Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004"

Transkript

1 Ura 2003:9 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...2 Problemen på arbetsmarknaden...5 Uppföljning av tidigare prognoser...10 Internationell översikt...12 Finansiella marknader...17 Svensk ekonomi...18 Efterfrågan på arbetskraft...31 Sysselsättningen...37 Näringsgrenar...42 Jord- och skogsbruk, fiske...42 Industri...44 Byggnadsverksamhet...49 Privata tjänstesektorn...54 Offentliga tjänster...59 Utbudet av arbetskraft...66 Arbetslöshet...72 Undersysselsatta...77 Arbetsmarknadspolitiska program...79 Grupper av arbetslösa med behov av insatser...87 Regional utveckling...96

3 Sammanfattning Konjunkturen sakta på väg upp Den internationella konjunkturen är på väg att förstärkas. Det finns positiva tecken i konjunkturbilden både i USA och i Sydostasien och likaså i många europeiska länder, men fortfarande går utvecklingen trögt i några EU-länder. Den privata konsumtionen har ökat stadigt i många länder genom olika stimulanser samtidigt som vi ser en mera positiv utveckling på de finansiella marknaderna. Framtidstron i det privata näringslivet världen över är också större än tidigare. Återhämtningen ser dock ut att bli långsam och ligger väl i linje med vad vi skisserade i vårprognosen. Den svenska ekonomin har utvecklas hyggligt mot bakgrund av den svaga omvärldsutvecklingen. Den privata konsumtionen har ökat stadigt, mycket beroende på att de svenska konsumenterna haft en historiskt sett god inkomstutveckling. Vi bedömer att den ekonomiska tillväxten ökar år 2004 främst på grund av att den internationella konjunkturen förstärks. Den privata konsumtionen fortsätter också att växa men tillväxttakten stryps något av höjda skatter och avgifter inom den kommunala sektorn. Sammantaget bedömer vi att BNP stiger med 1,4 procent i år och med 1,9 procent nästa år. Sysselsättningen faller och arbetslösheten stiger Den långsamma uppgången i konjunkturen medför att efterfrågan på arbetskraft inte får någon rejäl skjuts uppåt under prognosperioden. Arbetsgivarna inom det privata näringslivet kommer under uppgången åtminstone inledningsvis att vara försiktiga med att nyanställa personal. Inom den kommunala sektorn försvagas arbetskraftsefterfrågan på grund av den försämrade ekonomiska situationen. Sysselsättningsläget och arbetslöshetssituationen kommer därigenom inte att förbättras nästa år utan det dröjer till år 2005 innan konjunkturförstärkningen får ett mer märkbart genomslag på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bedöms uppgå till 4,8 procent år 2003 och stiga till 5,1 procent år Sammantaget kommer arbetslösheten plus antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program (obalanstalet) att vid motsvarande tidpunkter nå 6,9 procent och 7,0 procent. Under innevarande år kommer sysselsättningen att minska med cirka personer och under nästa år i något större omfattning eller med cirka personer., vilket framgår av vår intervjuundersökning av närmare arbetsställen inom det privata näringslivet samt intervjuer av nästan alla kommuner och landsting. Intervjuerna genomfördes av Arbetsförmedlingen i slutet av september och i början av oktober år

4 Arbetskraftsutbudet upphör att stiga En nyckelfaktor för att förutspå arbetslösheten är att träffa rätt i bedömningen av arbetskraftsutbudet. Arbetskraftens ökning har tryckt upp arbetslöshetsnivån med närmare en procentenhet det senaste året. En viktig anledning till ökningen av arbetskraftsutbudet är neddragningen av platser inom vuxenutbildningen, bl.a. upphörde Kunskapslyftet vid det senaste årsskiftet. Vidare minskade antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program, vilket också bidrog till att öka arbetskraftsutbudet och arbetslösheten. Vår bedömning från i våras ligger väl i linje med utfallet under året och antalet personer i arbetskraften kommer att öka med Å andra sidan har utflödet av arbetskraft till förtidspension varit stort under de senaste åren. Sedan början av 1999 har cirka personer slagits ut från arbetskraften av denna anledning. En fortsatt utslagning av arbetskraft kan förväntas sänka arbetskraftsutbudet nästa år eftersom den för utbudet positiva utbildningseffekten har klingat av. Vi räknar med att cirka färre återfinns i arbetskraften år Arbetsgivare tror nu på minskad sysselsättning Våra intervjuundersökningar visar på en svag utveckling på arbetsmarknaden under större delen av prognosperioden. Arbetsgivarna har jämfört med vårundersökningen dragit ner på förväntningarna rörande personalbehoven, och såväl det privata näringslivet som den kommunala sektorn anger att de kommer att ha färre anställda nästa år. Resultatet bekräftar vår bedömning i vårprognosen då vi räknade med en viss minskning av sysselsättningen både i år och nästa år trots att arbetsgivarna bedömde motsatsen. Vi går nu i fas med arbetsgivarna i våra bedömningar och stärks ytterligare i tron på vår framtidsbild. Tillgången på arbetskraft bedöms som god inom ett brett spektrum av branscher och yrken, och det föreligger ingen risk för att lönekostnaden ska driva upp inflationen de närmaste två åren. Industrikonjunkturen är långsamt på väg upp Under de senaste kvartalen har det funnits en underliggande optimism om att efterfrågan på industrins produkter ska ta fart men hittills har inte utfallet nått upp till de ställda förväntningarna. Industrins företrädare hyser dock en fortsatt optimism rörande orderingång och produktion de närmaste kvartalen. När det gäller efterfrågan på arbetskraft finns det inga omedelbara tecken på någon vändning. Arbetsgivarna bedömer att de kommer att minska antalet anställda ända fram till hösten Den bedömningen sammanfaller väl med att antalet varslade om uppsägning är fortsatt stort, och likaså finns heller inga tecken på att antalet rekryteringar ökar. Det har skett en kontinuerligt nedgång av industrisysselsatta de senaste tre åren med sammanlagt cirka personer. Resultaten i vår intervjuundersökning antyder en ytterligare minskning på personer nästa år. Rekryteringsläget är gott och få arbetsgivare 3

5 upplever brist på arbetskraft. Andelen arbetsgivare som anger brist är i nivå med talen under lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Byggaktiviteten är lägre än väntat Byggarbetsgivarnas förväntningar inför år 2003 har inte tillnärmelsevis infriats. Årets utfall blir en stor besvikelse och förväntningarna inför de kommande kvartalen ser inte särskilt mycket bättre ut. Bostadsbyggandet har fastnat på en låg nivå och inom Stockholmsregionen har det minskat påtagligt. Orderingången bedöms som otillräcklig och många företag i vår undersökning anser att de måste dra ner på antalet anställda. Efter en viss successiv uppgång i sysselsättningen de senaste åren tvingas vi av denna anledning dämpa förväntningarna i vår bedömning och räknar med en viss nedgång i motsats till vad vi trodde i våras. Efterfrågan på bostäder är dock förhållandevis god och det låga byggandet blir ett växande bekymmer i allt fler regioner, något som kan äventyra både den regionala och den natonella ekonomiska tillväxten framöver. Tudelad utveckling inom privat tjänstesektor Konjunkturutvecklingen inom privata tjänstenäringar är just nu tudelad. De konsumtionsberoende delarna (handel, restaurang, service m.m.) uppvisar en stadig tillväxt i försäljningen medan de industriberoende delarna (företagstjänster, datakonsulter m.m.) upplever en svag marknad. Industriföretagen fortsätter att rationalisera och det går även ut över inköpen från tjänsteföretag. Förhoppningen i våras om en bättre konjunktur under hösten inom dessa delar av tjänstesektorn har övergått i en stor besvikelse och den har slagit igenom i en upptrappning av uppsägningsvarslen. Sysselsättningen fortsätter att falla inom nämnda näringar och vi bedömer att nedgången består de närmaste kvartalen, först fram emot andra halvåret nästa år är en omsvängning trolig. Däremot sker en tillväxt av arbetstillfällen inom de konsumtionsberoende delarna av sektorn och vi bedömer att den bilden håller i sig även nästa år. Sammantaget för hela sektorn innebär det en minskning av sysselsättningen med några tusen i år men en omsvängning till svag ökning nästa år. Bristen på arbetskraft är generellt sett den lägsta på 10 år och inskränker sig till enskilda yrken. Sysselsättningen börjar minska inom offentlig sektor Det ekonomiska läget inom den kommunala sektorn har försämrats åren 2002 och Det ekonomiska underskottet uppgår till 7 resp. 6 miljarder kronor dessa år. Under innevarande år har skatterna höjts med i genomsnitt 65 öre, vilket ger ökade intäkter på cirka 8 miljarder. Nästa år väntar skattehöjningar med i genomsnitt 32 öre motsvarande 4 miljarder i intäkter men underskottet beräknas trots dessa uppgå till 5 miljarder. Den försämrade ekonomin har börjat slå mot sysselsättningen inom 4

6 sektorn och det har skett en viss minskning under det senaste halvåret. De mer dystra tongångarna bekräftas även i vår intervjuundersökning där vi vänder oss till samtliga kommuner. Resultatet är det mest negativa sedan mitten av 1990-talet och det visar att nedgången av sysselsatta blir betydande nästa år. Vi räknar mot denna bakgrund med att sysselsättningen minskar med mellan och under loppet av 2004 men att nedgången i årsgenomsnitt stannar strax under Huvuddelen av bristen på arbetskraft i det svenska arbetslivet återfinns inom den kommunala sektorn. Bristen är dock på väg att mildras på grund av den lägre nivån på arbetskraftsefterfrågan och kommer att koncentreras till vissa yrken inom vård och omsorg samt till några yrken inom skolan. Inom grundskolan och gymnasieskolan har tillgången på lärare temporärt förbättrats genom neddragningen av utbildningsplatser inom vuxenutbildningen men inom förskolan och inom högskolorna är lärarbristen fortfarande omfattande. Arbetstrycket på den befintliga personalen höjs successivt på grund av besparingsprogram och inom delar av sektorn genom bristen på arbetskraft, och denna problematik kan också kopplas till de höga sjuktalen. Problemen på arbetsmarknaden Utslagningen från arbetslivet är det största problemet Det enskilt största problemet på den svenska arbetsmarknaden är utslagningen av arbetskraft. Den medför en stor avtappning av arbetskraft och i synnerhet inom yrken där tillgången på utbildade redan är begränsad. Totalt är drygt personer förtidspensionerade och dessutom har cirka personer varit sjukskrivna längre än 1 år, och de senare står i praktiken en bra bit ifrån ett återinträde i arbetslivet. Risken är stor att många av de långtidssjukskrivna inte alls kommer tillbaka till ett förvärvsarbete vilket i så fall skulle innebära ytterligare en stor förlust av arbetskraft under de närmaste åren. Summeras ökningen av antalet förtidspensionerade och ökningen av antalet långtidssjukskrivna sedan år 1990 har arbetslivet tappat nästan personer. Det är exakt lika många som antalet arbetslösa år 2003 eller 4,8 procent av arbetskraften. Tre fjärdedelar av nedgången i arbetskraft faller på den senaste femårsperioden. De senaste årens ökning av antalet förtidspensionerade är också större än det nytillskott av arbetskraft som sker på grund av den demografiska effekten. Består denna utveckling blir det mycket svårt att utöka arbetskraftsutbudet redan om några år. Ungdomar med kort utbildning drabbas hårdast Obalanstalet för ungdomar har stigit under de senaste året. Ökningen faller på ungdomar med varierande utbildningsbakgrund, på både ungdomar som har grundskola som högsta utbildningsnivå och ungdomar som har eftergymnasial utbild- 5

7 ning. Det är en ny arbetsmarknadsbild jämfört med tidigare konjunktursvackor att obalanstalet ökar tydligt även bland ungdomar med högskoleutbildning. Den på sikt mest allvarliga tendensen är ökningen av obalanstalet för ungdomar med kort skolutbildning. För denna grupp krävs omfattande och långsiktiga insatser för att de ska kunna finna en varaktig lösning på sina arbetsmarknadsproblem, i annat fall kommer en stor del ur varje årskull att permanent hamna utanför arbetsmarknaden eller i gränslandet mellan arbetslöshet och arbetsliv. AMS har i en särskild rapport kartlagt denna grupps situation på arbetsmarknaden och de stora konsekvenser detta medför genom både ett livslångt handikapp på arbetsmarknaden för avbrytarna och en kostnad för samhället genom ett produktionsbortfall. Många av dessa ungdomar har ingen egentlig yrkesutbildning och blir tvingade att söka arbeten inom en begränsad del av arbetsmarknaden, nämligen inom yrken där utbildningskraven inte är så uttalade. En negativ faktor som även försämrar ungdomarnas position är den kraftiga neddragningen inom vuxenutbildningen, vilket gör det svårt både för ungdomar som saknar fullständiga betyg och för ungdomar som vill komplettera sina betyg för att bli antagen till studier inom högskolan. Fler blir långtidsarbetslösa risk för fler långtidsinskrivna Antalet långtidsarbetslösa har stigit successivt det senaste halvåret till personer och den svaga arbetsmarknaden medför att ökningen fortsätter under nästa år. Uppgången berör de allra flesta grupperna av arbetslösa. Män har hittills drabbats hårdare än kvinnor men en viss utjämning i tillflödet är trolig nästa år. Uppgången har varit störst bland ungdomar, från en låg nivå har det på ett år skett mer än en fördubbling av långtidsarbetslösheten. Långtidsarbetslösa ungdomar kommer att prioriteras inom arbetsmarknadspolitiken vilket bör betyda att den negativa utvecklingen bromsas upp framöver. Det finns dock andra grupper som kommer att få vidkännas fortsätta ökningar av arbetslöshetstiderna, t.ex. arbetshandikappade, korttidsutbildade och utomnordiska medborgare. I förlängningen finns en uppenbar risk för att antalet långtidsinskrivna stiger inom flera av de nämnda grupperna på grund av deras generellt större svårigheter på arbetsmarknaden jämfört med andra grupper som saknar arbete. Antalet inskrivna med arbetshandikapp har bara förändrats i liten omfattning under de senaste åren. Förklaringen går troligtvis att finna i de ökade ohälsotalen, varvid många med arbetsmarknadsproblem har lämnat arbetsmarknaden. Det finns dock en svag tendens till ökning av antalet inskrivna ungdomar med arbetshandikapp. Likaså har det skett en ökning av antalet inskrivna med arbetshandikapp i åldrarna år. Den gemensamma nämnaren för dessa drabbade grupper är kort skolutbildning. För de äldre inskrivna blir det betydligt svårare att finna lämpliga vägar tillbaka till arbetslivet, i synnerhet om de har en svag utbildning i bagaget. 6

8 Stora regionala skillnader för utomnordiska medborgare Antalet inskrivna utomnordiska medborgare uppgick hösten 2003 till , vilket kan jämföras med då antalet kulminerade på 1990-talet. Det innebär nära nog en halvering på sju år. Nuvarande nivå har legat oförändrad i drygt ett och ett halvt år trots att läget på arbetsmarknaden försämrats. Bara en begränsad del av de inskrivna med utomnordiskt medborgarskap är arbetslösa, och en anledning till detta är deras prioritering inom arbetsmarknadspolitiken. Det råder dock mycket stora regionala skillnader för utomnordiska medborgare som önskar ett arbete, betydligt större skillnader än för andra grupper av arbetslösa. Både den öppna arbetslösheten och, i synnerhet, obalanstalet bland utomnordiska medborgare skiljer sig väsentligt mellan olika län. Obalanstalet ligger i intervallet 7 till 22 procent av den arbetsföra befolkningen i de 21 länen, vilket kan jämföras med 3,4 till 8,8 procent bland svenska medborgare. Stadigt stigande arbetslöshet i befolkningstäta regioner Länsarbetsnämndernas prognoser för år 2004 visar att sysselsättningen minskar i 14 av de 21 länen. Den mest negativa utvecklingen förutskickas i Stockholm, Kalmar och Örebro med en nedgång på över 1 procent. Jönköping, Skåne, Halland, Värmland och Dalarna skiljer sig från andra länsprognoser och förutser en ökning av sysselsättningen. Jämtland och Norrbotten bedömer att sysselsättningen kommer att ligga på en ungefär oförändrad nivå. Prognoserna antyder också att den största nedgången av sysselsättningen sker i storstadslänen följt av gruppen övriga län i Syd- och Mellansverige, och att den svagaste nedgången sker i skogslänen. Inom de resp. regiongrupperna skiljer sig dock utvecklingen åt. Inom exempelvis gruppen av storstadslän förutses en tydlig minskning av sysselsättningen i Stockholm och Västra Götaland medan en klar uppgång väntas ske i Skåne. Antalet personer i arbetskraften bedöms bli ungefär oförändrat i storstadslänen och eftersom sysselsättningen minskar kommer det att leda till både ökad öppen arbetslöshet och ökade obalanstal (arbetslösa plus programdeltagare). Den öppna arbetslösheten liksom obalanstalet väntas öka i nästan samtliga län även i övriga delar av landet. Obalanstalet förutses dock minska i skogslänen sammantaget. Den regionala utvecklingen på arbetsmarknaden uppvisar inte den traditionella förändring som vi har varit vana med att beskriva vid en konjunkturnedgång. De regionala skillnaderna avseende arbetslöshet och obalanstal har minskat under de två senaste åren och den utvecklingen förutses enligt länsarbetsnämndernas prognoser bestå. Obalanstalet har ökat framför allt i befolkningstäta regioner medan många av de glest befolkade regionerna klarat sig bättre och ett icke obetydligt antal har till och med uppvisat en fortsatt nedgång. Tendensen när det gäller obalanstalet är dock 7

9 den att försämringen är på väg att sprida sig till allt fler arbetsmarknadsregioner. En viktig bidragande orsak till den bedömningen är den försvagning av arbetskraftsefterfrågan som sker inom den offentliga sektorn. Den utvecklingen slår särskilt hårt mot de små arbetsmarknadsregionerna och kan förväntas leda till att fler personer står utan arbete. I vissa av dessa regioner sker även betydande strukturneddragningar och/eller nedläggningar av verksamheter. Obalanstalet påverkas å andra sidan nedåt i de befolkningsmässigt små regionerna av sjunkande befolkning genom ett negativt flyttnetto, samt av en ofta förekommande hög medelålder i arbetskraften med ökat antal åldersavgångar som följd. Det är svårt att i slutänden ge en generell regional bild för de små och medelstora arbetsmarknadsregionerna, om de uppåtriktade faktorerna är större än de nedåtriktade för obalanstalets vidkommande. Resultatet kommer liksom under det senaste året att variera från fall till fall och här är det väsentligt att ha en god regional bevakning för att optimera resurser inte minst inom arbetsmarknadspolitiken. Valda indikatorer BNP, till marknadspris, proc föränd. 4,5 1,1 2,0 1,4 1,9 Antal arbetade timmar, proc föränd. 1,0 0,5-1,2-0,9-0,1 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 3,5 0,6 3,2 2,3 2,0 UND1X, inflation, dec-dec, proc föränd. 1,3 3,4 2,2 1,7 1,3 Timlön, proc föränd. 3,7 4,3 4,0 3,6 3,7 Hushållens reala disp. Inkomster, proc föränd. 2,6 2,5 4,7 1,6 0,8 Privat konsumtion, proc föränd. 5,0 0,2 1,3 1,7 2,0 Sparkvot, inkl avtalspension (kvot priv. Koms.) 2,4 5,2 8,2 7,6 6,5 Kommunernas resultat i miljarder kronor Resultat före extraordinära kostnader. Källa: Kommunförbundet. 8

10 Nyckeltal 2 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 5,6 4,7 4,0 4,0 4,8 5,1-0,9-0,9-0,7 0,0 +0,8 +0,3 Arb.markn politiska program Procent av AK 3,3 2,6 2,5 2,6 2,1 1,9-0,8-0,7-0,1 +0,1-0,6-0,1 Obalans i procent av AK 8,9 7,2 6,5 6,6 6,9 7,0-1,7-1,6-0,7 +0,1 +0,2 +0,1 2 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa, och obalansen är summan av arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Summorna stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 9

11 Uppföljning av tidigare prognoser Sysselsättningen stämmer med vårprognosen Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas just nu av en ganska svag utveckling. Sysselsättningen har minskat något det senaste året, samtidigt som en viss höjning av arbetslöshetsnivån inträffat. Försvagningen av arbetsmarknaden är dock mindre än man skulle kunna befara med tanke på den långsamma ekonomiska tillväxten och de omfattande varselvolymerna de senaste åren. I höstprognosen 2002 räknade AMS ännu med en sysselsättningsuppgång år 2003 med personer. Konjunktursvackan har sedan dess visat sig bli mer utdragen än man tidigare förutsåg, och i vårprognosen 2003 antogs årets sysselsättning istället minska med Även i föreliggande höstprognos bedöms nivån minska med några tusen personer. AMS var också den första av prognosmakarna som bedömde att konjunkturen skulle utvecklas svagt både 2003 och 2004, en bedömning som står sig väl mot den utveckling som varit. Bra överensstämmelse också för utbudet och arbetslösheten AMS räknade hösten 2002 också med en arbetslöshet som låg stilla mellan 2002 och 2003, på 4,0 procent räknat som årsgenomsnitt. Även denna bedömning kom under våren 2003 att revideras något, till 4,8 procent. Sistnämnda förutsägelse står sig i höstens prognos. Bakom den ökande arbetslösheten ligger inte bara en något lägre sysselsättning, utan också och framför allt ett stigande arbetskraftsutbud. Hösten 2002 antogs 2003 års utbudsökning uppgå till personer, och nivån justerades i vårens prognos upp till med tanke på de relativt stora neddragningar i utbildningsvolymer som skett kring det senaste årsskiftet. Denna bedömning torde komma att ligga nära årets slutliga utfall som beräknas till personer. 10

12 Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare Nordea 4,1 6,7 8,9 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 Handelsbanken 5,0 6,5 8,1 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 Svenskt Näringsliv 4,5 6,9 8,0 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 TCO 4,0 8,2 8,8 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 LO 3,5 7,7 8,4 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 Finansdepartementet 3,8 6,8 8,0 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 Konjunkturinstitutet 3,5 6,5 8,0 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 OECD 4,1 7,1 8,8 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 AMS 5,0 8,4 8,3 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 Utfall 4,8 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 1 Lagda prognoser i början av resp. år. 2 Lagda prognoser fram till våren 1993 (omräknat till ny AKU-definition 1993). 11

13 Internationell översikt Världskonjunkturen förstärks Den globala ekonomiska aktiviteten har ökat något vilket helt beror på utvecklingen i USA och Asien. Fortfarande är dock osäkerheten stor om stabiliteten i konjunkturförstärkningen på grund av av att de stora obalanserna i den amerikanska ekonomin snarare har ökat än minskat samtidigt som strukturproblemen förblivit oförändrade i Japan. Den europeiska konjunkturen är dock sorgebarnet och där finns ännu ganska få tecken på att någon vändning är i sikte. Den samlade bedömningen är emellertid att konjunkturen förstärks successivt i Nordamerika och i Asien, vilket leder till god draghjälp för de europeiska länderna. Den sammantagna BNP-tillväxten i världen väntas bli cirka 3 procent i år och cirka 4 procent USA förblir konjunkturloket Det finns allt fler tecken på att ekonomin i Förenta staterna gått in i en tydlig återhämtningsfas. Framtidstron har ökat påtagligt inom företagssektorn, vilket i synnerhet gäller tjänstesektorn, och detta avspeglas i en ökad investeringsaktivitet. Till detta kommer att den privata konsumtionen förstärkts ytterligare, vilket illustrerar att amerikanska hushåll har en förhållandevis stark framtidstro. Den amerikanska ekonomin uppvisade därigenom, enligt preliminära nationalräkenskaper, en stark BNP-tillväxt under tredje kvartalet. BNP ökade med starka 1,8 procent mellan andra och tredje kvartalet i år, vilket kan jämföras med en ökning med knappt 1 procent mellan första och andra kvartalet. Detta indikerar att takten i BNP-tillväxten stegrats i Förenta staterna, och BNP-tillväxten beräknas öka från 2,4 procent 2002 till omkring 3 procent Även framöver kommer den amerikanska ekonomin att stimuleras av en expansiv ekonomisk politik. Bland annat har barnfamiljerna gynnats via skattecheckar och Centralbankens styrränta är den lägsta på 45 år eller 1 procent. Regeringens plan för sysselsättning och tillväxt innehåller fortsatt finanspolitisk stimulans. Till detta kommer återhämtningen på börsen och dollarförsvagningen som också bör bidra till en förstärkning av den ekonomiska aktiviteten. En viss dämpande effekt kan komma från stigande långräntor vilket fördyrar bostadslån som skall sättas om. Arbetsmarknaden har inte försämrats under den senaste tiden. Sysselsättningen har upphört att försvagats och under oktober noterades en ökning. Vidare har arbetslösheten legat på en oförändrad nivå kring 6 procent. Sammantaget indikerar detta att en förbättring av arbetsmarknadsläget är troligt under det kommande året och arbetslösheten bedöms minska från 6 procent 2003 till 5,5 procent Vi räknar därför med att BNP-tillväxten i USA kommer att uppgå till drygt 3,5 procent

14 De stora obalanserna i den amerikanska ekonomin kvarstår dock. De offentliga underskotten stiger i rask takt och fortfarande är obalansen i utrikeshandeln betydande. Till detta kommer att hushållens skuldsättning ökat och därmed ökar deras känslighet för ränteförändringar. Sammantaget innebär detta att det finns flera stora osäkerhetsmoment när det gäller bedömningen av den amerikanska ekonomin framöver. Japan överraskar, men problemen kvarstår Den japanska BNP-tillväxten har utvecklats starkare än väntat i år och det mesta tyder på att den stannar något under 2 procent. Fortfarande är hushållen försiktiga när det gäller konsumtion och deflationen har bitit sig fast. Ekonomin hämmas liksom under de senaste tio åren av stora strukturella problem inom främst banksektorn. Den sammantagna bedömningen är därför att tillväxttakten i den japanska ekonomin dämpas Arbetslösheten har fastnat på en hög nivå eller drygt 5 procent och risken finns att den ökar under Den starka ekonomiska tillväxten som pågått sedan några år i övriga Asien fortsatte Det är framför allt regionens starka exportutveckling som bidragit till de höga tillväxttalen. Det skall noteras att BNP i Asien exklusive Japan i köpkraftsjusterade termer svarar för drygt 25 procent av global BNP 3 och regionens starka tillväxt utgör därmed en viktig drivkraft i världsekonomin. Den positiva utvecklingen inom regionen väntas fortsätta BNPtillväxten beräknas till knappt 6 procent 2003 och till drygt 6 procent Europa vaknar sakta till liv I Europa framför allt inom euroländerna har den ekonomiska utvecklingen varit dyster, vilket främst beror på en svag ekonomisk aktivitet i Tyskland, Frankrike och Italien. Dessa tre länder bedöms få i det närmaste nolltillväxt Däremot blir BNP-tillväxten betydligt bättre i bland annat Finland och Spanien. Den sammantagna tillväxten inom euroområdet beräknas till 0,3 procent Den prognosen bygger också bland annat på att tillväxten i BNP inom euroområdet minskade med 0,1 procent mellan första och andra kvartalet 2003 vilket kan jämföras med oförändrad aktivitet mellan fjärde kvartalet 2002 och första kvartalet Det är framför allt en svag investeringskonjunktur och en minskad export som ligger bakom den svaga BNP-utvecklingen hittills i år. Arbetsmarknaden har utvecklats svagt och arbetslösheten har ökat från 8 procent 2001 till beräknat cirka 9 procent 2003, vilket emellertid är en ganska liten uppgång med tanke på den klena BNP-utvecklingen. Produktivi- 3 Källa: Bugetpropositionen för Tyskland väntas få nolltillväxt medan tillväxten i Frankrike och Italien skattas till 0,1 procent respektive 0,3 procent. 13

15 tetsutvecklingen har varit svag, vilket indikerar att företagen valt att behålla arbetskraft i väntan på en starkare konjunktur. Under de senaste månaderna har flera olika indikatorer visat att konjunkturen är på väg att vända uppåt inom både euroområdet och EU-området. Den senaste konjunkturbarometern för EU med mätningar för augusti och september visade påtagliga förbättringar i den sammansatta konjunkturindikatorn för EU. Det är framför allt ett ökat förtroende hos näringslivet (exklusive byggsektorn) som ligger bakom förstärkningen. Den ekonomiska tillförsikten hos hushållen var dock i stort sett oförändrad. Den europeiska exportindustrin kommer att gynnas av en förstärkt aktivitet i USA, men uppgången kan till viss del hämmas av försämrad konkurrenskraft genom att dollarn försvagats påtagligt gentemot euron. Dock räknar vi med att effekten av valutakursförändringen kommer att bli liten under det närmaste året. Hushållen gynnas av ett lågt ränteläge och en ganska god inkomstutveckling. Det finns i dagsläget inget som talar för att ECB 5 kommer att höja sin styrränta under det närmaste halvåret. Däremot förblir arbetsmarknaden dyster och det dröjer en lång bit in på 2004 innan en förbättring är i sikte, vilket bland annat sammanhänger med att företagen har en stor ledig personalkapacitet. Vi bedömer därför att arbetslösheten stiger något 2003 och 2004 eller till drygt 9 procent. BNP bedöms komma att öka med 1,7 procent Den brittiska ekonomin förblir stark Den brittiska konjunkturen har under lång tid stötts av en stark privat konsumtion, vilket beror på en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden, en god disponibelinkomstutveckling och kraftigt stigande fastighetspriser. Den privata konsumtionsutvecklingen har dock dämpats något under Det mesta talar för att hushållen blir mer återhållsamma under det närmaste året vilket innebär att de ökar sitt sparande och betalar av sina skulder 7. Däremot finns det en del som talar för att investeringarna och utrikeshandeln gradvis kommer att ta över rollen som drivkrafter i den brittiska ekonomin. BNP-tillväxten i Storbritannien bedöms komma att bli knappt 2 procent 2003 och 2,5 procent Den europeiska centralbanken 6 En viss förstärkning av den privata konsumtionen har skett under sommaren 2003 men den bedöms av oss som temporär. 7 Amortering ingår i posten sparande. 14

16 Nästa år ökar tillväxttakten i Norden Den privata konsumtionen har utgjort den främsta drivkraften bakom BNP-tillväxten i de nordiska länderna under de senaste åren. En viss dämpning skedde dock vid inledningen av 2003 men allt talar för att den stärks under andra halvåret BNP-tillväxten i Finland försvagades markant i början av 2003, vilket främst förklaras av en försvagning av exporten av teleprodukter. Den finska arbetsmarknaden uppvisar en av de högsta arbetslöshetsnivåerna inom EU-området eller närmare 9 procent. Framöver stimuleras dock de finska hushållen av höga nominella lönepåslag och skattelättnader. Nästa år bedöms även sysselsättningen komma att öka vilket bör mildra arbetslösheten något. Både export och privat konsumtion förutses komma att bidra till förstärkt BNP-tillväxt under Vi räknar med att BNPtillväxten stannar vid 1,5 procent i år och att den ökar till närmare 2,5 procent Den norska BNP-tillväxten har utvecklats svagt under de senaste åren, vilket bland annat beror på en stark norsk krona och en hög räntenivå. Den norska centralbanken har dock sänkt styrräntan kraftigt vilket har pressat ned kronkursen och räntenivån, och detta kommer att stimulera den norska ekonomin framöver. Hushållens konsumtionsvilja stimuleras också av fortsatta skattelättnader. BNP-tillväxten beräknas till blygsamma 0,6 procent 2003, men nästa år bedöms den till cirka 2 procent. Den danska ekonomiska aktiviteten har i år dämpats genom fallande investeringar och en inbromsning av konsumtionstillväxten, vilket kan kopplas till att arbetslösheten ökat till den högsta på flera år eller till 5,5 procent. I kontrast till flertalet andra EU-länder har den danska exporten utvecklats starkt och under 2003 står exporten för det huvudsakliga bidraget till den danska BNP-tillväxten som beräknats till svaga 0,8 procent. Nästa år bedöms den privata konsumtionen komma att utvecklas starkt genom skattelättnader och en god utveckling av hushållens reala disponibla inkomster. Det innebär att BNP-tillväxten för 2004 bedöms komma att bli cirka 2 procent. Nya medlemsländer växer snabbare än EU-snittet EU:s tio nya medlemsländer har uppvisat en hög ekonomisk tillväxt. Den sammantagna BNP-tillväxten för dem uppgick till 2,3 procent 2002 och den beräknas öka till 3,1 procent För 2004 prognostiseras tillväxten till nästan 4 procent. Högst ekonomisk tillväxt av de nya länderna uppvisar de baltiska länderna, främst som en följd av stora utländska direktinvesteringar och en stark inhemsk efterfrågan. Litauen och Lettland bedöms få en ekonomisk tillväxt 2003 på drygt 6,5 procent 8 Enligt EU-kommissionen 15

17 respektive cirka 6 procent medan tillväxten i Estland förutses till närmare 4,5 procent. Den starka ekonomiska tillväxten bedöms bestå nästa år. Den polska ekonomin har uppvisat en svag tillväxt under senare år, bland annat till följd av utvecklingen i Tyskland. En gradvis återhämtning väntas under 2003 och 2004, bland annat beroende på ökade investeringar och en växande export. BNP-tillväxten bedöms öka från svaga 1,4 procent 2002 till cirka 3 procent 2003 och till cirka 4 procent Utvecklingen i Ryssland har varit överraskande stark med tanke på dämpningen i den globala ekonomiska aktiviteten. Detta kan delvis förklaras av en påtaglig uppgång av energiexporten och höga oljepriser. Dessutom har oljerelaterade investeringar ökat. Reallönerna stiger 2003 vilket gynnar tillväxten i BNP som skattas till cirka 6 procent. Nästa år bedöms BNP-tillväxten till cirka 4,5 procent. 16

18 Finansiella marknader De långa räntorna sjunker De långa räntorna sjönk i huvudsak mellan maj 2002 och juni Därefter har huvudriktningen pekat uppåt. I både USA och euroområdet sjönk emellertid räntorna markerat under september, för att sedan stiga igen under oktober. Räntan på en 5-årig statsobligation har stigit med drygt 1 procentenhet mellan botten i juni och mitten av november, både i USA och i euroområdet. I Japan var motsvarande uppgång knappt en halv procentenhet. En rimlig tolkning av de stigande långräntorna är att placerarna väntar sig en stigande inflationstakt framöver. Detta skulle i sin tur bero på förväntningar om ett bättre konjunkturläge. Då sker nämligen en överströmning av kapital från räntemarknaden till aktiemarknaden eftersom man förväntar sig stigande företagsvinster. Effekten av omplaceringarna blir att priset på obligationer sjunker (dvs. marknadsräntorna stiger) och aktiekurserna stiger. Dessa har också ökat påtagligt både USA, Europa och Japan sedan i mars. Det är troligt att de stora centralbankerna styrts av samma bild av utvecklingen. Efter sänkningar i slutet av 2002 och första halvåret 2003 har styrräntorna sedan i somras lämnats oförändrade. Sannolikt väntar man nu på att konjunkturförstärkningen ska bli så stark att den inte behöver mer stöd av penningpolitiken. Centralbankernas nästa drag skulle då bli höjningar under loppet av Storbritannien har haft en starkare efterfrågan än övriga Europa, USA och Japan. Detta har tagit sig uttryck bland annat i starkt stigande fastighetspriser och ökad upplåning från hushållen. Bank of England höjde sin styrränta med 0,25 procentenheter i början av november Det var över tre år sedan någon av de fyra stora centralbankerna höjde räntan. Skeendet på valutamarknaden har under 2003 dominerats av försvagningen av den amerikanska dollarn. Nedgången tog en paus under sommaren, men från januari till mitten av november har dollarn försvagats med omkring 10 procent mot både euro och yen. Den japanska yenen försvagades mot euron från januari till maj/juni, då en euro kostade 140 yen. Därefter har yenen stärkts till 125, vilken var den nivå som gällde i januari. 17

19 Svensk ekonomi Vår bedömning av den svenska ekonomin bygger på följande antaganden: Den globala ekonomin förstärks långsamt Råoljepriset sjunker något Riskbanken sänker styrräntan med 25 punkter Kronkursen förblir oförändrad Löneökningarna understiger 4 procent 2004 Hushållen minskar sitt sparande Kommunerna respekterar inte balanskravet fullt ut De arbetsmarknadspolitiska programmen ligger kvar på nuvarande nivå Det har kommit flera signaler att den svenska konjunkturen börjat återhämta sig, om än långsamt. De svenska hushållens konsumtionsvilja har bestått och till och med ökat under hösten vilket visat sig genom en hög omsättning inom detaljhandeln. Hushållens framtidstro har också förstärkts även om optimismen dämpades under oktober. Vidare har exporten gått bättre än väntat i år och den försämrade konkurrenskraft som uppstått genom kronförstärkningen har ännu inte satt några tydliga avtryck i exporten. Dessutom är industriföretagen förhållandevis optimistiska för det närmaste året, vilket i stort sett gäller samtliga industrigrenar. Företag verksamma inom företagstjänster har en orubblig framtidstro och i synnerhet börjar IT-konsulterna se ett spirande ljus i den mörka tunnel som de befunnit sig i under flera år. Byggnadsverksamhetens företrädare har däremot blivit allt mer pessimistiska och någon förbättring i byggkonjunkturen är inte i sikte i deras ögon, vilket kan vara väl pessimistiskt med tanke på att räntenivån bör vara låg åtminstone under det närmaste året. Det mest oroande för arbetsmarknaden är de snabbt försämrade kommunala ekonomierna och allt talar för att läget här förblir dåligt under flera år. Den offentliga konsumtionen kommer därför att utvecklas svagt under 2004 och ytterligare kommunala skattehöjningar är troliga, vilka kan komma att påverka hushållens konsumtionsbenägenhet. Dessutom kommer kommunerna att sätta flera besparningsprogram i sjön vilket påverkar sysselsättningen negativt. Den samlade bedömningen från det privata näringslivet och kommunerna är färre anställda på ett års sikt, vilket betyder att det även nästa år enbart är förbättrad produktivitet som bidrar till BNP-tillväxten. Under de närmaste åren är också 18

20 inflationsrisken obetydlig eftersom tillgången på arbetskraft är mycket god och alla siffror som illustrerar brist på arbetskraft ligger på historiskt låga nivåer. Detta framkommer från AMS intervjuundersökning av nästan arbetsställen som Arbetsförmedlingen genomförde under slutet av september och i början av oktober månad. Till detta skall läggas att investeringskonjunkturen förblivit mycket svag, men det finns en del som talar för att den blir starkare under nästa år. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska tillväxten gradvis kommer att förstärkas under det närmaste året, men till en början fortsätter dock försvagningen av arbetsmarknaden. Det finns emellertid förutsättningar att konjunkturförstärkningen sprider sig till arbetsmarknaden under loppet av andra halvåret BNP-tillväxten beräknas till 1,9 procent 2004 Tillväxten i den svenska ekonomin har varit något högre 2003 än vad vi räknade med i föregående prognos. Den främsta orsaken är att exporten utvecklas bättre än vad vi skisserade. I övrigt stämmer de bedömningar som gjordes och därför blir revideringarna relativt måttfulla. BNP-tillväxten för 2003 ökas dock från 1,1 procent till 1,4 procent. Den utveckling som förutses för 2004 stämmer väl överens med förra prognosen, men osäkerheten är dock något mindre denna gång. BNP-tillväxten för 2004 beräknas till 1,9 procent, vilket är i stort sett detsamma som i föregående prognos. Procent Förändring av BNP Prognos 2003 och års priser Källa: KI, AMS Vår undersökning visar på högre efterfrågan 2004 Vår intervjuundersökning visar att det privata näringslivet bedömer att en gradvis förstärkning av konjunkturen står för dörren, vilket de förvisso även gjorde våren Utfallet från undersökningen våren 2003 blev en besvikelse för företagen, vilket i stort sett gäller samtliga branscher. Andelen företag som anger ökning 19

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

10-åriga obligationsräntan i USA

10-åriga obligationsräntan i USA Procent 2 1-åriga obligationsräntan i USA 15 1 5 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 Källa: Procent 5 Förändring av

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 Ura 2003:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Innehållsförteckning Sid

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Valda indikatorer. 1 Resultat före extraordinära kostnader. Källa: Kommunförbundet

Valda indikatorer. 1 Resultat före extraordinära kostnader. Källa: Kommunförbundet Valda indikatorer 2001 2002 2003 2004 2005 BNP, till marknadspris, proc förändr 0,9 2,1 1,6 2,7 2,8 Antal arbetade timmar, proc förändr 0,5-1,2-1,3 0,3 0,7 Produktivitetstillväxt, proc förändr 0,4 3,3

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Pressträff 3 juni 2008 Lena Liljebäck, tf GD Tord Strannefors, prognoschef Helene Dahlström Prognosantaganden PROGNOSANTAGANDEN Att den globala ekonomin växer

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 1 Den finansiella turbulensen har mojnat i Europa Statsskuldräntor (10 år) i PIIGS Procent 2 Spång lagts över de omfattande problemen i Europa Finansmarknaderna

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010 1 (7) Arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010 Nedgången större än väntat Den finansiella krisen har slagit hårdare och snabbare mot den reala världsekonomin än vad alla prognosmakare förutsåg vid slutet

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer KONJUNKTURRAPPORT Ventilationsinstallationer 2000-12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 KVARTAL 1-4 2008 Mars 2009 Ventilationsinstallationer Mkr, 2008 års priser Regional

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 och 2005

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 och 2005 Ura 2004:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 och 2005 Torbjörn Israelsson Anders Pekkari Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten VÄSTERBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7 6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 västernorrlands län Swedbank och sparbankerna i samarbete med

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2010 Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Ura 2004:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer