjuksköterska och diplomerad tobaksavvänjare. Primärvården samt föreläser på skolor och företag om tobak. En av 12 deltagare i regionala gruppen -. Mål: Att få människor på olika nivåer

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Beslutad i KF 080623. Hälsopolicy

Beslutad i KF 080623. Hälsopolicy Beslutad i KF 080623 Hälsopolicy 2 (6) Bakgrund I Hultsfreds kommuns personalpolicy framgår att Hultsfreds kommun ska verka för att förbättra arbetsmiljön genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete samt

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01 BILAGA 1 Rökfri arbetstid rapport enkätundersökning 2012-04-01 Rökfri arbetstid Policybeslut för rökfri arbetstid är ett led i kommunernas, landstingens och de fackliga organisationernas gemensamma strävan

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Rökfri arbetsplats och arbetstid

Rökfri arbetsplats och arbetstid Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Det är dags nu! Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta:

Det är dags nu! Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta: Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta: Göran Boëthius, boethius@tobaksfakta.se Ordförande, Tobaksfakta oberoende tankesmedja Projektledare för det nationella opinionsbildningsarbetet

Läs mer

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2014-09-17.

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2014-09-17. Kallelse/underrättelse Sida 2014-09-11 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2014-09-17. Plats: Lilla sammanträdesrummet, kommunkontoret, Malung Tid: 08:00 Ersättarna

Läs mer

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal.

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal. Tobakspolicy. Datum Reviderad senast 2013-11-24 2015-01-22 Mål En rökfri skola Vision Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal. Regler om tobak Rökfri skola

Läs mer

Policy och handlingsplan för tobak.

Policy och handlingsplan för tobak. 1 Policy och handlingsplan för tobak. Policyns riktlinjer Det är enligt lag förbjudet att sälja tobak till ungdomar under 18 år. Rökning är förbjudet för alla ungdomar och alla vuxna på skolområdet. Personalen

Läs mer

Resultatsammanfattning

Resultatsammanfattning Resultatsammanfattning Healthy Regions When Well being Creates Economic Growth 2007 2010 Östergötland Örebro, Sverige November 2010 Birgitta Larsson Forsknings och utvecklingsenheten för Närsjukvården

Läs mer

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Tobaksprojekt HFÅ 2008/255

Tobaksprojekt HFÅ 2008/255 Tobaksprojekt HFÅ 2008/255 Samverkansprojekt Stenungsund och Tjörns kommun 2009-2010 Carina Johansson Projektledare 1 Sammanfattning Tobaksprojektet i Stenungsund och Tjörns kommuner har varit ett brett

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter Vattenpipa rökning med skadliga effekter Fakta i denna folder är huvudsakligen hämtade från rapporten Vattenpipa rök utan risk? från Statens folkhälsoinstitut. Ladda ner den kostnadsfritt från www.fhi.se/publikationer

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö

Kommunkontoret i Bergsjö NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Box 119 21 Sammanträde 2006-06-12 404 39 Göteborg

Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Box 119 21 Sammanträde 2006-06-12 404 39 Göteborg Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Tid: 12 juni kl 13.00-16.15 Plats: Arbetsförmedlingen Svingeln, Vestagatan 2 Närvarande: Ledamöter: Ersättare: Lennart Johansson

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Rökfria utomhus miljöer

Rökfria utomhus miljöer Rökfria utomhus miljöer RU om - passiv rökning på allmänna platser Karin Molander Gregory 2012-11-27 Sid 1 Lagstiftningsprocess rökfria miljöer 1993: Rökfri barn & skolomsorg, hälso- och sjukvård, gemensamma

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Rökfri Ramadan. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:12. - en processbeskrivning. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Rökfri Ramadan. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:12. - en processbeskrivning. På uppdrag av Stockholms läns landsting Rökfri Ramadan - en processbeskrivning Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:12 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda

Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda Tobaksvanor 2006 Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT 2006 Namn: Susanna Hammarberg Tobaksvanor 2006 2 Förord Tobak och dess hälsofarliga effekter

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Rökfritt liv. - en litteraturlista

Rökfritt liv. - en litteraturlista Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper

Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport a - ansökningar och underlag ISSN 1401-2448 ISRN GBG-M-R- -05/08a- -SE R 2005:8a VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10

Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Kommunledningskontoret Anna Andersson Rapport om tobaksfri arbetstid och rökfri arbetstid En viktig del för kommunen som arbetsgivare är att skapa en

Läs mer

Prevention. Få framsteg i kampen mot tobaksrökning

Prevention. Få framsteg i kampen mot tobaksrökning Prevention Få framsteg i kampen mot tobaksrökning 6 500 personer i Sverige dör årligen av tobak. 36 procent fler kvinnor avled av lungcancer 2010 jämfört med 2000. 16 000 ungdomar börjar årligen röka.

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

Utvärdering av tobaksprojektet Rökfri Zon Nordost. Ett tvåårigt hälsofrämjande projekt i de nordöstra stadsdelarna av Göteborg.

Utvärdering av tobaksprojektet Rökfri Zon Nordost. Ett tvåårigt hälsofrämjande projekt i de nordöstra stadsdelarna av Göteborg. Utvärdering av tobaksprojektet Rökfri Zon Nordost. Ett tvåårigt hälsofrämjande projekt i de nordöstra stadsdelarna av Göteborg. 1 2 Förord I nordöstra Göteborg dör fler människor i KOL, lungcancer och

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen?

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? RAPPORT JUNI 2014 Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? Den svenska folkhälsopolitiken har ambitiösa mål. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer