S L U T R A P P O R T. Tryggve. Vård och omvårdnad oberoende av tid och plats

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "S L U T R A P P O R T. Tryggve. Vård och omvårdnad oberoende av tid och plats"

Transkript

1 S L U T R A P P O R T Tryggve Vård och omvårdnad oberoende av tid och plats

2 Tryggve är namnet på ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för hälsovård, sjukvård och omvårdnad. Namnet Tryggve har projektet fått av uttrycket trygg ve, som enligt viss landsortsdialekt egentligen betyder trygg med. Projektets har bedrivits under 2,5 år och avslutades den 31 december Tryggve är finansierat av EU:s program Mål 1 samt kompetenscentrumet CDH, Centrum för distansöverbryggande hälso- och sjukvård, vid Luleå tekniska universitet. CDH/universitetet har fungerat som projektägare och administrerat projektet. Parter i CDH och på så sätt även finansiärer av projektet är förutom universitetet, Institutionen för hälsovetenskap som är knutet till universitetet, Norrbottens läns landsting, Luleå kommun, Bodens kommun, TietoEnator och Telia. Tryggve har omfattat sju delprojekt från rehabilitering och träning till föräldrastöd och stöd i olika vård- och omvårdnadssituationer, men även utveckling av mobila tekniklösningar. Målet har varit att utveckla metoder och teknik som skapar tryggare och säkrare vård och omvårdnad anpassad efter medborgarnas och verksamheternas behov. Deltagare i projektet har varit verksamhetspersonal inom vård och omvårdnad, vårdtagare och boende liksom deras anhöriga samt tekniker, konsulter och forskare från universitet och näringsliv. Förutom den här gemensamma slutrapporten har projektrapporter tagits fram för respektive delprojekt. För den som vill veta mera eller fördjupa sig i de olika delprojekten hänvisas till någon av följande kontaktpersoner: CDH Verksamhetsledare Anders Granström. Luleå tekniska universitet , eller anders.granstrom@ltu.se Tryggve Projektledare Lars Persson, TietoEnator Trigon AB , eller lars.persson@tietoenator.com Sjukgymnastik på distans för axelopererade Sjukgymnast Lisbeth Eriksson, Sunderby sjukhus , eller lisbeth.eriksson@nll.se Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka Sjukgymnast Susanne Andersson, Sunderby sjukhus , eller susanne.b.andersson@nll.se Tidig hemgång efter barns födelse med stöd av IT-teknik Barnmorska Inger Lindberg, Institutionen för hälsovetenskap, LTU , eller inger.lindberg@ltu.se Stöd i föräldraskap med hjälp av IT-teknik Universitetsadjunkt Kerstin Nyström, Institutionen för hälsovetenskap, LTU eller kerstin.nystrom@ltu.se Digital informationsöverföring som stöd vid bedömning på distans i ett äldreboende Distriktsläkare Johan Alsén, Luleå vårdcentral eller johan.alsen@nll.se alt. Irene Nilsson, Fyrens äldreboende eller irene.nilsson@soc.lulea.se Distansöverbryggande teknik inom vård och omvårdnad Universitetslektor Siv Söderberg, Institutionen för hälsovetenskap, LTU , eller siv.soderberg@ltu.se Utveckling av plattform för mobil teknisk lösning Lektor Per Lindgren, EISLAB, LTU , eller per.lindgren@ltu.se

3 Innehållsförteckning 4 Modern teknik skapar nya förutsättningar inom vård och omvårdnad 5 Sju olika delprojekt 6-7 Sjukgymnastik på distans för axelopererade 8-9 Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka Tidig hemgång efter barns födelse med stöd av IT-teknik Stöd i föräldraskap med hjälp av IT-teknik Digital informationsöverföring som stöd vid bedömning på distans i ett äldreboende Distansöverbryggande teknik inom vård och omvårdnad 18 Utveckling av plattform för mobil teknisk lösning 19 Information och marknadsföring 20 Fortsatta mått och steg 21 Projektets kostnader

4 Modern teknik skapar nya förutsättningar inom vård och omvårdnad Dagens avancerade teknik skapar oanade möjligheter att använda nya metoder och lösningar inom vård och omvårdnad. Inte minst gäller det i vården och omhändertagandet av äldre som kommer att kräva allt mer av samhällets resurser. Fler människor lever längre och många vill bo kvar hemma. Men modern teknik är naturligtvis ett betydelsefullt verktyg inom allt vård- och omvårdnadsarbete. Det kan handla om förebyggande insatser och rehabilitering lika väl som stöd i livets början och slutskede. Genom den moderna teknikens möjligheter att överbrygga avstånd kan nya arbetsformer växa fram. Mycket av framtida vård- och omvårdnadsinsatser kommer att kunna ske i hemmiljö samtidigt som en samverkan mellan olika aktörer underlättas. Det skapar ökad trygghet och livskvalitet liksom en förbättrad arbetsmiljö och effektivare användning av våra gemensamma resurser. Ambitionen med projektet Tryggve har varit att med stöd av distansöverbryggande teknik pröva och testa nya metoder och tillämpningar inom olika verksamheter. En grundläggande tes var att ta avstamp i medborgarnas och verksamheternas behov och lägga en grund där välfärd och teknik kan utvecklas hand i hand på människans villkor. Andra förutsättningar var att ge utrymme för forskningsinsatser som kan bidra till ytterligare mervärden samt skapa förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete inom såväl teknikområdet som vård- och omvårdnadsverksamhet. 4 Modern teknik

5 Sju olika delprojekt Sammanlagt har projektet Tryggve bestått av sju olika delprojekt. De studier och försök som genomförts har omfattat flera målgrupper och berört olika vård- och omvårdnadsmiljöer. Såväl äldre och svårt sjuka som spädbarnsföräldrar och personer i behov av träning och rehabilitering har varit involverade. Personal på sjukhus, vårdcentraler och äldreboenden samt FOU-personal har lett och deltagit i aktiviteterna med stöd och konsultinsatser från näringslivet. Resultaten av aktiviteterna har genomgående varit positiva. Hälften av delprojekten bedöms vara nära en implementeringsprocess, även om det återstår en del arbete innan metoderna kan börja användas och bli till rutin i den ordinarie verksamheten. Ett gemensamt resultat av studierna är en långt utvecklad prototyp och plattform för mobila tekniska lösningar som kan användas inom hälsovård, sjukvård och omvårdnad. Utvecklingen av den mobila tekniska plattformen har ingått som ett av delprojekten inom Tryggve. Följande delprojekt har genomförts inom ramen för Tryggve: Sjukgymnastik på distans för axelopererade Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka Tidig hemgång efter barns födelse med stöd av IT-teknik Stöd i föräldraskap med hjälp av IT-teknik Digital informationsöverföring som stöd vid bedömning på distans i ett äldreboende Distansöverbryggande teknik som stöd för svårt sjuka Utveckling av plattform för mobil teknisk lösning I det följande redogörs närmare för varje delprojekt. Delprojekten 6

6 Sjukgymnastik på distans för axelopererade Personer som får varaktiga problem i axlarna kan numera få hjälp genom en så kallad axelartroplastikoperation. Det innebär att axelleden ersätts med en kostgjord led. Operationerna görs på personer som har kroniska besvär med smärta och nedsatt rörlighet. Medelåldern för de som genomgår dessa operationer är 65 år. I Sverige görs omkring 600 axelplastiker per år och genom att antalet äldre blir allt fler kommer också behovet av den här sortens operationer att öka. En mycket rehabiliteringskrävande operation Att sätta in en konstgjord axelled är en mycket komplicerad operation som kräver lång erfarenhet och hög kompetens både hos opererande läkare och rehabiliterande sjukgymnaster. I Norrbotten utförs operationen bara på Sunderby sjukhus, vilket innebär att sjukhuset har hela länet som upptagningsområde. Det i sin tur betyder att det kan bli många långa och besvärande resor under den efterföljande rehabiliteringen. Axelplastik är en av de mest rehabiliteringskrävande operationerna. Regelbunden träning och uppföljning under ledning av kvalificerade sjukgymnaster är avgörande för ett bra operationsresultat. Träningen efter en axeloperation sker så långt möjligt på hemorten med stöd av sjukgymnast från patientens vårdcentral. Trots utbildning av vårdcentralernas sjukgymnaster och ett särskilt framtaget träningsprogram behöver specialutbildade sjukgymnaster på Sunderby sjukhus regelbundet konsulteras. Det sker oftast via telefon och utan att kunna se patienten kan det vara svårt att ta ställning till alla frågor. Inte sällan behöver sjukhusets sjukgymnaster träffa patienten för att kunna avgöra uppkomna problem. Den mest kritiska perioden i rehabiliteringen är 3-6 veckor efter operationen. Videokommunikation ett sätt att utveckla rehabiliteringen Idén med det här delprojektet var att med hjälp av videokommunikation kunna underlätta och förbättra träningen efter en axeloperation. Både sjukgymnast och vid behov även behandlande läkare skulle på det viset via bild och ljud kunna få stöd i sina bedömningar och beslut, utan att behöva träffa patienten. För patienten kan det leda till att träningen i huvudsak kan bedrivas i hemmet, vilket bör skapa ökad trygghet och säkerhet. Andra förväntade effekter med att använda videokommunikation i rehabiliteringsarbetet var färre sjukvårdsbesök, minskat resande och P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Sjukgymnast Lisbeth Eriksson, Sunderby sjukhus Teknisk utrustning: Tandberg 800 videokonferenssystem med inbyggd codec (kan skicka och tolka signaler) Kamera som kan fjärrstyras överhuvudtaget en effektivare användning av samhällets gemensamma resurser. Kort sagt, videokommunikation kan vara en metod som kan utveckla rehabiliteringen efter axelplastiker och liknande operationer. Inledande pilotstudie med goda resultat Delprojektet Sjukgymnastik på distans för axelopererade inleddes som pilotstudie med en deltagande patient. Från sjukvården deltog två sjukgymnaster, en från slutenvården (sjukhuset i Sunderbyn) och en från öppenvården i Luleå. Pilotstudien gick ut på att studera möjligheterna att bedriva effektiv träning med hjälp av distansöverbryggande Mikrofon Fjärrkontroll Två halogen armaturer á 300 watt TV 28 tum på sjukhuset och 20 tum hos patient Kommunikationslösning: ISDN Duo 128 Kb/s 6 Delprojekt - Sjukgymnastik

7 teknik och få en uppfattning om hur metoden upplevs hos patient och personal. Med hjälp av videokonferensutrustning stod sjukgymnast och patient i kontakt med varandra. På det viset kunde patienten på distans se hur rörelserna skulle göras samtidigt som sjukgymnasten kunde studera patienten och se om rörelserna utfördes på ett korrekt sätt. Mellan distansmötena tränade patienten på egen hand. Förutom i förväg fastställda tidpunkter kunde båda parterna ta initiativ till extra möten däremellan. Vid avslutande distansträning kom sjukgymnasten från öppenvården hem till patienten och fick där överrapportering på distans från sjukgymnasten på sjukhuset. De tre gick tillsammans igenom operation, restriktioner, hur träningen förlöpt och framtida träning. Utvärderingen av pilotstudien visade på mycket goda resultat. Patienten fick en klart förbättrad funktion med minskad smärta samt kände ökad delaktighet och livskvalitet efter försöksperioden på två månader. Resultatet var till och med bättre än vad som normalt åstadkommes med traditionell rehabilitering. Deltagande sjukgymnaster upplevde metoden som effektiv och intressant samt användbar även på andra diagnoser och av andra proffesioner. Utvidgad studie med försöks- och kontrollpatienter För att få ett resultat som kan vara underlag för införande av metoden i den ordinarie verksamheten krävs dock försök med fler patienter. Med stöd av de goda erfarenheterna från pilotstudien påbörjades under 2003 en utvidgad studie. Den utvidgade studien omfattar 10 försökspatienter och lika många kontrollpatienter som får behandling på traditionellt sätt. Ambitionen i den utvidgade studien är att hitta annan teknik som är både billigare och flexiblare än de beprövade och ganska kostnadskrävande lösningarna. Kostnadsnivån för att använda distansöverbryggande teknik i vården påverkar naturligtvis också förutsättningarna för en framtida implementering. Den utvidgade studien har inte kunnat avslutas inom ramen för projektet Tryggve. Fram till och med årsskiftet 2003/2004 har omkring hälften av försöken genomförts, det vill säga fem försökspatienter och fem kontrollpatienter har studerats. Resultaten är fortsatt mycket positiva och projektledningen ser också stora möjligheter att använda metoden på andra diagnoser och patientgrupper, inte bara inom ortopedisk verksamhet. Metoden ger betydande nyttoeffekter och besparingar Preliminära beräkningar visar att förkortad vårdtid och minskade resor kan spara upp till kronor per patient. Det betyder per år bara för patienter som genomgår axelplastiker. Till det här ska läggas alla så kallade mjuka faktorer som är svåra att räkna i pengar, exempelvis enklare och bekvämare för patienten, trygghet med hemmet som träningsplats och bättre utnyttjande av personalresurserna. Fortsatta studier kommer att pågå under 2005 och bekostas av CDH. Samtal med landstinget pekar på att metoden successivt kommer att införas i verksamheten när studierna är avslutade. Naturligtvis under förutsättning att den slutliga utvärderingen bekräftar den positiva bild som hittills framkommit. Delprojekt - Sjukgymnastik 7

8 Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka Människor som har kronisk njursvikt är också multisjuka och har nedsatt kondition och muskelstyrka. Det i sin tur leder till trötthet med ett stillasittande och orörligt liv som följd. I takt med att njurfunktionen avtar försämras allmäntillståndet ytterligare och fysisk arbetsförmåga och muskelstyrka kan ligga så lågt som procent av ett normalvärde. Forskning visar att människor med kronisk njursvikt kan öka sin kondition och styrka på samma sätt som friska. På Sahlgrenska sjukhuset ställs krav på att patienterna ska träna regelbundet för att få genomgå transplantation, dels för att klara en transplantation och dels på grund av bristen på organ. Regelbunden träning med stöd av kompetent sjukgymnast Sunderby sjukhus är upptagningsområde för patienter med kronisk njursvikt från hela Norrbotten. Inom njurteamet på sjukhuset finns också den specifika kunskap som behövs för att ta hand om dessa patienter och de problem som deras sjukdom medför. Träning är alltså ett viktigt inslag i behandlingen av kroniskt njursjuka och de behöver ofta kontinuerligt stöd i sin träning av sjukgymnast med särskild kompetens. Genom de långa avstånden i länet kan det vara svårt att ha regelbunden kontakt med alla patienter. Det medför inte sällan att träningen blir lidande och den sjuke blir inaktiv. Med försämrat fysiskt tillstånd minskar också möjligheterna att få en njurtransplantation. Distansöverbryggande teknik i form av videokommunikation kan vara ett sätt att utveckla och förbättra det sjukgymnastiska stödet till denna patientgrupp. Få försök gjorda i världen Delprojektet Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka inleddes med en förstudie för att på så sätt utveckla projektidén, främst på tekniksidan. Under två dagar testades olika typer av ljud-, bild- och ljuslösningar samtidigt som deltagande sjukgymnaster utbildades på användningen av den tekniska utrustningen. Viktiga aspekter vid val av teknisk utrustning var att kunna se patienten i helbild, kunna zooma in patienten i närbild, kunna föra en dialog on-line och kunna fjärrstyra kameran hos patienten (det ovan redovisade delprojektet för patientgruppen axelopererade har haft samma krav och använt samma utrustning). I samband med förstudien gjordes även en omvärldsanalys. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Sjukgymnast Susanne Andersson, Sunderby sjukhus Teknisk utrustning: Tandberg 800 videokonferenssystem med inbyggd codec (kan skicka och tolka signaler) Kamera som kan fjärrstyras Den visade att det genomförts mycket få försök med den här tekniken inom rehabiliteringsområdet. Det var alltså av stort värde att pröva nya metoder och lösningar för att i framtiden kunna möta behovet av träning hos kroniskt njursjuka människor. Studie av patientens upplevelser Fem försökspersoner, fyra kvinnor och en man, valdes ut för att ingå i den pilotstudie som genomfördes. Alla var mellan 34 och 69 år med kronisk njursjukdom. De hade Mikrofon Fjärrkontroll Två halogen armaturer á 100 watt TV 28 tum på sjukhuset och 20 tum hos patient Kommunikationslösning: ISDN med företrädesvis 512 Kb 8 Delprojekt - Fysisk trä ning

9 eget boende och behandlades på njurmottagningen vid Sunderby sjukhus. Det främsta syftet med studien var att ta reda på hur den här gruppen patienter upplever träning på distans med hjälp av videokommunikation. Men även resultatet av träningen skulle följas upp, det vill säga förändringar av de njursjukas fysiska förmåga. Försöken gick till så att var och en av personerna tränade i sitt hem under ledning av kompetent sjukgymnast, som befann sig på Sunderby sjukhus. Genom videouppkopplingen kunde sjukgymnast och patient kommunicera med ljud och bild och instruktioner kunde ges under träningens gång. Träningen innehöll både styrkemoment och konditionsmoment och genomfördes två till tre gånger i veckan under nio veckor med varje patient. Utvärderingen ger metoden bra betyg Studien har utvärderats av en utomstående sjukgymnast för att få en objektiv bedömning. Utvärderingen har gjorts i form av intervjuer med varje försökspatient och följt en vedertagen och beprövad metod. Resultaten av intervjuerna visar på en stor samstämmighet mellan de njursjuka som deltagit i studien. Metoden verkar fungera bra och träningen uppskattades av patienterna. Deras motivation ökade och de stimulerades till mer träning samtidigt som de kände trygghet. Vissa patienter pekar på ovanan att agera inför kamera, en känsla av att känna sig övervakad och rädsla för tekniken. Men ju längre träningen pågick desto mer försvann dessa spänningar. Alla patienter tyckte det var skönt att kunna träna hemma och slippa besvärande resor. Sammanfattningsvis ger utvärderingen metoden ett bra betyg. Fortsatta studier behövs Redan efter den här pilotstudien kan betydande vinster och nytta med metoden förutses. Den distansöverbryggande tekniken minskar avstånden och patienterna kan få kontinuerlig träning med specialutbildad sjukgymnast. Minskat resande sparar pengar och är bra för miljön. Nyttoeffekterna kan mångdubblas genom att använda metoden vid träning och rehabilitering av åtskilligt fler patientgrupper. Men innan tekniken kan lyftas in och börja användas i ordinarie verksamhet behövs en utvidgad studie. Den kommer att omfatta en försöksgrupp och en kontrollgrupp för att kunna jämföra distansträning och traditionell träning för kroniskt njursjuka patienter. Dessutom ska möjligheterna att använda billigare teknik- och kommunikationslösning studeras. Delprojekt - Fysisk trä ning 9

10 Tidig hemgång efter barns födelse med stöd av IT-teknik Omhändertagandet av en nybliven mamma med nyfött barn har genomgått stora förändringar under de senaste 2-3 decennierna. Ny kunskap har påverkat synen på omvårdnaden. Från mitten av 1900-talet fram till 1980-talet vistades mor och barn på BB 5-7 dagar efter förlossningen. Under och 90-talet sjönk medelvårdtiden till 2-3 dygns vistelse och nu kan många åka hem redan samma dag. Begreppet Tidig hemgång används för dem som efter en normal förlossning kan skrivas ut inom tre dygn. Det är numera en väl etablerad vårdform med ett organiserat system för uppföljning och stöd. Modern teknik som stöd vid tidig hemgång Vårdformen tidig hemgång innebär att det är sjukhusets BB-avdelning som har ansvaret för eftervården av mor och barn. För andra som tillbringar längre tid på BB och inte räknas in under tidig hemgång är det distriktssköterskebarnmorskorna på vårdcentralerna som ansvarar för eftervården. Många som lämnar BB tidigt, inte minst de som får sitt första barn, är oroliga och har frågor och funderingar den närmaste tiden efteråt. Det kan gälla allt från amning till hur barnet andas. En del av problemen är inte alltid är så lätta att lösa per telefon och det resulterar inte sällan i att antingen föräldrar och barn åker till sjukhuset eller att barnmorskan gör hembesök. Dagens moderna teknik med möjligheter till avancerade distansöverbryggande bild- och ljudförbindelser skulle kunna fungera som ett bra alternativ eller komplement i barnmorskans arbete vid tidig hemgång från en BB-avdelning. Och samtidigt skapa en ökad trygghet och säkerhet för föräldrarna. Videokontakt kan komplettera personliga möten Deltagare i det här delprojektet har varit barnmorskor från BB-avdelningen på Sunderby sjukhus samt nyblivna föräldrar som uppfyller kriterierna för vårdformen tidig hemgång. Lämpliga och intresserade föräldrar har fåtts fram via information till personalföreträdare på mödrahälsovård och BB-vård samt genom träffar med blivande föräldrar i samband med besök på mödrahälsovården. Sammanlagt har 10 föräldrapar ingått i studien. Innan själva studien påbörjades hölls flera informationssamtal och möten med berörd personal på sjukhuset och vid mödrahälsovården. Tekniktester gjordes och såväl personal som föräldrar fick utbildning i hur den tekniska utrustningen skulle skötas och hur försöken skulle genomföras. Försöken gick till så att föräldrarna när som helst på dygnet kunde koppla upp sig med barnmorska på sjukhuset och via bild- och ljudkontakt ta upp olika frågeställningar. Syftet var att undersöka om IT-teknik kan vara ett komplement/alternativ för nyblivna föräldrar att uppleva trygghet och säkerhet vid tidig hemgång från en BB-avdelning. Positiva resultat och stor uppmärksamhet Utvärderingen av studien är i nuläget ännu inte helt genomförd, men intervjuer med deltagande föräldrar och barnmorskor pekar mest på positiva reaktioner. Föräldrarna ser bilden som en stor tillgång jämfört med telefonsamtal. De har heller inga upplevelser av integritetsintrång. Tekniskt verkar de vara nöjda med bild- och ljudkvalité och de tycker också att den tekniska utrustningen är lätt att använda. Barnmorskorna ser metoden som ett värdefullt komplement i eftervården. Studien har rönt stort intresse från olika media och många förfrågningar har kommit om föreläsningar och deltagande vid seminarier. Projektets resultat kommer att avrapporteras till företrädare inom kvinnosjukvården under våren Erfarenheterna ännu inte tillräckliga Erfarenheterna från det här projektet kommer inte att vara tillräckliga för att metoden ska kunna införas i den ordinarie BB-vården. Det krävs fler studier som också bör omfatta utveckling av en billigare och mer hanterbar utrustning samtidigt som det vore intressant att studera möjligheterna att integrera bild och ljud i journalsystemet. Fortsatta studier kräver också en nära samverkan mellan tekniker och omvårdnadsforskare. Till dessa utvidgade studier kan med fördel knytas utveckling av teknik att mäta bilirubin (gulsot hos nyfödda) transcutant, det vill säga via huden. Det skulle radikalt förenkla mätningen av gulsot genom att resultaten kunde sändas digitalt. Idag krävs blodprov, vilket medför många och besvärliga resor. Betydande besparingar kan göras Även om det krävs erfarenhet från fler försök innan metoden är mogen att införa i verksamheten, råder det ingen tvekan om att den kan leda till betydande ekonomiska besparingar. Bara genom minskade bilresor för barnmor- 10 Delprojekt - Tidig hemgång

11 skor och distriktsköterskebarnmorskor kan landstinget spara pengar. Under 2003 gjordes 400 hembesök till nyblivna föräldrar. Anta att besöken kan reduceras med 1 4 eller hundra besök. Med en uppskattad genomsnittlig tidsåtgång på två timmar per besök blir den årliga besparingen kronor. Då är inte kostnaden för leasingbil och drivmedel inräknade. Men den här metoden är inte bara användbar för eftervården av nyfödda. Det finns säkert fler områden som i framtiden skulle ha nytta av den här metoden, till exempel neonatal vård, psykiatri och hemsjukvård. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Forskarstuderande/barnmorska Inger Lindberg, Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet Teknisk utrustning: Kompakt videokonferensutrustning, Tandberg 500, installerad i specialtillverkad transportbox med inmonterad videoskärm och högtalare hos föräldrarna TV 28 tum på sjukhuset Kommunikationslösning: Bredband Delprojekt - Tidig hemgång 11

12 Stöd i föräldraskap med hjälp av IT-teknik Förebyggande barnhälsovård har en lång tradition i Sverige. Det förebyggande arbetet går ut på att kunna följa barns utveckling och på olika sätt stödja föräldrar i avgörande skeenden av livet. Viktiga mål för barnhälsovården, som formulerades redan 1981 av Socialstyrelsen, är att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp bland barn samt minska skadlig påfrestning för föräldrar och barn. Genom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap ska samhället bidra till att barnen får en allsidig utveckling. Föräldrastöd via nätet Med stöd i föräldraskap menas att förmedla den kunskap och ge det stöd som behövs för att föräldrar ska utveckla sin kompetens och känna sig trygga i sin föräldraroll. Och det gäller från att de väntar barn och under barnets hela uppväxttid. Fler studier på det här området behövs för att få underlag som ytterligare kan stärka och förbättra samspelet mellan föräldrar och barn. Idén med det här delprojektet var att prova och värdera hur modern IT-teknik fungerar som hjälp vid stöd i föräldraskap. Genom att arrangera träffar mellan föräldrar på nätet skulle de via både bild och ljud kunna se och prata med varandra, utan att behöva ta sig till fysiska möten. På så sätt underlättas möjligheterna att mötas och utbyta tankar och erfarenheter med andra föräldrar. Tanken var också att skapa bestående kontakter och ett nätverk som kunde fortsätta att leva efter projektets slut. Dessutom skulle en professionell samtalsledare finnas till hands under mötena som stöd till föräldrarna. Stöd från barnhälsovården Uppläggningen av projektet förankrades först hos barnhälsovårdsöverläkaren. Sedan valdes en lämplig vårdcentral ut med intresserade sjuksköterskor inom barnhälsovården som kunde vara med som samtalsstöd till föräldrarna och överhuvudtaget delta som rådgivare och bollplank under projektets gång. En referensgrupp bildades också. För att få deltagare till projektet informerades blivande föräldrar runt om på olika vårdcentraler i Luleå. Kraven för att få vara med var att de hade dator och bredband i form av lägst ADSL-anslutning. Barnet skulle vara friskt och förlöst på normalt sätt. Både förstagångsföräldrar och föräldrar som hade barn sedan tidigare var välkomna. 12 Delprojekt - Stöd i förä ldraskap

13 En mammagrupp och en pappagrupp Fem föräldrapar valdes ut att ingå i den föräldragrupp som skulle ingå i studien. När gruppen träffades första gången var barnen mellan en och två månader gamla. Det föll sig så småningom naturligt att dela gruppen i en mammagrupp och en pappagrupp. En sjuksköterska från barnhälsovården fungerade som samtalsledare för mammorna. Och en man med erfarenhet från liknande träffar med pappor, men utan sjukvårdsutbildning, engagerades som samtalsledare för papporna. Grupperna träffades först var 14:e dag och sedan var tredje vecka. Sammanlagt genomfördes omkring 10 nätmöten med respektive grupp. Varje träff varade i minuter. Mammorna hade sina möten under dagtid, medan papporna träffades på kvällstid. Utvärdering i form av dagbok och intervjuer Utvärderingen av projektet har gått till så att föräldrarna har fått föra dagbok för varje gång de varit uppkopplade. Enskilda intervjuer har också gjorts vid två tillfällen med var och en av föräldrarna. Dessutom har samtalsledarna har intervjuats efter varje träff. Slutsatser av utvärderingen är att både mammor och pappor tycker att de fått bra stöd och att de haft nytta av att träffas i grupp på det här viset. Det har varit värdefullt att få dela upplevelser och problem med andra. Mammorna har blivit goda vänner och träffas regelbundet. När det gäller tekniken, så har vissa ljudstörningar förekommit ibland och önskemål om större bild har framförts. Fortsatta försök i glesbygd Det känns angeläget att få fortsätta att pröva den här metoden som stöd i föräldraskap och då med föräldrar i ren glesbygd. Med de stora avstånd som är på många håll i Norrbotten har dessa föräldrar små möjligheter till fysiska möten. Då skulle den här metoden med distansöverbryggande teknik kunna vara ett mycket bra alternativ. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Universitetsadjunkt/ forskarstuderande Kerstin Nyström, Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet Teknisk utrustning: Programvaran Marratech Webbkamera Headset med mikrofon Dator på vårdcentral och i hemmen Kommunikationslösning: ADSL Delprojekt - Stöd i förä ldraskap 13

14 Digital informationsöverföring som stöd vid bedömning på distans i ett äldreboende Äldrevården är ett område där det behövs stora insatser såväl när det gäller omvårdnad som hälso- och sjukvård. Andelen äldre ökar också i hela västvärlden och det kräver allt större resurser från samhällets sida. Inom äldrevården är dessutom samspelet mellan kommunala omvårdnads- och sjukvårdsresurser och landstingens primärvård särskilt påtagligt. Det är alltså ett angeläget område för att pröva nya metoder och arbetsprocesser i avsikt att skapa en säkrare, tryggare, flexiblare och effektivare vård och omvårdnad. Resurskrävande äldreboende Fyren/Sundsgården är ett av Luleå kommuns större och mer resurskrävande äldreboenden. Fyren är ett korttidsboende med plats för omkring 40 patienter, medan Sundsgården är ett permanent äldreboende. Det här delprojektet har omfattat Fyrens äldreboende med hela kommunen som upptagningsområde samt Stadsvikens vårdcentral som har det medicinska ansvaret för de boende. Patienterna som kommer till Fyren har permanenta eller tillfälliga sjukdomsbilder som gör dem oförmögna att klara sig själva i det egna boendet. Många kan åka hem efter ett tag, men allt fler kommer direkt från sjukhuset och är i sådant skick att de knappast kan återvända hem till ett eget boende. I avvaktan på plats i permanent boende tas de om hand på Fyren. Konsultation via distansöverbryggande teknik Deltagande personal i den här studien har varit tre sjuksköterskor vid äldreboendet samt en läkare vid berörd vårdcentral. Sjuksköterskorna har ansvar för var sin avdelning, som de besöker varje dag. Det är många frågor och problemställningar som regelbundet tas upp med övrig personal och med anhöriga till de boende. När läkare behöver konsulteras vänder sig sjuksköterskorna i första hand till den huvudansvarige läkaren på Stadsvikens vårdcentral. Projektidén var att ge beslutsstöd på distans med hjälp av dels bild och ljud och dels överföring av vissa medicinska parametrar. På det viset skulle den konsulterande läkaren kunna göra bedömningar och ställa diagnoser, utan att träffa patienten. Det i sin tur borde innebära betydande tidsbesparingar i arbetet genom snabbare konsultationer 14 Delprojekt - Digital informationsöverföring

15 samt färre läkarbesök och mindre besvär för de boende. Andra förväntade resultat av studien var ökad säkerhet och kvalitet i vårdarbetet samt ökad trygghet för de boende. Avancerad mobil enhet Den utrustning som använts i studien har hämtats från USA och varit placerad på Fyren. Utrustningen har bestått av en avancerad mobil enhet bestående av dator, medicinskteknisk utrustning och utrustning för överföring av bild och ljud. Vitala parametrar som temperatur och blodtryck har kunnat mätas samtidigt som läkaren på distans kunnat ta del av EKG och lyssna på hjärta och lungor via ett elektroniskt stetoskop. Enheten har kunnat flyttas mellan de boende efter behov. Kommunikationslösningen mellan kommunens äldreboende och landstingets vårdcentral har bestått av en så kallad krypterad tunnel via kommunens interna nätverk och Internet till landstingets interna nätverk med ett trådlöst radiolan på äldreboendet. Det har inneburit en säker lösning utan risk för intrång från obehöriga, men också en lösning som kan användas i en framtida samverkan mellan aktörerna. I studien ingick också prov med en sensor för att mäta puls och rörelse mobilt över Internet. Sensorn har utvecklats av EIS-lab vid Luleå tekniska universitet. Problem försvårande genomförandet Ambitionsnivån med den här studien var att uppnå resultat som kunde ligga till grund för en implementering i verksamheterna. Försöken kunde dock inte genomföras på det sätt och i den omfattning som var planerat. Det berodde på flera faktorer. Till att börja med drog det ut på tiden att få till stånd kommunikationslösningen mellan kommunen och landstinget. Sedan uppstod problem vid installationen av den mobila enheten på Fyren, som ytterligare komplicerades av att det inte fanns någon support att tillgå på nära håll. Tillsammans bidrog dessa omständigheter till att försöken försenades kraftigt samtidigt som det försvårade för personalen att frigöra tid för projektet. Dessutom medförde säkerhetslösningarna genom sin komplexitet problem både i prestanda och funktionalitet. Och erfarenheten på det här området var inte tillräcklig hos de inblandade organisationerna. Studien har ändå kunnat genomföras på ett bra sätt och gett goda erfarenheter att bygga vidare på. En viktig slutsats är att den prövade tekniska lösningen, det vill säga den mobila enheten från USA, är för komplicerad. För att få genomslag i verksamheten måste tekniken vara enklare och mer användarvänlig. Den puls- och rörelsesensor från EISlab som prövats i försöken bedöms däremot som mycket intressant och blir en viktig del i ett fortsatt utvecklingsarbete av teknik och metoder inom vård och omvårdnad. Plattform för ett nytt projekt Sammanfattningsvis kan konstateras att en samverkan mellan kommun och landsting är av central betydelse i ett framtida vård- och omvårdnadsarbete inom äldrevården. Därför är det viktigt att ta vara på det här delprojektets erfarenheter, kunskaper och utvecklingsarbete. Det är glädjande att det också görs i form av ett nytt projekt, Distansöverbryggande teknik som stöd i samverkan inom äldrevården (SIV), där dessa studier och medverkande aktörer utgör plattform. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvariga för projektet: Distriktsläkare Johan Alsén vid Stadsvikens vårdcentral i Luleå och sjuksköterska Irene Nilsson vid Fyrens äldreboende i Luleå Teknisk utrustning: Mobil enhet från USA bestående av - Dator - Medicinskteknisk utrustning i form av monitor för vitalparametrar (SaO2, temp, blodtryck), ekg utrustning och elektroniskt stetoskop - Utrustning för överföring av bild och ljud Kommunikationslösning: Krypterad VPN-tunnel via Luleå kommuns interna nätverk och Internet till Norrbottens läns landstings interna nätverk med ett trådlöst radiolan på Fyrens äldreboende. Kryptering med hjälp av programvaran SecuRemote och autentifiering med ett så kallat Gold Gard. Övrig använd teknik: Mobil mätning av puls och rörelse via Internet med hjälp av särskilt utvecklad sensor och mobiltelefon. Delprojekt - Digital informationsöverföring 15

16 Distansöverbryggande teknik som stöd för svårt sjuka Behandlingen av svåra och tidigare obotliga sjukdomar utvecklas i snabb takt. Härigenom förändras såväl sjukhusens som primärvårdens och därmed också hemsjukvårdens roll i vårdkedjan. Vårdtiden vid sjukhus har förkortats avsevärt och patienterna skrivs ut som färdigbehandlade samtidigt som de ofta är i sämre skick än tidigare. Det medför ett stort behov av fortsatt avancerad medicinsk och teknisk vård i hemmet och den sker i primärvårdens regi. Många svårt sjuka människor väljer också att bli behandlade hemma ända till slutet av sitt liv. Dramatisk förändring för sjuka och närstående Tidigare studier av personer med svår kronisk sjukdom visar att livet ofta förändras på ett dramatiskt sätt, både för de svårt sjuka och för deras närstående. Hela familjen måste anpassa sig till den nya och förändrade situationen. Dessa studier har aktualiserat frågor om olika sätt att lindra patienternas lidande och stödja och hjälpa närstående. Genom att vård och behandling i allt större utsträckning sker i hemmet får hemsjukvården och därmed distriktssköterskan en viktig och central roll. Mot den här bakgrunden togs initiativ till en studie med syftet att undersöka och testa om och på vilket sätt modern distansöverbryggande teknik kan underlätta och förbättra kommunikationen mellan personer med svår kronisk sjukdom och distriktssköterska. Frågor som skulle undersökas var hur dessa personer upplever IT-stöd som hjälp i kontakten med distriktssköterska. Och på motsvarande sätt hur distriktssköterskan upplever att nyttja IT i det dagliga vård- och omvårdnadsarbetet av svårt sjuka personer. Tillgänglig oberoende av plats Initiativtagare till det här delprojektet har varit avdelningen för omvårdnad vid Institutionen för hälsovetenskap i Boden. Projektet har genomförts i samarbete mellan institutionen och två vårdcentraler i närområdet. Tre distriktssköterskor, två vid den ena vårdcentralen och en vid den andra, och två personer i medelåldern med svår kronisk sjukdom har deltagit i studien. Båda personerna bor hemma och hade sedan tidigare etablerad kontakt med omvårdnadsansvarig distriktssköterska. Studien har gått till så att distriktssköterskan och personen med svår kronisk sjukdom har kunnat stå i kontakt med varandra via en teknik som kallas Rexnet. Den kan beskrivas som ett lättillgängligt och användarvänligt nätverk för kommunikation som skapar ett virtuellt arbetsrum som är tryggt och skyddat från intrång. Distriktssköterskornas arbetsverktyg har varit en dator på arbetsplatsen samt en avancerad mobiltelefon och de svårt kroniskt sjuka har använt dator från hemmet. Kommunikationen mellan distriktssköterska och patient har bestått av textmeddelanden, främst beroende på patienternas talsvårigheter. Genom mobiltelefonen har distriktssköterskan kunnat vara tillgänglig oavsett var hon befunnit sig. Inledande och uppföljande intervjuer Studien inleddes med intervjuer i form av öppna frågor till såväl patienter som distriktssköterskor. Patienterna fick berätta om sitt dagliga liv och vilka känslor de hade inför studien. Deltagande distriktssköterskor fick beskriva hur det är att vårda människor med svåra sjukdomar i hemmiljö och vilka förväntningar de hade inför studien. Studien har sedan följts upp med nya intervjuer. Här har deltagarna fått berätta om hur de upplevt användningen av IT som stöd och komplement i kontakterna. De uppföljande intervjuerna har genomförts efter ett bestämt mönster och på en plats som deltagarna själva fått bestämma. Ökad tillgänglighet och färre hembesök Resultaten av studien visar att deltagande personer med svår kronisk sjukdom upplever att tekniken underlättar 16 Delprojekt - Distansöverbryggande teknik

17 kontakterna med distrikstsköterskan. De behöver inte gå omvägen via vårdcentralens reception för att nå distriktsköterskan. Kommunikationen känns också trygg och säker. Vidare ökar tillgängligheten genom att de kan nå distriktsköterskan när som helst, utan begränsningar till vissa tider. Samtidigt framhålls att tekniken ska ses som ett komplement och inte som en ersättning av de personliga kontakterna. Distriktsköterskornas omdömen är på det hela taget positiva. Vissa tekniska problem innebar störningar i kommunikationen, men det rättades till underhand och i slutfasen fungerade kommunikationen friktionsfritt. Viktiga iakttagelser från deltagande distriktssköterskor är att kontakterna med närstående liksom hembesöken minskat under den tid studien pågick. Det ska ses som positiva tecken och uttryck för en ökad tillgänglighet och trygghet hos patienten. Dessutom upplever distriktssköterskorna att användning av teknik i kommunikationen sparar arbetstid. Enkel och billig metod att införa i verksamheten Slutsatser som kan dras av den här studien är att distansöverbryggande teknik kan skapa möjligheter till högre livskvalitet och en förbättrad omvårdnad för människor med svår kronisk sjukdom. Tekniken ger förutsättningar att utveckla nya arbetsformer och på så sätt bättre ta tillvara resurserna inom primärvården. Metoden sparar tid för distriktssköterskorna samtidigt som patienterna upplever ökad tillgänglighet. Det i sin tur kan medföra mindre behov av kontakter med den övriga sjukvården. Dessutom är metoden enkel att använda och kräver inga dyra investeringar. Fler distriktssköterskor och patienter behöver dock involveras för att få ett säkrare underlag att beräkna nyttoeffekter och ekonomiska besparingar. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Forskarstuderande/sjuksköterska Carina Nilsson, Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet. Teknisk utrustning: Persondatorer vid vårdcentraler och hos berörda patienter. Mobiltelefon Sony Ericsson P800 för distriktssköterskan. Qtek mobiltelefon för distriktssköterskan. Kommunikationslösning: Rexnet 2,0. Delprojekt - Distansöverbryggande teknik 17

18 Plattform för mobil teknisk lösning Parallellt med övriga aktiviteter som bedrivits i projektet Tryggve har pågått utveckling av en plattform för mobila tekniska lösningar. Resultat och erfarenheter från övriga delprojekt har använts i utvecklingsarbetet. Fokus har legat på en produkt som på distans kan mäta puls och rörelse. Men som samtidigt kan utgöra grund för en vidareutveckling av distansöverbryggande tekniklösningar som kan förbättra och effektivisera arbetet inom hälsovård, sjukvård och omvårdnad. I utvecklingen av den här produkten har samverkan och kunskapsutbyte skett ett annat EU-projekt kallat Mobihealth. Ansvarig för utvecklingsarbetet har varit EISLAB vid Luleå tekniska universitet. En utveckling i tre steg Produkten har utvecklats i tre olika steg under benämningarna Pulspilot, Platinum Puls och Platinum +. Den första versionen, Pulspiloten, kan beskrivas som en sensor som används i samverkan med videokonferens mellan en patient och en vårdgivare. Sensorn fästes på patienten och sänder pulsslag via videokonferensutrustningen till vårdgivaren. Den vidare utvecklingen i steg två, Platinum Puls, resulterade i en tekniskt mer avancerad lösning med full mobilitet. Det innebär att sensorn används i samverkan med en mobiltelefon. Sensorn ansluts på patienten och pulsslagen översänds via mobiltelefon till vårdgivaren. Uppkopplad på Internet kan vårdgivaren på sin dator avläsa patientens puls. I det fortsatta utvecklingsarbetet skapades också möjligheter att mäta rörelse. Bland annat kan mottagaren i form av ett rörelsediagram se om en person befinner sig i stående eller liggande ställning. En information som inte minst kan vara mycket viktig och användbar inom äldrevården. Puls- och rörelsesensorn har testats i tidigare beskrivet delprojekt om bedömning på distans i ett äldreboende. Resultatet av det tredje utvecklingssteget, Platinum +, är ingen produkt för användning på fältet, utan en laboratorieprodukt. Den består av ett särskilt framtaget kretskort och ett antal integrerade kretsar specialiserade för utprovning av programvaror i sensorer. Genom Platinum + har ett viktig steg tagits mot utveckling av nästa generations sensorer. Fortsatta utvecklingsinsatser i nytt projekt Den här framtagna plattformen för utveckling av mobila tekniska lösningar ligger i den internationella frontlinjen. Med hjälp av laboratoriets tekniska utvecklingsmiljö kan sensorlösningarna förfinas och vässas. I det ligger också att ta fram sensorer för mätning av andra parametrar. Tanken är att en patient ska kunna utrustas med olika sorts sensorer utifrån sin sjukdomsbild och vård- och omvårdnadsbehov. Fortsatta utvecklingsinsatser planeras i ett nytt EUprojekt som omfattar samverkan mellan kommun och landsting inom äldrevården. Projektet tar avstamp från det ovan beskrivna delprojektet Digital informationsöverföring som stöd vid bedömning på distans i ett äldreboende. Målet är att skapa en så kallad generisk sensor som är liten, billig och har lång drifttid. Den ska ha en enhetlig kommunikation med omvärlden via standardutrustningar som mobiltelefon eller särskilt utvecklad trådansluten kommunikationsutrustning som finns i patientens närhet. Samtidigt ska den kunna samverka med andra sensorer i ett nätverk och samutnyttja omvärldskommunikation. Ambitionen är också att få till stånd en kommersialisering av produkten. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Per Lindgren, EISLAB vid Luleå tekniska universitet Teknisk inriktning: Prototyp för trådlös mätning av puls och rörelse via Internet med hjälp av sensor och mobiltelefon 18 Delprojekt - Mobil plattform

19 EUROPEAN UNION Structural Funds CDH0007 Broschyr_en Sida 1 Information och marknadsföring Under hela projekttiden har stor vikt lagts vid att på bred front informera om och på olika sätt föra ut projektets idéer, erfarenheter och resultat. Information har skett dels internt på deltagarnas arbetsplatser och i deras organisationer och dels externt på möten, föreläsningar och i andra sammanhang. Marknadsföring har skett via media, på stämmor, kongresser och utställningar. Projektet och dess olika aktiviteter har på så sätt fått en stor spridning och uppmärksammats såväl i länet som i övriga landet och internationellt. Dessutom har en broschyr om projektet tagits fram, både på svenska och på engelska. Deltagande i nationella stämmor och konferenser Projektet har varit representerat på flera nationella stämmor och konferenser, såväl genom föreläsningar som genom utställningar. Till utställningarna har särskilt utställningsmaterial producerats i form av rollups och bildspel. På vårdstämman i Stockholm hade projektet ett eget seminarieblock, där alla delprojekten fick tillfälle att presentera sig. Vid Läkarstämman i Stockholm och på mässsan Science & Cyber i Luleå hade projektägaren CDH en utställningsmonter, där Tryggve var ett bärande inslag. Vid båda tillfällena visades också puls- och rörelsesensorn. Dessutom har föreläsningar om Tryggve och dess olika aktiviteter hållits på Socialtjänststämma och ett IT-seminarium i Luleå samt på en konferens om e-hälsa i Piteå. Tryggve har fått betydande uppmärksamhet och rönt stort intresse vid alla dessa tillfällen. Reportage i massmedia Flera av Tryggves delprojekt har fått en omfattande massmedial uppmärksamhet. Främst gäller det Sjukgymnastik på distans för axelopererade, Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka och Tidig hemgång efter barns födelse. Alla tre har haft TV-inslag i Nordnytt och reportage i både dagstidningar och facktidningar. Reportagen har överlag varit genomarbetade och fått stort utrymme och en strategisk plats i tidningar och TV-inslag. Uppmärksamheten i media ledde bland annat till att metoden att rehabilitera axelopererade på distans via bild och ljud visades för statsministern vid hans besök på Sunderby sjukhus. Internationellt deltagande Några av delprojekten har också presenterats i form av föreläsningar vid seminarier på internationella kongresser och konferenser i tre världsdelar. Ett bra betyg åt de studier och aktiviteter som genomförts, eftersom det är stor konkurrens om att få delta som föreläsare vid dessa internationella arrangemang. Bland många ansökningar väljs Tryggve Healthcare Nursing Prevention Rehabilitation Regardless of Time and Place ett antal ämnesområden ut som bedöms vara intressanta ur ett brett internationellt perspektiv. Studien om träning på distans för njursjuka har varit representerad på två stora kongresser. Dels på Sjukgymnasternas världskongress i Barcelona i Spanien och dels på en internationell vårdkongress i Orlando i USA. Vid en internationell hälsokonferens i Brisbane, Australien, deltog ansvariga delprojektledare för Tidig hemgång efter barns födelse och Stöd i föräldraskap. Genom dessa konferenser har Tryggve fått möjlighet att marknadsföra spännande och utvecklingsbara metoder inom vård och omvårdnad samt naturligtvis vårt län och område här uppe i norr. Dessutom har konferenserna gett projektets deltagare lärorika intryck och upplevelser liksom värdefulla internationella kontakter. Det kan få betydelse för deras fortsatta arbete till gagn för hälso- och sjukvården i Norrbotten. Information och marknadsföring 19

20 Fortsatta mått och steg Samtliga studier inom ramen för Tryggve har nått resultat som är värda att bygga vidare på. Trots att alla aktiviteter inte helt kunnat genomföras i den omfattning och på det sätt som ursprungligen planerades har försöken fallit väl ut och metoderna bedöms kunna bli användbara i verksamheten. Samtidigt krävs det fler och fördjupade studier för att kunna driftsätta nya arbetssätt och implementera metoderna i verksamheten. Den beprövade teknik som nyttjats har inte alltid varit så användarvänlig och har även medfört relativt dyra tekniska lösningar. I det fortsatta arbetet behöver ny och billigare teknik prövas. För varje delprojekt finns upprättad en implementeringsplan eller plan för fortsatta mått och steg. Nära en implementering Flera av de genomförda delprojekten bedöms vara nära att kunna påbörja en implementeringsprocess. Det gäller kanske i första hand rehabilitering och träning på distans för axelopererade och njursjuka. Men även studien om tidig hemgång har nått långt. Alla dessa tre studier har också arbetat med likartade tekniklösningar, där bild- och ljudkontakt mellan patient/ föräldrar och sjukvårdspersonal är en bärande del. Mycket arbete har lagts ned på att förankra arbetssättet på olika nivåer i landstingsorganisationen. Fortsatta och kompletterande försök behövs dock för att verifiera metoden och få ett säkrare och definitivt hållbart underlag. När det gäller sjukgymnastik för axelopererade har en utvidgad studie redan påbörjats. För de andra två delprojekten planeras för fortsatta aktiviteter och man hoppas kunna komma igång under Främst är det finansieringen som ännu inte är säkerställd. Goda förutsättningar Övriga delprojekt bedöms också ha en betydande utvecklingspotential med goda förutsättningar att så småningom kunna implementera metoden. Studierna skiljer sig mellan varandra till såväl tekniklösningar som karaktär och omfattning. Två av dem handlar om stödjande insatser till de målgrupper man riktar sig till och i båda fallen bör arbetsmetoden vara rätt enkel och billig att införa. Intresse finns hos berörd vårdcentralspersonal. Studien inom äldrevården bedöms vara så intressant att den utgör grund för ett nytt projekt, där även vidareutveckling av den mobila tekniska lösningen ingår. Något som bidrar till att säkerställa universitets utvecklingsresurser på det här området samtidigt som en framtida kommersialisering av produkten kan innebära nya arbetstillfällen. 20 Fortsatta mått och steg

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

SARAH. Samverkan i vårdprocessen för rationell sjukvård i hemmet. SARAH i ett nötskal

SARAH. Samverkan i vårdprocessen för rationell sjukvård i hemmet. SARAH i ett nötskal SARAH i ett nötskal Allt fler människor får vård i hemmet och det behovet kommer med all säkerhet att öka. Det handlar om äldre och sjuka som vill bo kvar hemma till livets slutskede, men också om vård

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Regionala projektledare. ACTuell Gerodonti 2018 RemoAge. Norrbotten. Projektperiod

Regionala projektledare. ACTuell Gerodonti 2018 RemoAge. Norrbotten. Projektperiod ACTuell Gerodonti 2018 RemoAge Regionala projektledare Projektperiod 150501 180430 Ingela Johansson Region Norrbotten Marja Leena Komulainen Norrbottens kommuner Norrbotten Northern Periphery and Arctic

Läs mer

Video- och distansmöte Handlingsplan

Video- och distansmöte Handlingsplan 1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

SARAH. Samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet. Teamsamverkan med patienten i

SARAH. Samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet. Teamsamverkan med patienten i Samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet Ge patienterna bättre och smidigare vård i hemmet Stödja teamsamverkan inom och mellan vårdorganisationer och vårdföretag Anpassa

Läs mer

Samordnad digital vårdplanering

Samordnad digital vårdplanering Samordnad digital vårdplanering Kommun, vårdcentral och sjukhus i Eksjö Erfarenheter från vårdplanering via video och med nya arbetssätt. Fredrik Sargren, e-hälsostrateg Vad är samordnad vårdplanering

Läs mer

LOGOPEDI PÅ DISTANS behandling i ett virtuellt rum

LOGOPEDI PÅ DISTANS behandling i ett virtuellt rum 1 LOGOPEDI PÅ DISTANS behandling i ett virtuellt rum EU-projekt 2005-05-01 2007-05-31 Utveckling av interaktiva videohjälpmedel och behandlingsmetodik inom logopedisk vård och rehabilitering Käte Alrutz

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Fenomenalt mottagande i media har positionerat Telia som ledande inom e-hälsa DN den 1 januari, 2015 DI den 26 juni,

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3

Läs mer

MVT. Kistamässan

MVT. Kistamässan MVT Kistamässan 170124 RemoAge Projektperiod 150501-180430 Northern Periphery and Arctic Programme (NPA)- Programme Area Norrbotten Kiruna sjukhus 1 hälsocentral + 1 privat 1 kommun Gällivare sjukhus 3

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD Det digitala barnsjukhuset MD, PhD 15 års resa inom SLL förr - nu framtid Perspektiv: Uppbyggnad av en ny verksamhet med nya arbetsformer och IT stöd Sjukvård i hemmet En vårdform som ökar Uppskattad av

Läs mer

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barnperspektivet inom Beroendevården Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser

Läs mer

ehälsa med människan i centrum!

ehälsa med människan i centrum! ehälsa med människan i centrum! EIC, Centrum för Innovation och ehälsa Luleå tekniska universitet 971 87 LULEÅ Telefon: 0920 49 10 00 Fax: 0920 49 13 99 hlv-eic-info@list.ltu.se EIC I SAMARBETE MED PITEÅ,

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Telia Healthcare. - effektivare sjukvård på patienternas villkor

Telia Healthcare. - effektivare sjukvård på patienternas villkor Telia Healthcare - effektivare sjukvård på patienternas villkor Telia Healthcare Telia Healthcare - effektivare sjukvård på patienternas villkor Sjukvården är inne i ett skede av stora förändringar. Den

Läs mer

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård En personorienterad svensk hälso- och sjukvård Copyright Forum för Välfärd www.forumforvalfard.se Vi är Forum för Välfärd Forum för Välfärd (FfV) lanserades under Almedalsveckan 2013 som en gemensam plattform

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Slutrapport Multisjuka äldreprojektet

Slutrapport Multisjuka äldreprojektet Slutrapport Multisjuka äldreprojektet I oktober 2007 startades utvecklingsgruppen för Multisjuka äldre patienter på uppdrag av ReKo s chefsgrupp. Utvecklingsgruppen har bestått av två representanter från

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström

Läs mer

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Carina Nordqvist Falk, ordförande i Koncernrådet ; Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030 carina.nordqvistfalk@skane.se

Läs mer

Projektbeskrivning Lugn och trygg natt

Projektbeskrivning Lugn och trygg natt Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Utkast/Utgåva (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument Namn på projekt Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Tydligare beskrivning av dokumentets

Läs mer

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

INNAN DU KOM TILL SJUKHUSET

INNAN DU KOM TILL SJUKHUSET INNAN DU KOM TILL SJUKHUSET A1 Fick du föda på det sjukhus/den förlossningsavdelning som du hade valt? 1 Ja 961 89% 1 2 Nej 103 10% 0 3 Ej aktuellt 11 1% - Ej ifylld 8 1% Antal viktade svar: 1064 Andel

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Beredning Nord. Ledamöter

Beredning Nord. Ledamöter Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli 1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2019 2020 för patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Tanken med denna verksamhetsplan är att den ska skapa fokus och riktning för de två kommande

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvården Övertorneå kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Revisionsrapport Hemsjukvården Övertorneå kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Ett år inom kvinnosjukvården 2017

Ett år inom kvinnosjukvården 2017 Ett år inom kvinnosjukvården 2017 107 311 Mottagningsbesök 15 487 883 Gynekologiska akutbesök Anställda 63% Andel patienter som får vård inom 90 dagar inom gynekologi 100% Andel patienter med cancerdiagnos

Läs mer

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...

Läs mer

Hemsjukvård i Hjo kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd

Läs mer

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige

Läs mer

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Senast uppdaterad 2017-04-13 Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Internetbaserat stöd och behandling ska bli en del av hälso- och

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare

Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare Tryggt mottagande i hemmet 17 03 24 Lena Carling Projektledare Lena.carling@stockholm.se Syftet med Tryggt mottagande är ökad trygghet för den äldre och närstående samt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Uppstartsmöte Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kalmar läns-

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Välfärdsteknologi för ett bättre liv

Välfärdsteknologi för ett bättre liv www.welfaresverige.se Välfärdsteknologi för ett bättre liv Upptäck en helt ny teknik som kommer att spara många kronor och minska rehabiliteringstiden inom välfärdssektorn. Välfärdsteknologi för ett bättre

Läs mer

Styckevis och delt - om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i egna hemmet. Svar på remiss av revisionsrapport dnr 420/22-06.

Styckevis och delt - om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i egna hemmet. Svar på remiss av revisionsrapport dnr 420/22-06. Äldreomsorg Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Anna-Karin Sandén Tfn: 08-508 10 017 Tjänsteutlåtande Sid 1 (8) 06-05-02 Till Östermalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt - om vården och omsorgen

Läs mer

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm

Läs mer

När primärvården har byggt ut de automatiserade processerna så att en del av det arbete vi gör idag kan lyftas över till patienterna, då kan vi frigöra nog med kraft för att ta hand om de mest sjuka och

Läs mer

Tryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar mänsklig hand

Tryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar mänsklig hand Tryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar mänsklig hand Sammanfattning Alvesta kommun testar digital tillsyn vid ett av sina äldreboenden. I lösningen ingår kameror och sensorer för att titta

Läs mer

Kommunalt forum Jönköpings län

Kommunalt forum Jönköpings län Kommunalt forum Jönköpings län 2018-06-01 Slutrapport och Avtalsförslag Fördjupad uppföljning av volym- och kostnadsutveckling inom hemsjukvården efter KomHem Thomas Tryggvesson Rapporten Resultat, beslutsförslag

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Regional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn.

Regional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn. Regional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn. Årligen dör uppskattningsvis 5-10 barn av cancer i norra sjukvårdsregionen. Dessa barns tillgång till specialiserad palliativ

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer