Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart."

Transkript

1 Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till innehåller den inga foton. Med vänlig hälsning Redaktionen

2 Dafnier doserar sex Dafnier kan föröka sig både genom könlig och könlös befruktning. Förhållandena avgör vilket sätt som lönar sig bäst. Sommar Könlös förökning det föds bara honor. Fördel: Populationen växer snabbt och kan utnyttja de goda förhållandena. höst Könlig förökning startar efter att vissa av äggen spontant har utvecklats till hannar. Fördel: Skadliga mutationer, som anhopas vid könlös befruktning, rensas bort. Sex kan löna sig Vid jungfrufödsel kan honor föröka sig betydligt snabbare än vid könlig förökning. Trots det fortplantar sig nästan alla djur och växter sexuellt. Först nu börjar forskarna förstå fördelarna med sex. E. kinsman/princ/foci 30

3 C claus lunau Könlig fortplantning skapar variation Könlig förökning kan blanda goda och dåliga mutationer, eftersom kromosomerna utväxlar DNA under bildningen av könscellerna ägget och spermien. Fenomenet kallas för rekombination. Könscellen bildas genom en process som kallas meios, där just rekombination ser till att dottercellerna inte bara är olika den ursprungliga cellen utan att de också är inbördes olika. irka olika djurarter har valt att avstå från sex och lever i evigt celibat, men de lever alla på lånad tid. Erfarenheten visar att om en art inte i alla fall någon gång ibland förökar sig könligt, genom att hannar och honor parar sig, så kommer arten snabbt att dö ut. Biologer har i årtiondena hävdat att könlig förökning främjar den naturliga utvecklingen, men det är inte någon självklarhet. Faktiskt är det många förhållanden som pekar mot att jungfrufödsel borde vara det bästa och effektivaste sättet att föröka sig på. Först och främst är könlig förökning en mycket långsam förökningsstrategi. Man kan tänka sig två individer av ett djur, en hanne och en hona, som parar sig och får två ungar. Är dessa också av varsitt kön, kan de para sig med varandra och själva få två ungar. Så kan det fortsätta i f lera generationer, men då varje generation bara producerar precis tillräck ligt med avkommor för att upprätthålla numerären, kommer populationen aldrig att växa. Använder sig ett annat djur i stället av könlös förökning, är båda de ursprungliga individerna honor, som genom jungfrufödsel får två döttrar var. I nästa generation får båda döttrarna två nya döttrar, så det finns nu fyra individer, och på så sätt fördubblas popula- tionen för varje generation. Djuret med den könlösa förökningen kommer alltså mycket snabbt att hamna i majoritet och kan på längre sikt hota med att helt tränga ut sin konkurrent med den långsamma, könliga förökningen. Mannen är till nytta trots allt Det finns emellertid andra förhållanden som får könlig förökning att verka vara en tvivelaktig strategi. När hannar och honor blandar sina gener i avkomman, är det mycket stor risk för att gener som arbetar väl tillsammans skiljs åt och inte längre gör någon nytta. Man kan jämföra situationen med en mamma som har en bil, som hon gärna vill ge i arv till sitt barn. Könlös förökning genom jungfrufödsel motsvarar att barnet får en välfungerande bil om än kanske med vissa fel och brister. Könlig förökning motsvarar däremot att hon finner en man med en annan bil, delar både bilarna i bitar och mer eller mindre slumpvis bygger en ny av alla bitarna. Såvida hon inte är en riktigt duktig mekaniker, är det mycket stor risk för att den nya bilen har väsentliga brister och kanske inte alls kan köras. Ny forskning visar dock att den könliga förökningen har så stora fördelar att mannens närvaro ändå är berätti- hona hanne 1. Föräldrar 2. Könsceller 3. Befruktning Föräldrarnas kromosomer är mycket olika. Dels är det skillnad mellan de båda individerna (röd och turkos), dels är det skillnad inom individens kromosomuppsättning (ljus och mörk). När könscellerna bildas, halveras kromosomerna och blandas inbördes. En bit av den ena kromosomen kan byta plats med en bit av den andra kromosomen. Så uppstår en ny kromosom. Vid befruktningen skapas en avkomma med kromosomer, som har en genetisk sammansättning som skiljer sig betydligt från båda föräldrarnas (både röd och turkos och ljus och mörk). Av Gorm Palmgren 31

4 Gekko Akacieträd ödla greg harold/auscape int. vinglös gräshoppa wayne lawler/auscape int. c. huetter/arco images/foci greg harold/auscape int.. Ingen energi till sex i ogästvänlig öken I Australiens öken lever åtskilliga djur och växter, som helt avstår från sex för att levnadsvillkoren är mycket hårda. De förökar sig bara genom jungfrufödsel, medan släktingar i närbelägna, mer gästvänliga områden, har könlig förökning. gad. En av dessa fördelar är att den rensar genomet från skadliga mutationer, som ständigt uppstår. Dåliga mutationer är inte något omedelbart problem för djur, som förökar sig genom jungfrufödsel, för den naturliga selektionen ser normalt till att individer med sådana mutationer sorteras bort i konkurrensen med de andra djuren i populationen. Problemet uppstår dock om de skadliga mutationerna drabbar en av de individer som annars har de bästa generna och för övrigt klarar sig bättre än de andra djuren i konkurrensen. Såvida mutationen inte är mycket skadlig, eller till och med dödlig, kommer den muterade individen på grund av alla de andra goda generna ändå att klara sig väl i konkurrensen och få en massa avkommor. Den naturliga selektionen har inga möjligheter att skilja de goda och de dåliga generna från varandra, och därför följer den skadliga mutationen 32 med de goda generna och blir efterhand allt vanligare. Till sist kommer den kanske att finnas i alla djur i populationen. Sex är bra vid dåliga förhållanden År 2006 visade de amerikanska forskarna Susanne Paland och Michael Lynch vid Indiana University att skadliga mutationer hopar sig just i dafnier, som förökar sig genom jungfrufödsel. Mutationerna rensas däremot bort, när djuren använder sig av könlig förökning. Liksom en rad andra djur har dafnier möjlighet att föröka sig på båda sätten. Under sommarperioden, när det finns rikligt med mat och temperaturen är optimal, förökar sig dafnierna könlöst med hjälp av jungfrufödsel. Det sker genom att en äggcell utvecklas till en liten dafnie hona, utan att befruktas av sperma från en hanne. I den första generationen efter övergången till jungfrufödsel kommer avkommorna att vara genetiskt olika, men i de följande generationerna blir ungarna exakta kopior av sina mödrar. Då det bara föds honor, växer populationen snabbt och kan effektivt utnyttja de goda förhållandena, men när förhållandena på hösten blir sämre, utvecklas vissa av äggen till hannar, och så börjar hela populationen föröka sig könligt. De båda forskarna studerade 28 populationer av dafnier, som antingen för ökade sig könligt eller genom jungfrufödsel, och sekvenserade tretton olika gener i varje individ, så att de kunde identif iera alla mutationer. Undersökningen visade att alla populationer, oavsett förökningssättet, hade lika många mycket allvarliga mutationer, medan de inte lika allvarliga, men likväl skadliga, mutationerna förekom fyra gånger så ofta i de populationer som använde sig av jungfrufödsel. Det innebär med andra ord att den naturliga selektionen effektivt tar bort de Illustrerad Vetenskap nr 2/2008

5 mycket allvarliga mutationerna hos dafnier med könlös förökning, men att den inte lyckas rensa genomet från de mindre skadliga mutationerna. Dessa kommer därför att hopa sig i populationen och kan på längre sikt hota dess existens. Snäckor och parasiter kapprustar har spridit sig in i den ogästvänliga öknen. Könlös förökning är tydligen en framgångsrik strategi i öknens stränga klimat, och det har Kearney f lera förklaringar till. Först och främst ger de bistra livsvillkoren endast livsuppehälle för några få individer på ett stort område, och därför blir det mycket svårt att finna en partner att föröka sig med. Då är det en stor fördel att kunna göra det själv, så att beståndet blixtsnabbt kan förökas, när förhållandena tillåter det. Den andra förklaringen skall sökas i det sätt som arterna har uppstått på. Den australiske forskaren menar att det skett genom att två närstående men likväl olika arter parat sig. Avkomman har blivit steril likt mulan, som är en korsning mellan en åsna och en häst och har alltså bara kunnat föröka sig med hjälp av jungfrufödsel. I gengäld har avkomman ärvt alla möjliga goda egenskaper från sina helt olika föräldrar, och det har gett möjlighet att spela på många tangenter i kampen för att överleva i öknen. Även om djuren i Australiens öken har nytta av könlös fortplantning varar succén inte Ett annat väldokumenterat exempel på fördelarna med könlig förökning finns bland snäckor i deras kamp för att överleva angrepp från parasiter. Den nyzeeländska tusensnäckan lever i sjöar på Nya Zeeland och plågas ofta av en särskild parasit, som äter upp snäckans könsorgan och gör den steril. I sjöar med många parasiter förökar sig snäckorna könligt, medan de använder sig av könlös fortplantning, om parasiterna är få. Närmare undersökningar har visat att snäckpopulationer med könlig förökning har en betydligt större genetisk variation än klonerna med jungfrufödsel, och därmed blir det svårare för parasiten att angripa dem. Parasiten lever nämligen intimt ihop med sin värd, och om denne förändras en smula, blir även parasiten tvungen att ändra sig för att överleva. När snäckorna förökar sig könligt, kan mutationer från både fadern och modern kombineras i av komman, och det försvårar livet för parasiten. Här är för delen med könlig fortplantning alltså att samla goda mutationer, som kan hålla parasiter borta. Hårt liv kan leda till jungfrufödsel Medan både dafnierna och snäckorna utnyttjar jungfrufödsel för att föröka sig snabbt, när förhållandena är gynnsamma, använder många andra organismer tvärtom den könlösa förökningen för att klara sig genom ett hårt liv. Mycket ofta finner man djur och växter med könlös förökning långt norrut, på höga höjder, på torra platser eller i andra områden med dåliga livsvillkor. I Australiens öken lever åtskilliga organismer, som helt avstår från sex. Michael Kearney studerade 2006 DNA-sekvenser från dessa jungfrufödande organismer och kom fram till att de kommer från sina släktingar via könlig förökning och Illustrerad Vetenskap nr 2/2008 Hjuldjuren, som uppstod för 40 miljoner år sedan, finns bara som honor och har aldrig förökat sig könligt. alistair dove/imagequestmarine.com länge. Kearneys analyser tyder på att de efter en relativt kort storhetstid samlat på sig en mängd skadliga mutationer, och då bristen på rekombination hindrar dem från att anpassa sig till nya livsvillkor, kommer beståndet att gå under. Allt pekar på att detta öde till slut kommer att drabba alla djur, som förökar sig könlöst. Det enda undantaget från denna regel är en grupp av mikroskopiska hjuldjur, som lever i vatten och fuktig jord. De uppstod för minst 40 miljoner år sedan och har sedan dess utvecklats till 360 olika arter. Det finns inga hannar, och inget tyder på att de någonsin har förökat sig könligt. Forskarna har ingen förklaring till hur de har klarat att överleva trots bristen på sex. Läs mer om ämnet på Jungfrufödslar i fångenskap Forskarna vet inte varför man hos vissa arter endast känner till jungfrufödslar från djur i fångenskap. Den sannolikaste förklaringen är att fenomenet är svårt att upptäcka hos vilda djur. Djurens speciella liv på zoo till i exempel frånvaro av hannar kanske också leder till könlös förökning. En hammarhaj föddes 2001 i en bassäng, där det i tre år endast funnits honor. DNAanalyser visade att äggcellen befruktat sig själv, så att ungen hade två kopior av mammans ena kromosomuppsättning. omahas henry doorly zoo Komodovaranen Flora, som lever på Chester Zoo i Storbritannien, blev i början av 2007 mamma till fem ungar, trots att hon aldrig någonsin har varit i närheten av en artfrände av hankön. p. noble/reuters/scanpix

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Den evolutionära scenen

Den evolutionära scenen Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo 1. Vilka två syften tjänar sex hos människan? Alltså: Varför har vi sex? Två eller flera anledningar. Människan har sex dels för att föröka sig, genom

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Artbildning och utdöende

Artbildning och utdöende Artbildning och utdöende Arter Vad är en art? Enkla svaret: Två individer ur olika arter, kan inte få fertil avkomma Lite mer komplicerat: "Art" är en människans definition. Det finns exempel på arter

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistenskonsekvensen känner vi till Antibiotika är inte längre effektivt! Vad är det som har hänt? Bakterierna har förändrats så att de inte längre

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Genetiska Algoritmer. 10 mars 2014

Genetiska Algoritmer. 10 mars 2014 Genetiska Algoritmer Johan Sandberg Jsg11008@student.mdh.se 10 mars 2014 Niklas Strömberg Nsg11001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING Genetiska algoritmer är en sorts sökalgoritm som är till för att söka

Läs mer

Personbeteckning (socialskyddssignum):

Personbeteckning (socialskyddssignum): MALLSVAR Urvalsprov 25.5.2016 Utbildningslinjen för biovetenskaper, Åbo Akademi Ämnesspecifik del för huvudämnet miljö- och marinbiologi Namn: Personbeteckning (socialskyddssignum): Samtliga frågor skall

Läs mer

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20 Genvägar arv mar 11 10:20 1 Hur kommer det sig att elefantungar liknar elefanter och ringblommor liknar ringblommor? Kromosomerna innehåller arvsanlagen som också kallas gener. Varje genfinns i två exemplar.

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Latinskt namn: Forpus coelestis coelestis Engelskt namn: Lesson s Parrotlet / Pacific Parrotlet / Celestial Parrotlet Färger och mutationer: röna fåglar Naturfärg.

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav.

1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I BIOLOGI Högst 8 frågor får besvaras. Svaren på de med + utmärkta mera krävande frågorna bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6. För uppgifter

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Datorlaboration 4. Pedigree-analys

Datorlaboration 4. Pedigree-analys Datorlaboration 4 Pedigree-analys 2. BESKRIVNING AV DATORPROGRAM FÖR DATORLABORATION, PEDIGREE- ANALYS De program som används under denna laboration är inte särskilt användarvänliga (de har tagits fram

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter om avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade skogsträd; beslutade den 24 april 1996. SKSFS

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Assisterad befruktning etiska aspekter

Assisterad befruktning etiska aspekter Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)

Läs mer

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Pär Leijonhufvud NkB/Nk1b (19 mars 2012) 1. Kromosomrubbningar och utvecklingsfel (a) Många olika typer av fel, i grunden två orsaker i. Kromosomrubbningar ii. Fel

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens.

Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens. Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens. Christian Lie NV3C Polhemsgymnasiet Göteborg 1 Innehållsförteckning: Sammanfattning Inledning

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Från frö till planta (F-6)

Från frö till planta (F-6) NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.

Läs mer

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka

Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka 1 Någon som läser hela Nk1b som behöver sitt betyg till 1/12 pga vidare studier redan

Läs mer

1. Berätta om de växtsjukdomar som angriper morötter under lagringen. Hur kan man påverka morötternas lagerhållbarhet?

1. Berätta om de växtsjukdomar som angriper morötter under lagringen. Hur kan man påverka morötternas lagerhållbarhet? Essäsvaren 1-4: För essäsvaren 1-4 kan den sökande få högst 6 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa sakuppgifter kan den sökande få högst

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

CSI - Katte DNA-fingerprinting Välkänt från polisarbete. Metoden föddes 1985 i England. Från början krävdes stora mängder DNA, men nu funkar även mycket små mängder. DNA-sekvens Användning Metoden

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Artiklarna skrivna av Dr Georgia Ede (översättning S E Nordin) Thomas Seyfried PhD, en hjärncancerforskare med över 25 års erfarenhet inom området, gav en banbrytande

Läs mer

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN genetik Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare. arvsmassa Arvsmassan är detsamma som DNA, dvs.

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Darwin NO-biennal i Falun april 2015 Från släktträd till databaser. Workshop med koppling till evolution systematik arter

Darwin NO-biennal i Falun april 2015 Från släktträd till databaser. Workshop med koppling till evolution systematik arter NO-biennal i Falun 28-29 april 2015 Från släktträd till databaser Workshop med koppling till evolution systematik arter Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (Bioresurs), Uppsala universitet

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

NATURENS SKYDD AV ÄRFTLIG VARIATION

NATURENS SKYDD AV ÄRFTLIG VARIATION NATURENS SKYDD AV ÄRFTLIG VARIATION Inledning Under senare år har genetiska hälsoprogram och rasspecifika avelsstrategier varit högaktuella diskussionsämnen inom hundaveln. Varför behövs då genetiska hälsoprogram?

Läs mer

1. Nämn tre saker som händer med både tjejer och killar under puberteten. (se sid 116)

1. Nämn tre saker som händer med både tjejer och killar under puberteten. (se sid 116) Namn: Klass: 1. Nämn tre saker som händer med både tjejer och killar under puberteten. (se sid 116) 2. Vad kallas det med ett annat ord, då man rör sina egna könsorgan? (se sid 116) 3. Vad menas med att

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

SOU 2014:29 Remissvar RFSL - Delbetänkande av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet.

SOU 2014:29 Remissvar RFSL - Delbetänkande av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. Skapat den Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual,

Läs mer

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 1 Övning Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur En manuell jämförelse mellan hemoglobinets aminosyrasekvenser hos några organismer

Läs mer

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)

Läs mer

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m. Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.m Den här sammanställningen är ett resultat av en e-postkommunikation

Läs mer

Övningsuppgifter. Repetition av matematik för studier i Biologi och Kemi

Övningsuppgifter. Repetition av matematik för studier i Biologi och Kemi Övningsuppgifter. Repetition av matematik för studier i Biologi och Kemi Uppdaterad 2 augusti 2016 Obs! Medtag frågor, papper, penna, föreläsningsanteckningar och miniräknare till lektionstillfället. Potenser

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar Sjustrålig smörbult känns lätt igen på en stor, mörk fläck vid stjärtfenans bas. Bilden visar en ung hane som ännu inte fått sin vackert färgade parningsdräkt. B IO I O L OG O G I 20 Sjustrålig smörbult

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

KLONING En kopiator för levande varelser?

KLONING En kopiator för levande varelser? KLONING En kopiator för levande varelser? Hade man utsett Årets djur 997, skulle Dolly utan tvekan stått vinnare! Dolly är ett skotskt får du ser på bilden. Men Dolly är inget vanligt får. Hon är en klon

Läs mer

Genetiska algoritmer. vem raggar på vem? Petter Bergqvist, kogvet 2

Genetiska algoritmer. vem raggar på vem? Petter Bergqvist, kogvet 2 Genetiska algoritmer vem raggar på vem?, kogvet 2 petbe082@student.liu.se petbe082@student.liu.se 2(13) Jag har valt att skriva om genetiska algoritmer för att jag finner metoden ytterst intressant, att

Läs mer

Fakta om Polartrakterna

Fakta om Polartrakterna Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer