Byggnadsstyrelsen 95 Tekniska byråns information Heltäckn 1 ngsmattor och allergi

Transkript

1 Byggnadsstyrelsen 95 Tekniska byråns information Heltäckn 1 ngsmattor och allergi

2 Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumerrtbeteckning Tekniska byråns information 95 Dokumentets datum Ärendebeteckning Y BYGGNADSSTYRELSEN Projektnamn (ev förkortat) /88 Heltäckningsmattorgch allergi Projektledare, upphovsman ( män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Bo Hedskog Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån Dokumentets titel Heltäckningsmattor och allergi Huvudinnehåll Detta T-info beskriver kortfattat problemet om samband mellan allergi och heltäckningsmattor. Den nuvarande kunskapen återges i avsnitt 2-10 och bygger på resultat av en litteraturundersökning. Efter slutsatser i avsnitt 11 redovisas KBS inställning till heltäckningsmattor i avsnitt 12. Nyckelord' Heltäckningsmattor, allergi, kvalster, mögel, fukt, ventilation, städning Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet - Omfång 11 sid Sekretessuppgifter ISSN Red Ref Henrik Waldenström 0 Byggnadssty relsen 1988 Bo Hedskog, Tekniska byrån Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan Build S STOCKHOLM

3 HELTÄCKNINGSMATTOR OCH ALLERGI Innehållsförteckning sid 1 Inledning 3 2 Problemet 3 3 Heltäckningsmattor och allergi 3 4 Heltäckningsmattor i skolor 4 5 Ventilation 4 6 Kvalster och mögel 4 7 Städning 4 8 Elektrostatisk uppladdning 5 9 Erfarenheter vid byte av heltäckningsmattor S 10 Heltäckningsmattors fördelar 5 11 Slutsatser S 12 Byggnadsstyrelsens inställning till heltäckningsmattor 6 13 Källförteckning 7

4 á

5 3 1 Inledning Denna T-info beskriver kortfattat problemet om samband mellan allergi och heltäckningsmattor. Då KB S inte har någon specialkunskap på området så har arbetet inneburit en litteratursökning i tillgängliga databaser i SCB's bibliotek. Resultatet finns sist i källförteckningen. Siffror inom parentes i texten syftar på referens enligt källförteckningen. Den nuvarande kunskapen på området enligt tillgängliga källor redovisas i avsnitt Efter slutsatser redovisas KBS inställning till heltäckningsmattor. Den i texten förekommande förkortningen HTM står för heltäckningsmatta /-or. Förkortningen är gängse i litteratur på området. 2 Problemet En viss del av befolkningen har allergiska besvär av olika slag och i varierande grad. Frekvensen av sådana besvär tycks öka. Det kan bero på ökad förekomst av ämnen som orsakar besvären. Det kan också delvis förklaras av ökad medvetenhet och av bättre diagnostik (11). Ytterligare en anledning kan vara en ökad allergisk disposition hos befolkningen. Överkänslighet är en mycket hetrogen grupp av tillstånd. Allergi är specifika överkänslighetsreaktioner som förmedlas av immunförsvaret. Av alla golv hade 1980 ca 1/3 heltäckningsmattor (även kallade "textila golv " eller "mjuka golv"). En stor del av dessa finns i offentliga miljöer och på statliga arbetsplatser. Det hävdas att HTM orsakar eller förvärrar allergiska besvär. 4nskemål har framförts om förbud eller restriktiv användning i publika miljöer och på arbetsplatser. Tidiga mattor från och 1970-talen var ofta av mycket dålig kvalitet. Damm och ludd, färgämnen och impregneringsmedel frigjordes, vilket drabbade allergikema och/eller överkänsliga personer. Dessa problem är nu ur världen. Den gamla synen på textila golv lever dock kvar. Många besvär som tillskrivs mattorna har andra orsaker (17). Kritiken mot HTM i allergisammanhang är mycket liten i andra jämförbara länder (USA och Västeuropa). Andelen textila golv är där väsentligt högre än i Sverige (18). Frågan om sambandet mellan HTM och allergi är av stort samhällsintresse. Det är också av stor vikt för byggnadsstyrelsen i egenskap av lokalhållare för civila statliga myndigheter. 3 Heltäckningsmattor och allergi Med HTM förstås här matta av textilmaterial (syntetisk eller naturlig) av olika konstruktion, tjocklek och färg, som täcker hela golvet i rummet. Den är oftast klistrad vid underlaget/ undergolvet. Vid ombyggnad kan HTM även läggas på annat färdiggolv av till exempel linoleum eller trä. Allergiker kan man bli om man är " igt disponerad. Överkänslighet kan däremot vem som helst utveckla (20). De allergiska reaktioner som har satts i samband med HTM orsakas av den snabba överkänslighetsreaktionen. Denna typ av allergi förvärvas oftare av personer med slig disposition, s k atopiker. För övriga överkänslighetsreaktioner finns inga säkra ärftliga samband. Allergiska reaktioner utlöses av vissa substanser, sa kallade allergener. Dessa ar ofta luftburna partiklar, d v s damm av ämnen från växtoch djurriket (inkl mikro-organismer). Allergener kan även vara av industriellt ursprung. Besvären är lokaliserade till ögon, hud och luftvägar. Eksem och astma är exempel på allergisjukdomar. De vanligaste och dominerande allergenerna är pollen och pälsdjursepitel (10) (18). Andra vanliga allergen är kvalsterfekalier och mögelsporer. Det är alltså inte mattan i sig som utlöser allergiska reaktioner, utan luftburna partiklar. Dessa kommer från verksamheten eller utifrån. Det är emellertid möjligt att flyktiga slemhinneirriterande ämnen kan frisättas från en nylagd matta, både HTM och plastmatta. I Sverige anses ca 10 % av befolkningen vara luftvägsallergiker (10)(11)(13)(18). En källa uppskattar riksgenomsnittet till % (19). Vid en enkät bland 530 luftvägsallergiker anser sig 40 % av dem få problem eller ökade besvär i lokaler med HTM. Av hela befolkningen i Sverige, berörs alltså 4% direkt av debatten om HTM - Allergi (13)(18). Man har inte kunnat påvisa att dammallergier är vanligare bland människor som under lång tid vistas i lokaler med HTM, än hos människor som sällan eller aldrig vistas i sådana lokaler (3)(11). Dammallergi är ofta knuten till kvalster. Fukt är normalt den dimensionerande faktorn för tillväxt av kvalster. Graden av exponering för allmänt rumsdamm är knuten till aktiviteter i de olika lokalerna och förekomsten av HTM spelar en underordnad roll (11).

6 4 Problemet med HTMär att damm och smuts samlas i mattan. Detta kan inte helt avlägsnas med känd städ- och rengöringsteknik. Mängden beror på mattornas konstruktion och på hur ofta de rengörs (11)(18). Damm med eventuella allergener kan virvla upp ur mattan vid gång och städning och ge besvär hos känsliga personer. Detta år HTM's indirekta roll och koppling till allergiska besvär. Mattan i sig orsakar inte att någon som är disponerad blir allergiker (11). Bättre städning, ökad ventilation och lägre fuktighet hjälper (18). Ar man allergiker så kan förekomsten av aktuell allergen utlösa besvär om den samlas i mattor och om den virvlas upp i tillräcklig koncentration (11). HTM innebär på så sätt en viss risk för allergiker, hur stor vet man dock inte. 4 Heltäckningsmattor i skolor Flera undersökningar har gjorts i skolmiljö och på skolbarn. Av alla skolbarn i Danmark är ca 3% astmatiska. Av dessa anser 13 % att de "mår sämre" i miljöer med HTM. Totalt rör det sig alltså om 0,4 % av skolbarnen i Danmark, vars astma förv ärras av HTM (16). Enligt en undersökning i Kalmar uppges ca 1 % av skolbarnen få allergiska besvär i lokaler med HTM (19). En tredje källa anger att det finns färre barn med allergiska besvär i skolor där man har HTM, än i skolor med andra typer av golv (6). Det sägs också att för 1-2 % av befolkningen kan ett samband finnas mellan textila golv och allergiutbrott (5). Det finns undersökningsresultat som mycket starkt stöder påståendet att frekvensen av allergi inte är högre i skolor med HTM än riksgenomsnittet. Förekomsten av allergier i skolor med HTMår faktiskt hälften jämfört med den i skolor utan HTM (7). Den något lägre frekvensen av just astma i skolor med HTM är inte signifikant. Det kan därför sägas att förekomsten av astma inte synes bero på användning eller frånvaro av HTM (7). Astmatiska barn som går i skolor utan HTM har svårare astma i skolan än hemma. För barn i skolor med HTMär det däremot ingen skillnad. Barn som kommer från icke-allergi-sanerade hem "mår bättre" i skolan än de gör hemma, oavsett om det finns textilgolv eller ej i klassrummet (16). Förekomsten av allergi hos skolbarn varierar också på andra grunder, t ex uppvärmningsoch ventilationssystem i skolorna. Däremot tycks inte alls skolbyggnadernas ålder ha någon betydelse (6). 5 Ventilation Koncentrationen av luftburna partiklar beror i första hand inte på förekomsten av HTM eller ej. Byggnadens uppvärmnings- och ventilationssystem (effektivitet, graden av återluft, filtrering, luftintagens placering) påverkar däremot koncentrationen. Aven luftens temperatur och relativa fuktighet har betydelse (10). Besvär som orsakas av dålig luft skylls på mattorna (17). 6 Kvalster och mögel Kvalster- och mögelprodukter (avföring resp sporer) ar vanliga allergener. Dessa kan frodas i HTM under gynnsamma förhållanden. Andelen allergiker som reagerar mot kvalster och mögel är bland barn ca 10 % och bland vuxna allergiker 25% (10). Förekomsten av kvalster och kvalsterallergener beror i första hand på klimatet. Hög luftfuktighet gynnar kvalstertillväxt (10). Alltför torr luft är, å andra sidan, inte bra för luftvägarna. Första åtgärden mot kvalster är att reducera fuktigheten (11). I en dansk rapport (1973) kunde man konstatera att kvalsterkoncentrationen var högre i damm från mattor (i skolor), än i damm från andra golv, men än större betydelse hade inomhusluftens relativa fuktighet (16). I en enkät bland 1225 lägenheter visade det sig att energibesparing genom tätning av husen, klart ökade förekomsten av kvalster och frekvensen av besvär (16). 7 Städning Det är konstaterat att det inte är mattan i sig som är allergiframkallande. Det är också konstaterat att vi har en mer dammfri miljö i rum där textila golv ligger, så länge de är nya eller rena (2). Detta beror på att textila mattor tar åt sig och behåller dammet bättre än hårda golv. Men när den textila mattans lugg har blivit mättad med damm och annan smuts, då börjar problem uppstå (2). Med en bättre anpassad städning av textila golv behöver det inte bli några problem, vare sig man städar eller är allergikänslig för damm (2).

7 5 En effektiv städning är A och 0, helst med centraldammsugare som inte lämnar damm i retur, samt rengöring med ångtvätt (17). Finns ej centraldammsugare bör dammsugaren ha en hög partikelavskiljning. Regelbunden städning är viktig innan smuts trampas ned i mattan. Kand rengöringsteknik medger inte att allt avlägsnas ur mattan (18). Den mängd smuts som ackumuleras i mattan står i proportion till den smutsmängd som förs in i lokalen, och minskar med ökad städfrekvens och s " intensitet. Filtrering av ventilationsluften minskar den tillförda smutsmängden, ca 20% av en mattas smuts och damm tillförs via luften (18). Mängden damm och smuts som samlas i mattan beror också på dess konstruktion (11). De föroreningar som så småningom återfinns i en textilmatta, vid användning i offentlig miljö, är av ganska varierande slag avseende sammansättning, mängd och partikelstorlek. En orsak till variationen utöver städfrekvens och användningssätt är den yttre miljön (9). 8 Elektrostatisk uppladdning Ett följdfenomen med HTMär att de framkallar elektrostatisk uppladdning av personer i rörelse på mattan. Två referenser om detta har hittats: Heltäckningsmattor i arbetslokaler tycks kunna ge upphov till ökad frekvens av vissa hud och slemhinnesymptom. En orsak till detta kan vara elektrostatisk uppladdning (14). Heltäckande mattor framkallar elektrostatisk uppladdning. Vid här förekommande potentialdifferenser och dammhalter kan elektrostatisk uppladdning inte kopplas till uppkomst av irritativa besvär i hud, ögon eller luftvägar. Effekten av större potentialdifferenser i kombination med dammalstrande aktiviteter kan inte uteslutas (15). HTM kan behandlas med antistatmedel som minskar uppladdningen. För att inte uppladdning skall ske kan man undvika att lägga HTM i lokaler med hög persontrafik, t ex korridorer. 9 Erfarenheter vid byte av heltäckningsmattor Två källor kommenterar erfarenheter vid utbyte av HTM. Det tycks inte ha någon större betydelse för allergikemas sjukdomstillstånd om man byter textila golv till halvhårda golv. Förbättringsfallen var få (11). En överläkare vid Malmö stads personalh" sovård har de senaste 15 åren sett HTM rivas ut och ersättas med traditionella golv för att man skulle komma tillrätta med allergiproblem. Det ar mycket sällan dessa åtgärder har medfört några som helst förbättringar (17). lo Heltäckningsmattors fördelar Förutom HTM's egenskap - att vara mjuk att gå på - anges i källorna akustiska fördelar. I rum med HTM minskar ljudalstringen och ljudabsorbtionen ökar. Trumljud blir db lägre, efterklangstiden kortare. Stegljud dämpas. Detta är väsentligt för de 10 % av befolkningen som är hörselskadade. Infallande ljus får inga störande reflexer i golvet. HTM fungerar dessutom som en utjämnande buffert vid förändringar av luftfuktigheten (18). Om inte HTM finns och ljudabsorbtion krävs, så löses detta ofta med ljudabsorbenter i tak. Dessa har dock visat sig vara stora dammsamlare. De är svårstädade och städas ytterst sällan (17). En välskött och noggrant rengjord HTM bidrar till att hålla luften fri från damm. Dammet binds i mattan istället för att virvla runt i luften (17). 11 Slutsatser Undersökningarna som redovisas i källorna rörande sambandet allergi - HTM har alla gjorts på särpräglade miljöer och nyttjare. Ingen undersökning synes gjord i kontorsmiljö. Ingen undersökning har samtidigt tagit med alla faktorer som påverkar allergenförekomster i luften; luftkvalitet, ventilationssystem (omsättning, temperatur och fuktighet), städfrekvens och -metod samt mattans konstruktion, material och ålder. Sambandet allergi - HTMär mycket komplext. Detta kan vara en förklaring till varför undersökningsresultaten (p g a ofullständiga undersökningar) inte sällan ger vaga, svårtolkade och i vissa fall något motsägande slutsatser. Tester har visat att psykologiska faktorer kan finnas vid undersökningar. Om en allergiker väntar sig att få en allergisk reaktion så kan vederbörande få det, även om det aktuella allergenet inte är närvarande (10)(11)(18). Det finns många faktorer som kan ligga bakom och samverka vid uppkomst och utlösande av allergi; ärftlig disposition, levnadssätt, matvanor, allmän hälsa, hemmiljö, övriga textilier i omgivningen, personens arbete, aktiviteter i lokalen samt ventilation och städning.

8 6 Vad som hittills ansetts vara ett givet samband, nämligen allergi - HTM, visar sig vid närmare granskning och insikt i stället vara sambandet allergi-ventilation-städning. De estetiska och akustiska fördelarna med HTM jämfört med hårda golv (i arbetsrum med god ventilation och städning) överväger i många fall nackdelarna. Dessa är högre underhållskostnader och att mattan samlar damm. Att lägga HTM i entreer, korridorer och andra kommunikationsutrymmen är olämpligt eller mindre lämpligt. 12 Byggnadsstyrelsens inställning till heltäckningsmattor Lokaler i byggnader som byggnadsstyrelsen förvaltar är i huvudsak för kontorsanvändning. Verksamheten är i sig varken damm- eller smutsalstrande och har inga extrema klimatkrav vad gäller fuktighet eller temperatur. I ringa omfattning ärr byggnaderna offentlig miljö, d v s tillgängliga för allmänheten. Dessa kontorsmiljöer bör således bedömas lindrigare än t ex skol- och vårdmiljöer " de flesta undersökningar gjorts. Byggnadsstyrelsens inställning är därför följande: 1) Befintliga heltäckningsmattor i gott skick i för mattor lämpliga lokaler, bör inte bytas. Undantag kan göras för heltäckningsmattor i arbetsrum för person med av läkare konstaterad allergi mot allergener som kan alstras av organismer i heltäckningsmatta. 2) Heltäckningsmattor bör tillsvidare inte användas vid inredning av nya lokaler (ombyggnad eller nyproduktion) i avvaktan på att problemkomplexet allergimattor-ventilation-s "teknikär tillräckligt utrett. Undantagna år utrymmen där heltäckningsmattor är motiverade av akustiska skäl; bibliotek, sammanträdesrum, representationslokaler etc. Denna inställning gäller tills skäl för omprövning finns. Problemen med allergier i stortår föremål för en statlig utredning inom socialdepartementet. Allergiutredningens uppdrag innefattar bl a frågan om heltäckningsmattor och arbetslokaler. Utredningen väntas vara färdig till årsskiftet 1988/89.

9 7 13 Källförteckning Referensema (1)-(13) kommer från databasen BODIL, vars nummer på referensen återges uppe till högerförvarje referens. Referens (14) och (15) kommerfrån databasen AMILIT. Referenserna (16)-(20) är resultat av sökning i SCB's bibliotek eller på annat manuellt sätt. (1) TÄPPBELÄGNINGER 1 INSTITUTIONER BODIL Dan Täpper som gulvbelägninger i offentlige institutionsbygninger. Hygiejniske forhold specielt m.h.t allergiske sygdomme påfört af bakterier i täpper diskuteres ud fra danske undersögelser og cirkuläre udsändt af sundhedsstyrelsen. SÖKORD: golvbeläggningar heltäckningsmattor hygien allergi sjukhus skolor BIBLIOGR DATA Renhold vedligehold4 (1977) nr 5, s REFINST BSA (2) TEXTILA GOLV ELLER INTE? EN HÖGAKTUELL FRÅGA. Liedholm, B BODIL21533 SÖKORD: golvbeläggningar textilmattor städning rengöring allergi BIBLIOGR DATA: Golv till tak 1978 nr 5, s (3) BODIL MEDICINSK-HYGIENISKA SYNPUNKTER PÅ HELTÄCKANDE TEXTILMATTOR SÖKORD: golvbeläggningartextilmattor heltäckningsmattor hygien allergi medicin BIBLIOGR DATA: Golv till tak 1978 nr 5, s BODIL (4) NU HAR REGERINGEN SAGT SITT: AVSLAG PÅ ALLA ÅRETS "ALLERGIMOTIONER" SÖKORD: golvbeläggningartextilmattor allergi hygien BIBLIOGR DATA: Golv till tak 1978 nr 7-8, s

10 8 (5) MINDRE ANTAL ALLERGIKER 1 SKOLOR MED HELTÄCKANDE. (Referatav ref nr 7) BODIL SÖKORD: golvbeläggningar textilmattor allergi BIBLIOGR DATA: Byggnadstidningen 1979 nr 27, s BODIL (6) DEN FÖRSTA TRENDUNDERSÖKNINGEN AV ALLERGIFALL 1 SKOLOR VISAR: HELTÄCKANDE MATTOR ELLER INTE SPELAR MINDRE ROLL. (Referat av ref nr 7) SÖKORD: golv golvbeläggningartextilmattor allergi BIBLIOGR DATA: Golv till tak 1979 nr 6, s (7) BODIL31025 SAMBAND MELLANALLERGIER OCH HELTÄCKANDE MATTOR 1 SVENSKA GRUND- SKOLOR. Resultat från en pilotstudie. (Finns även i engelsk övers.) 43 mattfria skolor och 34 skolor med mer än halva golvarean mattbelagd har undersökts genom intervjuer med skolsköterskor och jämförts statistiskt. SÖKORD: golvbeläggningartextilmattor hälsorisker allergi skolor BIBLIOGR DATA: Testologen AB P s Solna 1979 ACCNR: M (8) NYTT SYMPOSIUM OM TEXTILA GOLV I FINLAND: EXPERTDISKUSSION INFÖR KONSUMENTER BODIL SÖKORD: golv golvbeläggningar textilmattor allergi rengöring BIBLIOGR DATA: Golv till tak 1980 nr 4, s , BODIL (9) TEFO/BFR-PROJEKTET SKA UTREDA "STÄDNING/HYGIEN/ALLERGI". Ekbladh, S SÖKORD: golvbeläggningar textilmattor allergi städning hygien forskningsprogram BIBLIOGR DATA: Golv till tak 1981 nr 1, s

11 9 BODIL60535 (10) LUFTENS PARTIKELHALT 1 STORT SETT OBEROENDE AV GOLVMATERIALET. TEFO-projektet Städning, hygien och allergi. Börjesson, A SÖKORD : golvbeläggning luftföroreningar kvalster damm textilmattor allergi undersökningsresultat mätmetoder BIBLIOGR DATA: Golv till tak 1984 nr 5, s 24, 27, 31, 35, 41. Litthv (11) STÄDNING, HYGIEN OCH ALLERGI. Börjesson, A och Ekbladh, S BODIL65787 Redovisning av undersökning om användning av textila golv ökar frekvensen av luftvägsallergier. Praktiska erfarenheter har insamlats genom enkäter hos skolor och sjukhus. Förekomst av allergener har bestämts med analyser. Allergenernas förekomst i rumsluft har bestämts. Möjligheten att bortföra smuts med olika mattvättmaskiner har provats. SÖKORD: golvbeläggningar textilmattor allergi hälsorisker städning mattrengöring effektivitet undersökningsresultat BIBLIOGR DATA: Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R79:1985. Hänför sig till forskningsanslag , 47 s Litthv 60 Stockholm PRIS: 30 kronor. (12) STÄDNING, HYGIEN OCH ALLERGI (2). Börjesson, A BODIL66938 SÖKORD: golvbeläggning textilmattor allergirengöring forskningsresultat BIBLIOGR DATA: Svenska golvrådet, Svenska golvrådet informerar 15/ s Stockholm 1984 (13) RUM FÖR TEXTILA GOLV. Börjesson, A BODIL Ljudabsorption, gångkomfort och estetik hos mattor. Fuktinnehåll och utbyte med rumsluften. Statisk elektricitet. Nedsmutsning och rengöring. Allergifrågan. SÖKORD: golvbeläggningar textilier bullerdämpning komfort statisk elektricitet fuktrengöring allergi BIBLIOGR DATA: Bygg special 1986 nr 2, s Litthv

12 10 AMILIT (14) TITLE: HELTÄCKNINGSMATTOR OCH ELEKTROSTATISK UPPLADDNING - ORSAK TILL HUD- OCH SLEMHINNESYMPTON BLAND SKOLPERSONAL? AUTHOR: ORGANIZATION: SOURCE: LANGUAGE: DOC TYPS: CONTR TERMS: UNCONT TERMS: Norbäck, D och Frenning, B Akademiska sjukhuset i Uppsala. Yrkesmedicinska sektionen. IN: Läkaresällskapets riksstämma anordnad av Svenska läkaresällskapet på Stockholmsmässan, Älvsjö, Stockholm 30 nov - 2 dec 1983 sammanfattningar, s 123. dish Abstract, conference paper human, occupational exposure, mucousmembranes, skin, health survey, schools, carpets, static electricity Adverse effects AMILIT (15) TITLE ELEKTROSTATISK UPPLADDNING OCH IRRITATIVA BESVÄR 1 KONTORS- MILJÖER. AUTHOR: ORGANIZATION: SOURCE: LANGUAGE: DOC TYP E: CONTR TERMS: Ancker K, Bjurström R, Göthe CJ, Holm S och Langworth S. Södersjukhuset i Stockholm. Yrkesmedicinska kliniken IN: Läkaresällskapets rikstämma anordnad av Svenska läkaresällskapet på Stockholmsmässan, Älvsjö, Stockholm nov 1984, sammanfattningar, s 130. dish Abstract, conference paper human, office work, static electricity, carpets, field strength measurement, workplace measurements, perceivediscomfort, symptoms and signs, eye, skin, respiratory system, health survey, occupational exposure (16) SKOLBARN MED ASTMA. Deras påverkan av textilgolv. Utdrag ur en dansk rapport. Sammanställd av Börjesson, A. Informationfrån TEFO (Svenska Textilforskningsinstitutet, Göteborg) GLV Ml (17) SKYLL INTE PÅ HELTÄCKNINGSMATTAN. ALLERGIEXPERT AVLIVAR EN MYT! Golv till tak 1987, nr 7, p (18) TEXTILA GOLV. För- och nackdelar. A Börjesson, TEFO. Svenska Golvrådet Informerar nr 8/87, Göteborg 1987.

13 11 (19) Tidigare allergistudier i Kalmarvisar: TEXTILA GOLV BESVÄRAR EN AV 100 SKOLELEVER. Golv till tak nr 6179 (20) Kommittådirektiv. Utredning om allergifrågor. (Dir 1986:7). Beslut vid regeringssammanträde Regeringskansliets Offsetcentral, Stockholm 1986.

14 á

15 á

16 Aka/TBL ex.