Sjövärnsposten. Konfererande i Gävle. Nytt grepp på veckokurs. En timme med generalen. medlemstidning för sjövärnskåren

Transkript

1 Sjövärnsposten medlemstidning för sjövärnskåren Konfererande i Gävle Nytt grepp på veckokurs En timme med generalen nr4 2013

2 Ledare Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare förbundsordförande John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung generalsekreterare John Fritsch bild & layout Göran Pedersén bild & layout Johan Iacobi kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Sjövärnsposten Box 5435, Stockholm Prenumeration Ekonomi BankGiro: Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri V-TAB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 1 februari. Omslagsbilden Julia Anagrius och Ida Roslund. Foto: Daisy Balkin Rung. Beslut om svenskt bidrag till Nato Response Force Regeringen har beslutat att anmäla åtta stycken JAS 39 Gripen och ett minröjningssfartyg till Nato Response Force (NRF) under 2014 och åtta stycken JAS 39 Gripen och ett amfibiekompani under I september lämnade Sverige en förfrågan till Nato om svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka NRF genom bidrag till dess tillhörande reservstyrkeregister Response Forces Pool (RFP). Nato beslutade i oktober att välkomna svenskt deltagande i NRF. Sveriges deltagande i NRF stärker vårt partnerskap med Nato, bidrar till genomförandet av den svenska försvarsreformen samt möjliggör deltagande i framtida multilaterala militära övningar och insatser vilket stärker vår försvarsförmåga. De länder som bidrar till RFP behåller kontroll över registrerade förband och beslutar om förbandens deltagande och beredskapsgrad. Bakgrund NRF är en årligen roterande multinationell snabbinsatsstyrka bestående av mark-, sjö-, luft- och specialstyrkor. NRF består av tre komponenter; en operativ ledningsfunktion (Joint Task Force Headquarters), en snabbinsatsstyrka om ca soldater och sjömän (Immediate Response Force) och ett kompletterande reservstyrkeregister om ca soldater (Response Forces Pool). Delar av NRF har tidigare använts för att upprätthålla säkerhet vid genomförandet av olympiaden i Grekland 2004 och presidentvalet i Afghanistan samma år. Delar av NRF lämnade även katastrofhjälp vid orkanen Katrina i USA 2005 och vid jordbävningar i Pakistan Deltagande i RFP innebär en möjlighet, men ingen skyldighet att delta vid en eventuell NRF-insats. Förstärkt stöd till Sveriges veteransoldater Regeringen har beslutat om en ny förordning gällande statsbidrag till frivilliga veteransoldat- och anhörigorganisationer. - I och med regeringsbeslutet stärker regeringen ytterligare Försvarsmaktens möjligheter att ge stöd till frivilliga veteransoldat- och anhörigorganisationer, säger Karin Enström. Alliansregeringen har som första regering i Sverige tagit fram en samlad politik för Sveriges veteransoldater. Politiken syftar till att Försvarsmaktens personal samt deras anhöriga ska få stöd före, under och efter en internationell militär insats. Med detta beslut fortsätter regeringen som en del i den samlade veteransoldatpolitiken att stödja de soldater som genomfört internationella militära insatser. God Jul & Gott N ytt År Rekrytera, rekrytera, rekrytera! Det kan upplevas tjatigt men det har gett god effekt och många kårer har på ett jättebra sätt tagit tag i rekryteringen, vilket resulterat i nio som genomfört GUF i år mot två i fjol, 14 registrerade på våra befattningar i hemvärnet under juli november i år mot fyra registrerade januari maj i år samt 91 nya medlemmar från den första september till dags datum. Bra jobbat! Vad står de tre orden rekrytera för? Det första - att rekrytera till hemvärnet med marina uppgifter. Vi har tagit på oss att utbilda och rekrytera till 350 befattningar. När vi levererar dessa personer ska det skrivas ett Frivilligavtal mellan den enskilde och Försvarsmakten (FM)/Sjövärnskåren, en kvittens på utfört uppdrag. Den enskilde medlemmen har då fått en bra marinanvändbar utbildning och får köra båt (navigation eller maskin) i hemvärnet och göra nytta för totalförsvaret. För att upprätthålla den nautiska och den tekniska kompetensen, måste det till båtkörande även mellan hemvärnsövningarna och då sker det på uppdrag av Försvarsmakten i Sjövärnskårens regi. Vi har även ett ökande engagemang i Stöd till samhället där vi får pengar via MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Det andra att rekrytera och utbilda till instruktör och funktionär. Vi behöver egna instruktörer och funktionärer för att genomföra de uppdrag vi får av FM och via MSB. Vi har en utbildningsräcka som leder fram till att man blir godkänd instruktör och därmed användbar inom vår egen utbildningsverksamhet men också som tillfällig instruktör i FM, där behov föreligger. Otroligt att man kan bli utbildad och därefter utöva sin hobby som instruktör på ledig tid och få betalt. Andra frivilliga försvarsorganisationer har denna möjlighet. Sjövärnskåren har tidigare inte utvecklat denna möjlighet fullt ut men det ändrar vi på nu! Det tredje att rekrytera till vår ungdomsverksamhet är något som vi har god erfarenhet av men som också bör utvecklas. Nu har vi klartecken på att utbilda 500 ungdomar totalt på våra sommarläger även Den verksamheten ska leda till rekryteringsbara ungdomar som kan fortsätta sin marina karriär inom FM, Sjövärnskåren, Kustbevakningen, handelsflottan med flera. Allt leder för vår del till att få köra båt och vara i den marina delen. Hur är det då med tillgången till marina plattformar alias fartyg/båtar? När det gäller de utbildningar som Sjövärnskåren har fått i uppdrag av FM att genomföra utifrån det behov som finns, ska FM stödja oss med bland annat fartyg. Det finns en rutin för detta och när FM konstaterar att de inte har fartyg att stödja med så hyr de in fartyg på öppna marknaden. Och där finns till exempel, och i första hand Sjövärnskåren med sina båtar. Fördelen med våra fartyg är att de är anpassade och godkända av FM. Alltså: FM hyr in våra fartyg för att regelmässigt stödja Sjövärnskåren för att Sjövärnskåren ska genomföra de uppdrag som FM har efter dialog givit till Sjövärnskåren Hängde ni med? Det förekommer en diskussion om att FM underhåller de båtar som de en gång har utrangerat av kostnadsskäl och att de dyker upp igen via SVK. Detta är en klar missuppfattning. SVK fartyg hyrs in av FM (för ett timpris, satt på givna villkor) enligt ovan och om det under hyrestiden blir en skada så får den som hyr båten betala skadan till rimlig del. Staten har valt att inte försäkra sin egendom och då måste kostnaden tas där skadan sker. Sker det en skada på icke inhyrt fartyg så är det samma rutin, eller? Kan vi därmed få slut på den diskussionen och fokusera på fartygsbeståndet! Nu när vi verkligen är på G med rekryteringen till alla hemvärnsförband med marina uppgifter, till sommarskolorna, kompetensuppehållande verksamhet, instruktörs- och funktionärsverksamhet, behövs ändamålsenliga fartyg med relevant och möjlig behörighetsnivå. Övning till sjöss är det viktigaste vi kan göra! Snart är det jul och då kan säkert alla gissa vad som står överst på Sjövärnskåren önskelista! Tack för alla goda insatser under året och till er alla önskar jag en god och fridfull jul och ett gott nytt år! John Fritsch 2 Sjövärnsposten 2013 nr 4 Sjövärnsposten 2013 nr 4 3

3 Västkustövningen del II TEXT: GÖRAN PEDERSÉN FOTO: NICLAS BOMGREN Under helgen 22 till 24 november så genomfördes ett uppsamlingsheat till Västkustövningen från i maj, givetvis på ostkusten i Karlskrona skärgård. Från Sjövärnskåren deltog SVK11 Östhammar samt enkelbåtarna SVK 003 och SVK 104. Den sistnämnda tillhör Roslagens Sjövärnskår och SVK 003 är på väg att övertas av Sjövärnskårsdivision Syd. SSMB (Större Snabbgående MotorBåt) 90E visade sig väldigt lämplig för verksamheten i skärgårdsmiljön runt örlogsstaden. Parallellt med Västkustövningen genomfördes även hemortsutbildning sjöpraktik för ungdomar från Skåne. Övriga deltagare i delar av övningen var kustbevakningen med KBV 003 Amfitrite och Sjöräddningssällskapet med Rescue Michano från Hasslö. Övningen inleddes på fredagskvällen med genomgång av övningsledningen för Sjövärnskårens personal och Kustbevakningen representerad av Martin Svensson i modellsalen som marinbasen förtjänstfullt ställt till vår disposition. Lördagen började med losskastning och gång från örlogshamnen till handelshamnen där KBV 003 Amfitrite har sin ordinarie förtöjningsplats. Ombord henne genomfördes först en övningsgenomgång och sedan en rundvisning för deltagarna. Efter lunch kastade vi loss för gång mot övningsområdet på Västra fjärden där SVK 11 Östhammar ankrade. Det spelade scenariot var att Östhammar i skepnad av en skärgårdsbåt hade råkat ut för en explosion med efterföljande brand ombord och skadeutfall på både personal och fartyg. Detta var lite annorlunda för KBV 003 gentemot det som man vanligtvis övar på, olyckor med ganska stora fartyg företrädesvis på öppet vatten. Fartyget och hennes utrustning är dimensionerat för detta, bland annat så kan hennes vattenkanoner hålla 7,5 ton vatten i luften samtidigt, en insats med dessa mot ett fartyg i Östhammars storlek hade troligen sänkt henne. Det som gällde här var insatser med Kustbevakningens däcksbåtar och Sjövärnskårens enkelbåtar. Här kom ungdomarna till sin rätt, både som figuranter så som besättningsmedlemmar på de mindre båtarna. När branden var släckt och de skadade omhändertagna så upptäcktes att en besättningsman saknades varvid ett eftersök organiserades med Amfitrite som operationsledare på plats (OSC). Här anslöt även Sjöräddningssällskapets Rescue Michano med en före detta elev från Kungsholmen, Tim Zander, som skeppare. Efter ungefär en halvtimmes letande hittades den docka som tidigare placerats ut och den kraftigt nedkylde besättningsmannen kunde tas om hand för transport till sjukhus. Nu började skymningen falla och enheterna förtöjde på KBV 003 för genomgång och utvärdering av den genomförda verksamheten, varefter KBV 003 Amfitrite och Rescue Michano lämnade övningen. Efter återhämtning och kvällsmat så återupptog Sjövärnskårens enheter övningen. Vi fick då hjälp av polenfärjan Stena Vision med att sjösätta ett föremål som enkelbåtarna skulle leta efter under ledning av Östhammar som låg förtöjd på Kungsholmen. Det sedan länge inbrutna mörkret gav det här momentet ytterligare en svårighetsgrad, men SVK 003 lyckades efter ett tag hitta objektet. Nöjda och glada efter en lång dags verksamhet förtöjde vi för nattvila. Söndagen inleddes med egna evolutioner innan våra fartyg ställde kursen mot sina respektive hemmahamnar efter en givande helg. 4 Sjövärnsposten 2013 nr 4 Sjövärnsposten 2013 nr 4 5

4 En helg i ett färgsprakande Gävle text & BILD: DAISY BALKIN RUNG Ni kommer väl ihåg den fina hösten vi hade? Den ligger inte så långt tillbaka i tiden. En av de vackraste helgerna i oktober träffades ordförande och ungdomsledare på konferens i Gävle. På Soldathemmet med Boulognerskogen och Gafleån som närmaste grannar. Carl-Åke Nilsson, ordförande i Gävleborgs Sjövärnskår, poserar i höstsolen. Soldathemmet i Gävle är en fin gammal byggnad som är mycket välbevarad. Carl-Åke Nilsson, ordförande i Gävleborgs Sjövärnskår, som arrangerat ordförande- och ungdomsledarekonferensen, säger att det är trevligt att få visa upp byggnaden. Det finns inte så många soldathem kvar. Denna är så välbevarad och drivs på ett exeptionellt sätt av en stiftelse. De har varit väldigt tillmötesgående och jag tror att deltagarna kommer uppskatta att vistas här under konferensen. Denna konferens skiljer sig inte så mycket från de föregående som riktat sig till ovanstående funktionärer. Men vikten av att träffas, lyssna av, diskutera och umgås är oerhört viktig. På agendan fanns bland annat information från vår nationella rekryterare, Carl-Johan Tersmeden. Han delade in rekryteringen i tre delar: 1: Viktigast är att rekrytera och utbilda till hemvärn med marina uppgifter. 2: Rekrytera och utbilda till instruktörer. 3: Rekrytera till ungdomsverksamheten. Under den korta tid Carl-Johan varit anställd har han redan besökt flera förbund och ute bland kårerna är man igång med rekryteringsuppgiften. Viktigt datum är den 18 januari 2014 då ett rekryteringsseminarium äger rum på Sjövärnskårens kansli, Östhammarsgatan 70 i Stockholm (kontakta carl-johan.tersmeden@ sjovarnskaren.se för mer information). Till konferensen hade Försvarsmaktens frivilligavdelning inbjudits och Stefan Törngren och Ida Jonsson deltog under hela helgen. Något som uppskattades. Ida Jonsson är nyanställd ungdomsansvarig och var med under ungdomsledarkonferensen. Sjövärnsposten passade på att ställa några frågor till några av deltagarna. Peter Fjellvind, ordförande i Division Syd: Du är ju en gammal räv i dessa sammanhang. Hur många gånger har du varit med? Ja jag har varit med en hel del. Första gången 1994 tror jag. Vilken är enligt dig Sjövärnskårens viktigaste fråga? Att vi förblir en kompetensorganisation som utbildar fartygsbesättningar och tillhandahåller fartyg till våra marina krigsförband. Är det något du vill man ska ta upp vid nästa konferens? Jag skulle vilja diskutera en handlingsplan för hur vi skall nå de strategiska målen, både gemensamt och enskilt. Caroline Söderberg, ungdomsansvarig i Sjövärnskåren Stockholm. Du har ju varit med några gånger i dessa sammanhang! Är det värdefullt med en ungdomsledarkonferens? Det här är andra gången jag deltar i ungdomsledarkonferensen. De konferenser jag deltagit i har för mig och Sjövärnskåren Stockholms verksamhet varit mycket värdefulla. Självfallet skiljer sig kårernas resurser och verksamheter åt, men jag ser ett stort värde i att mötas och diskutera förbättrings- och utvecklingsmöjligheter kårerna emellan. Jag ser också ett värde i att vi som ungdomsledare runt om i landet lär känna varandra för att underlätta hantering av elever och utbildningsfrågor. Då ungdomsutbildningen är en central fråga för Sjövärnskåren tycker jag att det är bra att Livräddning av överbordgången besättningsman. ordförandekonferensen hålls i anslutning, så att gemensamma frågor på ett smidigt sätt kan diskuteras. Vilken tycker du är Sjövärnskårens viktigaste fråga? Som ungdomsansvarig brinner jag självfallet för ungdomsfrågorna. I nuläget ser jag att en viktig fråga är hur vi i framtiden skall jobba med att behålla eleverna efter praktikkursen. Där måste man finna tydliga utbildningsvägar och alternativ för eleverna, oavsett vad de väljer att göra i det civila livet. Är det något du skulle vilja man tar upp vid nästa års konferens? Det är svårt att säga redan nu. Viktiga och återkommande frågor som vi tar upp är sommarskolorna och hemortstubildningen. Jag hoppas att man nästa år kommer kunna diskutera en förbättrad sommarskola och utvärdera det nya antagningssystemet ytterligare, samt förhoppningsvis konstatera positiva effekter av en förbättrad rekryteringsprocess. Linus Henning, kassör i Öresunds Sjövärnskår, detta var din första konferens, vad är dina intryck? Ja det här var min första ordförandekonferens. En välorganiserad och trevlig konferens. Det märks att det finns ett behov där alla kårer träffas och diskuterar gemensamma problem och frågeställningar. Du är ju inte ordförande - hur kan det komma sig att du är här? Stephan Lindeblad, som är ordförande i Öresunds Sjövärnskår, sitter i förbundsstyrelsen. Där är han ansvarig för ungdomsfrågor och är värd för ungdomsledarkonferensen och kan då inte representera vår kår. Så Öresunds Sjövärnskår skickade mig att närvara. Vilken är Sjövärnskårens viktigaste fråga? Den viktigaste frågan anser jag är den hur vi får våra ungdomar att stanna kvar i verksamheten. Att de antingen fortsätter inom Sjövärnskåren och inom de frivilliga försvarsorganisationerna eller går vidare in i Försvarsmakten efter en färdig elevkarriär. Tim Zander, ungdomsansvarig i Blekinge Sjövärnskår. Är det bra med Tim Zander en ungdomsledarkonferens? Jag tycker att det är ett jättebra forum för att byta erfarenheter, Bland annat vad det gäller hur de andra kårerna genomför sina hemortsutbildningar och vad just deras lösning har för föroch nackdelar. Vill du vara med fler gånger på konferensen? Jag kommer väldigt gärna tillbaka och jag uppskattade den nya lokaliseringen. Hoppas att flera andra kårer känner att de har ork och lust att bjuda in till konferens på respektive ort. Lördagkvällen inleddes med en kort Caroline Söderberg Linus Henning summering av HMS Carlskronas senaste insats i Adenviken. Berättade gjorde Anders Kallin som förutom att han är ordförande i Sjövärnskåren Stockholm också var informationschef under den senaste Adeninsatsen. Middagen blev en mycket uppskattad tillställning där vi alla överraskades av att vi samtidigt firade Gävleborgs Sjövärnskårs 75 årsjubileum. Närvarade gjorde även Gävleborgsgruppens chef överstelöjtnant Raymond Iller. Det fanns ingen tvekan om att samarbetet mellan Gävleborgs sjövärnskår och Gävleborgsgruppen fungerar mer än bra, något som både Carl-Åke Nilsson och Raymond Iller inte nog kunde poängtera. Dessa ord värmer i själen. Peter Fjellvind 6 Sjövärnsposten 2013 nr 4 Sjövärnsposten 2013 nr 4 7 I år firar Owe Ranert 70 år som sjövärnare.

5 Bastransportbåt typ 700 TEXT & BILD: GÖRAN PEDERSÉN En del av er läsare kommer kanske ihåg att vi för några år sedan skrev och presenterade några av Sjövärnskårens fartyg och båtar. Nu tänkte vi ta upp tråden igen och presentera ytterligare en av de båttyper som finns hos kårerna, bastransportbåt även kallad 700-båt. Det är inte den snabbaste, inte den vackraste, inte den bekvämaste, inte den sexigaste av våra flytetyg, utan helt enkelt en väldigt behändig arbetshäst. Båtarna byggdes i åtta exemplar mellan 1970 och 1987 på två olika varv och i två olika utföranden med rund- respektive plattgattad akterstäv. Mottagare var kustartilleriet och trots det bogserbåtslika utförandet med bogserkrok midskepps så var den primära uppgiften transporter av materiel och personal till baser i skärgården. Ursprungli- gen kunde de ta 40 passagerare och ett okänt antal ton last i lastrum eller på däck. Båttypen är även utrustad med en mindre kran. Maskinellt var hon utrustad med en rak sexcylindrig turboladdad Scania dieselmotor, DSI11 på ca 330 hkr. En del av båtarna, bland annat Västernorrlands SVK701 Elon, har fått den utbytt mot en starkare Scania V8. Bastransportbåten är även isbrytande vilket SVK 701 visade häromåret när hon bröt för en av Visbykorvetterna i Härnösands hamn. De två som Marinen fortfarande disponerar i Karlskrona används för just isbrytning och bogsering. Eftersom båttypen är stryktålig och ganska enkel är den egentligen en bra utbildningsplattform för sommarskolorna med avseende på manöverövningar med enpropellerbåt. För några år sedan använde Märsgarn båttypen även för PKs längre resor, men hon är ganska påver med ringa faciliteter för hygien och förplägnad och därmed inte helt ideal för ändamålet. I skrivande stund är det bara SVK701 Elon som är ett aktivt sjövärnsfartyg. Östergötlands Sjövärnskår har avvecklat SVK703 på grund av ett alltför stort underhållsbehov och Roslagens samt kursgården Märsgarns (dvs Riksförbundets) båtar är inaktiva av olika skäl. Fakta Deplacement 35t Längd 15,5 m, Bredd 5,0 m Djupgående 1,7 m Fart 9 knop Maskin 1st rak 6-cyl Scania DSI11, alternativt 1 st V8 Scania DSI14 1 st fast långsamtgående propeller Fartområde D Kompetenskrav för säkerhetsbesättningen 1 st N8 och 1 st M8 Samverkansmässa i Kista TEXT & BILD: KENT AHLQVIST På mässan Mötepunkt Samhällssäkerhet som genomfördes i Kista i november hade centrala FOS ordnat en monter med temat Frivillig en resurs för samhället. Där kunde alla frivilliga försvarsorganisationer vara med och presentera sin verksamhet i samhällets krisberedskap. Självklart var även Sjövärnskåren med. Till mässan hörde även ett seminarium med föredrag från olika delar av samhället där även behovet av frivilliga togs upp. Kontakter skapades med kända och potentiella uppdragsgivare. Nu gäller det för organisationerna att stärka vår gemensamma medverkan i samhällets krisberedskap. 8 Sjövärnsposten 2013 nr 4 Sjövärnsposten 2013 nr 4 9

6 Internationellt utbyte i Kanada Besök i Högkvarterets korridorer DAISY BALKIN RUNG Förväntansfull packade jag min sjösäck så snart strumporna hade torkat efter veckorna på ledarkursen på sommarskolan Lungön utanför Härnösand. Som en av de tre förutom vårt eskortbefäl Johan Gustafson hade jag fått förmånen att delta i det internationella utbytet till HMCS QUADRA utanför Comox på Vancouver Island, Kanada. Den 19:e augusti samlades vi i det svenska gänget på Drottning Viktorias Örlogshem i Stockholm. Vi hade en dag på oss lära känna varandra och ha tid att sy på våra märken innan vi skulle flyga till Vancouver. Efter en resa på över 20 timmar kom vi äntligen fram till Vancouver International Airport där vi blev hämtade och körda till hotellet. Efter frukost nästa dag bar det av mot Vancouver Island och HMCS QUADRA i våra finuniformer. Efter ett antal timmar på buss och bilfärja var vi äntligen framme. På Quadra välkomnades vi av ett marschband och skolledningen följt av en flaggceremoni där respektive lands nationalsång spelades samtidigt som landets flagga hissades. Vi tilldelades våra logement, pojkar för sig och flickor för sig. Jag som är över 19 år gammal och myndig enligt Kanadensisk lag fick bo i befälslogementet. HMCS QUADRA ligger mitt på Vancouver Islands östkust och har en liknande flora och topografi som Sverige men ett betydligt varmare klimat. Vancouver Island ligger i sin tur på Kanadas västkust i princip så långt söderut man kan komma. Seattle och den amerikanska gränsen ligger strax söder om själva ön. De andra nationerna som deltog i utbytet var Storbritannien, Australien och Sydkorea och eleverna var ungefär lika gamla, år, förutom eleverna från Sydkorea som var mellan år. Till skillnad från svenska sjövärnskåren där mycket av fokus ligger på sjöliv, hade kanadensarna en stor kärlek för parader, exercis samt sträckta och upputsade uniformer med kängor som glänser som putsat silver. Vi blev fantastiskt väl mottagna av alla på Quadra, Kanadensarna är verkligen så vänliga och artiga som det ryktas om att de är. Under vår vistelse på Quadra stod det Ceremony of The Flags på schemat och i och med det mycket förberedelser inför ceremonin. Dessutom fick vi segla deras jollar och framföra deras motsvarigheter till våra valbåtar. Vi fick även spendera ett dygn ombord på Kanadensiska patrullbåtar som fungerar som skolfartyg för den kanadensiska flottan och deras Sea Cadets. Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla som har varit inblandade i det här utbytet och ett extra stort tack till följeofficer Johan Gustafson som gjorde ett underbart jobb under hela vårt utbyte. Fabian Lundgren övriga deltagare var Oscar Lindberg och Rebecca Kling Sjövärnsposten tog sig till Lidingövägen 24 för att ställa några frågor till Jan Salestrand. Han är generallöjtnant och chef för Högkvarteret och Försvarsmaktsledningen. Många känner säkert igen honom från det att han vikarierade som Överbefälhavare i början av I ett hörnrum med vidunderlig utsikt över Lill-Jans skogen i Stockholm huserar Försvarsmaktens andreman, Jan Salestrand. Vi har fått en hel timme reserverad med denne upptagne generallöjtnant och det gäller att utnyttja den tiden med råge. Direkt på frågorna alltså. Sjövärnskåren satsar nu stort på att fylla vakanserna inom hemvärn med marina uppgifter. Snart har vi lyckats uppfylla 80 procent. Vad är din reaktion på detta? Det låter mycket bra att ni på det sättet levererar till insatsorganisationen. Vad gäller uppdrag att bemanna krigsorganisationen är befattningarna i hemvärnet i princip de enda som de frivilliga försvarsorganisationerna har idag. Å andra sidan är det drygt 5000 befattningar och de är mycket viktiga. Nu när du betonar vikten av att vi fyller våra vakanser i hemvärnet, hur ser du då på att det inte finns tillräckligt med fartyg för detta ändamål? I nuläget får Försvarsmakten hyra in Sjövärnskårens båtar för att sedan låna ut dem till Sjövärnskåren. Det är ju en helt absurd lösning! Ja, vi är överens om att det inte är bra. Försvarsmakten ska i grunden inte hyra in båtar för att sedan låna ut dem. Jag vet att denna fråga finns uppe till diskussion och den ska också lösas. Hur ser du på Sjövärnskårens ungdomsutbildning? Den är otroligt bra och hyser stor aktning i Försvarsmakten. Den är gedigen och ger kunskaper för livet framöver. Att den också generar intresse för Försvarsmakten är ett stort plus. Det är också en av era uppgifter idag, att rekrytera ungdomar. Vi vet att flera av era elever, efter det att de gått tre år på sommarskolorna söker sig till GMU. Tar man tillvara de ungdomar som har Sjövärnskårens sommarskolor när de söker GMU? Ses det som en merit? Det borde det ju göra. Idag har vi ett problem med systemet att det är alltför lång väntetid från det att man har gått igenom alla prov och tester tills det att man får besked om man antagits. Det håller inte. Då hinner personen ifråga tröttna och söker sig till något annat. Vi kommer därför redan nästa år övergå till ett system där vi antar efterhand som prövning sker förutsatt att den enskilde klarar kraven. Just nu har vi inget system för att då meritvärdera t ex ungdomsutbildning men vi är överens om att vi måste finna ett sätt att göra det. Regler, förordningar och certifieringar är viktigt och ska givetvis följas. Men hur tänker Försvarsmakten när det gäller de frivilliga försvarsorganisationerna? Det är inte alltid realistiskt för dem att man ibland ska gå till ytterligheterna när regler ska verkställas. Kan man tänka sig att anpassa nivån för frivilligorganisationerna? Jag förstår vad du menar. Vi sätter upp regler kopplat till verksamheten och det finns en risk att vi får regler som inte tar hänsyn till den enskildes förkunskaper. Det är inte unikt för frivilligorganisationerna utan uppstår även bland övriga personalkategorier. Jag tror att vi med bibehållet krav på verksamhetssäkerheten måste gå igenom regelverk och om möjligt minska de krav som inte är rimliga. Jag avser initiera en sådan översyn men det kommer att ta viss tid att genomföra den. Ni utsätts för en hel del kritik, både externt och internt. Kan man trivas på sitt arbete trots den pressen? Som chef måste man kunna hantera kritik men också ta till oss den. Vi är en stor arbetsgivare med många anställda och vi måste ibland fatta beslut som inte alla är nöjda med. Men självklart är det tråkigt när man får kritik då den är obefogad. Sammantaget är dock svaret att jag trivs mycket bra och går hit med lätta steg varje dag. Utmanande jobb och fantastiska medarbetare är en oslagbar kombination. FOTO: Zarah Jonsson, Försvarsmakten Jag tror att vi med bibehållet krav på verksamhetssäkerheten måste gå igenom regelverk och om möjligt minska de krav som inte är rimliga. Jag avser initiera en sådan översyn men det kommer att ta viss tid att genomföra den. Generallöjtnant Jan Salestrand. 10 Sjövärnsposten 2013 nr 4 Sjövärnsposten 2013 nr 4 11

7 Nytt koncept i Skåne TEXT & BILD DAISY BALKIN RUNG För första gången genomför Försvarsutbildarna sin årliga veckokurs 44 med en praktikkurs marin. Med besättning från Sjövärnskåren och med sex ungdomar som deltagare. På fortsättningskursen deltar även sex sjövärnsungdomar. Sjövärnsposten hälsade på Falsterbo Kursgård och mötte många positiva deltagare. Marcus Larsson och Julia Anagrius rättar: Jag kan absolut ingenting om båtar men blev intresserad när jag såg inbjudan till kursen. Tänkte att det här vill jag verkligen prova på. I söndags och måndags hade vi teori och när vi så kom ner hit till båten igår så tänkte jag, hur ska jag komma ihåg allt vi gått igenom. Men det gick hur bra som helst. Besättningen är kanonbra och vi har en mycket bra sammanhållning. Nu ser jag fram emot att kasta loss. Brevid henne står Marcus Larsson och nickar instämmande. Jag ville testa på någonting nytt och dessa tre dagar har varit jättebra. Jag ångrar mig absolut inte, tvärtom. Jag frågar kurschefen och tillika fartygschefen Marcus Strandepil, vad eleverna får lära sig? Det är ju en ganska Det är på något sätt dagen efter i Skåne, alltså dagen efter stormen Simone, som Sjövärnsposten beger sig ner till Falsterbo Kursgård i Höllviken. Kursgården har inte drabbats, men på vägen utanför ligger många trädgrenar som blåst ned. Men väl inne på skolexpeditionen är det febril aktivitet och ingen dagen-efter-känsla alls. Jerker Andersson som är skolchef och tillika kapten vid Skånska Gruppen berättar om kursen och hur det kan komma sig att man startade upp en helt ny utbildning: Vi har haft det i tankarna under en tid. Konktakten mellan oss i Skånska Gruppen och Öresunds Sjövärnskår är mycket god och vi har pratat fram och tillbaka om hur vi skulle kunna lägga upp en praktikkurs marin. Så tillsammans med Försvarsutbildarna som är värdar för den här veckokurs 44 beslöt vi att prova i år, säger Jerker Andersson. Nu är vi igång och sex ungdomar som gått både grund- och fortsättningskurserna har fått möjligheten att gå den nya utbildningen. Vi tar bilen ner till Falsterbokanalen där Östhammar ligger förtöjd. Där blir vi mottagna med uppställning av elever och besättning och kurschefen Marcus Strandepil hälsar oss välkomna. Trots att de enbart varit ombord i knappt ett dygn är de redan väldigt duktiga, säger Marcus Strandepil. Vi i besättningen är imponerade. De var ombord på Östhammar under stormen. Hur gick det? Vinden var inte det som var värst, utan vattenståndet. Det var så lågt här i kanalen och det ställde till en del. Men inget som inte gick att lösa, säger Marcus Strandepil. Julia Anagrius en av eleverna bekomprimerad kurs på sex dagar? I stort handlar det om att låta eleverna få prova på, att få en känsla av hur det fungerar ombord på ett örlogsfartyg. Vi demonstrerar sjömanskap, åtgärder vid man-över-bord, handhavande av sjösäkerhetsutrustning, brandsläckning ombord, övning i fartygets övergivande, fartygstjänst samt fysisk aktivitet. Tanken är att eleverna i slutet på kursen ska kunna fungera som rorgängare och utkik ombord samt kunna delta i däckstjänsten. På fortsättningskursen träffar vi några sjövärnsungdomar från Öresunds Sjövärnskår. De är entusiastiska och glada över att få möjligheten att göra något helt annorlunda än vad de är vana vid på Sjövärnskårens sommarskolor. Nyttigt och utvecklande. Bra att träffa ungdomar som gått Försvarsutbildarnas kurser och som har ett annat intresse än vad vi har, är några av reaktionerna vi får. Jag frågar dem om de tänkt göra GMU efter gymnasiet. Alla svarar ja. Skolchefen är entusiastisk och säger: Oj 100 %, det är inte illa. Under dagen är även generalsekreterare och tillika förbundsordförande John Fritsch med och även han strålar av att träffa alla dessa engagerade ungdomar som lägger sin höstlediga vecka på att utbilda sig. Vilka fina ungdomar vi har i Sverige, säger John Fritsch och ställer sig tillrätta när vi ska ta gruppbild. Så gör även skolchefen Jerker Andersson. Nästa dag tar Sjövärnsposten sig ner till Dockan i Malmö hamn för att ta emot Östhammar. Hon har seglat från Höllviken och lägger till i Malmö för att träffa oss. Jag står på kajen och ser hur de förtöjer och tänker i mitt stilla sinne. Men de har ju bara varit på kursen i tre dagar, och nu klarar de av det som om de knappast gjort något annat?. Till sin hjälp har de instruktör Ida Roslund, 1:e officer Martin Svensson, fartygschefen Strandepil och maskintjänstchef Stefan Petersson. De är verkligen duktiga. Och det är Från vänster: Elin Jacobsson, Lena Manderius, Helena Lissman, Jerker Andersson, John Fritsch, Ottilia Ljung, Axel Lorentzon, Theodor Elfberg. ingenting jag säger bara för att det låter bra. De har varit lyhörda och kreativa. Tar egna initiativ och samtidigt tagit åt sig allt de fått lära sig under teorilektionerna. Märk väl att detta är ungdomar som för bara några dagar sedan inte ens visste vad styrbord och babord var, säger kurschefen. Julia Anagrius ler stort när hon kommer emot mig. Alltså detta är något av det bästa jag gjort. Att få åka båt är hur häftigt som helst. Att få praktisera det vi lärt oss på lektionerna. Jag kan inte fatta att jag bara varit här i fyra dagar. Samma sak säger Marcus Larsson. Jag instämmer i allt vad Julia säger. Han blir avbruten av någon som ropar att man slängt i ananas i grytan som puttrar nere i köket på båten. Eftersom jag utbildar mig till kock på gymnasiet så hjälper jag till med matlagningen här. Och det är kul. Både Julia och Marcus vill göra GMU när de är klara med gymnasiet. Men det är inte förrän om några år. Först väntar en god närande lunch och sedan går färden vidare mot Helsingborg. En bra dag för båtturer då det varken blåser orkan eller storm. Några dagar efter veckokursen pratar jag med kurschefen för PK marin. Och han låter hälsa att eleverna klarade denna första kurs med råge. Ett riktigt gott omdöme. Faktaruta GMU är en militär förkortning av Grundläggande Militär Utbildning och är numera den enda vägen in mot en anställning som soldat eller sjöman i den reguljära delen av Försvarsmakten. Det är en intensiv utbildning under tre månader och genomförs på många olika platser i landet. Är man intresserad av hemvärnet finns en speciell GMU-Hv. Man kan också via de frivilliga försvarsorganisationerna komma med i hemvärnet genom att genomföra en så kallad GU-F (Grundläggande utbildning för frivilliga). Mer fakta kring vägen in till Försvarsmakten får du genom att besöka deras hemsida: www. forsvarsmakten.se Skånska Gruppen är en så kallad utbildningsgrupp och svarar för utbildning och stöd till hemvärnsförbanden, frivilligorganisationerna och ungdomsverksamheten i Skåne. Skåne stoltserar med fyra hemvärnsbataljoner och en mycket omfattande frivillig- och ungdomsverksamhet. Enbart inom ungdomsverksamheten finns cirka 700 ungdomar registrerade. 12 Sjövärnsposten 2013 nr 4 Sjövärnsposten 2013 nr 4 13

8 Vägen till sommarskolan Kan säkerhetspolitik vara vad som helst? Allt som oftast sätter vi rampljuset på det som står framför kulisserna. I Sjövärnskårens sammanhang landar strålkastarljuset på elever i segelbåtar och motorbåtar, hemma eller på ett internationellt utbyte. Men det finns också ett sjövärnskåren bakom kulisserna, det kan handla om allt från styrelsearbete till planeringsarbete inför sommarskolorna. Någon gång ibland, måste vi också belysa detta, trots att det alldeles säkerligen inte kommer att bli någon särskilt trevlig läsupplevelse! Jag vill vrida strålkastarljuset till ett ord som kommer få de flesta läsare våndas i fasa inför den tristess resten av den här artikeln kommer att åsamka dem, om det överhuvudtaget blir aktuellt att läsa vidare. Ord så tråkiga att de kan framkalla spontana svettningar och frossa hos känsliga läsare. Jag talar om ord som verksamhetsledningssystem (25 bokstäver) och närmare bestämt ordet standardutbildningstabell (också 25 bokstäver). Om du vid det här laget fortfarande är en av få som saknar ovanstående symptom och dessutom fortsatt läsa, är du nog också helt rätt målgrupp för det som komma skall. Den verksamhet som bedrivs på sommarskolorna styrs av en uppsjö av handböcker, bestämmelser och instruktioner. Bland dessa kan nämnas Handbok frivillighet, UBSU och Försvarsmaktens manual för sjösäkerhet. Det är mycket vi ska kunna för att göra rätt på ett säkert sätt. Samtidigt bedriver vi verksamheten under endast tre veckor, en gång om året och ofta med mycket ny personal. Frågan blir, hur vi får ihop det hela på ett bra sätt? En del av svaret är våra instruktörsutbildningar. Ytterligare en del av svaret ljuder lång och trogen tjänst, att komma tillbaka år efter år det vill säga erfarenhet. En ny del av svaret, som jag vill introducera här, heter standardutbildningstabell (förkortat SUT(tre bokstäver)) och ska täcka upp för bland annat ringa erfarenhet och dåligt minne. Under 2012 tog vi fram den, under 2013 provade vi den, under 2014 hoppas vi att konceptet får spridning till de andra sommarskolorna, jag talar om SUT för sommarskolan Lungön. Det en SUT gör är att den bryter ner alla bestämmelser och instruktioner som reglerar verksamheten för att blanda dem med lokala förutsättningar och lokal tradition. Resultatet blir en lista över alla de lektioner som ska hållas under en sommarskola och vad de ska innehålla. Detta gäller såväl Grund-, Fortsättnings-, Praktik- och ledakurs som befälet. Tanken är att en SUT för respektive sommarskolan ska underlätta planeringsarbetet avsevärt och samtidigt hålla respektive skolas traditioner vid liv, oavsett personalomsättning. När det gäller elevernas utbildning kan man säga att om man på målsättningarna i UBSU ser resultatet, så ser man i SUT för en sommarskola vägen dit. Och det vet vi ju alla, att vägen dit ser olika ut för olika skolor och så ska det också vara. Den dagen alla skolor har en egen SUT, kan vi som jobbar på sommarskolorna läsa oss till hur verksamheten ser ut på andra skolor. Då kommer vi kunna förstå varandra bättre och dessutom hämta inspiration mellan skolorna. Vad gäller instruktörernas utbildning blir SUT skolchefens verktyg att verkligen säkerställa att instruktörerna blir introducerade till verksamheten på ett bra sätt eller får relevant repetitionsutbildning men framförallt att alla instruktörer får rätt sjösäkerhets- och verksamhetssäkerhetsutbildning. Slutligen vill jag sammanfatta SUTkonceptet som vägen till målet, olika väg för olika skola, men alltid med säkerheten i första hand. Med vänlig hälsning och förhoppning om framtiden Jan-Erik Linell Kurschef, Praktikkurs Sommarskolan Lungön 2013 och verksamhetsledningsentusiast (28 bokstäver). Den säkerhets- och försvarspolitiska debatten sedan Sjövärnskårens 100-årsjubileum har varit både livlig, mångfacetterad och vittomfattande. Några preciserade och allmänt omfattade principer som under det kalla kriget finns knappast längre. Ett viktigt bidrag till diskussionen är försvarsberedningens senaste betänkande Vägval i en globaliserad värld (Ds 2013:33), som presenterades den 31 maj i år. Försvarsberedningen håller fast vid de ett par år gamla målen för vår säkerhet: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Man vidhåller också att vår tidigare omhuldade neutralitet numera ersatts av solidaritet med andra EU-stater och nordiska stater. Någon anslutning till NATO är enligt beredningen inte aktuell, även om en ledamot - Allan Vidman (FP) rekommenderar det i en reservation. Däremot kommer frågan om NATO-anslutning troligen att bli het inför valet nästa år. Men sedan anser beredningen att pågående globalisering dominerar vår säkerhetssituation och speglar hotbilden mot oss. Man går igenom det politiska läget i hela världen, där vad som helst när som helst och stundom plötsligt kan påverka oss och kräva insatser. Man påpekar att Sverige är ett av världens mest globaliserade länder. Vår försvarsmakt skall både försvara hemlandet och medverka allmänt fredsbevarande runt om i världen i syfte att lugna ner konflikter, som annars skulle kunna sprida sig till Europa. Kan säkerhetspolitik vara vad som helst frågar man sig efter att ha läst försvarsberedningens betänkande. I alla fall framträder en bild av att det mesta kan ha en säkerhetspolitisk dimension. Beredningen går nu vidare med en utredning av hur försvaret skall vara organiserat, vad det mera i detalj skall kunna uträtta och vad det kommer att kosta. Rapport skall lämnas senast den 31 mars Utöver detta har en livlig allmän och omfattande debatt i försvarsfrågor förekommit. Så omfattande att den bara översiktligt kan beröras här. Den har dels varit kritisk efter ett uttalande av ÖB tidigare i år att vi bara skulle kunna hålla ut en vecka om vi angrips. Många debattartiklar och seminarier har behandlat detta trista ämne. Betydande förstärkning har efterlysts. En långt ljusare bild av Sveriges försvar träder fram i den senaste återkommande analysen av NATO, som prisar våra ansträngningar, långsiktiga planering och realism. Kungliga Krigsvetenskapsakademien har efter grundliga studier publicerat två tjocka böcker om försvarsfrågan: Tommy Jeppsson (Red.), För Sveriges Säkerhet, KKrVA, sidor. Gunilla Herolf, Bo Huldt, På egen hand eller tillsammans: Sverige i det nya Europa, KKrVA, 2103, 298 sidor. Folk och Försvar har genomfört flera seminarier om försvaret och Allmänna Försvarsföreningen har i sin tidskrift Vårt Försvar haft flera temanummer som lämnat viktiga bidrag till försvarsdebatten. Inom ramen för dessa debatter har man även diskuterat frivilligförsvarets framtid. Från myndigheternas sida har man svävat på målet om vad de frivilliga skall göra i framtiden. Från de frivilligas sida har man starkt framhållit att vi visst behövs men också att man på grund av den rådande röran själv måste ta till orda. Det gjorde man till exempel vid ett seminarium anordnat av Krigsvetenskapsakademien i september i år, där Sjövärnskåren var femfaldigt representerat genom John Fritsch, Olle Andersson, chefredaktören, Hugo Selling (som satt i panelen) och undertecknad. JAN PRAWITZ Försvarsberedningens betänkande kan hämtas kostnadsfritt som pdf på d/17565/a/ De två böckerna utgivna av Kungliga Krigsvetenskapsakademiens kan beställas för 200 kr per styck på Försvarsforum är ett samarbetsprojekt mellan Allmänna Försvarsföreningen (AFF), Försvarsutbildarna och Kungliga Krigsvetenskapsakademien (KKrVA) som syftar til att informera och diskutera försvars- och säkerhetspolitiska frågor inför försvarsbeslut 2015 på temat Hur försvara Sverige?. Projektet genomförs som en seminarieturné runt om i landet och innehållet i seminarierna reflekterar över de underlag som tas fram av Försvarsberedningen samt fånga upp aktuella frågor. Under 2013/14 är inriktningen att behandla förutsättningarna inför försvarsbeslutet för att under 2014/2015 behandla hur svenskt försvar bör utformas. Målsättningen är att: Upplysa om säkerhetspolitiska utmaningar och alternativa vägval för svensk säkerhet och försvar. Åstadkomma en vital debatt rörande säkerhet och försvar genom att fördjupa sig i olika frågor som kan vara av värde inför försvarsbeslutet Varje seminarium är tänkt att vara uppdelat i två block. I det första sker en presentation av den säkerhetspolitiska utvecklingen och en beskrivning av det militära och civila försvaret. I det andra blocket genomförs en debatt med särskilt inbjudna personer. Därutöver kommer vissa seminarier att ges en specialinriktning, exv. avseende teknisk utveckling, samhällets sårbarhet och var frivilligheten behövs. Försvarsforum inleddes i Almedalen 2013 på Försvarspolitisk Arena. Besök Kungliga Krigsvetenskapsakademiens hemsida för mer information om projektet, kommande seminarier och länkar till inspelade seminarier; 14 Sjövärnsposten 2013 nr 4 Sjövärnsposten 2013 nr 4 15

9 Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, STOCKHOLM Belönade sjövärnare Foto: PONTUS KROHN Från vänster: Jim Ramel Kjellgren, Jan Thörnqvist och Helena Andersson. Vid Kungliga Örlogsmannasällskapets 242:e Högtidsmöte den 15 november kunde en stolt tillförordnad flottiljchef bevittna när två av förbandets nytillskott, sjövärnskåristerna och fänrikarna Helena Andersson och Jim Ramel Kjellgren belönades med stipendier ur Marinlitteraturföreningens Stipendiefond för väl skrivna uppsatser vid Försvarshögskolan. Fänrik Helena Andersson har tilldelats ett stipendium om kronor ur Marinlitteraturföreningens stipendiefond för väl genomförd uppsats: Barents hav: En studie av rysk och norsk strategi och marina styrkeförhållanden vid studier vid Försvarshögskolan. Fänrik Jim Ramel Kjellgren har tilldelats ett stipendium om kronor ur Marinlitteraturföreningens stipendiefond för väl genomförd uppsats: Ytterligare antaganden om modern sjöstrid vid studier vid Försvarshögskolan. Det var första gången som stipendiet delades ut men knappast sista gången Helena och Jim kommer att synas i uppsats- och debattsammanhang. För att citera vår Marininspektör, konteramiralen Jan Thörnqvist: BZ (eller på svenska FF LK)! Pontus Krohn Tf flottiljchef 4.sjöstridsflottiljen Fotnot: BZ är amerikanskt bigram (en grupp bestående av två bokstäver) för bra jobbat. FF LK är svenskt bigram enligt STM, Signaltabeller för marin verksamhet, Jag uttrycker min tillfredsställelse med manövern. De båda uppsatserna finns publicerade på Försvarshögskolans sida; org.