Sektionsnytt. Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige. Nr 67 juli Redaktionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sektionsnytt. Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige. Nr 67 juli 2009. Redaktionen"

Transkript

1 Sektionsnytt Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige Nr 67 juli 2009 Redaktionen Monica Eneslätt Umeå Christina Hilmersson Borås Karin Medin Gävle Siv Olofsson Stockholm Gunhild Rensfeldt Jönköping Carianne Vessin Sevholt Halmstad Foto: Elisabet Almqvist Kommunala nätverksgruppen Stockholm, maj 2009

2 Innehåll 2 KAD Bara när det behövs...3 RÄDDA LIV HÅLL DINA HÄNDER RENA!...5 Aktiviteter i den norra gruppen på WHO:s temadag för handhygien...6 SMI-dag om Clostridium difficile...6 Studiedagarna i Södertälje...7 BOV...8 Datatangentbord risk för indirekt kontaktsmitta?...9 ESBL utbrott på ett äldreboende i Stockholm Påminnelse studiedagar...12 ESBL bildande E.Coli på neonatalavdelning...13 Nya medlemmar...14 Decentrala grupper och kontaktpersoner...16 Redaktionen har ordet För redaktionen Gunhild Rensfeldt Så var det åter dags för ett nummer av Sektionsnytt. Tiden rinner iväg snabbt och snart får vi träda ut i sommarhagen för att plocka de skira midsommarblomstren. Får vi ihop sju sorter (eller är det 10?) och lägger dem under huvudkudden, sägs det ju att man kommer att drömma om sin tillkommande. För mej får det nog vara eftersom jag i sommar varit gift i 35 år och inte har några funderingar på förändringar. Men blommor plockar jag gärna ändå. Redaktionen försöker variera innehållet och i detta nummer rapporteras det från olika håll i landet om handhygiendagen den 5 maj. Jag är övertygad om att det är fler som haft aktiviteter. Vill ni vara med och berätta finns det möjlighet i nästa nummer. ESBL är ju mer och mer aktuellt som ni kan läsa om både från kommunal vård och neonatalvård. I detta nummer presenteras ett patientsäkerhetsprojekt med inriktning att minska förekomsten av KAD och därmed bl a VUVI. Vilken risk är det med tangentbord och datormus? Läs om Birgitta Israelssons tester. Vi hälsar också många nya kollegor välkomna. Nummer 68 av Sektionsnytt beräknas komma ut i början på oktober. Dead-line för bidrag är 30/9. Skriv flitigt! Till sist vill redaktionen önska alla en riktigt avkopplande sommarledighet.

3 3 KAD bara när det behövs Rose-Marie Johansson, projektledare och sjuksköterska, landstinget i Jönköpings län Urinretention (UR) är ett vanligt tillstånd vid sjukdom, funktionsnedsättning och behandling. Vid obehandlad UR blir urinblåsan överfylld vilket innebär en risk för övertänjning och skada på urinblåsans tömningsfunktion. Skada på urinblåsans funktion kan leda till ytterligare komplikationer som exempelvis behov av långvarig behandling med urinkateter och urinvägsinfektion (UVI). Landsting i Jönköpings läns definition på urinretention: Oförmåga att tömma urinblåsan med kvarvarande urinmängd > 400 ml. Internationella, nationella och lokala studier i Jönköpings läns landsting har visat på en överanvändning av kvarvarande kateter (KAD) vid urinretention och andra sjukdomstillstånd. En journalgranskning år 2005, som inkluderade 48 patienter med höftfraktur på en geriatrisk avdelning i Jönköpings läns landsting, visade på att patienter behandlades med KAD åtta gånger längre än vad vårdprogrammet rekommenderade. Var femte patient med höftfraktur skrevs ut från sjukhuset med KAD. Urologsektionen och enheten för smittskydd/vårdhygien, landstinget i Jönköpings län, har också genom sitt arbete identifierat problem av KADbehandlingen. Det finns en bred evidens för att KAD endast ska användas på skärpt indikation, då ingen annan behandling fungerar. KAD är i regel inte indicerad p g a av stor mängd residualurin, inkontinens, operation, svårt sjuk patient eller behandling med vätskedrivande läkemedel. Vid behandling med urinkateter finns risk för komplikationer såsom UVI, trauma, perforation av urinröret, strikturer, blödningar, fistlar, obehag för patienten, trycksår i urinrör eller urinblåsa, bildande av krustor och blåscancer. Behandling med KAD medför dessutom risk för läckage kring katetern, obehag, smärta och uretrit vilket kan medföra svårigheter för kvinnor att sitta och öka risken för passivitet, resignation och sängläge. Den vanligste komplikationen av behandling med KAD är dock vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI). Av urinvägsinfektioner uppkomna under vårdtiden är cirka 80 procent orsakade av behandling med urinkateter. VUVI medför för patienten ökad risk för sjukdom och dödlighet, för sjukvården ökade kostnader för antibiotika samt 1-5 dagar längre vårdtid Idag finns det kunskap om att andra behandlingsmetoder än KAD då urinblåsan inte kan tömma sig på ett normalt sätt eller att urinmängden behöver mätas. Intermittent katetrisering, väga blöja, toalettträning och suprapubisk kateter minskar risken för infektioner och andra komplikationer. Att identifiera risker och att förebygga problem under patientens vårdtid är en viktig fråga för vården. Genom att kontrollera patienter med risk för UR med en enkel ultraljudsundersökning (bladder-scan) enligt ett tidsschema eller enstaka kontroller minskar risken för övertänjning av urinblåsan. Det finns också sjukdomar/ behandlingar som medför att patientens urinproduktion/ urinmängd behöver kontrolleras. Om patienten inte kan samla urin i ett avsett kärl för urinmätning, kan patientens eventuella blöja med urin vägas och på så sätt kan urinmängdens vikt omvandlas till mängd (1 kg= 1 liter). KAD är då endast indiserat vid intensivvård. Inom landstinget i Jönköpings län har ett förbättringsarbete påbörjats under år 2008 med målsättning att införa evidensbaserade riktlinjer för åtgärder vid risk för UR, UR och behandling med urinkateter. Implementeringen av det nya riktlinjerna/ arbetssättet pågår på länets 3 sjukhus och planeras att införas i primärvård/ kommun nästa år.

4 4 Forskning har visat att om flera insatser för införandet av nya arbetssätt kombineras så leder det till bättre resultat än när endast utbildning/ information erbjuds. Därför kommer insatserna i förändringsarbetet förutom utbildning att bestå av coachning, mätningar, uppföljning, återkoppling och möjlighet till handledning. Riktlinjer har tagits fram av en expertgrupp. Metoder KAD-bara när det behövs : Riktlinjer - expertgrupp Coacher- 1 undersköterska och 1 sjuksköterska på varje avdelning Utbildning/ handledning PGSA Värdekompassen Mättavlor Pinnstatistik Journalgranskning Coacherna utbildas under 3 dagar och de har till uppgift att agera som coacher/ utbildare för övrig vårdpersonal på sina avdelningar. Under förbättringsarbetet kommer en kontinuerlig resultatdiskussion att föras mellan arbetskamrater, ledningen, coacherna och processledaren utifrån framtagna mättavlor. Med hjälp av PGSA-hjulet, kommer nya åtgärder för att få det nya arbetssättet att fungera att planeras och utföras. Checklistor, kortversioner av riktlinjer, standardvårdplan, utbildningsmatrial har utarbetas. Riktlinjer: Risk för urinretention - identifiera patientgrupper. Schema och tidsintervaller för bladder-scan. Behandling vid urinretention Indikation för KAD, intermittent katetrisering och suprapubisk kateter Dokumentation i journalen Information till patient Implementeringen av de nya riktlinjerna går olika fort beroende på avdelningens kultur, ledning och medarbetare. De avdelningar som hittills deltar har uppnått en följsamhet av riktlinjerna på mellan 20 och 70 %. En kirurgavdelning i Eksjö har vid en månadsmätning uppnått 90 % följsamhet som får ses som ett utmärkt resultat. Förändringen är dock inte än någon stabil process och det krävs ytterligare arbete för att det nya arbetsättet ska ge en bestående förändring. Exempel 2009, andel patienter på geriatriken i Värnamo som vårdats enligt riktlinjer KAD bara när det behövs utifrån granskad omvårdnadsdokumentationen. antal =n Mars 10 April 9 Maj mars april maj Andel patienter som vårdats enligt riktlinjer M ållinje

5 5 RÄDDA LIV HÅLL DINA HÄNDER RENA! Per-Olof Svensson, Jönköping Kampanjdagen den 5 maj 2009 SAVE LIVES: Clean Your Hands är en stor satsning från WHO där över 5000 sjukhus från hela världen deltog. Patientsäkerhetskonsult Ingeborg Franzén och vårdutvecklare Eva-Mari Blomqvist Värnamo sjukvårdsområde Sammanfattning av aktiviteter inom Östra gruppen Alla sjukhus inom Östra gruppen har haft någon form av aktivitet på handhygiendagen den 5 maj. Detta uppmärksammades av media på olika sätt. Örebro och Jönköping hade anmält sitt deltagande till WHO och ståtade på deras sida som enda svenska sjukhus. Hygiensjuksköterskorna i Kalmar län satte upp affischer och delade ut informationsmaterial på sjukhusen i länet. Patientsäkerhetsamordnaren hade gjort ett utskick till alla chefer med vad som finns att beställa från förrådet. Örebro County Council has invited the three hospitals in their area to promote hand hygiene to all staff. Patients will also be informed about the importance of hand hygiene in infection control.(texten från WHOs sida) Det var intressant att möta både patienter och anhöriga och höra deras syn och upplevelser av vården under dagen. Inga talade i direktsändning på radio i 3 gånger 3 minuter och jag var på Tvärsnytt i ett inslag under kvällen säger Gunnar i Örebro. Östergötland hade aktiviteter på sjukhusen i Norrköping, Linköping och Motala med posterutställning utanför resp. sjukhusmatsal vid lunchtid. I Motala kom under 2 timmar drygt 100 besökare! De hade även UV-ljuslampor så att man kunde testa hur väl man desinfekterar händerna. Dessutom delades ut diverse informationsmaterial, småflaskor med handdesinfektionsmedel (från Sterisol och Opus) samt nyckelringar från Sterisol. Lokaltidningarna var informerade och gjorde reportage. Även på landstingets hemsida uppmärksammades dagen, se I Jönköpings län hade man aktiviteter på de tre sjukhusen där chefläkare och sjukhusdirektörer deltog tillsammans med hygiensjuksköterskorna. Inför dagen hade broschyren om basala hygienrutiner och klädregler reviderats, en information till patienter och besökare om handhygien tryckts upp och roll ups och bildspel producerats. Ungefär

6 800 exemplar av broschyren Rätt klädd och rena händer delades ut under dagen. UV-ljus lampor lockade många att testa sin handhygienteknik. Evenemanget bevakades av lokaltidningarna och regional TV. 6 Även i Värmland uppmärksammades 5 maj bland annat med en ny snygg affisch i blått. Aktiviteter i den norra gruppen på WHO: s temadag för handhygien. I Östersund hade hygiensjuksköterskorna Barbro Forsberg och Inga-Britt Svartholm under dagen information om vikten av handhygien på utvalda platser, bl a i sjukhusentrén och utanför matsalen på Östersunds sjukhus. De visade hur en handdesinfektion går till och personal och patienter fick prova desinficera sina händer och titta på dom i UV-box. De vände sig främst till personal men många besökare på sjukhuset var också intresserade. Både Barbro och Inga- Britt upplever att det skett en attitydförändring i verksamheten mot deras arbetsfält. Avdelningarna värnar mer om sin egen sfär och de tar problemen på allvar. Vinterkräksjuk, förekomsten av multiresisenta bakterier och landstingets VRISS- projekt kan ha bidragit. Monica Pemberton, hygiensjuksköterska i Gällivare hade ett liknande upplägg under den här dagen. Hon stod med Visiruben utanför restaurangen på Gällivare Lasarett så alla som ville fick kontrollera en handdesinfektion. Både vårdpersonal av alla kategorier och folk från stan testade detta, totalt ca 50 stycken. Monica visade även hur en korrekt handdesinfektion ska utföras. Hon passade även på att marknadsföra NLL:s folder om klädpolicyn och basala hygienrutiner. SMI-dag om Clostridium difficile. Annika Arvidson, hygiensjuksköterska, Vårdhygien Södra Älvsborg Den 15 januari, en vintrig torsdag startade resan till Örebro med tåg från Borås centralstation för SMI:s temadag om Clostridium difficile. Under temadagen beskrevs situationen i världen och risken för en fortsatt ökad incidens som är stor på grund av frekvent användande av bredspektrum-antibiotika och en tilltagande riskgrupp. Vi delgavs bl.a. en presentation om olika diagnostiska metoder och vikten av en snabb och säker diagnostik samt riskfaktorer för CDI och effekten av ändrat antibiotikabruk för att reducera antalet fall av CDI. Presentationen Vårdhygieniska interventioner visade återigen på vikten av basala hygienrutiner, utbildning av personal, isolering/eget rum, rengöring och desinfektion av rum och medicinsk-teknisk utrustning. Jag som förstagångsdeltagare på SMI-dagar tyckte att dagen var mycket givande och lärorik och vill tipsa om att presentationer och åhörarkopior finns på Smittskyddsinstitutets hemsida

7 Studiedagarna i Södertälje 7 Detta var nionde gången som studiedagarna hölls på Skogshöjd i Södertälje. I år var vi 250 deltagare och 32 utställare. I år var det extra trevligt att åka till studiedagarna i Södertälje eftersom det var några år sedan jag var där senast. Det skulle bli roligt att träffa hygienfolk från andra delar av Sverige och programmet såg intressant ut. Måndagseftermiddagens föreläsningsblock inleddes av Gudrun Skoglund från Arbetsmiljöverket som berättade om lagstiftningen och arbetsmiljöverkets arbete. Hon redogjorde bl.a. för tre former av anmälan, till arbetsgivaren, till arbetsmiljöverket och försäkringskassan. Hon poängterade att man ska anmäla till arbetsmiljöverket om t.ex. någon sticker sig på en kanyl som man vet eller misstänker innehåller blodsmitta. Det var en intressant genomgång. Efter Gudrun kom Kaj Johansson och pratade om stickskador. Han är sjuksköterska och med i Riksföreningen för Hepatit C. Han gjorde en bred och intressant genomgång av många aspekter av stickskador. Speciellt bra och intressant var hans belysning av de psykiska och sociala aspekterna av att sticka sig. Han gav också en länk om man vill se mer information från Riksföreningen för hepatit C. Ann Söderström smittskyddsläkare i Göteborg och deltagare i socialstyrelsens expertgrupp berättade sedan om vilka överväganden man gjorde inför smittspårning för Hepatit C efter blodtransfusioner mellan 1965 och Hon tydliggjorde många intressanta perspektiv och ställningstagande man gjort innan man valde tillvägagångssätt. Jag satt och fick ahaupplevelser om en del aspekter som har bäring även vid annan smittspårning. Sedan kom föreläsningen som utgjorde samtalsämnet under kvällen och resten av konferensen. Det var Annika Malmberg som på ett otroligt härligt sätt diskuterade förändring och olika hinder för det. Hon berättade också om olika stiltyper och vilka egenskaper de olika stiltyperna har. Hon illustrerade sina synpunkter med en inlevelse, ett kroppsspråk och en självdistans som var väldigt fängslande. Gissa om vi gick och berättade om olika gula, blå, gröna och röda personer vi känner till under kvällens middag och under resten av konferensen? Karin Medin Tisdagen inleddes av Dag Ström från SKL. Han pratade om den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet och de punktprevalensmätningar som pågår om vårdrelaterade infektioner. Före kaffet fanns det två parallellprogram att välja på. Ett om den nationella strategin för att förebygga HIV. Jag lyssnade på Christer Häggströms föreläsning om urinkateter som riskfaktor vid smittspridning och BjØrn Iversens redogörelse om ett stort pseudomonasutbrott i Norge. Resten av förmiddagen ägnades åt registrering av vårdrelaterade infektioner och antibiotika med SAI i Borås och förebyggande av CVK-relaterade infektioner med Stig Harthug. Även här fanns ett parallellprogram, där Yvonne Andersson berättade om sina 30 fantastiska år som epidemiolog på SMI/SBL. Socialminister Göran Hägglund delade ut Hygienpriset till tre olika projekt. Resten av programmet handlade om VRE-utbrott i Stockholm, Västmanland och Halland. Årsmöte och stipendieutdelning avslutande dagsprogrammet innan festmiddagen tog vid. Siv Olofsson Onsdagen inleddes med lägesrapporter från arbetsgrupperna SODA och BOV.

8 8 Catarina Åneman, hygienläkare Infektionshygien SU, började med att rapportera från SODA (Spol- Och Diskdesinfektor Arbetsgrupp). Dokumentet, som arbetsgruppen arbetat fram, ska ses som en vägledning kring arbetet med validering, upprepad processkontroll, förebyggande underhåll och rutinkontroll av spol- och diskdesinfektorer. Dokumentet är nu ute på remiss och synpunkter på det kan lämnas direkt till arbetsgruppen via Catarina Åneman. Rolf Lundholm, hygienläkare Umeå, fortsatte med att rapportera från BOV (Byggenskap Och Vårdhygien). Förutom revidering av de nuvarande avsnitten kommer det att läggas till två nya avsnitt. Ett om byggprocessen och ett om särskilda boenden. Revisionsgruppen arbetar för fullt och dokumentet kommer att gå på remiss v. 25 och svar ska vara inne senast v. 34. Föreläsningen om Global Tuberculosis Control utgick och istället fortsatte Ulrika G Andersson, veterinär på SVA, med sin förläsning om bokstavsbakterier inom veterinärmedicin. En mycket intressant föreläsning om resistensläget bland våra fyrfotade vänner. MRSP var ett nytt begrepp för mig och det var något som spreds snabbt. Självklart är basala hygienrutiner är lika gångbart på djursjukhus som på våra vanliga sjukhus. Innan lunchen fick vi även rapport från olika aktuella utbildningar. Maria Modin, chef Reveljen Sollefteå, rapporterade från Kvalificerade Yrkesutbildningen Instrument och steriltekniker. Ingemar Qvarfordt, hygienläkare Infektionshygien SU, rapporterade från diplomutbildningen i smittskydd/vårdhygien. Sist kom Birgitta Lytsy, hygienläkare Uppsala, och rapporterade från ESCMID/SHEA Training Course in Hospital Epidemiology Efter en god lunch fick vi lyssna på Gunnar Kahlmeter, professor klinisk mikrobiologi Växjö, som berättade om multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet. Avsaknad av nya antibiotika och misslyckade strategier gör att det känns som resan skulle bli kort. Efter tre dagar med ett digert och intressant program var det dags att återvända hem till den egna verkligheten. Lite mer taggad och förhoppningsvis lite klokare. Jag tycker dessa dagar var mycket intressanta och det är viktigt att vi får åka för att bli uppdaterade och ta del av andras erfarenheter. Christina Hilmersson Alla föreläsningar finns utlagda på så där kan man läsa mer. BOV För arbetsgruppen, Anna Dahlberg, Vårdhygien Västerbotten Arbete pågår med uppdatering av BOV, Byggenskap och Vårdhygien. Om allt går som planerat kommer rapporten ut på remiss till sommaren. Ni får alltså se fram mot trevlig sommarläsning med möjlighet att lämna era synpunkter. Rapporten beräknas klar under hösten.

9 Datatangentbord risk för indirekt kontaktsmitta? Birgitta Israelsson, Karlskoga Lasarett 9 Datorer med tangentbord är ett av de arbetshjälpmedel som används i stort sett dygnet runt på våra sjukhus. Det finns risk att datatangentbord nedsmutsas / kontamineras med sekret, blod och därmed medföljande mikroorganismer om inte basala hygienrutiner alltid följs även före dataarbete; dvs att händerna spritas före man använder tangentbordet och före varje patientkontakt efter man använt tangentbordet. Så är den allmänna uppfattningen att man gör. Det finns tangentbordsskydd på marknaden av olika slag och de används också till viss del. Ett tangentbordskydd kan också kontamineras som tangentbordet om inte handhygienen fungerar. Frågan är hur ofta tangentbordsskydden rengörs/desinfekteras. Metod 1 vid odling. För att få en uppfattning om hur det ser ut i verkligheten har jag odlat 5 st tangentbord och 5 st datamöss som används ute på vårdenheter. Odlingarna gjordes med tryckplattor. Vid den första odlingen odlades tangentbordsknappar och datamöss. Inga tangentbordsskydd har odlats. Resultat av odlingar. På tangentbordsknapparna ( 5 st tangentbord ) uppmättes på odlingsplatta nr 1; 21 cfu, nr 2; 48 cfu, nr 3; 53 cfu och nr 4; 84 cfu grampositiva kocker och på nr 5; 2-3 cfu gramnegativa stavar. På datamöss ( 5 st ) uppmättes på odlingsplatta nr1; 20 cfu, nr 2; 43 cfu, nr 3; 51 cfu, nr 4; 79 cfu och nr 5; 86 cfu grampositiva kocker och på en av plattorna växte även 1-2 cfu grampositiva stavar. Odling tangentbordsknappar

10 10 Odling datamus. Innan jag bestämde mig för att odla tangentborden så diskuterades med IT-support vilka möjligheter som finns för att rengöra tangentborden på ett säkert sätt. Enligt IT support var det inga problem att desinfektera tangentbordsknappar med alkoholbaserat desinfektionsmedel om inga flödiga mängder används utan enbart fuktig duk. Metod 2 vid odling och desinfektion. Jag odlade 2 st tangentbord ( tangentbordsknappar ) med tryckplattor igen. Därefter användes förpreparerad spritservett med 70 % ethanol att torka tangentbordsknapparna med. Därefter odlades tangentbordsknapparna efter desinfektion. Jag odlade 3 plattor på varje tangentbord. Resultat efter desinfektion. Tangentbord nr. 1 med växt av 62 cfu/platta grampositiva kocker visade efter desinfektion med spritservett växt av 0.3 cfu på en platta; övriga 2 plattor ingen växt. Tangentbord nr. 2 med växt av 25 cfu / platta grampositiva kocker visade efter desinfektion med spritservett ingen växt. Som sades inledningsvis så är det följsamheten till de basala hygienrutinerna och handdesinfektionen före och efter varje patientkontakt som måste gälla för att förhindra direkt/indirekt kontaktsmitta mellan vårdpersonal och patienter. Handdesinfektion före och efter dataarbete är en förutsättning för att tangentbord och datamus inte ska kontamineras och därmed utgöra en risk för kontaktsmitta. Att använda en spritservett att torka av tangentbord och datamus i det dagliga arbetet vid datorn kan minska risken för kontaktsmitta. Avtorkningen tar nästan ingen tid i anspråk och det är smidigt med färdiga förpackade spritservetter.

11 ESBL utbrott på ett äldreboende i Stockholm Rose-Marie Grönquist, Vårdhygien Stockholms län 11 Första ESBL-fallet på äldreboendet konstaterades i juli 2007 i en urinodling (E.coli). Vårdhygien kontaktades. Vid den tidpunkten fanns inget handlingsprogram för särskilda boenden men råd och rekommendationer gavs utifrån slutenvårdens dokument. Äldreboendet består av åtta våningsplan med boende på varje plan. Fram till oktober diagnostiserades fem nya fall i urinodlingar. Fallen var fördelade på två våningsplan, fyra fall på ett plan och två fall på det andra. Trots de nya fallen togs ingen ny kontakt med vårdhygien förrän i oktober. Efter kontakt med smittskyddsenheten initierades PhP-typning på de kända fallen.det visade sig att två fall på ett av planen hade samma PhP-typ (unik) vilket medförde smittspårning bland de andra 25 boende på samma plan. Resultatet var skrämmande! Det visade sig att 15 av 25 vårdtagare var positiva för ESBL i faecesodling, alla E.coli. Endast en av fem vårdtagare med riskfaktorer, hade positiv odling från sin riskfaktor. Totalt fanns då 19 positiva bland 29 boende på detta plan. På det andra planet hade de två fallen inte samma PhP-typ och därför initierades ingen smittspårning på det planet. De nyupptäckta fallen PhP-typades och verifierades med PFGE. Två stora kluster/grupper identifierades, - en samhällsstam och en stam som tidigare endast påträffats inom akutsjukhus. Smittspårningen visade att den unika stammen som tidigare fanns hos två vårdtagare inte hade spridit sig. Det hade inte heller skett någon spridning från stammen som namngetts singel och som tidigare fanns hos en vårdtagare. Däremot hade samhällsstammen som tidigare fanns hos en vårdtagare, spridit sig till åtta vårdtagare och akutsjukhusstammen som tidigare inte känts till hos vårdtagarna på detta plan, påträffades hos sju. I juli 2008 kunde ytterliggare smittspridning påvisas på två nya plan med 5 respektive 13 fall. Även vid dessa plan kunde bl a tidigare nämnda PhP-typer ses. Trots vårdhygiens intensiva insatser f o m hösten 2007 har smittspridningen fortsatt bland vårdtagare som flyttar in och bland dem som tidigare var negativa. De flesta har haft samhällsstammen. Det kan då tolkas som att vårdtagarna har denna stam med sig när de flyttar in, men genom att lokala odlingsrutiner har införts på de tre drabbade våningsplanen planen, kan vi se att vårdtagare är negativa i faecesodling vid inflyttning, men positiva vid odling efter en månad. PhP-typning och PFGE har verifierat, att det förekommer smittspridningar på planen, men troligen också mellan planen. Vi är nu i juni 2009 och nya fall diagnostiseras fortfarande med kända PhP-typer. Från hösten 2007 har bl a följande åtgärder rekommenderats Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler De boendes handhygien De boende ska få hjälp att tvätta händerna med tvål och vatten före måltid och efter toalettbesök samt hjälp med nagelklippning vid behov. Att personal avdelas för köksarbete.

12 12 Att bufféservering tas bort Korrekt städning Verksamheten ska kontrollera att all städpersonal följer fastlagda rutiner. Städutrustning ska vara boendebunden. Om städutrustning måste flyttas mellan två boende, ska denna desinfekteras mellan lägenheterna. Antibiotikabehandling Minska användning av antibiotika och ta kontakt med infektionskonsult inför varje antibiotikabehandling. Utöver rådgivning via telefon, ett stort antal möten och flera utbildningsinsatser, har hygienronder genomförts på samtliga plan (2007) tillsammans med chefer och MAS. Muntliga rekommendationer gavs i samband med hygienronderna om vilka förbättringsåtgärder gällande skyddsutrustning och vårdhygieniska rutiner som borde vidtas omgående. Det visade sig vid uppföljning av hygienronderna i maj 2009, att flera av de rekommenderade förbättringsåtgärderna inte har genomförts. Samarbetet med ansvarig läkarorganisation har inte varit helt lätt eftersom det inte funnits förståelse för lokala odlingsrutiner. Det har i sin tur lett till att personalen fått en svår situation. Däremot har information framförts att antibiotikabehandling gått ner och när behandling krävs följs rekommenderade preparat. MAS gjorde en Lex Maria anmälan, hösten 2008 Mina reflektioner och tankar: Det har varit svårt att få verksamhetsledningen, att ta till sig givna rekommendationer gällande anskaffning av skyddsutrustning och uppföljning av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Vårdtagarnas handhygien/nagelvård har också blivit eftersatt. Ingen personal är avdelad för köksarbete. Vid ett annat och större äldreboende inom mitt område har flera vårdtagare haft ESBL, VRE och MRSA vid inflyttning. Där har inte någon smittspridning skett på flera år. Verksamhetsledningen vid detta äldreboende har tagit till sig och genomfört rekommenderade förbättringsåtgärder utifrån hygienronderna. De verkar också för att personal har stor följsamhet till basala hygienrutiner Det är enligt min mening möjligt att förhindra smittspridning med god vårdhygienisk standard. Påminnelse! Vänliga hälsningar Stockholmsgruppen Kom ihåg att anmäla er snarast till våra studiedagar 8-10 september i Stockholm med tema tarmsmitta. Om du inte fått informationen eller om du har frågor kontakta Fanny Bergman eller Lotta Edman Välkomna!

13 ESBL bildande E. coli på neonatalavdelning. Gunhild Rensfeldt, Jönköping 13 I mitten av juni 2008 fick vi meddelande från laboratoriet. Ett barn inlagt på neonatalavdelningen har en positiv blododling med ESBL bildande E. coli. Någon dag senare har ytterligare ett barn odlats positiv från ett smetigt öga. Här växte det både ESBL och S. aureus. Barnen vårdades på samma sal. Rekommenderade åtgärder från vårdhygien: Genomgång av hygienrutiner Samtliga barn som är inlagda odlas för ESBL Föräldrar till barn 1 och 2 fecesodlas Även barn 1 och 2 fecesodlas Svar på odlingarna visade att ytterligare tre barn är tarmkoloniserade. De två första föräldraparen är negativa. Fortsatta åtgärder: Samtliga föräldrar till ESBL positiva barn fecesodlas Veckoodlingar av alla barn äldre än 72 timmar Informationsblad till föräldrar tas fram Utskrivningsodlingar Miljöodlingar Odlingar från föräldrar negativa. Inga fynd av ESBL i miljön. Beskrivning av avdelningen. Neonatalavdelningen har 18 vårdplatser. Åtta vårdplatser är fördelade på två akutsalar med intensivvård och två vårdsalar för tillväxt med fyra platser vardera. Dessutom finns två enkelrum för isoleringsvård och ett extra rum som kan utnyttjas vid hög belastning på avdelningen som tillväxtrum/föräldrarum. På avdelningen finns också en föräldraenhet. Här bor föräldrarna och när utskrivning närmar sig kan barnen vistas här vissa delar av dygnet. Vid utredning framkommer att inskrivna barn flyttas runt mycket på avdelningen. Barn 3-5 som är positiva för ESBL har legat på minst tre olika salar. Man uppger att en anledning är brist på personal i kombination med semestertider då man inskolar ovan personal. Vidare blir det lätt trångt på akutsalarna. Ett barn i kuvös kräver stort utrymme; förutom mycket apparatur även plats för föräldrar och personal. Isoleringsrummen utnyttjas sparsamt. Vad hände sedan? Fortsatta vecko- och utskrivningsodlingar resulterar under juli i ännu ett barn med ESBL. Läggs på enkelrum. Detta barns föräldrar är negativa. I slutet av augusti odlas ytterligare ett barn positivt. Vårdhygiens rekommendationer är att även detta barn läggs på eget rum. Det blir inte gjort. Veckan därpå är ett nytt barn på samma sal positivt. Åtgärder: Föräldrar odlas Nya miljöprover Hygienrond Ny genomgång med personalen. Miljöproverna är negativa för ESBL. Däremot är föräldrarna till barn 7 och 8 positiva.

14 Vid typning av ESBL visar det sej att vi har tre olika stammar. Barn 1-5 representerar en stam, barn 6 har en unik stam och 7-8 ytterligare en stam. 14 Sammanfattning. Vi kan konstatera att smittspridning skett både i det första (barn 1-5) och det sista klustret (barn 7-8). Inom neonatalvård är det svårt att 100%-igt komma åt överbeläggning, trånga lokaler och personalbrist. De fysiska lokalerna ger begränsningar. Det kräver därför att personalen måste vara maximalt på tårna och jobba hygieniskt rätt i alla situationer. Ledningen behöver stöd för att kunna förändra dessa förutsättningar. Här har vårdhygien en viktig roll att peka på de förändringar som krävs. Fortsatta veckoodlingar gav inte fler fynd och de avslutades vid årsskiftet Diskussioner är nu på gång att istället införa regelbundet återkommande odlingar av alla inlagda barn (eko-odlingar). Uppföljningar av de ESBL positiva barnen har gjorts och efter fem månader är fortfarande minst två av dem positiva. Referensartikel: Journal of Hospital Infection (2002) 50: 18-24; Spread of meticillin-resistant Staphylococcus aureus in a neonatal intensive unit associated with understaffing, overcrowding and mixing of patients. Nya hygiensjuksköterskor Mitt namn är Birgitta Peräla, Uppsala jag har arbetat på Akademiska Sjukhuset som sjuksköterska sedan 1983 (innan dess som sjukvårdsbiträde). VUB Intensivvård/Anestesi Fil.kand i Omvårdnad Har arbetat med akutsjukvård sedan 1987 inom intensivvård och anestesi. Senaste 10 åren har jag varit medicin-teknisk ansvarig sjuksköterska vilket bl.a. har inneburit att jag har varit med om att utveckla kompetenskort/körkort för personalen för medicinteknisk utrustning samt haft mycket kontakt med medicintekniska avd på UAS och olika företag. Det är omvälvande och spännande att arbeta inom vårdhygien för en narkossjuksköterska. Jag har arbetat i ca 8 månader. På fredagarna är jag alldeles fullproppad med ny kunskap. Jag har enormt kompetenta och professionella arbetskamrater som generöst delar med sig av sina kunskaper. På min 50- årsfest (16/5) spelade dom teater och sjöng för mig. Alla mina gäster var gröna av avundsjuka över mina glada och "galna" arbetskamrater. Jag ser framemot att lära känna er andra ute i landet ni verkar ha en bra organisation.

15 15 Jag heter Anna Lejdegård och är 38 år. Jag började arbeta som hygiensjuksköterska för Södermanlands kommuner 2 februari i år. Jag har arbetade som undersköterska i drygt ett år i hemsjukvården ( innan ädelreformen). Blev färdig sjuksköterska 1992 och har tjänstgjort på Mälarsjukhuset inom främst kirurgi och urologi samt lite på rehab/ ortopedi. Provade på att arbeta som uthyrningssyrra och kom då i kontakt med kommunala vården. Trivdes med detta och bytte " sida" Arbetade som kommunal sjuksköterska med ansvar för ett servicehus samt 8 gruppboenden för förståndshandikappade. Kom sedan in på högskolan i Kalmar för att utbilda mig till vårdlärare. Hoppade på ett vikariat som vårdlärare på Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Mitt nya jobb som hygiensjuksköterska känns helt rätt, en utmaning förstås men kul och stimulerande. Jag är gift sedan 14 år tillbaka och vi har 3 fina barn. Bor för tillfället i en hyreslägenhet då vi tröttnade på att pendla från landet där vi bott i 10 år. Letar just nu efter drömhuset nära stan. Jag spenderar min lediga tid främst med familj och vänner. Gärna i vår lilla sommarstuga. Mitt namn är Caroline Johansson och jag är anställd som hygiensköterska sedan 1 februari i Kalmar läns landsting med placering i Västervik och Oskarshamn. Jag kommer från medicinkliniken i Västervik där jag varit anställd som sjuksköterska sedan Har främst jobbat inom hjärtsjukvård där jag var med och startade upp hjärtmottagning för patienter med angina pectoris, hjärtinfarkt, hjärtsvikt samt coronar by pass op. Var även med och drog igång hjärtskola. Har även arbetat som forskningssköterska och de senaste 10 åren som avdelningschef. Alla dessa områden har inneburit mycket information, strategiskt tänkande, planering samt möte med massor av människor som är olika och som man ska försöka och möta på bästa sätt för att få ett bra samarbete. Detta tror och hoppas jag att jag kan ha mycket nytta av i mitt nya arbete. Jag ser med tillförsikt fram emot mitt nya jobb och allt nytt jag ska lära mig. Det känns spännande att vara del av vårdhygien som är ett växande område inom sjukvården. Privat umgås jag helst med familjen som består av make, tre barn samt hund. Längtar nu till att vår lilla motorbåt ska läggas i sjön så vi kan komma ut på lite båtturer. Mitt namn är Mari Stenlund, jag är född 65 och tillträdde som hygiensjuksköterska på vårdhygien, Skellefteå den 16/ Min sjuksköterskeexamen tog jag 1990 och sedan har jag tjänstgjort inom lite olika områden såsom mottagningsverksamhet med ambulansberedskap, infektionssjukvård och urologmottagningsverksamhet bl.a. Efter att jag arbetat inom dessa olika verksamheter kom jag underfund med att jag trivdes bäst med att arbeta inom primärvården och valde då att gå distriktssköterskeutbildningen, som jag avslutade Som distriktssköterska har jag framförallt arbetat på Dragonens hälsocentral i Umeå med sedvanlig mottagningsverksamhet. Den senaste utbildning jag avslutat är en vårdlärarutbildning där jag tog examen januari Att tjänsten som hygiensjuksköterska i Skellefteå var ute upptäckte jag när jag precis avslutat min vårdlärarutbildning. Möjligheten att arbeta som hygiensjuksköterska kändes som ett utmärkt tillfälle för mig att få fortsätta arbeta inom sjukvårdens område, kombinerat med en pedagogisk aspekt och där jag kunde utnyttja mina tidigare erfarenheter inom infektionssjukvården. Det passade mig perfekt samtidigt som jag fick pröva på något nytt! Sedan 2003 har jag varit bosatt i Bygdsiljum, en liten ort 6 mil från Skellefteå, med min sambo och två barn.

16 Sektionen för HYGIENSJUKSKÖTERSKOR Inom Svensk Förening för Vårdhygien 16 Decentrala grupper och kontaktpersoner Kontaktpersoner och grupp Stad/sjukhus Norr Inga-Britt Svartholm Gällivare Sollefteå Smittskydd och Vårdhygien Kiruna Luleå Östersunds sjukhus Lycksele Umeå Östersund Piteå Örnsköldsvik tel Skellefteå Östersund Sundsvall/Härnösand Kalix Mellan Camilla Artinger Uppsala Nyköping Sektionen för Vårdhygien, Västerås Visby Akademiska labortoriet, ing. D1 Gävle Akademiska sjukhuset Falun Uppsala Hudiksvall tel Eskilstuna Väster Elisabeth Gebring Borås NU-sjukvården Göteborg NÄL Varberg Trollhättan Skövde tel Trollhättan Uddevalla Stockholm Annie-Mari Bromark Vårdhygien Hiss S, plan 1, Södersjukhuset Stockholm tel Stockholm Öster Gunhild Rensfeldt Karlstad Jönköping Enheten för Smittskydd/Vårdhygien Finspång Norrköping Länssjukhuset Ryhov Karlskoga Västervik Jönköping Linköping Örebro tel Motala Lindesberg Söder Åsa Göransson Halmstad Malmö Labmedicin Skåne/Vårdhygien Universitetssjukhuset MAS Malmö Helsingborg Kalmar Karlskrona Lund tel Kristianstad Växjö Ängelholm Trelleborg Rikshygiensjuksköterska Kerstin Mannerquist Nobels väg 18 Smittskyddsinstitutet Solna tel Webbadressen till SFVH:

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Utvecklingskraft 2011

Utvecklingskraft 2011 Utvecklingskraft 2011 KAD - bara när det behövs Det här är Astrid Rose-Marie Johansson Maj 2010 Astrids historia Astrid, 82 år gammal med diabetes, faller och får en höftfraktur (hög risk för urinretention)

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Studiedagar Conventum, Örebro 2013

Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Onsdagen den 20 mars 10.00-11.30 Registrering och utställning 11.30-12.30 Lunch och utställning 12.30-12.45 Inledning - Välkomna 12.45-14.15 Stick- och skärskador och

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Daniel Heimer Avdelningen för Vårdhygien, Västerås 1 Spridning av gramnegativa bakterier på neonatalavdelningar Jönköping juni 2008 E-coli ESBL Sahlgrenska barnkirurgen

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Välkomna till Göteborg

Välkomna till Göteborg Välkomna till Göteborg 14e Mars 2014 10:00-12:00 Genomgång av nationella resultat 2013 Dagens program Presentationer av framgångsfaktorer: Linköping, Marie Nelson Halmstad, Eva Nordberg Diskussion 12:00-13:00

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Hygiendagar Umeå 2015

Hygiendagar Umeå 2015 Hygiendagar Umeå 2015 Onsdagen den 15 april 10.00-11.30 Registrering och utställning 11.30-12.30 Lunch och utställning 12.30-12.45 Inledning - Välkomna 12.45-13.45 Implementering - så kan vi underlätta

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning Problem, behov och förebyggande åtgärder Eva Melander, Verksamhetschef, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Neonatalvården värsta risken för VRI och utbrott.

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Datum: 2015-11-13 Författare: Tove Elvin och Axel Nordenskjöld ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät

Läs mer

Handhygien. Självskattning av lokalt utvecklingsarbete. är ett verktyg för att analysera hur arbetet. vårdenheten ser ut. Självskattningens uppbyggnad

Handhygien. Självskattning av lokalt utvecklingsarbete. är ett verktyg för att analysera hur arbetet. vårdenheten ser ut. Självskattningens uppbyggnad Handhygien Självskattning av lokalt utvecklingsarbete. Handhygien självskattning av lokalt utvecklingsarbete är ett verktyg för att analysera hur arbetet med att förbättra handhygienen på den egna vårdenheten

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader

Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ø Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Ø Vårdrelaterade infektioner uppskattas årligen orsaka ca 750 000 extra vårddagar

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Marie Källman

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Marie Källman Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Marie Källman 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015 Vårdhygien och hygienombud Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015 Vårdhygien Benämning för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard med uppgift att förebygga uppkomsten

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Hygiendagar Västerås 2017

Hygiendagar Västerås 2017 Hygiendagar Västerås 2017 10.00-11.30 Registrering 11.30-12.30 Lunch 12.30-12.45 Inledning - Välkomna Tisdagen den 4 april 12.45 14.15 Höggradigt rent och ren rutin solklart eller höggradigt förvirrat?

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga Sjukhusprofiler 2012 I diagrammen redovisas procentuella avvikelser mot vägt medelvärde för indikatorerna: Kostnad per DRG-poäng, blå stapel DRG-poäng per vårdtillfälle röd stapel Kostnad per vårdtillfälle,

Läs mer

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Allvarliga komplikationer inom den gynekologiska kirurgin - identifiering och kategorisering i GynOp

Allvarliga komplikationer inom den gynekologiska kirurgin - identifiering och kategorisering i GynOp Allvarliga komplikationer inom den gynekologiska kirurgin - identifiering och kategorisering i GynOp Malin Kallenfedlt Mats Löfgren Margareta Nilsson Enheten för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg MRSA - utbrott på neonatalenheten 2011-2012 Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Ingrid Ekfeldt Hygiensjuksköterska Vårdhygien 2013-03-21 Neonatalenheten

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare 1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng Utredningsplatser Af-2012/237135 Anbudsgivare AMO/leveransort Innehåll, upplägg och genomförande Betyg/ poäng Anpassning Betyg/ poäng Pris poäng Totalpoäng Resultat Inda Support Arvika 1/ 16,5 0 10 26,5

Läs mer

Styrelsen. Svensk Förening för Vårdhygien. Mari Banck (Sekr.) mari.banck@liv.se, Steriltekniska avdelningen, Centralsjukhuset Karlstad

Styrelsen. Svensk Förening för Vårdhygien. Mari Banck (Sekr.) mari.banck@liv.se, Steriltekniska avdelningen, Centralsjukhuset Karlstad SFVH Styrelsen Svensk Förening för Vårdhygien Mari Banck (Sekr.) mari.banck@liv.se, Steriltekniska avdelningen, Centralsjukhuset Karlstad Jeanette Charpentier jeanette.charpentier@mmm.com Health Care divisionen,

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien bildades 1966 som en förening för personer med ett yrkesmässigt intresse av vårdhygien

Svensk Förening för Vårdhygien bildades 1966 som en förening för personer med ett yrkesmässigt intresse av vårdhygien Svensk Förening för Vårdhygien bildades 1966 som en förening för personer med ett yrkesmässigt intresse av vårdhygien Moderföreningens styrelsen Ann Tammelin, ordförande Mari Banck, sekreterare Elisabeth

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies Godbitar från utdataportalen SIR for dummies Johannesbergs Slott 2013-11-13 Alla diagnoser Danderyds sjukhus 2012 Hela landet 2012 BIVA och TIVA borttaget i urvalet 2013-11-13 Svenska Intensivvårdsregistret

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI

Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI Lördagar vecka 9, 10 och 11 kommer SBHF och Svenska Bowlingförbundet att ha ett samarbete med ICA Maxi-butiker runtom i Sverige. Samarbetet är ett unikt tillfälle

Läs mer