Är kvinnor utsatta för lönediskriminering?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är kvinnor utsatta för lönediskriminering?"

Transkript

1 EVA M MEYERSON TROND PETERSEN Är kvinnor utsatta för lönediskriminering? I denna artikel rapporteras resultat från den första svenska storskaliga undersökningen om mäns och kvinnors löner. Resultaten visar att kvinnor och män som arbetar på likartad befattning och samma arbetsplats har mycket liten skillnad i lön. Kvinnor och män har olika lön framförallt därför att de arbetar på olika befattningar. Kvinnor arbetar på låglönebefattningar och låglönearbetsplatser och män på höglönebefattningar och höglönearbetsplatser. De svenska resultaten överensstämmer väl med resultaten från jämförbara amerikanska och norska studier. Löneskillnadsutredningen [1993] visade tjäna som underlag för en analys av löneskillnader att arbetsmarknaden i Sverige var starkt mellan kvinnor och män (SOU könssegregerad: kvinnor och män fördelar [1993, sid 8]). sig på olika arbeten. I utredningen framkom För att rätt kunna fånga orsaker till löne- bland annat att kvinnor och mäns skillnaderna krävs information om lön för olika fördelning på befattning förklarade män och kvinnor på samma arbetsplats en stor del av löneskillnaderna mellan män och likartad befattning. Med lönestatistik och kvinnor. 1 Det kvarstod dock en relativt från SAF/LO/PTK-områdena, som inne- stor andel oförklarad löneskillnad mellan fattar alla arbetare och alla tjänstemän, kan kvinnor och män. Utredningens författare man förklara en stor del av den kvarstå- menade att Jämförelser mellan kvinnor ende oförklarade löneskillnaden mellan respektive män som två stora grupper är av kvinnor och män. Denna lönestatistik gör alltför översiktlig karaktär för att kunna det också möjligt att se förändringar över tiden då information finns för perioden (Se Petersen, Meyerson & Fil dr EVA MEYERSON är verksam Snartland [1996].) vid Industriens Utredningsinstitut, Med de speciella svenska institutionella Stockholm. Meyersons forskning förutsättningarna är det av intresse att jämfokuserar lönesättningnciper och föra svenska förhållanden med andra län- corporate governance - frågor. der som exempelvis Norge och USA. Till- Professor TROND PETERSEN är gängliga jämförbara studier för dessa två verksam vid University of länder gör detta möjligt. California, Berkeley och Universitet i Syftet med denna artikel är att besvara Oslo. Petersen forskar bland annat på tre frågor. För det första: Vilken typ av meområdena lönesättning och kanismer ansvarar för det totala lönegapet kvinnoforskning. Författarna arbetar tillsamman med projektet om 1 Även i långtidsutredningen, (Jonung & Per- Lön, kön, produktivitet och risk. son [1993]) framkom resultat om den könssegregerade arbetsmarknaden. Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1 17

2 Eva M Meyerson & Trond Petersen empiriska studierna att skillnader i lön mellan kvinnor och män härrör från befatt- nings- och arbetsplatssegregering och inte från direkt lönediskriminering. 5 Där män och kvinnor innehar likartade befattningar och arbetar på samma arbetsplats uppbär de i det närmaste lika lön. mellan svenska kvinnor och män? För det andra: Hur har lönegapet mellan kvinnor och män förändrats över tiden? Och slutligen: Hur förhåller sig de svenska förhållandena till amerikanska och norska? Tre sätt att diskriminera Löneskillnader mellan män och kvinnor orsakade av diskriminering kan uppkomma Hur ser det ut i Sverige? på flera sätt. 2 Ett sätt är att kvinnor Sverige har prisats för sitt framsynta jäm- fördelas på arbetsplatser och befattningar ställdhetsarbete. Det har bland annat fram- som ger lägre betalt. Diskrimineringen ut- hållits att löneskillnader mellan kvinnor görs av att kvinnor och män inte har lika och män är mindre i Sverige än i andra län- tillgång på befattningar och tillträde till der därför att vi satsat på en en aktiv familjepolitik, vissa typer av befattningar och/eller arbetsplatser utbyggd barnomsorg sedan 70- på grund av sitt kön och inte på talet, generös föräldraförsäkring, låglönegrund av olikhet i preferenser eller utbildning. Via rekrytering och befordringsgång erbjuds konsekvent kvinnor de befattdå löneskillnader mellan man och kvinna inte 2 Vi följer konventionen att diskriminering sker ningar som är sämre betalda. Denna typ av beror på medelskillnad i produktivitetskaraktädiskriminering benämner vi arbetsplatsristika. Detta innebär inte att skillnader i tillägoch befattningsdiskriminering. nandet av produktivitetsegenskaper kan bero Ett annat sätt att diskriminera kvinnor på diskriminering. kan vara att befattningar som framför allt 3 Arbetsplats- och befattningsdiskriminering innehas av kvinnor betalas sämre än beoch direkt lönediskriminering är förbjuden i lag fattningar som framför allt innehas av män i västvärlden. Lag mot värdediskriminering har trots att kvalifikationskraven är desamma. en något mer oklar status i sin tillämpning. Sve- Detta kallar vi värdediskriminering. Skill- rige modifierade sin jämställdhetslag 1994 naden mellan den första typen av diskrimi- med att komplettera principen om lika lön för nering och den andra är att med befatt- lika arbete med lika lön för likvärdigt arbete. nings- och arbetplatsdiskriminering betill Kanada har också öppnat för möjligheten att gå gränsas antalet möjliga befattningar och domstol med brott mot värdeneutralitet. arbetsplatser för kvinnor. Värdediskrimi- 4 I många länder var direkt lönediskriminering nering leder till att likartade kvalifikatiostrukturerna länge legal och inbyggd i de institutionella ner värderas olika beroende på kön. på arbetsmarknaden. Separata lö- Ett tredje sätt är att trots att kvinnor och nelistor för kvinnor och män fanns inte bara i män arbetar på lika befattningar och på länder som Australien och England utan även i samma arbetsplats betalas kvinnor lägre Sverige. I Sverige kom arbetsmarknadens par- ter i den privata sektorn överens om en gemenän män. Detta kallar vi direkt lönediskrisam lönelista för kvinnor och män fr o m minering. 3 Lika lön för lika arbete har senare reglerats i De två första diskrimineringsproces- jämställdhetslag i USA 1963 i den s k Equal serna innebär att män och kvinnor selekte- Pay Act, jämställdhetslagen 1978 i Norge och ras till olika befattningar och/eller arbets i Sverige (En reviderad jämställdhetslag platser. Dessa diskrimineringssätt kan kom till 1994). dessutom sammanfalla med direkt löne- 5 Redan 1981 skrev de amerikanska forskarna diskriminering. 4 Trieman och Hartman [1981, s 92] att direkt lö- I Norge (se Petersen m fl [1997]) och nediskriminering inte längre var huvudorsaken USA (Petersen & Morgan [1995]) visar de till skillnader i lön mellan män och kvinnor. 18 Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1

3 Är kvinnor utsatta för lönediskriminering? satsningar under 70-talet, centrala löneför- formation om svårighetsgrad. Lönen för handlingar och en solidarisk lönepolitik. arbetare är uttryckt i timlön och för tjäns- Allt i syfte att nå en jämn inkomstfördel- temän i månadslön. I de statistiska analyserna ning som i sin tur skulle gynna kvinnorna nedan utnyttjas information om lön och skapa lika villkor för kvinnor och män för normalarbetstid. Förtjänst från övertid på arbetsmarknaden. 6 tas inte med. För tjänstemän beräknas tim- Ekonomhistorikern Lars Svensson förtjänst baserad på månadslön och antalet [1995] visade i en studie att dessa svenska arbetade timmar. Övertidsförtjänst och institutionella förhållanden inte direkt på- övertidstimmar är exkluderade även för verkat kvinnors relativlöner. Kvinnors relativlöner tjänstemän. 8 hade ökat stadigt sedan 20-talet, I Tabell 1 beskrivs datamaterialet. År långt före införandet av exempelvis jämställdhetslag, 1990 innehåller databasen arbe- låglönesatsningar m m. tare och tjänstemän. För år 1970 Svensson kunde visa att allmänna löneskillnader är siffrorna respektive i sig inte påverkade kvinnors re- Andelen kvinnor 1990 är 29.7 procent lativlöner. Bristen på arbetsplats- och befattningsdata bland arbetare och 34.6 procent bland gjorde det dock svårt att stu- tjänstemän. För året 1970 är siffrorna 34.6 dera effekterna av löneskillnader på arbetsplats- procent respektive 24.8 procent. Av tabel- och befattningsnivå för kvin- len framgår också att antalet befattningar nors relativlöner. är 280 för tjänstemännen 1990 och för arbetare. Skillnader i antalet befattningar mellan arbetare och tjänstemän beror delvis på att tjänstemännen har en en- Den svenska lönestatistiken hetlig befattningsnomenklatur, medan befattningsnomenklaturen SAF/LO/PTK- statistiken innehåller information för arbetare är om arbetare och tjänstemän i specifik för respektive avtalsområde, och varje bransch inom det privata näringslivet delvis på att befattningsbeskrivning för ar- som ingår i SAFs avtalsområden (försäk- betare i vissa fall är mer detaljerad och finfördelad rings- och bankverksamhet ingår inte i än för tjänstemän. SAFs lönestatistik). Ungefär 60 procent av I Europa uppfattas ofta en befattning alla privatanställda i Sverige under perioden vara förknippad med en viss lön eller möj finns med. Arbetsgivare ligen med ett mycket snävt lönespann. I och arbetstagarförbunden har övervakat USA däremot är lönen mer frikopplad från den insamlade lönestatistiken vilken ut- befattningen. I länder som Norge och Sverige gjort underlag till de centrala löneförhandlingarna. skulle man kunna förvänta sig att 7 Detta faktum borgar för att kva- varje befattning matchar en viss lön och att liteten på statistiken är god. högre lön innebär högre befattning. Detta Den svenska lönestatistiken innehåller är dock inte fallet i Sverige. I Tabell 2 bland annat bransch- och arbetsplatsinformation (antal syselsatta, geografisk region). Vidare innehåller databasen indi- 6 Esping-Andersson [1985, s 174, 176, 323] visar vidrelaterad information såsom löneslag att inkomstfördelningen är mer sammanvidrelaterad (utfallsrelaterad respektive fast lön), arbeär mer sammanpressad än i USA. pressad i Norge än i Sverige och som i sin tur tad tid, anställningstid (deltid eller heltid) och övertid respektive normalarbetstid och 7 Personalchefen var vanligtvis den som ansvarat för sammanställningen av data från persobefattningsbeskrivning. Befattningsbenalarkiven. skrivningen för tjänstemän består av en fyrställig kod där de tre första siffrorna ut- 8 En mer ingående beskrivning av data för Sverige finns i Petersen m fl trycker arbetsfunktion och den sista ger in- [1996]. Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1 19

4 Eva M Meyerson & Trond Petersen Tabell 1 Beskrivning av data för arbetare och tjänstemän, för år, i Sverige Ntot Nk Nm % Kv Nb Na Nba Nbr w wk wm Kolumn Arbetare Tjänstemän Anm: N = totalt antal sysselsatta, Nk= antal kvinnor, Nm = antal män, % K = procentuell andel kvinnor, Nb = antalet befattningar, Narb = antalet arbetsplatser, Nba = antalet befattning- och arbetplatspar, Nbr = antalet brancher, w = medellön, wk = kvinnors medellön, wm=mäns medellön Tabell 2 Medelspridning i procent för timlön inom befattning och inom befattningarbetsplatspar för alla könssegregerade och könsintegrerade enheter i Sverige Samplespridning (%) Antalet arbetsplatser Befattningar Bef.- arb.pl. Befattningar Bef.-arb.pl. Alla Integrer Alla Integrer Alla Integrer Alla Integrer Arbetare Tjänstemän Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1

5 framkommer att lönespridningen i medeltal inom en och samma befattning kan vara så hög som 315 procent. Siffrorna i Tabell Är kvinnor utsatta för lönediskriminering? av prestationslön, vilket kan påverka löneskillnaderna mellan kvinnor och män. 2 representerar medelspridningen i pro- Förändring av kvinnors och cent av lön på befattning och befattningmäns löner över tiden och arbetsplatspar med två eller fler anställda, separat för alla enheter oavsett om På befattnings- och arbetsplatsnivå var arbetarkvinnors det finns både män och kvinnor och för de andel av arbetarmännens integrerade arbetsplatserna, där både kvin- lön året procent och för 1970 nor och män arbetar procent, d v s en förändring med 3.5 procentenheter. För tjänstemän har siffran Hur förklaras lönegapet mellan förändrats med 5 procentenheter. Under en tjugoårsperiod har kvinnors löneandel kvinnor och män i Sverige? bland arbetare och tjänstemän på befattning-arbetplatsnivå Lönegapet mellan kvinnor och män kan varit relativt stabila. beskrivas på fyra nivåer. Den första är to- Trots kvinnolagstiftning, jämställdhetslag, tallönegapet som uttrycker medellönen solidarisk lönepolitik, centrala lönetallönegapet bland kvinnor relativt männens medellön. förhandlingar, låglönesatsningar m m visar Befattningslönegapet beräknas som medellönen den longitudinella undersökningen att för kvinnor på en viss befattning befattnings- och arbetsplatssegregeringen relativt medellönen för män på samma befattning. mellan 1970 och 1990 förklarar det mesta av skillnader i kvinnors och mäns löner. Arbetsplatslönegapet uttrycks som Resultaten i Tabell 3 visar att befattningskvinnors medellön relativt männens på en och arbetsplatssegregeringen 1990 förklarade viss arbetsplats. Slutligen beräknas befattnings procent av totallönegapet för arviss och arbetsplatslönegapet genom att betare och 81.5 procent för tjänstemän. relatera kvinnors medellön på viss befattning För 1970 var motsvarande siffror 70.7 pro- och viss arbetsplats relativt männens cent respektive 74 procent. Även om be- dito. fattningssegregeringen förklarat det mesta I Tabell 3 framgår att totallönegapet av totallönegapet för alla kategorier anställda mellan arbetarkvinnor och arbetarmän har arbetsplatssegregeringen förmellan 1990 är 12 procent (kvinnors andel av klarat en betydande del av löneskillnaderna mäns lön är 87.2 procent). Befattningslönegapet för arbetare. är 3.4 procent. Arbetsplatslönegapet är 3.2 procent. Befattnings- och arbets- platslönegapet är 1.4 procent. För tjänste- männen är skillnaderna något större. Totallönegapet är 27 procent, befattningslö- Norska och amerikanska studier ger likartade negapet är 6.8 procent, arbetspslatslönegapet resultat som de vi fått för Sverige. Tonegapet 24.6 procent och befattnings- och ar- tallönegapet mellan kvinnor och män betsplatslönegapet är 5 procent. Det bör bland arbetare i Norge 1990 är 11.6 pro- noteras att dessa lönegap inte korrigerats cent (se Petersen m.fl. [1995]) vilket kan för utbildning, ålder, erfarenhet och produktivitet. jämföras med 12.2 procent i Sverige (se Skillnaden mellan arbetar- och Tabell 3). Befattnings- och arbetsplatslö- tjänstemannakvinnors relativlöner kan negapet för arbetare är 3.3 procent i Norge, bero på att befattningsbeskrivningen för 1.4 procent för Sverige. För norska tjänstemän arbetare är mer detaljerad än för tjänstemän. är totallönegapet 26.9 procent att Skillnaden kan också bero på att ar- jämföra med Sveriges 27 procent och befattnings- betare i högre utsträckning har någon form och arbetsplatslönegapet 6.2 En jämförelse av svenska, norska och amerikanska data Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1 21

6 Eva M Meyerson & Trond Petersen Tabell 3 Kvinnors löner relativt männens som totalt lönegap (Tot), befattningslönegap (Bef), arbetsplatslönegap (arb.pl.) och för befattnings- och arbetsplatslönegap (Bef.-Arb.pl) i Sverige Kvinnors löner i procent av männens uppdelade på Procent av totallönegapet förklarat av Andel Tot. Bef. Arb.pl. Bef.- Bef. Arb.pl. Bef.- kvinnor Arb.pl. Arb.pl. i procent Kolumn Arbetare Tjänstemän procent jämfört med Sverige där siffran är Sammanfattningsvis visar den internationella 5 procent. jämförelsen att det är befattnings- I USA är förhållandena likartade. Total- och arbetsplatssegregeringen som förklarar lönegapet bland arbetare är i genomsnitt 19 den största delen av löneskillnaderna procent (se Petersen & Morgan [1995]). mellan kvinnor och män. Dessa samband För USA är medelinkomsten för kvinnor är dessutom stabila över tiden. Det bör bland arbetare 1.7 procent mindre än för dock noteras att befattningssegregeringen männen på samma befattning och arbetsplats. förklarar mer av lönegapet i Sverige än i För kvinnor bland tjänstemän är siff- Norge och i USA. ran 3.1 procent. Liksom för Sverige är förhållandena för Norge stabila under perioden 1984 och Slutsatser För arbetare förklarar befattnings- Vår studie, som sträcker sig över en tidsperiod och arbetsplatsselektionen 71.4 procent av på 21 år, visar att skillnaderna i lön det totala lönegapet mellan kvinnor och mellan kvinnor och män på samma befattning män och för tjänstemännen är siffran 77.2 och arbetsplats är mycket små. procent. För USA förklarar befattnings- Den viktigaste förklaringen till att kvinnor och arbetsplatssegregeringen procent tjänar mindre än män är att kvinnor aroch av totallönegapet. betar på låglönebefattningar och låglö- 22 Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1

7 Är kvinnor utsatta för lönediskriminering? nearbetsplatser och män på höglönebefatt- Referenser ningar och höglönearbetsplatser. Esping-Andersen, G, [1985], Politics Against Varken den allmänna lönespridningen Markets. The Social Democratic Road to eller lönespridning inom likartade befatt- Power, Princeton NJ:Princeton University ningar har lett till att kvinnor fått sämre lö- Press. ner jämfört med männen då de arbetar på LU90, Bilaga 23, Kvinnors roll i ekonomin. likartad befattning och samma arbetsplats. Petersen T, Meyerson, E M, Snartland, V, Lönedifferentiering är således i sig inget [1996], The Within-Job Gender Wage Gap, hot mot kvinnors relativlöner när de utför The Case of Sweden, Working Paper IUI. lika arbete. Resultaten ovan är i överensand Unequal: Occupation-Establishment Petersen, T & L, Morgan, [1995], Separate stämmelse med likvärdiga studier av för- Sex Segregation and the Gender Wage hållandena i Norge och USA. Gap. American Journal of Sociology Våra forskningsresultat är helt i över- 101(2): ensstämmelse med det många forskare re- Petersen, T, Snartland, V, Becken, L, E, & K, dan anat: direkt lönediskriminering är inte Modesta Olsen [1997], Within-Job Wage längre ett problem. Det vi har gjort är att Discrimination and the Gender Wage Gap. dokumentera att så är fallet. Vi har vidare The Case of Norway European Sociologi- pekat på ett mycket allvarligt problem på cal Review 13(2). den svenska arbetsmarknaden, nämligen SOU, 1993:7, Löneskillnader och lönediskriden sneda könsfördelningen: kvinnor semarknaden. minering. Om kvinnor och män på arbets- lekteras till vissa typer av arbeten och ar- Svensson, L, [1995], Closing the Gender Gap betsplatser och män till andra. Orsakerna Determinants of Change in the Female-totill denna selektion är inte uppenbara vil- Male Blue Collar Wage Ratio in Swedish ket innebär att vi inte vet om selektionen Manufacturing , Ekonomisk-hiberor på diskriminering av kvinnor eller storiska föreningen vol.lxxi ej. Därmed är policyimplikationerna inte Treiman, D, J & H, I, Hartmann, [1981], Women, Work, and Wages: Equal Pay for Jobs heller uppenbara. Arbetsvärdering är självklart ingen lösning på detta problem, of Equal Value. Washington D.C.: National möjligen kan det förvärra problemet genom s k inlåsningseffekter då kvinnor med Academy Press. ökad lön får incitament att stanna kvar i traditionella kvinnoyrken. Att kvinnor och män bör återfinnas på samma typer av arbeten bygger på en övertygelse om att talang och begåvning är relativt jämnt fördelad mellan män och kvinnor. En könssegregerad arbetsmarknad innebär att en begåvningsreserv av kvinnor vidmakthålls. Frågan kvarstår: Väljer kvinnor låglönearbeten eller erbjuds de enbart dessa arbeten? Mer forskning som fokuserar rekrytering och befordring av kvinnor krävs för att kunna svara på frågor kring den könssegregerade arbetsmarknaden. Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1 23

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011?

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? 2 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG #5/09 En undersökning om utbildningens lönsamhet. 2009-04-12 Författare: Jana Fromm, utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se

Läs mer

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2013?

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2013? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2013? Swedish National Mediation Office Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och

Läs mer

Frånvaroeffekter på lönen för kvinnor och män. Thomas Andrén SPECIALSTUDIER NR 27, JUNI 2011 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET

Frånvaroeffekter på lönen för kvinnor och män. Thomas Andrén SPECIALSTUDIER NR 27, JUNI 2011 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET Frånvaroeffekter på lönen för kvinnor och män Thomas Andrén SPECIALSTUDIER NR 27, JUNI 2011 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska ekonomin samt

Läs mer

Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik. om en jämlik arbetsmarknad

Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik. om en jämlik arbetsmarknad Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik och målet om en jämlik arbetsmarknad Handels utredningsgrupp Josefine Boman & Agneta Berge Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning 1. Inledning

Läs mer

Arbetad tid och frånvaro

Arbetad tid och frånvaro Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006 2009 Rapportserie 2011:1 Arbetsgivarverket Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006-2009 2011-01-26 Dnr 1101-0034 Innehåll Om arbetad

Läs mer

Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern

Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern Ds 2015:8 Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm

Läs mer

Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige

Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige Ansatser till beskrivning med hjälp av den officiella statistiken Information om utbildning och arbetsmarknad 2004:2 Utgivna publikationer fr.o.m. 1995 serien

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Hög tid för jämställda löner

Hög tid för jämställda löner Hög tid för jämställda löner EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN KOMMUNAL, LEGITIMERADE SJUKGYMNASTERS RIKSFÖRBUND LSR, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, VISION, OCH VÅRDFÖRBUNDET. Hög tid för jämställda löner En rapport

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

Kampen mot all form av diskriminering är av central betydelse för

Kampen mot all form av diskriminering är av central betydelse för Handels rapporterar Kampen mot all form av diskriminering är av central betydelse för Handels Underlag för utarbetande av handlingsplan syftande till att stärka Handels arbete mot diskriminering En rapport

Läs mer

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län December 2013 Innehåll Inledning... 2 Sysselsättningsgrad och deltidsarbete... 2 Uttag av föräldrapenning bland kvinnor och män... 5 Fungerande välfärd

Läs mer

Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Bilaga 1 4 till Långtidsutredningen 2011.

Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Bilaga 1 4 till Långtidsutredningen 2011. Vägen till arbete Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration Bilaga 1 4 till Långtidsutredningen 2011 Stockholm 2010 SOU 2010:88 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet?

Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet? Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet? Laura Hartman och Helena Svaleryd Laura Hartman är docent i nationalekonomi, verksam som forskningschef hos SNS och medlem av Finanspolitiska rådet. Hennes

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

vä l fä r d på de lt i d Välfärd på deltid.indd 1 Välfärd på deltid.indd 1 08-02-15 14.39.39 08-02-15 14.39.39

vä l fä r d på de lt i d Välfärd på deltid.indd 1 Välfärd på deltid.indd 1 08-02-15 14.39.39 08-02-15 14.39.39 välfärd på deltid Välfärd på deltid.indd 1 08-02-15 14.39.39 Välfärd på deltid.indd 2 08-02-15 14.39.40 laura hartman (red.) V lfärd på deltid sns förlag Välfärd på deltid.indd 3 08-02-15 14.39.40 sns

Läs mer

Hög lägstalön lönar sig

Hög lägstalön lönar sig Hög lägstalön lönar sig Lägstalönens betydelse för ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle kortversion Agneta Berge Handels Handels utredningsgrupp utredningsgrupp Februari Mars 2013 2013 Agneta Berge

Läs mer

Kunskapssammanställning

Kunskapssammanställning Kunskapssammanställning Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften Professor Dominique Anxo, docent Jonas Månsson samt civilekonom Ellinor Ivarsson Institutionen för nationalekonomi

Läs mer

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell

Läs mer

Vad är rätt profil för att få ett jobb? En experimentell studie av rekryteringsprocessen

Vad är rätt profil för att få ett jobb? En experimentell studie av rekryteringsprocessen Vad är rätt profil för att få ett jobb? En experimentell studie av rekryteringsprocessen Stefan Eriksson Per Johansson Sophie Langenskiöld RAPPORT 2012:13 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Fler arbetade timmar. för en bättre välfärd

Fler arbetade timmar. för en bättre välfärd Fler arbetade timmar för en bättre välfärd Fler arbetade timmar - för en bättre välfärd Fler arbetade timmar - för en bättre välfärd Författare: Anna Werkelin Ahlin och Simon Vinge Kommunal 2013-03-19

Läs mer

Tjugohundratalets arbetsmarknad fortsatt uppkvalificering eller jobbpolarisering?

Tjugohundratalets arbetsmarknad fortsatt uppkvalificering eller jobbpolarisering? Tjugohundratalets arbetsmarknad fortsatt uppkvalificering eller jobbpolarisering? Rune Åberg är professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Han forskar främst om social förändring,

Läs mer

Den könskodade jobbannonsen

Den könskodade jobbannonsen Den könskodade jobbannonsen En diskursanalys av jobbannonser för kvinnodominerade och mansdominerade yrken Sara Lindmark & Jessica Sundin 2013 Examensarbete i pedagogik, med inriktning mot personal- och

Läs mer

Närmar sig och fjärmar sig

Närmar sig och fjärmar sig Närmar sig och fjärmar sig Uppföljning av indikatorerna för utrikes föddas sysselsättning Lena Schröder, Integrationsverket Gün Sahin, Arbetsmarknadsstyrelsen Närmar sig och fjärmar sig Integrationsverkets

Läs mer

Vid arbetslivets gränser

Vid arbetslivets gränser Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning, barriärer 1974-2010 UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Underlagsrapport

Läs mer

Vad gör regeringen för kvinnors rättigheter? En uppföljning av. fn:s Kvinno kommittés. rekommendationer. Sveriges Kvinnolobby

Vad gör regeringen för kvinnors rättigheter? En uppföljning av. fn:s Kvinno kommittés. rekommendationer. Sveriges Kvinnolobby Vad gör regeringen för kvinnors rättigheter? En uppföljning av fn:s Kvinno kommittés rekommendationer Sveriges Kvinnolobby Förord 3 Inledning 4 Iakttagelse 6: Integrations- och jämställdhets departementet

Läs mer

JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD

JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD 6 JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD RAPPORTFÖRFATTARE: REBECKA BOHLIN, VICTOR BERNHARDTZ & ANNA NORELL Katalys - Institut för facklig idéutveckling

Läs mer

Är anställda i branscher exponerade för internationell handel mer sårbara?

Är anställda i branscher exponerade för internationell handel mer sårbara? Är anställda i branscher exponerade för internationell handel mer sårbara? Kent Eliasson och Pär Hansson Kent Eliasson har disputerat i nationalekonomi och är verksam vid Umeå universitet och Tillväxtanalys.

Läs mer