Sex- och samlevnadsundervisning workshopdokumentation Uppsala november Ninni Janson Elin Gottfridsson

Transkript

1 Sex- och samlevnadsundervisning workshopdokumentation Uppsala november 2011 Ninni Janson Elin Gottfridsson

2

3 1. BAKGRUND TILL WORKSHOPEN Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och är ett av totalt sex kunskapsnätverk i Sverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att finna möjliga samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, finna gemensamma utvecklings- och forskningsområden samt ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Målsättning är att minska antalet hiv/sti-fall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter. Kunskapsnätverkets organisation består av en styrgrupp med fyra smittskyddsläkare och en enhetschef för folkhälsa och samhällsmedicin, samt en arbetsgrupp kallad kärngrupp som utgörs av hiv/sti-samordnarna från varje län. Hiv/STIsamordnarens uppdrag innebär att samordna länets förebyggande insatser kring STI, hiv och oönskade graviditeter. Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige har sökt och beviljats statliga medel för att stödja utvecklingen av sex- och samlevnadsundervisningen i skolan i de fem länen. Det är med de statliga medlen som Kunskapsnätverket haft möjlighet att projektanställa Ninni Janson för att leda projektet kring sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Sedan år 1955 har sex- och samlevnadsundervisning varit ett obligatoriskt ämnesområde i svensk skola. Trots detta visar det sig att det finns många elever som inte får någon undervisning alls inom detta område. Få skolor har utarbetade planer för detta och det kan se mycket olika ut inom en och samma skola är ett viktigt år för svensk skola eftersom nya läroplaner för både grund- och gymnasieskolan ska implementeras. I dessa läroplaner lyfts sex- och samlevnadsfrågorna fram på ett annat sätt än tidigare. Rektors ansvar betonas i detta sammanhang. Kunskapsnätverket beslutade med detta som bakgrund att en workshop skulle anordnas med syfte att starta processer som identifierar behov av stöd som bör erbjudas för att utveckla samverkan kring sex- och samlevnadsundervisning. Målgruppen var skolchefer och rektorer eftersom de har det yttersta ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Många försök gjordes att bjuda in skolchefer och rektorer från de fem länen att delta i workshopen, vilket visade sig vara svårt. Många rektorer som vidtalades var både intresserade och hade stor insikt i frågans betydelse men hade inte möjlighet att delta på grund av sin arbetsbörda. Sammansättningen av deltagarna blev istället skolsköterskor, skolkuratorer, lärare, personal från ungdomsmottagningar, elevhälsochefer, rektorer med flera, alltså ett bredare perspektiv på deltagarna än vad från början var tänkt. Workshopen hölls i Uppsala under två halvdagar och leddes av två organisationskonsulter, Kristina Spegel och Calle Karnerud, från företaget Provins fem. Workshopen leddes i en positiv anda för att finna möjligheter trots den komplexa situationen med de nya styrdokumenten. Att identifiera svårigheter och hitta goda exempel var centralt i workshopen. Medverkade gjorde även Tommy Eriksson och Ragnar Åsbrink. Tommy Eriksson är gymnasielärare, sexualupplysare och konsult i sex- och samlevnadsfrågor. Huvudsaklig uppdragsgivare just nu är Skolverket där Tommy är medförfattare till inspirationsmaterialet för sex- och samlevnadsundervisningen utifrån de nya styrdokumenten. Ragnar Åsbrink har 40 års erfarenhet från skolvärlden, senast som skolchef i Huddinge kommun. 1

4 2. DELTAGARNAS PERSPEKTIV PÅ WORKSHOPEN Workshopen inleddes med att deltagarna i grupper fick diskutera sina förväntningar och förhoppningar med dagarna. Exempel på detta är: Samverkan mellan olika aktörer Att ge och få Dela med sig av erfarenheter Material för skolan från f-klass till gymnasienivå Skolsköterskornas roll i frågan Nya idéer och inspiration Hur arbeta med särskola Vad står i läroplanen Arbeta i vilken årskurs Vilka samverkar vi med? Samverkan Hur arbeta/tänka kring de med utländsk bakgrund Jobba ämnesövergripande Elevperspektivet, vad vill de ha? Idéer, idéer. Se dagarna som andningshål Få med sig erfarenheter tillbaka hem Hur kan nätverket arbeta vidare med frågan efter workshopen? 3. TOMMY ERIKSSON Tommy Eriksson gjorde en historisk tillbakablick på sexualupplysning från 1500-talet till idag. Föreläsningen hade han döpt till Från onanipanik till normkritik en historisk tillbakablick. Intressant är att fram till 1800-talet fanns en mer positiv livsbejakande sexualsyn och från och med 1800-talet blev den sexuella upplysningen moraliserande och problematiserande. I 1955-års undervisningsplan blev sexualkunskap ett obligatoriskt ämnesområde i grundskolan och från och med år 2011 är det även obligatoriskt på gymnasiet. Tommy avslutade sin föreläsning med att göra nedslag i den nya läroplanen (Lgr11 och Lgy11). Nytt i läroplanerna är att sex- och samlevnadsfrågorna ska integreras i de flesta ämnena. Deltagarna fick i samband med Tommys föreläsning reflektera över egna erfarenheter av sexoch samlevnadsundervisning. Deltagarna fick även möjligheten att ställa frågor till Tommy och några saker kom från flera av grupperna. Exempelvis: Vad händer inom lärarutbildningen för att rusta lärarna inför den här undervisningen? Hur satsar man på rektorerna som har ett särskilt ansvar? Vad får lärarna, skolhälsovårdens personal m.fl. för fortbildning och stöttning? Kan man få lärarlegitimation om man inte har kunskap i frågorna? Hur hjälper man lärare att veta att de uppfyllt målen? Kriterier och betygssättning i sex- och samlevnad? 2

5 Tommy avslutade med att poängtera vikten av att skolor gör en inventering av vad som faktiskt redan görs inom de olika ämnena, och kopplar det till de nya läroplanerna för att identifiera det som saknas i undervisningen. Ämnesområdet är stort, finns inom många ämnen och samarbete mellan lärarna är nödvändigt för att eleverna ska uppnå målen. 4. SAMTAL PÅ SCENEN MELLAN KRISTINA SPEGEL OCH RAGNAR ÅSBRINK Ragnar delade med sig av sina erfarenheter och gav skolledarperspektivet på hur sex- och samlevnadsfrågorna kommer in i undervisningen. Exempelvis hur man som skolledare kan hantera den komplexa situationen med många angelägna frågor som ramlar ner på rektors bord. Ragnar gav också sin tolkning av hur Lgr11 påverkar förutsättningarna. Samtalet resulterade i tankar och frågor bland deltagarna dels i gruppdiskussioner och dels i en avslutande paneldebatt: Rektor behöver kloka människor omkring sig, skapa goda relationer på arbetsplatsen och plocka fram personalens bästa sidor Arbetet måste vara väl förankrat hos personalen innan arbetet inleds Det är viktigt att personalen får möjlighet att bearbeta och medvetandegöra sina egna värderingar eftersom det präglar undervisningen Sex- och samlevnadsundervisning är ingenting nytt, men behöver utvecklas för att det ska blir ett helhetsperspektiv Hur kommer ungdomarnas perspektiv in i planeringen? God samlevnadsundervisning har många synergieffekter Ibland känns det lite tungt, allt som ska göras. Vi rektorer har ansvar men är ej utförare, det gäller att vi rektorer vässar lärarnas viktigaste redskap de själva. Viktigt att skolledare tar kommandot och säger att det här är viktigt och det prioriterar vi Stärka ledarskapet, utan starkt ledarskap är det svårt att få till arbetet Tid! Hur blir man tidseffektiv? Hur prioriterar vi? Hur engagerar vi alla lärare att känna att det här är så spännande och det är det här vi ska arbeta med? Hur får vi lusten att arbeta med sex- och samlevnad? Använda den kompetens som finns och lägga mer fokus på samordningen. Vi gör redan det här, men hur arbetar vi tillsammans? Hur kan elevhälsan medverka i arbetet? I skolan finns mycket kompetens (lärare, skolhälsovård, kuratorer, psykolog m.fl.), det gäller att använda den väl. Börja med att ta reda på vad som redan görs! Det börjar inte idag, det har börjat för länge sedan Vi har mycket att lära av ungdomarna Skolans personal behöver rustas för att på ett respektfullt sätt möta elever från andra kulturer som kan ha helt andra värderingar när det gäller sex- och samlevnadsfrågor 3

6 5. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTNING PÅ WORKSHOPENS FÖRSTA DAG Kristina Spegel gjorde en avslappningsövning med deltagarna, där var och en fick fundera över vad som känns naturligt att prata om när det gäller de här frågorna och vad begreppet normalitet innebär när det gäller sex- och samlevnad. Därefter fick deltagarna i grupper om tre personer diskutera detta. Som avslutning på workshopens första dag visades ett utdrag ur Kvalitetsteaterns föreställning Man en utredning. Kvalitetsteaterns ensemble består av fyra personer som gått kursen Normkritisk gestaltning HBTQ på Teaterhögskolan. 6. WICKED ISSUES Dag två inleddes med ett pass som kallas Wicked issues, och som kan översättas med komplexa och infernaliskt elaka frågor. Wicked issues kännetecknas av: Många bakslag går inte att lösa med konventionella rutiner Aktörer med djupgående meningsskiljaktigheter Förgrenar sig till andra komplexa frågor Kan inte lösas en gång för alla Komplexa, går ej att förutse Wicked issues ställer samhället inför tre utmaningar: 1. Strategisk överblick 2. Hantera klokt skiljaktigheter 3. Pluralistisk ansats Utifrån dessa förutsättningar fick deltagarna fundera över om sex- och samlevnadsfrågor är en Wicked issue eller ej. Några av kommentarerna var: Hur ska man kunna utarbeta en röd tråd som spänner från BVC till och med gymnasiet Vår grupp vill inte se det som en Wicked issue Det normkritiska anslaget Hur ska vi få ungdomar att använda kondom och vilja skydda sig Sex- och samlevnadsfrågorna är så omfattande och de kan kännas ohanterliga. Det här tankesättet ger tröst eftersom jag förstår att det gäller att välja en utgångspunkt och arbeta vidare därifrån, man klarar inte att greppa allt på en gång. Ta tillvara på den kompetens som redan finns på skolorna Att använda arbetssätt som utgår ifrån ett förhållningssätt, till exempel motiverande samtal (MI) 4

7 7. GODA EXEMPEL GÄLLANDE SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING 7.1. Goda exempel från Värmland Anna-Carin Johansson (hiv/sti-samordnare i Värmland) presenterade det arbete som pågår i Värmland inom området. I Värmland gjordes en enkätundersökning till skolledare och fokusgrupper med elever. Resultatet sammanföll med Skolverkets kvalitetsgranskning från år Efter enkätundersökningen i värmland bildades en arbetsgrupp med olika aktörer från kommun och landsting. Arbetsgruppen ordnar inspirationsdagar för team/arbetslag i länet. Man ser att det är mer effektivt att en grupp från en arbetsplats får en gemensam plattform att arbeta vidare utifrån jämfört med enstaka personer. Marianne Nilsson, genuspedagog från Karlstad berättade om Frödingskolans sex- och samlevnadsundervisning. Skolan sökte och fick pengar från Skolverket vilket möjliggjorde att nio personer kunde fortbilda sig vid Karlstads universitet i sex- och samlevnad, 7,5 hp. Det här ledde till en utveckling och samsyn kring samlevnadsfrågorna på skolan. En genomtänkt arbetsgång utvecklades för att täcka in alla perspektiv och få ett ämnesövergripande arbete. För mer information kring Frödingskolans plan för sex- och samlevnadsundervisningen se och sök på sesam Goda exempel från deltagarnas erfarenhet Deltagarna fick i uppgift att gruppvis diskutera vilka goda exempel av sex- och samlevnadsundervisning de har. Därefter fick varje grupp ge några exempel från deras diskussioner. Grupp 1: Långsiktig utbildning av personal. Kompetensutveckling Mig själv som redskap, kopplat till olika metoder HBT-certifiering. UM-personal/elevhälsa Långsiktigt Daniel Foxhage och UM lokalt. Kondomkunskap till elever. Normkritik/fyll på kunskapen Studerande vid utbildning till hälsopedagog gjorde projekt arbete på skolan. Personalen fick verktyg/positiv respons av elever. Samverkan över yrkesgränser. Processinriktat På lika villkor. Utbildning för all personal i genus och jämställdhet. det som inte omfattar alla är lika hållbart som bubblor på havregrynsgröt Grupp 2: Sex, bra före, under och efter Säga nej!? Säga ja!? Rätten till lust Språkbruk! (hen, svengelska, DU är normbärare=trovärdighet) Frågor före, fråga syster Saga; Kalle och Lena Känslor 5

8 kr för en klassuppsättning. Grupp 3: Anonyma frågor. Klistra igen kuvertet. Flickor/pojkar till UM för frågornas skull. Tjejer; mycket preventivmedelsfrågor. Killar mer grova frågor. Kurator+barnmorska. Lättare för ungdomarna att komma tillbaka till UM. Diskutera: homosexuella frågor, 10% i en klass är homosexuella. Kondomkunskap! Fråga ungdomarna själva varför de inte använder kondom. Internationella AIDS-dagen. WAD. Förse andra med material Grupper: lyft olika uttryck. Prata om vad de står för. Preventivmedel: fråga den enskilde eleven vad denne vet om olika preventivmedel. Grupp 4: Gränsdragning mellan ämnen. Mer samverkan inom skolan. Ex matte där genus och jämställdhetsarbete kan kopplas in. Normkritiskt tänkande. Värderingsarbete. Killcirkel med vuxet stöd. Killar lade ramarna, elevens val. Max 12 elever. 8 möten, ämnesfritt. Deras egna åsikter. Info toalett. Tavla med preventivmedel. Kort på personal UM. Särskoleelever. 50 vanligaste frågor. lärare svarade elever Grupp 5: Särskolan. Viktigt att satsa på fortbildning i Sesam Upplevelsebaserat lärande. Rollspel. hej jag har klamydia UM och STI samarbete Utbilda all personal Pojkgrupp med struliga elever; vad är en attraktiv man, bra pappa, gissningslekar, sesam. I love me. Tjejgrupp som var överviktiga. Grupp 6: Ungdomsmottagningen, inte endast om sex. Betona att man kan gå dit och prata om allt i livet. Idrott ihop när det gäller könshomogena gymnasieprogram. Samordningsfunktionen viktig. Marknadsföring! EU-projekt kring STI i Norden Enkelt att få med eleverna, svårare med lärarna. Tjejgrupper & killgrupper Temadagar måste förarbetas och efterarbetas. Nya mål Hälsoäventyret, ISAK, STI, skolhälsovården. Utbildningspaket tolk, riktat mot nyanlända ungdomar. Bra med manliga sjuksköterskor på skolan, X 3 på kommunnivå i Gävle. Gymnasieskola; jämställdhetsarbete i grunden. Jämställdhetsgrupp bland eleverna. Väcker tankar hos lärarna, HBT-perspektiv. Ellen och Allan, Rädda Barnen Sesamplan Karlstad Föräldrainfo till föräldrar som är nyanlända av skolkurator t. ex. 6

9 Grupp 7: Våga vara vuxen Utvärdera Sesamarbetet genom fokusgrupper med elever. RFSL, föreläsning för lärarna om heteronormativitet Livskunskap. Kurator +skolsköterska. Uppföljning. RFSU klass Kondomkunskapsutbildning X flera för personal Brev till vårdnadshavare Gränssättande utifrån profession. Lärarutbildning RFSL. Dela med sig goda projekt mm. Samverkan Framgångsfaktorer från deltagarna Utifrån inventeringen av goda exempel, diskuterades vad som är framgångsfaktorer. Grupperna fick därefter presentera ett urval: Bra kartläggning till grund hos lärare, hos elever Fokusgrupper med elever, med i planeringen (elevrådet?) Samverkan mellan alla yrkesgrupper på skolan och även andra utanför skolan, t.ex. Rädda Barnen, ungdomsgårdar osv. Använd allt bra material som finns! Övergripande och kontinuerligt arbete, inte projekt. Använd andra vuxna resurser om man inte är bekväm med frågan själv. Gränssättande utifrån profession Fokusgrupper med ungdomar Upplevelsebaserat lärande/rollspel Olika kommunikationsvägar mellan ungdomar och vuxna Processinriktat långsiktigt i samverkan med mig själv som redskap Teamet, ungdomsfrågor Genomtänkt språkbruk Utbildning för personal Följa upp utvärdera Samverkan Gå mot strömmen kreativitet Ta in frivillighetorganisationer 8. OPEN SPACE Alla deltagare fick möjlighet att bjuda in andra deltagare till diskussion kring en angelägen fråga. Sex ämnen föreslogs och resten av deltagarna fick välja den fråga som intresserade dem. De olika ämnesområdena var: 1. Hur möter vi ungdomar i sex- och samlevnadsfrågorna? 2. Hur kan vi aktivera gymnasieelever att gå in i högstadiet och prata kropp och själ? 3. Behöver vi ha sex- och samlevnadsundervisning? 4. Sex- och samlevnadsplan, vad kan finnas med i en sådan? 5. Hur möter vi personer från andra länder/kulturer? 6. Normkritik 7

10 Gruppledarna fick därefter kort presentera vad som diskuterats: 1. Hur möter vi ungdomar i sex- och samlevnadsfrågorna? Det var endast skolsköterskor i den gruppen och dessa undrade varför inga pedagoger eller rektorer valde denna diskussionsfråga. 2. Hur kan vi aktivera gymnasieelever att gå in i högstadiet och prata kropp och själ? Gruppens deltagare uttryckte att de fick verktyg med sig hem att arbeta vidare med. 3. Behöver vi ha sex- och samlevnadsundervisning? Svaret blev ja. Ungdomar uttrycker behov och frågan är dessutom tydlig i styrdokumenten. 4. Sex- och samlevnadsplan, vad kan finnas med i en sådan? Kartlägga vad som görs på varje skola, det skiljer sig både inom och mellan skolor. Man måste lyfta det arbete som är bra och utgå från det. 5. Hur möter vi personer från andra länder/kulturer? Det gäller att arbeta med att möta föräldrar, Imanen och informera om mödomshinnan, skolan, läroplaner osv. Hur ser den obligatoriska samhällsorienteringen för invandrare ut? 6. Normkritik Vad innebär begreppet? Reflektioner kring egna normer och värderingar Viktigt att ta hänsyn till olika kulturer och länder 9. AVSLUTANDE REFLEKTIONER FRÅN DELTAGARNA Deltagarna fick fundera kring hur det kändes efter workshopen och presentera det med ett ord eller en mening för övriga deltagare. Några ord var: Känner mig positiv och glad Intressant, har träffat kloka människor Min kommun ska bli bättre på att arbeta med de här frågorna Ser fram emot ett gott samarbete Lustfylld förvirring Många intryck En hel del att tänka på Inventering på hemmaplan, vad gör vi och vad kan förbättras? Samverkan Önskar genusutbildning Redskap Känner mig påfylld Mycket kompetens finns Känner mig inspirerad, nu ska jag hem och jobba 8

11 Knyta nya kontakter Nya trådar att dra i Huvudet fullt Lite förvirrad Känns kul att jobba vidare hemma Entusiasm inför framtiden Fortsatt arbete Det finns engagemang i rummet 9

12