NR 4:2012 HäR trivs eleverna FyRa FRågOR till StatSSeKReteRaRe BeRtiL ÖStBeRg SKOLFORUM 2012 Läget i programråden

Transkript

1 NR 4:2012 Här trivs eleverna fyra frågor till statssekreterare Bertil Östberg SKOLFORUM 2012 Läget i programråden

2 Dialogen kan och måste bli bättre! Under årtionden har vi i Sverige diskuterat vikten av en fungerande dialog mellan skola och bransch. Utredning efter utredning har genomförts och visst har det skett framsteg, bland annat genom införandet av obligatoriska lokala programråd. En enkät som MYN nyligen genomfört visar att sådana existerar i stor utsträckning. Enkäten visar att det finns arbetsgivarrepresentanter med i över 90 procent av de lokala programråd som är kopplade till respondenternas skolor. Undersökningen visar samtidigt på att det finns en förbättringspotential när det gäller representanter från fack och politiken. Välfungerande skolor har i stort sett alltid en bra dialog med den lokala/regionala branschen. Sådana skolor attraherar ofta också fler elever. Jag hör tyvärr alltför ofta om skolor och företag som under många år fungerat parallellt med varandra på orten de har faktiskt haft ett direkt beroendeförhållande till varandra utan att någonsin träffats. Än mindre har de diskuterat hur de tillsammans ska hitta lösningar på problem som är av gemensam natur. Det är egentligen märkligt för det är först när människor börjar prata med varandra och skapa förståelse för varandras behov, utmaningar och målbilder som ömsesidiga mervärden kommer upp i dagen. Med allt detta som utgångspunkt hävdar jag att det finns behov av att såväl initiera som utveckla och behålla dialogen skola och bransch. Och jag tror vi måste koncentrera resurserna på att få människor att träffas. I många fall helt enkelt för att för första gången prata med varandra. Det är av det skälet jag tror på att inrätta och med skattemedel finansiera utbildningskoordinatorer vars uppdrag skulle vara att se till att skapa just möten mellan skola och bransch. Att se till att 1+1 blir tre! Statssekreterare Bertil Östberg har nyligen fått del av de här tankarna och uttryckt att de tar med sig förslaget till diskussionen om den fortsatta utvecklingen av svensk yrkesutbildning. Jag håller tummarna! Slutprovet 2012 I våras deltog nära avgångselever från 135 skolor i motorbranschens slutprov. Den klass som lyckades få bäst resultat på slutprovet kom från Ängelholm Valhall College. Klassen hade ett medelvärde på 91,2 poäng, strax följt av Haraldsbogymnasiet i Falun med 90,5 poäng och därefter Ullvigymnsiet i Köping med 89,5 poäng. Samtliga klasser bestod av elever på inriktningen personbilsmekaniker. I december får de avgångselever som inte klarade provet eller som av någon anledning inte kunde skriva det i våras en ny chans. För mer info, gå in på Studie- och premieresan års studie- och premieresa gick till racingbanan Santa Pod i England i september. Att få åka med på studie- och premieresan är belöningen för de elever som får bäst poäng på årets slutprov. Resan sponsras delvis av motorbranschföretag och olika läns motorbranschföreningar. Caj Luoma, ordförande i Motorbranschens yrkesnämnder caj.luoma@transportgruppen.se Bilproffs.se ges ut av MYN och LYN (Motorbranschens- och Lackerarnas yrkesnämnder). Har du synpunkter eller tips? Kontakta oss gärna på info@bilproffs.se Redaktionsråd: Bo Andersson, Benny Wallin, Caj Luoma, Louise Ribbing, Per Svensson, Patrik Svensson, Lotta Forss, Rose-Marie Olsson. Ansvarig utgivare: Caj Luoma, MYN, tel Redaktör: Louise Ribbing (texter om inget annat anges). Grafisk form: Lisa Leander Ahlgren. Omslagsfoto: Jens Sjunnesson. Tryck: S-M Ewert AB. Läget i programråden De områden som skolorna kände att de och företagen behövde mest stöttning inom var: Motorbranschens yrkesnämnder vill arbeta aktivt för att bidra till ett väl fungerande samarbete i programråden. För att få information om hur nuläget ser ut har en enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades till 181 skolor och 104 besvarade frågorna. Av dessa skolor uppger 84 procent att de har ett programråd, antingen gemensamt för alla FT-inriktningar (56%) eller ett för respektive inriktning (28%). Ytterligare några skolor hade ett programråd för transportinriktningen och ett för mekanikerinriktningarna. Närmare 80 procent av skolorna har ett samarbetsavtal. Det vanligaste är att programråden träffas två gånger per år (66%) eller fyra gånger per år (17%) och de viktigaste frågorna för programråden anges vara utbildningskvalitet, APL-platser och APL-handledarkompetens. Antal utbildningsplatser 22% Rekrytering av elever till skolan 66% Utbildningens mål 33% APL-platser 57% APL-handledarkompetens 65% APL-handledarresurser 54% Uppföljning av APL 38,5% Arbetsmiljö- och miljöfrågor 38,5 % Försäkringsfrågor 13% Ekonomiska resurser 36% Utbildningens kvalitet 49,5% Motorbranschens arbetskraftsbehov 58% Övrigt 10% % 2

3 Foto: Jens Sjunnesson SKOLFORUM 2012 Skolforum 2012 lockade nära fyrahundra yrkeslärare, skolledare, branschrepresentanter och utställare från hela landet. Under ett intensivt dygn kunde deltagarna lyssna till föreläsningar, delta i runda bordssamtal, nätverka med varandra och få inspiration, information och ny kunskap från företagare och branschfolk. Skolforum inleddes med en paneldebatt under ledning av journalisten Lennart Ekdahl. Temat var Skolan, politiken, näringslivet kan vi tillfredsställa alla? I panelen fanns statssekreteraren vid Utbildningsdepartementet, Bertil Östberg, rektorn på Elov Lindälvs gymnasium i Kungsbacka, Bonny Wernersson, samt företagsrepresentanterna Richard Granqvist från Frigoscandia och Per-Arne Lund från VGS Utbildningscentrum. Mattelyft och högre lön Bertil Östberg började med att berätta att regeringen högprioriterar utbildningsfrågorna. Det är väldigt viktigt att eleverna lär sig mer och att vi får ut fler ur grundskolan med behörighet till de nationella programmen. De ungdomar som är arbetslösa i dag är främst de som inte har gått ut gymnasiet. För att komma till rätta med detta problem vill regeringen bland annat att det blir mindre eget arbete i klassrummen framöver, att matematikkunskaperna blir bättre genom det så kallade Mattelyftet och att lärarna får större möjligheter att bli förstelärare med ett lönelyft på cirka kronor. Snudd på rymdingenjörer Efter dessa utfästelser började själva paneldiskussionen. Richard Granqvist inledde med att understryka det stora behovet av lastbilsförare. Det utbildas för få i förhållande till behovet. Det leder till brist på förare framöver. Det är samma tendens inom andra yrkesutbildningar och det är oroande. Per-Arne Lund instämde: Vi växer, har vakanser att fylla och många som är på väg att gå i pension. Jag blir fundersam när jag ser förslag från politiker att korta utbildningen till ett år. När jag frågar mina tekniklärare om standarden på de elever som kommer från gymnasiet så är de eniga, standarden har gått ner. Däremot är kraven högre i dag. En modern bil är snudd på en rymdraket. Jag får inte ihop ekvationen! Bonny Wernersson höll med: Vi måste höja ribban och kunna visa på möjligheterna inom branschen, visa att det går att göra karriär. Annars kommer motiverade ungdomar att söka sig någon annanstans, de är inte dummare än så. Utbyggnad av yrkeshögskolan Bertil Östberg framhöll att intresset för yrkesutbildning är betingat av konjunkturen och att det varit en lågkonjunktur sedan 2008 som påverkar söktrycket. Men vi ska göra större satsningar när det gäller information om yrkesutbildning, både från Skolverkets håll men även genom studieoch yrkesvägledarna. Vi ska också bygga ut yrkeshögskolan, men det absolut viktigaste är att fler tar sig igenom gymnasiet. Vårt förslag om en ettårig yrkesutbildning kommer inte att konkurrera med de treåriga programmen utan är ett alternativ för de som inte klarar det individuella programmet att ändå få en utbildning och vettig sysselsättning. Skärpning från båda håll Kompetenskraven från näringslivet ökar, men hur inriktad och specialiserad ska egentligen gymnasieutbildningen vara, undrade Lennart Ekdahl. Per-Arne Lund berättade att en spetsmekaniker utbildas cirka 75 dagar under tre år för att få den kompetens som krävs på företaget. Det kan naturligtvis skolan aldrig leverera. Jag vet att resurserna är begränsade. Därför behövs ett nära och bra samarbete med arbetslivet. Vem måste skärpa sig för att förbättra kontakten mellan skola och arbetsliv, frågade Lennart Ekdahl. Richard Granqvist tyckte att det är ett gemensamt ansvarstagande. Själv var han lite förvånad över att ingen skola i regionen någonsin tagit kontakt med företaget. Nu har jag själv tagit kontakt med skolorna för att de ska få information om vårt behov och veta att vi vill ha ett samarbete med dem. Jag har bemötts mycket positivt. Bertil Östberg påminde om att branscherna var mycket involverade när den nya gymnasieskolan utformades och att de har haft ett stort inflytande på vilka program som erbjuds. Detta ska vara flexibelt och kunna ändras över tid när behov uppstår eller försvinner. Nationella och lokala programråd har inrättats för att stimulera kontakterna mellan skola och näringsliv. Men staten kan bara göra en del, branscherna måste också göra sitt, påpekade han. När vi hör att det är svårt för skolorna att ordna apl-platser, hur intresserade är egentligen branschen då, frågade han retoriskt men underströk samtidigt vikten av att branscherna även fortsättningsvis har stort inflytande på utbildningsfrågorna. Morötter och länkar Avslutningsvis ville moderatorn att debattdeltagarna formulerade varsitt önskemål till Bertil Östberg. Per-Arne Lund tvekade inte: Bilbranschen genomgår en snabb utveckling. Skjut till pengar så att skolorna kan investera i material och annat som behövs för att hålla jämna steg med tekniken. Som det är nu är det helt enkelt för stor skillnad på tekniken i skolan och på arbetsplatserna. Bonny Wernersson upprepade sin önskan om tydligare karriärvägar. Det måste finnas en tydlig morot, både status- och lönemässigt. Richard Granqvist föreslog en satsning på länkar mellan näringsliv och skola, ungefär som de regionala projektledare som finns inom TYA. Bertil Östberg mötte panelens önskemål med en upprepning av de satsningar som regeringen ämnar göra framöver: Vi kommer att satsa på en utbyggnad av yrkeshögskolan, på lärare, på tätare kontakter inom ramen för de lokala programråden där vi hoppas på samarbete och på handledarutbildning på arbetsplatserna där skolorna ska kunna söka bidrag. Vi tror även att yrkestävlingar kan vara ett sätt att höja statusen. 3

4 Paneldebatt Runda bordssamtal Deltagarröster om Skol Daniel Siglert, lärare inom karosseri på Fredrika Bremergymnasiet, Haninge. Det här är första gången jag är med på Skolforum. Jag har besökt en del intressanta föreläsningar, bland annat om yrkeshögskola för bilskadereparatörer. Det tror jag är ett bra sätt för att få in spetskompetens i branschen, att möjligheten finns att plugga vidare inom området. Kjell Anund, lärare i fordonsteknik vid Anders Ljungstedts gymnasium, men med på Skolforum som representant för Gleerups bokförlag. Jag har skrivit läromedel sedan 1990, bland annat boken Fordonsteknisk grundkurs och Prestanda Bas. Fordonsteknik tillsammans med Sven Larsson. Skolforum är helt rätt plats för oss att visa våra produkter. Vi träffar mycket nytt folk och här kan fler upptäcka våra böcker. Brian Clacey, KW Bruun, föreläsare i ämnet Elsäkerhet vid arbete med el- och hybridbilar. Det har varit roligt att vara med, jag har fått mycket feedback på föreläsningen och det är så kul med lärarnas entusiasm. Jag har varit med på Skolforum tidigare och jag tycker att det är ett väldigt trevligt tillfälle att träffa gamla bekanta inom lärarkåren och branschen. Johannes Ståhl, lärare inom lastbilsteknik, Anderstorpsskolan i Skellefteå. Det är första gången jag är med och jag har uppskattat det mycket. Dels utställningen, att få se nytt material, men också nätverkandet, att få träffa kollegor från hela landet, utbyta erfarenheter och knyta kontakter. Runda bords-samtalet tyckte jag gav mycket. Den viktigaste skolfrågan just nu tycker jag är huvudmannaskapet. Jag tror på att förstatliga skolan igen. Om inte de pengarna som satsas från regeringens sida är öronmärkta går de direkt in i den kommunala budgeten och då får jag aldrig se de pengarna, det är i alla fall min erfarenhet. 4

5 Foto: Jens Sjunnesson forum 2012 Utställning Lars Wedin, med på Skolforum som representant i programrådet för Praktiska Gymnasiet i Karlstad. Jag har varit med på Skolforum tjugo gånger, men tidigare i egenskap av utställare för mitt företag Sun Maskin. I år är jag med tillsammans med resten av representanterna i programrådet som jag sitter i. Jag tycker att Skolforum är ett bra tillfälle för programråden att sätta sig in i utbildarnas verklighet och vad som händer inom området. Det är bra föreläsningar och här kan de som utbildar få relevant information. Magnus Jacobsson och Anders Bergström (t.h.), yrkeslärare för personbil, plåt och lack vid Nösnäsgymnasiet i Stenungssund. Vi har båda varit med på Skolforum flera gånger tidigare. Det är ett jättebra tillfälle att träffa branschfolk och kollegor. Här kan vi prata gemensamma intressen och problem vad gäller yrken och skolan. Det är bra att vi kan stämma av att vi jobbar åt samma håll och att man uppfattar information från till exempel Skolverket och Skolinspektionen på rätt sätt, säger Anders. Det här är ett bra sätt att få kontakter med företag och branschen. Vi behöver de kontakterna för att kunna utbilda för framtiden. Bara under den här konferensen har jag träffat flera företag som ska besöka vår skola framöver, berättar Magnus. Det är nyttigt att träffa läromedelsproducenterna också, vi kan diskutera vad som saknas och vad som är bra. Skolforum är en jättebra form för att träffa andra, det är vår enda chans att träffa kollegor från hela landet, säger Anders. Den viktigaste utbildningsfrågan just nu tycker jag är att man måste börja med satsningar långt tidigare och arbeta med att stimulera lusten att lära. Det är för långt gånget när de är 16 år och saknar baskunskaper. Dessutom tycker jag att det är viktigt med möjligheter till vidareutbildning så att fordons- och transportprogrammet blir en attraktiv utbildning, tycker Magnus. Linda Wolf, avdelningschef och företagskontakt på Edströmska gymnasiet i Västerås. Det är första gången jag är med på Skolforum. Jag tycker att det är bra att vi träffas, diskuterar utbildningsfrågor och att branschen engagerar sig. Ett bra initiativ! Vi har många viktiga saker att prata om, jag tänker bland annat på hur vi ska gå från yrkesförberedande utbildning till att vara ett yrkesprogram och samtidigt kunna fostra eleverna och ge de mjuka värdena som ingår i till exempel service och kundvård, helt enkelt hur vi ska gå tillväga för att göra eleverna till goda medarbetare. Skola och bransch måste synka ihop sig. Jag tror på statligt finansierade koordinatorer. Själva har vi haft en enorm hjälp av MRF i Västmanland. Generellt är det väldigt viktigt att stärka banden mellan skolorna och branschen och det skulle dessa koordinatorer kunna hjälpa till med lokalt ute i landet. 5

6 Foto: Jens Sjunnesson 1Vilket ansvar har regeringen för att stimulera intresset för yrkesutbildning? Vilket uppdrag har Skolverket i det sammanhanget? Alla inblandade har ett intresse av att korrekt information om yrken, yrkesvägar och yrkesutbildning sprids. Vi gör nu en satsning på studie- och yrkesvägledarna för att eleverna ska få bättre information. Sedan har skolorna och branscherna också ett ansvar. I slutändan är det branschernas ansvar att se till att deras yrken är attraktiva. 2MYN tror på inrättandet av statliga utbildningskoordinatorer vars uppgift är att initiera och utveckla dialogen mellan skola och näringsliv. Din respons på det? Vi funderar ständigt på hur vi kan utveckla yrkesutbildningen och kontakterna mellan skola och arbetsliv och vi har gjort en del saker inom det området, men det finns säkert mer att göra. Det här är ett intressant förslag som vi definitivt tar med oss i våra fortsatta diskussioner. 3Hur ska yrkeslärarna hänga med i teknikutvecklingen med kr/individ och år till kompetensutveckling? Nej, vi tror inte att det är tillräckligt men vi vill visa att det är viktigt med kompetensutveckling och därför har vi avsatt dessa pengar som ett stöd, tidigare var det noll kronor från statligt håll. Man ska komma ihåg att kompetensutvecklingen är huvudmännens ansvar, alltså kommunernas, det är de som måste se till att detta fungerar. 4Frågor till statssekreterare Bertil Östberg 4Undersökningar visar att cirka 60 procent av anmälda arbeten till Arbetsförmedlingen förutsätter innehav av B-körkort. Bör inte körkortsutbildningen ingå i gymnasieskolan? De elever som utbildar sig till yrken där körning är en del av jobbet, till exempel lastbilsförare, ska kunna få körkort inom ramen för utbildningen. Men de som jobbar inom exempelvis vården eller som elektriker och där körkort visserligen kanske underlättar att få jobb, men inte krävs för yrket, där tycker vi att det är ett för långtgående ansvar. Det måste de klara själva. 6

7 Här trivs eleverna Nifsarpsskolan byggdes från grunden 1999 när utbildningen flyttade från Eksjö till närliggande industriområdet Nifsarp. Lärarna var i hög grad involverade i byggprocessen och har lyckats nå målet att få en ljus och luftig skola. Foto: Jens Sjunnesson Vi tänkte på sådant som vi själva tycker är viktigt på en arbetsplats. Dels att lokalerna fungerar för verksamheten, dels att det är luftigt och ljust. Vi har arbetat med att det ska vara bra stämning här så att eleverna trivs. Nöjda elever är ju våra bästa ambassadörer, säger Jan Börstell som är lärare i fordonsteknik. Och det verkar som om lärarna och skolledningen har lyckats. Skolan har inga problem med att fylla utbildningsplatserna och ungefär 90 procent av eleverna har jobb samma dag som de slutar skolan. På Nifsarpsskolan finns ingen vaktmästare, eleverna tar hand om skolan och diskuterar gemensamt kring de regler som ska gälla. Treorna fostrar ettorna och eleverna lär sig snabbt att ta ansvar. När alla tar hand om skolan blir det ingen skadegörelse. Jan Börstell, yrkeslärare. Det fungerar faktiskt, intygar Jan Börstell och det bekräftas av Robert Scholander som tog studenten från Nifsarpsskolan 2011 och som idag arbetar som mekaniker på Atteviks i Nässjö. Jag tyckte att skolan var jättebra, det förekom inga bråk och ingen skadegörelse och utbildningen gav en bra grund att stå på. Sofia Arebo rektor på skolan sedan fem år. Hon tror att skolan är framgångsrik inom sitt område för att man koncentrerar sig på några få, viktiga saker och gör dem bra. Det är oerhört viktigt med en gemensam kärna, en tydlig och klar vision, som alla medarbetare delar och som man lägger tid på att trumma in och diskutera hur vi ska göra för att nå. Hon anser att det är en stor fördel att enheten är liten och självstyrande och att alla lärare är heltidsanställda. Samtliga ämneslärare får en grundlig genomgång vad som gäller i arbetslivet för de elever som går fordonsoch transportprogrammet. Yrkeslärarna uppmuntras till att göra yrkespraktik men ska också vara väl förtrogna med vad kursplanen i svenska och religion innehåller, för att få en helhet i utbildningen. Vi strävar efter att ha en så verklighetsnära utbildning som möjligt. Det innebär att vi får titta lite extra i föreskrifter och planer för att hitta friutrymmen som vi kan använda för att åstadkomma det. Det gäller att vara lite kreativ, säger Sofia Arebo. En annan viktig sak som poängteras för alla som kommer i kontakt med skolan är trivsel. Sofia Arebo, rektor på skolan. Vi tänker på skolan som en arbetsplats. Eleverna ska i möjligaste mån hanteras som vuxna och få ta ansvar. Därför kan de också vara med och bestämma hur de vill att det ska vara i skolan. Nifsarpsskolan är en friskola med drygt 200 elever. Verksamheten bygger på tre filosofier: 1. Det ska vara roligt att gå till skolan! Med det menas att utbildningen ska vara meningsfull, det ska kännas tryggt på skolan och miljön ska vara trevlig och trivsam. 2. Bra branschkontakter. Det är viktigt med kontakt och dialog för att veta vad branschen vill att eleverna ska kunna när de går ut skolan och så att eleverna får bra praktikplatser. Företag vistas ofta i skolan för utbildning i företagssponsrade lektionssalar. 3. Verklighetsbaserad utbildning. Här får eleverna ta hand om hela processen, inte bara öva på enstaka delar av ett fordon. Classic Car Week Ett antal fordonselever och unga yrkesverksamma engagerades i årets klassiska bilprojekt. Bilen, en Volvo PV , auktionerades slutligen ut för kronor i samband med Classic Car Week i Rättvik. Pengarna gick oavkortat till BRIS. Projektet började redan under våren 2012 då ett femtontal elever på BOJO Utbildningar i Mjölby som en del av utbildningen arbetade i två månader med att besikta och åtgärda den nyinköpta PV:n. Därefter deltog bilen i Midnattsolsrallyt i Västerås i klassen Regularity. Under rallyt fick handplockade gästmekaniker tillsammans med en yrkeslärare träna på och agera i ett serviceteam. Efter rallyt togs bilen upp till Classic Car Week och den verkstad som upprättats där. Tre SM-medaljörer från kommande yrkeslandslag, förstärkta med Albin från TV-programmet Gran Turismo, gjorde under en vecka Volvon till en unik rallyklassiker designad av Ari Harjunpää. Detta är tredje året i rad som Bilproffs.se engagerar sig i detta projekt. Syftet är att marknadsföra fordons- och transportprogrammet och våra yrken vid tillfällen som lockar både publik och media. 7

8 Avs. Motorbraschens yrkesnämnder Box 5384, STOCKHOLM Nytt material Bronsmedalj i EuroSkills Personbilsmekanikern Tobias Persson kom på tredjeplats och tilldelades en eftertraktad bronsmedalj efter tre tuffa tävlingsdagar i EuroSkills Foto: Benny Wallin Vepor och roll ups Motorbranschens yrkesnämnder har tagit fram ett antal vepor och roll ups som kan användas vid öppet hus och liknande arrangemang. Veporna är 80x200 cm med metallöljetter i hörnen och fåll runtom, roll-upsen är 85x200 cm och har materialkassett i aluminium. Dessa har marknadsförts till skolorna för möjlighet att beställa fram till och med oktober. Yrkesnämnderna har ett antal roll ups och vepor för utlåning. Vid intresse, vänligen kontakta Rose-Marie Olsson, e-post: rose-marie.olsson@transportgruppen.se Rekryteringsfilmer på gång Just nu produceras sex olika filmer som ska locka ungdomar till fordons- och transportprogrammet och därefter till följande yrken: Personbilsmekaniker Fordonslackerare Bilskadereparatör Lastbilsmekaniker Maskinmekaniker Reservdelsspecialist Filmerna har ett brett användningsområde i syfte att informera och attrahera ungdomar att söka yrkesutbildningar där alla utbildningsvägarna leder till en framtidsbransch med många valmöjligheter. Mässor och evenemang Bilproffs.se har deltagit på olika mässor och evenemang under sommaren, bland annat på Vallåkraträffen och Lastbilsmässan på Elmia. Syftet är att marknadsföra fordons- och transportprogrammet och motorbranschens yrken. Besökarna har kunnat delta i kamremsbytartävling och prova på motivlackering, båda aktiviteterna lockar folk och är mycket uppskattade. Alla i det svenska laget med sammanlagt sex deltagare lyckades ta medalj av någon valör, ett riktigt gott betyg både till deltagarna och svensk yrkesutbildning! Tobias Persson tog studenten 2010 från Valhall college i Ängelholm. Då lyckades han få högst poäng på slutprovet. I maj i år vann han Yrkes-SM och det var så han blev uttagen för att tävla i EuroSkills. Min tidigare yrkeslärare tipsade mig om Yrkes-SM och jag kände att jag ville se hur jag skulle klara mig i ett praktiskt prov också, det var därför jag ställde upp. Det är kul att jämföra sina kunskaper med andra genom tävlingar av olika slag. Ett stort grattis till Tobias Persson och hans tränare, yrkesläraren Jan Börstell, till vardags verksam vid Nifsarpsskolan i Eksjö. Nu väntar ytterligare hårdträning inför Yrkes-VM i Leipzig Lycka till! Foto: Jens Sjunnesson 8