Njurfunk. Håkan Hedman promoverad till hedersdoktor - läs mer på sid 7. Tidning för Njurförbundet. Nummer Årgång 38

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Njurfunk. Håkan Hedman promoverad till hedersdoktor - läs mer på sid 7. Tidning för Njurförbundet. Nummer 4-2011 Årgång 38"

Transkript

1 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Håkan Hedman promoverad till hedersdoktor - läs mer på sid 7 Nummer Årgång 38

2 Annons Fresenius

3 INNEHÅLL 5 Antalet dialyser per vecka är viktigare än dialysformen - Överl. Nils Grefberg, Växjö 7 Håkan Hedman hedersdoktor - en hedersman blev hedersdoktor - Doc. Håkan Gäbel, Göteborg 11 Myrkrypningar - ett gissel - - Doc. Jarl Ahlmén, Göteborg 12 Donationsveckan - information och aktiviteter 21 När njursjukdom drabbar barn - intervju med föräldrar 28 Åttonde Nationella Njurkonferensen - inbjudan och information 29 Barn i den tidiga njursjukvården - Intervju med Harriet Hjelmqvist 33 Dialysera privat eller offentligt - intervjuer med personal och dialyserande Ställföresträdande ansvarig utgivare: Håkan Hedman Layout: Anna-Lisa Lampinen Beräknade utgivningstider: Tredje veckan i mars, juni, september och december. Manus- och annonsstopp: Nr 1: 1 februari Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 augusti Nr 4: 1 november Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov. Manus, helst i Word-format, skickas via e-post till: Diskett eller pappersmanus skickas till: Njurfunk, Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Annonser: Anna-Lisa Lampinen, tel E-post: Annonspriser: Helsida kr, Baksida kr, Halvsida kr, Kvartssida kr. Upplaga: ca ex. Prenumerationspris 4 nr (1år): 240 kr. Lösnummerpris: 60 kr. ISSN TALTIDNING: Har du svårt att läsa tidningen? NjurFunk finns även att få som taltidning på CD eller CD-Daisy. Hör av dig till kansliet, , eller till din regionförening. Tryckeri: Edita Västra Aros AB Ordf. Håkan Hedman Anders Billström Malin Haglund Sven-Erik Hammarlund Erik Herland Rolf Mattisson Tina Pajunen Lars Åke Pellborn Åsa Torstensson adj. Kassör Bertil Joneken Barn- & Föräldragruppens Kristina Andersson- Holgersson Anna Holsteinson Lars Rönnqvist Peter Pernäng Guye Rydell Ungdomsgruppens Malin Haglund Frej Jacobsson Annie Rinaldo Anders Larsson Njurfunks Oddvar Aalmo Harriet Hjelmqvist Anna-Lisa Lampinen Rolf Mattisson Lars Nordstedt Medicinskt sakkunniga: Håkan Gäbel - transplantation Nils Grefberg - njurmedicin Lisbeth Dingvall Anna-Lisa Lampinen Anders Wikner Personer markerade går att nå via e-post med adressen (observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) Njurförbundet Postadress: Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg E-post: Hemsida: Tel: Fax: Plus-och bankgiro: Pg , Bg allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden, Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. Njurförbundets ordförande Håkan Hedman med sin Amelie Ersmarkers fond. Omslagsfoto: Alice Sjölander Rekreationsfonden och NjurFunk nr För ej beställt material ansvaras ej. hund Casper. Pg , Bg Njurfonden (forskning)

4 Ledare Individanpassad dialys för alla Håkan Hedman I Njurförbundets riktlinjer för god njursjukvård inleds avsnittet om dialys med: Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och för tidig död. Detta är en tydlig sammanfattning av Njurförbundet krav på god dialysvård. Antalet njursjuka som får dialys har ökat stadigt sedan mitten av 1960-talet då det skapades förutsättningar för kronisk dialysbehandling i Sverige. Resurserna var mycket små till en början och det var ytterst få njursjuka som fick chansen att få dialys. Det var först under 1990-talet som utbyggnaden av antalet platser för bloddialys tog fart så mycket att man idag vågar påstå att alla som behöver dialys kan få det oavsett ålder. Sedan 1990 har antalet dialyserande i Sverige ökat från 1500 till drygt 3800 och ökningen fortsätter stadigt med cirka 2-3 procent per år. Både medicinskt och tekniskt har dialysmetoderna utvecklats, så att det idag går att leva ett liv med betydligt högre livskvalitet än för 20 år sedan. Erytropoietin (EPO) mot blodbrist, som man lyckades framställa efter framgångsrik forskning under slutet av 1980-talet, är sannolikt en av de allra viktigaste upptäckterna som har lett fram till den förbättrade livskvaliteten hos njursjuka. Innan dess var det inte ovanligt att dialyserande fick blodtransfusioner var tredje eller fjärde vecka och då låg HB-värdena oftast på en nivå, som är betydligt lägre än hälften av det värde, som anses vara acceptabelt hos dialyserande idag. Den stora utmaningen idag är att skapa förutsättningar för alla som har bloddialys att få individuellt anpassad behandling med hög kvalitet och minst tre gånger per vecka, helst varje dag. Nils Grefberg, njurspecialist och tillika medicinskt sakkunnig i njurmedicin i redaktionen för NjurFunk, skriver om detta på sidan 5-6 i det här numret och där han bland annat sammanfattar artikeln med att daglig bloddialys leder till bättre överlevnad. För att förbundets målsättning om individanpassad dialys ska uppfyllas, krävs att det finns tillräckligt med dialysplatser och personal. Tillgängligheten måste förbättras och nya lösningar med exempelvis mobila enheter anpassade för glesbygden utvecklas, så att reseavstånden minimeras. Patientens egen förmåga och kunskap måste tas tillvara, så att fler än idag får utbildning och träning att kunna klara sin dialysbehandling själva eller med assistans. Jag är övertygad om utifrån egen erfarenhet att det är många dialyserande i landet, som har dessa förutsättningar. Det är positivt att det är fler som väljer att ta hem sin behandling, men långt ifrån alla har sådana möjligheter. Står man på väntelista för en transplantation, så är säkerligen hemdialys inte det, som står högst på önskelistan. Det måste därför finnas fler alternativa dialysenheter för dialyserande som kan sköta sig själv, eller med viss assistans, s k limited care, och som möjliggör individuellt anpassade dialysscheman. Kunskapen om att fler dialysbehandlingar per vecka minskar riskerna för hjärt-kärlsjukdom och ökar överlevnaden hos dialyserande har funnits under många år. Det krävs mycket mer forskning om komplikationer vid dialysbehandling. Men med den redan tillgängliga kunskapen om betydelsen av fler dialyser per vecka, måste Njurförbundet bli ännu tydligare i kravet, att alla ska ha rätt till individanpassad dialys. H å k a n He d m a n Fö r b u n d s o r d f ö r a n d e 4 NjurFunk nr

5 Antalet dialyser per vecka är viktigare än dialysformen Patienter i dialys löper ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, särskilt dagen efter helguppehållet. Nya vetenskapliga studier visar också att fler behandlingar per vecka minskar sjuklighet och dödlighet. Däremot spelar det ingen roll om man får vanlig bloddialys eller den mer avancerade behandlingsformen hemodiafiltration. De senaste decennierna har forskningen om dialys inriktats på att minska den höga förekomsten av hjärt- kärlsjukdom. Flera olika behandlingar har studerats i stora vetenskapliga undersökningar, dock utan att man kunnat påvisa några positiva effekter. Som exempel kan nämnas att en höjning av blodvärdet till över 130 g/l, dvs det som är normalt för friska, snarast ökade riskerna. Läkemedel som sänker kolesterol minskar risken för nytt insjuknade i hjärt-kärlsjukdom hos patienter som haft en hjärtinfarkt. Men patienter i dialys har tyvärr ingen nytta av blodfettsänkning. Hos dem saknas den gynnsamma effekten. Kan vi göra dialysbehandlingen bättre? Om njurarna slutar fungera drabbas patienten av livshotande urinförgiftning. Med dialys renas blodet från slaggprodukter, så att de ligger på en nivå, som gör att patienten kan leva vidare med god livskvalitet. Nivån av slaggprodukter, t ex urea, blir dock inte normal trots dialys, vare sig med bloddialys eller med peritonealdialys (påsdialys) i dess olika former. Flera stora forskningsprojekt har därför genomförts under senare år med följande frågeställning: Kan effektivare dialysbehandling rena blodet bättre och därmed minska risken för hjärt-kärlsjukdom? dra vätska genom membranet. Då följer slaggprodukterna med vätskan, ungefär som kaffet följer med vattnet när man använder ett Melittafilter. På senare år har dialysformen hemodiafiltration blivit allt vanligare. Denna metod innebär att man kombinerar dialys, det vill säga diffusion, med att man drar vätska som ersätts genom att patienten tillförs en ren saltlösning. Metoden är tekniskt sett mer komplicerad än vanlig dialys eftersom dialysapparaten tillverkar en steril saltlösning under pågående behandling. De slaggprodukter som samlas i kroppen vid njursvikt är olika stora. En del, t ex urea, är små molekyler som lätt passerar membranet i dialysfiltret. Andra är större och därför svårare att ta bort. Tidigare forskning har visat att hemo- Hur blir dialysbehandlingen effektivare? De flesta patienter får bloddialys tre gånger per vecka. Det finns olika principer för hur denna behandling kan göras mer effektiv. Den ena principen innebär att man strävar efter att avlägsna så mycket slaggprodukter som möjligt vid varje behandling och den andra principen är att öka antalet behandlingar per vecka. Dessa två principer har nu studerats vetenskapligt. Vanlig bloddialys eller avancerad hemodiafiltration? Vid varje dialys strävar man efter att avlägsna så mycket som möjligt av urinämnen och andra slaggprodukter. Vid vanlig bloddialys passerar t ex urea över dialysfiltrets membran med hjälp av så kallad diffusion, ungefär som te passerar genom tepåsens vägg när den sänks ner i hett vatten. Men man kan också avlägsna slaggprodukter genom att Nils Grefberg NjurFunk nr

6 diafiltration är bättre än vanlig dialys på att avlägsna några av de större slaggprodukterna. Men har detta någon betydelse? Är risken för hjärt-kärlsjukdom mindre vid behandling med hemodiafiltration än med vanlig bloddialys? Två stora studier presenterades Vid den europeiska njurkongressen som hölls i Prag i somras presenterades två stora studier. I en studie från Turkiet ingick 782 dialyspatienter som antingen fick hemodiafiltration eller vanlig dialys. Studien pågick under två år och man registrerade hur många patienter som drabbades av hjärt-kärlsjukdom eller avled. Forskarna fann inga skillnader mellan grupperna. I en studie från Nederländerna jämfördes också hemodiafiltration med vanlig dialys. Deltagarna var 714 patienter vid 29 dialysmottagningar i Nederländerna, Kanada och Norge. Hemodiafiltration jämfördes med vanlig dialys. Studien pågick mellan 2004 och 2010 och patienterna följdes i mellan ett och sju år. De flesta fick behandling fyra timmar tre gånger per vecka. Nivån av ett ämne som avvänds som markör för de större slaggprodukterna sjönk tydligt hos patienter som behandlades med hemodiafiltration, men i övrigt noterades inga skillnader mellan grupperna. Överlevnad och insjuknande i hjärt-kärlsjukdom visade ingen skillnad mellan de två typerna av dialys. Dessa två studier visar alltså att hemodiafiltration inte minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med vanlig dialys. Sannolikt beror detta på att behandlingen pågår så kort tid och med så långa intervall. Veckan har 168 timmar och många får dialys 12 av dessa timmar. Det motsvarar bara 7 procent av tiden och patienten är alltså utan ersättning av njurfunktionen under 93 procent av all tid. Helguppehåll ökar riskerna Dialys tre gånger per vecka innebär ett uppehåll på nästan tre dygn, oftast över helgen. För flertalet patienter innebär detta cirka 68 timmar utan behandling. Ett så långt uppehåll leder till påtaglig ansamling av slaggprodukter och vätska. Nyligen publicerades en stor vetenskaplig studie från USA. Forskarna fann att patienter som behandlades med bloddialys tre gånger per vecka hade en tydligt ökad risk att drabbas av allvarlig hjärt-kärlsjukdom dagen efter det långa uppehållet. Fler behandlingar per vecka Dialysläkare har länge varit medvetna om att behandlingen egentligen pågår för kort tid och med för långa mellanrum. Under det senaste decenniet har man på många håll i världen studerat effekten av så kallad daglig dialys där patienterna fått behandling t.ex. fem eller sex gånger per vecka. Forskning har visat att sådan behandling bland annat leder till ökat välbefinnande, lägre nivåer av fosfat och bättre kontroll av blodtrycket. Förra året presenterades den hittills största studien om daglig dialys. Under åren genomfördes en studie i USA och Kanada av effekten av dialys sex gånger per vecka jämfört med tre gånger per vecka. Av 245 patienter lottades hälften till daglig dialys, vilket innebar sex behandlingar per vecka under 1,5-2,75 timmar per gång. De övriga fick fortsätta med vanlig behandling under 2,5-4 timmar tre gånger per vecka. Undersökningen pågick under ett år. Forskarna fann att överlevnaden var högre i gruppen med daglig dialys. Man fann även tecken på att hjärtat ansträngdes mindre vid daglig dialys än om behandlingen gavs tre gånger per vecka. Däremot noterades att daglig dialys, som kräver fler stick, gav upphov till mer problem med dialysfisteln. Är påsdialys bättre? PD eller påsdialys pågår dygnet runt och borde därför vara bättre än bloddialys tre gånger per vecka. Tyvärr har dock påsdialys en låg effektivitet. Mycket tyder på att påsdialys ger samma rening som bloddialys tre gånger per vecka. Nyligen publicerades en stor studie från Skottland där man jämförde hur det gick för patienter som behandlades med bloddialys respektive påsdialys i väntan på njurtransplantation. Forskarna fann att resultaten vad avser överlevnad inte skilde sig mellan de två dialysformerna. Sammanfattning Den aktuella forskningen visar alltså att hemodiafiltration inte leder till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än vanlig dialys men att daglig behandling med bloddialys leder till bättre överlevnad. Fynden är inte överraskande. Behandlingen som ska ersätta njurfunktionen bör vara både effektiv och ges ofta och länge, för att i mesta möjliga mån efterlikna funktionen i friska njurar. Te x t : Ni l s Gr e f b e r g Ö v e r l ä k a r e Nj u r m e d i c i n s k a Se k t i o n e n C e n t r a l l a s a r e t t e t, Vä x j ö Fo t o: Un o Pe t t e r s s o n 6 NjurFunk nr

7 Håkan Hedman hedersdoktor - en hedersman blev hedersdoktor Styrelsen vid Sahlgrenska akademien beslutade att utse Håkan Hedman till hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin för hans insatser för patientföreningen för njursjuka och utvecklingen av Njurförbundet till en mogen och bra organisation, som arbetar i nivå med forskningen och sjukvården vid såväl Sahlgrenska akademin som Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Håkan Hedman utsågs till Medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg med ovanstående kärnfulla motivering av Ragnar Norrby, ordförande Sahlgrenska akademin. Till hedersdoktor kan utses den som haft stor betydelse för forskningen eller utbildningen vid Sahlgrenska akademin, eller på annat sätt bidragit till kunskapsbildning inom akademins verksamhetsområde. Till hedersdoktor kan även utses den som på annat sätt gjort sig förtjänt av en doktorstitel, genom insatser inom akademins intresseområden ( Citat från Sahlgrenska Akademiens webbplats). Håkan Hedman Född 28 feburari 1951 Familj : Gift med Karin Hedman. Dotter Jenny född 1997 Utbildning Studentexamen - Munkebäcksgymnasiet 1971 Göteborgs Handelsinstitut 1973 Diplomerad Marknadsekonom vid Institutet för Högre Marknadsutbildning (IHM) 1983 Utmärkelser Medicine Hedersdoktor (MDhc) Sahlgrenska Akademien, Oktober 2011 Guldnjuren 1995 Uppdrag Njurförbundet- ordförande Ceapir ( European Kidney Patient s Federation) president Livet som Gåva, Initiativtagare och ordförande Ordförande i Stiftelsen Professor Lars- Erik Gelins minnesfond Livsviktigt (Nationell Informationskampanj) Styrelsemedlem Patientsäkerhetsutredningen Expert utsedd av regeringen Vävnadsprojektet (Nationellt projekt gällande organ, celler och vävnader) Medlem utsedd av Sveriges Kommuner och Landsting Donationsrådet, Styrelseledamot Publikationer Sanner MA, Hedman H, Tufveson G.. Evaluation of an organ-donor-card campaign in Sweden.Clin. Transplant 9: (1995). Leva på övertid Njurförbundet 25 år. Redaktör (1994). Co-editor: Njurvårdens I framtid En bok med anledning av Njurförbundet 40 år. Redaktör, (2009). NjurFunk nr Ett stort antal tidningsartiklar och debattinlägg Njurfunk Ledande artiklar sedan 1985

8 I programboken för Doktorspromotionen 2011 I programboken kan man läsa följande om Håkan Hedman. Född 1951, har ett 50- årigt eget perspektiv på njurvården. Som nioåring drabbades han av en njursjukdom, som innebar att han femton år senare fick påbörja dialysbehandling fick han en ny njure transplanterad som fortfarande fungerar. Håkan Hedman är utbildad marknadsekonom, DIHM, vid IHM Business School i Göteborg och har under 35 år Alla fem hedersdoktorerna samlade - fr. v. Carin Mannheimer, Vanja Beckman, Francis D Moore, Håkan Hedman och Andreas Tzakis. Håkan i gott sällskap Samtidigt med Håkan utsåg Sahlgrenska Akademien fyra ytterligare hedersdoktorer, som alla höll en festföreläsning torsdagen den 20 oktober. Vanna Beckman levandegör psykiatriska tillstånd och ovanliga syndrom. Vanna Beckman, född 1938, är medicinjournalist och författare med fokus på hjärnans sjukdomar och funktionshinder. Som journalist har hon varit verksam vid Dagens Nyheter, Dagens Eko, Rapport samt varit utrikeskorrespondent i Beirut Vanna Beckman levandegör psykiatriska tillstånd och ovanliga syndrom. Hennes arbete hör hemma i gränslandet mellan journalistik och forskning och har i hög grad samma mål som den forskning inom de aktuella områdena, som bedrivs vid Sahlgrenska akademin. Jeffrey I. Gordon forskar om tarmfloran. Professor Jeffrey I. Gordon, född 1947, avlade sin läkarexamen vid Chicagos universitet och har därefter varit verksam vid Washington University i St Louis, där han för närvande driver Centret för genomforskning och systembiologi. Carin Mannheimer, född 1934, är en välkänd journalist, regissör, dramatiker och författare. Flera av hennes pjäser har väckt debatt med sina skildringar av sjukvården. Bland annat har hon fått positiv kritik för sin konstnärliga framställning av den arbetat inom färgbranschen med inriktning på fartygsfärger. Sedan slutet av 1970-talet har han dessutom varit engagerad i Njurförbundet i både Västsverige och på nationell nivå. Sedan 1985 är han förbundsordförande. I uppdraget ingår att påverka beslutsfattare på olika nivåer samt att delta i den offentliga debatten i frågor som rör hälso- och sjukvård, organdonation och social välfärd. Han har dessutom haft flera externa uppdrag, bland annat som president för European Kidney Patient s Federation, expert i Patientsäkerhetsutredningen och i arbetsgrupper vid Sveriges Kommuner och Landsting. Han är också engagerad i forskningsfrågor och är bland annat ordförande i Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond. Han är även engagerad i Njurförbundets forskningsfond Njurfonden som under 2012 kommer att omvandlas till en nationell forskningsstiftelse. Dessutom samarbetar han med Sahlgrenska akademin sedan många år. Den stora utmaningen inför framtiden är enligt Håkan Hedman att få ökade resurser för forskning om tidig upptäckt och prevention vid njursvikt och att kunskapen om njurarnas betydelse för hälsan blir större hos befolkningen. 8 NjurFunk nr Foto: Elin Lindström

9 åldrande människan och vikten av god vård och omsorg med individen i fokus. Andreas Tzakis, född 1951 i Grekland, utvandrade efter grundutbildning i medicin till New York, där han genomgick specialistutbildning till kirurg. Efter några år flyttade han till Pittsburg och vidareutbildade sig där till transplantationskirurg med professor Thomas Starzl som lärare och mentor. Sedan mitten av 1990-talet är han verksam som chef för transplantationsverksamheten i Miami. (Han har skrivit mer än 500 vetenskapliga publikationer och har under sin karriär infört flera unika behandlingsmetoder. Han är dessutom den ende kirurgen i världen, som har utfört två levertransplantationer till människa med babian som donator.) Transplantationscentrum i Göteborg har haft ett samarbete med Andreas Tzakis sedan tidigt 1990-tal inom exempelvis multiorgantransplantation, levertransplantation samt avancerad tumörkirurgi. Tidigare medicine hedersdoktorer vid Sahlgrenska Akademin Den första medicine hedersdoktorn (MDhc) utsågs 1953 vid den då nybildade medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet. Sammanlagt har under perioden utsetts totalt 204 hedersdoktorer (varav 14% kvinnor). Av de 66 hedersdoktorerna som utsetts sedan 1995 är 27% kvinnor. Bland dessa tidigare hedersdoktorer kan följande två med anknytning till njurmedicin och transplantation nämnas. Francis D Moore blev hedersdoktor 1975 på förslag av Lars-Erik Gelin som talade vid promotionen i full akademisk ornat. Francis D Moore var kirurg och verksam vid Peter Bent Hospital där transplantationsverksamhetens vagga stod. Där arbetade bland andra Joseph E. Murray som fick nobelpriset i Medicin Med anledning av ett program på TV, Medix special fick Håkan och jag tillfälle att träffa honom. Schribner, Belding H. ( ), MDhc, Professor i njurmedicin vid University of Washington, Seattle, USA blev hedersdoktor 1980 på initativ av Härje Bucht. Håkans intensiva veckoslut Vid föreläsningar torsdagen den 20 oktober fick hedersdoktorerna tillfälle att presentera sig och sin bakgrund vid ett föredrag. Professor Andreas Tzakis som introducerades av Professor Michael Olausson, redogjorde för sin utbildning och sin träning hos Tom Starzl, en av transplantationskirurgins pionjärer. Andreas Tzakis är i sanning en innovativ transplantationskirurg som betytt mycket får Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetsjukhuset. Bakom hedersdoktorerna alla unga doktorander som disputerat vid Sahlgrenska Akademin under det gångna året. NjurFunk nr Foto: Johan Wingborg

10 Carin Manheimer beskrev hur hon insamlat material till sina pjäser och böcker bland annat genom att besöka äldreboenden där hon också kunde observera många dråpliga situationer - Hon talade om skillnaden mellan yngre - äldre och äldre-äldre.vi gör alla förluster av kunskaper och färdigheter när vi åldras en avveckling från livet. Hon menade att det samhälle som tar hand om och som respekterar sina äldre är ett bra samhälle. Under Carin Mannheimers föredrag visades ålderstrappan på vita duken. Den är tankeväckande. sitt föredrag om de stora insatser han gjort för njursjukvården och transplantationsverksamheten. Därför har jag gjort en sammanställning i form av en faktaruta baserad på Håkans CV. Doktorspromotion 2011 Under mycket högtidliga former promoverades fredagen den 21 oktober de fem medicine hedersdoktorerna och de 71 doktorander, som disputerat vid Sahlgrenska akademin under det gångna året. Håkan Hedman harangeras på klingande latin av promotor Dowen Birkhead. Sedan överlämnades insignierna. Hatten symboliserar frihet och framgångsrikt arbete. Ringen som träddes på Håkans finger står för trohet mot vetenskapen. Vidare överlämnades ett diplom som Håkan håller i handen när han bugar sig för publiken. Håkan tog emot gratulanterna tillsammans med sin familj vid en buffè innan det var dags för promotionsmiddag. Livet som gåva Lördagen den 22 oktober var Europeiska Donationsdagen och Håkan for då till Stockholm för att på den Europeiska Donationsdagen gratulera årets hedersmedlemmar i Livet som gåva - Ann-Christin Croon och Annika Wolfbrandt. Detta skildras i annan artikel i detta nummer av Njurfunk. Håkan med dottern Jenny och hustrun Karin. Håkan Hedman skildrade njurvården i ett 50- årsperspektiv med utgångspunkt i en bild som visade honom själv med kavat korslagda ben på Mölndals lasarett 1960, då han debuterade som njursjuk. De flesta av Håkans medpatienter på den bilden har dessvärre avlidit. Nu har Håkan erfarenhet av många års dialysbehandling - av såväl hemodialys som peritonealdialys - och 26 år med en transplanterad njure. Håkan menade att vår bästa tid är nu. Förståelsen för barn med njursjukdomar har förbättrats, men den kan bli bättre. Långtidsbehandling med dialys av god kvalitet erbjuds njursjuka - men är den individanpassad? Kunskap finns - men finns resurser? Många kan få bli njurtransplanterade med goda resultat - men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Bristen på organ för transplantation är ett allvarligt problem. Håkan visade det som alla vet; när det gäller antalet donatorer relativt sett finns det stort utrymme för förbättringar. Nu väntar 650 njursjuka patienter på att få bli transplanterade. I framtiden bör vi lägga oss vinn om att tidigt upptäcka begynnande nedsättning i njurarnas funktion. Det beräknas att cirka 1 miljon svenskar har nedsatt njurfunktion. Det är angeläget med ytterligare forskningsresurser för att undvika komplikationer relaterade till nedsatt njurfunktion. Håkan visade avslutingsvis en bild med familjen med hustru Karin och dotter Jenny som är adopterad från Kina. Håkan är en blygsam man - han nämnde inte mycket i Till sist Vid promotionen av en person, som disputerat för en doktorsgrad, hedras någon som under en följd av år i samarbete med några få bedrivit ett forskningsarbete. Genom att utse och promovera en hedersdoktor uppmärksammas ett ofta mångårigt arbete till gagn för samhället. Håkan Hedman är en sällsynt värdig Hedersdoktor. Få personer har som Håkan betytt så mycket under så många år för så många, för njursjukvården och för transplantationsverksamheten. Trots att Håkan Hedman alltid har mycket att göra tar han sig alltid tid utan att verka jäktad. Han har hedrats med många uppdrag vilket framgår av faktarutan. Vi önskar alla Håkan många år med fortsatt idogt arbete. Han är klok och väl insatt i sitt ämne. Han har talat med en stark röst och kan som Medicine Hedersdoktor, MDhc, lägga ännu mer tyngd bakom orden. Te x t o c h Fo t o: Hå k a n Gä b e l D o c e n t M e d i c i n s k t s a k k u n n i g i t r a n s p l a n t a t i o n s o c h d o n a t i o n s f r å g o r R e d a k t i o n e n fö r Nj u r f u n k 10 NjurFunk nr

11 Myrkrypningar ett gissel Värk och obehagskänslor i benen hos patienter i dialysbehandling är tyvärr vanliga. De uppträder framförallt nattetid och när man försöker vila. De lindras först när man rör på benen. Docent Jarl Ahlmén, Göteborg, redogör för orsaker, symtom och behandlingsmöjligheter. På engelska har man myntat uttrycket restless legs (RLS) som på ett bra sätt beskriver upplevelsen av en irriterande, surrande känsla djupt i musklerna i vaderna. Själva orsaken är fortfarande okänd men den uppträder, fastän mera sällan, också hos individer i befolkningen utan njursjukdom. Symtomen bättras när man rör på fötterna eller benen. Besvären fördröjer ofta själva insomnandet. Hos uppskattningsvis 80% av patienterna med RLS förekommer också ofrivilliga benrörelser i form av ryckningar/sträckningar i foten och/eller underbenet (engelska: PLMS) som varar c:a 2-4 sekunder och kan komma ofta t.ex. var 30:e sekund. Besvären är så starka att man ibland kortvarigt vaknar och därför upplever att man är mycket trött på morgonen. Besvären uppträder oftast under första delen av natten. Jarl Ahlmén Vanligare hos dialyserande De förekommer oftare hos dialyspatienter än hos andra personer i befolkningen. Ju äldre man är desto oftare besväras man av PMLS. Att skilja på RLS och PMLS är nästan omöjligt men genom att fråga såväl patienten som anhöriga hur orolig patienten är under natten kan man få en god bild av besvärens omfattning. Fler än 35 episoder med PMLS per timme har visats kunna öka risken för död. Båda tillstånden behandlas på samma sätt. Den blandade nervskada som hänger ihop med uremin (polyneuropati) förekommer också och den är en nervpåverkan framförallt i benen. Den kan vara en ytterligare bidragande orsak till restless legs och beskrivs ofta som en stumhetskänsla i tår och fötter och svaghet i benen. En rad sjukdomstillstånd kan vara bidragande eller enda orsak till värk och restless legs. Bland dessa återfinns senstadier av diabetes, undernäring, vitaminbrist, amyloidos, Lupus erythematosis (SLE), polyarterit och inte att förglömma alkoholmissbruk. Med neurofysiologiska undersökningar har man visat att c:a 50% av patienter med kronisk dialys har nervstörningar. Att regelbundet följa dessa undersökningar hos en individ är ett utmärkt mått på hur effektiv en dialys är, men denna teknik kan inte utnyttjas rutinmässigt. En optimal dialysbehandling minskar risken för och hindrar denna nervskada. Behandlingsmöjligheter Hur kan man då behandla myrkrypningar? Eftersom det inte alltid är samma orsaker, som kan ge liknande besvär, måste man först försöka urskilja vad, som kan hänföras till uremin och vad, som kan tänkas hänföras till de olika sjukdomstillstånden ovan. Allmänna råd, som att upphöra med alkohol, nikotin, minska koffeinintaget och utnyttja regelbunden motion, kan lindra besvären. När detta inte är tillräckligt kan man försöka med en rad olika mediciner. Förstahandsvalet är då mediciner ur bensodiazepingruppen (Stesolid, Sobril, Oxascand). Dessa kanske enbart har effekt genom att hindra att man vaknar av benryckningarna under natten och vaknar utvilad. När detta inte räcker för symtomfrihet kan man prova dopamin i olika former som ex. agonister som L-Dopa (Sinemet). Även långverkande preparat som ropinirole (Requip) kan ha god effekt liksom pramiprexol (Sifrol). Ofta har man också haft god effekt av blandpreparat som Madopark hos en del patienter liksom av pregabalin (Lyrica). De senare har dock ofta en del biverkningar, som inbjuder till försiktig användning speciellt som man i sin dosering måste ta hänsyn till att dialyspatienterna praktiskt sett har upphörd njurfunktion. Bättre dialysbehandling Den viktigaste åtgärden är dock att ifrågasätta dialysbehandlingens effektivitet. Att öka antalet dialyser per vecka och öka dialystiderna är den bästa behandlingen. Om flera nattliga långa dialyser eller korta dagliga dialyser helt kan ta bort restless legs har ännu inte studerats i detalj, men mycket talar för att denna behandling av mer kontinuerlig dialys kommer att minska dessa i dag mycket besvärliga problem. En lyckad njurtransplantation förbättrar situationen högst avsevärt. Te x t : Ja r l Ah l m é n D o c e n t i nj u r m e d i c i n G ö t e b o r g Fo t o: p r i v a t NjurFunk nr

12 Stor uppmärksamhet för årets Donationsvecka - Donationsrådet informerar Över hela landet genomfördes informationsinsatser på flera olika sätt under årets Donationsvecka den oktober. I fler än 50 städer arbetade patientorganisationer, hälso- och sjukvårdspersonal och privatpersoner med att sprida det viktiga budskapet om att ta ställning i frågan om organ- och vävnadsdonation. Det var den andra Donationsveckan i ordningen och redan har begreppet etablerats. Idén med en donationsvecka kom ursprungligen från transplantationsenheten på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Huvudsyftet med denna insats var att få fler svenskar att aktivt ta ställning i frågan om organ- och vävnadsdonation, för trots att 8 av 10 svenskar är positivt inställda så har bara hälften aktivt fattat ett beslut och gjort det känt genom att muntligen berätta det för närstående, genom att fylla i ett donationskort eller genom att registrera sin vilja i donationsregistret. I övrigt syftade donationsveckan till att öka kunskapen om organ- och vävnadsdonation och få fler att prata om det med människor i sin närhet och inte minst med sina närstående. Pratar man om donation så sprider man också budskapet vidare, vilket är ett annat syfte med donationsveckan. Lokala aktiviteter Vid drygt 50 städer genomfördes olika aktiviteter och informationsinsatser i form av exempelvis utdelning av donationskort, föreläsningar mm. Det är fler orter än vid förra årets insats då drygt 30 städer deltog på olika sätt. Donationskort Vi har i våra tidigare undersökningar sett att donationskort är det mest vanligt förekommande sättet att ta ställning. Något som också bekräftades då det under årets donationsvecka har distribuerats och delats ut över donationskort att jämföra med 2010 års donationsvecka då motsvarande siffra var , en ökning med 281 procent jämfört med föregående donationsvecka. Donationskorten har också en viktig funktion som samtalsöppnare då de kan spridas vidare av svenska folket till närstående, vänner och bekanta. Donationsregistret Totalt anmälningar inkom till donationsregistret under årets donationsvecka. Av dessa bestod av ja till donation, 48 nej och 15 som valde att gå ur donationsregistret. Detta kan ställas i relation till 2010 års donationsvecka då anmälningar inkom varav ja, 79 nej och 18 som valde att gå ur donationsregistret. Gällande totala antalet anmälningar kopplat till donationsregistret ser vi här alltså en minskning med 26 procent jämfört med föregående år. Ovanstående statistik ska också jämföras med den slumpvis utvalda kontrollveckan, september i år, då totalt 511 anmälningar inkom till donationsregistret, varav 493 ja, 12 nej och sex som valde att gå ur donationsregistret. Med kontrollvecka menas här att det inte genomförts några informationsinsatser på nationellt plan. Jämför vi antalet anmälningar under kontrollveckan med antalet anmälningar under donationsveckan så ser vi alltså en ökning med 628 procent för donationsregistret. Media Socialstyrelsen gick den 13 oktober ut med ett pressmeddelande inför donationsveckan om att antalet donatorer ökar. I pressmeddelandet fanns också kort information om kommande donationsvecka. Hittills har 135 artiklar publicerats i olika typer av media, att jämföra 100 artiklar för donationsveckan föregående höst. Dagspress dominerar inslagen med 60 procent av alla inslag, därefter TV/Radio-inslag motsvarande 20 procent och övriga 20 procent. Regionalt sett har media i Skåne uppmärksammat donationsveckan och pressmeddelandet allra mest. På donationsradet.se under Nyheter i 12 NjurFunk nr

13 media kan man hitta många av de artiklar och inslag som gjordes och som fångades upp av Socialstyrelsens nyhetsbevakning. Webben hade under donationsveckan 4567 unika sidvisningar att jämföra med kontrollveckan september i år då motsvarande var 604, en ökning med 756 procent. Antalet unika sidvisningar på var under donationsveckan , att jämföra med under kontrollveckan i september, en ökning med 270 procent. Tilläggas ska att på profilmaterial så som affischer och reflexer har det hänvisats till förstnämnda socialstyrelsen.se/donationsregistret. Facebook Socialstyrelsen la aktivt upp inlägg inför och under donationsveckan på sidan Jag donerar mina. Gör du?. Vi uppmuntrade alla besökare att sprida budskapen om donation vidare. Under donationsveckan registrerades gillare av sidan vilket blev en ökning med Totala antalet logginlägg eller kommentarer blev 605 att jämföra med föregående vecka då antalet var 141. Kännedom Antalet träffar på Google på donationsveckan var den 28/10 i år att jämföra med efter donationsveckan förra året då antalet träffar låg på Vi kan härmed säga att donationsveckan åtminstone på internet har blivit relativt etablerat begrepp. Material Förutom de donationskort som beställts och distribuerats av Socialstyrelsen, har även reflexer, kampanjtröjor, affischer och pins skickats ut för utdelning till alla som arbetat under donationsveckan. Vi som arbetar med donations- och transplantationsfrågor på Socialstyrelsen vill rikta ett stort TACK till alla er, som har arbetat och på olika sätt spridit information om organ- och vävnadsdonation under donationsveckan. Detta är en nationell samverkansinsats och alla som varit involverade ska känna sig mycket nöjda och stolta. Te x t : Da n i e l Ho l m I n f o r m a t ö r d o n a t i o n s - o c h t r a n s p l a n t a t i o n s v e r k s a m h e t e n S o c i a l s t y r e l s e n Vilken roll har Donationsrådet? Donationsrådets roll och uppdrag har under de år det funnits förändrats. Vi bad Charlotte Möller, verksamhetsansvarig, beskriva hur verksamheten fungerar idagsläget. Fem personer arbetar vid Socialstyrelsen med donationsfrämjande frågor; en utredare/samordnare, två informatörer, varav en hanterar webbtekniska frågor, och två administratörer, varav en arbetar med driften av donationsregistret. Socialstyrelsen ska som myndighet arbeta för social välfärd och värna om den enskilda människans rätt till god hälsa, vård och omsorg, inom områdena hälso- och sjukvård och socialtjänst. I detta uppdrag ingår donations- och transplantationsfrågorna som en naturlig del. Organisatoriskt är det donationsfrämjande arbetet förlagt till avdelningen för kunskapsstyrning, där arbetet inriktas på att stödja interna och externa aktörer med kunskapsunderlag för att arbetet i vården ska utvecklas och förbättras. Vid sidan av arbetet mot professionen har Socialstyrelsen också uppdraget att informera allmänheten om vikten av att människor i Sverige tar aktiv ställning i donationsfrågan. Socialstyrelsens ansvarar därmed för att tillhandahålla donationskort, att det finns ett donationsregister och andra informationsinsatser (som t.ex. den årligen återkommande Donationsveckan) vilka syftar till att få fler människor att göra sin vilja känd. Till stöd i arbetet riktat till vården och allmänheten har Socialstyrelsen Donationsrådet och dess ledamöter till hjälp. Socialstyrelsen och Donationsrådet träffas i regelbundna möten cirka 4-6 gånger per år, där angelägna frågor kan lyftas och diskuteras för vägledning och stöd. Socialstyrelsen och Donationsrådet har tillsammans en viktig uppgift att göra Sverige bättre på organ- och vävnadsdonation. Historiskt har Socialstyrelsen och Donationsrådet inte arbetat så nära som man nu gör, men sedan Socialstyrelsens omorganisation 1 januari 2010, är Donationsrådet med ledamöter knutet till Socialstyrelsen som ett rådgivande råd, där Socialstyrelsen leder och driver det donationsfrämjande arbetet. Te x t : Ch a r l o t t e Mö l l e r Charlotte Möller, verksamhetsansvarig, Donationsrådet, Socialstyrelsen. Fo t o: An n -So f i Ro s e n k v i s t NjurFunk nr

14 Engagerade sjuksköterskor får hedersutmärkelse Ann-Christin Croon och Annika Wolfbrandt, transplantationskoordinatorer i Stockholm respektive Göteborg, har inför Europeiska Donationsdagen den 22 oktober utsetts till 2011-års hedersmedlemmar i Livet som Gåva. råder en allvarlig organbrist i Sverige och det dör patienter på väntelistan varje år. Transplantationskoordinatorernas arbete är en viktig länk i kedjan för att organdonationer ska komma till stånd. Utdelning vid Storkyrkan i Stockholm Utdelningsceremonin ägde rum vid Storkyrkan i Stockholm lördagen den 22 oktober. Riksdagsledamoten Penilla Gunther (KD), själv hjärttransplanterad sedan fyra år, delade ut hederspriserna till Ann-Christin Croon och Annika Wolfbrandt. Annika Wolfbrandt och Ann-Christin Croon vid Storkyrkan i Stockholm där utdelningsceremonin ägde rum. Båda har i sina yrkesroller under många år visat ett starkt engagemang och entusiasm för både patienter och transplantationsverksamheten. De har även på olika sätt aktivt verkat för att fler människor i landet ska göra sin vilja till organdonation känd. Hedersutmärkelsen utdelades första gången 2003 och tilldelas personer, som under lång tid visat ett djupt personligt engagemang för dona tion av organ och vävnader utöver vad som förväntas i deras yrkesutövning. Hedersmedlemmar 2011 Ann-Christin Croon har arbetat längst i Sverige som transplantationskoordinator. I sitt arbete på Karolinska Universitetssjukhuset har hon under många och under långa jourpass samordnat organdonationer och rest ut till olika sjukhus, både dag som natt, och assisterat vid organuttagningar. Däremellan har Ann-Christin Croon hållit i utbildningar och informationsträffar för sjukvårdspersonal, studenter, skolelever och allmänheten, många gånger utanför sitt ordinarie arbetsschema. Annika Wolfbrandt slutade sin tjänst i somras efter närmare 20 år som transplantationskoordinator på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon har precis som Ann-Christin Croon haft ett brinnande intresse och engagemang för sitt arbete och uppfyller kriterierna med råge för att utses till hedersmedlem i Livet som Gåva. Annika Wolfbrandt har nu valt att lämna koordinatorsyrket, vilket beklagas av många inom transplantationsområdet i hela landet. Det Tidigare utsedda hedersmedlemmar I samband med Europeiska Donationsdagen den 4 oktober 2003 instiftades ett hedersmedlemskap i samverkansgruppen, som tilldelas personer som under lång tid visat ett djupt personligt engagemang för dona tion av organ och vävnader. Tidigare har följande hedersmedlemmar utsetts: Håkan Gäbel, transplantationskirurg, sakkunnig på Socialstyrelsen i Stockholm, utsågs till hedersmedlem den 4 oktober Christer Nilsson, intensivvårdsläkare i Karlskrona, utsågs till hedersmedlem den 18 september Folke Schött, f d landstinsgsråd, Stockholm, utsågs postumt till hedersmedlem den 14 oktober Jutta Kjaerbeck, specialistsjuksköterska vid Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, utsågs till hedersmedlem den 13 oktober Lars Engqvist, landshövding i Jönköpings län, tidigare socialminister, utsågs till hedersmedlem den 13 oktober Daniel Brattgård, sjukhuspräst på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, utsågs till hedersmedlem den 18 oktober Ulrika Lorentzon, patientkoordinator på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, samt Christina Bergström, transplantationskoordinator på Akademiska sjukhuset i Uppsala, utsågs till hedersmedlemmar den 4 oktober Margareta Sanner, psykolog och docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, utsågs till hedersmedlem den 23 oktober Te x t : Hå k a n He d m a n Or d f ö r a n d e i Li v e t so m Gå v a 14 NjurFunk nr

15 Donatorer tackades med träd I Uppsala planterades i år ett minnesträd för att hedra alla dem som donerat organ och vävnad för att hjälpa andra till ett nytt liv. För andra året i rad arrangerades en donationsvecka vid Akademiska sjukhuset oktober. Det hölls öppna föreläsningar i Grönwallsalen, Blå Korset och Hedstrandsalen för personal och allmänhet om framsteg inom transplantationsteknik samt utdelning av donationskort vid huvudentrén. Som tack till alla givare planterades ett träd mellan ingång 50 och Blå Korset. Det känns fint att få plantera ett träd för att hedra alla dem som donerat organ eller vävnad. Transplantationer är ett viktigt profilområde för Akademiska sjukhuset. Varje gång man passerar trädet påminns man om vikten av att ta ställning i denna fråga, sade t.f. sjukhusdirektör Björn Ragnarsson. På skylten står det: Gåvan som räddar liv. Trädet planterades 2011 till minne av alla som donerat organ och vävnad för att hjälpa andra till ett nytt liv. Te x t o c h fo t o: Ha n n e s Lj u n g h a l l r e d a k t ö r Ko m m u n i k a t i o n s av d e l n i n g e n A k a d e m i s k a s j u k h u s e t Upp s a l a Bildtext: Tf sjukhusdirektör Björn Ragnarsson och Lars Bäckman, sektionschef för organtransplantation, planterade ett träd som symboliskt tack till alla som donerat vävnad och organ. Livet som Gåva samverkan för donation av organ och vävnader Livet som Gåva har till syfte att få människor i Sverige att ta ställning för donation av organ och vävnader. Gruppen skall genom olika informationsinsatser öka kunskapen hos allmänheten om de positiva effekterna av transplantationer, samt undanröja missuppfattningar om donation av organ och vävnader. Samverkansgruppen konstituerades formellt den 26 september 1997 och består av följande medlemsorganisationer: Diabetesföreningen i Stockholms län Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Hjärtebarnsförbundet Idrottsföreningen för transplanterade Njurförbundet Riksförbundet Cystisk Fibros Riksförbundet för Leversjuka Svensk Gastroenterologisk Förening (invaldes 2010) Svensk Njurmedicinsk förening Svensk Transplantationsförening Svenska Diabetesförbundet Transplanterades förening Viking, Riksföreningen för Hjärt-Lungtransplanterade NjurFunk nr

16 Informationsaktiviteter regionalt Donationsveckan ur Sydsveriges perspektiv T.v. Ansvariga vid informationsaktiviteterna i Karlskrona i Blekinge. Fr.v. Göran Gustafsson, Njurföreningen i Sydsverige, donationsansvarige läkaren Marie Vennerud, Eva Trossö-Jertelius, njurdonator, donationsansv sköterska Christel Henriksson, Ingrid Lindeman, njurdonator. Under donationsveckan engagerade sig våra medlemmar med aktiviteter på de flesta sjukhus i området. Ja, det var inte bara på sjukhus. På vissa orter, bl.a. i Halmstad, var man ute och hade aktiviteter på köpcentra. Överallt märkte vi att intresset för vår information var stort! Som exempel på detta är att på tre dagar i Helsingborg på lasarettet lämnade vi - tillsammans med intensivårdsläkare och njursjuksköterskor - ut ca 700 donationskort, samt mycket information om Njurförbundet och om vår förening. I Karlskrona: Efter önskemål från intensivvårdsavdelningen stod vi (njurdonatorer, njurtransplanterad, i år en från hjärt-lungsjukas förening, personal från IVA och njursidan), i Centrallasarettets entréhall måndag till torsdag. Vi delade ut ca 1500 donationskort samt informerade om vikten av att donera sina or-gan den dagen man inte behöver dem längre. Aktiviteterna lockade massmedia att göra reportage från veckan i Karlskrona! P4 Radio Blekinge gjorde ett direktreportage från vår hörna, med donationsansvariga läkaren Marie Svennerud, och donationsansvariga sköterskan Christel Henriksson, Eva Trossö-Jertelius njurdonator samt undertecknad. I Kristianstad hade man tillsammans med IVA läkare och personal från njurkliniken information på i sjukhusets centralhall. Intresset var stort från såväl patienter som besökare och personal. Även i Kristianstad delades många donationskort ut. I Kristianstad anordnade föreningen ett bokbord en dag, med våra medlemmar och med personal från sjukhusets olika avdelningar. Intresset och nyfikenheten var stor om donation och om vår verksamhet. I Vellinge, på biblioteket, hade vi möjlighet att under hela oktober månad ha en utställning med information om vår förenings verksamhet, samt om organdonation. Även här var intresset stort! I Helsingborg hade föreningen på Donationsdagen bjudit in Sjukhusprästen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Daniel Brattgård och överläkaren K G Prytz.Helsingborg. Daniel Brattgård talade om etiken kring Transplantation, medan K G Prytz talade om situationen före och efter Transplantation. Tyvärr var uppslutningen från våra medlemmar eller vårdpersonal inte så stor. Föreläsningarna avslutades med att föreningen överlämnade en gåva till Inger Nordstedt, som donerat en njure till sin make Lasse! Ytterligare fyra donatorer var inbjudna för att få en gåva som uppskattning för deras välvilja att donera en njure, men kunde inte närvara för att ta emot den. På Eurostop i Halmstad, ett köpcentrum, hade föreningen ett informationsbord, där vi spred kunskap om dels donation dels om föreningens verksamhet. På de flesta håll uppmärksammades våra aktiviteter av massmedia, från såväl lokaltidningar som de olika lokalradiostationerna, bl.a. ett hemma hos reportage, där Inger och Lasse Nordstedt blev intervjuade som givare och mottagare av njure. De regionala TV-stationerna gjorde på många håll program tillsammans med representanter från vår förening där de intervjuade medlemmar som var transplanterade. Huvudargumentet som vi använde var att alla har möjlighet att få ett organ på resan genom livet upp till 70 år. Därför är det viktigt att donera sina organ och vävnader. Det bör vara en självklarhet. Te x t : Ro l f Ma t t i s s o n V o r d f. Nj u r f ö r e n i n g e n i Sy d s v e r i g e Th.Daniel Brattgård, Inger Nordstedt och KG. Prütz vid information i Helsingborg. 16 NjurFunk nr

17 Donationsinformation i Örebro Njurföreningen Örebro län deltog i de nationella informationsaktiviteterna genom att fredagen den 21 och lördagen den 22 oktober stå utanför apoteket vid USÖ (Universitetssjukhuset) för att informera allmänheten om vikten av att ta ställning till organdonation. Vi var sammanlagt 8 medlemmar som delade upp oss under de två dagarna. Vi hade Stefan informerar intresserad besökare vid informationsaktiviteter i Örebro. ställt upp en roll-up och vi hade ett bord uppställt fyllt av olika informationsbroschyrer som vi delade ut. Vi deladnaturligtvis även ut donationskort som vi uppmanade folk att fylla i och (förhoppningsvis!!) förklara sig positiva till att donera sina organ och att ständigt bära med sig kortet i plånboken. Vi noterade att de flesta personer vi kom i kontakt med egentligen är positiva till att donera sina organ. Dessvärre kunde vi också konstatera att det var många, som inte på något vis gjort sin inställning klar. Under dessa båda dagar delade vi ut sammanlagt 325 donationskort. Vi gavs tillfälle att verkligen tala med folk och informera. Några personer anmälde sig också direkt till donationsregistret via den dator/läsplatta, som vi hade med oss, och som var uppkopplad direkt mot donationsregistret. Utöver detta fick vi också möjlighet att under hela donationsveckan utnyttja skyltfönstret vid IUC (Ideellt Utvecklingscentrum i Örebro), mycket centralt beläget på Storgatan i Örebro. Vi skyltade med roll-ups, affischer, tröjor och annat som handlade om organdonation och att man måste ta ställning. Det skall också sägas att vårt landsting har bidragit med bra informationsinsatser under donationsveckan. Nästa år hoppas vi på att göra någon informationsinsats tillsammans med landstinget. Nästa föreningsaktivitet blir julbordet den 1:a advent Te x t o c h fo t o: Pe r Zi m m e r m a n Or d f ö r a n d e i Nj u r f ö r e n i n g e n Ör e b r o l ä n Nj u r f ö r e n i n g e n Ör e b r o l ä n Donationsveckan i Sörmland I Sörmland har vi under donationsveckan varit ganska flitigt representerade. Tillsammans med Hjärtklubben Viking stod vi i entrèn på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Personal på dialysen och njurmedicin, som hade tid och möjlighet, fanns också där. Intresset från allmänheten var stort och många ställde frågor och fick förhoppningsvis svar på det mesta. Vi lyckades dela ut 900 donationskort. På lördagen var vi också representerade i Katrineholm och Nyköping, där lyckades vi dela ut 600 donationskort. Vi tycker att det har varit en bra vecka med mycket frågor och att människor verkligen tar ställning. Te x t : Hå k a n Jo h a n s s o n o r d f ö r a n d e i Nj u r f ö r e n i n g e n i Sö r m l a n d Anna, donationsansvarig läkare, förbereder sig för intervju vid informationsaktiviteter i Eskilstuna i Sörmland. NjurFunk nr

18 Förbundets gruppresa till Kreta 2011 Under en rad år har Njurförbundet årligen arrangerat en gruppresa utomland för hemodialyserande och deras närstående. Årets resa gick till Kreta och intresset var större än tidigare år. Resan leddes av Tina Pajunen och Åsa Torstensson, som är ett beprövat par, efter att ha lett resor i förbundets regi tidigare. Fyra avreseorter Denna gång hade vi fyra avreseplatser, på torsdagen åkte resenärer från Malmö och Köpenhamn, medan de från Arlanda och Landvetter reste ner på söndagen. Men det var en glad samling som träffades på en välkomstinformation på måndagen, där Tina och Åsa gick igenom de två veckornas erbjudande av utflykter, men också vad gällde dialyserna. Aktiviteter fanns det gott om på hotellområdet liksom på stranden, som ligger i direkt anslutning till hotellområdet. Rikt utbud av aktiviteter De aktiviteter som många deltog i var bl a vattengympa, där flera av våra deltagare var med. En aktivitet som försiggick på stranden var boule, där jubelropen blandades med djupa suckar. Vi hade bl a landskamper mellan Sverige och Schweiz/England. Vi hade Micke Pajunen i våra lag, han var en baddare att lägga sina klot rätt, så poängen gick till oss. På kvällarna anordnade hotellet många olika aktiviteter som ex bingo, kareoke, frågesport och andra lättsamma aktiviteter. Micke höll oss fotbolls- och hockeyintresserade uppdaterade om hur det gick hemma i Sverige. Det var inte bara våra resenärer som deltog i de olika aktiviteterna, utan hotellets övriga gäster deltog naturligtvis också. Vi bjöds också på Grekisk afton. Hotellet hade fantastisk mat På hotellet hade vi All inclusive, vilket innebar att vi hade all mat och dryck inbakat i priset, Detta märker man ute i samhället. Många smårestauranter har fått slå igen, p.g.a. vikande besöksunderlag. Den enes bröd..! Maten på hotellet var helt fantastisk, med många rätter att välja på vid samtliga måltider. Farligt för kalorijägarna. Men samtidigt erbjöd stranden till långa och sköna promenader, som kunde hjälpa till att ta bort en del av kalorierna. Samling i poolbaren för gemensam middag. 18 NjurFunk nr

19 Sevärdheter och utflykter Trots att vi var på sydliga breddgrader kunde vi inte undvika ett par regndagar, men det var faktiskt skönt att koppla av från stranden och ägna sig åt andra aktiviteter, som ex att åka till Heraklion närmaste staden för att shoppa, men också att studera alla mycket gamla byggnader. Man kunde även åka till det fantastiska Knossos, en arkeologisk fyndort på Kreta, 5 km sydöst om Heraklion, bl.a. omfattande lämningar av den minoiska kulturens största palats, först undersökt (och delvis rekonstruerat) under ledning av Arthur Evans. Den äldsta bebyggelsen (ca 6000 f.kr.) på Kefalakullen i Knossos har visat sig vara öns största kända stenåldersby (till ytan större än det senare palatset). Bosättningen har avsatt upp till 7 m tjocka kulturlager. En brunn och flera enkla hus vittnar om fortsatt bosättning under tidig bronsålder (ca f.kr.). På Knossos finns också världens äldsta landsväg! En av dagarna ägnades åt utflykt. nämligen till Rethymon som är vacker stad med en gammal stadskärna med trånga små gränder. Lunchen åt vi i den lilla byn Kourona vid Kretas största insjö, Lake Kourona. Sista stoppet var vid munkklostret Arkadi. Under den kretenska kampen för frihet mot turkarna kom klostret att bli centrum för motståndsrörelsen. Klostret byggdes på 1300-talet med formen av en fästning. Kyrkan stod färdig Vi hade en svensk guide under hela dagen, som berättade mycket om Kreta. Enligt henne finns det ca 34 milj olivträd på Kreta. Så gott som alla kretensare äger sina egna olivträd. Så här på hösten är oliverna färdiga att skördas. Ett tungt arbete eftersom träden växer på bergssluttningarna. Gemensam middag En av kvällarna ordnade vi en gemensam middag, som vi kunde genomföra med god hjälp av restaurangens personal. Det är inte så lätt att genomföra ett sådant arrangemang för 38 personer, med ett hundratal andra gäster som propsar på sina platser i matsalarna. Men det lyckades, och jag tror att de flesta var nöjda med arrangemanget och samvaron. Sköna bad Vi badade naturligtvis också, varmt och skönt i vattnet, som var klart och skimrande turkosblått. Enda nackdelen var en ganska brant vall att bestiga, när man skulle ta sig upp ur vattnet. På hotellområdet ligger också en fin pool, som många utnyttjade. Dialyserna Dialyskliniken Mesogeios ligger i Gazi (ca 10 minuter med taxi från vårt hotell i Amoudara), är helt fantastisk med trevlig personal, som alla talar engelska. Vi dialyserande åkte iväg för dialys kl 1700 och dialyserade 4-5 timmar. På kliniken fanns det alltid minst två läkare, som kontrollerade oss med jämna mellanrum under dialysen. Upptäckte läkaren något t.ex. ett sår så behandlades detta omgående, för att följas upp vid varje dialystillfälle. Detta uppskattades av oss dialyspatienter. På dialysklinikerna i Sverige kan gå en månad mellan att man får samtal med en läkare! Till sist ett stort Tack till Tina och Åsa för en väl genomförd resa! Vidare ett tack till alla reskamrater för en fin gemenskap! Te x t : Ro l f o Yv o n n e Ma t t i s s o n Fo t o: Ei n o Pa j u n e n Boulespel lockade många av deltagarna. Stadsvandring i Rethymon med svensk guide. NjurFunk nr

20 Utlysning av 2012 års bidrag ur Njurfonden Njurfonden är Njurförbundets forskningsfond som årligen utdelar bidrag till vetenskapliga forskningsprojekt inom njurmedicin och transplantation. Projekten kan ha medicinsk, social eller psykologisk inriktning och skall bedrivas i Sverige års utdelning uppgick till kronor. Beredning av inkomna ansökningar sker i nära samverkan med Svensk Njurmedicinsk Förening och Svensk Transplantationsförening I samband med 2012 års utdelning utlyses ett speciellt forskningsbidrag på kronor till Tommy och Gösta Anderssons minne för forskning som berör njurtransplantationer med levande donator. Ansökan sker på särskild blankett. Ansökan i sex exemplar och skall vara Njurförbundet tillhanda senast den 31 mars Ansökan per fax eller e-post accepteras i undantagsfall. Om ansökan är författad på engelska skall en svensk sammanfattning av projektet bifogas ansökan. Ansökningsblanketter rekvireras från Njurförbundets kansli eller via Njurförbundet Box Sundbyberg Tel , fax , e-post. Hemsida: 20 NjurFunk nr

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen lockade många deltagare. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2010 Årgång 37

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen lockade många deltagare. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2010 Årgång 37 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nationella Njurkonferensen lockade många deltagare Nummer 2, 2010 Årgång 37 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta peritonealdialysprodukter Annons Fresenius

Läs mer

INFObladet. Nya. 2014 nr 2

INFObladet. Nya. 2014 nr 2 Nya INFObladet 2014 nr 2 Njurförbundet Västsverige inbjuder till föreningsmöte, 18 oktober kl 9.30, på Scandic Crown, Göteborg, med tema Dina rättigheter när du är sjuk Dagen startar med kaffe klockan

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Styrelsen för Njurförbundet Västsverige får härmed lämna följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet var vid årets slut 880 (föregående år 975) Huvuddelen

Läs mer

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll Inledning 3 Förbundets organisation 3 Information 4 Förbundets fonder 6 Intressepolitik 8 Ungdomsverksamheten 11 Barn- och föräldraverksamheten 11 Rehabilitering

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Årgång 2011 Nr 3 september Något av innehållet i detta nr: särskild inbjudan på sid 16. Vad mer finns att läsa i detta nummer? sid 2-3 sid 4 sid 3-9

Årgång 2011 Nr 3 september Något av innehållet i detta nr: särskild inbjudan på sid 16. Vad mer finns att läsa i detta nummer? sid 2-3 sid 4 sid 3-9 1 T-Journalen Årgång 2011 Något av innehållet i detta nr: Nr 3 september Varför denna bild på vårt vackra slott? På sid 16 kan Du läsa mer om den medlemsträff som äger rum lördagen den 8 oktober med rundvandring

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Prostatacancerföreningen Viktor Inledning Verksamhetsberättelse 2011 Prostatacancerföreningen Viktor, vars främsta uppgift är att ge stöd till män som drabbats av prostatacancer och till deras anhöriga,

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010 Styrelsen för Njurföreningen i Västsverige får härmed lämna följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE 1 NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE Verksamhetsberättelse 2008 Styrelsen för Njurföreningen i Västsverige får härmed avge följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet var vid årets slut

Läs mer

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40 Njurfunk Tidning för Njurförbundet God Jul och Gott Nytt År! Nummer 4, 2013 Årgång 40 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma 2013-02-15

Läs mer

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Gambro 50 år Dialysbehandlingen utvecklades från 1964 - sid 10 Nummer 4, 2014 Årgång

Läs mer

År 2015 Nr 1 februari

År 2015 Nr 1 februari 1 T-Journalen År 2015 Vinterfrukt? Nr 1 februari Foto: Per Z OBS!! På sid 11 finns inbjudan till ÅRSMÖTE söndag den 8 mars kl. 12.00! Med detta nummer medskickas även inbetalningskort för medlemsavgift

Läs mer

Njurfunk. Donation och transplantation - tema för seminarium i samband med förbundsstämman. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2011 Årgång 38

Njurfunk. Donation och transplantation - tema för seminarium i samband med förbundsstämman. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2011 Årgång 38 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Donation och transplantation - tema för seminarium i samband med förbundsstämman Nummer 2, 2011 Årgång 38 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta peritonealdialysprodukter

Läs mer

VIKING. VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2010

VIKING. VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2010 VIKING VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2010 Föreningen Föreningens namn är VIKING-Riksföreningen för Hjärt- Lungtransplanterade (RFHLT). Viking är en riksförening inom Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Föreningen

Läs mer

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Utredningens direktiv... 14 1.3 Syfte...

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Njurfunk. Dags att ändra lagen om organtransplantationer. Tidning för Njurförbundet

Njurfunk. Dags att ändra lagen om organtransplantationer. Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Dags att ändra lagen om organtransplantationer - läs debattartikel av Torbjörn Tännsjö och ledaren av Håkan Hedman Nummer 3, 2010 Årgång 37 Digital Center AB Peritonealdialys

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Willefonden. Wilhelm Foundation

Willefonden. Wilhelm Foundation Wilhelm Foundation Willefonden Utomlands kallar vi Willefonden för Wilhelm Foundation För att Willefonden ska kunna hjälpa barnen med odiagnostiserade hjärnsjukdomar behöver vi visa upp och berätta om

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 Verksamhetsberättelse 2009 Styrelsen för Njurföreningen i Västsverige får härmed lämna följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet var vid årets slut 995 (föregående år 1002) Huvuddelen

Läs mer

Tidning från Riksförbundet för Njursjuka

Tidning från Riksförbundet för Njursjuka Årgång 33 Nummer 1 År 2006 Tidning från Riksförbundet för Njursjuka Donationsrådet startar sitt arbete När kroppen sviker kan det innebära en kris Pionjär i njursjukvården som njursjuk Sexualfunktion hos

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Årsredovisning 2014 Verksamhetsberättelse 2014

Årsredovisning 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 1 Innehåll Inledning 3 Förbundets organisation 3 Information 4 Förbundets fonder 6 Intressepolitik 8 Ungdomsverksamheten 10 Barn- och föräldraverksamheten 11 Rehabilitering 11

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19. Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19. Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19 Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36 Nummer 3, 2012 Årgång 39 Det är ditt liv, det är ditt

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Nationella Njurkonferensen 2012 i Göteborg. NjurFunk nr 3 2012 19

Nationella Njurkonferensen 2012 i Göteborg. NjurFunk nr 3 2012 19 2012 i Göteborg NjurFunk nr 3 2012 19 Nationella Njurkonferensen i Göteborg För åttonde gången arrangerade regionföreningen i Väst Sverige i samarbete med Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010

SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010 SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010 Den Sjunde Nationella Njurkonferensen är lyckligen genomförd! Rekordmånga deltagare, utmärkt program och god stämning präglade mötet. Många synpunkter kommer fram

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Njurfunk. Tidning för Njurförbundet. Nummer 1, 2012 Årgång 39. Omslag Njurfunk 1-2012.indd 1 2012-03-06 13:46:39

Njurfunk. Tidning för Njurförbundet. Nummer 1, 2012 Årgång 39. Omslag Njurfunk 1-2012.indd 1 2012-03-06 13:46:39 - Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nummer 1, 2012 Årgång 39 Omslag Njurfunk 1-2012.indd 1 2012-03-06 13:46:39 Digital Center AB Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första

Läs mer

Njurfunk. Sommarveckan - ger njursjuka barn och ungdomar och deras familjer gemenskap och erfarenhetsutbyte. Tidning för Njurförbundet

Njurfunk. Sommarveckan - ger njursjuka barn och ungdomar och deras familjer gemenskap och erfarenhetsutbyte. Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Sommarveckan - ger njursjuka barn och ungdomar och deras familjer gemenskap och erfarenhetsutbyte Nummer 3, 2009 Årgång 36 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

STYRELSEN Föreningens styrelse har under det gångna verksamhetsåret haft följande sammansättning:

STYRELSEN Föreningens styrelse har under det gångna verksamhetsåret haft följande sammansättning: VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Styrelsen för Barnlängtan lämnar härmed följande berättelse för den verksamhet som bedrivits inom föreningen under tiden 1 januari - 12 december, 2013 STYRELSEN Föreningens styrelse

Läs mer

till Kristianstads Zontaklubb Medlemsmöte onsdagen 8 oktober 2014 kl. 18.30

till Kristianstads Zontaklubb Medlemsmöte onsdagen 8 oktober 2014 kl. 18.30 KALLELSE till Kristianstads Zontaklubb Medlemsmöte onsdagen 8 oktober 2014 kl. 18.30 Plats: Samling på Rådhuset, därefter Grand Hotel. OBS! Styrelsen påminner vänligen om beslutet att öka mötesavgiften

Läs mer

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj Njursjuk RNj informerar Riksförbundet för Njursjuka - RNj 2 Njursjuk Njursjuk RNj informerar Publikationer utgivna i samma serie: Njurtransplantation, RNj informerar, utgiven 1996 ISBN 91-86776-12-6 Att

Läs mer

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister

Läs mer

Årsberättelse 2013. Tobias Registret förvaltas och administreras av Stockholm Care AB, som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag.

Årsberättelse 2013. Tobias Registret förvaltas och administreras av Stockholm Care AB, som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag. Inledning Årsberättelse Tobias Registret, Sveriges nationella register för potentiella givare av blodbildande stamceller, invigdes den 19 maj 1992. Registret namngavs efter Tobias som avled i en blodbristsjukdom

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Narkolepsiföreningen Sverige NFS 802460-6967

Verksamhetsberättelse. Narkolepsiföreningen Sverige NFS 802460-6967 Verksamhetsberättelse för Narkolepsiföreningen Sverige NFS 802460-6967 Räkenskapsåret 2011-05-19-2011-12-31 Innan föreningen bildas Under hösten och vintern 2009-2010 genomförde svenska staten en massvaccination

Läs mer

Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg

Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg 21-22 april 2006 Sedan 1998 har Njurföreningen i Västsverige arrangerat Nationella Njurkonferensen vartannat år i Göteborg. Initiativtagare är docent Jarl Ahlmén

Läs mer

Nyhetsbrev. Skånes stamningsförening. Ny styrelse nya tag! Kalendarium våren/sommaren 2014

Nyhetsbrev. Skånes stamningsförening. Ny styrelse nya tag! Kalendarium våren/sommaren 2014 Skånes stamningsförening Nyhetsbrev Maj 2014 årgång 15 nr 2 Ny styrelse nya tag! Årsmöte valde ny styrelse i februari. Det innebär att Johan Ascard är ny ordförande och efterträder Anders Olsson, som avgick

Läs mer

Medlemsbladet 4. En aktiv Viking-höst. Kunglig glans över tr ansplantationsjubiléet VIKING RIKSFÖRENINGEN FÖR HJÄRT- LUNGTRANSPLANTERADE INNEHÅLL SID

Medlemsbladet 4. En aktiv Viking-höst. Kunglig glans över tr ansplantationsjubiléet VIKING RIKSFÖRENINGEN FÖR HJÄRT- LUNGTRANSPLANTERADE INNEHÅLL SID Medlemsbladet RIKSFÖRENINGEN FÖR HJÄRT- LUNGTRANSPLANTERADE 01 Kunglig glans över tr ansplantationsjubiléet En aktiv Viking-höst INNEHÅLL SID Kansli: Viking - Riksföreningen för Hjärt- Lungtransplanterade

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Njurfunk Tidning för Njurförbundet

Njurfunk Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet World Transplant Games - en upplevelse och succé Nummer 3, 2011 Årgång 38 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta peritonealdialysprodukter Annons Fresenius Fresenius

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2009 Årgång 35

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2009 Årgång 35 Njurfunk Tidning för Njurförbundet God Jul och Gott Nytt År! Nummer 4, 2009 Årgång 35 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta peritonealdialysprodukter Annons Fresenius Ny! Fresenius Medical Cares

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Vår huvudsponsor Program Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Yvonne Lundholm 2014-10-01 STORT TACK till våra sponsorer Huvudsponsor Fresenius Medical Amgen Hospira Nordic MSD Baxter/Gambro

Läs mer

PROTOKOLL. Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte. Tid Torsdagen den 21 september 2006. Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006

PROTOKOLL. Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte. Tid Torsdagen den 21 september 2006. Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006 PROTOKOLL Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte Tid Torsdagen den 21 september 2006 Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006 Närvarande Styrelsen: Birgitta Gruvfält, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Jag heter Veronica och har precis avslutat mitt 16 veckor långa utbyte på sjuksköterskeprogrammet i Morgantown, West Virginia. Utbytet innefattade

Läs mer

Nr 1 2011 Årgång 20 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR TUBERÖS SKLEROS. Innehåller inbjudan till sommarens familjehelg

Nr 1 2011 Årgång 20 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR TUBERÖS SKLEROS. Innehåller inbjudan till sommarens familjehelg Nr 1 2011 Årgång 20 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR TUBERÖS SKLEROS Innehåller inbjudan till sommarens familjehelg Fakta om TS Tuberös skleros (TS) är en genetisk sjukdom med mycket varierande symtom. En person

Läs mer

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 Psykiatriveckan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, NSPH, (H)järnkoll samt Kommun- och Landstingspsykiatrin i Blekinge. PSYKIATRIVECKAN 2014,

Läs mer

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Anmäl er redan idag och ta del av boka-tidigt-priset! Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Att se patientens egenvårdsförmåga och ge stöd utan att ta över! Ökad livskvalitet med

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Christer fick diabetes efter njurtransplantationen. Årgång 34 Nummer 1 År 2007. Tidning från Riksförbundet för Njursjuka. Gästdialyskostnaderna

Christer fick diabetes efter njurtransplantationen. Årgång 34 Nummer 1 År 2007. Tidning från Riksförbundet för Njursjuka. Gästdialyskostnaderna Årgång 34 Nummer 1 År 2007 Tidning från Riksförbundet för Njursjuka Gästdialyskostnaderna inom landet varierar mycket Symphony - Internationell studie om medicinering efter transplantation Forum - om organdonation

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet 2001. Kliniken erbjuder en tilltalande,

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar.

För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar. För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar. För dig som är patient För att din vistelse hos oss ska bli så bra som möjlig, följer här information som

Läs mer

HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Oscar Edentoft Max Lundberg Bertil Nilsson Sofia Olandersson Anders Sanell Per-Ola Ulvenblad

HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Oscar Edentoft Max Lundberg Bertil Nilsson Sofia Olandersson Anders Sanell Per-Ola Ulvenblad Närvarande ledamöter Övriga närvarande Eva Berggren Oscar Edentoft Max Lundberg Bertil Nilsson Sofia Olandersson Anders Sanell Henrik Barth Jennie Wagnemark sekreterare 1.Godkännande av dagordning. Dagordningen

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag den 22 januari 2010 NORRBOTTEN Kvinna blir präst i Övertorneå Birgitta Pirhonen blir präst i Övertorneå. I torsdags bestämde kyrkorådet i Övertorneå att hon får jobbet. Det

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer