1. Inledning Om beställaren Syfte Problemformulering Omfattning Disposition E-handelns historia 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Inledning 1 1.1 Om beställaren 1 1.2 Syfte 1 1.3 Problemformulering 1 1.4 Omfattning 2 1.5 Disposition 2 1.6 E-handelns historia 2"

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Inledning Om beställaren Syfte Problemformulering Omfattning Disposition E-handelns historia 2 2. Metod Avgränsningar Definition av målpopulation Val av urvalsstorlek Datainsamling Beställning av ram Konstruktion av frågeformulär Tidsram Databearbetning Kodning Dataanalys Felkällor och motåtgärder Täckningsfel Urvalsfel Bortfallsfel Bearbetningsfel Mätfel 7 3. Resultat Beskrivning av de svarande Könsfördelning Åldersfördelning Boende Sysselsättning Inkomst Internetvanor Tillgång Användande Köpvanor Vad man har handlat Köpfrekvens Attityder Fabrikatets betydelse Företagets nationalitets betydelse Riktiga butikers betydelse Faktorer som talar för e-handel Faktorer som talar emot e-handel E-handel i framtiden 15 1

2 3.6 Bortfallsstudie Specialstudie Linköping Analys Tillgång till Internet E-handelsvanor Attityder Prognos Slutsatser och diskussion Referenslista 30 2

3 1. Inledning 1.1 Om beställaren HomeCom Linköping är en nätverksorganisation som består av representanter från näringsliv, universitetsväsende samt myndigheter. HomeCom har till uppgift att samordna och stödja lokala företag med verksamhet inom hemkommunikation. Begreppet hemkommunikation syftar till att i hemmen introducera ny teknik som tillåter snabba datanät med multimedialt innehåll samt nya tjänster, däribland interaktiv handel. Till denna nya teknik räknas exempelvis bredband och digitalboxar. 1.2 Syfte Företag med försäljningsverksamhet på Internet, e-handelsföretag, ökar explosionsartat inom alla kategorier av handel. Via datorn kan man idag köpa allt från aktier till matvaror, och varor som annars hade varit svåra att få tag i kan specialbeställas. Varorna levereras direkt hem till dörren, men ändå är priserna ofta avsevärt lägre än hos de traditionella handlarna. Trots dessa till synes stora fördelar brottas e-handelsföretagen med sviktande försäljningssiffror. Vad kan det komma sig? Denna undersökning syftar till att utvärdera östgötska konsumenters attityd till e-handel. Undersökningen skall behandla såväl konsumenternas tidigare erfarenheter som deras framtidsförväntningar på e-handel. 1.3 Problemformulering Beställarens önskemål var att få en översikt över östgötska konsumenters inställning till Internet i allmänhet och till e-handel i synnerhet. Speciellt efterfrågades en kartläggning av konsumenternas tidigare erfarenheter av e-handel, vilka faktorer de upplever som positiva respektive negativa för interaktiva handelssystem samt vilka förväntningar de har på e-handel i framtiden. Dessa önskemål konkretiserades i följande grundfrågeställningar. Vad har östgötska konsumenter för Internetvanor? Vad har östgötska konsumenter för erfarenheter av e-handel? Vad har östgötska konsumenter för attityd till e-handel? Med utgångspunkt från dessa vore det även av intresse att undersöka om det finns skillnader mellan kön, mellan åldersgrupper och mellan de som e-handlat och de som ännu ej e-handlat. Dessutom vore en separat studie av personer bosatta i Linköping, den i undersökningsregionen största staden, önskvärd ur jämförelsehänseende. 3

4 1.4 Omfattning Enligt beställarens önskemål begränsades undersökningen till att omfatta personer mantalsskrivna i Östergötland. 1.5 Disposition Denna rapport är formulerad i diskuterande ordalag, där varje konstaterande är noggrant övervägt och motiverat. Databearbetningen har delats upp i tre kapitel. Den börjar i kapitel 3, Resultat, genom att svarsfördelningen för varje fråga plottats och granskats. I kapitel 4, Analys, har frågor samkörts och signifikanstestats i syfte att hitta samband. I den avslutande diskussionsdelen utvärderas den enskilda faktorns påverkan på helheten genom att resultat och analys knutits samman. Denna sista del skiljer sig också från de tidigare genom att författarnas egna hypoteser över möjliga samband har införts i debatten. För att underlätta förståelsen för framräknade resultat har paralleller dragits till närbesläktade fenomen, såsom postorderhandel. En separat studie har utförts på svaren som inkommit från boende i Linköping. Denna studie återfinns i resultatdelen. 1.6 E-handelns historia E-handelns historia är kort men intensiv. Den första e-handelsplatsen öppnade 1994, då amerikanska CD-Now utökade sin verksamhet till att omfatta försäljning på Internet. Samma år började den amerikanska snabbmatskedjan Pizza Hut sälja mat på Internet öppnade Amazon, en interaktiv bokhandel som idag är världens största nätbutik nådde fenomenet Sverige, i och med att Torget och Passagen introducerade sina samarbetsplatser för svenska e-handelsplatser. E-handeln tog fart och 1999 fanns mellan 2000 och 3000 svenska nätbutiker. Alltsedan e-handelns begynnelse är det CD-skivor, böcker samt datorutrustning som toppar försäljningsstatistiken såväl i Sverige som i övriga världen. De flesta större företag inom detaljhandeln kompletterar idag sin ordinarie verksamhet med e-handel. Det har blivit så vanligt med e-handel att det är svårt att skilja på vanliga företag och e-handelsföretag, varför ordentlig statistik över antal företag eller omsättning specifikt inom e-handelssektorn saknas. 4

5 2. Metod Under denna rubrik motiveras och förklaras arbetsförfarandet. 2.1 Avgränsningar Definition av målpopulation Praxis är att aldrig undersöka personer yngre än 16 år, så den åldersgränsen fastslogs. I SCB:s rapport IT i hem och företag (2001) presenteras andelen Internetanvändare uppdelat i ålderskategorier. I rapporten framgår att andelen Internetanvändare sjunker drastiskt efter 65 års ålder. Det förefaller rimligt att personer som ej har tillgång till Internet ej heller är intresserade av att besvara attitydfrågor kring e-handel. På grundval av detta beslutades att sätta en övre åldersgräns vid 64 år. Målpopulationen bestämdes följaktligen till att omfatta personer i åldern år, mantalsskrivna i Östergötland Val av urvalsstorlek Att bestämma urvalsstorlek är att gå en svår balansgång mellan å ena sidan precision, å andra sidan kostnad. Urvalsstorleksberäkningarna bör grundas på en i sammanhanget viktig variabel som det helst skall finnas tidigare undersökningar av så att andelar eller standardavvikelser går att uppskatta med utgångspunkt från dessa. Grundläggande för att vara en potentiell e-handelskund är att ha tillgång till dator med Internetanslutning. Beräkningarna baserades därför på andelen östgötar med tillgång till Internetansluten dator. Två nyutgivna och av varandra oberoende statistikrapporter, SCB:s IT i hem och företag (2001) samt SIKA:s Fakta om informations- och kommunikationsteknologi i Sverige 2001 (2001), anger att denna andel i Östergötland är nära 60 procent sett till totalbefolkningen och över alla ålderskategorier. Ur Statistisk Årsbok 2001 (2001) erhölls att antalet i Östergötland mantalsskrivna personer vid årsskiftet 2000/2001 var stycken. Observeras bör att denna siffra omfattar samtliga östgötar, alltså även de utanför det för undersökningen intressanta åldersintervallet år. Denna minskning av totalbefolkningen har dock försumbar betydelse för urvalsstorleksberäkningarna. Genom att justera den acceptabla felmarginalen i uppskattningen av andelen personer med tillgång till Internetansluten dator kan urvalsstorleken ökas eller minskas. Detta sker givetvis på bekostnad av precision i skattningen. Noteras bör också att den angivna felmarginalen endast uppfylls om samtliga tillfrågade personer besvarar enkäten, vilket dessvärre är en utopi. Urvalsstorleksberäkningarna återfinns i Bilaga I. I samråd med beställaren beslutades att en acceptabel felmarginal är tre procent. Den totala urvalsstorleken fastslogs således till 1000 personer. 5

6 2.2 Datainsamling Beställning av ram Beställningen av urval synkroniserades av kostnadstekniska skäl med en annan undersökning, som också var i behov av 1000 slumpmässigt utvalda östgötar i ålderskategorin år. Ett urval bestående av 2000 östgötar i ålderskategorin år beställdes från Adresskompaniet AB i Stockholm. Urvalet gjordes från SPAR, Statliga Person och AdressRegistret. Adresskompaniet ombesörjde att urvalet skedde enligt principen av obundet slumpmässigt urval, vilket innebär att urvalet utförts på ett sådant sätt att varje element i registret har haft samma sannolikhet att bli utvalt. Ur det från Adresskompaniet erhållna urvalet gjordes ett systematiskt urval om 1000 personer, genom att varannan person från den 2000 personer långa listan valdes ut Konstruktion av frågeformulär Med utgångspunkt från att enkäten skulle nå ut till 1000 personer föreföll en postenkät vara det kostnadseffektivaste alternativet. I samråd med beställaren fastslogs att enkäten skulle begränsas till två A4-ark, vilket medgav utrymme till omkring 20 frågor. Med utskicket bifogades dessutom introduktionsbrev samt portofria svarskuvert. Nedan följer en genomgång av syftet och tanken bakom frågorna. Som referens återfinns introduktionsbrevet och frågeformuläret i Bilaga II. Frågeformulärets första sex frågor syftar till att kartlägga de tillfrågade med avseende på kön och ålder samt till att ge en inblick i deras socioekonomiska situation. Fråga 7 är den fråga som urvalsstorleken grundade sig på, om och i så fall var den tillfrågade har tillgång till Internetansluten dator. I de fall den tillfrågade ej har tillgång till Internet ställs inga fler frågor, då det ej ansågs motiverat att personer utan möjlighet till att skaffa eller utan intresse för Internet skulle besvara attitydfrågor om Internetbaserad e-handel. Fråga 8-9 kartlägger hur länge den tillfrågade haft tillgång till Internet, samt hur ofta han eller hon använder Internet. Med fråga 10 tillfrågas den svarande om sina tidigare erfarenheter av att utföra bankärenden på Internet. Fråga 11 undersöker om och i så fall vad den svarande har handlat. Frågorna skall endast besvaras av de som på fråga 11 uppgivit att de har handlat någonting över Internet och syftar till att utvärdera hur man hittat till e-handelsplatserna samt hur ofta och för hur mycket man har handlat. Frågorna är attitydfrågor, där det frågas om vilka faktorer den svarande anser talar för respektive emot e-handel. Som faktorer för har inkluderats möjlighet att handla när och var som helst, lägre priser, enkelheten att jämföra varor, tidsvinst, stort utbud av varor samt bekvämligheten att få varor hemkörda. Som faktorer emot ingick osäkerhet kring betalningsrutinerna, leverans av beställda varor, svårigheter att klaga om något går fel samt tveksamhet till skyddet av den personliga integriteten. För bägge frågorna inkluderades även svarsalternativet annat, där den svarande själv fick ange viktiga faktorer. 6

7 Fråga 21 syftar till att undersöka den svarandes tro på framtidens e-handel. En provundersökning omfattande tio personer genomfördes i syfte att lokalisera eventuella oklarheter Tidsram Ett utskick om 1000 enkäter gjordes på måndagen vecka 10, år En tidsfrist sattes till onsdagen vecka 11, då enkäten förväntades återsändas. En påminnelse sändes på tisdagen vecka 12 ut till de som ej svarat. Under vecka 14 och 15 genomfördes en bortfallsuppföljning bland de som ännu efter påminnelsen ej besvarat enkäten. 2.3 Databearbetning Kodning Inkomna enkäter prickades av samt tilldelades ett löpnummer. Med tanke på den separata Linköpingsanalysen markerades även varifrån de kommit. Svarsalternativen kodades enligt de rekommendationer som ges i Dahmström (1996). Fråga 2, ålder, delades för analysens skull in i åldersgrupper om 7-8 år vardera. Tanken bakom indelningen var att erhålla jämnstora intervall Dataanalys Så snart data kodats färdigt påbörjades dataanalys och tester. Beräkningsförfarandet beskrivs och exemplifieras i Bilaga III. 2.4 Felkällor och motåtgärder En urvalsundersökning medför alltid ett antal felkällor som påverkar resultatens tillförlitlighet. Under denna rubrik redovisas några vanliga felkällor, tillsammans med en kommentar om huruvida det finns risk för att de stör resultaten i denna undersökning samt vad som gjorts för att motverka dem Täckningsfel Målpopulationen som i det här fallet utgörs av östgötar i åldersintervallet år överensstämmer sällan exakt med rampopulationen, den population det faktiskt finns tillgång till. I denna undersökning är rampopulationen SPAR-registret. Täckningsfelet kan delas in i två delar, övertäckning som innebär att rampopulationen innehåller personer som inte ingår i målpopulationen, respektive undertäckning som innebär att rampopulationen inte innehåller alla de personer som faktiskt bor i Östergötland och ingår i det aktuella åldersintervallet. Risken för täckningsfel torde dock vara begränsad då SPAR är ett mycket välskött register. 7

8 2.4.2 Urvalsfel Urvalsfel följer ur att undersökningen endast omfattar ett urval av personer från en population, men används för att dra slutsatser om hela populationen. Ett urval om 1000 personer har gjorts ur Östergötlands befolkning, som består av personer. Det finns alltid en viss risk för att de utvaldas åsikter inte ska vara representativa för hela populationens åsikter. I syfte att minska effekterna av urvalsfel har samtliga skattningar i de delar av rapporten som används för att dra slutsatser om hela populationen försetts med felmarginaler (konfidensintervall) Bortfallsfel Av de 1000 utvalda personerna besvarade 526 personer enkäten, varav 106 personer efter påminnelse. Nio av de utskickade enkäterna återkom då adressaten enligt Postverket var okänd. Dessa nio betraktades sedermera som övertäckning. Elva personer lät meddela att de av olika anledningar ej kunde eller ville besvara enkäten, varför de sorterades som bortfall. Emellertid markerades deras namn i urvalslistan så att ingen påminnelselapp skulle sändas till dem. En bortfallsuppföljning företogs i syfte att utreda om det finns någon gemensam orsak till att somliga valt att inte besvara enkäten. Exempel på en sådan orsak skulle kunna vara att många som ej överhuvudtaget har tillgång till Internet ansett att de inte berörs av enkäten och därför underlåtit att besvara den. En sådan gemensam orsak skulle kunna förskjuta resultatet på hela undersökningen. Bortfallsuppföljningsstorleken bestämdes i samråd med finansiär och sakkunniga till 60 personer. De som ej besvarat postenkäten ordnades på en numrerad lista, varpå slumptal genererades tills det att ett urval om 60 personer erhållits. Bortfallsuppföljningen genomfördes telefonledes. Varje person ringdes upp. Om personen fortfarande efter fjärde påringningen ej kunnat kontaktas betraktades de som bortfall. Av de 60 personerna återfanns telefonnumret till 24. Svar erhölls från 20 av dessa. Att inte fler telefonnummer kunde spåras beror enligt Telias Nummerupplysning på att bara en person per hushåll står som abonnent, och det är bara den personens namn som återfinns i registren. Dessutom blir det allt vanligare att ha hemligt nummer. Nedanstående tabell åskådliggör bortfallet. Tab 2.1 Bortfall Kontaktmetod Antal i urvalet Antal svarande Bortfall i procent Postenkät ,9% Bortfallsuppföljning ,7% Det teoretiska slutbortfallet blev 31,3 procent (för räkningar, se Bilaga IV). Bortfallet är stort, och det föreligger risk för att svaren från de 20 inte till fullo representerar vad de som inte besvarade postenkäten tycker. I samråd med sakkunniga beslutades att göra en separat studie av bortfallsuppföljningen, i syfte att utvärdera var eventuella skillnader finns gentemot postenkätssvaren. En sådan studie har sedermera utförts och återfinns under ett eget delkapitel i resultatdelen. 8

9 I analysdelen, där olika frågor vägts samman i syfte att hitta samband, fördjupas emellertid problematiken. Eftersom kapitlet syftar till att dra slutsatser om populationen är det av vikt att hänsyn tas till bortfallsdata. Problemet har lösts genom intervallskattning. Intervallskattning går ut på att man till att börja med konstruerar en punktskattning, vilket i det här fallet har utförts genom att svaren från postenkäten vägts samman med svaren från bortfallsuppföljningen. Uppåt respektive nedåt kring punktskattningen läggs sedan en felmarginal. Enda nackdelen med denna lösning är att skattningarna inte blir väntevärdesriktiga (med väntevärdesriktiga skattningar menas skattningar som inte är behäftade med systematiska fel) men effekten av detta har bedömts som försumbar av sakkunniga. I vissa fall blir dessutom konfidensintervallen breda, vilket gör det svårt att dra exakta slutsatser. För vidare diskussion samt exemplifiering av beräkningsförfarandet, se Bilaga V. Observeras bör att det ovan diskuterade bortfallet är bortfall till följd av ej inkomna enkäter. Då somliga personer inte svarat på samtliga frågor är bortfallet på vissa frågor ibland ändå större. Detta kallas partiellt bortfall och har i resultatdelen åskådliggjorts genom separata kolumner i diagrammen Bearbetningsfel Viss risk föreligger alltid för att fel ska uppstå i samband med databearbetningen. I syfte att undvika bearbetningsfel infördes kontrollrutiner genom att samtliga inkomna enkäter tilldelades ett löpnummer, varpå enkäter slumpmässigt valdes ut och kontrollerades mot inkodade data. Bearbetningsfelen bedöms som små Mätfel Största risken för mätfel vid en postenkät är att de svarande missuppfattar frågeställningarna eller svarsalternativen. Vid konstruktionen av frågeformuläret lades särskild möda vid att använda god, lättbegriplig svenska skriven med stor stil i ett tydligt typsnitt. För säkerhets skull angavs dessutom telefonnummer samt e-postadress till undersökningsansvariga om tolkningsproblem skulle uppstå. Risken för mätfel bedöms som liten. 3. Resultat Under denna rubrik presenteras resultaten från postenkäten, bortfallsuppföljningen samt från den separata studien av Linköpingsbor. På flera av formulärets frågor tilläts den svarande fylla i flera alternativ. Detta har medfört att procentsatserna för dessa frågor inte summerar till 100 procent. Det har dock poängterats tydligt där så är fallet. Observera att samtliga procentsatser baserats på de som besvarat enkäten. 3.1 Beskrivning av de svarande Som en introduktion till dataanalysen följer här en beskrivning av de svarande Könsfördelning Följande diagram syftar till att åskådliggöra svarsfördelningen uppdelat på kön. 9

10 Man Kvinna Fig 3.1 Könsfördelning Majoriteten av de svarande är kvinnor Åldersfördelning Medelåldern bland de svarande på postenkäten var 40,7 år. nens medelålder var 40,2 år och kvinnornas 41,1 år Boende Nedan åskådliggörs svaren på frågan om boendeomgivning (tätort eller landsbygd) Landsbygd Tätort Bortfall Fig 3.2 Bostadsomgivning En överväldigande majoritet, 78 procent av de svarande, bor i tätort. Diagrammet nedan visar hur de svarande bor Villa Radhus Insatslägenhet Hyreslägenhet Bortfall Fig 3.3 Boendeform Majoriteten, 52 procent, bor i villa. 32 procent bor i hyreslägenhet, åtta procent i radhus och sju procent i insatslägenhet. En procent besvarade ej frågan Sysselsättning Undersökningsobjekten tillfrågades om sin huvudsakliga sysselsättning. 10

11 Anställd Företagare Studerande Pens/sjukskr Arbetslös Annat Bortfall Fig 3.4 Sysselsättning 65 procent är anställda. Fem procent är egna företagare, 14 procent studerar medan resten är pensionärer/långtidssjukskrivna, arbetslösa eller annat. Som annat har nämnts värnplikt, tidsbegränsade praktikplatser samt föräldraledighet Inkomst Nedan visas de svarandes genomsnittliga månadsinkomst före skatt kr kr kr kr - Bortfall Fig 3.5 Inkomstfördelning 26 procent tjänar under kronor per månad. 48 procent har en månadsinkomst i intervallet kronor. Som jämförelse till detta gäller att den genomsnittliga månadsinkomsten före skatt i Sverige är kronor. 19 procent tjänar mellan och kronor per månad. Sex procent har en genomsnittlig månadsinkomst överstigande kronor. 3.2 Internetvanor Under denna rubrik kartläggs de tillfrågades Internetvanor Tillgång Följande diagram åskådliggör svar på frågan om, och i så fall var, man har tillgång till Internet. Observera att frågan tillät att flera alternativ fylldes i, varför kolumnerna ej summerar till 100 procent. 11

12 I hemmet På arbetsplatsen Annan plats Inte alls Bortfall Fig 3.6 Var man har tillgång till Internet 71 procent av de svarande har tillgång till Internet i hemmet. Näst vanligast är att ha Internetanslutning på arbetsplatsen eller i skolan. Tio procent har tillgång till Internet på annan plats. Några har specificerat var, och det har då oftast varit på bibliotek eller hemma hos en bekant. 13 procent uppger att de ej har tillgång till Internet överhuvudtaget. Dessa avtackades för sin medverkan och besvarade ej fler frågor, eftersom det inte ansågs motiverat att personer utan tillgång till Internet skulle besvara frågor om e-handel. Detta medför att det totala antalet svarande på resterande frågor var 458 personer (exklusive partiella bortfall). Bortfallet på denna fråga var försvinnande litet, endast 0,19 procent Användande Det undersöktes hur länge de svarande haft tillgång till Internet, samt hur ofta de använder det. Nedanstående diagram syftar till att åskådliggöra hur länge de svarande haft tillgång till Internet år 2-3 år 4-5 år 6 år - Bortfall Fig 3.7 Hur länge man haft tillgång till Internet Åtta procent av de svarande har haft tillgång till Internet kortare tid än ett år. 46 procent har haft tillgång till Internet i två till tre år. 33 procent har haft Internet i fyra till fem år, och hela 13 procent i mer än sex år. Följande diagram åskådliggör svarsfördelningen på frågan om hur ofta man använder Internet. 12

13 Dagligen Veckovis Månadsvis Mera sällan Bortfall Fig 3.8 Hur ofta man använder Internet Vanligast är att använda Internet dagligen, vilket 42 procent har gjort. Näst vanligast, vilket 32 procent av de svarande uppgett, är att använda Internet någon gång i veckan. Resten av de svarande använder Internet någon gång i månaden eller ännu mera sällan. En procent besvarade ej frågan. 3.3 Köpvanor Under denna rubrik kartläggs de tillfrågades e-handelsvanor Vad man har handlat Det tillfrågades om man har e-handlat, och vad man i så fall köpt. Frågan tillät att flera alternativ fylldes i, varför kolumnerna ej summerar till 100 procent Aktier Böcker/CD Elektronik Dagligvaror Kläder/skor Sport/fritid Annat Inget alls Bortfall Fig 3.9 Vad man har handlat Störst andel, 22 procent, har handlat böcker och/eller CD-skivor. Detta stämmer väl överens med vad som konstaterades i kapitlet om e-handelns historia. Elva procent har handlat aktier. Tio procent har handlat elektronik respektive kläder/skor. Sju procent har handlat sportartiklar och endast tre procent har handlat dagligvaror. Tio procent har handlat annat. Som annat har framförallt uppgetts biljetter. 55 procent av de svarande har inte handlat något alls. Härur följer att 45 procent av de som besvarade enkäten åtminstone någon gång har handlat någonting över Internet. Som jämförelse till detta undersöktes tidigare erfarenheter av postorder. Frågan gav att 81 procent någon gång handlat via postorder. 43 procent av de svarande har någon gång utfört bankärenden på Internet. 13

14 3.3.2 Köpfrekvens Specifikt till de som faktiskt hade handlat någonting på Internet ställdes ett par frågor. Frågorna syftade till att undersöka vad som lockat, samt hur ofta och för hur mycket man har handlat. Diagrammet nedan åskådliggör hur de svarande fått kännedom om platserna de handlat på. Frågan tillät att flera alternativ fylldes i, varför kolumnerna ej summerar till 100 procent Reklam Sökmotor Tips Tidigare kontakter Annat Bortfall Fig 3.10 Hur man fått kännedom om platserna man handlat på 40 procent uppgav att de fått kännedom om e-handelsplatsen genom reklam. 30 procent hittade dit med hjälp av en sökmotor. 42 procent hade markerat att man fått kännedom om e- handelsplatsen genom tips från en bekant. 32 procent hade funnit e-handelsplatsen genom tidigare kontakter med företaget. Fem procent av de svarande har uppgett annat som källa. Som annat har oftast nämnts hänvisningar från andra hemsidor. Diagrammet nedan visar hur många gånger de svarande har handlat gång 2-10 ggr ggr 100 ggr - Bortfall Fig 3.11 Antal inköpstillfällen 14 procent har endast handlat vid ett tillfälle. 64 procent har handlat vid mellan två och tio tillfällen, och 19 procent har handlat vid mellan 11 och 100 tillfällen. En halv procent av de svarande har handlat vid mer än 100 tillfällen. Två procent besvarade ej frågan. I frågeformuläret ombads även den svarande att uppskatta hur mycket pengar han eller hon sammanlagt spenderat på e-handel. 14

15 kr kr kr kr - Bortfall Fig 3.12 Summa spenderad på e-handel 35 procent har handlat för under 1000 kronor. 44 procent har handlat för mellan 1000 och kronor. 14 procent har handlat för mellan och kronor, och fyra procent uppskattar sin totala spenderade summa på e-handel till över kronor. 3.4 Attityder Syftet med undersökningen var att undersöka östgötska konsumenters attityd till e-handel. Frågeformuläret innehöll därför fem attitydfrågor, som skulle besvaras av samtliga som har tillgång till Internetansluten dator Fabrikatets betydelse Nedanstående diagram visar svarsfördelningen på frågan om fabrikatet har betydelse vid köp av en vara på Internet Ja Nej Vet ej Bortfall Fig 3.13 Fabrikatets påverkan En överväldigande majoritet, 75 procent av de svarande, anser att varornas fabrikat har betydelse vid ett eventuellt köp. Endast fyra procent förnekar att så är fallet, medan 20 procent är osäkra. En procent besvarade ej frågan Företagets nationalitets betydelse Följande diagram redovisar svaret på frågan om de svarande inför ett köp på Internet skulle känna större förtroende för ett svenskt företag än för ett utländskt. 15

16 Ja Nej Vet ej Bortfall Fig 3.14 Företagets nationalitets påverkan 65 procent uppger att nationaliteten har betydelse för deras förtroende för företaget. 17 procent anser att så ej är fallet, medan ytterligare 17 procent är osäkra. En procent besvarade ej frågan Riktiga butikers betydelse Det undersöktes om de svarande skulle föredra att e-handla från ett företag som även har riktiga butiker Ja Nej Vet ej Bortfall Fig 3.15 Riktiga butikers påverkan 62 procent uppger att de skulle känna större förtroende för ett företag som förutom e-butiker även har riktiga butiker. 16 procent anser att detta inte skulle påverka ett eventuellt köp medan 20 procent ej har tagit ställning Faktorer som talar för e-handel Nedan redovisas svarsfördelningen på frågan om vilka faktorer som anses tala för e-handel. Frågan tillät att flera alternativ fylldes i, varför kolumnerna ej summerar till 100 procent Tillgänglighet Pris Jämförelse Tid Utbud Hemkörning Annat Vet ej Bortfall Fig 3.16 Faktorer för e-handel 68 procent anser att tillgängligheten, möjligheten att handla när och var som helst, talar för e- handel. 52 procent anser att de lägre priserna har stor betydelse för att välja e-handel. 48 procent anser att hemkörning är en bidragande faktor, medan ytterligare 43 procent framhåller tidsbesparingen. 27 procent anser det stora utbudet vara en viktig faktor för e-handel, och 26 16

17 procent tycker att möjligheten att jämföra produkter snabbt och enkelt är viktig. Fyra procent av de svarande har uppgett annat. Som annat har oftast nämnts miljöaspekten, med vilket menas att företagen kan samordna leveranserna och därigenom minska avgasutsläppen. En procent av de svarande är osäkra. Två procent besvarade ej frågan Faktorer som talar emot e-handel Nedan redovisas svaren på frågan om vilka faktorer de svarande anser talar emot e-handel. Observera att även denna fråga tillät att flera alternativ fylldes i, varför kolumnerna ej summerar till 100 procent Säkerhet Leverans Klagomål Integritet Annat Vet ej Bortfall Fig 3.17 Faktorer emot e-handel 74 procent av de svarande anser att osäkerhet inför betalningen talar emot e-handel. 72 procent känner osäkerhet inför möjligheterna att klaga om något skulle gå fel vid köpet. 43 procent upplever osäkerhet kring den personliga integriteten. 19 procent litar ej på leveransen. Sju procent har uppgivit annat som viktig orsak mot e-handel. Som annat har framförallt nämnts att man vill känna på varorna före köpet. Sex procent har ej tagit ställning. 3.5 E-handel i framtiden Den sista frågan på formuläret ombad den svarande att bedöma om de tror att de i framtiden kommer att förlägga mer av sin dagliga handel till Internet Ja Nej Vet ej Bortfall Fig 3.18 E-handel i framtiden 29 procent tror att de kommer att handla mer på Internet i framtiden. 37 procent är negativa, medan resten är osäkra. 17

18 3.6 Bortfallsstudie En separat studie har utförts på de data som erhölls vid bortfallsuppföljningen. Denna redogör i huvudsak för frågor där bortfallsdata skiljer sig från övriga data, enligt de krav som diskuteras i början av Bilaga III. För fullständighetens skull börjar den dock med en beskrivning av de som ingick i bortfallsuppföljningen. Nedanstående diagram åskådliggör de bortfallsuppföljdas könsfördelning Man Kvinna Fig 3.19 Könsfördelning bortfall Det noteras genom visuell jämförelse med motsvarande diagram för postenkäten att inga nämnvärda skillnader kan påvisas gentemot de som besvarade postenkäten. Genomsnittsåldern bland de svarande i bortfallsstudien var 42,3 år. Medelåldern hos männen var 40,8 år och hos kvinnorna 43,5 år. Medelåldrarna är ej signifikant högre än bland de som besvarade postenkäten. Diagrammet nedan åskådliggör de bortfallsstuderades huvudsakliga sysselsättning Anställd Företagare Studerande Pens/sjukskr Arbetslös Annat Fig 3.20 Sysselsättning bortfall Svarsfördelningen för frågan om huvudsaklig sysselsättning uppvisar vissa skillnader gentemot vad som erhölls från de som besvarade postenkäten. 55 procent av de bortfallsstuderade är anställda, vilket är tio procentenheter lägre än bland de som besvarade postenkäten. Tio procent är här företagare, mot fem procent i postenkätsstudien. Hela 25 procent av de bortfallsuppföljda studerar, mot 14 procent av de som svarade på postenkäten. I övrigt är skillnaderna försumbara, och kanske är det bara ett utfall av slumpen som gör att ingen i bortfallsstudien är pensionär eller långtidssjukskriven. På övriga kartläggningsfrågor av de svarande, såsom boende och inkomst, kunde inga skillnader gentemot de som besvarade postenkäten urskiljas. Signifikant fler av de som besvarade postenkäten har tillgång till Internet. 18

19 Tab 3.1 Tillgång till Internet bortfall Bortfall Postenkät Internet 70,0 86,7 Ej Internet 30,0 13,3 Totalt Endast 70 procent i bortfallsstudien har tillgång till Internet, att jämföra med nära 87 procent hos de som besvarade postenkäten. Nedanstående diagram visar svarsfördelningen för var de bortfallsuppföljda har tillgång till Internet. Observera att frågan tillät att flera alternativ fylldes i, varför kolumnerna ej summerar till 100 procent I hemmet På arbetsplatsen På annan plats Inte alls Fig 3.21 Var man har tillgång till Internet bortfall Bland de som besvarade postenkäten har signifikant fler tillgång till Internet på arbetsplatsen. 30 procent av de bortfallsstuderade har ej tillgång till Internet överhuvudtaget. Denna siffra är signifikant större än de 13 procent som inte har tillgång till Internet bland postenkätssvaren. Bortfallsgruppen har i genomsnitt haft tillgång till Internet lika länge och använder Internet lika ofta som övriga. Nedanstående framställning åskådliggör vad de bortfallsstuderade har handlat på Internet Aktier Böcker/CD Elektronik Dagligvaror Kläder/skor Sport/fritid Annat Inget alls Bortfall Fig 3.22 Vad man har handlat bortfall Markanta skillnader föreligger gentemot postenkätsgruppen. Det första som noteras är att hela 77 procent i bortfallsstudien ej har e-handlat alls. Motsvarande siffra bland postenkätssvaren är 55 procent. Skillnaden är signifikant. De som ändå har handlat har köpt endera aktier eller böcker/cd-skivor. Ingen i bortfallsstudien har köpt vare sig elektronik, dagligvaror, kläder/skor eller sport/fritidsartiklar. Inga skillnader kan påvisas på frågan om hur man hittat till e-handelsplatserna. 19

20 Majoriteten har handlat vid mellan två och tio tillfällen till en sammanlagd summa understigande 1000 kronor. Inga skillnader kan påvisas mellan grupperna vad gäller attityder till varor av känt fabrikat, svenska e-handelsföretag eller e-handelsföretag som även hyser riktiga butiker. Nedan redovisas bortfallgruppens svarsfördelning på frågan om vilka faktorer som anses tala för e-handel Tillgänglighet Pris Jämförelse Tid Utbud Hemkörning Annat Vet ej Fig 3.23 Faktorer för e-handel bortfall 57 procent har ansett tillgängligheten vara en viktig faktor för e-handel. Detta är elva procentenheter lägre än motsvarande siffra för postenkätsgruppen. Å andra sidan har hela 71 procent uppgett tidsbesparingen som en stark faktor, och detta är 28 procentenheter mer än postenkätsgruppen. I övrigt är skillnaderna marginella. Nedan redovisas bortfallsgruppens svarsfördelning på frågan om vilka faktorer som anses tala emot e-handel Säkerhet Leverans Klagomål Integritet Annat Vet ej Fig 3.24 Faktorer emot e-handel bortfall Bland de bortfallsuppföljda anser 92 procent att betalningssäkerheten talar emot e-handel. Detta är hela 18 procentenheter mer än i postenkätsgruppen. 30 procent uppger att osäkerhet inför leveransen är ett skäl emot. Motsvarande siffra för postenkäten är 19 procent. Något fler i postenkätsgruppen är osäkra på möjligheten att klaga. Svarsfördelningen på frågan om e-handel i framtiden redovisas nedan. Tab 3.2 E-handel i framtiden bortfall Bortfall Postenkät Ja 85,7 29,4 Nej 14,3 37,7 Vet ej 0,0 32,9 Totalt

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 1 7 mars

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Januari 2015 TNS Sifo 2014 1531264 Innehåll Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Sammanfattning av 2014 års resultat... 4 3. Metod

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Inflyttningsstudie. Hanna Angervåg och Tobias Beckius 2013-06-12

Inflyttningsstudie. Hanna Angervåg och Tobias Beckius 2013-06-12 Inflyttningsstudie Hanna Angervåg och Tobias Beckius 2013-06-12 Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att få en djupare kunskap om vilka faktorer som styr när personer väljer att byta bostadsort.

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Kontaktperson: Ann-Marie Karlsson Enhet: Statistikenheten e-postadress: statistik@jordbruksverket.se Datum: 2013-03-04 Kort beskrivning av

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK VARA KOMMUN BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK FÖRSOMMAREN 2006 KVÄNUM ARS P0765 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har beslutat att alla kommunens verksamheter skall följas upp

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Konsekvenser av Bortfall Introduktion Illustration av hur bortfall påverkar resultaten i en statistisk

Läs mer

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln möter dagens livsmönster Idag omsätter den svenska distanshandeln nästan 15 miljarder kronor. E-handeln

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun Bakgrund och syfte För att följa upp kvaliteten i verksamheterna har Örebro Kommun låtit genomföra en brukarundersökning för servicetjänster. Undersökningen är en

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Vårdtagare om hemsjukvården Göteborg våren 2009

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Kunderna om hemtjänsten och särskilt boende Eslövs

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

En undersökning om samhällsservice i tätort

En undersökning om samhällsservice i tätort En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag

Läs mer

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program Petra Nilsson 20 maj 2011 Working Paper 2011:1 Arbetsförmedlingens Working Paper serie presenterar rapporter som rör analys av arbetsmarknadens funktionssätt

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Svenskarnas sparformer och sparplaner

Svenskarnas sparformer och sparplaner LänsSpar Länsförsäkringar Våren 2005 Riksdel Svenskarnas sparformer och sparplaner Kort sammanfattning: Sparviljan minskar, inte sedan hösten 2003 har så få uppgett att de tänker öka sitt sparande på ett

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Teknisk rapport från NFO Infratest AB Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Page 1 Riksskatteverket Regionenkät - Företag Projekt nr 14356 Göteborg 2003-12-18 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Januari 2014 TNS Sifo 2014 1528246 Innehåll Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Sammanfattning av 2013 års resultat... 4 3. Metod

Läs mer

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012 Ekonomiskt Bistånd Norrköping Brukarundersökning 2012 November 2012 Inledning Bakgrund Under våren 2012 har det genomförts en brukarundersökning i syfte att mäta hur medborgare (brukare) som söker försörjningsstöd

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom daglig verksamhet En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2011:1 ISSN 1653-2414

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

BATTERIER OCH ELAVFALL

BATTERIER OCH ELAVFALL BATTERIER OCH ELAVFALL En kunskaps- och attitydundersökning för Naturvårdsverket Utförd av Trivector Information, maj 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 1 Inledning

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler. Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av de svenska hushållen som enbart har så kallad fri-tv,

Läs mer

Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön

Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön NCO 2007:8 Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön Resultat från enkätundersökningen 2007 Räddningsverket, Nationellt centrum för lärande från olyckor, Karlskoga ISBN 978-91-7253-357-8 Beställningsnummer

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Föreläsning 4. 732G19 Utredningskunskap I. Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin

Föreläsning 4. 732G19 Utredningskunskap I. Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin Föreläsning 4 732G19 Utredningskunskap I Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin Dagens föreläsning Systematiskt urval Väntevärdesriktiga skattningar Jämförelse med OSU Stratifierat

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Senast ändrat av Jan Elvelid Sidan 1 Senaste revision 2011-01-09 METODBESKRIVNING SVENSKARNA OCH INTERNET

Senast ändrat av Jan Elvelid Sidan 1 Senaste revision 2011-01-09 METODBESKRIVNING SVENSKARNA OCH INTERNET Senast ändrat av Jan Elvelid Sidan 1 Senaste revision 2011-01-09 METODBESKRIVNING SVENSKARNA OCH INTERNET Senast ändrat av Jan Elvelid Sidan 2 Senaste revision 2011-01-09 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Föräldraundersökning 2012 2013-02-09 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS?

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Esmail Salehi-Sangari Åsa Wallström Avdelningen för industriell marknadsföring, e- handel och logistik Bakgrund Vi har en hög mognadsgrad av internetanvändning

Läs mer

på julhandeln 2014 2014-11-28

på julhandeln 2014 2014-11-28 PostNord tar tempen på julhandeln 2014 2014-11-28 PostNord tar tempen på julhandeln METOD Denna rapport bygger på en undersökning med 2007 respondenter genomförd den 23-25 november 2014 med ett riksrepresentativt

Läs mer

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek, länstaltidningsprenumeranter

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK Nordisk e-handel för 34 miljarder SEK under första kvartalet FÖRORD Värdet av nordiska konsumenters e-handel under första kvartalet 2014 uppgick till cirka 34 miljarder

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor)

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor) BILAGA KRAVSPECIFIKATION Polismyndigheten Ekonomiavdelningen Enheten för verksamhetsstyrning och analys Datum 2015-06-10 Saknr och diarienummer 999-A168.467/2015 KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING

Läs mer

UNGA MED ATTITYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE

UNGA MED ATTITYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE UNGA MED ATTITYD 2013 UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer