Hur öppen är den inre marknaden? - En fallstudieundersökning av dolda hinder på den europeiska inre marknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur öppen är den inre marknaden? - En fallstudieundersökning av dolda hinder på den europeiska inre marknaden"

Transkript

1 VT 2004 Examensarbete 10 poäng Hur öppen är den inre marknaden? - En fallstudieundersökning av dolda hinder på den europeiska inre marknaden Författare: Anna Westerlund och Maria Melin Handledare: Lena Rönnberg UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR HANDELSRÄTT EKONOMIKUM, Kyrkogårdsgatan 10, Uppsala Postadress: Box 513, Uppsala. Tele

2 Sammanfattning EU:s arbete på den inre markanden består i att kontinuerligt minimera och eliminera de hinder som uppkommer på den inre marknaden. EU:s arbete har löpt framgångsrikt och en mängd problem på den inre marknaden har avlägsnats. Detta har på många sätt underlättat för företag och privatpersoner. Unionen har dessutom ökat den fria rörligheten. Utbudet av varor och tjänster samt den fira rörligheten har stigit. Däremot är inte alla hinder eliminerade. Syftet med denna uppsats är att undersöka exempel på dolda hinder som kan tänkas uppkomma vid ett företags etablering och intiala försäljning, via telemarketing, i ett annat EU-land. Vid en etablering erfar företagen dolda hinder som till exempel tekniska hinder och skillnader i rättsregler. Detta trots att den inre marknaden syftar till att främja den fria rörlighet av varor och tjänster. Vidare dras slutsatser i uppsatsen om hur öppen den inre marknaden egentligen är. Dessutom analyseras skillnader mellan den nederländska och den svenska lagarna. För att genomföra detta har ett fallföretag används, BHAB, vilket har etablerat sig på den nederländska marknaden. Som slutsats kan nämnas att hindren för försäljning via telemarketing är uppenbart fler än vid traditionell försäljning. Europeiska lagar är inte ännu helt tillfredställande ur harmoniseringsperspektiv. 2

3 Förkortningslista AgentL AvtL BW DHL Distansavtalsdirektivet EEA EEG EKSG EMU Handelsagentdirektivet Lag (1991:351) om handelsagentur Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Burgerlijk Wetboek Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljning Eruopaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG av den 20 maj 1997 om konsumentskydd vid distansavtal European Economic Area (f.d. EES) Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska kol- och stålgemenskapen Europa unionens ekonomiska och monetära union Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter MFL Marknadsföringslagen (1995:450) PECL Principles of European Contract Law 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte Metod & avgränsningar Källkritik Definitioner Telemarketing Dolda hinder 8 2. Europeiska Unionen Samarbetet Den inre marknaden Näringslivspolitiken Etablering Arbetet på den inre marknaden EU:s rättsregler EG-fördraget Aktuella rättsregler vid telemarketing Avtalsrätt i Europa och dess medlemsstater Distansavtalslagarna Marknadsföringslagen Dolda hinder Legala hinder Konkurrensproblem Tekniska standarder Inkasso Övriga hinder Vanliga förekommande hinder i Nederländerna 25 4

5 6. Ett svenskt företags erfarenhet av den Nederländska marknaden Analytisk diskussion Förekomsten av hinder Slutsatser utifrån det nederländska exemplet Nästa steg för den inre marknadens utveckling? Slutsatser 32 Källförteckning 33 5

6 1. Inledning Metoderna för försäljning och marknadsföring av konsumentvaror har utvecklats mycket under det föregående seklet. Varor och tjänster säljs inte längre enbart på traditionellt sätt med säljare och köpare fysiskt närvarande vid köpet. Under 80- talet utvecklades telefonförsäljningen, så kallad telemarketing, av varor och tjänster i Sverige. Detta försäljningssätt är ett effektivt och billigt sätt att nå potentiella kunder då ett stort antal kunder effektivt kan nås på kort tid, utan större finansiella investeringar. Massmarknadsföring via telefon har blivit allt vanligare under senare tid. Detta leder till ökade möjligheter att nå fler potentiella kunder både i det egna landet och utomlands. Telemarketing som upphovskälla till distansavtal kan ibland medföra problem. Från kundens sida uppstår i vissa fall irritation över att bli uppringd utan att ha visat intresse för varan eller tjänsten. Att avtalet enbart är muntligt har dessutom medfört att lagstiftaren anser att det finns ett behov att skydda kunden från exempelvis otillbörligt beteende från näringsidkarens sida. I Sverige finns det lagstiftning i form av till exempel Lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (DHL), som skyddar kunden i dessa lägen. Lagen syftar till att hindra företag från att skicka varor som ej har beställts eller från att på andra sätt missleda kunder. För att uppnå detta läggs bevisbördan på näringsidkaren. Lagar syftar ofta till att skydda den svagare parten. Vid distansavtal mellan konsument och näringsidkare har lagstiftaren sett ett speciellt stort behov att skydda konsumenten vilket medför att risken är övervägande på näringsidkarens sida. Lagarna som skyddar konsumenterna missgynnar i vissa fall samtidigt näringsidkarna. Detta kan skapa problem för företagen, då vissa kunder till exempel hävdar att de aldrig beställt en vara trots att de med nöje tagit emot och behållit densamma. En anledning till att denna situation uppstår kan vara att en annan person i hushållet än den potentiella kunden har beställt en vara via telefon. Dessa typer av missförstånd gör det svårt för företaget att bevisa att det inte är företaget som har handlat fel eftersom det är svårt att bevisa vad som sagts och att ett avtal föreligger. 1 Vid expansion utomlands uppstår ytterligare problem i och med att landets lag, kultur och etablerade praxis påverkar kundernas beteende i samband med köp över telefon. Inom den europeiska unionen (EU) finns EG-lagstiftning och ett samarbete som främst syftar till att främja de fyra friheterna. Dessa friheter innefattar bland annat den fria förflyttningen av varor och tjänster inom EU och främjar därmed handeln mellan EU:s medlemsländer på den inre marknaden. Skillnader i rättsregler och etablerad praxis mellan länder kan likväl hindra företag från att verka på samma villkor som de inhemska företagen. Detta strider således mot syftet med den inre marknaden. 1.1 Problemformulering Utvecklingen av den inre marknaden har inneburit att de uppenbara handelshindren som till exempel tullar har eliminerats. Det finns dock anledning att tro att det fortfarande finns dolda hinder som råder på inre marknaden. Om det skulle finnas sådana hinder, hur ska den inre marknaden då kunna fungera friktionsfritt om inte även dessa hinder uppmärksammas mer samt bearbetas? Är de nationella rättssystem, så som de nu är utformade, dolda hinder för 1 David Eriksson, mejlintervju

7 företag från andra EU-nationers etablering i det aktuella landet? Måste även de nationella rättssystemen harmoniseras för att utvecklingen av den inre markanden ska kunna fortskrida? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka, framförallt rättsvetenskapliga, dolda hinder som kan tänkas uppkomma vid ett företags försäljning via telemarketing, i ett EU-land utanför det egna, under det inledande stadiet efter ett företags etablering. Vidare syftar uppsatsen till att dra slutsatser om huruvida den inre marknaden verkligen är så öppen som den framställs av EU och media. 1.3 Metod & avgränsningar För att uppfylla syftet används flera olika angreppssätt. Traditionella rättsvetenskapliga studier av existerande rättsligt material används för att studera rättsläget. För att undersöka vilka effekter det existerande rättsläget samt eventuella dolda hinder har på europeiska företag som är verksamma i fler än ett EU-land används ett svenskt företags, som i denna uppsats kallas för BHAB, etablering i Nederländerna som exempel. Fallföretaget önskar av konkurrensanledningar förbli anonymt varför namnet BHAB i stället används. För att uppnå en hög validitet och i möjligaste mån en hög reliabilitet har en marknadschefen för BHAB:s verksamhet i Nederländerna, som här bär aliaset David Eriksson, intervjuats vid flera tillfällen angående de specifika problem som företaget har stött på i Nederländerna och angående vilka skillnader som upplevts mellan att sälja i Sverige och i Nederländerna. Det är ett i princip omöjligt uppdrag att inom utrymmet av en uppsats utföra en uttömmande analys av alla existerande dolda hinder. Denna uppsats behandlar hinder som fallföretaget och författarna har stött på i samband med verkande respektive informationssökande på den nederländska marknaden. Då det finns anledning att tro att fler hinder uppkommer vid distansavtal är undersökningen i uppsatsen vinklad utifrån ett telemarketingperspektiv. För att utröna ytterligare rättsliga skillnader används komparativa studier av svensk och nederländsk rätt samt även gällande EG-direktiv. Urvalet av nederländska lagtexter har skett på tre olika sätt. Nederländska kommerskollegiet och Ministry of Economic Affairs har givit råd om vilka lagar som skulle kunna vara tillämpbara. Även BHAB har delat med sig av de lagar som företagets advokat har refererat till. Slutligen har författarna sökt efter tillämpbara lagar på den nederländska riksdagens 2 hemsida. 1.4 Källkritik Uppsatsen är färgad av att undersökningen utförs utifrån ett företagsperspektiv. Detta perspektiv är dock intressant för uppsatsen främst då dolda hinder i större grad påverkar företag än konsumenter samt då lagstiftningen för distansavtal utfomats med konsumentens 2 7

8 skyddsintresse i åtanke. Även att enbart ett företag har intervjuats kan orsaka en viss subjektivitet. Anledningen till undersökandet av endast ett företag är att subjektiviteten ansågs i detta fall uppvägas av fördelen i att undersöka företaget och dess erfarenheter mer djupgående. Detta har även medfört att enbart ett svenskt företags etablering på den nederländska marknaden behandlas, vilket i sin tur medför att vissa dolda hinder kan vara landsspecifika och behöver inte nödvändigtvis finnas överallt inom den inre marknaden. Korrelationen mellan påträffade hinder i Nederländerna och förekomsten på den inre marknaden är lägre än önskad. Undersökningen kan enbart antyda vilka hinder som generellt kan tänkas förekomma, författarna anser dock att denna antydning ändå är ett viktigt första steg för att belysa var arbete krävs för den inre marknadens fortveckling. Författarna vill även varsko läsaren om att det kan förekomma misstolkningar av de nederländska lagtexternas exakta betydelse då de tolkar som använts inte är specifikt verksamma inom rättsväsendet. Det är även möjligt att relevanta nederländska lagtexter har förbisetts på grund av författarnas bristande nederländska språkkunskap. 1.5 Definitioner För att förstå uppsatsen egentliga innebörd är det viktigt att redan i början av uppsatsen förstå vad som menas med begreppen telemarketing och dolda hinder. Nedan definieras dessa begrepp Telemarketing Telemarketing är ett annat ord för försäljning av varor eller tjänster via telefon till företag och privatpersoner. Själva säljandet över telefon outsourcas ofta ut på företag som enbart sysslar med telemarketing. Få företag utför telemarketing i egen regi. Istället beställer företagen ett visst antal kunder till ett överenskommet pris per kund, av ett telemarketing företag. Telemarketing företag använder sig ofta av predicitive dialing vilket innebär att företaget har ett datasystem som ringer upp ett visst antal kunder per försäljare beroende på tiden på dygnet. Idén är att systemet kan räkna ut ungefär hur många kunder som svarar vid en viss tid på dygnet, därmed sitter ingen försäljare utan kund Dolda hinder När ett företag etablerar sig i ett nytt land uppstår det ibland hinder som kan ställa till problem för företagen. Med etablering menas i denna uppsats den initiala fasen i etableringcykeln, där ett företag använder en agent som en förlängd arm i landet. Dessa hinder kan uppkomma som resultat av bland annat byråkrati, lagstiftningen eller kulturen. Vissa hinder är uppenbara och företagen är medvetna om samt förväntar sig dessa. Andra är mer dolda och är sådana hinder som företagen inte räknat med och som kan komma att kosta mycket i både tid och pengar. I denna uppsats menas med dolda hinder de svårigheter som ett företag kan komma 3 Intervju med David Eriksson,

9 att stöta på i samband med etableringen på en ny marknad. Hinder som förekommer för alla företag är dock inte intressanta här, för att det i denna uppsats ska klassifiseras som dolt måste det enbart vara ett hinder för utländska företag. Vissa förekomster som inte diskriminerar på grund av nationalietet, som till exempel inkassosystemet, kan likväl vara hinder för utländska företag då det kan vara svårt att, som utländsk, tillgodogöra sig hur systemet är uppbyggt. 9

10 2. Europeiska Unionen Under flera hundra år förekom många krig i Europa. Regenter runt om i Europa insåg att de måste arbeta mot gemensamma mål gällande ekonomi och politik för att på så sätt främja en varaktig fred. Frankrikes utrikesminister Robert Schuman föreslog år 1950 att man skulle förena Västeuropas kol- och stålindustrier till en helhet inom Europa. Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) bildades år 1951 med sex länder som medlemmar: Nederländerna, Luxemburg, Västtyskland, Frankrike, Italien och Belgien. Efter bara några år av framgångsrikt samverkan beslutade de sex länderna att utveckla samarbetet och samordna fler ekonomiska områden. Därigenom skapades Europeiska Atomenergigemenskapen och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). 4 Handelshindren började avlägsnas och medlemsländerna började skapa sig en gemensam marknad. De tre europeiska gemenskapernas institutioner slogs samman år 1967 till en enda kommission och ett enda ministerråd. Vid samma tillfälle skapades också Europaparlamentet. Samarbetet fortsatte och nya samarbetsformer infördes mellan medlemsstaternas regeringar. Dessa berör till exempel rättsliga frågor, inrikesfrågor och försvarsfrågor. Detta samarbete lades till grund för det befintliga systemet och ledde slutligen till skapandet av den Europeiska unionen (EU) Samarbetet Europa är en världsdel med många olika språk och traditioner. Det ekonomiska och politiska samarbetet inom EU innebär att gemensamma beslut tas i många frågor. Exempel på områden där medlemsstaterna har utarbetat gemensam politik är jordbruk, kultur, miljö, energi, transport, handel samt konsument- och konkurrensfrågor. I samarbetets begynnelse koncentrerade länderna sig främst på kol, stål och jordbrukspolitik men allt efter hand har fler områden tillkommit, exempelvis att garantera frihet, säkerhet och rättvisa; att generera sysselsättning, provinsiell utveckling; miljöskydd samt att möjliggöra globaliseringen. Vissa mål har också ändrats efter hand eftersom tiderna förändras. EU växer konstant och 1995 anslöt sig Sverige, Finland och Österrike. I maj 2004 anslöts tio nya länder och fler länder väntas ansluta sig i framtiden. För att EU ska fungera krävs det att beslutfattandet rationaliseras. Därför stadgas det flera nya regler för hur stora EU: s institutioner ska vara och hur de ska arbeta. 6 Enligt EU-sympatisörer har EU-samarbetet inneburit femtio år av stabilitet, fred och välstånd. De menar att alliansen har bidragit till att höja levnadsstandarden, bygga upp en inre marknad, införa en gemensam valuta och stärka Europas röst i världen Ibid. 6 Ibid. 7 Ibid. 10

11 2.2 Den inre marknaden EU:s inre marknad omfattar samtliga 25 EU-länder samt genom EEA-avtalet även EFTAländerna Norge, Island och Liechtenstein. Gemensamt bildar denna inre marknad ett område där fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer ska råda de fyra friheterna. Formellt bildades den inre marknaden år 1992, men den genomgår ständigt förändringar. Under 90- talet avskaffades pass- och tullkontrollerna vid de flesta av EU: s inre gränser och genererade större rörlighet bland EU-medborgarna. År 1992 togs ett beslut av EU att bilda en ekonomisk och monetär union (EMU), vilket innebär en gemensam europeisk valuta som förvaltas i den Europeiska centralbanken. EU har gemensam lagstiftning, i form av direktiv och förordningar, för alla medlemsländer för att främja den fria rörligheten. För EU-länderna betyder detta att det inte finns några tullavgifter mellan medlemsländerna och samtidigt har EU en gemensam tulltaxa mot alla länder utanför EU. 8 Alla varor har dock inte rätt till fri rörlighet, EU-länderna har rätt att stoppa varor som kan ha negativ påverkan på miljö, hälsa eller säkerhet. Exempelvis är konstaterat riskabla eller förbjudna varor inte "välkomna" Näringslivspolitiken För företagen har de allmänna målen för näringslivspolitiken en viktig betydelse. EU:s yttre handelspolitik är den politik som gemensamt drivs mellan EU:s medlemsländer och länderna utanför unionen. 10 Europeiska kommissionen strävar efter att främja företagarandan och innovationen, förbättra företagens finansiella förhållanden, underlätta samarbete mellan företag samt se till att företagen har stödtjänster och rådgivning. För att nå dessa mål och skapa ett företagarvänligt, innovativt och öppet Europa inriktas politiken på tre huvudpunkter. Dessa är att stimulera företagandet, att skapa förutsättningar som gynnar innovation och förändring samt att garantera tillträdet till varu- och tjänstemarknaderna. EU försöker också skapa en gynnsam miljö för att nystartade och nyutvecklade företag ska bli lönsamma. Eftersom de små och medelstora företagen har stor betydelse för den ekonomiska tillväxten och för sysselsättningen kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot dessa. 11 Näringslivsoch handelspolitiken syftar till att hjälpa företagare att få tillgång till finansiering under företagets hela livslängd och är de åtgärder som en stat tillämpar för att påverka handeln med varor och tjänster. Syftet är att uppmuntra risktagande och att inte vedergälla misslyckanden, utan låta personen få en andra chans. Detta gäller i första hand små och medelstora företag Etablering Den inre marknaden är till för att hjälpa företagen att fullt ut nyttja den inre marknaden, därför strävar man efter att kartlägga och undanröja de hinder som finns. Detta genomförs genom dialoger med företagen för att på så sätt ta del av de problem och frågor som företagen har angående etablering på den marknaden. För att innovation ska främjas måste produkterna på den inre marknaden överensstämma med lagstiftningen. Kommissionen arbetar med de

12 skillnader som finns mellan olika metoder för överensstämmelse och använda principen om ömsesidigt erkännande för att förbättra etableringen på icke-harmoniserade områden. Detta görs bland annat genom att datautbytet mellan olika förvaltningar förbättras och samkörs vilket i sin tur leder till att förvaltningen av den inre marknaden också kommer att stärkas. EU kan tack vare en effektiv konkurrenspolitik bidra till att förebygga missbruk av dominerande position och säkerställa att företagen konkurrerar på lika villkor Arbetet på den inre marknaden I EG-fördragets art. 2 fastställs att gemenskapen har till åliggande att arbeta för en harmonisk och gynnsam utveckling av näringslivet inom den inre marknaden, en höjning av levnadsstandarden, en kontinuerlig tillväxt, ökad stabilitet och sammanhållning mellan medlemsländerna. 14 Det krävs många åtgärder för att skapa och utveckla den inre marknaden. Medlemsländerna anpassar sig kontinuerligt till nya förhållanden, harmoniseringsarbetet har resulterat i märkbara förändringar i det dagliga livet. Många handelshinder, såsom tullar, har eliminerats sedan samarbetet med den inre marknaden startades. Dessa förändringar har ökat den fria rörligheten. Utbudet av varor och tjänster har vuxit och även den fria rörligheten av individer har ökat i Europa. 15 Samarbetet vad gäller den fria rörligheten, tillväxten och konkurrensen håller en uppåtgående trend sedan dess början. Hindren elimineras ett efter ett. Här kan nämnas både fysiska, skattemässiga och tekniska hinder. För att den inre marknaden ska fungera tillfredsställande krävs en harmoniserad lagstiftning som säkrar en rättvis konkurrens. Detta har också tillgodosetts genom EG-fördragens konkurrensdirektiv, art.81 och De resultat som EU har nått hittills, i sitt arbete för den inre marknaden, är för det mesta tillfredsställande. Några exempel på områden där resultat har uppnåtts är offentliga upphandlingar, vissa gemensamma bestämmelser angående skattesystemen, gemensam valuta och större standardisering. Hindren är däremot inte helt eliminerade utan mycket arbete återstår för att utveckla den fria rörlighetens kompletterering och förbättring inom den inre marknaden. 17 För närvarande arbetar EU med att utveckla samarbetet vad gäller naturgas och elektricitet. Vid användandet av en gemensam och aktiv transportpolitik kan man minska energiförbrukningen samtidigt som miljön kan förbättras. Efter införandet av euron 2002 har marknaden öppnats och konkurrensen stimulerats. Priserna har påverkats av avregleringarna inom energisektorn. Även utvecklingen av telekommunikationssektorn har resulterat i betydligt lägre priser. Detta har dessutom inducerat ett sänkande av kostnaden för rikssamtal. EU arbetar för den inre marknaden genom att prioritera trafiken på järn-och vattenvägar för att på så sätt minimera luftföroreningar och den höga trafikbelastningen. Även flygtrafiken måste förbättras. EU arbetar även för att öppna postmarknaden för konkurrens. Alla ska ha Ibid. 17 Ibid. 12

13 tillgång till de grundläggande tjänsterna, dvs. vatten, elektricitet, hälso- och sjukvård mm. Detta är grundläggande förutsättning för den ekonomiska och sociala välfärden inom den europeiska unionen. 18 EU arbetar med att bland annat harmonisera lagstiftningen som en del av den speciella europeiska samhällsmodell som unionen efterssträvar för sina medborgare. För att främja denna samhällsmodell är det viktigt att inom unionen skapa gemensam lagstifning som inkorporerar både behovet av rättvisa konkurrensvillkor och behovet av god tillgång av varor och tjänster för allmänheten. EU arbetar med att fullborda den inre marknaden och inriktar sig idag på att öppna de tjänstesektorer som länge varit undantagna nationella tjänsteleverantörer för konkurrens. Detta syftar till att skapa sysselsättning och stärka EU:s ekonomiska situation Ibid. 19 Ibid. 13

14 3. EU:s rättsregler EG-rätten är ett levande rättväsen vid sidan av och i symbios med de nationella rättssystemen. EG-rätten består dels av primärrätt och dels av sekundärrätt. Bland primärrätten finner vi grundläggande rättsregler för EU som till exempel EG-fördraget. Sekundärrätten består av förordningar och direktiv. Till skillnad från direktiv får förordningar direktverkan inom alla EU:s nationella rättssystem. Direktiven innebär däremot att nationerna måste inkorporera angivna krav i direktiven i den egna lagen. Det är viktigt att poängtera att även fast EUmedlemmar inte får uppehålla ett system med mindre skydd än vad direktiven och förordningarna förordar, så innebär inte detta något hinder för medlemsländerna att instifta starkare skydd EG-fördraget Som nämnts ovan är EG-fördraget en viktig rättsakt för EU. Detta då det reglerar grundläggande rättigheter och skyldigheter inom unionen. Det finns ett antal av de hundratals artiklarna i fördraget som är av intresse för denna uppsats. I artikel 12 står det att all diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden. Detta i sig antyder att länder inte får behandla individer eller företag från andra EU-länder annorlunda än de egna medborgarna. Att diskriminering inte får förekomma bland företagare blir ännu tydligare i artikel 44, punkt 2(c). I denna artikel förordas att Kommissionen och Rådet ska avskaffa administrativa förfaranden och utövanden, oavsett om de uppkommit som resultat av nationell lag eller tidigare överenskommelser mellan medlemsstater, om dessas bestående skulle innebära hinder för etableringsfriheten. Denna artikels preventiva värde mot dolda hinder beror på vad lagstiftaren innefattar i administrativa förfaranden och utövanden. En trolig tolkning av vad texten åsyftar är kanske att byråkratiska procedurer inte får användas som hinder mot etableringen av företag från andra EU-länder. En direktapplicerbar och generell reglering finner vi artikel 43. I denna artikel står det att restriktioner i friheten för medborgare i ett EU-land att etablera företag i ett annat EU-land är förbjudna. Detta talar tydligt för att hinder inte får uppstå vid etableringen i ett annat EU-land. Frågan är om det som i denna uppsats definieras som dolda hinder även faller under denna reglering. Av intresse i denna uppsats är även artikel 95 punkt 3. Denna artikel är intressant då den syftar till att se till att även EU:s rättssystem, liksom de nationella rättssystemen, utformas främst utifrån konsumentens skyddsintresse. Under artikel 95 punkt 3 står det bland annat att just konsumentskyddet ska vara stort. Detta illuminerar problemet, som tidigare nämnts, angående företagens svårighet att bevisa att det över huvudtaget finns ett avtal när en vara eller tjänst har sålts över telefon. Skyddet ligger på konsumentens sida helt och hållet vilket innebär att företagets bevisbörda är i stort sett ouppnåelig vid köp över telefon där ord står mot ord

15 4. Aktuella rättsregler vid telemarketing Det finns ett antal lagtexter som är aktuella vid försälning via telemarketing. Den mest grundläggande är avtalsrätten, som reglerar den rättsliga relationenen mellan parter i ett avtal. På en mer specificerad nivå blir även distansavtalslagar, agentavtalslagar, den svenska marknadsföringslagen samt olika direktiv tillämpbara. 4.1 Avtalsrätt i Europa och dess medlemsstater I och med att EU strävar efter att unifiera och koordinera den inre marknaden ökar även behovet av gemensamma rättsliga principer och regler. Den mest basala rättshandlingen inom handelsrättsliga relationer är avtalet, vilket medför att regleringar kring avtalets uppkomst och ogiltighet är ytterst signifikanta. Ökade intereuropeiska handelsrelationer medför ett ökat behov av ett fusionerat avtalsrättsligt system. Så sent som oktober 2003 uppmärksammades detta i ett meddelande från rådet i den europeiska unionens officiella tidning 21. The Principles of European Contract Law och Burgerlijk Wetboek Det kan te sig en aning underligt för den som inte känner till the European Principles of Contract Law (PECL) att, som i detta kapitel, nyttja PECL för att analysera den nederländska avtalsrätten. I själva verket är PECL speciellt lämpad för denna typ av komparativa analys. Bland akademiker används PECL som måttstock för utvärderandet av EU-ländernas och kandidatländernas nationella lagstiftning. Den Europeiska Kommissionen anser att utvecklandet av principer är ett sätt att vidare främja den europeiska harmoniseringen. 22 Detta talar för att Ole Landos lågfinansierade projekt, PECL, som utformades redan 1974 och som utformats i samarbete med den europeiska kommissionen, är ett steg i rätt riktning. 23 PECL är dock inte de enda utformade principerna på det avtalsrättsliga området. Den största och mest likartade konkurrenten är kanske the Institute for the Unification of Law:s (UNIDROIT) harmoniseringsprojekt i form av Principles for International Commercial Contracts. Trots likheterna mellan PECL och UNIDROIT är den senare inte tillämpbar för komparativa studier av nederländsk, svensk och europeisk rätt av två anledningar. För det första har de ett globalt omfång och är inte enbart tillämpbara på Västeuropa. För det andra är UNIDROIT-principerna enbart tillämpbara på kommersiella avtal till skillnad från PECLprinciperna som kan tillämpas på alla avtal, inte minst konsumentavtal. PECL:s universella tillämpning inom avtal, dess fokusering till Västeuropa, dess funktion som potentiell grund till harmoniseringen mellan EU-nationers rättssystem och PECL erkännande bland akademiker som måttstock innebär sammantaget att PECL-principerna är optimala för de komparativa studierna i denna uppsats. Burgerlijk Wetboek (BW) är namnet på den nederländska samlingen av böcker som innehåller landets civilrättsliga lagar. BW består av åtta böcker, de avtalsrättsliga regleringarna finner vi i den tredje och den sjätte boken. Den tredje boken täcker generella bestämmelser medan den sjätte boken täcker obligationsrätten. I den sjunde boken regleras 21 Europeiska unionens officiella tidning, , Rådets resolution om en mer samordnad europeisk avtalsrätt, (2003/C 246/01). 22 KOM(2001) 398, juli 2001, 23 The Principles of European Law and Dutch Law, s

16 köp över avstånd i lagen om verkoop op afstand, den nederländska motsvarigheten till den svenska DHL. Denna lag behandlas under avsnittet om distansavtalslagarna. Tillämplighet I artikel 1:105 PECL nämns att parterna är bundna vid sådan användning som kan anses vara generellt applicerbart av personer i samma situation som parterna, om inte sådan användning kan anses vara orimlig. Vad denna bestämmelse innebär är att om det finns väletablerad praxis så kan parterna anses skyldiga att följa denna. Även i Burgerlijk Wetboek (BW) artikel 6:248 nämns praxis som bindande för parterna. Praxis mellan ett telemarketingföretag och dess kunder kan anses vara att kunden ska skicka tillbaka en vara om denne inte önskar betala för och behålla varan. Denna praxis bör även kunna anses råda även om kunden anser att denne inte har beställt varan. Varan bör skickas tillbaka på företagets bekostnad om kunden inte har beställt varan. Om det går att bevisa att detta är etablerad praxis så bör kunden bli bunden till denna så kallade användning, enligt lag. 24 Accept När en vara eller en prenumeration säljs över telefon sluts, liksom vid all annan form av försäljning, ett avtal mellan konsumenten och näringsidkaren. Det är avtalet som är den viktigaste rättshandlingen vid handel, pacta sunt servanda. Som tidigare nämnts uppstår speciella problem vid ingåendet av muntliga avtal över telefon. Enligt Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) 3 så är antagande svar som görs omedelbart att anses som accept vid muntliga anbud. Detta innebär att ett avtal har slutits när konsumenten tackar ja till företagets erbjudande. Det är svårigheten att bevisa att ett avtal existerar som är ett stort problem inom telemarketing Rättsligt bindande Vad gäller om en kund har godtagit ett erbjudande eller inte blir art. 2:102 PECL aktuellt, i denna artikel står det att en parts avsikt att bli rättsligt bunden till ett avtal ska bedömas utifrån en rimlig tolkning av partens uttalanden och beteenden. I den nederländska BW art. 3:33 står det att avsikten att producera juridiska effekter, uttryckt som deklaration, krävs för rättsligt bindande. En deklarations avsaknad av avsikt innebär inte att den blir ogiltig, BW 3:35, om det var rimligt av den andra parten att, med tanke på omständigheterna, tolka deklarationen som att parten hade denna avsikt. Dessa regleringar innehåller krångliga resonemang. För att förklara regleringen kan vi använda oss av ett fiktivt exempel; en säljare A erbjuder att sälja äpplen till köparen B för 10 kr per ton fast denne egentligen hade för avsikt att sälja äpplena för 10 kr per kilo. Priset som B får betala i denna situation beror enligt nederländsk rätt på om B antog att A verkligen menade 10 kr per ton eller om B förstod att A egentligen menade 10 kr per kilo. Om vi överför detta resonemang på ett telemarketing fall, där säljaren till exempel erbjuder konsumenten en prenumeration på en vara där den första varan är gratis, beror den rättsliga utkomsten på hur konsumenten tolkade detta erbjudande. Frågan är om det är rimligt att konsumenten tolkar erbjudandet som att denne kommer att få flera varor hemskickade i framtiden som inte kommer att vara gratis. 25 Viljeförklaring Vid konsumenters ingående i klubbar, som är vanligt förekommande vid försäljning av konsumentvaror över telefon, är det även möjligt att AvtL 32 blir aktuell då konsumenten kan hävda att denne enbart önskade medlemskap i klubben men inte den varuprenumeration som åtföljer. I 32 står det att den som angivit viljeförklaringen inte blir bunden vid den om 24 The Principles of European Law and Dutch Law, s. 40 ff. 25 Ibid, s. 80 ff. 16

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal 1 Denna lag gäller för avtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument,

Läs mer

Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter

Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 382, 31/12/1986 s. 0017-0021

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

1. Syfte och avslut av städavtalet

1. Syfte och avslut av städavtalet Allmänna Villkor för städtjänster av tjänsteutövare bokade genom www.helpling.se Helpling Sverige AB, org.nr: 556971-7225, Klarabergsgatan 29, 111 21 Stockholm ( Helpling ) driver förmedlingsplattformen

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Distans- och hemförsäljningslag; utfärdad den 24 februari 2005. SFS 2005:59 Utkom från trycket den 8 mars 2005 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande 1 kap. Inledande

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gemensamt konsumentskydd i EU Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument DEL 1 Relevant lagstiftning A. INLEDNING 1. Ange tydlig avsändare Enligt 3 kap. 23

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

Informations- och förbudsförelägganden

Informations- och förbudsförelägganden KONSUMENTOMBUDSMANNEN [ KONSUMENTVERKET*""""" KONSUMENTOMBUDSMANNEN 'NK. 2015-09m f FÖRELÄGGANDE 2015-09-08 FF 2015:4 b IF 2015:3 b Dnr 2014/1211 uy 2* ^. ^.l.^...isjvedfonenet AB ""Björkgatan 77 753 23

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; SFS 1999:268 Utkom från trycket den 1 juni 1999 utfärdad den 12 maj 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Kommissionens grönbok om översyn av konsumentregelverket

Kommissionens grönbok om översyn av konsumentregelverket Datum Vårt dnr 2007-03-14 013-2007-700 Ert datum Ert dnr 2007-02-22 IJ2007/867/KO Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Konsumentenheten Rebecca Heinemann 103 33 Stockholm Kommissionens grönbok om

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Distans- och hemförsäljningslagen

Distans- och hemförsäljningslagen Distans- och hemförsäljningslagen SFS 2005:59 Lagen ger dig ett skydd vid distanshandel och hemförsäljning. Reviderad april 2007 Distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) gäller när du handlar på distans

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Praktiska råd till konsumenter vid köp av telefoni- och IT-tjänster finns på www.pts.se/konsument.

Praktiska råd till konsumenter vid köp av telefoni- och IT-tjänster finns på www.pts.se/konsument. Operatörernas ansvar enligt lagen om elektronisk kommunikation och annan konsumenträttslig reglering Uppdaterat 2006-02-15 För mer information info@pts.se Tel 08-678 55 00 PTS-F-2006:2 Mer information

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO) Box 48, 651 02 KARLSTAD. Fordonsvärderingen i Skåne AB, Tredalagatan 5, 291 34 KRISTIANSTAD Ställföreträdare: J. E.

Konsumentombudsmannen (KO) Box 48, 651 02 KARLSTAD. Fordonsvärderingen i Skåne AB, Tredalagatan 5, 291 34 KRISTIANSTAD Ställföreträdare: J. E. MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:8 2008: Datum 2009-04-29 Dnr B 6/08 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO) Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Fordonsvärderingen i Skåne AB, Tredalagatan 5, 291 34 KRISTIANSTAD Ställföreträdare:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL?

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? JURIDISK PUBLIKATION 1/2013 NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? Av Klara Wessman 1 och Gustav Wiklander 2 I november förra året avgjorde Högsta domstolen ett mål om

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

INK. 2012-11- 27. KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:7a Processrådet Gunnar Wikström 2012-11-08 Dnr 2011/2167

INK. 2012-11- 27. KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:7a Processrådet Gunnar Wikström 2012-11-08 Dnr 2011/2167 KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:7a Processrådet Gunnar Wikström 2012-11-08 Dnr 2011/2167 KONSUMENTVERKET KONSUMENTOMBUDSMANNEN INK. 2012-11- 27 nn, Ordn.nr /S20 Adressat Anna Cecilia Nilsson

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB... 3 1. Uppdrag... 3 2. Riktlinjer för mottagande och vidarebefordran

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 6 maj 2009 KLAGANDE E.ON Elnät Sverige AB, 556070-6060 Ombud: Bolagsjurist Malin Persson E.ON Sverige AB 205 09 Malmö MOTPARTER 1. 3G Infrastructure

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0222(COD) 21 november 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttigheter

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttigheter Remissvar 2008-12-02 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttigheter Sveriges Konsumenter har beretts möjlighet att ge synpunkter på rubricerade

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.01.2004 C(2004)261 Ärende: Statligt stöd N 269/2003 Finland Bidrag och lån till teknisk forskning och utveckling Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Checklista för näringsidkare

Checklista för näringsidkare Checklista för näringsidkare Om du säljer varor eller tjänster till konsumenter genom en webbplats måste du uppfylla vissa rättsliga skyldigheter. Dessa regler gäller oavsett om du är ett stort, etablerat

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor. Gäller från och med 2010-03-01

Allmänna avtalsvillkor. Gäller från och med 2010-03-01 Allmänna avtalsvillkor Gäller från och med 2010-03-01 1. ALLMÄNT 1. Dessa villkor avser din beställning och användning av Produkter och Tjänster som erbjuds av Webbfabriken Ltd, Tryffelslingan 12, 18157

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm 2003-10-22 Informellt Yttrande Justitiedepartementet Att: Jonas Högström 103 33 Stockholm Informellt yttrande inför implementeringen av direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster

Läs mer

Konsumentköplag (1990:932)

Konsumentköplag (1990:932) Konsumentköplag (1990:932) Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Denna lag gäller köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument. Lagen gäller även i fall då säljaren inte är en

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

.. Kopvillkor. Allmänt

.. Kopvillkor. Allmänt .. Kopvillkor Allmänt Privatperson För dig som är privatperson, gäller Distansavtalslagen om din beställning är genomförd på distans (se nedan angående ångerrätt) samt Konsumentköplagen, som har strikta

Läs mer

232, Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Sveriges Elevfotografers Riksförbund, BÖ 2015:3

232, Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Sveriges Elevfotografers Riksförbund, BÖ 2015:3 Konsument verket KO INK. PROTOKOLL Datum Dnr 2015-06-24 2OH/1939 (BÖ 2015:3) Dnr... ^^... v.../..»*- 232, Ordn.w Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Sveriges Elevfotografers Riksförbund,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:5 Enhetschef Gabriella Fenger-Krog 2012-10-17 FF 2012:10 Dnr 2012/373

KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:5 Enhetschef Gabriella Fenger-Krog 2012-10-17 FF 2012:10 Dnr 2012/373 KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:5 Enhetschef Gabriella Fenger-Krog 2012-10-17 FF 2012:10 Dnr 2012/373 Adressat Dentally Nordi)cnA0B4is Organisationsnummer Föreläggande 556737-24 VMENTVERKET

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer