HYGIEN TEMA: HYGIEN I SKOLOR EFTER TV4-SERIEN OM SKOLSNUSKET SÅ FÅR VI BÄTTRE LUFTKVALITET I SKOLORNA ISSA INTERCLEAN

Transkript

1 RENGÖR & ING HYGIEN MEDLEMSTIDNING FÖR STÄDBRANSCHEN SVERIGE OCH ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA ÅRGÅNG 4 PRIS SEK 80 # EFTER TV4-SERIEN OM SKOLSNUSKET SÅ FÅR VI BÄTTRE LUFTKVALITET I SKOLORNA ISSA INTERCLEAN TEMA: HYGIEN I SKOLOR

2 Se det själv Med tusentals nöjda kunder som redan använder den prisvinnande ec-h2o-teknologin, varför inte se själv vad du missar? Prova ec-h2o på Era ytor och smuts. Kontakta oss för en gratis demo i dag.

3 VÅRT BEHOV AV MÖTESPLATSER I skrivande stund är jag just hemkommen från många intressanta möten, samtal och intryck på ISSA-mässan i Amsterdam. Styrelsen fattade beslut om att endast en person skulle åka ner från Städbranschen Sverige och lotten föll på mig. Jag passade på att träffa övriga nordiska branschföreträdare och det mötet var mycket intressant. samarbetet länderna emellan och alla lämnade mötet med tillförsikt och nytt datum i september då vi ska konkretisera och formalisera vårt samarbete. större delen av tjänstemännen i branschen där. Mycket av de produkter och system som ställs ut är snarlika Jag tror att det till stor del är möjligheten att träffa branschkollegor och känslan av samhörighet inom branschen. Man strosar en liten stund, träffar på någon man känner, pratar lite om mässan och om livet. Så fortsätter det med ett antal gemensamma kvällsaktiviteter, ofta arrangerade av våra produktleverantörer. Jag tror Återigen kommer jag tillbaka till vilka frågor som förenar oss och hur vi samverkar. var i leverantörskedjan vi verkar. Inom försvarsmakten är man duktig på att träffas på fritiden. Ofta inom det fanns ofta en torsdagspub där de som ville träffades för en after work eller en bit mat på något trevligt ställe. Ibland var det väldigt många, ibland väldigt få och ibland väldigt sent, men det fanns alltid människor man kände och kunde relatera till. Säkerhetspolitiska diskussioner, utredningar om ny materiel eller om man kunde skapa sådana vattenhål för städ- och servicebranschen. I detta spännande nummer följer vi upp Almega Serviceentreprenörernas Jesper Borrfors Ordförande UTGES AV: INNEHÅLL #3 / DEBATT OM STÄDNING EFTER TV4-SERIE OM SKOLSNUSKET 6 LETAR MED LJUS OCH LYKTA EFTER RIMLIG SKOLSTÄDNING 7 SÅ SÄGER KOMMUNERNA 7 SÅ SÄGER NSF STÄD 9 SÅ SÄGER PMI CLEAN genom Michelangelo Feature and Research AB CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Elisabeth Sedig REDAKTION: Rengöring & Hygien, Box , Stockholm. Tel: E-post: info@michelangelo.se ANNONSER: Thomas Åkerblad Tel: E-post: thomas.akerblad@blixtmail.se PRENUMERATION OCH LÖSNUMMERFÖRSÄLJNING: Rengöring & Hygien, Box , Stockholm. Tel: E-post: info@michelangelo.se ÅRSPRENUMERATION: 480: exkl moms LÖSNUMMER: 80: exkl moms TRYCK: Ineko AB, Stockholm ISSN SÅ SÄGER ELEVERNA 12 SÅ FÅR VI BÄTTRE LUFT I SKOLORNA 14 ÅTGÄRDER FÖR BÄTTRE STÄDBARHET GAV MYCKET BÄTTRE LUFTKVALITET 17 FRISKARE FÖRSKOLA MED HYFS 19 STÄDAR MED STOLTHET I HALMSTAD 21 STÄDMÄSSA MED MASKINER, MASKINER OCH LITE ANNAT 27 STÄDBRANSCHEN SVERIGE 28 ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA 29 MÅNADENS KRÖNIKA TIPSA GÄRNA REDAKTIONEN! Har du någon händelse eller nyhet att berätta om? Ring eller skicka ett mail till info@michelangelo.se. NÄSTA NUMMER ÄR STORNUMMER OM VÅRDHYGIEN OCH KOMMER UT 5 SEPTEMBER

4 Marcus Noterius, som tillsammans med Lena Sundström gjorde TV4-serien om skolsnusket, hoppas att landets alla kommuner nu ska reagera och anslå mer pengar till städning. 4 RENGÖRING & HYGIEN #3.2014

5 DEBATT OM STÄDNING EFTER TV 4 - SERIE OM SKOLSNUSKET där städningen i våra skolor stod i fokus, har det bland annat varit debatt i riksdagen om skolornas fysiska arbetsmiljö, där just rengöring är en viktig del. Några kommuner har också anslagit mer pengar till städning och underhåll av sko- rius, som tillsammans med kollegan Lena Sundström gjorde TEXT: INGER EVERTSON Reaktionen på vår programserie om skolsnusket blev betydligt kraftfullare än vi någonsin hade kunnat föreställa oss, säger Marcus Noterius, nyhetsreporter på Lena Sundström och Marcus Noterius skolpersonal. Kalla Fakta Special sändes från Hagagymnasiet i Norrköping. Många ringde och tipsade om den undermåliga städningen i sina respektive skolor. var bra, men det fanns också några som blev arga, eftersom de tyckte att vi klankade ner på städarna. Men det var ju inte städarna som var måltavlan utan kommunerna som försöker få så billig lokalvård som möjligt, säger Marcus Noterius. INGRODD SMUTS Ett av de problem man tog upp var toaletterna. Många elever ringde och berättade erna, vilken aldrig städades bort. På en Elever berättade att de gick ut i skogen och gjorde sina behov eller också gick man överhuvudtaget inte på toaletten alls utan höll sig hela dagen, berättar Marcus Noterius. Flera problem i upphandlingsstruk turen inom kommunerna kom i dagen. Kvalitet inom den kommunala skolstäd ningen är lågt värderad vid offertbedöm ningen. De låga priserna gör att seriösa städbolag, som ger avtalsenlig lön och betalar sina avgifter, inte kan räkna hem den typen av uppdrag. RIKSDAGSDEBATT En dansk undersökning har visat att eleverna presterar tio procent bättre om deras skolmiljö är ren och snygg, därför borde skolan prioritera städningen mer, säger Marcus Noterius. Inslagen i TV4 ledde bland annat till en debatt i riksdagen, där Mehmet Kaplan, Miljöpartiet, lyfte frågan. Det partiets språkrör Gustav Fridolin i TV4 i samband med reportageserien om skolsnusket. Vi kunde även visa att mellan skolor nas fysiska miljö under program seriens gång. Man diskuterade bland annat renovering av ventilationssystem och ökade anslagen till skolstädning. VÄRRE ÄN FÖRVÄNTAT Bland de kommunerna fanns Falken berg, Sandviken och Stockholm, berättar Marcus Noterius, som tycker att alla kommuner borde ta efter deras exempel. Han säger också att han inte kunde före ställa sig att städningen och underhållet av skolorna var så undermåligt som det visade sig vara: vred på toaletterna. Vreden var borta och ingen hade intresse av att åtgärda detta. UNDERHÅLLSBRISTER Reaktionerna under programmets gång erna nu måste se över elevernas fysiska arbetsmiljö. Städningen är en stor del av detta, men det fanns också stora brister i underhållet. Dessutom är många av skolorna gamla och aldrig renoverade, vilket bidrar till att de är svårstädade, säger Marcus Noterius. Han hoppas nu att hans och Lena Sundströms serie om skolsnusket ska få alla landets kommuner att reagera och anslå mer pengar till städning. Och, framförallt, väga in kvaliteten som en viktig parameter och inte bara se till toalett på tre minuter, som många upphandlare tror. Toaletten ska städas tills den är ren. RENGÖRING & HYGIEN #

6 LETAR MED LJUS OCH LYKTA EFTER RIMLIG SKOLSTÄDNING Städning är en relativt sett låg kostnad för kommunerna så det borde inte vara lönt att jaga den billig aste skolstädningen, säger Ari Kouvonen, bransch analytiker på Almega Serviceentreprenörerna. De uppmärksammade den usla städningen i skolorna genom att skicka ut doftljus som luktade unken skoltoalett till kommunalråd landet. Nu hoppas Ari Kouvonen att kommunerna tar lärdom och ser över städ ningen i de kommunala skolorna. TEXT: INGER EVERTSON lingar i kommunala skolor. I 96 procent av dem har man valt den entreprenör som haft det lägsta priset. Här har upp handlingen gjorts av kommunernas upp handlingsorganisation. Bland de övriga konsulthjälp vid upphandlingen, säger Ari Kouvonen. Han tycker att det är skrämmande att kommunerna inte tar sitt ansvar vid upphandling. Den skolstädning som honom inte värd namnet. ningen till, i många fall, oseriösa företag. I de allra värsta avarterna använder sig städföretag av arbetskraft från arbetsför medlingen, vilka inte har någon utbild ning inom städbranschen. Ari Kouvonen, Almega Serviceentreprenörerna, hoppas att de kommuner som nu handlar upp skolstädning har lärt sig något av den debatt som förts. 240 KRONOR I TIMMEN LÄGSTA ERSÄTTNINGSNIVÅ Ari Kouvonen säger att kommunernas beteende stänger ute seriösa städföretag som betalar avtalsenliga löner och som för sin personal. Vi anser att en lägsta timersättning kostnaden för en naken städare är då endast lönekostnader, skatter och försäkringar. Lägger man till kända rial, maskinkostnader, kostnader för administration och branschens genom timmen. Vid lägre timersättning är det inte möjligt för entreprenören att betala avtalsenliga löner. Antingen måste man då städa färre timmar än överenskom met eller också betala ut lägre löner till de anställda. Båda fenomenen är helt oaccep tabla, säger Ari. Utgifterna för skolstädning är små i förhållande till hela skolbudgeten. FORTSÄTTNING PÅ SID 8 6 RENGÖRING & HYGIEN #3.2014

7 SÅ SÄGER KOMMUNERNA Höga krav och korta ramavtal så kan man sammanfatta Höganäs och Danderyds inköpspolicy om man slår strategier för att handla upp skolstädning. TEXT: INGER EVERTSON HÖGANÄS: VI KÖPER INTE STÄDNING FÖR 180 KRONOR PER TIMME När vi har ställt våra krav är det bara priset kvar som entreprenören kan kon kurrera med. Därmed har vi också stängt ute de oseriösa företagen, säger Joergen Borgström upphandlingsansvarig inom Höganäs Kommun. Men, säger han, vi tittar också på priset. För valet bland de företag som kronor per timme, vi betalar betydligt mer eftersom kvalitet är viktigt för oss. Av det upphandlingsunderlag som vi har tagit del av framgår att avverknings graden i Bruksskolan, en av kommunens sex grundskolor, av inköpsavdelningen men. Här är det alltså köparen och inte leverantören som bestämmer avverk ningsgraden. Städningen utförs under dagtid. Den ska utföras i enlighet med är också framställt efter denna standard. typ av rengöringsmedel som ska använ das till antalet timmar det ska ta att städa varje dag. Höganäs kommun gör sina upphand DANDERYD: ÖNSKAR ATT FÖRETAGEN VÅGADE SÄTTA HÖGRE TIMPRIS I Danderyds kommun har man handlat upp relativt korta ramavtal med fem het för kommunen att förlänga om samarbetet fungerar bra. Vi har metoder för att kontrollera städningen och resurser för att göra kontroller regelbundet, säger Kettlyn Jöesaar, inköpsansvarig i Danderyds kommun. Bland annat mäter man partikelhalten Kettlyn Jöesaar tillstår dock att det är sällan som leverantören tar kravet på allvar, så det är inte alltid det blir så rent som standarden före skriver. Hon har också varit med om att städföretag har kvaliteten varit för låg. Avtalen hävdes I Danderyds kommun har man satt men man har gjort avsteg från detta pris eftersom vissa av de företag man anlitar får ersättning för personal med statliga medel. Jag önskar att företagen vågade sätta högre timpris. Anbudspriserna har inte gått upp under de senaste åren. För städpersonal ens skull kan jag tycka att ett Normalt städas exempelvis toaletterna en gång per dag enligt avtalet. Dock kan rektorerna själva beställa toalettstädning två gånger per dag om de så önskar, enligt Kettlyn Jöesaar. SÅ SÄGER NSF STÄD Städaren måste göra rent, inte tävla mot klockan, säger har många skolor som kunder. Alla är dock privata eller har en annan huvudman än kommunen. För honom går kvalitet först och han säger att det inte är möjligt att städa om inte personalen får tillräckligt med tid på sig för att göra rent. TEXT: INGER EVERTSON Vi är för små för att kunna vara med i offentlig upphandling. Det förekom mer att man måste ha minst tio miljoner i omsättning och det har inte vi idag, säger Andres Viracca. Han tror ändå inte att företaget skulle kunna konkurrera i den hårt prispressade offentliga upphandlingen. Vi har många skolor bland våra kunder, men inte någon som har en kommun som huvudman, säger han. Bland NSFs diplomerade Bergtorpsskolan i Täby. En dag när vi hade städat blev skolan topsad för att man skulle se om städningen var tillfredställande. Vi vis kändes väldigt bra, berättar Andres Viracca. FORTSÄTTNING PÅ SID 8 RENGÖRING & HYGIEN #

8 FORTSÄTTNING FRÅN SID 6: LETAR MED LJUS OCH LYKTA EFTER RIMLIG SKOLSTÄDNING Därför är det egentligen inte lönt för kommunerna att jaga billig städning, fastslår han. SAMTAL FRÅN TV4 sökningar som visar att eleverna presterar bättre när skolmiljön är attraktiv och välstädad. som då planerade att ta upp skol städning och snusket i skolorna i Kalla Fakta. Då var jag mitt uppe i arbetet med att granska städupphandlingen i skolorna, vilket ju var ett oväntat men positivt sammanträff ande, säger Ari Kouvonen. rade Almega att göra någon form av kampanj för att belysa den undermåliga städningen i skolorna. Almega Serviceentreprenörernas doftljus Skoltoalett som skickats ut till kommunalråden i 130 kommuner. Vi funderade först på radioreklam, skicka doftljus till kommunala företrädare. Ljuset skulle lukta unken skoltoalett, berättar Ari. TOG FRAM DOFTFORMULA För att få den rätta doften konsulterade Ari Kouvonen en professor i kemi vid. Med den doftformula som tagits fram tillverkades ljusen. De ser ut som ett riktigt elegant ljus, inköpt på Fina Gatan, men på förpackningen och på glaset som omger ljuset står Skoltoalett och det är precis vad det luktar. kommuner. Det ledande kommunalrådet doftljus som stank dåligt städad toalett när det tändes. med vår kampanj, säkert betydligt mer uppmärksamhet än om vi gått ut med radioreklam, säger Ari och ser väldigt nöjd ut. TRE TOALETTSTÄDNINGAR PER DAG Han menar att man inom kommunerna måste förstå att en skoltoalett som ska användas av många barn måste städas mer än en gång per dag. Enligt beräkningar som Almega Serviceentreprenörerna har gjort behöver en skol toalett städas minst tre gånger per dag för att vara ren. Det beror på att antalet än på ett kontor. Dessutom räknar man med att barn inte kan förväntas hålla lika rent efter sig på toaletten som en vuxen person ska kunna göra. Om man jämför med övriga Norden så är Sverige sämst i klassen. Inget annat land har så urusel städupphandling i skolorna som vi. Jag är övertygad om att vi ligger väldigt dåligt till även i en euro peisk jämförelse, säger Ari Kouvonen. DOFTLJUS TILL ALMEDALEN Den som tror att Ari Kouvonen lägger sin kampanj på hyllan efter all uppmärk samhet han tror fel. Ari har ett stort antal ljus kvar och dem tänker han ta med sig till Almedalsveckan i sommar. Där tänker han visa politikerna hur eleverna har det i sin vardag på grund metoder. Ari Kouvonen hoppas att de kommu ner som nu handlar upp skolstädning har lärt sig något av den debatt som förts. Han har dock inte sett några synbara resultat kanske är det för tidigt att göra en utvärdering. SÅHÄR ANSER ALMEGA SERVICEENTREPRE- NÖRERNA ATT EN UPPHANDLING BÖR GÅ TILL KOMMUNEN ANLITAR EN KONSULT SOM ÄR EXPERT PÅ STÄDUPPHANDLING, VILKEN HJÄLPER TILL MED FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET. SKALLKRAVET SKA FINNAS MED ATT STÄDNING SKA SKE MINST TVÅ GÅNGER, HELST TRE, PER DAG, PÅ TOALETTERNA. MAN SKA KRÄVA RIMLIG AVVERKNINGSGRAD PER TIMME. DEN KAN VARIERA MELLAN OLIKA OBJEKT, BEROENDE PÅ SKOLANS ÅLDER OCH ARKITEKTUR. 280 KVADRATMETER PER TIMME ANGES OFTA SOM RIKTMÄRKE. KONSULTEN HJÄLPER TILL ATT UTVÄRDERA OFFERTERNA. ANBUD MED LÄGRE TIMKOSTNAD ÄN 225 KRONOR FÖRKASTAS. MAN SKA KONTROLLERA ANTAL ANSTÄLLDA OCH LÖNENIVÅ. MAN SKA FÖLJA UPP MED KONTROLLER EFTER AVSLUTAD UPPHANDLING SÅ ATT STÄDNINGEN BLIR PÅ DET SÄTT SOM AVTALATS. MED DESSA KRITERIER SKULLE FLER SERIÖSA CERTIFIERADE FÖRETAG INOM ALMEGA SERVICE- ENTREPRENÖRERNA KUNNA DELTA I OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR INOM SKOLANS OMRÅDE. FORTSÄTTNING FRÅN SID 7: SÅ SÄGER NSF STÄD STÄDAR DAGTID Vi har en medarbetare som jobbar dagtid och ser till att det alltid ser rent och snyggt ut. Därtill har vi nattstädning då vi gör en allroundstädning och städar alla ytor inklusive toaletterna ordentligt så att det är riktigt rent när elever och lärare kommer till skolan. tycker Andres Viracca är en stor fördel. Under dagen underhålls ytorna så att det alltid ser fräscht ut. Det gör att det inte blir lika arbetsamt för nattper sonalen. Dessutom blir eleverna bekanta med städpersonalen och vill därför inte skräpa ner i onödan. Vi städar så att det blir rent. Vi kräver inte att någon ska städa mer än maskin blir det förstås större ytor per tidsenhet. Vi vill också att en toalett ska städas tills den är ren. Att kräva tre minu ter per toalett som jag vet att man gör inom vissa kommuner tycker jag är helt fel. Städarens uppgift är att göra rent, inte att ständigt tävla mot klockan, säger Andres Viracca. RENA LOKALER GER TRIVSEL Att städa som NSF gör blir ju dyrare. De skolor som vi städar har tagit ett ansvar och beslutat att det ska vara trivsamt i skolan för både elever och personal. Då investerar man också i bättre städning. Andres Viracca säger att det blivit 8 RENGÖRING & HYGIEN #3.2014

9 SÅ SÄGER PMI CLEAN städning av toaletterna två gånger per dag. Annars är låga priser den absolut viktigaste parametern för upphandlarna av skolstädning. Det säger Peter Milosevic på PMI Clean. Företaget är med i Almega Serviceentreprenörerna och arbetar nästan uteslutande med städning i offentlig miljö. TEXT: INGER EVERTSON Det är lägsta pris som gäller vid nästan all upphandling för kommunala skolor, säger Peter Milosevic. Hans företag, PMI Clean, är medlem i Almega Serviceentreprenörerna och har därmed förbundit sig att bland annat betala avtalsenliga löner. ibland att ingen får gå under lägsta pris Det är ändå många bolag som går under detta lägstapris. Vid upphand lingen förklarar företagen vid direkt för frågan att de kommer att använda anställda som har lönebidrag och för söker få detta att framstå som positivt. Vissa företag har som praxis att bara eller till stor del anställa bidragstagare för vilka man får ersätt ning från staten, säger Peter Milosevic. STENHÅRD KONKURRENS Skolor är en stor del av PMI Cleans kunder. Konkurrensen är stenhård och det blir allt svårare för alla oss som betalar avtalsenliga löner. Resultatet blir att vi en dast kan göra de arbetsmoment som står i avtalet. Ytor som inte nämns i upphand lingsunderlaget har vi helt enkelt ingen tid att åtgärda, fast vi naturligtvis skulle vilja, säger Peter Milosevic. meter per timme är det omöjligt att göra ett bra jobb. För PMI är denna timersätt ning naturligtvis helt omöjlig att klara. I bolag med många bidragstagare är också utbildningen inom städ låg eftersom många som får städjobb genom arbets förmedlingen inte har någon tidigare erfarenhet inom yrket. HÖGT PRIS ÖVERKLAGAS OFTA För oss som har ett sedan länge etable cerade arbetsledare är det allt svårare att konkurrera på den offentliga marknaden. väljer lägsta pris för skolstädningarna. Om ett högre pris vinner upphand lingen blir det nästan alltid överklagat. Kvalitet och städning av toaletter mer än en gång per dag är inget som prioriteras, vilket egentligen är en katastrof, säger Peter Milosevic. Han menar att kommunerna måste titta på vad det egentligen är de köper in. Att städa en toalett tar längre tid på en skola. Barn drar ut långa bitar papper för att torka sig. En del av det pappret hamnar på golvet. Vuxna tar i genomsnitt till att allt papper hamnar där det ska. Samma är förhållandet med pappershand vuxna. Därför blir papperskorgarna på en skoltoalett överfulla snabbare än på en soner per toalett i skolan än på exempel vis ett kontor, säger Peter Milosevic. ÖNSKAS: FLER TIMMAR, MER PERSONAL Peter säger att situationen idag är helt mindre avverkningsytor per tidsenhet och mer personal. TV4s kampanj om skolsnusket var bra, men ännu har vi inte sett några Dock har jag fått in ett par förfråg ningsunderlag där man har efterfrågat toalettstädning två gånger per dag. Men aste för upphandlarna, avslutar Peter Milosevic, vd för PMI Clean i Skarp näck. tuff are konkurrens på städområdet: Idag konkurrerar vi mer med kring ningsmaterial. Vi kan också erbjuda frukt, något som man måste ha speciellt tillstånd för, säger Andres Viracca. SVÅRT ATT BERÄKNA HANDDUKSÅTGÅNG Många kunder vill att man ska erbjuda förbrukningsartiklar i offerten, något som Andre Viracca tycker är svårt att beräkna. Till exempel pappershanddukar. Man räknar kanske med att en person tar två handdukar per toalettbesök, men ibland visar det sig, speciellt i skolor, att det förbrukas betydigt mer, säger han. tips om hur man kan räkna när det gäller köpare och säljare kan känna sig nöjda och kunden få den kvalitet som han eller hon vill ha, förklarar Andres Viracca. RENGÖRING & HYGIEN #

10 Axel Ekstrand, Sanna Hansson och Ella Engvall som går i tredje klass på Edvinshemsskolan i Ystad. har väl någon gång sett och tvingats att använda en smutsig och illaluktande skoltoalett. Men varför är Rengöring & Hygien har gjort nedslag i tre grundskolor och frågat elever i olika årskurser. De svarar, kanske något förvånande, att ansvaret till största delen ligger hos dem själva. TEXT OCH FOTO: CHRISTINA ADLERS SÅ SÄGER ELEVERNA EDVINSHEMSSKOLAN Edvinshemsskolan sonal toaletter. Toaletterna är väl underhållna, de målades om för ett par år sedan och det sker på morgonen men de skulle behöva fräschas upp igen vid elvatiden. Orsaken är att småttingar har svårt att sikta eller inte vill sitta ner. Jag vet att lärarna pratar med barnen kring toalettfrågan och vikten av att gå på toaletten. Men här kan man inte tala om toalettsnusk, säger Jonas Thun, rektor på Edvinshems skolan. ning till två klassrum i samma årskurs barn samsas om två toaletter. Eleverna Axel Ekstrand, Ella Engvall och Sanna Hansson går alla i tredje klass. Det är sådär rent på toaletten, ofta ligger det papper på golvet och det är blött, så ibland håller jag mig, säger Axel Ekstrand. Jag tycker inte de är fräscha, det 10 RENGÖRING & HYGIEN # luktar äckligt och det är kiss på ringen. Kranen är också hård och konstig att öppna. Jag torkar alltid av med papper innan jag sätter mig. När jag kommer hem, rusar jag in på toaletten, säger Ella Engvall. Sanna Hansson tycker att ljuset är dåligt på toaletten. Och så har jag sett spindlar i hör nen, det är mer fräscht på fritids, säger hon. MARBÄCKSSKOLAN I Danmark har man infört skoltoalettens dag, då skolorna fokuserar på att upplysa om vikten av toalettbesök. Att avstå och hålla sig en hel dag kan medföra hälsoproblem med både njurar, urinblåsa och tarm. Det vet också eleverna på Marbäcksskolan i Svedala, där skolsköter skan emellanåt pratar med barnen om konsekvenserna. Även Marbäcksskolan är byggd i bör Moa Magnusson, Vilma Liljeberg, Melker Sonesson och Victor Bodensjö på Marbäcksskolan i Svedala berättar att ibland när de går på toaletten är papperet eller tvålen slut. klassrummen eller på torget. Samtliga Städningen sker vid lite olika tidpunk ter på dagen efter ett städschema. Upp

11 Det finns tillräckligt med toaletter och de städas två gånger om dagen, säger Kevin Furmanski, Danial Maghsoudiour och Valentin Celja, elever på Lindeborgsskolan i Malmö. står en städvakans prioriteras toalett erna enligt Marie Andreasson, rektor på skolan. I skolans trygghetsråd sitter elever från olika årskurser och de har åsikter om skoltoaletterna, som de inte är nöjda med. De är ofräscha, ibland är där både bajs och kiss i papperskorgen och så ligger det fullt med papper på golvet. En gång låg det en tröja i toalettstolen, säger Vilma Liljeberg i årskurs tre. Ibland är tvålen slut, säger Moa Magnusson i årskurs fem. Och Victor Bodensjö i årskurs fyra tycker att det luktar jätteilla och är snuskigt: När några tvättar händerna, skvätter de vattnet runt om istället för att torka sig, jag går hellre på torgets toalett. Man kunde ha en parfymbehållare som man tryckte på, men det går inte med elever som är allergiska. Melker Sonesson i samma årskurs tycker däremot att det är ganska hyfsat: Om det råkar vara vått på ringen torkar jag upp. Lärarna säger att vi ska skärpa oss och det funkar ett tag, sen är snusket tillbaka igen. Jag tycker att elev erna själva kunde städa en gång per dag. Ingen av dem skyller toalettsnusket på dålig städning. Och Marie Andreasson menar också att eleverna själva bidrar till snusket även om skolan generellt skulle vilja ha mer städning med tanke på att Den slumpvis utvalda toaletten på Marbäcksskolan visade dock inga spår av smuts eller skadegörelse. LINDEBORGSSKOLAN Det gjorde inte heller toaletten på Lindeborgs skolan i Malmö, ytterligare en har skadegörelsen minskat avsevärt. Det varje elev har en nyckel till den toalett som ligger i anslutning till hemklassrum met. Tappar de bort den kostar en ny dörren med ett mynt eller en skruvmejsel, men den möjligheten har vaktmästaren son, rektor på Lindeborgsskolan. Furmanski, Danial Maghsoudipour och Lizette Malmqvist i årskurs nio och Valentin Celja i årskurs sju. Man struntar i att stänga efter sig och då är det fritt fram för andra elever. Ingen har lust att lägga pengar på en nyckel, säger de samstämmigt. Inte sällan menar de, är det papper, erna är smutsiga, tvålkoppen sönder, pappret slut, belysningen dålig och det luktar illa från rör och avlopp. Det är många som håller sig och skoldagen är lång. Men jag tycker att ansvaret ligger hos oss att det är snyggt på toaletterna, säger Danial Maghasou dipour. Man respekterar inte att det ska vara rent, jag torkar alltid av ringen eller lägger papper, tillägger Lizette Malm qvist. Alla fyra antingen sitter i elevrådet eller är elevombud och på mötena pratas många gånger om toaletterna. räckligt med toaletter och de städas två gånger om dagen, säger Kevin Furmanski och Valentin Celja. En gång i månaden tycker jag att vi borde hjälpas åt och städa och det borde gå att få ett straff, tycker Lizette Malmqvist. också att städningen är viktig och ett problem som skolan tar på stort allvar. Vi har dubblerat städningen och anställt en städkoordinator som hjälper oss med vad vi vill ha i städ. Städningen får kosta. Fräscha toaletter och elevernas hälsa har ett samband. Frågan är hur eleverna själva sköter toaletterna, det är ett svek att inte stänga dörren efter sig när de har en nyckel. Toaletterna är mycket en elevfråga, precis som eleverna själva RENGÖRING & HYGIEN #

12 SÅ FÅR VI BÄTTRE I SKOLORNA Dålig luftkvalitet är ett problem i många skolor och orsaken är oftast alltför mycket stora partiklar i inomhus luften. Partiklarna går inte att ventilera bort, de följer med luftströmmarna. Men med enkla åtgärder som gör lokalerna mer lättstädade kan man förbättra luft kvaliteten högst väsentligt. TEXT OCH FOTO: ELISABETH SEDIG våra skolor, det handlar inte bara om den under det senaste året så omdiskuterade städningen av skoltoaletter. Den fysiska miljön omfattar också termiskt klimat, niska ämnen och partiklar i sedimenterat och luftburet damm. Thomas Alsmo forskar på SÅHÄR MYCKET BÄTTRE KAN LUFTEN BLI BARA AV ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDERLÄTTA STÄDNINGEN om innemiljön i skolor och anser att partikel mängden i luften ofta är huvud problemet när man får klagomål. Man kan inte bara titta på materialen och själva byggnaden när man ska utreda vad som gör människor sjuka, säger han, man måste se till helheten. Men ofta har man bara studerat fukt och mögel och emissioner och missat andra faktorer. HÖG PARTIKELHALT I LUFTEN ÄR OFTA BOVEN Thomas Alsmo har gjort mätningar i många skolor och ibland varit anlitad som konsult för att förbättra innemiljön. litet mellan olika skolor, konstaterar han. Där det är problem handlar det nästan alltid om torr luft eller hög partikelmängd. Även om Thomas mäter även annat, dioxid halt, så handlar en stor del av arbetet om att räkna partiklar i luften. Uteluften fungerar som referensnivå, eftersom inomhusluften aldrig kan bli bättre än den. Däremot kan den vara mycket sämre eftersom många partiklar genereras inomhus > 0,3 μm > 0,5 μm > 1,0 μm > 3,0 μm > 5,0 μm > 10,0 μm Före åtgärder Efter åtgärder Skalan i diagrammet är logaritmisk. Diagrammet visar kvoten mellan partikelhalten i inne- och uteluft före och efter åtgärder för att underlätta städningen i en förskola. Före åtgärder fanns gånger fler partiklar i storleken > 5,0 μm i luften inne än i den ute, efter åtgärder var den siffran nere på 34. Mängden riktigt små partiklar har sjunkit så mycket att de staplarna inte syns i diagrammet. DE STORA PARTIKLARNA ÄR FARLIGAST I luften, både inomhus och utomhus och bakterier. Inomhus tillkommer partiklar från damm som virvlas upp och från människor varje minut avger vi naturligt hundratusentals partiklar allt från mikroskopiska små partiklar till Mängden partiklar i luften påverkar upplevelsen av miljön men har också en konkret påverkan på hälsan. De små partiklar, mindre än två mikrometer, som vi andas in kan i större mängder påverka meter och uppåt, är de som kan vara ande ämnen och höga halter kan redan 12 RENGÖRING & HYGIEN #3.2014

13 LUFT EFTER ÅTGÄRDER SOM ÖKAR STÄDBARHETEN HAR PARTIKEL MÄNGDEN I LUFTEN MINSKAT VÄSENT LIGT, IBLAND MED SÅ MYCKET SOM 90 PROCENT, OCH DET UTAN ATT MAN BEHÖVT ÄNDRA STÄDRUTINERNA. vid kortvarig exponering ge hälsoeffekter som hudutslag, irritation i ögon, näsa och hals, torra slemhinnor, huvudvärk och illamående. VENTILATION HJÄLPER INTE PARTIKLARNA MÅSTE STÄDAS BORT Den här typen av innemiljöproblem går inte att lösa med hjälp av ventilation eller larna följer luftstömmarna i rummet. Partiklarna måste städas bort. Och för utsättningar att städa effektivt. Så väldigt många av de åtgärder Thomas Alsmo föreslagit som konsult i skolor där man klagat på inomhusmiljön har handlat om att öka städbarheten. material som tidigare legat framme, att montera väggfasta skåp och hyllor så att det går att städa under dem samt att minska förekomsten av textilier, till exempel gardiner och tygklädda möbler. Ett annat knep att undvika dammfällor som använts i någon skola är att sned ställa översidan på alla höga skåp så att man kommer åt att städa även där. Efter åtgärder av den här typen har partikelmängden i luften minskat väsentligt, ibland med så mycket som ändra städrutinerna. Effektiviteten på städningen har ökat ändå, bland annat genom att golv och andra ytor har blivit mer lättåtkomliga. Man tror ofta att ventilation löser alla problem, kommenterar Thomas. Thomas Alsmo forskar på KTH om innemiljön i skolor och anser att partikel mängden i luften ofta är huvudproblemet när man får klagomål. Men i själva verket hjälper det oftast inte alls, medan mycket enklare åtgärder kan ha stor effekt. Det kan vara så skitigt att man blir förbannad och så försöker man lösa det med ventilation. I något fall har vi istället till och med dragit ner på ventilationen som en del av vårt åtgärds paket, eller infört självdrag. DET GÄLLER ATT BEHÅLLA ORDNINGEN När man har vidtagit åtgärder och åstadkommit en förbättring bör man kontrollera varje år, säger Thomas. Annars är det lätt att man ramlar tillbaka till utgångsläget och börjar låta damm samlande högar ligga framme igen. Dialog är hela tiden viktigt, att de som vistas i lokalerna har en förståelse för vilka faktorer som påverkar inne miljön och att de är med och tar ansvar för de förbättringsåtgärder som vidtas, som just till exempel att arbetsmaterial förvaras i lådor och skåp. RENGÖRING & HYGIEN #

14 ÅTGÄRDER FÖR BÄTTRE STÄD GAV MYCKET BÄTTRE LUFT Sandtorps förskola i Nykvarn var ett sjukt hus. Men huvud problemet visade sig inte vara fukt och mögel utan partikel mängden i luften. Efter att ha gjort lokalerna bättre städbara genom att rensa ut allt onödigt, skaffa stängda skåp, montera allt som går väggfast och göra sig av med sladdtrassel på golvet har man fått en mycket bättre luftkvalitet Sandtorps förskola i ett idylliskt villaområde med närhet till skog, lekplatser och fotbollsplan som på vintern är skridskobana. Men man hade ett allvarligt problem det var dålig lukt i huset, personalen mådde inte bra och var oroliga för både sin egen och för barnens hälsa. INTE MÖGEL OCH FUKT UTAN MYCKET PARTIKLAR I LUFTEN Man tror alltid att sådant beror på mögel och fukt, säger Lars Lundberg som är förskolechef och delar sin tid mellan Sandtorps förskola och en an nan. Vi hade fuktskador i grunden och dem åtgärdade vi och lade in ventilerade 14 RENGÖRING & HYGIEN # Platonmattor, men det fanns ingen fukt och inget mögel inne i huset så orsaken till problemet måste vara något annat. Då kom Thomas Alsmo in i bilden som konsult, för att utreda problemen med innemiljön. Han har mätt fukt, temperatur och partiklar, berättar Lars Lundberg. Mängden partiklar i luften visade sig vara alldeles för hög. Sedan har han hjälpt oss att förstå sammanhangen och att med enkla åtgärder få ner partikelmängden. fortsätter Lars. Vi hade samlat på oss mycket utrustning som inte använts på och därmed ökade mängden damm partiklar i luften. Nu började vi slänga ut sådana saker, vi har säkert fyllt en container varje termin. STÄNGDA SKÅP OCH VÄGGFASTA SKIVOR OCH BORD En rad andra förändringar har också gjorts för att göra lokalerna bättre städ röjde upp och satte upp skåp istället för arbets platserna. Här var det miljarder med sladdar och skarvsladdar, säger Lars. Nu har vi inga sladdar på golvet, vi har satt in elut tag där det behövs. Och arbetsplatserna är platsbyggda med väggfasta skivor så

15 Sandtorps förskola, byggd på 1970-talet, ligger i ett villaområde i Nykvarn. Barnens skohyllor har flyttats upp från golvet och man har även byggt speciella upphängningsanordningar för stövlar så att det går att komma åt golvet i entrén med skurmaskin. BARHET KVALITET TEXT OCH FOTO: ELISABETH SEDIG att golvet är lättåtkomligt för den som ska städa. Vi har även här satt in täckta skåp istället för hyllor, väggmonterade de också. upp från golvet och man har byggt upp hängningsanordningar för stövlar så att man kommer åt med skurmaskin här. säger Lars. Och när vi ska skaffa något heten. Det är det viktigaste att vara medveten om det hela tiden. NU MÅR ALLA MYCKET BÄTTRE Skyddsombuden har varit involverade i alla förändringar och personalen har fått RENGÖRING & HYGIEN #

16 FORTSÄTTNING FRÅN SID 15 ÅTGÄRDER FÖR BÄTTRE STÄDBARHET... löpande information och fått uttrycka sina åsikter och sin upplevelse av miljön i bland annat enkäter. De visar att det inte bara är partikelmängden som sjunkit avsevärt utan även oron för hälsan, nu är startade arbetet. Och det är tydligt att personalen mår bättre. Städningen har man inte ändrat på. Den sköts av ett kommunalt bolag som städar på förskolan varje dag och det fungerar bra, försäkrar Lars. På Sandtorps förskola har man kunnat visa att luftkvaliteten blivit bättre och att människor som vistas i lokalerna då mår bättre. Samtidigt har det varit relativt billiga åtgärder som behövts. Så nu pågår ett arbete för att inom kommunen sprida else och kunskapen om hur man enkelt kan förbättra den. Lars Lundberg, förskolechef på Sandtorps förskola, visar hur man åtgärdat arbetsplatserna. Nu finns inga sladdar på golvet, arbetsborden är väggfasta liksom skåpen som fått ersätta tidigare öppna hyllor. Möjligheternas boende HELTID 100% STÄDCHEF Ditt jobb blir att ansvara för städavdelningen inom den nya fastighetskoncernen. Städchefen är personalansvarig chef för ca 40 städare och områdesansvariga arbetsledare. Ditt jobb blir att rekrytera städare, vikarier, lägga scheman, ansvara för yrkesutveckling, ansvara för kompetensutveckling och arbetsmiljö inom städavdelningen, bistå med goda råd vid nyproduktion avseende till exempel val av golvmaterial och utformning av entréer etc. Kompetens - Gedigen erfarenhet från städyrket och ledning av städfunktion. - Dokumenterad ledarerfarenhet med vana från exempelvis utvecklingssamtal och rehabprocesser - Körkort är ett krav - Branschutbildning med kompetensbevis SRY / PRYL / CLV+ är ett krav - Diplomerad handledare SRY (eller motsvarande) är en merit - Kunskap och erfarenhet av Nordisk Städstandard INSTA 800 är meriterande - God förmåga att uttrycka sig i svenskt tal och skrift Anställningsvillkor Tillsvidareanställning, provanställning kan komma att tillämpas. Tillträde enligt överenskommelse, dock tidigast Individuell lönesättning tillämpas, övriga anställningsvillkor enligt gällande kollektivavtal. Facklig kontaktperson är Elisabeth Larsson Eventuella löneanspråk kan gärna anges i ansökan. Kontaktperson Stefan Lundström, VD, tel Laholmshem AB är ett kommunalt bostadsföretag i Laholms kommun. Laholmshem äger och förvaltar idag lägenheter. Avsikten är att Laholmshems dotterbolag, Kommunfastigheter i Laholm AB, i höst förvärvar ca kvm samhällsfastigheter från Laholms kommun. Totalt kommer koncernen att förvalta ca kvm. Vi kommer framöver årligen att förvalta, underhålla, reparera, bygga om och bygga nytt för ca MSEK/år. Vi blir totalt ca 100 personer i koncernen, varv 41 städare, 25 fastighetsskötare, 7 bovärdar, 10 hantverkare och 17 tjänstemän. Till den nya organisationen söker vi en nyckelmedarbetare som kommer att ingå i ledningsgruppen närmast VD. ANSÖKAN Märk din ansökan Städchef. Enkel CV med personligt brev utan bilagor men med referenser förordas. Sista ansökningsdag: Välkommen med din ansökan till: Laholmshem AB, G:a Stationshuset, Laholm eller via e-post (PDF) till laholmshem@laholm.se Laholmshem AB G:a Stationshuset Laholm Tel laholmshem@laholm.se 16 RENGÖRING & HYGIEN #3.2014

17 FRISKARE FÖRSKOLA MED HYFS antal år med att förbättra hygienen på förskolorna. Det handlar om handhygien, hygien vid hantering av mat och dryck, hygien vid blöjbyte samt städning. Projektet har visat personalen och föräldrarna så är insatserna klart lönsamma. Handhygien är kanske det viktigaste när det gäller att förbättra hygienen i förskolan. Att barn och personal tvättar händerna och använder engångshanddukar är ett bra steg på vägen. TEXT: MAGNUS RÖNNMARK MAN VET VÄL HUR DET ÄR MED SMÅBARN Det är ett välkänt problem att förskole barn ofta blir sjuka. De smittar varandra och de bär med sig smitta från förskolan till syskon och föräldrar. Så är det ju med småbarn. De är inte renliga, så man måste räkna med att de smittar och smittas. Naturligtvis är personalen på förskolan extra utsatt. I det yrket måste man vara beredd på många sjukdagar i infektionssjuk domar. Tyvärr är det här en ganska vanlig bild och tyvärr är det alltför ofta något som accepteras som oundvikligt. Men inte av alla. DET FINNS EXPERTER SOM VET HUR DET ÄR MED HYGIEN Man behöver inte alls acceptera smitto att göra för en friskare barnomsorg. Det gäller att arbeta med sunda rutiner. med specialkunskaper om hur man und viker smitta. Hygiensköterskor gör ett värdefullt arbete i vårdmiljö. Varför inte använda deras kunskap för att minska smittoriskerna i förskolan? Det är precis vad man gjort i i projekt HYFS. HYFS STÅR FÖR HYGIENSKÖTERSKA I FÖRSKOLAN Tidigare undersökningar av hälsoläget inom barnomsorgen i Norden visade på stora behov av insatser, men också på lovande resultat när man verkligen satsar på hygien. I den så kallade dien av antibiotika bland barn och man note rade att kunskap och aktivitet för hygien låg på en blygsam nivå i Sverige. Från Finland och Danmark kom uppmunt rande rapporter om hur sjukfrånvaron bland barnen kunnat minskas när man satsade på bättre handhygien och hygien information. Sjukdagarna hade minskat projekt inom Göteborgs kommun. Systematiskt besökte man Göteborgs förskolor och informerade om hur hygienrutinerna kunde förbättras. Redan Västra Götaland med hygiensköterskor arbetande från Borås, Skövde, Uddevalla, Skaraborg och naturligtvis Göteborg. I Socialstyrelsens rapport Hygien i Förskola RENGÖRING & HYGIEN #

18 Göteborg nu är lägre än i övriga landet. Det ser ut som en bra start för projektet HYFS. Idag är HYFS inte längre bara ett projekt utan en löpande verksam het inom Smittskyddsenheten för Västra Götaland. VARDAGSRUTINER Att minska smittorisken betyder att arbeta med förnuft, noggrannhet och gäller att inte sprida den. Handhygien är kanske den enskilt viktigaste delen. Att barn och personal tvättar händerna och använder engångshanddukar är ett steg på vägen. Hantering av mat och dryck är också klart en smittkänslig sak som måste skö husmiljön kan hållas ren med alla sina möbler, leksaker, handtag och inredning har man kommit långt på vägen. Rutiner kan låta väldigt tråkigt, men skolan. Här kan barnen sjunga om hand tvättning. När personal, föräldrar och barn hjälps åt blir hygien lika självklart drivande om renlighet som när det gäller cykelhjälmar eller säkerhetsbälten. KUNSKAP ÄR NYCKELN i länet. Skolledning och peda goger tar emot informationen och som särskild ett hygienombud. Dessa ombud samar betar nära med HYFS och kan förmedla frågor och information. Föräldrar infor meras och engageras för att hela familjen ska få en hygienisk grundsyn och bra rutiner till nytta både i hemmet och på förskolan. Det är en krävande uppgift för de fem i HYFS att utbilda, informera, rappor förskolor runtom i Västra Götaland saknas inte. SKILLNADER I HÄLSOLÄGET ledare för HYFS, visar i delrapporten på hur stor skillnaden kan vara mellan olika förskoleavdelningar med samma ålders grupper. När några avdelningar återkom procent och andra på 4 procent betyder bättring. En riktad insats för avdelningar med stor sjukfrånvaro kan ge många friska dagar för barn och personal. SNABBA OCH LÅNGSIKTIGA RESULTAT Det är viktigt att kunna visa vilken skill nad det gör med ett hygieniskt arbetssätt inom förskolan. HYFS gjorde under två månader en riktad insats i fem förskolor i Västra Götaland. Under oktober och insats till pedagoger, föräldrar och barn. skolorna en minskad sjukfrånvaro med fyra sex procent. Det visar att resulta ten från Finland och Danmark är realis tiska och att HYFS aktivitet ger resultat vid en riktad korttidsinsats. Nu gäller det att visa hur man med ett uppbyggt kontaktnät kan etablera bestående rutiner som ger effekt i alla förskolor hela året. SMÅ BARN STORA PENGAR Kan det löna sig att arbeta med hygien i förskolor? Är det smart att låta fem utbildade hygiensköterskor arbeta med sådant? Vi kan ju försöka räkna på det. man med bättre hygien skulle kunna minska sjukdagarna med en procentenhet Varje sjukdag belastar familj, arbets givare och samhälle med kostnader. Ersättningen för VAB, Vård av barn, är är mycket större med produktionsbort fall, läkemedelskostnader och annat. Dessutom gäller det även personalens sjukfrånvaro med de kostnader som den drar med sig. besparing för en enprocentig minskning av antalet sjukdagar i Västra Götaland heten. Marianne Bengtsson ger inga löften, men ser beslutsam ut. ÄR HÄLSA LÖNSAM? Javisst är hälsa lönsam, men hälsa är fastna i den krassa ekonomin. Det är givetvis inte bara pengar som kan vinnas med HYFS. Men lyckligtvis står inte kostnad och HYFS kan förverkliga det gamla dumma talesättet: Hellre frisk och rik än fattig och sjuk. Rutiner kan låta väldigt tråkigt, men behöver inte alls vara det. Inte på för skolan. Här kan barnen sjunga om handtvättning. DET FINNS MYCKET ATT LÄRA En bra sammanfattning av verksam het, metoder och resultat för HYFS är dag arna skrivs en rapport som sträcker emot. 18 RENGÖRING & HYGIEN #3.2014

19 STÄDAR MED STOLTHET I HALMSTAD Städservice i Halmstads kommun är en verksamhet där den yrkesmässiga stoltheten är tydlig. Städbranschen Sverige skulle kunna visa upp Halmstad som ett exempel på hur professionell städning ska organiseras och drivas. möta personerna i städservice. Del av en sammansvetsad, glad och stolt städ enhet i Halmstads kommun de är till och med så stolta över sitt arbete att de har svårt att skiljas från arbetsredskapen! TEXT: MAGNUS RÖNNMARK Det är en mycket engagerad städchef vid namn Mehzabeen Kamruddin som tar emot och berättar om hur städservicen har utvecklats i Halmstad. Hon har själv en bakgrund som städare och har sett verksamheten från insidan innan hon befordrats till ansvarig chef. BÄTTRE ATT SKILJA PÅ STÄDNING OCH MÅLTIDSSERVICE service en gemensam enhet. Så är det ännu i många kommuner. I Halmstad blev det en lycklig skilsmässa mellan de båda verksamheterna och därmed ett skarpare fokus på var och en av dem. Samarbetet blev faktiskt bättre efter separationen, säger Mehzabeen Kam ruddin. över driften men kommunen ville ha kvar städningen i egen regi. Städservicen ligtvis de stora bitarna, men det ska städas även på bibliotek, i kontor och på serviceverksamheten, där Städservice är en MOTIVERAD PERSONAL arbeta ren Therese Sjödin som är en av sju områdeschefer berättar det, som ju alla redan vet, men som ändå alltid behöver lyftas fram. Resultatet beror helt på hur personalen agerar och det beror på deras motivation. Motivation och engagemang växer i samarbete och det har varit ett målmed vetet arbete att göra ofta ensam arbetande fessionell och respekterad verk samhet. Inom enheten har per sonalen arbetat fram tio nyckelord, som beskriver arbets sätt och attityder, och som man står upp för. Nyckelorden kan tjäna som rubriker för berättelsen om Städservice i Halm stad. TILLSAMMANS ligt arbetslag. Man blir en lag spelare med enhetliga snygga arbets kläder. Man städar med de metoder och kemikalier som man gemensamt enats om. När man uppträder som med arbetare i en professionell städorganisation står man RENGÖRING & HYGIEN #

20 KUNDNÖJDHETSINDEX HAR PÅ KORT TID ÖKAT FRÅN 64,16 TILL 89,73 PROCENT NÄR DET GÄLLER BEMÖT- ANDE FRÅN STÄDPERSONALEN. Mehzabeen Kamruddin (till vänster), chef för Städenheten i Halmstads Kommun, och Therese Sjödin, områdeschef inom enheten. Therese har varit redaktör för boken Våra rena sidor som man producerat inom enheten med bidrag från hela personalstyrkan. starkare som individ och man gör ett bättre intryck på kunden. LYHÖRDA FÖR KUNDBEHOV, SERVICE- INRIKTADE, FLEXIBLA OCH MED ETT TREVLIGT BEMÖTANDE Här ser vi fyra värdeord, som belyser hur man vill möta sina kunder och varandra. I en serviceorganisation vill man alltid ha kundens bästa för ögonen. Bort med stelbenta attityder. Det går alltid att dis kutera nya och bättre sätt att ge service. När man lyssnar på kunden utvecklas det till en dialog där man också kan få gehör för egna synpunkter. Kundens behov kan man ofta tillgodose, men inte alltid utan extra kostnad. AFFÄRSMÄSSIGA, PROFFSIGA, EFFEKTIVA Ingånget avtal ska följas, men man är service ska vara en proffsig enhet, som har kompetens att göra jobbet och mer än så. Sådan service har ett värde som man kan ta betalt för. PÅLITLIGA, ENGAGERADE Med dessa nyckelord beskrivs hur man arbetar internt och mot kund för att leverera städning av god kvalitet på överenskommen tid. Det är viktigt inom enheten att man kan lita på kamrater, att de ställer upp. Som kund blir man nöjd med nog grant arbete som utförs av någon som bryr sig. STÄDSERVICE EN SAMARBETSPARTNER Med en proffsig och pålitlig städorga nisation kan man samarbeta. Det gör man nu inom Halmstads kommun. Vid byggprojekt, till exempel ombyggnaden av gymnasieskolan Kattegatt, service engagerade för att lokalerna ska få en utformning som möjliggör effektiv städning. Vid upphandling av inredning är det självklart att man väljer produkter, till exempel möbler, som går att städa och som inte försvårar städning i rum met. Vi träffar Karin Jonsson som är arbetsmiljökonsult på Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad. Som största kund till Städservice är hon nöjd med den utveckling som skett. För skolan är det positivt med städning som utförs med proffsiga metoder och av personal med status. Samarbetet löper smidigt från skolans taktpersoner i städfrågor. Alla frågor och synpunkter som rör städning behandlas vid regelbundna möten och inspektioner. Städombuden är bra informerade om vilka uppgifter som ligger inom avtalet med Städservice. De vet också vad som ska utföras som en del av skolpersona lens eget ansvar för ordning och hygien. Karin Jonsson berättar om hur man samarbetsklimat: Att kunna kombinera mottagning av livsmedel med städansvar i mindre förskoleenheter, att lösa problem med nedskräpning och skadegörelse innan de blir för stora, att ha tydliga tillgängliga planer för städprogram allt sådant underlättar skolans verksamhet, säger Karin Jonsson som ser Städservice med Mehzabeen Kamruddin som en partner att räkna med. EN BOK OM STÄDNING: VÅRA RENA SIDOR Det började med att kollegorna på Måltidsservice skrev en bok med sina bästa recept för användning i hemmet. goda sidor heter den. Så varför inte också göra en bok där professionell städper sonal förmedlar goda städkunskaper för hemmabruk? Med Therese Sjödin som redaktör och deltagande från hela personalstyr kan skrev Städservice en charmig bok som presenterar lustfylld städning och en levnadsglad städorganisation. Boken säger en hel del om städning, men den säger mycket mer om hur professionell städning kan vara ett jobb att vara stolt över. Det är det. 20 RENGÖRING & HYGIEN #3.2014