Sektionsnytt. Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige. Nr 67 juli Redaktionen

Transkript

1 Sektionsnytt Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige Nr 67 juli 2009 Redaktionen Monica Eneslätt Umeå Christina Hilmersson Borås Karin Medin Gävle Siv Olofsson Stockholm Gunhild Rensfeldt Jönköping Carianne Vessin Sevholt Halmstad Foto: Elisabet Almqvist Kommunala nätverksgruppen Stockholm, maj 2009

2 Innehåll 2 KAD Bara när det behövs...3 RÄDDA LIV HÅLL DINA HÄNDER RENA!...5 Aktiviteter i den norra gruppen på WHO:s temadag för handhygien...6 SMI-dag om Clostridium difficile...6 Studiedagarna i Södertälje...7 BOV...8 Datatangentbord risk för indirekt kontaktsmitta?...9 ESBL utbrott på ett äldreboende i Stockholm Påminnelse studiedagar...12 ESBL bildande E.Coli på neonatalavdelning...13 Nya medlemmar...14 Decentrala grupper och kontaktpersoner...16 Redaktionen har ordet För redaktionen Gunhild Rensfeldt Så var det åter dags för ett nummer av Sektionsnytt. Tiden rinner iväg snabbt och snart får vi träda ut i sommarhagen för att plocka de skira midsommarblomstren. Får vi ihop sju sorter (eller är det 10?) och lägger dem under huvudkudden, sägs det ju att man kommer att drömma om sin tillkommande. För mej får det nog vara eftersom jag i sommar varit gift i 35 år och inte har några funderingar på förändringar. Men blommor plockar jag gärna ändå. Redaktionen försöker variera innehållet och i detta nummer rapporteras det från olika håll i landet om handhygiendagen den 5 maj. Jag är övertygad om att det är fler som haft aktiviteter. Vill ni vara med och berätta finns det möjlighet i nästa nummer. ESBL är ju mer och mer aktuellt som ni kan läsa om både från kommunal vård och neonatalvård. I detta nummer presenteras ett patientsäkerhetsprojekt med inriktning att minska förekomsten av KAD och därmed bl a VUVI. Vilken risk är det med tangentbord och datormus? Läs om Birgitta Israelssons tester. Vi hälsar också många nya kollegor välkomna. Nummer 68 av Sektionsnytt beräknas komma ut i början på oktober. Dead-line för bidrag är 30/9. Skriv flitigt! Till sist vill redaktionen önska alla en riktigt avkopplande sommarledighet.

3 3 KAD bara när det behövs Rose-Marie Johansson, projektledare och sjuksköterska, landstinget i Jönköpings län Urinretention (UR) är ett vanligt tillstånd vid sjukdom, funktionsnedsättning och behandling. Vid obehandlad UR blir urinblåsan överfylld vilket innebär en risk för övertänjning och skada på urinblåsans tömningsfunktion. Skada på urinblåsans funktion kan leda till ytterligare komplikationer som exempelvis behov av långvarig behandling med urinkateter och urinvägsinfektion (UVI). Landsting i Jönköpings läns definition på urinretention: Oförmåga att tömma urinblåsan med kvarvarande urinmängd > 400 ml. Internationella, nationella och lokala studier i Jönköpings läns landsting har visat på en överanvändning av kvarvarande kateter (KAD) vid urinretention och andra sjukdomstillstånd. En journalgranskning år 2005, som inkluderade 48 patienter med höftfraktur på en geriatrisk avdelning i Jönköpings läns landsting, visade på att patienter behandlades med KAD åtta gånger längre än vad vårdprogrammet rekommenderade. Var femte patient med höftfraktur skrevs ut från sjukhuset med KAD. Urologsektionen och enheten för smittskydd/vårdhygien, landstinget i Jönköpings län, har också genom sitt arbete identifierat problem av KADbehandlingen. Det finns en bred evidens för att KAD endast ska användas på skärpt indikation, då ingen annan behandling fungerar. KAD är i regel inte indicerad p g a av stor mängd residualurin, inkontinens, operation, svårt sjuk patient eller behandling med vätskedrivande läkemedel. Vid behandling med urinkateter finns risk för komplikationer såsom UVI, trauma, perforation av urinröret, strikturer, blödningar, fistlar, obehag för patienten, trycksår i urinrör eller urinblåsa, bildande av krustor och blåscancer. Behandling med KAD medför dessutom risk för läckage kring katetern, obehag, smärta och uretrit vilket kan medföra svårigheter för kvinnor att sitta och öka risken för passivitet, resignation och sängläge. Den vanligste komplikationen av behandling med KAD är dock vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI). Av urinvägsinfektioner uppkomna under vårdtiden är cirka 80 procent orsakade av behandling med urinkateter. VUVI medför för patienten ökad risk för sjukdom och dödlighet, för sjukvården ökade kostnader för antibiotika samt 1-5 dagar längre vårdtid Idag finns det kunskap om att andra behandlingsmetoder än KAD då urinblåsan inte kan tömma sig på ett normalt sätt eller att urinmängden behöver mätas. Intermittent katetrisering, väga blöja, toalettträning och suprapubisk kateter minskar risken för infektioner och andra komplikationer. Att identifiera risker och att förebygga problem under patientens vårdtid är en viktig fråga för vården. Genom att kontrollera patienter med risk för UR med en enkel ultraljudsundersökning (bladder-scan) enligt ett tidsschema eller enstaka kontroller minskar risken för övertänjning av urinblåsan. Det finns också sjukdomar/ behandlingar som medför att patientens urinproduktion/ urinmängd behöver kontrolleras. Om patienten inte kan samla urin i ett avsett kärl för urinmätning, kan patientens eventuella blöja med urin vägas och på så sätt kan urinmängdens vikt omvandlas till mängd (1 kg= 1 liter). KAD är då endast indiserat vid intensivvård. Inom landstinget i Jönköpings län har ett förbättringsarbete påbörjats under år 2008 med målsättning att införa evidensbaserade riktlinjer för åtgärder vid risk för UR, UR och behandling med urinkateter. Implementeringen av det nya riktlinjerna/ arbetssättet pågår på länets 3 sjukhus och planeras att införas i primärvård/ kommun nästa år.

4 4 Forskning har visat att om flera insatser för införandet av nya arbetssätt kombineras så leder det till bättre resultat än när endast utbildning/ information erbjuds. Därför kommer insatserna i förändringsarbetet förutom utbildning att bestå av coachning, mätningar, uppföljning, återkoppling och möjlighet till handledning. Riktlinjer har tagits fram av en expertgrupp. Metoder KAD-bara när det behövs : Riktlinjer - expertgrupp Coacher- 1 undersköterska och 1 sjuksköterska på varje avdelning Utbildning/ handledning PGSA Värdekompassen Mättavlor Pinnstatistik Journalgranskning Coacherna utbildas under 3 dagar och de har till uppgift att agera som coacher/ utbildare för övrig vårdpersonal på sina avdelningar. Under förbättringsarbetet kommer en kontinuerlig resultatdiskussion att föras mellan arbetskamrater, ledningen, coacherna och processledaren utifrån framtagna mättavlor. Med hjälp av PGSA-hjulet, kommer nya åtgärder för att få det nya arbetssättet att fungera att planeras och utföras. Checklistor, kortversioner av riktlinjer, standardvårdplan, utbildningsmatrial har utarbetas. Riktlinjer: Risk för urinretention - identifiera patientgrupper. Schema och tidsintervaller för bladder-scan. Behandling vid urinretention Indikation för KAD, intermittent katetrisering och suprapubisk kateter Dokumentation i journalen Information till patient Implementeringen av de nya riktlinjerna går olika fort beroende på avdelningens kultur, ledning och medarbetare. De avdelningar som hittills deltar har uppnått en följsamhet av riktlinjerna på mellan 20 och 70 %. En kirurgavdelning i Eksjö har vid en månadsmätning uppnått 90 % följsamhet som får ses som ett utmärkt resultat. Förändringen är dock inte än någon stabil process och det krävs ytterligare arbete för att det nya arbetsättet ska ge en bestående förändring. Exempel 2009, andel patienter på geriatriken i Värnamo som vårdats enligt riktlinjer KAD bara när det behövs utifrån granskad omvårdnadsdokumentationen. antal =n Mars 10 April 9 Maj mars april maj Andel patienter som vårdats enligt riktlinjer M ållinje

5 5 RÄDDA LIV HÅLL DINA HÄNDER RENA! Per-Olof Svensson, Jönköping Kampanjdagen den 5 maj 2009 SAVE LIVES: Clean Your Hands är en stor satsning från WHO där över 5000 sjukhus från hela världen deltog. Patientsäkerhetskonsult Ingeborg Franzén och vårdutvecklare Eva-Mari Blomqvist Värnamo sjukvårdsområde Sammanfattning av aktiviteter inom Östra gruppen Alla sjukhus inom Östra gruppen har haft någon form av aktivitet på handhygiendagen den 5 maj. Detta uppmärksammades av media på olika sätt. Örebro och Jönköping hade anmält sitt deltagande till WHO och ståtade på deras sida som enda svenska sjukhus. Hygiensjuksköterskorna i Kalmar län satte upp affischer och delade ut informationsmaterial på sjukhusen i länet. Patientsäkerhetsamordnaren hade gjort ett utskick till alla chefer med vad som finns att beställa från förrådet. Örebro County Council has invited the three hospitals in their area to promote hand hygiene to all staff. Patients will also be informed about the importance of hand hygiene in infection control.(texten från WHOs sida) Det var intressant att möta både patienter och anhöriga och höra deras syn och upplevelser av vården under dagen. Inga talade i direktsändning på radio i 3 gånger 3 minuter och jag var på Tvärsnytt i ett inslag under kvällen säger Gunnar i Örebro. Östergötland hade aktiviteter på sjukhusen i Norrköping, Linköping och Motala med posterutställning utanför resp. sjukhusmatsal vid lunchtid. I Motala kom under 2 timmar drygt 100 besökare! De hade även UV-ljuslampor så att man kunde testa hur väl man desinfekterar händerna. Dessutom delades ut diverse informationsmaterial, småflaskor med handdesinfektionsmedel (från Sterisol och Opus) samt nyckelringar från Sterisol. Lokaltidningarna var informerade och gjorde reportage. Även på landstingets hemsida uppmärksammades dagen, se I Jönköpings län hade man aktiviteter på de tre sjukhusen där chefläkare och sjukhusdirektörer deltog tillsammans med hygiensjuksköterskorna. Inför dagen hade broschyren om basala hygienrutiner och klädregler reviderats, en information till patienter och besökare om handhygien tryckts upp och roll ups och bildspel producerats. Ungefär

6 800 exemplar av broschyren Rätt klädd och rena händer delades ut under dagen. UV-ljus lampor lockade många att testa sin handhygienteknik. Evenemanget bevakades av lokaltidningarna och regional TV. 6 Även i Värmland uppmärksammades 5 maj bland annat med en ny snygg affisch i blått. Aktiviteter i den norra gruppen på WHO: s temadag för handhygien. I Östersund hade hygiensjuksköterskorna Barbro Forsberg och Inga-Britt Svartholm under dagen information om vikten av handhygien på utvalda platser, bl a i sjukhusentrén och utanför matsalen på Östersunds sjukhus. De visade hur en handdesinfektion går till och personal och patienter fick prova desinficera sina händer och titta på dom i UV-box. De vände sig främst till personal men många besökare på sjukhuset var också intresserade. Både Barbro och Inga- Britt upplever att det skett en attitydförändring i verksamheten mot deras arbetsfält. Avdelningarna värnar mer om sin egen sfär och de tar problemen på allvar. Vinterkräksjuk, förekomsten av multiresisenta bakterier och landstingets VRISS- projekt kan ha bidragit. Monica Pemberton, hygiensjuksköterska i Gällivare hade ett liknande upplägg under den här dagen. Hon stod med Visiruben utanför restaurangen på Gällivare Lasarett så alla som ville fick kontrollera en handdesinfektion. Både vårdpersonal av alla kategorier och folk från stan testade detta, totalt ca 50 stycken. Monica visade även hur en korrekt handdesinfektion ska utföras. Hon passade även på att marknadsföra NLL:s folder om klädpolicyn och basala hygienrutiner. SMI-dag om Clostridium difficile. Annika Arvidson, hygiensjuksköterska, Vårdhygien Södra Älvsborg Den 15 januari, en vintrig torsdag startade resan till Örebro med tåg från Borås centralstation för SMI:s temadag om Clostridium difficile. Under temadagen beskrevs situationen i världen och risken för en fortsatt ökad incidens som är stor på grund av frekvent användande av bredspektrum-antibiotika och en tilltagande riskgrupp. Vi delgavs bl.a. en presentation om olika diagnostiska metoder och vikten av en snabb och säker diagnostik samt riskfaktorer för CDI och effekten av ändrat antibiotikabruk för att reducera antalet fall av CDI. Presentationen Vårdhygieniska interventioner visade återigen på vikten av basala hygienrutiner, utbildning av personal, isolering/eget rum, rengöring och desinfektion av rum och medicinsk-teknisk utrustning. Jag som förstagångsdeltagare på SMI-dagar tyckte att dagen var mycket givande och lärorik och vill tipsa om att presentationer och åhörarkopior finns på Smittskyddsinstitutets hemsida

7 Studiedagarna i Södertälje 7 Detta var nionde gången som studiedagarna hölls på Skogshöjd i Södertälje. I år var vi 250 deltagare och 32 utställare. I år var det extra trevligt att åka till studiedagarna i Södertälje eftersom det var några år sedan jag var där senast. Det skulle bli roligt att träffa hygienfolk från andra delar av Sverige och programmet såg intressant ut. Måndagseftermiddagens föreläsningsblock inleddes av Gudrun Skoglund från Arbetsmiljöverket som berättade om lagstiftningen och arbetsmiljöverkets arbete. Hon redogjorde bl.a. för tre former av anmälan, till arbetsgivaren, till arbetsmiljöverket och försäkringskassan. Hon poängterade att man ska anmäla till arbetsmiljöverket om t.ex. någon sticker sig på en kanyl som man vet eller misstänker innehåller blodsmitta. Det var en intressant genomgång. Efter Gudrun kom Kaj Johansson och pratade om stickskador. Han är sjuksköterska och med i Riksföreningen för Hepatit C. Han gjorde en bred och intressant genomgång av många aspekter av stickskador. Speciellt bra och intressant var hans belysning av de psykiska och sociala aspekterna av att sticka sig. Han gav också en länk om man vill se mer information från Riksföreningen för hepatit C. Ann Söderström smittskyddsläkare i Göteborg och deltagare i socialstyrelsens expertgrupp berättade sedan om vilka överväganden man gjorde inför smittspårning för Hepatit C efter blodtransfusioner mellan 1965 och Hon tydliggjorde många intressanta perspektiv och ställningstagande man gjort innan man valde tillvägagångssätt. Jag satt och fick ahaupplevelser om en del aspekter som har bäring även vid annan smittspårning. Sedan kom föreläsningen som utgjorde samtalsämnet under kvällen och resten av konferensen. Det var Annika Malmberg som på ett otroligt härligt sätt diskuterade förändring och olika hinder för det. Hon berättade också om olika stiltyper och vilka egenskaper de olika stiltyperna har. Hon illustrerade sina synpunkter med en inlevelse, ett kroppsspråk och en självdistans som var väldigt fängslande. Gissa om vi gick och berättade om olika gula, blå, gröna och röda personer vi känner till under kvällens middag och under resten av konferensen? Karin Medin Tisdagen inleddes av Dag Ström från SKL. Han pratade om den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet och de punktprevalensmätningar som pågår om vårdrelaterade infektioner. Före kaffet fanns det två parallellprogram att välja på. Ett om den nationella strategin för att förebygga HIV. Jag lyssnade på Christer Häggströms föreläsning om urinkateter som riskfaktor vid smittspridning och BjØrn Iversens redogörelse om ett stort pseudomonasutbrott i Norge. Resten av förmiddagen ägnades åt registrering av vårdrelaterade infektioner och antibiotika med SAI i Borås och förebyggande av CVK-relaterade infektioner med Stig Harthug. Även här fanns ett parallellprogram, där Yvonne Andersson berättade om sina 30 fantastiska år som epidemiolog på SMI/SBL. Socialminister Göran Hägglund delade ut Hygienpriset till tre olika projekt. Resten av programmet handlade om VRE-utbrott i Stockholm, Västmanland och Halland. Årsmöte och stipendieutdelning avslutande dagsprogrammet innan festmiddagen tog vid. Siv Olofsson Onsdagen inleddes med lägesrapporter från arbetsgrupperna SODA och BOV.

8 8 Catarina Åneman, hygienläkare Infektionshygien SU, började med att rapportera från SODA (Spol- Och Diskdesinfektor Arbetsgrupp). Dokumentet, som arbetsgruppen arbetat fram, ska ses som en vägledning kring arbetet med validering, upprepad processkontroll, förebyggande underhåll och rutinkontroll av spol- och diskdesinfektorer. Dokumentet är nu ute på remiss och synpunkter på det kan lämnas direkt till arbetsgruppen via Catarina Åneman. Rolf Lundholm, hygienläkare Umeå, fortsatte med att rapportera från BOV (Byggenskap Och Vårdhygien). Förutom revidering av de nuvarande avsnitten kommer det att läggas till två nya avsnitt. Ett om byggprocessen och ett om särskilda boenden. Revisionsgruppen arbetar för fullt och dokumentet kommer att gå på remiss v. 25 och svar ska vara inne senast v. 34. Föreläsningen om Global Tuberculosis Control utgick och istället fortsatte Ulrika G Andersson, veterinär på SVA, med sin förläsning om bokstavsbakterier inom veterinärmedicin. En mycket intressant föreläsning om resistensläget bland våra fyrfotade vänner. MRSP var ett nytt begrepp för mig och det var något som spreds snabbt. Självklart är basala hygienrutiner är lika gångbart på djursjukhus som på våra vanliga sjukhus. Innan lunchen fick vi även rapport från olika aktuella utbildningar. Maria Modin, chef Reveljen Sollefteå, rapporterade från Kvalificerade Yrkesutbildningen Instrument och steriltekniker. Ingemar Qvarfordt, hygienläkare Infektionshygien SU, rapporterade från diplomutbildningen i smittskydd/vårdhygien. Sist kom Birgitta Lytsy, hygienläkare Uppsala, och rapporterade från ESCMID/SHEA Training Course in Hospital Epidemiology Efter en god lunch fick vi lyssna på Gunnar Kahlmeter, professor klinisk mikrobiologi Växjö, som berättade om multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet. Avsaknad av nya antibiotika och misslyckade strategier gör att det känns som resan skulle bli kort. Efter tre dagar med ett digert och intressant program var det dags att återvända hem till den egna verkligheten. Lite mer taggad och förhoppningsvis lite klokare. Jag tycker dessa dagar var mycket intressanta och det är viktigt att vi får åka för att bli uppdaterade och ta del av andras erfarenheter. Christina Hilmersson Alla föreläsningar finns utlagda på så där kan man läsa mer. BOV För arbetsgruppen, Anna Dahlberg, Vårdhygien Västerbotten Arbete pågår med uppdatering av BOV, Byggenskap och Vårdhygien. Om allt går som planerat kommer rapporten ut på remiss till sommaren. Ni får alltså se fram mot trevlig sommarläsning med möjlighet att lämna era synpunkter. Rapporten beräknas klar under hösten.

9 Datatangentbord risk för indirekt kontaktsmitta? Birgitta Israelsson, Karlskoga Lasarett 9 Datorer med tangentbord är ett av de arbetshjälpmedel som används i stort sett dygnet runt på våra sjukhus. Det finns risk att datatangentbord nedsmutsas / kontamineras med sekret, blod och därmed medföljande mikroorganismer om inte basala hygienrutiner alltid följs även före dataarbete; dvs att händerna spritas före man använder tangentbordet och före varje patientkontakt efter man använt tangentbordet. Så är den allmänna uppfattningen att man gör. Det finns tangentbordsskydd på marknaden av olika slag och de används också till viss del. Ett tangentbordskydd kan också kontamineras som tangentbordet om inte handhygienen fungerar. Frågan är hur ofta tangentbordsskydden rengörs/desinfekteras. Metod 1 vid odling. För att få en uppfattning om hur det ser ut i verkligheten har jag odlat 5 st tangentbord och 5 st datamöss som används ute på vårdenheter. Odlingarna gjordes med tryckplattor. Vid den första odlingen odlades tangentbordsknappar och datamöss. Inga tangentbordsskydd har odlats. Resultat av odlingar. På tangentbordsknapparna ( 5 st tangentbord ) uppmättes på odlingsplatta nr 1; 21 cfu, nr 2; 48 cfu, nr 3; 53 cfu och nr 4; 84 cfu grampositiva kocker och på nr 5; 2-3 cfu gramnegativa stavar. På datamöss ( 5 st ) uppmättes på odlingsplatta nr1; 20 cfu, nr 2; 43 cfu, nr 3; 51 cfu, nr 4; 79 cfu och nr 5; 86 cfu grampositiva kocker och på en av plattorna växte även 1-2 cfu grampositiva stavar. Odling tangentbordsknappar

10 10 Odling datamus. Innan jag bestämde mig för att odla tangentborden så diskuterades med IT-support vilka möjligheter som finns för att rengöra tangentborden på ett säkert sätt. Enligt IT support var det inga problem att desinfektera tangentbordsknappar med alkoholbaserat desinfektionsmedel om inga flödiga mängder används utan enbart fuktig duk. Metod 2 vid odling och desinfektion. Jag odlade 2 st tangentbord ( tangentbordsknappar ) med tryckplattor igen. Därefter användes förpreparerad spritservett med 70 % ethanol att torka tangentbordsknapparna med. Därefter odlades tangentbordsknapparna efter desinfektion. Jag odlade 3 plattor på varje tangentbord. Resultat efter desinfektion. Tangentbord nr. 1 med växt av 62 cfu/platta grampositiva kocker visade efter desinfektion med spritservett växt av 0.3 cfu på en platta; övriga 2 plattor ingen växt. Tangentbord nr. 2 med växt av 25 cfu / platta grampositiva kocker visade efter desinfektion med spritservett ingen växt. Som sades inledningsvis så är det följsamheten till de basala hygienrutinerna och handdesinfektionen före och efter varje patientkontakt som måste gälla för att förhindra direkt/indirekt kontaktsmitta mellan vårdpersonal och patienter. Handdesinfektion före och efter dataarbete är en förutsättning för att tangentbord och datamus inte ska kontamineras och därmed utgöra en risk för kontaktsmitta. Att använda en spritservett att torka av tangentbord och datamus i det dagliga arbetet vid datorn kan minska risken för kontaktsmitta. Avtorkningen tar nästan ingen tid i anspråk och det är smidigt med färdiga förpackade spritservetter.

11 ESBL utbrott på ett äldreboende i Stockholm Rose-Marie Grönquist, Vårdhygien Stockholms län 11 Första ESBL-fallet på äldreboendet konstaterades i juli 2007 i en urinodling (E.coli). Vårdhygien kontaktades. Vid den tidpunkten fanns inget handlingsprogram för särskilda boenden men råd och rekommendationer gavs utifrån slutenvårdens dokument. Äldreboendet består av åtta våningsplan med boende på varje plan. Fram till oktober diagnostiserades fem nya fall i urinodlingar. Fallen var fördelade på två våningsplan, fyra fall på ett plan och två fall på det andra. Trots de nya fallen togs ingen ny kontakt med vårdhygien förrän i oktober. Efter kontakt med smittskyddsenheten initierades PhP-typning på de kända fallen.det visade sig att två fall på ett av planen hade samma PhP-typ (unik) vilket medförde smittspårning bland de andra 25 boende på samma plan. Resultatet var skrämmande! Det visade sig att 15 av 25 vårdtagare var positiva för ESBL i faecesodling, alla E.coli. Endast en av fem vårdtagare med riskfaktorer, hade positiv odling från sin riskfaktor. Totalt fanns då 19 positiva bland 29 boende på detta plan. På det andra planet hade de två fallen inte samma PhP-typ och därför initierades ingen smittspårning på det planet. De nyupptäckta fallen PhP-typades och verifierades med PFGE. Två stora kluster/grupper identifierades, - en samhällsstam och en stam som tidigare endast påträffats inom akutsjukhus. Smittspårningen visade att den unika stammen som tidigare fanns hos två vårdtagare inte hade spridit sig. Det hade inte heller skett någon spridning från stammen som namngetts singel och som tidigare fanns hos en vårdtagare. Däremot hade samhällsstammen som tidigare fanns hos en vårdtagare, spridit sig till åtta vårdtagare och akutsjukhusstammen som tidigare inte känts till hos vårdtagarna på detta plan, påträffades hos sju. I juli 2008 kunde ytterliggare smittspridning påvisas på två nya plan med 5 respektive 13 fall. Även vid dessa plan kunde bl a tidigare nämnda PhP-typer ses. Trots vårdhygiens intensiva insatser f o m hösten 2007 har smittspridningen fortsatt bland vårdtagare som flyttar in och bland dem som tidigare var negativa. De flesta har haft samhällsstammen. Det kan då tolkas som att vårdtagarna har denna stam med sig när de flyttar in, men genom att lokala odlingsrutiner har införts på de tre drabbade våningsplanen planen, kan vi se att vårdtagare är negativa i faecesodling vid inflyttning, men positiva vid odling efter en månad. PhP-typning och PFGE har verifierat, att det förekommer smittspridningar på planen, men troligen också mellan planen. Vi är nu i juni 2009 och nya fall diagnostiseras fortfarande med kända PhP-typer. Från hösten 2007 har bl a följande åtgärder rekommenderats Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler De boendes handhygien De boende ska få hjälp att tvätta händerna med tvål och vatten före måltid och efter toalettbesök samt hjälp med nagelklippning vid behov. Att personal avdelas för köksarbete.

12 12 Att bufféservering tas bort Korrekt städning Verksamheten ska kontrollera att all städpersonal följer fastlagda rutiner. Städutrustning ska vara boendebunden. Om städutrustning måste flyttas mellan två boende, ska denna desinfekteras mellan lägenheterna. Antibiotikabehandling Minska användning av antibiotika och ta kontakt med infektionskonsult inför varje antibiotikabehandling. Utöver rådgivning via telefon, ett stort antal möten och flera utbildningsinsatser, har hygienronder genomförts på samtliga plan (2007) tillsammans med chefer och MAS. Muntliga rekommendationer gavs i samband med hygienronderna om vilka förbättringsåtgärder gällande skyddsutrustning och vårdhygieniska rutiner som borde vidtas omgående. Det visade sig vid uppföljning av hygienronderna i maj 2009, att flera av de rekommenderade förbättringsåtgärderna inte har genomförts. Samarbetet med ansvarig läkarorganisation har inte varit helt lätt eftersom det inte funnits förståelse för lokala odlingsrutiner. Det har i sin tur lett till att personalen fått en svår situation. Däremot har information framförts att antibiotikabehandling gått ner och när behandling krävs följs rekommenderade preparat. MAS gjorde en Lex Maria anmälan, hösten 2008 Mina reflektioner och tankar: Det har varit svårt att få verksamhetsledningen, att ta till sig givna rekommendationer gällande anskaffning av skyddsutrustning och uppföljning av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Vårdtagarnas handhygien/nagelvård har också blivit eftersatt. Ingen personal är avdelad för köksarbete. Vid ett annat och större äldreboende inom mitt område har flera vårdtagare haft ESBL, VRE och MRSA vid inflyttning. Där har inte någon smittspridning skett på flera år. Verksamhetsledningen vid detta äldreboende har tagit till sig och genomfört rekommenderade förbättringsåtgärder utifrån hygienronderna. De verkar också för att personal har stor följsamhet till basala hygienrutiner Det är enligt min mening möjligt att förhindra smittspridning med god vårdhygienisk standard. Påminnelse! Vänliga hälsningar Stockholmsgruppen Kom ihåg att anmäla er snarast till våra studiedagar 8-10 september i Stockholm med tema tarmsmitta. Om du inte fått informationen eller om du har frågor kontakta Fanny Bergman eller Lotta Edman Välkomna!

13 ESBL bildande E. coli på neonatalavdelning. Gunhild Rensfeldt, Jönköping 13 I mitten av juni 2008 fick vi meddelande från laboratoriet. Ett barn inlagt på neonatalavdelningen har en positiv blododling med ESBL bildande E. coli. Någon dag senare har ytterligare ett barn odlats positiv från ett smetigt öga. Här växte det både ESBL och S. aureus. Barnen vårdades på samma sal. Rekommenderade åtgärder från vårdhygien: Genomgång av hygienrutiner Samtliga barn som är inlagda odlas för ESBL Föräldrar till barn 1 och 2 fecesodlas Även barn 1 och 2 fecesodlas Svar på odlingarna visade att ytterligare tre barn är tarmkoloniserade. De två första föräldraparen är negativa. Fortsatta åtgärder: Samtliga föräldrar till ESBL positiva barn fecesodlas Veckoodlingar av alla barn äldre än 72 timmar Informationsblad till föräldrar tas fram Utskrivningsodlingar Miljöodlingar Odlingar från föräldrar negativa. Inga fynd av ESBL i miljön. Beskrivning av avdelningen. Neonatalavdelningen har 18 vårdplatser. Åtta vårdplatser är fördelade på två akutsalar med intensivvård och två vårdsalar för tillväxt med fyra platser vardera. Dessutom finns två enkelrum för isoleringsvård och ett extra rum som kan utnyttjas vid hög belastning på avdelningen som tillväxtrum/föräldrarum. På avdelningen finns också en föräldraenhet. Här bor föräldrarna och när utskrivning närmar sig kan barnen vistas här vissa delar av dygnet. Vid utredning framkommer att inskrivna barn flyttas runt mycket på avdelningen. Barn 3-5 som är positiva för ESBL har legat på minst tre olika salar. Man uppger att en anledning är brist på personal i kombination med semestertider då man inskolar ovan personal. Vidare blir det lätt trångt på akutsalarna. Ett barn i kuvös kräver stort utrymme; förutom mycket apparatur även plats för föräldrar och personal. Isoleringsrummen utnyttjas sparsamt. Vad hände sedan? Fortsatta vecko- och utskrivningsodlingar resulterar under juli i ännu ett barn med ESBL. Läggs på enkelrum. Detta barns föräldrar är negativa. I slutet av augusti odlas ytterligare ett barn positivt. Vårdhygiens rekommendationer är att även detta barn läggs på eget rum. Det blir inte gjort. Veckan därpå är ett nytt barn på samma sal positivt. Åtgärder: Föräldrar odlas Nya miljöprover Hygienrond Ny genomgång med personalen. Miljöproverna är negativa för ESBL. Däremot är föräldrarna till barn 7 och 8 positiva.

14 Vid typning av ESBL visar det sej att vi har tre olika stammar. Barn 1-5 representerar en stam, barn 6 har en unik stam och 7-8 ytterligare en stam. 14 Sammanfattning. Vi kan konstatera att smittspridning skett både i det första (barn 1-5) och det sista klustret (barn 7-8). Inom neonatalvård är det svårt att 100%-igt komma åt överbeläggning, trånga lokaler och personalbrist. De fysiska lokalerna ger begränsningar. Det kräver därför att personalen måste vara maximalt på tårna och jobba hygieniskt rätt i alla situationer. Ledningen behöver stöd för att kunna förändra dessa förutsättningar. Här har vårdhygien en viktig roll att peka på de förändringar som krävs. Fortsatta veckoodlingar gav inte fler fynd och de avslutades vid årsskiftet Diskussioner är nu på gång att istället införa regelbundet återkommande odlingar av alla inlagda barn (eko-odlingar). Uppföljningar av de ESBL positiva barnen har gjorts och efter fem månader är fortfarande minst två av dem positiva. Referensartikel: Journal of Hospital Infection (2002) 50: 18-24; Spread of meticillin-resistant Staphylococcus aureus in a neonatal intensive unit associated with understaffing, overcrowding and mixing of patients. Nya hygiensjuksköterskor Mitt namn är Birgitta Peräla, Uppsala jag har arbetat på Akademiska Sjukhuset som sjuksköterska sedan 1983 (innan dess som sjukvårdsbiträde). VUB Intensivvård/Anestesi Fil.kand i Omvårdnad Har arbetat med akutsjukvård sedan 1987 inom intensivvård och anestesi. Senaste 10 åren har jag varit medicin-teknisk ansvarig sjuksköterska vilket bl.a. har inneburit att jag har varit med om att utveckla kompetenskort/körkort för personalen för medicinteknisk utrustning samt haft mycket kontakt med medicintekniska avd på UAS och olika företag. Det är omvälvande och spännande att arbeta inom vårdhygien för en narkossjuksköterska. Jag har arbetat i ca 8 månader. På fredagarna är jag alldeles fullproppad med ny kunskap. Jag har enormt kompetenta och professionella arbetskamrater som generöst delar med sig av sina kunskaper. På min 50- årsfest (16/5) spelade dom teater och sjöng för mig. Alla mina gäster var gröna av avundsjuka över mina glada och "galna" arbetskamrater. Jag ser framemot att lära känna er andra ute i landet ni verkar ha en bra organisation.

15 15 Jag heter Anna Lejdegård och är 38 år. Jag började arbeta som hygiensjuksköterska för Södermanlands kommuner 2 februari i år. Jag har arbetade som undersköterska i drygt ett år i hemsjukvården ( innan ädelreformen). Blev färdig sjuksköterska 1992 och har tjänstgjort på Mälarsjukhuset inom främst kirurgi och urologi samt lite på rehab/ ortopedi. Provade på att arbeta som uthyrningssyrra och kom då i kontakt med kommunala vården. Trivdes med detta och bytte " sida" Arbetade som kommunal sjuksköterska med ansvar för ett servicehus samt 8 gruppboenden för förståndshandikappade. Kom sedan in på högskolan i Kalmar för att utbilda mig till vårdlärare. Hoppade på ett vikariat som vårdlärare på Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Mitt nya jobb som hygiensjuksköterska känns helt rätt, en utmaning förstås men kul och stimulerande. Jag är gift sedan 14 år tillbaka och vi har 3 fina barn. Bor för tillfället i en hyreslägenhet då vi tröttnade på att pendla från landet där vi bott i 10 år. Letar just nu efter drömhuset nära stan. Jag spenderar min lediga tid främst med familj och vänner. Gärna i vår lilla sommarstuga. Mitt namn är Caroline Johansson och jag är anställd som hygiensköterska sedan 1 februari i Kalmar läns landsting med placering i Västervik och Oskarshamn. Jag kommer från medicinkliniken i Västervik där jag varit anställd som sjuksköterska sedan Har främst jobbat inom hjärtsjukvård där jag var med och startade upp hjärtmottagning för patienter med angina pectoris, hjärtinfarkt, hjärtsvikt samt coronar by pass op. Var även med och drog igång hjärtskola. Har även arbetat som forskningssköterska och de senaste 10 åren som avdelningschef. Alla dessa områden har inneburit mycket information, strategiskt tänkande, planering samt möte med massor av människor som är olika och som man ska försöka och möta på bästa sätt för att få ett bra samarbete. Detta tror och hoppas jag att jag kan ha mycket nytta av i mitt nya arbete. Jag ser med tillförsikt fram emot mitt nya jobb och allt nytt jag ska lära mig. Det känns spännande att vara del av vårdhygien som är ett växande område inom sjukvården. Privat umgås jag helst med familjen som består av make, tre barn samt hund. Längtar nu till att vår lilla motorbåt ska läggas i sjön så vi kan komma ut på lite båtturer. Mitt namn är Mari Stenlund, jag är född 65 och tillträdde som hygiensjuksköterska på vårdhygien, Skellefteå den 16/ Min sjuksköterskeexamen tog jag 1990 och sedan har jag tjänstgjort inom lite olika områden såsom mottagningsverksamhet med ambulansberedskap, infektionssjukvård och urologmottagningsverksamhet bl.a. Efter att jag arbetat inom dessa olika verksamheter kom jag underfund med att jag trivdes bäst med att arbeta inom primärvården och valde då att gå distriktssköterskeutbildningen, som jag avslutade Som distriktssköterska har jag framförallt arbetat på Dragonens hälsocentral i Umeå med sedvanlig mottagningsverksamhet. Den senaste utbildning jag avslutat är en vårdlärarutbildning där jag tog examen januari Att tjänsten som hygiensjuksköterska i Skellefteå var ute upptäckte jag när jag precis avslutat min vårdlärarutbildning. Möjligheten att arbeta som hygiensjuksköterska kändes som ett utmärkt tillfälle för mig att få fortsätta arbeta inom sjukvårdens område, kombinerat med en pedagogisk aspekt och där jag kunde utnyttja mina tidigare erfarenheter inom infektionssjukvården. Det passade mig perfekt samtidigt som jag fick pröva på något nytt! Sedan 2003 har jag varit bosatt i Bygdsiljum, en liten ort 6 mil från Skellefteå, med min sambo och två barn.

16 Sektionen för HYGIENSJUKSKÖTERSKOR Inom Svensk Förening för Vårdhygien 16 Decentrala grupper och kontaktpersoner Kontaktpersoner och grupp Stad/sjukhus Norr Inga-Britt Svartholm Gällivare Sollefteå Smittskydd och Vårdhygien Kiruna Luleå Östersunds sjukhus Lycksele Umeå Östersund Piteå Örnsköldsvik tel Skellefteå Östersund Sundsvall/Härnösand Kalix Mellan Camilla Artinger Uppsala Nyköping Sektionen för Vårdhygien, Västerås Visby Akademiska labortoriet, ing. D1 Gävle Akademiska sjukhuset Falun Uppsala Hudiksvall tel Eskilstuna Väster Elisabeth Gebring Borås NU-sjukvården Göteborg NÄL Varberg Trollhättan Skövde tel Trollhättan Uddevalla Stockholm Annie-Mari Bromark Vårdhygien Hiss S, plan 1, Södersjukhuset Stockholm tel Stockholm Öster Gunhild Rensfeldt Karlstad Jönköping Enheten för Smittskydd/Vårdhygien Finspång Norrköping Länssjukhuset Ryhov Karlskoga Västervik Jönköping Linköping Örebro tel Motala Lindesberg Söder Åsa Göransson Halmstad Malmö Labmedicin Skåne/Vårdhygien Universitetssjukhuset MAS Malmö Helsingborg Kalmar Karlskrona Lund tel Kristianstad Växjö Ängelholm Trelleborg Rikshygiensjuksköterska Kerstin Mannerquist Nobels väg 18 Smittskyddsinstitutet Solna tel Webbadressen till SFVH: