Metallupptag i växter odlade i rödfyr- och alunskifferjord.
|
|
- Rebecka Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 - 1 - Metallupptag i växter odlade i rödfyr- och alunskifferjord. Maria Greger, Botaniska institutionen, Stockholms Universitet, Stockholm Syftet Länsstyrelsen i Västra Götalands län har haft för avsikt att låta utföra växtförsök med grödor, som vuxit i jord innehållande rödfyr med syfte att ta reda på om det sker något upptag av elementen uran (U), arsenik (As), molybden (Mo), vanadin (V), kadmium (Cd), barium (Ba) i grödor och jämföra upptaget med det som sker för grödor i naturlig jord i området, i detta fall alunskifferhaltig jord. Orsaken har varit att det visat sig att rödfyr innehåller förhöjda halter av U, As, Mo, V, Cd, Ba. Då förhöjda halter erhållits även i alunskifferjorden har de erhållna data även jämförts med litteraturdata. Dessutom har beräkningar gjorts för att kunna jämföra dagligt intag och gränsvärden för att kunna diskutera riskerna. Eftersom SGU påpekat att halterna av tallium (Tl) och antimon (Sb) kan vara förhöjda i områdets alunskiffer så gjordes även ett tillägg där dessa element analyserades i en av växterna samt i alunskifferjorden. Metodik Sammanfattning av metodik Jord av rödfyr samt alunskiffer, som är den jord som finns i området naturligt, samlades in och användes för odling av råg, sallad och potatis. Innan odling sorterades skärvor, större stenar/grus, pinnar o.d. bort genom handplockning. Odlingen gjordes i krukor i växthus. De ätliga växtdelarna skördades när de var mogna och skickades till analys av U, As, Mo, V, Cd, Ba, Sb och Tl till Analytica AB. Även jorden analyserades på dessa element av samma företag. Provtagningsplatser (se även appendix) a) sjord sjorden insamlades från fastighet Kleva 24:4, Kinne-Kleva, Brattefors i Götene. Jorden samlades in på 3 platser från 30x30cm ytor från 5-30cm djup. Ca 20 liter rödfyrsjord togs från vardera grop och fylldes i plastpåsar. Jorden var mycket skärvig och stenig. Tidigare fanns rödfyrshögar från kalkbränning inom området, vilka planades ut på talet. Området med åkermark på rödfyr uppskattas till ca 5 ha. Mäktigheten på rödfyren vid provtagningsplatsen är enligt uppgift minst 8 meter. Ingen tillförsel av annan jord har skett till området utan marken har bearbetats och såtts i den vittrande rödfyren. Ekologisk odling har skett sedan 10 år tillbaka och man odlar vall. Tidigare odlades korn och råg. Vete och havre går enligt uppgift ej att odla. ph-värdet uppmättes till 6,50. b) jord jorden insamlades från fastighet Kleva 26:2, Per Månsgården i Götene. Jorden samlades in på 3 platser från 100x100cm ytor från 10-40cm djup. Ca 20 liter alunskifferjord togs från vardera grop och fylldes i plastpåsar. Jorden var mycket skärvig och stenig. Vid provtagningstillfället ligger åkern i träda sedan 2 år, är gräsbevuxen och används för bete av köttdjur inom ett ekologiskt lantbruk. ph-värdet uppmättes till 6,55.
2 - 2 - Odling av växter jord och rödfyrsjord skickades till Botaniska institutionen, Stockholms universitet, där odling utfördes. Jordarna hälldes upp i krukor, i vilka potatis (tidigsort Hamlet ), vårråg ( Rogo ) och bladsallad (plock Columbix ), alla från Svalöf Weibulls, planterades resp. såddes Försöket utfördes i tre replikat. Växterna fick sedan stå i växthus tills de ätliga växtdelarna, dvs. salladsbladen, rågaxen samt potatisknölarna, vuxit sig stora resp. mognat. Salladen plockades , rågen skördades och potatisen togs upp Växtdelarna insamlades och sallad och potatis, oskalad, sköljdes i avjonat vatten och rågkärnorna frigjordes från axet. Potatisen behandlades som färskpotatis där skalet var mycket tunt och det mesta försvann vid sköljning. Jordprover togs som generalprov. Växt och jordproverna torkades i värmeskåp 3 dygn vid 45 C. Därefter skickades materialet för analys av U, As, Mo, V, Cd, Ba till Analytica AB. I efterhand erhölls också värden för Sb och Tl för sallad och alunskifferjord. Hos Analytica AB torkades proverna vid 50 C respektive 105 C. De som torkats i 50 C har våtförbränts i HNO 3 :H 2 O 2 (10:1) och därefter analyserats med ICP-AES och ICP-MS. Därefter korrigerades analysvärdet mot den korrekta torrvikten (105 C). Jordproverna hade innan analys siktats genom 2 mm siktduk. Resultat Halter i jord Koncentrationen av de olika elementen i de två olika jordarna kan ses i tabell 1. Avseende V och Mo skiljer de sig och då med att halten är dubbelt så hög i alunskifferjorden jämfört med rödfyrsjorden. En mindre skillnad mellan jordarna avseende As kan ses där halten är något högre i rödfyrs- än i alunskifferjord. I övrigt ligger halterna lika mellan jordarna. Jämför vi halterna med tidigare undersökning av rödfyr och skiffermorän så finner vi att i denna undersökning ligger U, V, Mo något lägre och As och Cd något högre än tidigare (Tabell 1). Jämför vi halterna i jorden med vad vi finner i litteraturen så ligger halterna för alla ämnen, utom Sb, högt eller vid övre gränsen av litteraturvärden. Halter i växter Koncentrationen i växterna skiljer sig åt och är oftast lägst i råg, därefter potatis och högst i sallad. Speciellt har sallad en hög ackumulering av Cd, vilket är känt sedan tidigare. Inga förhöjda halter jämfört med litteraturdata (Tabell 5) kan ses hos råg. I råg finner vi att U, V och As är så lågt att de inte går att analysera. Vidare finner vi följande koncentrationsordning Cd < Ba < Mo Tabell 2 och 3. Denna ordning överensstämmer med litteraturdata i tabell 5. I potatis finner vi förhöjda halter av U (upp till 40x), V (upp till 9x) och Mo (upp till 7x) samt att Cd ligger nära det övre litteraturvärdet (Tabell 2, 3, 5). Lägst koncentration finner vi av As därefter U < V < Cd < Mo < Ba i växter odlade i alunskifferjorden och U < V < Cd < Ba < Mo i potatis från rödfyrsjorden (Tabell 2 och 3). Halten Mo i potatis från rödfyrsjord är dubbelt så hög som den från alunskifferjord. I fallet med Ba är det tvärt om, där är halten i potatis från alunskifferjord 10 x högre än i den från rödfyrsjord. Från litteraturen finner vi följande koncentrationsordning: U < V < Cd = As < Mo < Ba (Tabell 5). Detta betyder att As upptaget är relativt de andra elementen lågt i denna undersökning eftersom halten av detta element är lägre än för de andra (Tabell 2 och 3). I sallad är halterna av V (upp till 3x), Cd (upp till 5x), Mo (upp till 60x), As (upp till 10x) förhöjda i båda jordarna (Tabell 2, 3, 5). Ba är förhöjd enbart i alunskifferjorden, men där är
3 - 3 - den också rejält hög, ca 8 ggr högre när den odlats i alunskifferjord än i rödfyrsjord (Tabell 2 och 3). Av de olika elementen är koncentrationen lägst av U < V < As Cd < Mo = Ba i rödfyrsjord och U < V = As Mo < Cd < Ba i alunskifferjord. Halten Mo är ca 4 x högre i sallad från rödfyrsjord jämfört med sallad från alunskifferjord. Antimon halten i sallad är inte nämnvärt hög (Tabell 2 och 3). Däremot ligger talliumhalten något över det övre litteraturvärdet Tabell 2 och 3). Bariumhalten är högre både i potatis och sallad från alunskifferjord jämfört med rödfyrsjord (Tabell 2 och 3). I alunskifferjorden är Ba halten ca 2x högre än litteraturvärdet, däremot skiljer sig inte Ba värdet mellan de två testade jordarna, vilket betyder att Ba är mer lättillgängligt för växter i alunskifferjorden än i rödfyrsjorden (Tabell 2, 3, 5). Ackumuleringsfaktorer När man jämför halten i växten med halten i jorden och därmed gör en kvot, kallad ackumuleringsfaktorn, så kan man se om någon jord är mer gynnsam för upptaget hos växten genom en hög ackumuleringsfaktor (tabell 6). Här finner vi typexemplet sallad, som har högst ackumuleringsfaktor för Cd, ca 0,5. Vi finner där också att ackumuleringsfaktorn för Ba hos sallad (ca 0,15) som odlats i alunskifferjord är mycket högre än hos den odlad i rödfyrsjorden (0,01). Detta indikerar att bariumhalten är mer tillgänglig i alunskifferjorden än i rödfyrsjorden, troligtvis bunden i jorden i olika former. Förövrigt visar det sig att ackumuleringsfaktorn oftast är högre för U, V, Mo och As för rödfyrsjord än för alunskifferjord. För Sb och Tl kan vi inte räkna ut någon ackumuleringsfaktor då vi inte vet den exakta koncentrationen. Tabell 1. Koncentrationen av de 8 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden, arsenik, antimon, tallium) i alunskifferjord och rödfyrsjord. Litteraturvärden är också inkluderade. Element jord sjord Innehåll i jord 1 Innehåll i alunskifferjord Kinne-Kleva 2 Halter i rödfyr 3 mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Halter i skifferblandad morän 3 U 53,8 58,3 0,10-11,2 0,79-3,70 Ca V , Ba Cd 5,63 4,1 0,01-3, ,9 Mo 66,8 35 0, As ,1-48 3,6-8, Sb < 0,5-0, ,0 Tl < 5-0,2 2, Pais, I., Jones, J, B. Jr The handbook of trace elements. St Lucie Press 2 Data från SGU:s markkemiska databas 3 A. K. Davidsson vägledning vid hantering och användning. PM. Länstyrelsen Västra Götaland
4 - 4 - Tabell 2a. Koncentrationen av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i sallad, potatis och råg odlade i denna alunskifferjord. Även koncentrationen av antimon och tallium i sallad och jord är inkluderad. Värdena visar högsta och lägsta värde för 3 upprepningar. Element U 0,019 0,030 0,142 0,253 < 0,0003 0,0004 V < 0,03 0,059 0,375 0,872 < 0,03 Ba 2,03 3,08 16,0 20,2 0,517 0,672 Cd 0,218 0,264 2,46 3,28 < 0,008 0,0114 Mo 1,58 1,91 0,804 0,942 0,692 0,842 As < 0,1 < 0,4 0,71 < 0,01 Sb - 0,042 0,069 - Tl - 0,161 0,245 - Tabell 2b. Koncentrationen av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i sallad, potatis och råg odlade i alunskifferjord. Även koncentrationen av antimon och tallium i sallad och jord är inkluderad. Värdena visar medelvärden med standardfelet för 3 upprepningar. Element U 0,026 ± 0,004 0,19 ± 0,03 < 0,0004 V 0,059 ± 0,01 0,63 ± 0,14 < 0,03 Ba 2,59 ± 0,31 17,9 ± 1,23 0,61 ± 0,05 Cd 0,24 ± 0,01 2,92 ± 0,24 0,01 ± 0,001 Mo 1,70 ± 0,10 0,87 ± 0,04 0,79 ± 0,05 As < 0,1 0,71 ± 0,10 < 0,01 Sb - 0,058 ± 0,008 - Tl - 0,192 ± 0,027 -
5 - 5 - Tabell 3a. Koncentrationen av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i sallad, potatis och råg odlade i rödfyrsjord. Värdena visar högsta och lägsta värde för 3 upprepningar. Värdena inom parentes visar exceptionellt höga värden för enstaka prov. Element U 0,044 0,051 0,159 0,219 (1,44) < 0,0003 V 0,050 0,092 0,496 0,567 (4,52) < 0,03 Ba 0,17 0,618 2,97 3,3 (6,63) 0,565 0,746 Cd 0,179 0,222 1,75 2,30 < 0,008 0,0136 Mo 2,87 3,07 2,58 4,46 0,729 0,836 As < 0,1 1,04 1,95 < 0,1 Tabell 3b. Koncentrationen av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i sallad, potatis och råg odlade i rödfyrsjord. Värdena medelvärden med standardfelet 3 upprepningar. Element U 0,047 ± 0,002 0,61 ± 0,42 < 0,0003 V 0,073 ± 0,012 1,86 ± 1,33 < 0,03 Ba 0,345 ± 0,138 4,3 ± 1,17 0,61 ± 0,06 Cd 0,204 ± 0,013 2,04 ± 0,16 0,011 ± 0,002 Mo 3,0 ± 0,06 3,48 ± 0,54 0,77 ± 0,035 As < 0,1 1,47 ± 0,26 < 0,1
6 - 6 - Tabell 4. Koncentration av de 8 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik, antimon och tallium) i växter och mat av olika slag (alla typer) att användas som jämförelsevärden. Element Ref planta Innehåll i växter 1 (normalväxt) 1 (Halter funna i olika växter som ackumulerar olika mycket) Innehåll i mat 1 Konc. i korn 2 mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg U 0,001 0,0005-0,060 0,002 - V 0,5 0,27-4,2 2 0,0042 Ba < 0,5 - Cd 0,05 0,1-1,0 0,0031-0,078 0,019 Mo 0,5 0,1-3,0 0,002 1,16 As 0,1 0,009-1,7 0, ,047 Sb 0,1 0,0001 0,2 0, ,004 - Tl - 0,02 0, Pais, I., Jones, J, B. Jr The handbook of trace elements. St Lucie Press 2 Eriksson et al Tillståndet i svensk åkermark och spannmålsgröda NV rapport 5062 Tabell 5. Koncentration av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i växter att användas som jämförelsevärden. Element U 0,0008 V 0,0064 0,28 _ Ba 1,3-35 9,4 sädeslag ca 5,5 Cd 0,03-0,3 0,12-0,66 0,013 (Sverige) Mo 0,15-0,25 0,074 0,54-1,00 As 0,030-0,200 0,020-0,250 0,003-0,018 Kabata-Pendias, A., Pendias, H Trace elements in soils and plants CRC press Tabell 6. Ackumuleringsfaktorn, dvs. koncentrationen av ett element i växtdelen per koncentrationen i jorden av samma element, av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i sallad, potatis och råg odlade i denna jord. Element Konc. i planta/konc. i jord U 0,0004 0,0033 0,0009 0,0119 V 0,0001 0,0036 0,0009 0,0227 Ba 0,0207 0,1429 0,0049 0,0008 0,0096 0,0014 Cd 0,0426 0,5192 0,0020 0,0498 0,4984 0,0033 Mo 0,0255 0,0132 0,0118 0,0856 0,0994 0,0219 As 0,0060 0,0101
7 - 7 - Tabell 7. Uppskattade värden för tolerabelt dagligt intag beräknade utifrån av WHO och FAO rekommenderade eller diskuterade riktvärden för intag. Element µg/kg kroppsvikt dag Uran 0,43 Vanadin 26 2 Barium 25 3 Kadmium 1 Molybden 10 (beräknat på dricksvatten) 1 Arsenik 15 (0,3 beräknat på dricksvatten) 4 Antimon 6 Tallium Pais, I., Jones, J, B. Jr The handbook of trace elements. St Lucie Press 4 Tabell 8. Maximala mängden potatis, sallad och råg som man måste inta för att nå de uppskattade värdena för tolerabelt dagligt intag av de olika elementen (tabell 7). I fallet med rödfyrsjorden har det räknats på den högre halten (inom parentes i tabell 3a) för sallad. Värdena är beräknade för en 70 kg person. Inom parentes beräknat på As-värden för dricksvatten. Element g färskvikt g färskvikt Uran Vanadin Barium Kadmium Molybden Arsenik (1050) (148) Antimon (10500) (1050) 2692 (54) 5250 (1050) Tabell 9. Dagligt intag av de undersökta elementen samt toxiska nivåer av dem. Element Dagligt intag/person Toxisk dos/person och dag Letal dos/person mg mg mg Uran 0,001-0, Vanadin 0,04 Ej oraltoxisk Ej oraltoxisk Barium 0, Kadmium 0, Molybden 0,05-0, Arsenik 0,04-1, Antimon Tallium 0,
8 - 8-1 Pais, I., Jones, J, B. Jr The handbook of trace elements. St Lucie Press 3,4 3,2 3 2,8 CADMIUM Litt. data BARIUM Litt. data 40 2,6 2,4 EU-gränsvärde 30 2,2 2 1,8 1,6 1,4 20 1,2 1 0,8 10 0,6 0,4 0,2 0,0114 0,0136 0, Figur 1. Kadmium och barium i ätbara delar hos potatis, sallad och råg odlade i alunskifferjord samt rödfyrsjord. Litteraturdata är inkluderad. Data är de högsta uppmätta värdena i undersökningen, vita streck i vissa staplar markerar lägst uppmätta halt. För kadmium är EU:s gränsvärde inritat. 1,5 URAN Litt. data VANADIN Litt. data , ,0008 0,0004 ND < 0,0003 ND 0,0064 < 0,03 < 0,03 ND 0
9 - 9 - Figur 2. Uran och vanadin i ätbara delar hos potatis, sallad och råg odlade i alunskifferjord samt rödfyrsjord. Litteraturdata är inkluderad. Data är de högsta uppmätta värdena i undersökningen, vita streck i vissa staplar markerar lägst uppmätta halt MOLYBDEN Litt. data ARSENIK Figur 3. Molybden och arsenik i ätbara delar hos potatis, sallad och råg odlade i alunskifferjord samt rödfyrsjord. Litteraturdata är inkluderad. Data är de högsta uppmätta värdena i undersökningen, vita streck i vissa staplar markerar lägst uppmätta halt. < 0,1 < 0,1 Litt. data < 0,01 < 0,1 2 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Diskussion Vad som framkommer ur dessa data är att halterna i potatis och sallad är förhöjda av de flesta element; U, V, Mo, Cd i potatis och V, Cd, Mo As i sallad jämfört med litteraturvärden (Tabell 2, 3, 5). Data för kadmium kan jämföras med gränsvärden i direktiv enligt EU kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 0,1 mg/kg för potatis och spannmål 0,2 mg/kg för bladgrönsaker som sallad Halten av Cd i potatis låg på 0,179-0,264 mg/kg i denna undersökning och halten måste därför anses som förhöjd. I fallet med sallad låg Cd halten på 1,75-3,28 mg/kg och måste därför ses som mycket förhöjd, mer än 10x gränsvärdet. Liknande jämförelsedata för de andra elementen har inte spårats. Överskridande av gällande gränsvärden innebär att produkterna inte får säljas. Halterna i denna undersökning kan också jämföras med ett uppskattat tolerabelt intag (Tabell 7) som beräknats utifrån WHO och FAO:s riktvärden för dagligt intag. Detta har sedan använts för att beräkna hur mycket som kan intas av de olika växterna innan det uppskattade tolerabla intaget nås (Tabell 8). Beräkningen bygger på att det enbart är från denna källa som elementet kommer vilket man bör ha i åtanke. Siffran grundar sig på att vi äter ca 300 g potatis och ca g sallad per måltid. Sett ur denna synvinkel hamnar potatis under gränsvärdet medan sallad tangerar gränsvärdet. Här är det arsenik som är det största
10 problemet, om man använder sig av gränsvärdet för dricksvatten (tabell 7) följt av uran och kadmium. Om man däremot använder riktvärdet för totalt intag så blir As inget problem. Orsaken till de skilda värdena är att dricksvatten innehåller As i form av oorganiskt As, som är mycket toxiskt medan intag via föda även innefattar organiskt As, som anses mindre farligt. Dock vet vi inte om växter innehåller organiskt bundet As och det är därför osäkert vilket uppskattat tolerabelt värde vi ska använda för beräkningen. För att få en överblick av vilka halter som vi dagligen intar och halter som är toxiska hänvisas till tabell 9. Eftersom halterna varit förhöjda i vissa växter odlade i alunskifferjord i denna studie så ställs frågan om de erhållna värdena visar på en generellt hög halt i alunskiffer eller om platsen är ett undantag. Vidare kan man fråga sig om upptaget är högt även i andra växtarter. Dessa frågor bör följas upp. Undersökningen har fokuserat på vad människor kan få i sig och den svarar inte på vilka halter de betande djuren får i sig och vilken effekt det har. Det hålls emellertid för troligt att det allra mesta av metallerna filtreras bort i lever och njurar och därför inte ackumuleras i nämnvärd grad i muskelkött (Bernt Jones, SLU personlig kommentar). Det borde ändå vara angeläget att analysera halterna av elementen i lever samt i muskelkött. Dessutom borde man undersöka närmare om halterna i växterna i andra områden med alunskiffer är så pass höga som denna undersökning visar. Slutsats. De slutsatser som kan dras avseende födogrödor är att det inte är några problem att odla sädeslag som råg, däremot bör man undvika veteodling då många vetesorter ackumulerar höga Cd halter i kärnan 1. Studien visar att arsenik- och kadmiumhalten i sallad, och möjligen också potatis, odlad på alunskiffer- och rödfyrsjordar kan nå nivåer som innebär att det tolerabla dagliga intaget överskrids. Odling av dessa grödor på rödfyrsjordar bör inte ske. Rekommendationer för odling på alunskifferjordar bör föregås av odlingsförsök med alunskifferjordar från andra områden än de här studerade. Tackord Detta arbete har utförts i samarbete med Anna-Karin Davidsson vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som också har bekostat undersökningen. Ett stort tack riktas till fastighetsägarna Karl Knutsson och Bengt Falk, som gett oss möjlighet att använda jord från deras marker. Ett stort tack också till Ann-Charlotte Williamson, Miljökontoret, som deltagit vid provtagningarna samt Tommy Landberg, som varit behjälplig vid uppodling av växtmaterialet. 1 M. Greger & M. Löfstedt, Comparison of uptake and distribution of cadmium in different cultivars of bread and durum wheat. Crop Science 44:
11 Appendix
12 Översiktskarta
13 Provtagning Växtförsök - jord Datum: Väderleksförhållanden: Först duggregn, sen mulet, hög luftfuktighet Närvarande vid provtagningen: Bengt Falk, fastighetsägare Ann-Charlotte Williamson, Miljökontoret Anna-Karin Davidsson, Länsstyrelsen Fastighet Kleva 26:2 Historik och nuvarande förhållanden Vid provtagningstillfället ligger åkern i träda sedan 2 år, är gräsbevuxen och används för bete av köttdjur (ex Hereford, Highland Cattle, dikor med kalvar). Tidigare odlades vall på åkern (5 år). Normala grödor för denna jordtyp är vall, havre (ex gentile), rågvete (Fidelo), korn, oljeväxter. Efter trädan kommer troligen vall att odlas. Åkern har inte gödslats på flera år. Då användes NPK. Provtagningsmetodik Det översta växtskiktet (ca 10 cm) togs bort och grävning med traktorgrävare gjordes till 40 cm djup. Gropar grävdes på 3 platser, ca 1x1 m stora. Minst ca 20 liter alunskifferjord togs från vardera grop och fylldes i plastpåsar. Beskrivning av jorden Färg Chokladbrun (kallas rödlera eller skifferlera) Stenförekomst normalstenigt, ngn enstaka större sten tas bort från provet. Rötter Översta 10 cm ngn grövre ogräsrot, finrötter ner till ca 15 cm Vattenförhållanden Lätt fuktigt Antal delprov 3 st Provtagningsdjup cm (-30 cm i grop 2 och 3) Provtagningsyta 1x1 m (för varje delprov) Närhet till berg I provgrop 2 och 3 påträffas alunskiffern vid ca 30 cm, lukt av olja, alunskifferskärvor (vittrad) i övergången. Övrigt I provgrop 3 påträffas vit småsten strax över alunskiffern. Koordinater delprov x-koord y-koord Delprov 1 (Al1) Delprov 2 (Al2) Delprov 3 (Al3)
14 Provtagning Växtförsök - sjord Datum: Väderleksförhållanden: Mulet, hög luftfuktighet Närvarande vid provtagningen: Fastighet Kleva 24:4 Karl Knutsson, fastighetsägare Ann-Charlotte Williamson, Miljökontoret Anna-Karin Davidsson, Länsstyrelsen Historik Enligt uppgift planades området ut på talet. Tidigare fanns rödfyrshögar från kalkbränningen inom området. Nordväst om åkern finns rester av fältugnar och rödfyrshögar kvar. Kalkbrottet ligger också strax intill detta område. Området med åkermark på rödfyr uppskattas till ca 5 ha. Mäktigheten på rödfyren vid provtagningsplatsen är enligt uppgift minst 8 meter. en syns tydligt i slänten mot vägen. Ingen tillförsel av annan jord har skett till området utan marken har bearbetats och såtts i den vittrande rödfyren. Nuvarande förhållanden Ekologisk odling sker sen 10 år. Vid provtagningstillfället odlas vall på åkern. Slåtter har precis skett. Tidigare har odlats korn, råg, vall, lucernvall (mkt bra). Vete och havre går enl uppgift inte att odla på denna mark. Åkern har inte gödslats på flera år. Det förekommer inget bete på detta område. Finns inget stängsel. Provtagningsmetodik Det översta växtskiktet (ca 5 cm) togs bort och grävning med spade gjordes till 30 cm djup. Gropar grävdes på 3 platser, ca 30x30 cm stora. Ca 20 liter rödfyrsjord togs från vardera grop och fylldes i plastpåsar. Beskrivning av jorden Färg Stenförekomst Rötter Vattenförhållanden Antal delprov Provtagningsdjup Provtagningsyta Röd Mycket stenig/skärvigt material. Svårgrävt. Översta 5 cm, finrötter. Lätt fuktigt 3 st (mkt likartade) 5-30 cm 30x30 cm (för varje delprov) Koordinater delprov x-koord y-koord Delprov 1 (R1) Delprov 2 (R2) Delprov 3 (R3)
PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad
UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord
Läs merGRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2005
LANDSKRONA KOMMUN GRÖNSAKSUNDERSÖKNING Bly i sallat och grönkål Landskrona 2005 Patrik Nilsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2006:1 261 80 Landskrona Grönsaksund 2005HÄ.doc/m.overv 1(6) 2(6)
Läs merGRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2007
LANDSKRONA KOMMUN GRÖNSAKSUNDERSÖKNING Bly i sallat och grönkål Landskrona 2007 Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008:3 261 80 Landskrona rapport Grönsaksund 2007-12-27.doc/m.overv
Läs merMiljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland
Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland Helena Sandén Överläkare, Med.dr. Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Göteborg den
Läs merMiljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,
Läs merGrönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014
1(10) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014 Hanna Brost Miljöinspektör Rapport 2015:1 Januari 2015 Dnr: 2001-1929/14 2(10) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning
Läs merRening av åkermark från kadmium med Salix för minskning av kadmium i vete
Rapport Rening av åkermark från kadmium för minskning av kadmium i vete Maria Greger och Tommy Landberg, Botaniska institutionen, 106 91 Stockholm. Inledning Kadmium (Cd) i låga halter är skadligt och
Läs merGrönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2009
Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål Landskrona 2009 Victoria Andersson Miljöinspektör Rapport 2010:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1981 har sallat
Läs merGrönsaksundersökning
1(12) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2017 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2018:1 Januari 2018 2(12) SAMMANFATTNING Den högsta blyhalten i sallat 2017
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merGrönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:6 Miljöinspektör Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1981 har sallat och
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merGrönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015
1(11) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2016:5 Februari 2016 2(11) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning 2015
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merGrönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2010
Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål Landskrona 2010 Martin Lindahl Rapport 2011:1 Utredare Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1981 har sallat och grönkål
Läs merTORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson
TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merUndersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.
PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna
Läs merÖversiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun
Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merVÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning
VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merHur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?
Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merMHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merInformationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun
Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en
Läs mer2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125
Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1
Läs mer1986L0278 SV
1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merKILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning
KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04
Läs merGrönsaksundersökning. Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016
1(12) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2017:1 Mars 2017 2(12) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning Den högsta
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merTungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren
Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.
Läs merPM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord
Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502
Läs merMiljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun
Miljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun Rapport avseende provtagning av mark FÖRSTUDIE För: Länsstyrelsen i Kronoberg Version: Slutlig Upprättad: 2014-01-28 Uppdrag: 813-012 Org
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merÖvervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK
NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc
Läs merMikronäringsämnen i spannmålsgrödor
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin
Läs merResultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike
Handläggare Per Axelsson Telefon +46105052920 Mobil +46705202083 E-post per.j.axelsson@afconsult.com Mottagare Norrköpings kommun Elke Myrhede Trädgårdsgatan 21 601 81 Norrköping Datum 2018-11-02 Projekt-ID
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merPM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11
Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merHotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken
Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken Kadmium hotar att på bred front skada vår njurfunktion. Människokroppen har en förmåga att göra sig av med överskott på en rad ämnen. De kan
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merLOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson
Handläggare Irene Geuken Tel +46 10 505 15 56 Mobil 072-238 30 99 E-post irene.geuken@afconsult.com Datum 2019-02-01 Projekt-ID 75393903 Rapport-ID Lommarstranden, Norrtälje Kund Norrtälje Kommun ÅF-Infrastructure
Läs merArsenik i dricksvatten i enskilda brunnar
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes-
Läs merBilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden
Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. (5) Bilaga.. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Generella riktvärden. Hälsobaserade riktvärden De hälsobaserade generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,
Läs merP OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning
Läs merKompletterande markmiljöundersökning, område Å10
Trumtorps f.d. skjutbana i Eskilstuna Kompletterande markmiljöundersökning, Trumtorps f.d. skjutbana i Eskilstuna Kompletterande markmiljöundersökning, 1 Inledning Skjutbanan vid Trumtorp i Eskilstuna
Läs merUtvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merMarkföroreningar inom Kopparhögarnas koloniområde Landskrona kommun. Kompletterande provtagning och fördjupad hälsoriskbedömning
Markföroreningar inom Kopparhögarnas koloniområde Landskrona kommun Kompletterande provtagning och fördjupad hälsoriskbedömning För: Landskrona kommun Uppdrag: 1318-175 Upprättad: 2019-01-14 Ver: 2 Relement
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merPM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merTungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006
Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Ramdalshamnen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (10) Miljöteknisk markundersökning vid Ramdalshamnen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merSvanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark
-14 UPPDRAG Svanå 2:58 FO UPPDRAGSNUMMER 11000685-700 UPPDRAGSLEDARE Per Crona UPPRÄTTAD AV Ingela Forssman DATUM Svanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark Bakgrund och
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merProvtagningar utförda 2010
Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket
Läs merKadmium i potatis. Artikeln följer här. Diagram (och text) finns i slutet. Ur "Växtpressen" (Nr 3/99):
Kadmium i potatis I tidningen "Växtpressen" (Nr 3/99) finns en artikel om kadmium i potatis. Forskaren Kerstin Olsson redovisar resultat från 4 års försök vid Svalöf Weibull AB. Växtpressen, som är en
Läs merOperativa mål för livsmedelskontrollen
Operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Effektmål inom fokusområdet Fokusområde Kemiska risker Effektmål inom kemiska risker: Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar
Läs merKlargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge.
Sida 1 av 5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun Att: David Arvidsson Munkhättevägen 45 147 85 Tumba PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merRapport. Kompletterande miljöteknisk undersökning av mark OT72, Skövde kommun Upprättad av: Kvalitetsgranskad av:
Rapport Kompletterande miljöteknisk undersökning av mark OT72, Skövde kommun 2015-11-05 Upprättad av: Kvalitetsgranskad av: Innehåll 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Områdesbeskrivning... 3 2.1 Geologi och
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merBilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden
Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden 2017-02-27, kl. 17:02 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.0.1 Eget scenario: Bostäder Blankaholm Beskrivning Modifierat scenario
Läs merMiljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun
Diarienummer: 18RS6505-1 Utfärdad: 2018-09-06 Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun Ann-Christine Mannerling, Yrkes- och miljöhygieniker Carin Pettersson, Kemiingenjör
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merBILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merMikaela Pettersson och Anna Bäckström ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN
memo01.docx 2012-03-28-14 PM MARKRADON UPPDRAG MKB DP Kårsta-Rickeby 2 UPPDRAGSNUMMER 1157874000 UPPDRAGSLEDARE Gundula Kolb UPPRÄTTAD AV Mikaela Pettersson och Anna Bäckström DATUM 2017-10-02, REV 2018-03-15
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Workshop Sorterande system Alnarp den 3 mars 215 Föredraget baseras
Läs merNr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna
Läs merGEOTEKNISKA BYGGNADSBYRÅN. Litt. A Rapport över miljöprovtagning inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Handlingen omfattar: Rapport
GEOTEKNISKA AB BYGGNADSBYRÅN Utför: Geotekniska utredningar Utsättning och kartering Avvägning Kontroller STOCKHOLM - TELEFON 08-716 15 01 TELEFAX 08-716 15 00 POSTADRESS: FASANVÄGEN 34, 131 44 NACKA Mervärdesskatt
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merMiljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping
Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 21 Martin Lindahl Rapport 21:1 Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona 2(14) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merKV BLÅKLOCKAN, ÖR, SUNDBYBERG NY FÖRSKOLA med 8 AVD. PM Översiktlig Miljöteknisk markundersökning Antal sidor: 8 (inkl.
KV BLÅKLOCKAN, ÖR, SUNDBYBERG NY FÖRSKOLA med 8 AVD PM Översiktlig Miljöteknisk Antal sidor: 8 (inkl. denna) PM Översiktlig miljöteknisk Ör förskola, Sundbybergs stad 1 (4) Innehållsförteckning Inledning...
Läs merVälkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merUPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf
PM UPPDRAG Magelungsvägen Masshantering UPPDRAGSNUMMER 1170048100 UPPDRAGSLEDARE My Ekelund UPPRÄTTAD AV Anders Lindelöf DATUM 2017-05-04 PM avseende hantering av upplagda fyllnadsmassor Bakgrund På fastigheten
Läs mer5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I matjord från 14 olika
Läs mer