Trevlig läsning! Nummer Nyheter! Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

Transkript

1 Nummer Årgång 12 Pris 49 kr Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nyheter! Senaste blåljusnyheterna på nätet. Landet runt med 70 dagstidningar varje dag! Trevlig läsning! God Jul och ett Gott Nytt 2014

2 När någon drabbas av plötsligt hjärtstopp är det bråttom. En hjärtstartare inom 180 sekunder ökar chansen dramatiskt att rädda liv. Enkla och användarvänliga hjärtstartare för alla Philips HeartStart HS1 Hjärtstartare när den är som enklast. Philips HeartStart FRx Hjärtstartare för tuffa miljöer. Philips HeartStart FR3 Hjärtstartare för proffs. Techmedico är regional distributör åt Laerdal Medical AB i Skåne, Blekinge, Småland, Östergötland och på Gotland. Eget lager och snabba leveranser! Techmedico AB Pirgatan Karlshamn info@techmedico.se

3 Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: ISSN: Adress Pirgatan 2, Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: (vx), E-post: red@s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: Övriga medarbetare i detta nummer Eva-Lotta Andersson, Maria Brynielsson, Louise Edlund, Lena M Fredriksson, Bosse Johnsson och Fredrik Johansson. Formgivning Sven Åsheden Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Västergatan 40, Malmö, Dennis Sandström, , dennis@adviser.se Upplaga: exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration - Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida: Räddningsvärnet Åstol. Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb... NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr... NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun... NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug... NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt... NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec Utan alla frivilliga krafter blir samhället bräckligt Du håller nu i din hand det 72:a numret av tidningen Samverkan 112. Vi vill hela tiden utveckla vårt skrivande, bli bättre och inte fastna i gamla hjulspår. Det är svårt att peka ut ett eller några ämnesområden som våra. Det finns så mycket intressant att skriva om. Under det gångna året har redaktionen fått flera bra tips och artikeluppslag från vår trevliga och intresserade läsekrets. Det senaste kom från ön Åstol som är utan fast landförbindelse vilket kan innebära minst minuters insatstid för räddningstjänst och ambulans som kommer från Tjörn med färjan Hakefjord. Tiden förlängs ibland ytterligare på grund av dåliga och svåra väderleksförhållanden. Det finns en landningsplats för helikopter på södra sidan av ön, men helikoptertransporter är dock ganska sällsynta. Helikoptern har ett stort upptagningsområde, hela Västra Götaland, och är ofta på annat håll, när någon har blivit allvarligt sjuk eller skadad på ön. Ibland är lusten, modet och nyfikenheten, hos oss människor större än rädslan för att misslyckas. Med just den egenskapen som grund har Åstols ideellt arbetande Räddningsvärn och RR-grupp gjort ett fantastiskt arbete för den lilla öns invånare och besökare. Läs reportaget på sida 12. Utan alla våra frivilliga krafter blir samhället bräckligt. Och tron på att det offentliga ska göra allt och klara allt fungerar inte i vår komplicerade värld. Alla frivilliga insatser är guld värda! er för Ambulans- och Räddningstjänst Socialstyrelsens preliminära siffrorna för år 2012 visar att det inträffade 522 fall av akut hjärtinfarkt per män och 344 fall per kvinnor i åldrarna 20 år och över. Varje år dör nästan personer som är folkbokförda i Sverige på grund av olyckor. Samtidigt blir ca inlagda på sjukhus och ca behöver uppsöka en akutmottagning. Det totala antalet döda till följd av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren men dödligheten varierar mellan olika olyckstyper. Dödligheten i t.ex. fallolyckor ökar medan trafikdödligheten minskar. Det är fler män än kvinnor som omkommer av skador till följd av olyckor, även äldre personer är överrepresenterade. Läs: Tid från 112-samtal till första resurs är på plats. Sidorna Nu lägger vi snart 2013 till handlingarna och laddar batterierna för Ett jättestort tack till alla er läsare, annonsörer, journalister, fotografer, annonssäljare och alla ni andra som har varit delaktiga i ett underbart samarbete under Avslutningsvis önskar jag er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt 2014! Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se SAMVERKAN 112 NR

4 SAMVERKAN Innehåll 12 Smarta "fraktare" på Åstol 44 Polisens favoritbil 46 Specialinrett intensivvårdsrum en kortas i Dalsland Landet runt - aktuella notiser Landet runt - aktuell notis Akutsnitt räddade benet Smarta "fraktare" för IVPA på Åstol 16 Vårdstiftelsen mottogs med kramar Anhörig överklagar friandet av föraren en kortas i Dalsland Tid till att första resurs är på plats Räddningstjänsten har kortare responstid - Västra Götaland med flera - Västmanland med flera - Norrland Alarm Ambulansförbundet Sveriges modernaste brandbil i Landskrona Den äldre patienten - en utmaning Volvo XC70 AWD är polisens favoritbil Ett specialinrett intensivvårdsrum Anmälan - brott enligt arbetstidslagen 4 SAMVERKAN 112 NR

5 Arkivfoto: John Thorner Allvarliga brister hos ambulanssjukvården i Östergötland IVO -Inspektionen för vård och omsorg riktar hård kritik mot ambulanssjukvården i Östergötland. Både företagen Falck ambulans AB i södra länsdelen och Ambulanssjukvården i Östergötland AB (Sirius. Reds. anm.) verksam i norra länsdelen har flera brister i sina verksamheter konstaterar IVO i en rapport. Det är efter flera fall av Lex Maria anmälningar under 2012 där allvarliga brister i länets ambulanssjukvård uppdagades beslutade Socialstyrelsen, som då hade ansvaret för tillsynverksamheten, att granska ambulanssjukvården i Östergötland. I mitten av juni i år tog det nystartade myndigheten IVO Inspektionen för vård och omsorg över tillsynsärendena. Resultatet av granskningen som presenteras nu visar på flera allvarliga brister hos både företagen. Läkemedelshanteringen är en av de punkterna. Det ska skötas av läkare eller sjuksköterska, men vid olika tillfällen har icke legitimerade personal i ambulanserna hanterat mediciner med risk för allvarliga konsekvenser för patienterna. Samtidigt konstaterar IVO att den höga arbetsbelastningen på personalen gör att de inte hinner skriva patientjournaler innan de skickas på nya larm. Enligt IVO är risken stor att uppgifter av betydelse för patienter glöms bort. Enligt lag ska företag som bedriver ambulansverksamhet anmäla det till IVO, men ingen av de två företagen har gjort det. Nu kräver myndigheten att båda företagen kommer in med anmälan snarast. Senast i mitten av februari ska företagen redovisa vilka åtgärder de har vidtagit för att få bukt med bristerna annars riskerar de vite. Text: SR, P4 Östergötland

6 Rejza är Sveriges andra sjöräddningshund Landet runt - för sjö- och flygräddningsinsatser Schäfertiken Rejza är Sveriges nya certifierade sjöräddningshund. Den 30 november klarade hon och husse Hasse Stierna de hårda proven för certifiering. Jag är jättenöjd. Vi har tränat mycket och Rejza har också mognat sedan förra året, säger Hasse Stierna och berättar att Rejza jobbade bra och balanserat under hela testdagen. Redan förra hösten var Hasse och Rejza nära en certifiering. Domarna imponerades redan då av Rejzas driv och entusiasm, men den gången var det bara schäfertiken Orka och Anette Stierna som blev godkända. Under årets provtillfälle arbetade Rejza från fören på en sjöräddningsbåt. Uppgiften är att lokalisera försvunna personer med hjälp av luktsinnet. Ett delprov sker i fullständigt mörker. På 400 meters håll och på 20 minuter hittade Rejza två personer på en ö. Det första delprovet skedde i dagsljus. På en timme lokaliserade Rejza tre personer på tre olika öar. Inom kort blir det klart vid vilken SSRS-station landets nya sjöräddningshund och förare ska stationeras. MSB har stått för finansieringen av utbildningen Nu ska jag utbilda mig till besättningsman och så ska vi självklart fortsätta träna, säger Hasse Stierna. Rejza är fyra år gammal och sedan tidigare utbildad räddningshund. Räddningshundar söker efter människor i exempelvis rasmassor. Att Rejza är Sveriges andra sjöräddningshund är resultatet av ett samarbete mellan Sjöfartsverket, Svenska Brukshundklubben och Sjöräddningssällskapet. Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjöräddningen i Sverige och har varit kravställare. Svenska Brukshundklubben har ansvarat för utbildningen i samarbete med Sjöräddningssällskapet, där Orka och hennes förare nu ingår i besättningen på Dalarös sjöräddningsstation. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har stått för finansieringen av utbildningen. Sjöfartsverkets målsättning är att det i framtiden ska finnas certifierade hundar för sjö- och flygräddningsinsatser på strategiskt valda platser i landet. Text: Sjöfartsverket Vi har tränat mycket och Rejza har också mognat sedan förra året, berättar husse Hasse Stierna. Foto: Stefan Jerrevång Orka blev Sveriges första sjöräddningshund Foto: Stefan Jerrevång Sverige fick sin första officiella sjöräddningshund i slutet av november Då klarade schäfertiken Orka de högt ställda kraven under ett tufft slutprov i Stockholms skärgård. Registrerar sina hundar i Tyskland Från och med årsskiftet kommer Försvarsmaktens avelsstation att registrera sina hundar i Welt Union Schäfer Verein, WUSV, som är den internationella Schäferhundklubben. Skälet till det är att Svenska Kennelklubben, Försvarsmakten och Polisen inte kunnat komma överens om känd mental status kopplat till våra gemensamma Lämplighetstester (L-test). Framförallt kräver Kennelklubben att alla avelsdjur ska genomgå ett så kallat MH-test (Mentalbeskrivning Hund), en test som alla brukshundar måste genomföra för att få användas i avel enligt Kennelklubbens regler. Eftersom alla hundar från Försvarsmaktens avelsprogram genomgår en betydligt mer omfattande test menar Försvarsmakten och polisen att ytterligare en test är onödigt samtidigt som det medför oacceptabelt höga merkostnader. Försvarsmakten och polisen har samtidigt kunnat konstatera att omkring 1/3 av alla schäferparningar i Sverige genomförs med avelsdjur där en av föräldrarna saknar ett MH eftersom parningen skett utomlands genom så kallade livmodersimporter. Försvarsmakten och polisen föder tillsammans upp schäferhundar med målet att producera funktionella militära och polisiära patrullhundar. Från och med år 2014 kommer nu alla schäfervalpar från Försvarsmaktens avelsprogram att få en tysk stamtavla men med både svensk- och tysk text. Sverige är inte unika med att registrera schäferhundar i WUSV, andra länder såsom Österrike, Spanien och Ungern tilllämpar också möjligheten att ha sina schäferhundar registrerade hos WUSV. I och med att hundarna från Försvarsmaktens avelsprogram fortsättningsvis blir stambokförda med ett äkthets certifikat från den tyska schäferhundklubben och WUSV, är Försvarsmaktens uppfödda schäfrar att betrakta som rasrena och eventuella avelsdjur från Försvarsmaktens avelsprogram kommer då att vara accepterade att användas som avelsdjur i de länder som är anslutna till WUSV. Schäferhundar registrerade i WUSV, kommer att ha tillstånd att tävla i de länder som är anslutna till WUSV. Svenska Kennelklubben och dess underorganisationer, avgör om Försvarsmaktens hundar med WUSV stamtavla får tävla i Sverige eller inte, detta kan och får inte Försvarsmakten avgöra. Försvarsmaktens huvudsakliga anledning till att i dagsläget registrera uppfödda hundar i WUSV, är att säkerställa hundarnas äkthet, samt kvalitetssäkra spårbarheten i avelsarbetet genom ett internationellt schäferregister som är kontrollerat av den tyska schäferhundklubben och WUSV. 6 SAMVERKAN 112 NR

7 SALSA i Linköping och Norrköping Två personal på varje heltidsstation är i ständig beredskap När någon drabbas av hjärtstopp är tiden knapp för att kunna rädda liv. Därför ska nu räddningstjänsten hjälpa ambulanssjukvården när det kommer ett larm om hjärtstopp. Flera av räddningstjänstens bilar har utrustats med hjärtstartare. Man räknar med att man ska få en ökad överlevnad just vid hjärtstopp. Överlevnaden nu är mindre än en person på tjugo som överlever ett hjärtstopp och man vet att om man kan komma tidigare, till exempel komma in med en hjärtstartare inom tre minuter så är överlevnaden över 70 procent. Så det finns en väldigt stor potential, säger Jan Pettersson, koordinator på räddningstjänsten i Östra Götaland. Varje år drabbas omkring personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Bara fem procent överlever. Vid hjärtstopp slutar hjärtats pumpförmåga att fungera och hjärnan får inget syre. Räddning måste sättas igång inom några minuter för att den drabbade ska överleva. Hjärtstartare i två bilar Därför har räddningstjänsten nu på landstingets förfrågan utrustat två bilar på varje heltidsstation i Linköping och Norrköping med hjärtstartare. Två brandmän på varje station kommer vara i beredskap under varje arbetspass. John Johansson är en av dem. Vi kan ju verkligen göra skillnad. I många fall är det en väntetid på ambulansen om det ligger fel geografiskt. Med den här stationen på Kvillinge är vi mycket närmre att nå en del invånare. Flera deltidsstationer i länet har redan sedan tidigare hjärtstartarutrustning. Nu är det alltså de fyra heltidsstationerna i Linköping och Norrköping som från och med måndag ska stå i beredskap. När någon ringer 112 på grund av ett hjärtstopp kommer både ambulans och räddningstjänst att larmas. Kommer brandmännen fram först kan de påbörja räddning i väntan på ambulansen. Men man får inte fler brandmän för de nya arbetsuppgifterna, utan det är två av de ordinarie sex personerna på varje station som ska kunna rycka ut. Utryckningsbilen med hjärtstartare Det kan dra resurser från andra larm, men koordinator Jan Pettersson tror att det kommer gå bra ändå. Det kan kollidera, men vi har bedömt att vi klara av det här. Vi har valt en flexibel lösning där två personer åker ut, och de kan när som helst avbryta uppdraget i samråd med ambulansen. Och man kan åka direkt från ett larm till nästa larm. Text och foto: SR, P4 Östergötland Tjörns kommun kan stå utan IVPA-larm vid årskiftet, alltså den hjälp som räddningstjänsten utför i väntan på ambulans i ett akut läge. Anledningen är oenighet om kostnader i avtalet. IVPA är ju i väntan på ambulans. Det är vid prioett larm. Vid hjärtstopp eller något annat som är livshotande. Tittar man på ett vanligt larm som är hjärtstopp, så är det avgörande att man kan vara på plats så fort som Oenighet om kostnader Ambulansen har sagt upp avtalet möjligt, säger räddningschefen på Tjörn, Carl-Ian Bissmark. På Tjörn har man en ambulans stationerad. Men när den upptagen kan det ta lång tid för ambulansen att komma till platsen. Då kan räddningstjänsten hjälpa till med bland annat hjärt-och lung räddning eller bärhjälp. Men det har räddningstjänsten på Tjörn tagit betalt för, till skillnad från andra kommuner. Vi är ju betalade av kommunala skattepengar här på Tjörn. Och de skattepengarna ska ju gå till räddningstjänst. Ambulanssjukvården är ju finansierad av landstinget, och där betalar man landstingsskatt, säger Bissmark. Det råder alltså olika meningar om vem som ska bekosta IVPA-larmet. Ambulansen i Kungälv som ansvarar för Tjörns kommun, har nu sagt upp avtalet. Men på grund av uppsägningstiden så kommer det löpa fram till årsskiftet. Man vill helt enkelt att Tjörn ska rätta sig i ledet, och betala som övriga kommuner. Men även om Carl- Ian Bissmark inte håller med om att räddningstjänsten borde stå för kostnaden så utgår han ifrån att ett nytt avtal kommer vara på plats vid årskskiftet. Att vi ska ha ett avtal mellan oss, det är för mig otroligt viktigt, säger Carl- Ian Bissmark. Text: Adam Samara SR, P4, Göteborg SAMVERKAN 112 NR

8 Kannibaldrogen skrämmer ambulanspersonal Ambulansen i Piteå tar allt oftare hand om unga personer, som tagit den så kallade "kannibaldrogen". Och personalen mår dåligt, eftersom den här typen av drog ofta leder till aggressivitet hos missbrukaren. Vi riskerar att utsättas för våld nästan varje helg, berättar en ambulanssjuksköterska som vill vara anonym, på grund av hot från flera påverkade patienter. Det är de senaste tre åren som "kannibaldrogen" gjort sitt intåg i länet. Patienterna är oberäkneliga och kan från den ena sekunden till den andra bli hotfulla och aggressiva. MDPV, nätdrogen som också kalllas badsalt eller kannibaldrogen, blir allt vanligare i Sverige och nu har den alltså drogen även blivit ett återkommande problem i Norrbotten. Men det är inte bara ambulanspersonal i Piteå som berättar om rädslan då de utsätts för hot och våld av unga personer påverkade av kannibaldrogen. På flera håll i landet anlitar sjukvården vakter för att kunna hantera knarkarna och även polisen vittnar om rädsla för den nya drogen som tycks kunna ge extremt aggressiva symptom hos användarna. "Man blir som ett jävla monster", sa missbrukaren Joakim i TV:s Efterlyst för en tid sedan, Aftonbladet skrev om Erik som stoppade en buss på motorvägen och blev överkörd då han var påverkad. Och vem har glömt den bisarra nyheten om amerikanen som gav sig på en sovande uteliggare och åt på hans ansikte under ruset av just kannibaldrogen. I Piteå funderar personalen hur de ska våga vårda vissa patienter i framtiden om utvecklingen fortsätter. Text: Erica Larsson, SR, P4 Norrbotten Polisprogrammet komm från Polishögskolan i So Rikspolischefen har fattat beslut om att förlägga polisprogrammet som en uppdragsutbildning vid Södertörns högskola. Rikspolisstyrelsen fick i december 2012 ett regeringsuppdrag att utveckla grundutbildningen till polis genom att bland annat förlägga polisprogrammet vid en högskola i eller nära Stockholmsregionen. Polishögskolan har berett ärendet. Förutom Södertörns högskola har även Mälardalens högskola och Uppsala universitet deltagit i processen. Alla tre högskolor som har varit med i processen har goda förutsättningar att bedriva polisprogrammet. Vi har valt Södertörns högskola eftersom de har presenterat den bästa helhetslösningen för polisprogrammet och kan därigenom skapa mest mervärde till Påkörd ambulans som knuffades in i framförvarande fordon Lärdomar efter seriekrocken på Tranarpsbron Foto: Räddningstjänsten Ängelholm MSB har utrett seriekrocken på Tranarpsbron i nordvästra Skåne den 15 januari 2013 där cirka 80 fordon var inblandade. Utredningen visar att flera lärdomar kan göras från hanteringen av olyckan för att förbättra förutsättningarna att hantera en liknande olycka i framtiden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utrett den stora seriekrocken på Tranarpsbron i nordvästra Skåne den 15 januari i år där cirka 80 fordon var inblandade. En person omkom och cirka 40 personer skadades vid olyckan. Det här var en av de största trafikolyckorna som skett i Sverige och räddningsinsatsen pågick i cirka fem timmar. Därför har det varit viktigt att utreda hanteringen av olyckan för att kunna dra lärdomar inför framtiden, säger Marianne Stålheim från MSB. Utredningarna har nu resulterat i fyra olika rapporter; en olycksundersökning för nationellt lärande, en intervjuundersökning med drabbade, samt två lokala olycksutredningar från Åstorps- och Klippans kommuner och Helsingborgsoch Ängelholms kommuner. MSB:s utredningsfokus ligger på räddningsinsatsen och har identifierat ett antal lärdomar. I huvudsak rör det sig om tre områden; Samverkan och ledning mellan ambulans, räddningstjänst och polis, brons geografiska svårigheter för insatsen samt hur Rakel har använts, säger Marianne Stålheim. De lokala utredningarna har dragit slutsatser om ledning, arbetsmiljö och kommunikation. Det är också unikt att få möjlighet att kunna intervjua så många drabbade om hur de uppfattade insatsen. Förbättringsåtgärder som kan göras av lärdomarna: Ledning och samverkan mellan räddningstjänst, polis och ambulans kan utvecklas och göras bättre genom regelbundna ledningsmöten, en gemensam ledningsplats och en tydlig och väl uttalad skadeplatsorganisation. Arbetsmiljön för insatspersonalen kan förbättras genom att kontinuerliga riskbedömningar genomförs och kommuniceras till samverkande organisationer. Användningen av mobil klipputrustning fungerade bra och bör användas vid liknande händelser. Inom området samverkan är Rakel ett viktigt verktyg att använda för att få en gemensam lägesrapportering och samband mellan och inom organisationer. Det är därför viktigt att ha en genomarbetad sambandsplanering med ingående organisationer. Den annorlunda skadeplatsen med helt separerade vägbanor skapar problem med bland annat förflyttning av personal och utrustning och vid en eventuell evakuering. Detta kan avhjälpas genom att övergångar/förbindelser skapas mellan vägbanorna. Insatsplaner kan vara ett bra stöd inför kommande insatser. Källa: MSB 8 SAMVERKAN 112 NR

9 er att avvecklas lna polisen, säger Doris Högne Rydheim, rektor vid Polishögskolan. Motiveringen till att förlägga utbildningen vid en högskola är att utbildningen vinner på att integreras i en akademisk miljö med närhet till forskning och andra vetenskapliga discipliner. Goda erfarenheter finns från de polisprogram som bedrivs vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet. Södertörns högskola ansvarar för ämneslärare där bland annat kriminologi, juridik, beteendevetenskap och akutsjukvård ingår i polisutbildningen. När det gäller polislärare kommer Polisen att medverka i rekryteringen till Södertörns högskola på samma sätt som idag görs för polisutbildningen vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet. Nu ska vi diskutera med Södertörns högskola om hur processen för uppstart av polisprogrammet ska ske. Vi har idag 650 studenter i Solna och övergången kommer att ske successivt för att säkerställa att Södertörns högskola får goda förutsättningar för att bedriva utbildningen. Målsättningen är att den första omgången polisstudenter startar våren 2015, avslutar Doris Högne Rydheim, rektor vid Polishögskolan. VI SES I TYLÖSAND september Farväl Ambulans-Jonas Många i den äldre skaran av ambulanspersonal i Växjö kommer aldrig att glömma Bernt Jonasson alias Ambulans-Jonas. Undertecknad är en av dem. Och Östers IF sörjer en av klubbens största supportrar genom tiderna. Joffe, som han kallades på ambulansstationen kunde välja orden, han träffade med sin slagfärdighet oftast rätt, och han gav ambulansvardagen en guldkant. Det finns en uppsjö av roliga minnen som poppar upp i huvudet då jag tänker tillbaka på ambulansåren tillsammans med Joffe. Hans annorlunda livsinställning och härliga humör, vanligtvis glad men ibland arg och irriterad, kommer aldrig att glömmas bort. Det blev ofta bordtennisspel om penningar eller penningars värde på stationen. Joffe var en duktig bordtennisspelare med svårt skruvade servrar. Favoriten var när Joffe bytte ut sitt bordtennisrack mot sin högra vita trätoffel och erbjöd oss noviser i handikapp. Han snackade hela tiden och drog munnen och näsan åt olika håll, allt för att störa sin motståndares koncentration, och vips så hade han vunnit matchen och blivit fem eller tio kronor rikare. Ambulans-Jonas avled den 25 oktober i Växjö 83 år gammal efter ett sällsynt intensivt, spektrakulärt och välfyllt liv. Sven Åsheden Foto: Växjö-ambulansens fotoarkiv klädsystem för de tuffaste utmaningarna Vårt jobb är att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer genom unika, behovsanpassade klädsystem. Syna din egen beredskap testa din verklighet i Taiga Climate Lab. Annebergsvägen Varberg Telefon TAI_Samverkan112_190x55.indd SAMVERKAN 112 NR

10 Ambulanssjukvård Akutsnitt räddade benet På väg från Väsby till Karlskrona krampade benet så pass att Linus Westerlund tvingades gira in på en parkeringsficka och slänga sig ur bilen. 25 minuter senare låg han skrikandes på marken när ambulansen kom. Text: Bosse Johnsson Foto: Staffan Lindbom Foto: Privat Normalt muskeltryck är 2 10 mm Hg. När perfusionstrycket är 40 mm Hg görs fasciotomi, som normaliserar trycket. Det var många traumatiska dagar. Det värsta var när läkaren sa att benet var på väg att dö, säger den 27-årige hockeyspelaren, när han fördes från Västervik till Karlskrona för att sy igen sitt akutsnittade lår. Den 4 november, var Karlskrona-bördige Linus Westerlund, sedan säsongen 2011/2012 forward i Väsby IK, tillsammans med hustrun Elin, deras lilla dotter och brodern Jonas på väg hem för att träffa släkten i Karlskrona. Någonstans mellan Västervik och Oskarshamn, utmed E22, kände Linus hur hans vänstra lår låste sig. Ingen vanlig kramp Jag kände direkt att det inte var någon vanlig kramp, säger Linus, som fick, som han uttrycker det, slänga sig in i en parkeringsficka och sen lika snabbt slänga sig ur bilen. Smärtan blev bara värre och värre. Till slut var jag knappt kontaktbar, bara skrek att de skulle ringa ambulans. När den kom 25 minuter senare låg jag på marken, i ösregnet. Akutsnitt Läkarna kom ganska snabbt fram till att 10 SAMVERKAN 112 NR

11 F FAKTA Compartment syndrome Musklerna i armarna och benen omges av hinnor eller ben som bildar muskelfack. I facken finns förutom muskler också blodkärl och nerver. Om muskeln svullnar, på grund av till exempel en skada, kan den bli så stor att det blir för trångt i muskelfacket. Då kan muskeln, blodkärlen eller nerverna skadas. Det kallas kompartmentsyndrom. Det finns två typer av kompartmentsyndrom: akut och kroniskt. Akut kompartmentsyndrom innebär att en muskel svullnat på grund av en skada eller när man är gipsad. Det gör mycket ont både vid vila och vid ansträngning. Man kan även tappa känseln och få svårt att röra den skadade kroppsdelen. Misstänker man kompartmentsyndrom efter en skada eller efter gipsning ska man söka vård direkt. Vid akut kompartmentsyndrom krävs operation så fort som möjligt för att muskler och nerver inte ska bli skadade. Källa: 1177 Vårdguiden Jag har tänkt varva ned ett tag i och med att Elin (friidrottare, tidigare i KA 2 IF) vill satsa mot EM och VM. Jag ville spela matcher med min bror, därför gick jag till Bele Barkarby från Väsby en vecka innan den här matchen, den 30:e oktober. akut snitta upp låret, allt för att rädda benet och ett fortsatt normalt liv. Det blev ett snitt på ungefär 30 centimeter. Som jag har fått det förklarat för mig höll benet på att explodera inifrån, muskeln fick inget syre och skulle ha dött om den inte fått mer plats. Därför tvingades de snitta upp både låret och muskelkapseln. Tankarna hann vandra. Mycket. På hockeyn På livet Familjen Jag började lipa direkt, såg mitt liv passera. Ishockeyn har alltid varit en stor del av mitt liv och nu känns det som det är slutspelat för mig. Skulle jag vilja fortsätta måste jag göra en plastikoperation för att ersätta muskelkapseln. Benet kunde dött Men hockeyn var ändå bara en liten del i mina tankar. Om de inte hade snittat upp låret akut hade benets funktion dött. Jag tänkte på min familj, på mina tre barn, att jag inte skulle kunna leva ett normalt liv med dem. Nu har Linus Westerlund fått besked att han, troligen, kommer bli helt återställd, om han sköter sin rehabträning. Han säger att han aldrig hört talas om en liknande skada. Eller utgång. Varvade ner Han tror att smällarna han fick under matchen med division 4-laget Bele Barkarby, dit han valt att gå för att varva ned, var orsak till muskelkramperna. Tickande bomb En tackling mot låret följdes upp av ett slag. Jag trodde det var en lättare lårkaka, så jag lindade det bara hårt och spelade vidare. Dan efter, på läkarstationen i Väsby, trodde de också att det var en lårkaka. Det visade sig att det var en tickande bomb. Det, låsningen, kunde ha hänt närsomhelst, sa läkarna i Västervik, och det är inget som den första läkaren hade kunnat förutse heller. Efter någon dag gick färden med sjuktransport till Blekingesjukhuset i Karlskrona. Där syddes det långa snittet ihop, som under en och en halv vecka hölls ihop av märlor och silikon. Det gjorde fortfarande grymt ont, fick morfintabletter och några andra piller som skulleförhindra muskeln från att dra ihop sig. Efter det att han fått benet ihopsytt i Karlskrona kunde han öka på rörligheten. Jag är så tacksam över att min fru och min bror, av en slump, var med på resan hem. Utan dem hade benet varit dött. Nu får jag en chans till ett normalt liv. SAMVERKAN 112 NR

12 Räddningstjänst Smarta "fraktare" för IVPA-insatser på ÅSTOL Text: Sven Åsheden Foto: Räddningsvärnet Åstol På den lilla ön Åstol, ett kulturlandskap i Bohuslän, är man måna om varandra. Det finns ett otroligt engagemang bland öns cirka 200 åretruntboende. Bebyggelsen ligger tätt på den kala klippön (14,8 hektar) och skolgården är en av få allmänna platser på ön där ankommande räddningsfordon kan vända. På Åstol finns i dag runt tvåhundra bostadshus. Knappt hälften av dem är bebodda året runt, resten ägs av sommargäster. Hela den tätbebyggda miljön är unik, även om vissa hus har byggts om och byggts till. Öns nyaste hus byggdes Det var ett monteringsfärdigt hus som flögs ut till ön med helikopter. Åstol är utan fast landförbindelse vilket kan innebära minst minuters insatstid för räddningstjänst och ambulans som kommer från Tjörn med färjan Hakefjord. Åstol betjänas av Räddningstjänst Tjörn. Tiden förlängs ibland ytterligare på grund av dåliga och svåra väderleksförhållanden. Det finns en landningsplats för helikopter på södra sidan av ön, men helikoptertransporter är dock ganska sällsynta. Helikoptern har ett stort upptagningsområde, hela Västra Götaland, och är ofta på annat håll, när någon har blivit allvarligt sjuk eller skadad på Åstol berättar Olle Myrberg som är depåchef för Räddningsvärnet på Åstol. Att agera vid olyckor eller andra händelser är en självklarhet för invånare och näringsidkare på Åstol. Därför har öns Räddningsvärn med sin frivilliga jour ett stort engagemang och 12 SAMVERKAN 112 NR

13 Tjörn Åstol Det finns en helikopterlandningsplats på södra sidan av ön, men helikoptertransporter är dock ganska sällsynta. Ambulanshelikoptern har ett stort upptagningsområde, hela Västra Götaland, och är ofta upptagen på annat håll, när någon har blivit allvarligt sjuk eller skadad på Åstol. >> ansvar att vid dessa tillfällen hjälpa, samordna och samverka vid insatsen. Tillhör Räddningstjänst Tjörn Räddningschefen på Tjörn, Carl-Ian Bissmark, berättar att när han började som räddningschef kom Olle Myrberg från Åstol upp och knackade på hans dörr. Olle hade hittat en begagnad bagagevagn på en flygplats som han ville köpa och bygga om till Assistansvagn. Räddningschefen tyckte att inköpet lät lite märkligt men Olle Myrberg fick fria händer att både köpa och bygga om bagagevagnen. Nu har Åstol både en brand- och en sjuktransportvagn som man kopplar till Räddningsvärnets egen specialbyggda fyrhjuling. Räddningsvärn Räddningsvärn skiljer sig på många väsentliga områden från både deltids- och heltidsbrandmän. Personer som ingår i Räddningsvärnen har ingen lön utan består endast av frivilliga krafter. Ersättning utgår endast för den tid som uppdraget pågår. Till skillnad från både hel- och deltid har de inte befogenheter att rök-dyka, alltså att utrustade med lufttuber och andningsmask tränga in i rökfyllda utrymmen. Det finns inte heller några formella utbildningskrav för dem som ingår i ett Räddningsvärn. Vi får larm via personsökare och SMS. När ett larm kommer så tar det inte många minuter innan någon eller några av öns brandmän eller RR-personal (Resurs Räddning) står utanför brandstationens dörr, beredd att hjälpa till, berättar Olle Myrberg. SAMVERKAN 112 NR

14 >> Dagens ambulanser är för stora och färjan är för liten Färjan som trafikerar öarna Åstol och Dyrön är idag för liten. Många av regionens MB Sprinter ambulanser får helt enkelt inte plats ombord. Det är bara Tjörnambulansen, av typ MB Vito, som får plats på färjans däck. Vi är således i behov av, att färjan byts ut eller byggs om, för att kunna ta emot dagens ambulanser på Åstol, säger Olle Myrberg. Resurs Räddning (RR) Olle Myrberg berättar vidare. Vårt arbetssätt skiljer sig nog ganska märkbart, från övriga delar av Sverige. Vi har engagerat både läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och hemtjänstpersonal som bor på ön, i en kompletterande grupp, kallad Resurs Räddning (RR). Gruppen sorterar numera under Räddningsvärnet Åstol, som i sin tur lyder under Räddningstjänsten Tjörn. Personalsammansättningen av kvinnor, män, åretruntboende och fritidsboende inom styrkorna ges stort spelrum, något som möjliggör anpassningar till uppdragens förutsättningar. Jag är räddningsledare innan högre befäl anländer, och tar de beslut som behövs. Även öns räddningsfordon skiljer sig från mängden. Våra speciella behov har tvingat fram helt nya konstruktioner och byggnationer. Och flera av dessa har kommit andra kommuner till nytta avslutar Olle Myrberg. Åstols Räddningsvärn och RR-grupp gör ett ideellt arbete för att de vet att de behövs och för att de ser vad det betyder för öns invånare och besökare. Utan alla våra frivilliga krafter blir samhället bräckligt. Och tron på att det offentliga ska göra allt och klara allt fungerar inte i vår komplicerade värld. Alla frivilliga insatser är guld värda! När ambulansen inte får plats på färjan transporteras patient, personal och utrustning från och till fastlandet med hjälp av den egenhändigt byggda assistansvagnen. ION INOVA T4R LINZ6 LIBERTY LFL Whelen varningsljus från Ferno Norden innebär all d högsta kvalitet och bästa prestandan. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär LED) och all d med 5 års garan på elektroniken. INOVA T4R är vår nya laddningsbara LED handlampa med överlägsna egenskaper. VERTEX TEL: MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: 14 SAMVERKAN 112 NR

15 På Räddningsvärnets egen specialbyggda fyrhjuling finns all kringutrustning som t ex defibrillator. Assistansvagnen fungerar som en bra "arbetsplattform" Svenskt Smide för Brand- och Brotts- Bekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen. Kontakt: Tel: E-post: tools@gransfors.com SAMVERKAN 112 NR

16 Ambulanssjukvård Text och foto: Maria Brynielsson Vårdstiftelsen bidrog med en ventilator för kr Idén till Stiftelsen för vård och omsorg i Borgholms kommun, det som kallas Vårdstiftelsen, kom från Sven Lewin. Han flyttade till Sjöstorp på nordligaste Öland och såg att det behövdes mer resurser till vård och omsorg i kommunen. Han uppmanade ölänningarna till att skänka pengar och det är många som gjort detta under alla år. När ambulanspersonalen i Borgholm besöktes av representanter från Vårdstiftelsen mottogs de med kramar. Under alla år tror jag vi har fått utrustning för närmre en miljon kronor, tack vare alla bidrag har vi kunnat investera i saker vi aldrig hade kunnat skaffa annars, sa Peter Rundberg, stationsansvarig. Mekanisk ventilator Den senaste investeringen hamnade på kronor och där ses bland annat en Peter Rundberg, stationsansvarig, Elsa-Mia Grahn, Vårdstiftelsen, Ing-Mari Samuelsson, sekreterare Vårdstiftelsen och Ove Karlstrlöm, ambulansöverläkare. Vårdstiftelsen mottogs med kramar mekanisk ventilator som lätt kan tas med in i hemmet om det behövs. Vi är de första i Kalmar län som har detta och det är en stor tillgång för oss, sa Ove Karlström, ambulansöverläkare. Under besöket vid ambulansen visade personalen vad de fått genom Vårdstiftelsen under åren, alltifrån laddningsbar sug till ventilator som används vid hjärtstopp. Pengarna kommer mestadels in via begravningar men det finns även de som överför pengar varje månad. De insamlade pengarna har hjälpt många. Vi påbörjar behandlingen redan i ambulansen och sedan fortsätter kedjan på lasarettet, berättar Peter Rundberg. Utveckling går framåt hela tiden och vad som väntar framöver återstår att se, varje krona som kommer in går direkt till något inom äldrevård, föreningar, sjukvård eller räddningstjänst. 4-hjulsdrift Gott Nytt År! till Jokkmokk Hämtas av Patrik Jonsson och Mikael Stenman Tel: SAMVERKAN 112 NR

17 Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet Den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård. Din partner i yrkeslivet. Läs mer på: under Min profession/yrke och Vård A-Ö/Ambulanssjukvård Trygghet - Ekonomi - Kvalitet För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård. Läs mer på: Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, Sandviken Tel: SAMVERKAN 112 NR

18 Rättegång Foto: Jonatan Svedgård / DT Anhörig överklagar friandet av brandbilsföraren Text: Sven Åsheden Källa: Falu Tingsrätt Den 12 juli 2012 tjänstgjorde de fem som deltidsbrandmän i Smedjebacken. De kallades av den anledningen in till tjänstgöring efter ett larm om en singelolycka där en person voltat med ett fordon. Två räddningsfordon lämnade Smedjebackens räddningsstation. Förmannen satt i det första fordonet. I det andra räddningsfordonet var NN förare, medan TB (omkom) satt som passagerare bredvid honom. CD satt till vänster i baksätet, MH i mitten av baksätet och HL (omkom) till höger i baksätet. NN var en van förare av det aktuella räddningsfordonet och blev därför utan diskussion förare vid denna utryckning. Bakgrund Det nitton ton tunga räddningsfordonet framfördes under utryckning, alltså med blåljus och siren, från Smedjebacken på riksväg 66 söderut. Vädret bjöd på lättare regn och körningen förflöt utan problem. Under färden fick räddningsfordonets personal information om att personen i singelolyckan hade tagit sig ur fordonet och att två räddningsfordon från Skinnskatteberg och tre ambulanser var på väg till olycksplatsen. Färden fortsatte dock under utryckningskörning in på länsväg 624, där räddningsfordonet fick möte med bland annat en cementbil med RF bakom ratten. Vid en dold vänsterkurva mötte räddningsfordonet en lastbil med BM som förare. NN gjorde en undanmanöver till höger, varpå hans fordon kom utanför vägbanans högra kant. Fordonet fick ett kast till vänster och for sedan ned i en djup ravin på vägens vänstra sida, där det krockade med ett träd. Samtliga brandmän i räddningsfordonet skadades, TB och HL så svårt att de avled till följd av de skador de ådragit sig. Hastighetsbegränsningen på länsväg 624 är inledningsvis 70 kilometer i timmen och 50 kilometer i timmen vid den plats där olyckan inträffade. Av utredningen i målet framgår att inget tekniskt fel på räddningsfordonet kan ha föranlett olyckan. Räddningsfordonet var utrustat med videokamera, som var placerad något till höger om mitten vid den nedre delen av fordonets framruta. Hela färden fram till olyckstidpunkten kom därför att dokumenteras på film. Åklagaren har yrkat att NN skall dömas för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död. NN har i händelse av frikännande dom yrkat ersättning för förskjuten sakkunniglön. Domskäl och inställning NN har bestritt ansvar för brott. Han har gått med på att han fört fordonet på angiven plats och tid, att han gjort en undanmanöver, att fordonet hamnat utanför vägbanans hö- 18 SAMVERKAN 112 NR

19 Använd som Nyhet! totalleverantör! Halskrage för vuxen Justerbar i 8 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar Spar Hakstödet pengar fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar Frigör minimalt utrymme tid vid förvaring. En faktura En Halskrage ordersedel för liten vuxen Eget och barn lager Snabba Justerbar i 6 lägen leveranser Enkel att ställa in, endast två knappar Mixad rabatt Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring. Eventa Sjukvård AB Mellangården Upplands Väsby Tel: Eventa Sjukvård AB Mellangården Upplands Väsby Tel: info@eventasjukvard.se gra kant, att det fått ett kast åt vänster och därefter åkt över vägen ned i en ravin på vägens vänstra sida, vilket medfört att TB HL skadats allvarligt och avlidit till följd av skadorna. NN har förnekat att han hållit en med hänsyn till omständigheterna för hög hastighet, att han upptäckt mötande fordon för sent, att han fört fordonet för långt till vänster samt att undanmanövern varit hastig eller föranletts av att han upptäckt mötande fordon för sent. Utredningen Såväl NN (räddningsfordonets förare) som målsägandena MH (brandman) och CD (brandman) har hörts. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med RF (cementbilsföraren) och BM (lastbilsföraren) samt partssakkunnigförhör med Hugo Melander och Sören Wictorsson. På NN:s begäran har partssakkunnigförhör hållits med Johan Granlund. Åklagaren har åberopat den övriga bevisning som framgår av bilaga samt yttranden från Trafikverket. NN har som övrig bevisning åberopat rapport upprättad av Ventura Consulting. Tingsrättens bedömning För vårdslöshet i trafik döms enligt 1 första stycket trafikbrottslagen (1951:649) en vägtrafikant som i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna. Av bestämmelsen framgår bland annat, att till tillämpningsområdet skall hänföras sådana fall där trafikanten gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande. Som exempel på sådana beteenden är förande av bil i uttröttat tillstånd, trafikfarliga omkörningar, brott mot stoppplikt eller körning mot rött ljus. Däremot undantas från det straffbara området sådana förfaranden där trafikanten på grund av tillfällig ouppmärksamhet eller bristande förmåga >> TEL: Se mer av vårt stora sortiment på: RES Q VAC CAREVENT ALS CAREVENT EMT RES-Q-VAC är en av de smidigaste och mest lättanvända handsugarna på marknaden! CAREVENT Pneumatiska handventilatorer med HLR-funktion. Låg vikt och lätthanterade. SMARTBAG engångs O_TWO CPAP engångs SMARTBAG Engångsrevivatorn som ger feedback för att minska risken för aspiration. O_TWO CPAP är 100% engångs i ett paket, och förbrukar endast 8 l/min på 5 cmh2o. O_TWO CPAP ger 45-75% O2 och ett motstånd på 5-20 cmh2o. Fungerar i 18 C till 50 C WATER JEL CELOX FIXO FÖRBAND MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: SAMVERKAN 112 NR

20 >> gjort felbedömning av trafiksituationen. Inte heller rena manövreringsmisstag bör leda till ansvar för vårdslöshet i trafik. För vållande till annans död döms enligt 3 kap 7 brottsbalken den som av oaktsamhet orsakar annans död. Detta skulle kunna betyda att varje avvikelse från det oaktsamma vore oaktsamt, men i straffrättsligt sammanhang är betydelsen något mera inskränkt. Det krävs att oaktsamheten är att beteckna som klandervärd, för att den skall kunna leda till straffrättsligt ansvar (jfr NJA 2004 s 34 m fl). Utryckningskörning Förare av utryckningsfordon behöver enligt 11 kap 10 trafikförordningen (1998:1276) vid brådskande utryckning inte följa de absoluta bestämmelser om färdhastighet som finns. De relativa hastighetsbegränsningarna, innebärande att ett fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver med hänsyn till rådande väg-, sikt- och trafikförhållanden. Men skall alltid följas enligt 3 kap 14 trafikförordningen vid bland annat skarpa kurvor, backkrön och andra ställen där sikten är skymd. Samtidigt skall en med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg hastighet hållas enligt 3 kap 15 trafikförordningen. Åklagaren har utvecklat sina påståenden om brott enligt följande. NN har såsom förare av räddningsfordonet i en vänsterkurva med skymd sikt, dels hållit en hastighet som varit för hög med hänsyn till rådande väg-, sikt- och trafikförhållanden, dels haft en felaktig fordonsplacering genom att fordonet förts för långt till vänster i vägbanan. Dessa två omständigheter har även i viss mån varit relativa sådana, då en för hög hastighet i förhållande till väg-, sikt- och trafikförhållanden kunnat medföra en felaktig fordonsplacering genom kurvan. Samtliga hörda är överens om att räddningsfordonet hållit högre hastighet än den påbjudna och skyltade hastighetsbegränsningen (50 km) på platsen. Hur hög denna hastighet varit finns det dock delade meningar om. NN har uppgivit att han genom kurvan hållit en hastighet om kilometer i timmen. Hugo Melander (sakkunnigt vittne) har, efter analys av filmen från videokameran i räddningsfordonet, bedömt att hastigheten innan kurvan varit omkring 90 kilometer i timmen och att hastigheten när mötande fordon upptäckts varit ungefär 70 kilometer i timmen. Subjektiv bedömning Eftersom videokameran inte varit kalibrerad och detta inte heller kunnat göras efter olyckan, har Hugo Melander dock menat att denna bedömning till viss del är subjektiv och att det finns en viss osäkerhet kring denna. Med anledning av den osäkerhet som råder kring Hugo Melanders uppgifter om räddningsfordonets hastighet, samt då ingen annan utredning med tillräcklig styrka presenterats till motbevisande av NN:s uppgifter om hastigheten, finner tingsrätten inte styrkt att räddningsfordonets hastigheten vid kurvan varit högre än vad NN hävdat, således kilometer i timmen. Tingsrätten har att ta ställning till om denna hastighet varit för hög i förhållande till rådande väg-, sikt- och trafikförhållanden, om räddningsfordonet haft en felaktig fordonsplacering samt om detta inneburit att NN gjort sig skyldig till ett sådant medvetet risktagande som förutsätts för ansvar för vårdslöshet i trafik. I stort sett samma bedömning måste göras beträffande ansvar för vållande till annans död, för att avgöra om en eventuell oaktsamhet varit så stor att den utlöser ansvar för brott. Vad gäller dessa bedömningar så har samtliga hörda varit överens om att olycksvägen är en smal och kurvig väg som saknar mittlinje och vägren samt att kurvan är en dold vänsterkurva, där föraren inte kunnat se vad som väntat på andra sidan. Vägen är knappt 6 meter bred, räddningsfordonet 2,55 meter brett och mötande fordon 2,52 meter brett. Rimlig hastighet NN har uppgivit att hans hastighet legat inom ramen för vad han kände sig bekväm med i förhållande till hans kunskap om hur vägen såg ut med dess backkrön och snäva kurvor. Han har vidare sagt att han uppfattat att den mötande lastbilen körde mitt i vägen och att han själv därför dragit sitt fordon till höger för att skapa utrymme. Han har menat att han hade högst en halvmeter på höger sida genom kurvan och att han höll vänster hjulpar till vänster om mitten. Brandmännen MH och CD har inte haft någon synpunkt på räddningsfordonets hastighet. Båda har även berättat att något sådant inte heller diskuterats av någon annan i räddningsfordonet. De har tillagt, att om de hade uppfattat hastigheten som för hög, så hade de kunnat säga till om detta. MH (som satt i mitten av baksätet) har även sagt att han inte tänkte särskilt på fordonsplaceringen och tyckte att deras fordon höll sin sida, men att förarsätet delvis skymde hans sikt och att han därför har något svårt att göra denna bedömning. Placeringen fel på vägen Sören Wictorsson (sakkunningt vittne) har varit av annan uppfattning och omvittnat att han, efter analys av filmen från videokameran i räddningsfordonet, bedömt att räddningsfordonets hastighet varit för hög i förhållande till den skymda kurva som räddningsfordonet färdats. Enligt honom har detta medfört att räddningsfordonet tvingats skära kurvan och att räddningsfordonets placering på vägen därför varit felaktigt, vilket medfört räddningsfordonets undanmanöver. Han har vidare berättat att hans bedömning av hastigheten bygger på hur filmen visar hur räddningsfordonet nalkas kurvor, backkrön och en mötande lastbil, vilket dock förutsätter att filmen återspeglat en riktig hastighet. Dessutom har han sagt att det på en krokig väg kan upplevas som om hastigheten är högre än vad den egentligen är. BM (lastbilsföraren) har under förundersökningen visserligen sagt att räddningsfordonet kommit över på hans sida. Han har under huvudförhandlingen dock inte kommit ihåg hur det varit med räddningsfordonets läge på vägen. Inte fått order att avbryta Det kan visserligen med visst fog sägas att de allra flesta trafikolyckor mer eller mindre sammanhänger med förarens handlande, men därmed är inte sagt att föraren i så fall behöver ha varit oaktsam på något klandervärt sätt. Ett särskilt ansvar åvilar ju förare av tunga fordon som det NN förde, men granskningen av hans handlande måste med nödvändighet göras i ljuset av att det rörde sig om en utryckningskörning i syfte att kanske rädda människoliv. Han hade inte fått order om att avbryta utryckningskörningen och upplysningen om att föraren i singelolyckan tagit sig ur bilen, kan inte bedömas som tillräcklig för att han på eget bevåg skulle ha avbrutit utryckningskörningen. Dessutom hade han ju upplysts om att så många ambulanser som tre var på väg, vilket rimligen borde ha givit honom farhågor om att olyckan i själva verket var ännu värre och större än som befarats. Det är inte oväsentligt att det mötande fordonet enligt den förevisade filmen låg tämligen långt ut mot mittlinjen, vilket inte var oaktsamt av dess förare men ändå med fog måste ha upplevts som obehagligt av NN. Det skall också has i åtanke att vägen var mycket smal och saknade mittlinje samt att de mötande fordonen båda var rätt breda. Det bör även nämnas att filmen knappast ger en bild av 20 SAMVERKAN 112 NR