Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004"

Transkript

1 Ura 2003:9 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...2 Problemen på arbetsmarknaden...5 Uppföljning av tidigare prognoser...10 Internationell översikt...12 Finansiella marknader...17 Svensk ekonomi...18 Efterfrågan på arbetskraft...31 Sysselsättningen...37 Näringsgrenar...42 Jord- och skogsbruk, fiske...42 Industri...44 Byggnadsverksamhet...49 Privata tjänstesektorn...54 Offentliga tjänster...59 Utbudet av arbetskraft...66 Arbetslöshet...72 Undersysselsatta...77 Arbetsmarknadspolitiska program...79 Grupper av arbetslösa med behov av insatser...87 Regional utveckling...96

3 Sammanfattning Konjunkturen sakta på väg upp Den internationella konjunkturen är på väg att förstärkas. Det finns positiva tecken i konjunkturbilden både i USA och i Sydostasien och likaså i många europeiska länder, men fortfarande går utvecklingen trögt i några EU-länder. Den privata konsumtionen har ökat stadigt i många länder genom olika stimulanser samtidigt som vi ser en mera positiv utveckling på de finansiella marknaderna. Framtidstron i det privata näringslivet världen över är också större än tidigare. Återhämtningen ser dock ut att bli långsam och ligger väl i linje med vad vi skisserade i vårprognosen. Den svenska ekonomin har utvecklas hyggligt mot bakgrund av den svaga omvärldsutvecklingen. Den privata konsumtionen har ökat stadigt, mycket beroende på att de svenska konsumenterna haft en historiskt sett god inkomstutveckling. Vi bedömer att den ekonomiska tillväxten ökar år 2004 främst på grund av att den internationella konjunkturen förstärks. Den privata konsumtionen fortsätter också att växa men tillväxttakten stryps något av höjda skatter och avgifter inom den kommunala sektorn. Sammantaget bedömer vi att BNP stiger med 1,4 procent i år och med 1,9 procent nästa år. Sysselsättningen faller och arbetslösheten stiger Den långsamma uppgången i konjunkturen medför att efterfrågan på arbetskraft inte får någon rejäl skjuts uppåt under prognosperioden. Arbetsgivarna inom det privata näringslivet kommer under uppgången åtminstone inledningsvis att vara försiktiga med att nyanställa personal. Inom den kommunala sektorn försvagas arbetskraftsefterfrågan på grund av den försämrade ekonomiska situationen. Sysselsättningsläget och arbetslöshetssituationen kommer därigenom inte att förbättras nästa år utan det dröjer till år 2005 innan konjunkturförstärkningen får ett mer märkbart genomslag på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bedöms uppgå till 4,8 procent år 2003 och stiga till 5,1 procent år Sammantaget kommer arbetslösheten plus antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program (obalanstalet) att vid motsvarande tidpunkter nå 6,9 procent och 7,0 procent. Under innevarande år kommer sysselsättningen att minska med cirka personer och under nästa år i något större omfattning eller med cirka personer., vilket framgår av vår intervjuundersökning av närmare arbetsställen inom det privata näringslivet samt intervjuer av nästan alla kommuner och landsting. Intervjuerna genomfördes av Arbetsförmedlingen i slutet av september och i början av oktober år

4 Arbetskraftsutbudet upphör att stiga En nyckelfaktor för att förutspå arbetslösheten är att träffa rätt i bedömningen av arbetskraftsutbudet. Arbetskraftens ökning har tryckt upp arbetslöshetsnivån med närmare en procentenhet det senaste året. En viktig anledning till ökningen av arbetskraftsutbudet är neddragningen av platser inom vuxenutbildningen, bl.a. upphörde Kunskapslyftet vid det senaste årsskiftet. Vidare minskade antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program, vilket också bidrog till att öka arbetskraftsutbudet och arbetslösheten. Vår bedömning från i våras ligger väl i linje med utfallet under året och antalet personer i arbetskraften kommer att öka med Å andra sidan har utflödet av arbetskraft till förtidspension varit stort under de senaste åren. Sedan början av 1999 har cirka personer slagits ut från arbetskraften av denna anledning. En fortsatt utslagning av arbetskraft kan förväntas sänka arbetskraftsutbudet nästa år eftersom den för utbudet positiva utbildningseffekten har klingat av. Vi räknar med att cirka färre återfinns i arbetskraften år Arbetsgivare tror nu på minskad sysselsättning Våra intervjuundersökningar visar på en svag utveckling på arbetsmarknaden under större delen av prognosperioden. Arbetsgivarna har jämfört med vårundersökningen dragit ner på förväntningarna rörande personalbehoven, och såväl det privata näringslivet som den kommunala sektorn anger att de kommer att ha färre anställda nästa år. Resultatet bekräftar vår bedömning i vårprognosen då vi räknade med en viss minskning av sysselsättningen både i år och nästa år trots att arbetsgivarna bedömde motsatsen. Vi går nu i fas med arbetsgivarna i våra bedömningar och stärks ytterligare i tron på vår framtidsbild. Tillgången på arbetskraft bedöms som god inom ett brett spektrum av branscher och yrken, och det föreligger ingen risk för att lönekostnaden ska driva upp inflationen de närmaste två åren. Industrikonjunkturen är långsamt på väg upp Under de senaste kvartalen har det funnits en underliggande optimism om att efterfrågan på industrins produkter ska ta fart men hittills har inte utfallet nått upp till de ställda förväntningarna. Industrins företrädare hyser dock en fortsatt optimism rörande orderingång och produktion de närmaste kvartalen. När det gäller efterfrågan på arbetskraft finns det inga omedelbara tecken på någon vändning. Arbetsgivarna bedömer att de kommer att minska antalet anställda ända fram till hösten Den bedömningen sammanfaller väl med att antalet varslade om uppsägning är fortsatt stort, och likaså finns heller inga tecken på att antalet rekryteringar ökar. Det har skett en kontinuerligt nedgång av industrisysselsatta de senaste tre åren med sammanlagt cirka personer. Resultaten i vår intervjuundersökning antyder en ytterligare minskning på personer nästa år. Rekryteringsläget är gott och få arbetsgivare 3

5 upplever brist på arbetskraft. Andelen arbetsgivare som anger brist är i nivå med talen under lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Byggaktiviteten är lägre än väntat Byggarbetsgivarnas förväntningar inför år 2003 har inte tillnärmelsevis infriats. Årets utfall blir en stor besvikelse och förväntningarna inför de kommande kvartalen ser inte särskilt mycket bättre ut. Bostadsbyggandet har fastnat på en låg nivå och inom Stockholmsregionen har det minskat påtagligt. Orderingången bedöms som otillräcklig och många företag i vår undersökning anser att de måste dra ner på antalet anställda. Efter en viss successiv uppgång i sysselsättningen de senaste åren tvingas vi av denna anledning dämpa förväntningarna i vår bedömning och räknar med en viss nedgång i motsats till vad vi trodde i våras. Efterfrågan på bostäder är dock förhållandevis god och det låga byggandet blir ett växande bekymmer i allt fler regioner, något som kan äventyra både den regionala och den natonella ekonomiska tillväxten framöver. Tudelad utveckling inom privat tjänstesektor Konjunkturutvecklingen inom privata tjänstenäringar är just nu tudelad. De konsumtionsberoende delarna (handel, restaurang, service m.m.) uppvisar en stadig tillväxt i försäljningen medan de industriberoende delarna (företagstjänster, datakonsulter m.m.) upplever en svag marknad. Industriföretagen fortsätter att rationalisera och det går även ut över inköpen från tjänsteföretag. Förhoppningen i våras om en bättre konjunktur under hösten inom dessa delar av tjänstesektorn har övergått i en stor besvikelse och den har slagit igenom i en upptrappning av uppsägningsvarslen. Sysselsättningen fortsätter att falla inom nämnda näringar och vi bedömer att nedgången består de närmaste kvartalen, först fram emot andra halvåret nästa år är en omsvängning trolig. Däremot sker en tillväxt av arbetstillfällen inom de konsumtionsberoende delarna av sektorn och vi bedömer att den bilden håller i sig även nästa år. Sammantaget för hela sektorn innebär det en minskning av sysselsättningen med några tusen i år men en omsvängning till svag ökning nästa år. Bristen på arbetskraft är generellt sett den lägsta på 10 år och inskränker sig till enskilda yrken. Sysselsättningen börjar minska inom offentlig sektor Det ekonomiska läget inom den kommunala sektorn har försämrats åren 2002 och Det ekonomiska underskottet uppgår till 7 resp. 6 miljarder kronor dessa år. Under innevarande år har skatterna höjts med i genomsnitt 65 öre, vilket ger ökade intäkter på cirka 8 miljarder. Nästa år väntar skattehöjningar med i genomsnitt 32 öre motsvarande 4 miljarder i intäkter men underskottet beräknas trots dessa uppgå till 5 miljarder. Den försämrade ekonomin har börjat slå mot sysselsättningen inom 4

6 sektorn och det har skett en viss minskning under det senaste halvåret. De mer dystra tongångarna bekräftas även i vår intervjuundersökning där vi vänder oss till samtliga kommuner. Resultatet är det mest negativa sedan mitten av 1990-talet och det visar att nedgången av sysselsatta blir betydande nästa år. Vi räknar mot denna bakgrund med att sysselsättningen minskar med mellan och under loppet av 2004 men att nedgången i årsgenomsnitt stannar strax under Huvuddelen av bristen på arbetskraft i det svenska arbetslivet återfinns inom den kommunala sektorn. Bristen är dock på väg att mildras på grund av den lägre nivån på arbetskraftsefterfrågan och kommer att koncentreras till vissa yrken inom vård och omsorg samt till några yrken inom skolan. Inom grundskolan och gymnasieskolan har tillgången på lärare temporärt förbättrats genom neddragningen av utbildningsplatser inom vuxenutbildningen men inom förskolan och inom högskolorna är lärarbristen fortfarande omfattande. Arbetstrycket på den befintliga personalen höjs successivt på grund av besparingsprogram och inom delar av sektorn genom bristen på arbetskraft, och denna problematik kan också kopplas till de höga sjuktalen. Problemen på arbetsmarknaden Utslagningen från arbetslivet är det största problemet Det enskilt största problemet på den svenska arbetsmarknaden är utslagningen av arbetskraft. Den medför en stor avtappning av arbetskraft och i synnerhet inom yrken där tillgången på utbildade redan är begränsad. Totalt är drygt personer förtidspensionerade och dessutom har cirka personer varit sjukskrivna längre än 1 år, och de senare står i praktiken en bra bit ifrån ett återinträde i arbetslivet. Risken är stor att många av de långtidssjukskrivna inte alls kommer tillbaka till ett förvärvsarbete vilket i så fall skulle innebära ytterligare en stor förlust av arbetskraft under de närmaste åren. Summeras ökningen av antalet förtidspensionerade och ökningen av antalet långtidssjukskrivna sedan år 1990 har arbetslivet tappat nästan personer. Det är exakt lika många som antalet arbetslösa år 2003 eller 4,8 procent av arbetskraften. Tre fjärdedelar av nedgången i arbetskraft faller på den senaste femårsperioden. De senaste årens ökning av antalet förtidspensionerade är också större än det nytillskott av arbetskraft som sker på grund av den demografiska effekten. Består denna utveckling blir det mycket svårt att utöka arbetskraftsutbudet redan om några år. Ungdomar med kort utbildning drabbas hårdast Obalanstalet för ungdomar har stigit under de senaste året. Ökningen faller på ungdomar med varierande utbildningsbakgrund, på både ungdomar som har grundskola som högsta utbildningsnivå och ungdomar som har eftergymnasial utbild- 5

7 ning. Det är en ny arbetsmarknadsbild jämfört med tidigare konjunktursvackor att obalanstalet ökar tydligt även bland ungdomar med högskoleutbildning. Den på sikt mest allvarliga tendensen är ökningen av obalanstalet för ungdomar med kort skolutbildning. För denna grupp krävs omfattande och långsiktiga insatser för att de ska kunna finna en varaktig lösning på sina arbetsmarknadsproblem, i annat fall kommer en stor del ur varje årskull att permanent hamna utanför arbetsmarknaden eller i gränslandet mellan arbetslöshet och arbetsliv. AMS har i en särskild rapport kartlagt denna grupps situation på arbetsmarknaden och de stora konsekvenser detta medför genom både ett livslångt handikapp på arbetsmarknaden för avbrytarna och en kostnad för samhället genom ett produktionsbortfall. Många av dessa ungdomar har ingen egentlig yrkesutbildning och blir tvingade att söka arbeten inom en begränsad del av arbetsmarknaden, nämligen inom yrken där utbildningskraven inte är så uttalade. En negativ faktor som även försämrar ungdomarnas position är den kraftiga neddragningen inom vuxenutbildningen, vilket gör det svårt både för ungdomar som saknar fullständiga betyg och för ungdomar som vill komplettera sina betyg för att bli antagen till studier inom högskolan. Fler blir långtidsarbetslösa risk för fler långtidsinskrivna Antalet långtidsarbetslösa har stigit successivt det senaste halvåret till personer och den svaga arbetsmarknaden medför att ökningen fortsätter under nästa år. Uppgången berör de allra flesta grupperna av arbetslösa. Män har hittills drabbats hårdare än kvinnor men en viss utjämning i tillflödet är trolig nästa år. Uppgången har varit störst bland ungdomar, från en låg nivå har det på ett år skett mer än en fördubbling av långtidsarbetslösheten. Långtidsarbetslösa ungdomar kommer att prioriteras inom arbetsmarknadspolitiken vilket bör betyda att den negativa utvecklingen bromsas upp framöver. Det finns dock andra grupper som kommer att få vidkännas fortsätta ökningar av arbetslöshetstiderna, t.ex. arbetshandikappade, korttidsutbildade och utomnordiska medborgare. I förlängningen finns en uppenbar risk för att antalet långtidsinskrivna stiger inom flera av de nämnda grupperna på grund av deras generellt större svårigheter på arbetsmarknaden jämfört med andra grupper som saknar arbete. Antalet inskrivna med arbetshandikapp har bara förändrats i liten omfattning under de senaste åren. Förklaringen går troligtvis att finna i de ökade ohälsotalen, varvid många med arbetsmarknadsproblem har lämnat arbetsmarknaden. Det finns dock en svag tendens till ökning av antalet inskrivna ungdomar med arbetshandikapp. Likaså har det skett en ökning av antalet inskrivna med arbetshandikapp i åldrarna år. Den gemensamma nämnaren för dessa drabbade grupper är kort skolutbildning. För de äldre inskrivna blir det betydligt svårare att finna lämpliga vägar tillbaka till arbetslivet, i synnerhet om de har en svag utbildning i bagaget. 6

8 Stora regionala skillnader för utomnordiska medborgare Antalet inskrivna utomnordiska medborgare uppgick hösten 2003 till , vilket kan jämföras med då antalet kulminerade på 1990-talet. Det innebär nära nog en halvering på sju år. Nuvarande nivå har legat oförändrad i drygt ett och ett halvt år trots att läget på arbetsmarknaden försämrats. Bara en begränsad del av de inskrivna med utomnordiskt medborgarskap är arbetslösa, och en anledning till detta är deras prioritering inom arbetsmarknadspolitiken. Det råder dock mycket stora regionala skillnader för utomnordiska medborgare som önskar ett arbete, betydligt större skillnader än för andra grupper av arbetslösa. Både den öppna arbetslösheten och, i synnerhet, obalanstalet bland utomnordiska medborgare skiljer sig väsentligt mellan olika län. Obalanstalet ligger i intervallet 7 till 22 procent av den arbetsföra befolkningen i de 21 länen, vilket kan jämföras med 3,4 till 8,8 procent bland svenska medborgare. Stadigt stigande arbetslöshet i befolkningstäta regioner Länsarbetsnämndernas prognoser för år 2004 visar att sysselsättningen minskar i 14 av de 21 länen. Den mest negativa utvecklingen förutskickas i Stockholm, Kalmar och Örebro med en nedgång på över 1 procent. Jönköping, Skåne, Halland, Värmland och Dalarna skiljer sig från andra länsprognoser och förutser en ökning av sysselsättningen. Jämtland och Norrbotten bedömer att sysselsättningen kommer att ligga på en ungefär oförändrad nivå. Prognoserna antyder också att den största nedgången av sysselsättningen sker i storstadslänen följt av gruppen övriga län i Syd- och Mellansverige, och att den svagaste nedgången sker i skogslänen. Inom de resp. regiongrupperna skiljer sig dock utvecklingen åt. Inom exempelvis gruppen av storstadslän förutses en tydlig minskning av sysselsättningen i Stockholm och Västra Götaland medan en klar uppgång väntas ske i Skåne. Antalet personer i arbetskraften bedöms bli ungefär oförändrat i storstadslänen och eftersom sysselsättningen minskar kommer det att leda till både ökad öppen arbetslöshet och ökade obalanstal (arbetslösa plus programdeltagare). Den öppna arbetslösheten liksom obalanstalet väntas öka i nästan samtliga län även i övriga delar av landet. Obalanstalet förutses dock minska i skogslänen sammantaget. Den regionala utvecklingen på arbetsmarknaden uppvisar inte den traditionella förändring som vi har varit vana med att beskriva vid en konjunkturnedgång. De regionala skillnaderna avseende arbetslöshet och obalanstal har minskat under de två senaste åren och den utvecklingen förutses enligt länsarbetsnämndernas prognoser bestå. Obalanstalet har ökat framför allt i befolkningstäta regioner medan många av de glest befolkade regionerna klarat sig bättre och ett icke obetydligt antal har till och med uppvisat en fortsatt nedgång. Tendensen när det gäller obalanstalet är dock 7

9 den att försämringen är på väg att sprida sig till allt fler arbetsmarknadsregioner. En viktig bidragande orsak till den bedömningen är den försvagning av arbetskraftsefterfrågan som sker inom den offentliga sektorn. Den utvecklingen slår särskilt hårt mot de små arbetsmarknadsregionerna och kan förväntas leda till att fler personer står utan arbete. I vissa av dessa regioner sker även betydande strukturneddragningar och/eller nedläggningar av verksamheter. Obalanstalet påverkas å andra sidan nedåt i de befolkningsmässigt små regionerna av sjunkande befolkning genom ett negativt flyttnetto, samt av en ofta förekommande hög medelålder i arbetskraften med ökat antal åldersavgångar som följd. Det är svårt att i slutänden ge en generell regional bild för de små och medelstora arbetsmarknadsregionerna, om de uppåtriktade faktorerna är större än de nedåtriktade för obalanstalets vidkommande. Resultatet kommer liksom under det senaste året att variera från fall till fall och här är det väsentligt att ha en god regional bevakning för att optimera resurser inte minst inom arbetsmarknadspolitiken. Valda indikatorer BNP, till marknadspris, proc föränd. 4,5 1,1 2,0 1,4 1,9 Antal arbetade timmar, proc föränd. 1,0 0,5-1,2-0,9-0,1 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 3,5 0,6 3,2 2,3 2,0 UND1X, inflation, dec-dec, proc föränd. 1,3 3,4 2,2 1,7 1,3 Timlön, proc föränd. 3,7 4,3 4,0 3,6 3,7 Hushållens reala disp. Inkomster, proc föränd. 2,6 2,5 4,7 1,6 0,8 Privat konsumtion, proc föränd. 5,0 0,2 1,3 1,7 2,0 Sparkvot, inkl avtalspension (kvot priv. Koms.) 2,4 5,2 8,2 7,6 6,5 Kommunernas resultat i miljarder kronor Resultat före extraordinära kostnader. Källa: Kommunförbundet. 8

10 Nyckeltal 2 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 5,6 4,7 4,0 4,0 4,8 5,1-0,9-0,9-0,7 0,0 +0,8 +0,3 Arb.markn politiska program Procent av AK 3,3 2,6 2,5 2,6 2,1 1,9-0,8-0,7-0,1 +0,1-0,6-0,1 Obalans i procent av AK 8,9 7,2 6,5 6,6 6,9 7,0-1,7-1,6-0,7 +0,1 +0,2 +0,1 2 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa, och obalansen är summan av arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Summorna stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 9

11 Uppföljning av tidigare prognoser Sysselsättningen stämmer med vårprognosen Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas just nu av en ganska svag utveckling. Sysselsättningen har minskat något det senaste året, samtidigt som en viss höjning av arbetslöshetsnivån inträffat. Försvagningen av arbetsmarknaden är dock mindre än man skulle kunna befara med tanke på den långsamma ekonomiska tillväxten och de omfattande varselvolymerna de senaste åren. I höstprognosen 2002 räknade AMS ännu med en sysselsättningsuppgång år 2003 med personer. Konjunktursvackan har sedan dess visat sig bli mer utdragen än man tidigare förutsåg, och i vårprognosen 2003 antogs årets sysselsättning istället minska med Även i föreliggande höstprognos bedöms nivån minska med några tusen personer. AMS var också den första av prognosmakarna som bedömde att konjunkturen skulle utvecklas svagt både 2003 och 2004, en bedömning som står sig väl mot den utveckling som varit. Bra överensstämmelse också för utbudet och arbetslösheten AMS räknade hösten 2002 också med en arbetslöshet som låg stilla mellan 2002 och 2003, på 4,0 procent räknat som årsgenomsnitt. Även denna bedömning kom under våren 2003 att revideras något, till 4,8 procent. Sistnämnda förutsägelse står sig i höstens prognos. Bakom den ökande arbetslösheten ligger inte bara en något lägre sysselsättning, utan också och framför allt ett stigande arbetskraftsutbud. Hösten 2002 antogs 2003 års utbudsökning uppgå till personer, och nivån justerades i vårens prognos upp till med tanke på de relativt stora neddragningar i utbildningsvolymer som skett kring det senaste årsskiftet. Denna bedömning torde komma att ligga nära årets slutliga utfall som beräknas till personer. 10

12 Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare Nordea 4,1 6,7 8,9 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 Handelsbanken 5,0 6,5 8,1 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 Svenskt Näringsliv 4,5 6,9 8,0 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 TCO 4,0 8,2 8,8 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 LO 3,5 7,7 8,4 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 Finansdepartementet 3,8 6,8 8,0 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 Konjunkturinstitutet 3,5 6,5 8,0 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 OECD 4,1 7,1 8,8 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 AMS 5,0 8,4 8,3 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 Utfall 4,8 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 1 Lagda prognoser i början av resp. år. 2 Lagda prognoser fram till våren 1993 (omräknat till ny AKU-definition 1993). 11

13 Internationell översikt Världskonjunkturen förstärks Den globala ekonomiska aktiviteten har ökat något vilket helt beror på utvecklingen i USA och Asien. Fortfarande är dock osäkerheten stor om stabiliteten i konjunkturförstärkningen på grund av av att de stora obalanserna i den amerikanska ekonomin snarare har ökat än minskat samtidigt som strukturproblemen förblivit oförändrade i Japan. Den europeiska konjunkturen är dock sorgebarnet och där finns ännu ganska få tecken på att någon vändning är i sikte. Den samlade bedömningen är emellertid att konjunkturen förstärks successivt i Nordamerika och i Asien, vilket leder till god draghjälp för de europeiska länderna. Den sammantagna BNP-tillväxten i världen väntas bli cirka 3 procent i år och cirka 4 procent USA förblir konjunkturloket Det finns allt fler tecken på att ekonomin i Förenta staterna gått in i en tydlig återhämtningsfas. Framtidstron har ökat påtagligt inom företagssektorn, vilket i synnerhet gäller tjänstesektorn, och detta avspeglas i en ökad investeringsaktivitet. Till detta kommer att den privata konsumtionen förstärkts ytterligare, vilket illustrerar att amerikanska hushåll har en förhållandevis stark framtidstro. Den amerikanska ekonomin uppvisade därigenom, enligt preliminära nationalräkenskaper, en stark BNP-tillväxt under tredje kvartalet. BNP ökade med starka 1,8 procent mellan andra och tredje kvartalet i år, vilket kan jämföras med en ökning med knappt 1 procent mellan första och andra kvartalet. Detta indikerar att takten i BNP-tillväxten stegrats i Förenta staterna, och BNP-tillväxten beräknas öka från 2,4 procent 2002 till omkring 3 procent Även framöver kommer den amerikanska ekonomin att stimuleras av en expansiv ekonomisk politik. Bland annat har barnfamiljerna gynnats via skattecheckar och Centralbankens styrränta är den lägsta på 45 år eller 1 procent. Regeringens plan för sysselsättning och tillväxt innehåller fortsatt finanspolitisk stimulans. Till detta kommer återhämtningen på börsen och dollarförsvagningen som också bör bidra till en förstärkning av den ekonomiska aktiviteten. En viss dämpande effekt kan komma från stigande långräntor vilket fördyrar bostadslån som skall sättas om. Arbetsmarknaden har inte försämrats under den senaste tiden. Sysselsättningen har upphört att försvagats och under oktober noterades en ökning. Vidare har arbetslösheten legat på en oförändrad nivå kring 6 procent. Sammantaget indikerar detta att en förbättring av arbetsmarknadsläget är troligt under det kommande året och arbetslösheten bedöms minska från 6 procent 2003 till 5,5 procent Vi räknar därför med att BNP-tillväxten i USA kommer att uppgå till drygt 3,5 procent

14 De stora obalanserna i den amerikanska ekonomin kvarstår dock. De offentliga underskotten stiger i rask takt och fortfarande är obalansen i utrikeshandeln betydande. Till detta kommer att hushållens skuldsättning ökat och därmed ökar deras känslighet för ränteförändringar. Sammantaget innebär detta att det finns flera stora osäkerhetsmoment när det gäller bedömningen av den amerikanska ekonomin framöver. Japan överraskar, men problemen kvarstår Den japanska BNP-tillväxten har utvecklats starkare än väntat i år och det mesta tyder på att den stannar något under 2 procent. Fortfarande är hushållen försiktiga när det gäller konsumtion och deflationen har bitit sig fast. Ekonomin hämmas liksom under de senaste tio åren av stora strukturella problem inom främst banksektorn. Den sammantagna bedömningen är därför att tillväxttakten i den japanska ekonomin dämpas Arbetslösheten har fastnat på en hög nivå eller drygt 5 procent och risken finns att den ökar under Den starka ekonomiska tillväxten som pågått sedan några år i övriga Asien fortsatte Det är framför allt regionens starka exportutveckling som bidragit till de höga tillväxttalen. Det skall noteras att BNP i Asien exklusive Japan i köpkraftsjusterade termer svarar för drygt 25 procent av global BNP 3 och regionens starka tillväxt utgör därmed en viktig drivkraft i världsekonomin. Den positiva utvecklingen inom regionen väntas fortsätta BNPtillväxten beräknas till knappt 6 procent 2003 och till drygt 6 procent Europa vaknar sakta till liv I Europa framför allt inom euroländerna har den ekonomiska utvecklingen varit dyster, vilket främst beror på en svag ekonomisk aktivitet i Tyskland, Frankrike och Italien. Dessa tre länder bedöms få i det närmaste nolltillväxt Däremot blir BNP-tillväxten betydligt bättre i bland annat Finland och Spanien. Den sammantagna tillväxten inom euroområdet beräknas till 0,3 procent Den prognosen bygger också bland annat på att tillväxten i BNP inom euroområdet minskade med 0,1 procent mellan första och andra kvartalet 2003 vilket kan jämföras med oförändrad aktivitet mellan fjärde kvartalet 2002 och första kvartalet Det är framför allt en svag investeringskonjunktur och en minskad export som ligger bakom den svaga BNP-utvecklingen hittills i år. Arbetsmarknaden har utvecklats svagt och arbetslösheten har ökat från 8 procent 2001 till beräknat cirka 9 procent 2003, vilket emellertid är en ganska liten uppgång med tanke på den klena BNP-utvecklingen. Produktivi- 3 Källa: Bugetpropositionen för Tyskland väntas få nolltillväxt medan tillväxten i Frankrike och Italien skattas till 0,1 procent respektive 0,3 procent. 13

15 tetsutvecklingen har varit svag, vilket indikerar att företagen valt att behålla arbetskraft i väntan på en starkare konjunktur. Under de senaste månaderna har flera olika indikatorer visat att konjunkturen är på väg att vända uppåt inom både euroområdet och EU-området. Den senaste konjunkturbarometern för EU med mätningar för augusti och september visade påtagliga förbättringar i den sammansatta konjunkturindikatorn för EU. Det är framför allt ett ökat förtroende hos näringslivet (exklusive byggsektorn) som ligger bakom förstärkningen. Den ekonomiska tillförsikten hos hushållen var dock i stort sett oförändrad. Den europeiska exportindustrin kommer att gynnas av en förstärkt aktivitet i USA, men uppgången kan till viss del hämmas av försämrad konkurrenskraft genom att dollarn försvagats påtagligt gentemot euron. Dock räknar vi med att effekten av valutakursförändringen kommer att bli liten under det närmaste året. Hushållen gynnas av ett lågt ränteläge och en ganska god inkomstutveckling. Det finns i dagsläget inget som talar för att ECB 5 kommer att höja sin styrränta under det närmaste halvåret. Däremot förblir arbetsmarknaden dyster och det dröjer en lång bit in på 2004 innan en förbättring är i sikte, vilket bland annat sammanhänger med att företagen har en stor ledig personalkapacitet. Vi bedömer därför att arbetslösheten stiger något 2003 och 2004 eller till drygt 9 procent. BNP bedöms komma att öka med 1,7 procent Den brittiska ekonomin förblir stark Den brittiska konjunkturen har under lång tid stötts av en stark privat konsumtion, vilket beror på en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden, en god disponibelinkomstutveckling och kraftigt stigande fastighetspriser. Den privata konsumtionsutvecklingen har dock dämpats något under Det mesta talar för att hushållen blir mer återhållsamma under det närmaste året vilket innebär att de ökar sitt sparande och betalar av sina skulder 7. Däremot finns det en del som talar för att investeringarna och utrikeshandeln gradvis kommer att ta över rollen som drivkrafter i den brittiska ekonomin. BNP-tillväxten i Storbritannien bedöms komma att bli knappt 2 procent 2003 och 2,5 procent Den europeiska centralbanken 6 En viss förstärkning av den privata konsumtionen har skett under sommaren 2003 men den bedöms av oss som temporär. 7 Amortering ingår i posten sparande. 14

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Ura 2004:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Ura 2002:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Ura 2007:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 Ura 2006:2 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 Ura 2006:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Mohammad Taslimi Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Ura 2001:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Katarina Berggren Torbjörn Israelsson Said Maroufkhani Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Ura 2009:1 ISBN 978-91-977809 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna

Arbetsmarknadsutsikterna Ura 2010:3 ISBN 978-91-977809-8-8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Ura 2008:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Ura 2008:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering Gun Westberg Avstämningsdag

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer