ÅRSREDOVISNING Årsredovisningen tas fram av kommunstyrelsen och som slutligen godkänns av kommunfullmäktige.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2009. Årsredovisningen tas fram av kommunstyrelsen och som slutligen godkänns av kommunfullmäktige."

Transkript

1 Uddevalla kommun Årsredovisning

2 .

3 Utsikt över bussterminalen på Kampenhof. Foto: Linn Alm, Medieklass Uddevalla gymnasieskola ÅRSREDOVISNING 2009 Välkommen att ta del av Uddevalla kommuns årsredovisning för Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktige och övriga förtroendevalda i kommunen. Vår förhoppning är att årsredovisningen även ska intressera våra kommunmedborgare och övriga intressenter av olika slag. Syftet med årsredovisningen är att ge en god information om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Den skall bl. a. fungera som beslutsunderlag på övergripande nivå i kommunens planering. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse med bl. a. avstämning av finansiella mål och mål för verksamheterna, ekonomisk redovisning samt nämndernas, bolagens och stiftelsernas berättelser. Årets upplaga innehåller enbart mindre förändringar jämfört med föregående år. Vi har lagt till en schematisk bild av kommunens styr- och ledningsmodell och den finansiella analysen har tydligare delats upp mellan kommunen och koncernen. Vi hoppas att förändringarna tillför ytterligare kunskap om verksamheten och ekonomin. Årsredovisningen tas fram av kommunstyrelsen och som slutligen godkänns av kommunfullmäktige.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunstyrelsens ordförande 3 Styr- och ledningsmodell 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse 5 På väg mot god livskvalitet 9 Integration och motverkande av utanförskap 13 Folkhälsa 14 Miljööversikt 15 Personalöversikt 16 EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys 18 Resultaträkning 22 Kassafl ödesanalys 22 Balansräkning 23 Redovisningsprinciper 24 Notförklaringar 25 Driftredovisning 30 Investeringsredovisning 31 Särredovisning av VA-verksamhet 33 NÄMNDERNAS BERÄTTELSE Organisation kommunen 34 Kommunfullmäktige och revision 35 Kommunstyrelsen 36 Barn och utbildningsnämnden 39 Socialnämnden 44 Tekniska nämnden 49 Kultur och fritidsnämnden 53 Miljö och stadsbyggnadsnämnden 56 BOLAG OCH STIFTELSER Organisation bolag och stiftelser 58 Uddevalla Utvecklings AB - moderbolaget 59 Uddevalla Energi AB 59 Uddevalla Turisttrafi k AB 59 Uddevalla Omnibus AB 60 Uddevalla Event AB 60 Uddevalla Hamnterminal AB 60 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 61 HSB:s stiftelse Jakobsberg i Uddevalla 61 Stiftelsen Ljungskilehem 61 ÖVRIGT Revisionsberättelse 62 Begreppsförklaring 63 Fem års översikt 64

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Efter ett år av djup konjunktursvacka visar kommunens ordinarie verksamhet ändå ett bra överskott. Under 2009 sjönk ekonomin lavinartat under årets första del, men visade en stabilisering under det sista tertialet. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognoser visade sjunkande skatteunderlag ända till den sista rapporten i december, när en svag tillväxt kunde prognostiseras. Vi införde under året allt kraftigare åtgärder för att bromsa kommunens utgifter. Vi hade dock svårigheter att bromsa utgifterna lika snabbt som inkomsterna minskade. Det statliga stöd, i form av sänkta arbetsgivaravgifter som vi fick under året var nödvändigt för att ändå kunna hålla det finansiella nettokostnadsmålet, som i budgeten för 2009 uppgår till 97,7 %. Efter detta svåra år, kan vi ändå vara stolta över det överskott på 127 miljoner kronor vi gör i vår ordinarie verksamhet. I bokslutet avsätter vi därutöver 324 miljoner kronor för den medfinansiering kommunen gör för infrastrukturförbättringar kring Torp handelsområde och de markarbeten som måste göras för en etablering av IKEA /Ikano. Bygget av den nya idrottsarenan på Rimnersvallen kom i gång under året och huset växer snabbt fram. Vi hoppas på en invigning under andra hälften av Kommunen lämnade bidrag till två konstgräsplaner, varav en byggdes på IK Oddevolds anläggning Thordéngården och en på Herrestads AIF s anläggning vid Unda. I Ljungskile färdigställdes renoveringen av Vällebergsvägen och arbetet med torget har påbörjats. Avslutningsvis kan vi konstatera att större delen av det 54-punktersprogram som majoriteten upprättade för att genomföras inom en rad olika verksamhetsområden nu börjar ge resultat, vilket innebär en fortsatt stabil tillväxt för Uddevalla kommun de närmaste åren, förutsatt att den påbörjade lågkonjunkturen inte blir alltför lång. Uddevalla fortsätter att vara en populär kommun att flytta till. Vi blev 332 personer fler än året innan och köerna till våra tomter och bostäder är oförändrat långa. Satsningen på kustnära boende i och kring attraktiva miljöer har givit resultat och många som flyttar till nya områden kommer utifrån, vilket på sikt ger oss en ökad skattekraft. Vi har under året gjort flera detaljplaner på nybyggnation och några byggprojekt startade under årets senare del. För 2010 ser det ut att bli flera större projekt som startas, bl.a. byggande av bostäder vid gamla Folkets Park. Vatten- och avloppsledningen mellan Uddevalla och Ljungskile växer vidare, vilket öppnar för nya bostadsområden längs med kusten. Vi fortsätter att driva miljöfrågor i kommunen för att fortsätta vår väg till bättre klimat och miljö. Som ett av stegen till lägre utsläpp av CO2 beslöts under året att utveckla biogasproduktionen vid Skansverket till att användas till fordonsbränsle. Vidare har vi tillsammans med flera bohuslänska kommuner inlett ett större samarbete med sikte på gemensam produktion av biogas till fordonsbränsle. I övrigt fortsätter vårt arbete under EMAS (Europeiska miljölednings system) att utveckla oss mot de miljömål, som överenskommits inom EU. Sture Svennberg Kommunstyrelsens ordförande 3

6 STYR- OCH LEDNINGSMODELL Visionen Uddevalla kommun - hjärtat i Bohuslän - där människor växer och erbjuds god livskvalitet sträcker sig till år Kommunfullmäktige har i den strategiska planen beslutat om mål som ska uppnås och uppdrag som ska genomföras under mandatperioden Varje år görs en uppföljning av måluppfyllelse och hur långt verksamheterna kommit med uppdragen. Målen sammanfattas i ett styrkort och genom en samlad bedömning av måluppfyllelsen inom tre fokusområden bedöms om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Det fjärde fokusområdet har mål som har ett framåtperspektiv mot förnyelse. Detta redovisas under rubriken På väg mot god livskvalitet. Kommunstyrelsen och nämnderna har också styrkort med tillhörande nämndsuppdrag som följs upp årligen och redovisas under rubriken Nämndernas berättelse. UTVECKLING KUND/MEDBORGARE Vision SAMHÄLLSNYTTA MEDARBETARE Kommunfullmäktiges strategiska plan Kommunfullmäktiges styrkort innehåller mål, uppdrag och tvärsektoriella styrdokument (folkhälsa, integration och miljö) Uppföljning Redovisas under rubrik På väg mot god livskvalitet Nämndernas styrkort Innehåller mål och uppdrag Uppföljning Redovisas under rubrik Nämndernas berättelse Nyckeltal Varje nämnd redovisar under rubrik Nämndernas berättelse nyckeltal avseende tjänsteproduktion, volymer och kostnader som inte är är målsatta, men är är viktiga för analyserna inom respektive nämnd. 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Djup lågkonjunktur i nästan hela världen Under året har nästan hela världen, i större eller mindre utsträckning, befunnits i en djup lågkonjunktur. Den globala finanskrisen har bidragit till kraften i nedgången. Det är dock stora skillnader i hur hårt lågkonjunkturen påverkat olika delar av världsekonomin. I de stora tillväxtekonomierna i Asien, som Kina och Indien, saktade BNP-tillväxten knappt in alls. Under året har kraftiga ekonomiska stimulanser skett av bl. a. regeringar och riksbanker vilket sannolikt bidrar till en näraliggande vändning och där vissa positiva signaler kom under framför allt fjärde kvartalet. Den svenska ekonomin börjar återhämta sig Den globala lågkonjunkturen slog hårt även mot den svenska ekonomin. Produktionen inom industrin föll kraftigt under året. BNP (bruttonationalprodukten) sjönk med historiskt låga 4,9 % under året. Konsumtionen har dock kunnat hållas uppe beroende på att hushållens reala inkomster ökat bl. a. på grund av lägre skatter och räntor. En återhämtning skedde i ekonomin under slutet av året där konsumtionen och exporten är bidragande orsaker. Antalet varsel minskade under senare delen av året till mer normala nivåer, vilket även det bidrar till bilden att den värsta perioden har passerats. Kommunernas ekonomi på sparlåga Prognoserna för årets skatteintäkter sjönk ganska snabbt allteftersom lågkonjunkturen bredde ut sig. Minskningen är en effekt av snabbt minskande sysselsättning och lägre löneökningar som följd. Detta motverkas endast till mindre del av växande pensionsinkomster och arbetslöshetsunderstöd. Sysselsättningsläget i kommunsektorn blev svårbedömt. Antalet anställda i sektorn har ett nära samband med verksamhetsvolymen där det pågår en relativt kraftig förskjutning från verksamhet i egen regi till upphandlad verksamhet i extern/privat regi, vilket försvårar överblicken. Minskning av skatteintäkterna uppvägs till vissa delar av bl. a. sänkta arbetsgivaravgifter, premieåterbetalningar från AFA Försäkring, lägre räntor och inflation. Bedömningarna av hur kommunsektorn som helhet har gått under året är svåra att göra pga. det extraordinära ekonomiska läget. Den genomsnittliga ovägda skattesatsen 2009 i kommunerna i Västra Götaland ökade med 5 öre till 21,75 kronor jämfört med För 2010 ökar den med ytterligare 5 öre till 21,80 kronor. Uddevallas resultat både negativt och positivt Kommunens resultat uppgår till -197 mkr att jämföra med + 28 mkr Resultatet påverkas i allra högsta grad av en avsättning på 324 mkr för infrastruktur och markberedning inom Torps handelsområde utöver den avsättning på 38 mkr som gjordes i föregående bokslut. Resultatet för kommunens ordinarie verksamhet är hela +127 mkr, varav 66 mkr kommer från den egna verksamheten medan resterande del är externa faktorer som t.ex. lägre arbetsgivaravgifter, återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkringen, lägre räntor m.m. Av kommunens fyra finansiella mål uppnås två helt, ett mål uppnås delvis medan ett mål inte nås. Det mål som inte nås är en nettokostnadsandel på högst 97,7 %, som är det mål som gäller i budgeten för Utfallet för året blev 108,7 % och där det långsiktiga målet är 97,5 %. Orsaken är att den nämnda avsättningen ökar nettokostnadsandelen med 13,2 %, vilket innebär att nettokostnadsandelen för den ordinarie verksamheten är 94,7 %. Den ordinarie verksamheten har därmed klarat det långsiktiga målet på max 97,5 %. Målet om skattesatsen siktar på 2011 eller senare där nivån 2009 är ett delmål på vägen. Mål Utfall Mål Uppnås Nettokostnadsandel 108,7 % <97,7 % Nej Investeringar * 78 mkr <135 mkr Ja Låneskuld mkr <2 222 mkr Ja Skattesats 22,09 kr 21,99 kr På väg * I skattefi nansierade verksamheter Investeringarna uppgår till 162 mkr, varav 78 mkr inom den skattefinansierade verksamheten och 84 mkr inom den avgiftsfinansierade. De långfristiga skulderna uppgår till mkr och har ökat med 904 mkr från Av skulderna avser mkr långfristiga lån. Orsaken till den kraftiga ökningen av skulderna är överförandet av bostadsstiftelsernas lån till internbanken under året. Den ökade låneskulden kompenseras av att borgensåtagandena gentemot bostadsstiftelserna minskar med motsvarande belopp. Kommunens egen låneskuld uppgår till 111 mkr och har därmed minskat från 185 mkr FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

8 Borgensåtagandena minskar från mkr till 729 mkr. Minskningen beror på att de kommunala bostadsstiftelserna fr.o.m. maj 2009 ingår i internbanken och där kommunens borgensåtaganden har omvandlats till lån. Balanskravet klaras med åberopande av synnerliga skäl Kommunallagens balanskrav definieras som att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år och gäller enbart för kommunen, inte koncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska realisationsvinster och realisationsförluster räknas bort. Justering kan även ske om synnerliga skäl finns för att inte reglera ett negativt resultat. Ett negativt resultat ska vara återställt senast tre år efter att det uppkommit. Avstämningen nedan visar att kommunen uppfyller balanskravet för 2009 inkl. åberopande av synnerliga skäl avseende avsättningen för infrastruktur m.m. på Torp. Årets resultat Realisationsvinster Realisationsförluster Avsättning (synnerliga skäl) Justerat resultat Justerat resultat -197 mkr -19 mkr 0 mkr +324 mkr 108 mkr Balanskravet är ett minimikrav. Kommunallagen innehåller därutöver krav på att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. De finansiella målen är satta utifrån detta och är Uddevallas definition av lagstiftningens krav. Uddevalla kommun kommer inte att återställa det uppkomna underskottet. Årets avsättning för åtgärder på Torpområdet bör betraktas som en regional satsning som inte enbart Uddevalla kommuns invånare har nytta av. Personer från många andra kommuner kommer att ha nytta och glädje av det som sker på Torp. Det är därmed inte rimligt att enbart Uddevalla kommuns invånare ska stå för de neddragningar i den löpande verksamheten som annars skulle blivit fallet de närmaste tre åren. Uddevalla kommun har dessutom de senaste sex åren gått med ett sammanlagt överskott på 435 mkr, om avsättningarna för Torp 2008 och 2009 exkluderas, vilket ytterligare talar för att inte återställa underskottet. Låg inflation och ränta Inflationstakten under året stannade på 0,9 %, vilket är samma årstakt som i slutet av Takten har under året varit under noll, dvs. deflation, under perioden april till november. Perioden av deflation medför att årsmedeltalet för 2009 sjönk med 0,3 % jämfört med Riksbanken fortsatte under året att successivt sänka reporäntan, nu i tre omgångar från 2 % till rekordlåga 0,25 %. Även de långa marknadsräntorna har under året legat på historiskt sett låga nivåer. De låga räntorna har också kommit kommunen tillgodo, där kommunkoncernens genomsnittliga räntenivå på den långfristiga låneskulden blev 3,23 % att jämföra med 4,56 % föregående år. Befolkningen fortsätter växa Invånarantalet ökade under året med 332 personer till personer. Ökningen är den näst högsta under den senaste femårsperioden ( ) personer flyttade till Uddevalla medan (2 169) flyttade ut, vilket ger ett positivt flyttnetto med 315 (275) personer. Födelsenettot vände åter till ett positivt utfall, + 17 (-15) personer. 578 (567) barn föddes och 561 (582) personer avled Invånarantal 31/12 och förändring respektive år Lägre sysselsättning och högre arbetslöshet Antalet förvärvsarbetande i Uddevalla minskade under 2008 efter att ha ökat under flera år. Minskningen blev 157 personer. Största branscher vad gäller arbetstillfällen är vård och omsorg (andel 23,5 %) samt handel (13,7 %) pendlade (- 99 jämfört med 2007) personer till Uddevalla och (+ 216) personer från Uddevalla vilket gav ett pendlingsunderskott om 253 (-315) personer. Arbetslösheten har ökat kraftigt under året och uppgår nu till 8,7 % mot rikets 7,1 %. Förvärvsarbetande dagbefolkning år (A) samt förvärvsintensitet nattbefolkning år (B) (%) A A B 76,9 % 76,8 % 78,1 % 78,8 % 78,9 % Förvärvsarbetande dagbefolkning 2008 (%) Index jämfört med riket = 100 Bransch Uddevalla Index Jordbruk, skogsbruk och fi ske 1,0 0,9 52 Tillverkning och utvinning 11,5 10,5 70 Energi och miljö 0,6 0,8 78 Byggverksamhet 7,9 7,9 119 Handel 13,3 13,7 110 Transport 5,2 5,3 103 Hotell och restauranger 2,8 3,0 102 Information och kommunikation 2,0 1,8 47 Kreditinstitut och försäkringsbolag 1,2 1,1 51 Fastighetsverksamhet 1,7 1,7 112 Företagstjänster 7,3 8,0 75 Civila myndigheter och försvaret 6,5 6,3 116 Utbildning 10,3 10,4 102 Vård och omsorg 23,7 23,5 147 Personliga och kulturella tjänster 3,9 4,0 94 Okänd bransch 1,1 1,1 97 Summa 100,0 100,0-6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

9 Antal arbetslösa och i program år relativt befolkningen december (%) Uddevalla 6,8 5,9 4,5 5,5 8,7 Riket 6,5 5,6 3,8 4,6 7,1 Nu över företag och den ökande trenden verkar hålla i sig Uddevalla har haft en nettoökning med mer än företag sedan mitten av 90-talet. Högt nyföretagande visar på kreativitet, nybyggaranda och en stark tro på sig själv och sin affärsidé. Kommunen har konsekvent stöttat de initiativ som tagits för att öka människors entreprenörskraft, exempelvis Ung Företagsamhet, Entreprenörsarenan Bohuslän, Nyföretagarcentrum, IFS med flera som stimulerar de människor som vill utveckla sin idé. Under 2009 registrerades 281 företag, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Detaljhandel och byggverksamhet är de största privata näringarna. Vid årets början fanns knappt arbetstillfällen inom kommunen. Uddevalla har påverkats av lågkonjunktur, finans- och fordonskris. Plastal, en underleverantör inom bilindustrin har gått i konkurs. De andra underleverantörerna driver sin verksamhet om än i minskad omfattning. Några av dem är också med i kompetensutvecklingsprogrammet AURORA. Kommunen medverkade till framtagande av ett handlingsprogram för Fyrbodal med snabba åtgärder inom den maritima näringen för att även här möta en svagare efterfrågan. Kontakt 2009 är en mässa med många snabba affärsmöten som genomfördes i Uddevalla i oktober med kommunen som medarrangör. Svenska och norska företag möttes för att skapa affärer. Kommunen har idag sju leaderprojekt som skall skapa tillväxt utanför tätorten. Frukostmötesserien Träffa kommunalråden till frukost är ett sätt att låta företagare, politik och tjänstemän komma samman för att ytterligare förbättra vårt företagsklimat. Bostadsbyggandet minskar något I skuggan av finanskrisen inleddes året relativt svagt med bostadsbyggande, men där en återhämtning skedde under resten av året. Antalet färdigställda lägenheter ligger på ca 70 enheter, fördelat på i första hand enskilda villor och gruppbyggda småhus. Detta är en minskning jämfört med föregående år. Byggnationen har i huvudsak skett inom områdena Misteröd, Ammenäs, Utby, Ljungskile och Bokenäset. I en framåtblick bedöms pågående planarbeten tillgodose Uddevalla med attraktiva bostadsområden och skapa goda förutsättningar för en ökad inflyttning till kommunen. Klimat- och energifrågorna, förutom närheten till havet, kommer att stå i fokus och utgöra avgörande planeringsfrågor. Prisutdelning till Årets Företagare Från vänster Essam El Naggar, kommunalråd, Stefan Mattson, Årets Företagare, Kent Andreasson, ordförande Företagarna och Lars Hultberg, näringslivssekreterare. Foto: Lasse Edwartz, Bohusläningen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

10 Vy över Torpområdet. Till höger om motorvägen kommer IKEA att etablera sig. Foto: Rune Pettersson Koncernens resultat historiskt lågt Det sammanlagda resultatet för kommunkoncernen uppgår till -187 mkr, vilket kan jämföras med föregående års resultat som var + 22 mkr. Resultatet har framför allt påverkats av kommunens lägre resultat. Bolagens och stiftelsernas resultat är sammantaget förhållandevis lågt 2009, där bidraget till resultatet är 10 mkr. Investeringarna under året uppgår till 389 mkr och de långfristiga skulderna uppgår till 2,5 mdr. I skulden ingår finansiell leasing med 584 mkr avseende kraftvärmeverk och bussar. Finansnettot uppgår till -67 mkr att jämföra med -94 mkr Inom Uddevalla Energi AB genomfördes den 1 januari 2009 en fission då merparten av verksamheten övergick till tre dotterbolag. Lillesjö kraftvärmeverk togs i bruk under 2008 och i juni 2009 skedde det formella övertagandet. Uddevalla Utvecklings AB har under året utökat ägarandelen i Uddevalla Hamnterminal AB med 39,9 % till 94,4 % genom köp av aktier från Broström Ship Agency Network AB. Framtidsutsikter Det ekonomiska läget för kommunsektorn ljusnar visar en ny prognos i början av 2010 från Sveriges Kommuner och Landsting. Skatteintäkterna beräknas öka med fem miljarder kro nor 2010 och med fyra miljarder 2011 jämfört med bedömningarna i slutet av Det beror bland annat på att fallet i sysselsättning inte blev så omfattande som tidigare beräknats. Samtidigt dröjer återhämtningen på arbetsmarknaden och sysselsättningen beräknas inte öka förrän År 2011 minskar statsbidragen med sammanlagt 12 miljarder kronor när det tillfälliga konjunkturstödet upphör, sam tidigt som skatteunderlaget bara ökar margi nellt. Kommunens ekonomi de närmaste åren kommer att präglas av takten i konjunkturutvecklingen och av den investeringsnivå som kommer att beslutas för de närmaste åren. Flera stora projekt är på gång eller på planeringsstadiet. De ekonomiska utsikterna för de kommunala bolagen och stiftelserna ser bättre ut nu när konjunkturen ser ut att vända uppåt igen. Befolkningsutvecklingen beräknas fortsätta att vara positiv bl. a. beroende på den kommande IKEA-etableringen. SAAB har nu sålts av GM och skapat andhämtning för regionens kommuner. Vad försäljningen kommer att leda till på lite längre sikt är för tidigt att kunna bedöma. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

11 PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET Kommunfullmäktige har antagit en strategisk plan med övergripande mål och strategier för hela mandatperioden Planen är ett led i att uppnå visionen 2020 Uddevalla kommun, hjärtat i Bohuslän, där människor växer och erbjuds god livskvalitet. Måluppfyllelsen 2009 var högst inom fokusområde medarbetare. Fokusområdet samhällsnytta har också relativt god måluppfyllelse med ett undantag. Fokusområde kund och utveckling är båda förbättringsområden. Utöver måluppfyllnad följs utvecklingen i Uddevalla över en treårsperiod och genom jämförelser med andra (se tabeller). UTVECKLING KUND/MEDBORGARE Andel nyanlända i introduktion som klarat SFI D Andel nyanlända i introduktion som gått vidare till arbete / utbildning Företagsklimatet Utbildningsnivå Utanförskapsindex Uppfyllda tillgänglighetsmål Folkhälsa 120 Tillgodosedda förstahandsval Verksamheter med uppnådd brukarnöjdhet Sjukfrånvaro Frisknärvaro Medarbetarnas nöjdhet med arbetsgivaren Kvinnors andel av männens löner Nyregistrerade företag Andel kvinnor på arbetsledande befattning 2009 Mål Föreningsaktiviteter 7 20 år Finansiell profil Befolkningsutveckling Totala nettokostnader Effektivitet i våra system och processer Behörighet till högskolan (Kommunkompassen) Behörighet till gymnasiet SAMHÄLLSNYTTA MEDARBETARE Vad har vi genomfört från den strategiska planen? Den strategiska planen innehåller 54 uppdrag fördelade på olika nämnder. Vid årsskiftet var 14 genomförda och avslutade och 40 pågående. Uppdragen redovisas under respektive nämnds berättelse. Är vi på väg i rätt riktning? Fokus på kund/medborgare Visionen anger att vi har lyckats när vi alla känner oss stolta, trygga, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft. Tillgängligheten mäts inom sex områden. Andelen som får plats inom barnomsorgen inom två månader har ökat till 90 %. Då elevpengen för deltidsbarn har minskat har fler barn tagits in för att kunna hålla budget. Detta har även gett effekter på kötiden. Tillgängligheten till kommunens lokaler har ökat i linje med målsättningen. Målet att utöka bibliotekets öppettider har inte kunnat nås pga. ekonomiska skäl. Genomsnittlig kötid från beslut till första erbjudande om plats på äldreboende minskar även om variationen på väntetiden under året varit stor. Anledningen är att det funnits få platser för personer med demensproblematik och personer med psykisk problematik under senare delen av året. En extern granskning av kommunens webbplats bedömer hur kommunen hjälper medborgaren att välja skola, hemtjänst eller äldreboende genom att redovisa kvaliteten inom sina verksamheter. Granskningen ger ett lågt resultat för Uddevalla. Valfrihet följs upp genom tillgodosedda förstahandsval inom fem områden och detta har minskat sedan föregående år. Detta beror främst på en förändrad beräkning fr.o.m inom kulturskolan som ger en bättre bild av hur många som får sitt förstahandsval tillgodosett. Andelen är 55 % i år jämfört med 100 % Inom barnomsorg (83 %), gymnasium (95 %) och särskilt boende (87 %) har andelen som får sitt förstahandsval ökat. Inom gymnasiet har eleverna varit färre inom årskullen och haft fler skolor att söka till. Inom grundskolan minskar andelen förstahandsval, liksom förra året, vilket får genomslag i resultatet (66 %). Detta beror på att det var fler sökande till Västerskolan än som kunde antas. De flesta eleverna gör inget aktivt val utan antar den skola som tilldelas som grundval. PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET 9

12 Ett av årets evenemang på Kungstorget. Foto: Marina Kihlman Brukarnöjdheten har följts upp genom elva undersökningar under året: fyra inom barn- och utbildning, fyra inom socialtjänst, två inom tekniska och en inom kommunledningskontoret. Sju av undersökningarna når målet om 87 % brukare/kunder som är nöjda eller mycket nöjda. Fokus på våra medarbetare Visionen anger att vi har lyckats när våra medarbetare trivs, utvecklas och känner sig stolta över att ge god service. Glädjande minskar sjukfrånvaron ytterligare i år vilket kan förklaras av både kommunala satsningar och förändring i sjukförsäkringssystemet. Kommunen satsar på friskvård, projekt, rehabcoach, arbetsgivarring och utbildning av arbetsledare i det hälsosamma ledarskapet vilket har lett till både återgång i arbete, att medarbetare hittar annat arbete inom kommunen samt att några har lämnat organisationen. Förändringen av sjukfrånvaron innebär en ökad närvaro med ca timmar vilket motsvarar ungefär 46 årsarbetare. Den statliga förändringen av sjukförsäkringssystemet påverkar också i någon mån resultatet. Den korta sjukfrånvaron ökar jämfört med föregående år, liksom frisknärvaron. En medarbetarenkät genomfördes under hösten och resultatet för hela kommunen är 67 av 100 (index), detsamma som vid undersökningen Den faktor som ökat mest är andel medarbetare som upplever att deras tankar, idéer och intressen om arbetet tas tillvara. Medarbetarnas kännedom om målen för sitt arbete har ökat till 93 %. Undersökningen visar även att arbetsgivaren bör satsa på att förbättra arbetsmiljön, att motarbeta oro för omorganisationer och förändrade arbetsuppgifter, att minska belastningen i arbetet samt att minska risken för hot och våld. Resultatet för Uddevalla kommun (67) är detsamma som genomsnittet för samtliga kommunoch landstingsanställda i Sverige (67) och något lägre än genomsnittet för anställda i hela Sverige (69). Satsningen på friskvård och kompetensutveckling minskar jämfört med föregående år främst pga. den ekonomiska situationen. Löneskillnader mellan kvinnor och män minskar och andel kvinnor på arbetsledande befattning ökar från 64 % till 65 %. Fokus på samhällsnytta vad vi presterar i förhållande till våra resurser Visionen anger att vi har lyckats när kommunen genom helhetssyn gör ett effektivt arbete och har en långsiktigt sund ekonomi. Den finansiella profilen för Uddevalla, som jämför flera ekonomiska nyckeltal med genomsnittet för Västra Götalands kommuner, har försämrats något sedan föregående år. Den förändring som skett mellan 2007 och 2008 är att resultatet före extraordinära poster och budgetföljsamheten har försämrats medan kassalikviditeten har förbättrats. Uddevalla kommun har högre skattesats, lägre kassalikviditet samt något sämre budgetföljsamhet jämfört med genomsnittet bland kommunerna i Västra Götaland. Uddevalla har dessutom en total investeringsvolym som är högre än genomsnittet. De försämrade nyckeltalen har påverkats i hög grad av jämförelsestörande poster som belastat resultatet Exempel på detta är avsatta medel till framtida utbyggnad av Torpområdet. 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13 Uddevallas nettokostnader ökar i relation till Västra Götalands kommuner för jämförelseåret Ökning har skett inom utbildningsområdet, barnomsorg och förskola men en minskning har skett inom individ och familjeomsorg. Sammantaget är det en ökning med ca 24 miljoner kronor. Under hösten genomfördes analysverktyget Kommunkompassen. Verktyget utvärderar om det finns en röd tråd från politisk styrning till förvaltningarnas verkställighet. Det preliminära resultatet innebär att vi hamnar på andra plats bland de kommuner som använder analysverktyget och nästan når årets mål. Analysen visar att vi har utvecklat informationen till medborgarna på webben och gjort satsningar på medborgardialog genom både projekt och ordinarie verksamhet. Satsningar på medarbetare via kreativitetssystem med bland annat belöningssystem samt kvalitetssäkring genom beredningschecklista bidrar också till det goda resultatet. Antalet besökare på medborgarkontoret har ökat vilket gör att kommunens genomsnittliga kostnad för besök på stadsbibliotek och medborgarkontor minskar. Besökarna använder medborgarkontorets tekniska hjälpmedel och den hjälp och stöd som ges av personalen. Medborgarkontorets betydelse som mötesplats och hjälpfunktion blir allt tydligare då kommuninvånarna upplever att andra myndigheter och företag minskar sin service och möjlighet att hjälpa dem och alltmer hänvisar till Internet. Boende i Uddevalla betalar högre avgift för vatten och avlopp samt renhållning än boende i Trestad. Det beror på stora investeringar på överföringsledningen till Ljungskile samt andra ledningsarbeten. När det gäller Uddevallas kostnad för hemtjänst ligger vi lägre än genomsnittet för övriga kommuner i Västra Götaland. Det motsatta gäller för kostnaderna per boende på särskilt boende. Glädjande nog har andelen elever i åk 9 som har klarat behörigheten till gymnasiet ökat och vi ligger över rikssnittet. Även det genomsnittliga meritvärdet, de betygspoäng eleverna får totalt i 16 ämnen i grundskolan, har ökat. Mer resurser har tillförts skolan och kostnaden per elev i grundskolan har ökat likaså kostnaden per betygspoäng. Men vi ligger dock fortfarande under rikssnittet. Fler elever fullföljer gymnasiet och klarar behörigheten till högskolan jämfört med riket. Kommunen är också mer kostnadseffektiv i frågan om kostnader per elev och betygspoäng jämfört med riket. Vi ligger något lägre än riket i fråga om genomsnittligt kurspoäng i gymnasiet. Verksamheten påtalar risk för negativ utveckling för elever i behov av stöd då sparbeting urholkar resurserna. Uddevalla över tid Enhet Trend* Resultat jämfört med andra Källa (jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Tillgodosedda förstahandsval % 85,5 84,4 77,2 Egen; 2009 Uppfyllda tillgänglighetsmål % Egen; öppettider 2 verksamheter, kötid 2 verksamheter, poängbedömning hemsida, tillgänglighet till kommunens lokaler Verksamheter med uppnådd brukarnöjdhet % Egen; 11 verksamheter 2009 Sjukfrånvaro % 7,3 6,8 5,7 Webor; jämförelse med riket 2008 Frisknärvaro % 44,5 44,5 46,5 Egen; 2009 Medarbetarnas nöjdhet med arbetsgivaren Index Skop; 2009 Org. jämställdhet: Kvinnors andel av männens löner % 87,6 89,6 90,4 Egen; 2009 Org. Jämställdhet: Andel kvinnor på arbetsledande befattning % Egen; 2009 Finansiell profil Index KFI; 2008 Totala nettokostnader per invånare Tkr 39,8 41,0 43,7 Effektivitet i våra system och processer (kommunkompassen) % SKL; 2009 Kommunens kostnad per besök på stadsbibliotek och medborgarkontor Kr Egen; 2009 Boendes avgift för kommunalt vatten och sophämtning jmf Trestad Index 130,2 132,7 139,3 Egen; 2009 Kostnader per vårdtagare i äldreomsorg Index 1,0 1,02 0,98 Webor; 2009 Behörighet till gymnasiet % Egen samt skolverket; 2009 Behörighet till högskolan % Skolverket; 2009 *Trendpilen visar förändring från 2008 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. Jmf** PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET 11

14 Trafi ksäkerhetsinformation på Apoteket Lejonet - folkhälsoarbete i samverkan med näringslivet. Foto: Ylva Bryngelsson Fokus på utveckling förnyelse Visionen anger att vi har lyckats när människors behov och efterfrågan styr mot hållbar utveckling, Uddevalla har rollen som utvecklingscentrum och befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv. Uddevalla har klättrat 32 placeringar i undersökningen om företagsklimatet. Resultatet visar förbättringar på flera områden. Företagarna upplever att kommunens service har förbättrats och har en positiv syn på hur vi tillämpar lagar och regler vid exempelvis upphandling. Förvaltningarnas arbete med en-dörr-in och riktade seminarier till företagarna har gett effekt. Nyföretagande ökade jämfört med 2008 trots den rådande konjunkturen. Resultatet är det näst bästa under 2000-talet. Uddevallas positiva befolkningsutveckling har fortsatt sedan Folkhälsan i Uddevalla utvecklas positivt. Anmälda brott, våldsbrott och skador har minskat. Det långsiktiga skadeförebyggande arbetet, satsningar på områden för aktivt fritidsliv i olika former samt åtgärder kring otrygga platser i centrum kan nämnas som exempel på att uthålligt arbete ger resultat på längre sikt. Arbetslösheten bland utrikes födda fortsätter att öka mer än i Västra Götaland. Resultaten för integrationsarbetet, som följs upp inom tre områden, visar en positiv utveckling även om målen för 2009 inte nås. Andel hushåll med försörjningsstöd ökar mer i Uddevalla än i Västra Götaland men i förhållande till storlek har Uddevalla ändå färre än genomsnittskommunen i Västra Götaland. Utbildningsnivån, andel personer år med eftergymnasial utbildning, fortsätter att öka i Uddevalla. Uddevalla över tid Resultat jämfört med andra Enhet Trend* Källa (jämförelsedata avser det senaste år som finns Jmf** presenterat i offentlig statistik) Befolkningsutveckling Antal SCB; 2009 Föreningsaktiviteter/ungdom 7-20 (idrott/fritid) Antal Egen; 2009 Nyregistrerade företag Antal Nyföretagarbarometer/Jobs and Society Nyföretagarcentrum Jämförelse Trollhättan Företagsklimat Ranking Svenskt Näringsliv; 2009 Ranking av 290 kommuner Uppfyllda integrationsmål % Egen; 2009 Arbetslöshet bland utrikes AF; 2009 % 6,98 7,98 10,8 födda Genomsnitt Västra Götaland Hushåll med försörjningsstöd Antal Webor 2008 Utbildningsnivå % 31, Egen; 2009 Folkhälsa Index Egen; 2009 Genomsnitt Västra Götaland *Trendpilen visar förändring från 2008 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

15 INTEGRATION OCH MOT- VERKANDE AV UTANFÖRSKAP Integration och motverkande av utanförskap är ett av kommunens prioriterade områden, genom handlingsprogrammet Program för integration och motverkande av utanförskap Fokus skall läggas på jämställdhet, motverkande av utanförskap, medborgarskapets rättigheter och skyldigheter, samt förebyggande arbete mot hedersrelaterad problematik. Arbetet leds av en politisk beredning och deras uppdrag är att föreslå projekt och insatser som svarar mot programmet. Två projekt finns framtagna: ett som jobbar för att minska utanförskapet Mötesplats Dalaberg från utanförskap till anställningsbarhet och ett som jobbar förebyggande med hedersrelaterad problematik Ungas väg för ökad makt och frihet. Integrations-och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, delar ut kontrakt/diplom till våra nya svenska medborgare den 6 juni på Bohusläns museum. Foto: Annette Nyman I handlingsprogrammet finns också antagna uppdrag, fördelat på sju förvaltningar (sista revideringen 2009 kompletterades programmet med 12 nya uppdrag), som alla skall bidra till en bättre integration i kommunen. Resultatet 2009 Kommunfullmäktiges integrationsmål: (delmålet för 2009 står inom parentes) 60 % (50 %) av våra nyanlända flyktingar ska efter avslutad introduktion ha gått till arbete eller utbildning 60 % (55 %) ska ha godkänd grundskolekompetens i svenska-för-invandrare (SFI-D) alla områden/stadsdelar ska minst ha utanförskapsindexet 65 (63 %). Resultatet av de två första målen gällande för 2009, beskriver de nyanlända som kom till Uddevalla år 2007 (introduktionstiden är högst 2 år). Av dem som fortfarande bor kvar i kommunen år 2009, har 21 % gått vidare till utbildning eller sysselsättning, vilket är en ökning från gruppen som kom år 2006 och avslutade sin introduktion år Även andelen som klarade kursen SFI-D var högre bland deltagarna %. En utvärdering är gjord av den nya arbetsmodell som man använt sig av inom Lokal överenskommelse om utveckling av introduktion för fl yktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun (LÖK), där man också arbetat fram ett rollfördelningsdokument, som tydliggör vem som gör vad i arbetet med målgrupperna. I utanförskapsindex finns fyra sammanlagda mått inräknade: sysselsättning, valdeltagande, skolresultat och inkomst. Statistiken är den mest aktuella för varje område och gäller för våra två utanförskapsområden Bäve 7 på Dalaberg och Bäve 8 på Hovhult. Färsk statistik från SCB (slutet på 2007), gällande sysselsättning och inkomst, visar en ökning av sysselsättningen i Bäve 8 och en minskning i båda områdena vad gäller antal personer som lever på mycket låga inkomster. Skolresultatet för åk. 9 på Ramnerödsskolan visade en liten minskning från senaste redovisningen. Skolan jobbar sedan 2008/2009 med ett nytt lyckat arbetssätt som heter Quadriceps, som bygger på ett positivt klimat i skolan där höga förväntningar ställs på eleven. Man har en genomarbetad värdegrund med tydliga regler. Till detta har man satsat på studiehandledning på modersmålet i språkvisa klassrum. Sommarskolan ansvarar numera grundskolorna gemensamt för. Dessa elever, som läser upp det saknade betyget under sommarens två veckor, finns inte redovisad i ovanstående statistik. Utöver de 50 uppdrag som förvaltningarna jobbar med, så har socialtjänsten tagit beslut om att finansiera 20 st Instegsjobb (75 % av ersättning ges från staten), för att på detta sätt stimulera användandet av denna anställningsform för nyanlända. Organisationen sköts av Jobbcentrum, som också organiserar praktikplatserna i kommunen. Enhet Uddevalla över tid Resultat 2007 Resultat 2008 Resultat jämfört med andra Resultat 2009 Trend* Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Nyanlända som gått vidare till arbete och % Egen; 2009 utbildning Nyanlända invandrare som % Egen; 2009 klarat SFI-D Utanförskap Index 58,2 58,2 59,5 SCB, Skolverket *Trendpilen visar förändring från 2008 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. Jmf** INTEGRATION OCH MOTVERKANDE AV UTANFÖRSKAP 13

16 FOLKHÄLSA Folkhälsa är ett av kommunens prioriterade områden. I Uddevalla kommuns vision om en god livskvalitet framhävs vikten av att Uddevalla ska kännas säkert och tryggt, att kommunen ska motverka utanförskap och skapa delaktighet för alla samt driva ett aktivt folkhälsoarbete. Det nationella målet för folkhälsa, antaget av Sveriges riksdag, är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt prioriterade områden inom folkhälsa är säkerhet och trygghet (skador bland barn och unga, äldre samt skador på grund av våld), alkohol- och drogförebyggande arbete, föräldrastöd samt tillgänglighet för funktionshindrade. Ett avtal avseende samverkan och samfinansiering av gemensamma satsningar för folkhälsan finns mellan Uddevalla kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad ( ). Hälsopolitiska rådet, som organisatoriskt är ett råd under kommunstyrelsen, leder och samordnar utifrån avtalet och beslutar om utvecklingsmedel för insatser som förebygger ohälsa och främjar hälsa för Uddevallas befolkning. Resultatet 2009 Kommunfullmäktiges övergripande mål för folkhälsa är att Uddevallas folkhälsoindex ska vara 110 år Detta innebär att Uddevalla, utifrån folkhälsoindexets 22 variabler ska vara 10 % bättre än riket. Målet för 2009 var 113, resultatet blev 112. Alk.konsumtion senaste 12 mån Gymn. åk 2 Pojkar Alk.konsumtion senaste 12 mån Gymn. åk 2 Flickor Andel dagligrökare åk 9 Pojkar Andel dagligrökare åk 9 Flickor Rökande spädbarnsföräldrar Amning Andel godkända i ämnet idrott & hälsa åk 9 Aborter bland unga Medellivslängd 2 1,5 1 0,5 0 Valdeltagande riksdagsval JämIndex Placering Arbetslöshet Ohälsotal Anmälda brott Anmälda våldsbrott Barnfattigdom Behöriga till gymnasiet Barnvaccination Inlagda på sjukhus pga skador Kvinnor Självmord Män Inlagda på sjukhus pga skador Män Självmord Kvinnor Skador Uddevalla är sedan 1998 utnämnd till En säker och trygg kommun/safe Community. Antalet skador i Uddevalla har historiskt varit högt men nivån motsvarar nu enligt den senaste statistiken ungefär snittet för riket. Detta kan antas vara ett resultat av det intensiva arbetet med skadeförebyggande insatser inom kommunens verksamheter och i samverkan med externa organisationer. Antalet anmälda våldsbrott under 2009 var betydligt färre än snittet för riket och länet. Betydelsefulla förebyggande insatser är bland annat skolans arbete med livskunskap, medling vid unga brottsförövare samt närvaron av trygghetsskapande vuxna, såväl ideella (nattvandrare) som professionella (polis, fältsekreterare, fritidsledare m.fl.). Alkohol- och drogpolitiskt program Programmet innehåller sju mål, ansvarsfördelning mellan förvaltningarna och framgångsfaktorer. De återkommande drogvaneundersökningarna visar på ett gott resultat för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Det alkohol- och drogpolitiska programmet revideras under vintern 2009/2010. Ett Öppet Uddevalla - för ökad tillgänglighet och delaktighet Uddevalla kommun ska enligt programmet utveckla den egna verksamheten och genomföra insatser för bättre tillgänglighet och delaktighet för funktionshindrade. Totalt ingår 37 uppdrag fördelat på sju förvaltningar i programmet. Arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i kommunens lokaler är nu genomfört till 60 %. Andra insatser som genomförts utifrån programmets intentioner är bland annat tillgänglighetsanpassning av hemsida och olika trycksaker samt information till personer med funktionshinder om rättigheter och möjligheter. Handlingsprogram för föräldrastöd Handlingsprogrammet beskriver politikens inriktning och förvaltningarnas befintliga verksamheter och utvecklingsområden inom föräldrastöd. Föräldrar i Uddevalla har under året som gått erbjudits föräldrastödsföreläsningar och föräldrastödsprogram. Uddevalla har ansökt och beviljats 6,9 miljoner kronor från regeringens föräldrastödsstrategi för utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd i samverkan med Fyrbodals kommuner. Rikets genomsnitt Uddevalla Enhet Uddevalla över tid Resultat 2007 Resultat 2008 Resultat 2009 Trend* Folkhälsoindex index Medborgarnas upplevda trygghet index Resultat jämfört med andra Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Egen 2009 Rikets snitt SCB 2008 Kommuner > inv. *Trendpilen visar förändring från 2008 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. Jmf** 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17 MILJÖÖVERSIKT Vart vill vi nå? Miljö är ett prioriterat område för Uddevalla kommun och en politisk beredning är tillsatt som stödjer miljöoch klimatarbetet. Sedan 2004 har vi varit vilket vi är mycket stolta över Sveriges första kommun att registreras enligt EMAS. Vi har påtagit oss ansvaret att ständigt förbättra miljöarbete samt förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet. All den verksamhet vi bedriver både internt inom kommunen och externt gentemot våra medborgare skall leda oss mot det hållbara samhället. Vår miljöpolicy är ledstjärnan och innehåller såväl värderingar och visioner som förhållningssätt och strategier. Vårt verktyg Vårt miljöledningssystem enligt EMAS EMAS miljöledningssystem är verktyget för att prioritera och följa upp de miljöinsatser som förväntas ge bäst effekt inom kommunens olika verksamhetsområden. Samtliga förvaltningar ingår i EMAS-arbetet. Centrala övergripande miljömål samt gemensamma detaljerade miljömål har tagits av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Facknämnderna kan också ha egna miljömål. Vår miljöpåverkan, policy, mål, rutiner och organisation ses över kontinuerligt. Två gånger om året har kommunstyrelsen ledningens genomgång för att utvärdera miljöarbetet och ta beslut om förbättringar. Miljöarbetet granskas årligen av extern miljörevisor som sammanställer resultatet i en rapport. I revisionsrapporten för 2009 står följande ledningens genomgång på kommunledningsnivå sker med ett bra underlag och resulterar i tydligt ställningstagande. Resultatet 2009 Beslut om 12 nya miljömål som är inriktade på att minska klimatpåverkan har tagits av kommunfullmäktige för En bred förankringsprocess har gjort att alla förvaltningar har tagit fram handlingsplaner för att säkerställa att miljömålen uppfyllts. Under året har bland annat en ny cykelkarta tagits fram för hela kommunen. I denna finns också utmärkta cykelvägar till utflyktsmål från Uddevallas Natur och kulturguide. För att minska de interna transporterna har en ny logistikmodell för distribution av varor till kommunens mottagningsställen arbetats fram. Det innebär, förutom minskande transporter, ökade möjligheter att handla närproducerat. En bilpool med miljöbilar har tagits i bruk som innebär minskade transporter med privatbil. En klimatföreläsning har genomförts för alla elever i årskurs 1 (ca elever) på gymnasiet. Vi har deltagit i Västra Götalands projekt UngEnergi för att ta tillvara ungdomars synpunkter kring klimatfrågor. Genom centrumutveckling arbetar vi med projektet Skapa mer miljöanpassad handel i stadskärnorna i Västra Götaland. Syftet är att genom aktiviteter öka kunskapen om miljön och inspirera butiksinnehavare och fastighetsägare att bli mer miljömedvetna. Det ska leda till ökad tillgång på närproducerade och miljöanpassade varor och tjänster. Sedan i höstas har det varit marknadsdagar i centrum en gång i månaden för lokalproducenter. Varannan vecka kommer nya miljötips på hemsidan, som är mycket välbesökt. Under 2009 var det 5-årsjubileum för vår EMAS-registering och en stor miljökonferens genomfördes med 150 deltagare. Inbjudna föredragshållare var bland annat från Miljöstyrningsrådet, Linköpings universitet och UngEnergi ett Västra Götalandsprojekt som Uddevalla kommun deltar i. I miljöredovisningen för 2009 redovisas mer detaljerad information om kommunens miljöarbete. Alla uppgifter i miljöredovisningen granskas och godkänds av extern revisor. I miljöredovisningen redovisas nyckeltal och jämförelser med andra kommuner samt facknämndernas egna miljömål. Nedan redovisas några gröna nycketal för Enhet Uddevalla över tid Resultat 2007 Resultat 2008 Resultat 2009 Trend* Resultat jämfört med andra Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Antalet planerade möten/aktiviter i kalendariet st Miljöredovisningen 2009 Biologisk Mångfald Antalet besökare Naturskolan Ålesån st Miljöredovisningen 2009 Total olja för uppvärmning m Miljöredovisningen 2009 Jmf** *Trendpilen visar förändring från 2008 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. MILJÖÖVERSIKT 15

18 PERSONALÖVERSIKT Syftet med kommunens arbetsgivarpolitik är att säkerställa verksamhetens kvalitet och utveckling. Det är viktigt att arbetet organiseras på ett sätt som ger medarbetarna ett hållbart och hälsosamt arbetsliv. Lönepolitik Medellön Anställda och årsarbetare Antalet anställda minskar från till Det är framförallt antalet visstidsanställda som minskar (se tabell sidan 17). Det beror bland annat på att det inom barn och utbildnings- samt socialförvaltningen pågår verksamhetsövergångar från kommunal regi till andra externa utförare. Vidare har renhållningen under året överförts till ett kommunalt bolag. Berörd personal som är tillsvidareanställd är tjänstledig från Uddevalla kommun. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är 91,6 %, vilket är en minskning med 0,6 procentenheter. Personalminskningen är delvis ett resultat av stora pensionsavgångar och restriktiv återbesättning av vakanta tjänster på grund av besparingskrav. Vidare har projekt för att öka sysselsättningsgraden avbrutits. Visstidsanställda som konverteras via lagen om anställningsskydd erbjuds tillsvidareanställning med motsvarande sysselsättningsgrad som de hade innan. Det påverkar den totala sysselsättningsgraden bland kommunens tillsvidareanställda. Även antalet årsarbetare påverkas av verksamhetsövergångarna och överföringen av renhållningen. Det sker en minskning från till Full genomslagskraft i anställningsstatistiken beräknas det få år då tjänstledighetsavtalen utgår. Personalförsörjning Under året slutade 279 tillsvidareanställda och nyanställdes 225 personer. Det är en kraftig minskning jämfört med föregående år. En möjlig förklaring är konjunkturläget och rådande situation på arbetsmarknaden. Pensionsavgångarna under den närmaste femårsperioden beräknas till cirka 575, av dem är 170 lärare, 180 inom vård- och omsorg och 38 med chefsansvar. En uppskattning är att Uddevalla kommun kommer att behöva nyanställa cirka medarbetare under perioden Personalkostnader De totala personalkostnaderna är mkr för 2009 (1 969 mkr 2008), en minskning med 3,1 %. Kostnaden för löner och arvoden (exkl. sociala avgifter) minskade med 0,6 % till mkr. Trots att årets nivåökning för löneavtalen är 3,9 % minskar kostnaderna vilket beror på att verksamhet i ökad omfattning bedrivs av externa utförare. Arbetsgivaravgifterna har sänkts samt även avgifter för försäkringar vilket kraftigt minskar kostnaderna. Årets noggranna prövning av kostnader har resulterat i avsevärda minskningar av personalutveckling, övertid, mertid m.m Löneskillnaden mellan tillsvidareanställda kvinnor och män minskar. Skillnaden är nu kronor per månad medan den 2007 var kr. Omräknat i procent är medellönen för kvinnorna 90,4 % (87,6 % 2007). Resultatet av årets lönerevision bidrar till att löneskillnaden mellan kvinnor och män minskar med 2,8 procentenheter jämfört med Resultatet beror bland annat på den kvinnosatsning som gjorts inom Kommunals avtalsområde. Löneskillnaden som kvarstår beror bland annat på att det fortfarande är fler män än kvinnor på högre chefsbefattningar. Trenden går emellertid mot en könsutjämning på dessa tjänster. En annan förklaring är att mansdominerade yrkeskategorier i större utsträckning är utsatt för konkurrens från det privata näringslivet. Därutöver är fördelningen mellan kvinnor och män i Uddevalla kommun ojämn, ungefär 80 % kvinnor och 20 % män. Det innebär att en lönehöjning i en mansdominerad yrkesgrupp får högre genomslagskraft på medellönen för män än motsvarande höjning i en kvinnodominerad yrkesgrupp när det gäller medellönen för kvinnor. Arbetsmiljö och hälsa Nöjd Medarbetarindex (NMI) Män Kvinnor NMI Uddevalla kommun Rikssnitt En medarbetarundersökning har genomförts i kommunen under Samma undersökning genomfördes En del av resultatet från undersökningen utgör Nöjd Medarbetarindex (NMI). NMI för Uddevalla kommun är 67 på en skala mellan 0 = mest missnöjd och 100 = mest nöjd. Det är oförändrat jämfört med Även genomsnittsvärdet för NMI avseende Sveriges kommun- och landstingsanställda är i år 67. Det framkommer av undersökningen att kommunens satsningar på systematiskt arbetsmiljöarbete ger ett positivt resultat. På kommunens arbetsplatser arbetar man 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

19 flitigt med det material som finns tillgängligt och som syftar till att förbättra arbetsmiljön. Kommunen har höjt värdena på bland annat arbetsmiljö, möjlighet till påverkan och delaktighet, attityder till närmaste chef och dialog på arbetsplatsträffar jämfört med Antal medarbetare/chef Antal chefer totalt 183 Chefer med mer än 20 underställda 115 Medelvärde antal medarbetare/chef 24 Antalet medarbetare per chef i kommunen är högt vilket påverkar arbetsmiljön negativt för både chefer och underställd personal. Medelvärdet för antalet medarbetare per chef beräknas vara 24 personer. Ledartätheten varierar kraftigt mellan kommunens förvaltningar. Utöver de 183 cheferna i tabellen ovan finns det ytterligare en nivå medarbetare med arbetsledande befattning. Även denna grupp har många medarbetare per chef. Antalet medarbetare per chef är en jämställdhetsfråga. Det finns ett tydligt samband mellan kvinnodominerande yrkesgrupper och högt antal medarbetare per chef. Uddevalla kommun står inför en stor utmaning att öka ledartätheten. Om ledartätheten tillåts öka kommer det sannolikt att leda till en förhöjd kvalitet av verksamheten. Arbetsmiljön kommer att förbättras vilket kommer att påverka NMI positivt och sjukfrånvaron kommer att sjunka ytterligare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka. Det är i synnerhet långtidsfrånvaron som minskar kraftigt medan korttidssjukfrånvaron ökar framförallt i yngre åldersgrupper (se tabell nedan). Nya regler i sjukförsäkringen är en del av förklaringen till minskningen. De satsningar på hälsofrämjande åtgärder som Uddevalla kommun gör får effekter. Ett bra exempel på det är friskvårdssatsningarna inom städsektionen på tekniska kontoret. Här har sjukfrånvaron varit högre än genomsnittet under en längre period. Personalavdelningen har genomfört hälsoprojekt och satsningarna har lett till ett mycket bra resultat. Efter avslutade insatser angav mer än hälften av personalen att de har förändrat sin livsstil. Den totala sjukfrånvaron bland personalen på städsektionen sjönk från 10,24 % 2008 till 5,85 % Sjukskrivningsstatistik för personal på städsektionen År Sjukskrivning % 12,05 11,85 8,26 10,24 5,85 - varav långtid 75,19 76,95 62,04 73,24 54,04 Korttidsfrånvaron i kommunen är högst i de yngre åldersgrupperna och lägst bland de äldre. En möjlig orsak till statistiken kan vara en generationsförändrad inställning till arbete och hälsa. Yngre skulle då i större utsträckning stanna hemma när de är sjuka. Anställda Antal tillsvidareanställda varav kvinnor (%) 79,3 78,9 79,9 79,9 79,4 - varav män (%) 20,7 21,1 20,1 20,1 20,6 Antal visstidsanställda (med månadslön) Totalt antal anställda Årsarbetare (antal arbetade timmar/1 700 tim) Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga anställda kvinnor Heltidsanställda män i % av samtliga anställda män i.u. i.u i.u. i.u. 66,0 65,8 65,5 i.u. i.u. 88,0 83,1 83,5 Sjukfrånvaro Andel friska, noll sjukdagar under året (%) i.u. i.u. 44,5 44,6 46,5 Andel långtidsfriska, noll sjukdagar under två år (%) i.u. i.u. 39,6 33,9 37,7 Total sjukfrånvaro (dagar) 28,1 27,7 26,5 24,9 20,8 Total sjukfrånvaro av överenskommen arbetstid 7,7 7,6 7,3 6,8 5,7 - varav korttidssjukfrånvaro (under 60 dagar) 2,0 2,1 2,3 2,4 2,7 - varav långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 5,7 5,5 5,0 4,4 3,0 Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro (%) 74,5 72,9 68,5 65,3 53,4 - varav kvinnor (%) 8,6 8,6 8,2 7,7 7,3 - varav män (%) 4,8 4,3 4,4 3,8 3,3 - varav anställda 29 år och yngre (%) 3,9 4,1 4,7 4,4 5,1 - varav anställda mellan 30 och 49 år (%) 6,9 6,9 6,8 2,2 5,4 - varav anställda 50 år och äldre (%) 9,5 9,3 8,4 8,1 6,2 Not. i.u. = mått som tidigare inte tagits fram PERSONALÖVERSIKT 17

20 EKONOMISK REDOVISNING FINANSIELL ANALYS God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Miniminivån enligt lagstiftningen är balanskravet, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. För att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning krävs dock mer än detta. Kommunens finansiella mål är satta utifrån hur Uddevalla definierar god ekonomisk hushållning. Mkr Resultatutveckling Årets resultat Finansiella mål Kommunen har följande fyra finansiella mål för att kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. verksamhetens nettokostnader ska uppgå till högst 97,5 % av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. För 2009 beslutades nivån till 97,7 % investeringarna i den skattefinansierade verksamheten ska i sin helhet finansieras med egna medel kommunen ska inte ha någon egen låneskuld för den skattefinansierade verksamheten skattesatsen ska sänkas till 21,99 kronor. För 2009 är nivån 22,09 kronor. Avstämning mot målen redovisas i förvaltningsberättelsen. Finansiell bedömning För att ytterligare kunna bedöma kommunens finansiella förutsättningar i ett vidare perspektiv än de ovan beskrivna finansiella målen används den s.k. RKmodellen. Modellen bygger på fyra viktiga grundstenar: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Bedömningen delas upp i ett avsnitt avseende kommunens redovisning och i ett annat avsnitt avseende kommunkoncernen. KOMMUNEN Resultat och kapacitet Resultatutveckling God ekonomisk hushållning innebär att ha ett överskott som över tiden kan bidra till bl. a. finansiering av investeringar och framtida pensionsåtaganden. Årets resultat exkl jämförelsestörande poster Årets resultat på -197 mkr belastas av en större jämförelsestörande post för åtgärder på Torpområdet. Avsättningen på 324 mkr utgörs av medfinansiering av infrastrukturella åtgärder och iordningställande av mark. Övrig jämförelsestörande post är reavinster på försäljning av anläggningstillgångar med 19 mkr. Om de jämförelsestörande posterna undantas är årets resultat 108 mkr, vilket ska jämföras med ett budgeterat resultat på 47 mkr. Resultatet exkl. jämförelsestörande poster motsvarar 4,6 % av skatteintäkter och bidrag och ligger därmed över en vedertagen lägsta nivå på 2,0 %. Resultatutvecklingen under den senaste femårsperioden är god. Det genomsnittliga resultatet exkl. jämförelsestörande poster under senaste femårsperioden är 61 mkr. Resultatet präglas av vissa engångsintäkter, varav återbetalningen från AFA Försäkring för sjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring med 26 mkr är den största posten. Sänkningen av arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet samt lägre arbetsgivaravgift för ungdomar gav en lägre kostnad med 22 mkr. Resultatavvikelser mot budget redovisas i övrigt i driftredovisningen på sidan 30. Kostnads-/intäktsutveckling Verksamhetens nettokostnader exkl. jämförelsestörande poster minskar med 0,6 % medan skatter och bidrag ökade med 1,8 % jämfört med Den genomsnittliga årliga ökningstakten under perioden är för nettokostnaderna 4,5 % och för skatteintäkter mm 4,7 %. Ökningen av skatteintäkterna mm utgör normalt en gräns för hur mycket nettokostnaderna kan tillåtas öka 18 EKONOMISK REDOVISNING

Uddevalla kommun. Årsredovisning 2010

Uddevalla kommun. Årsredovisning 2010 Uddevalla kommun Årsredovisning 2010 3 Junicupen på Bodele. Foto: Maria Rasmusson ÅRSREDOVISNING 2010 Välkommen att ta del av Uddevalla kommuns årsredovisning för 2010. Årsredovisningen vänder sig i första

Läs mer

Öppna jämförelser Folkhälsa ur ett kommunalt perspektiv

Öppna jämförelser Folkhälsa ur ett kommunalt perspektiv Öppna jämförelser Folkhälsa ur ett kommunalt perspektiv Ylva Bryngelsson Folkhälsoutvecklare Uddevalla kommun ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevalla 51 000 invånare Borgerlig majoritet Hav & sjöar, granit

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Falköping Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Stockholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Företagens betydelse i Järfälla. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Järfälla. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Järfälla Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer