KEMI. Rapport från kemikalieinspektionen 2/03. Utvärdering av system för egendeklarationer av farliga kemiska ämnen i varor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KEMI. Rapport från kemikalieinspektionen 2/03. Utvärdering av system för egendeklarationer av farliga kemiska ämnen i varor"

Transkript

1 KEMI Rapport från kemikalieinspektionen 2/03 Utvärdering av system för egendeklarationer av farliga kemiska ämnen i varor Exempel från Byggsektorn och Textilindustrin Beatrice Kogg, Åke Thidell the international institute for industrial environmental economics at Lund University

2 Utvärdering av system för egendeklarationer av farliga kemiska ämnen i varor Exempel från Byggsektorn och Textilindustrin

3 Best.nr Stockholm, februari 2003 Utgivare: Kemikalieinspektionen Beställningsadress: Närservice, Margretedalsvägen 6, Gnesta Telefax , e-post:

4 Författarnas förord Föreliggande rapport har utförts på uppdrag av Kemikalieinspektionen som ett led i utvärderingen av det nationella miljömålsarbetet inom Giftfri miljö. Uppdraget gavs till Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet (IIIEE) och utfördes under november 2002 och januari Åke Thidell har haft huvudansvaret för den del av studien som behandlar byggvarudeklarationer, Beatrice Kogg har haft motsvarande huvudansvar för arbetet med TEKOindustriernas miljövarudeklaration. Det är många personer inom textilbranschen och byggsektorn som tagit sig tid och delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter av deklarationssystemen. Vi vill härmed tacka alla de som ställt upp för intervjuer och alla de som bidrog med kommentarer vid den workshop som anordnades av Kemikalieinspektionen den 13 januari Speciellt vill vi framföra vårt tack till Henrik Willers vid TEKOindustrierna samt Hans Ewander vid BYSAM och Per Lilliehorn vid Byggsektorns Kretsloppsråd för information, kontakter och stöd i arbetet. Ett särskilt tack vill vi också rikta till Barbro Gustafsson vid Kemikalieinspektionen för goda råd och värdefulla kommentarer. För oss som genomfört studien har den inneburit nya intressanta insikter i hur miljöinformation kommuniceras och används i produktkedjor. Många producenter har använt egna miljövarudeklarationer under många år men dessa deklarationer är som företeelse trots det lite undersökta. Lund 12 februari 2003 Beatrice Kogg och Åke Thidell

5

6 Utvärdering av system för egendeklarationer Sammanfattning Bakgrund 1999 antog riksdagen 15 miljökvalitetsmål. Miljömålsrådet har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram ett underlag till Miljömålsrådet för en fördjupad utvärdering av det miljökvalitetsmål som handlar om en Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen har valt att inrikta detta arbete på att ta fram underlag för en utvärdering av de delmål som anges under det övergripande miljökvalitetsmålet för en Giftfri miljö. Enligt delmål 2 ska: varor senast år 2010 vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår. Strategin för att uppnå delmål två är primärt att verka för att ett EU-gemensamt system tas fram för utformning av hälso- och miljöinformation för varor som inte är kemiska produkter. Men då något förslag för ett sådant EU-gemensamt system inte föreligger, är det av intresse att undersöka vilken roll frivilliga system för produktrelaterad miljöinformation spelar idag, samt att utreda möjligheter till fortsatt utveckling av sådana system. Av särskilt intresse är så kallade egendeklartioner, den typ av miljövarudeklarationer som bygger på tillverkarens egna uppgifter om sina varor. Uppdraget Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet (IIIEE) har på uppdrag av Kemikalieinspektionen samlat och sammanställt erfarenheter från utveckling och användning av system för egendeklarationer inom byggsektorn och textilbranschen. Denna rapport ska främst ligga till grund för det fortsatta arbetet med utvärdering av delmål 2 inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Studien syftar till att ta reda på hur väl Byggsektorns Kretsloppsråd respektive TEKOindustrierna lyckats i att ta fram egendeklarationer som kan förstås och användas av mottagarna samt i vilken utsträckning systemen utgör en drivkraft för mer miljöanpassade val av kemiska ämnen eller varor, både hos leverantörer och hos kunder. Ytterligare ett syfte är att ge en bild av hur olika aktörer ser på behovet av anpassning till och/eller utveckling mot nordiska, EU-baserade och/eller internationella system. Metod Studien har baserats på intervjuer med nyckelpersoner, inom byggsektorn respektive textilindustrin, som varit aktiva i arbetet med att utveckla egendeklarationerna. Utöver dessa har representanter för producenter, kunder (inom såväl privat som offentlig sektor) samt aktörer inom avfallsledet intervjuats för att få en bred bild av användarnas erfarenheter. Intervjuer har också genomförts med myndighetsrepresentanter och branschexperter. På grund av uppdragets begränsningar har alla intervjuer genomförts via telefon. Av samma skäl har också antalet intervjuer som kunnat genomföras varit begränsat. Totalt har drygt 100 intervjuer genomförts. Det bör noteras att diskussionen om producenters, kunders och andra aktörers erfarenheter av att använda egendeklarationerna därför är baserade på ett begränsat urval intervjupersoner. Resultaten av studien är därför indikativt och gör inte anspråk på att vara representativt i statistisk bemärkelse. Om Byggvarudeklarationer Den främsta orsaken till att byggsektorns byggvarudeklarationssystem utvecklades var det förslag till producentansvar Kretsloppsdelegationen lade fram under våren Byggsektorn föreslog under det följande året en rad frivilliga åtaganden som alternativ till lagstadgade regler. Ett av dessa åtaganden vara att utforma och tillhandahålla byggvarudeklarationer snarast, dock senast under i

7 Kogg, Thidell, IIIEE, Lunds Universitet Byggvaruproducenterna hade då redan börjat få förfrågningar från sina kunder rörande varornas miljömässiga egenskaper, vilket både bidrog till att förslaget lades fram och dess utformning. Det fanns ett ökande intresse för att få kunskap om vad byggprodukterna innehöll, hur de skulle omhändertas o.s.v. Kretsloppsdelegationens rapport om producentansvar i byggsektorn beskriver byggande ur ett kretsloppsperspektiv vilket omfattar aspekter som byggnaders livslängd, produkters kemiska innehåll, energiåtgång, avfallets omhändertagande o.s.v. Ur miljösynpunkt kunde därför BVD ges en bred innebörd. Det primära syftet med producentansvaret angavs som att minska användningen av naturresurser och reducera utsläppen av miljöskadliga utsläpp i naturen, vilket också togs som huvudsyfte för Byggsektorns Kretsloppsråd arbete. Till detta lades behovet av att informera om byggvarornas påverkan på den inre miljön. Senare preciserades målen för byggvarudeklarationerna till att ge byggsektorns aktörer systematiserad information så att de på ett sakligt sätt skall kunna välja byggvaror, som i beaktande av konstruktionens hela livscykel ger den totalt lägsta miljöpåverkan utan att ge avkall på prestanda. Dessutom fastslogs ett behov av att dokumentera vad som byggs in i husen. Ytterligare syften med BVD som angivits under intervjuerna är att kunna bedöma varor utifrån kemiskt innehåll och genom val minska risken för att ådra sig framtida problem samt att främja en generell medvetande- och kunskapshöjning beträffande miljöfrågor i sektorn. Arbetet med att utveckla BVD skedde i en partssammansatt grupp där representanter för materialleverantörerna som skulle deklarera sina varor samt konsulter, entreprenörer och byggherrar/fastighetsägare som var de avsedda brukarna av deklarationerna ingick. Detta var en ny form för samarbete inom sektorn. Även om utvecklingsarbetet helt utfördes av denna grupp hade den en löst sammansatt referensgrupp, bl.a. bestående av representanter för olika myndigheter, som fick information om arbetet och som kunde ge synpunkter. Vid utvecklingen av det som skulle bli mallen för BVD fann gruppen stöd i det då påbörjade standardiseringsarbete för certifierade miljövarudeklarationer. De fann dock att det saknades förutsättningar för kvantitativa livscykelanalyser, varför deklarationen till stor del baseras på beskrivande information. De frågeformulär som några materialleverantörer hade mottagit fungerade också som underlag för vilken information som skulle framgå. Slutligen kompletterades aspekterna för den yttre miljön med en sektion om varornas påverkan på den inre miljön. Farliga ämnen som förekom på Kemikalieinspektionens OBS- och begränsningslistor skulle särskilt anges. Redovisningsprinciperna för farliga ämnen samordnades med dem som gällde för Varuinformationsblad för kemiska produkter. Mallen för BVD lanserades under hösten 1997 och finns tillgänglig på Svensk Byggtjänsts hemsida. Byggvarudeklarationssystemet uppskattas idag omfatta mellan och produkter, vilket gör det till ett av de mest omfattande egendeklarationssystemen i världen. Eftersom det inte finns någon samlande organisation bakom systemet går det inte att få säkrare uppgifter. Detta ska dock ställas mot att byggsektorn använder i storleksordning till olika produkter. Flertalet producenter väljer att tillhandahålla sina deklarationer via egna hemsidor eller via branschgemensamma portaler. Svensk Byggtjänst som också åtagit sig att tillhandahålla dem i en databas har drygt registrerade deklarationer. Flertalet intervjuade producenter uppger att de inte finner deklarationsmallen svår att fylla i. Det enda problem som rapporterats är att det kan vara svårt och tidsödande att samla in information från små och utländska underleverantörer. Däremot råder det delade meningar om i vilken omfattning BVD efterfrågas och används av kunderna, vilket har medfört att de hos flera producenter givits låg prioritet beträffande uppdatering och upprättande av nya deklarationer. ii

8 Utvärdering av system för egendeklarationer Vidare har flertalet intervjuade producenter svårt att peka på mer omfattande konkreta produktförbättringar till följd av att de deklarerat sina produkter. Istället pekar flera på en generell höjning och aktualisering av miljöfrågor och att BVD samverkar med andra influenser. De konkreta förbättringar som nämns berör främst utfasning av vissa farliga ämnen. Flertalet intervjuade byggare, konsulter och fastighetsägare säger sig göra miljömässiga materialbedömningar på central nivå. Detta för att kunna utfärda produktvalsriktlinjer för sina organisationer. Målet för dessa är att alla relevanta material som används ska vara miljöbedömda och godkända. Flertalet använder BVD i detta arbete men menar dock att de måste samla in kompletterande information. De upplever ofta att deklarationerna inte är fullständigt ifyllda eller att de vill ha djupare information de kan lita på. Såsom flertalet BVD ser ut idag fungerar de inte för syftet att bedöma olika material. Ytterligare problem som rapporterats är dels att det finns för få deklarerade produkter, dels bristande åtkomlighet för existerande deklarationer. Brukare av deklarationerna vill ha dem samlade på ett ställe och hävdar att det är ogörligt att leta runt på Internet efter varje enskild producents deklaration. Flera personer har också uppgivit att det är svårt och tidsödande att få in deklarationer från producenter. Många uttalanden andas stor besvikelse över systemet. Flertalet byggbolag koncentrerar sina materialbedömningar på innehåll av framför allt farliga ämnen i produkterna vilket också uppfattas som en svag punkt i BVD-systemet. Dessa representanter uppger att de har liten nytta av övrig informationen om livscykelpåverkan medan andra säger sig beakta och ha viss nytta av den. Det råder dock enighet om att de är för komplicerade och innehåller för mycket svårtolkad eller onödig information. Byggvarudeklarationer samlas, då byggherren så begär, också in för de byggvaror som byggs in i enskilda objekt. Det är dock sällan informationen används för materialbedömningar i pågående projekt, dels av tidsbrist, dels för att deklarationerna upplevs svårtolkade. De insamlade deklarationerna överlämnas till byggherren vid projektöverlämnandet. I dessa fall fyller BVD den dokumenterande rollen. Åsikterna skiftar bland de intervjuade representanterna för byggsektorn beträffande behovet av en deklarationsordning som är giltig i flera länder. Flertalet förespråkar dock ett nordiskt eller europeiskt system. Materialleverantörerna uppfattar att det skulle bli lättare att få information från underleverantörer och att samordning skulle kunna ske när miljökrav också kommer i andra länder. Ingen av de kontaktade tillverkarna har ännu noterar några krav på miljöinformation för deras produkter utanför Sverige. Grossister, entreprenörer och fastighetsägare anför att marknaden blir mer och mer internationell och att det ska gå att använda miljödeklarerade byggvaror från andra länder. De som argumenterar emot ett nordiskt eller europeiskt system anför att de inte har kommit lika långt i miljömedvetenheten beträffande byggvaror i andra länder. Därför skulle det ta mycket lång tid att utveckla ett sådant system som de dessutom befarar skulle blir sämre av samma anledning. Vidare anförs att leverantörerna har europeiska branschorganisationer, vilket byggare och fastighetsförvaltare saknar. Det skulle därmed bli ojämna styrkepositioner för de parter som arbetar fram deklarationssystemet. Flera av dessa personer menar att det är bättre att hålla fast vid, utveckla och få ordning på BVD-systemet åtminstone tills nya system visat att de fungerar. TEKOindustriernas Miljövarudeklaration Bakgrunden till att TEKOindustrierna beslöt att utveckla en egen mall för MVD var en markant ökning av förfrågningar från kunder, främst offentliga inköpare, om produktrelaterad miljöinformation. Förfrågningarna framfördes i frågeformulär som skilde sig åt beträffande både innehåll och utseende mellan olika kunder. Detta medförde mycket administrativt arbete. Dessutom ansåg flera iii

9 Kogg, Thidell, IIIEE, Lunds Universitet företagsrepresentanter att det fanns en rad vanligt förekommande problem med dessa frågeformulär. Kritiken gällde bl.a. att viss efterfrågad information var irrelevant, att kriterier för utvärdering av miljöpåverkan inte var anpassade efter den produkt som köptes in samt att frågorna som skulle besvaras bara täckte vissa miljöaspekter och därför inte gav en rättvisande bild. Vid samma tid pågick också diskussioner om miljövarudeklarationer inom andra branscher. Dessa initiativ uppmärksammades och uppmuntrades också från myndighetshåll. Sammantaget ledde detta till att TEKOindustrierna fattade beslutet att utveckla en branschgemensam mall för miljövarudeklaration för textila varor. Ett syfte med miljövarudeklarationen är att den ska fungera som ett verktyg för att förenkla hanteringen av miljöinformation för både tillverkare/leverantörer och deras kunder. Ett annat syfte är att denna miljövarudeklaration ska ge mer och bättre produktrelaterad miljöinformation än de frågeformulär och kriterier som tidigare cirkulerat på den svenska marknaden. De ska samtidigt vara mer anpassade till de produkter som tillverkas i Sverige än t.ex. Svanens och EU-blommans kriterier för miljömärkta textilier. Inom TEKOindustrierna hoppades man också på att miljövarudeklarationen skulle hjälpa medlemsföretagen att visa hur långt de kommit i sitt miljöarbete och att dessa därigenom skulle kunna vinna konkurrensfördelar. TEKOindustriernas mall för miljövarudeklaration för textila varor lanserades i december Mallen utvecklades av en liten arbetsgrupp bestående av representanter från TEKOindustrierna, ett fåtal medlemsföretag, samt en fristående branschexpert. En representant för Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Västra Götaland var också delaktig i processen och gav kommentarer under arbetets gång. I arbetet med att utveckla mallen tog gruppen främst intryck av en inledande studie om miljövarudeklarationer som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket 1995 men de tog också intryck ifrån de miljökriterier för textila produkter som fanns tillgängliga vid den tiden, bl.a. Svanen och EUblomman samt Öko-Tex standard 100. I viss mån tittade gruppen också på de dokument som olika kunder använde, men dessa hade mindre inflytande över hur den slutliga mallen för MVD kom att se ut. I samband med att MVD lanserades genomförde TEKOindustrierna en rad informations- och utbildningsseminarier för både producenter och inköpare. Mallen för MVDn finns idag tillgänglig på TEKOindustriernas hemsida. Mallen uppdateras kontinuerligt. Efterfrågan på MVD har inte motsvarat förväntningarna och användningen är idag mycket begränsad. Endast ett fåtal producenter har tagit fram mer än någon enstaka miljövarudeklaration och även i dessa företag är andelen produkter med MVD liten. På grund av den begränsade användningen är det få aktörer som har faktiskt erfarenhet av TEKOindustriernas MVD. De producenter som tagit fram deklarationer för sina produkter menar att det är inte är några större problem att ta fram de uppgifter som krävs för att fylla i en fullständig MVD. Det är dock viktigt att notera att de företag som tagit fram MVD och som intervjuats i samband med denna studie antingen själva bereder tyget eller bereder det hos svenska underleverantörer. Vidtalade producenter menar att bristande efterfrågan från kunder är främsta orsak till att MVDn inte används i högre grad. Flera av de kunder som intervjuats hävdar att informationen som ges i en MVD är för omfattande och komplex och att de saknar kompetens för att utvärdera denna information på ett sätt som möjliggör prioriteringar. Flera intervjuade inköpare nämner också att det är ett problem att lämnade uppgifter inte är externt verifierade. Inom den privata sektorn menar också flera inköpare att man inte har behov av så omfattande information. Deklarationen har fått en mycket begränsad spridning och det går inte att se några tydliga effekter av TEKOindustriernas miljövarudeklarationer. I producentledet ges dock ganska entydiga indikationer på att MVDn inte genererat några miljöförbättringar utan att MVDn snarare är en del i det miljöarbete som pågått inom TEKOindustrin sedan lång tid. I inköpsledet finns det anledning att misstänka att TEKOindustriernas MVD har påverkat en rad olika aktörer i deras arbete med att utforma egna iv

10 Utvärdering av system för egendeklarationer miljökriterier för inköp av textila produkter. Detta antagande stöds av producenternas kommentarer kring utformningen av de formulär som de istället ombeds fylla i. Det finns också ett konkret exempel där vi kan se att TEKOindustriernas MVD har beaktats vid utformningen av EKU-verktyget för inköp av möbler. Det är därför möjligt att MVDn har genererat indirekta effekter genom att påverka andra kriteriedokument och därigenom stimulera val av, ur miljösynpunkt, bättre produkter. Detta är dock inget antagande vi kunnat finna något direkt stöd för inom ramen för denna begränsade studie. Avslutningsvis kan vi konstatera att TEKOindustriernas miljövarudeklaration för textila varor används i ytterst begränsad omfattning och att vi därför inte kan se att den fungerar som någon direkt drivkraft för mer miljöanpassade val av kemiska ämnen eller varor, varken för svenska textilproducenter eller deras kunder. Svenska företag med egna beredningsverk förefaller inte ha några större svårigheter med att fylla i miljövarudeklarationen men det finns anledning att anta att det kan vara betydligt svårare för företag som inte själva bereder varan att få fram den detaljerade data som behövs för att en fullständigt ifylld deklaration. Som diskuterats ovan uppfattar flera kunder att det finns svårigheter med att använda miljövarudeklarationen i sitt inköpsarbete. Även om flera aktörer, inom alla intervjuade kategorier, på en direkt fråga svarar att ett EU-gemensamt system kunde ha en del fördelar, förefaller det inte som om ett dessa aktörer upplever ett stort behov sådant internationellt system för egendeklarationer. Likheter och skillnader mellan Byggsektorns Byggvarudeklaration och TEKOindustriernas Miljövarudeklaration. Den främsta likheten mellan Byggsektorns Byggvarudeklaration och TEKOindustriernas Miljövarudeklaration är att de båda är egendeklarationer och att de därför per definition saknar system för kvalitetssäkring av tredje part. Det finns också likheter i utformningen t.ex. båda är designade för att ge information över produkternas livscykler och det ges stort utrymmer för information om kemikalieinnehåll. Båda deklarationerna kan också anses ge förhållandevis omfattande och detaljerad miljöinformation. Den mest uppenbara skillnaden mellan TEKOindustriernas Miljövarudeklaration och Byggsektorns Byggvarudeklaration är den omfattning i vilken dessa två olika deklarationer kommit att spridas på marknaden. Men det finns också skillnader i de bakomliggande orsaker och samanhang som ledde till att dessa deklarationer utvecklades samt i den processen som tillämpats i arbetet med att ta fram en mall för egendeklaration. Det är förmodligen också i dessa skillnader, snarare än i mindre skillnader i utformningen av deklarationerna, som vi finner förklaringar till varför spridningen av egendeklarationer skiljer sig så väsentligt mellan textil- och byggsektorn En väsentlig skillnad är i den bakomliggande orsaken till att en mall för egendeklaration utvecklades. Medan TEKOindustriernas miljövarudeklaration främst kom till som ett svar på ökade kundkrav om produktrelaterad miljöinformation och medlemsföretagens önskemål om ett verktyg för att underlätta arbetet med att svara på dessa krav fanns det inom byggsektorn också ett tydligt krav från myndighetshåll att ett system för produktrelaterad miljöinformation skulle etableras. En annan viktig skillnad är i processen för hur mallen för deklarationer togs fram. Byggvarudeklarationen utformades av en för ändamålet etablerad sektorsgemensam arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp leddes av materialbranschen men också företrädare för de tilltänkta brukarna av informationen satt med. I jämförelse var en förhållandevis liten och ensidigt sammansatt grupp av människor aktivt delaktiga i arbetet med att ta fram mallen för TEKOindustriernas miljövarudeklaration. Med undantag från en myndighetsrepresentant var alla delaktiga personer representanter från svensk textilindustri. Det är också värt att notera att alla företagsrepresentanter som satt med i gruppen kom ifrån företag som själva driver stora beredningsverk. v

11 Kogg, Thidell, IIIEE, Lunds Universitet Egendeklarationer och delmål 2 för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Enligt de experter och myndighetsrepresentanter som intervjuats i samband med denna studie ger båda systemen tillräckligt med kemikalierelaterad information för att kunna anses vara ett verktyg för miljömålsarbetet. Det är dock värt att notera att båda systemen vänder sig till professionella aktörer. Formatet är alltså inte anpassat för att ge information om innehåll av kemikalier med miljö- och hälsorelaterade konsekvenser till produkternas slutanvändare. Även om det inte är uteslutet att sådan information förmedlas vidare till privata konsumenter finns det aktörer som säger sig vara tveksamma till att vilja vidarebefordra information från egendeklarationer om den inte verifierats av någon annan än uppgiftslämnaren. Även om båda systemen i teorin kan sägas bidra till att komma närmare delmål 2 är det i praktiken långt kvar. För textilindustrins produkter är antalet framtagna miljövarudeklarationer försvinnande litet oavsett om jämförelsen görs med endast svenskproducerad textil eller om också den betydligt större volymen av importerad textil beaktas. Även om byggvarudeklarationerna troligen är ett av de egendeklarationssystem som i en internationell jämförelse nått störst spridning är det ännu en bråkdel av alla varor inom sektorn som deklarerats. De enskilda analyserna för respektive system har visat på ett flertal problem som uppstår i samband med arbetet kring egendeklarationer, dessa inkluderar: Obalans mellan kunders behov av miljöinformation och den information som ges. Olika förutsättningar och relevans för olika typer av miljökriterier för olika typer av produkter. Svårigheter att ta fram gemensamma riktlinjer för hur trovärdiga uppgifter ska tas fram och redovisas. Svårigheter med hur informationen ska tolkas och värderas. Frivilliga egendeklarationer kan vara ett lämpligt första steg i det mycket omfattande arbetet med att ta fram system för redovisning av miljö- och hälsofarliga ämnen för alla varor. Det är emellertid viktigt att notera att en framtagen egendeklaration inte per automatik bidrar till uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. För att detta ska ske måste informationen användas för att göra ur miljöhänsyn bättre val av kemiska ämnen och varor. Undersökningen av dessa två system visar också på betydelsen av att arbeta med att förstå och involvera informationsanvändarna. Är informationen inte anpassad till deras behov, kommer de inte att efterfråga den (såvida inte yttre påtryckningar föreligger), och saknas efterfrågan på produktrelaterad miljöinformation känner producenter naturligtvis liten motivation för att ta fram och kontinuerligt uppdatera egendeklarationer. vi

12 Utvärdering av system för egendeklarationer Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION PROJEKTETS BAKGRUND OCH UPPDRAGET Syfte Metod Avgränsning BYGGSEKTORNS BYGGVARUDEKLARATION EN KORT INTRODUKTION TILL BYGGSEKTORN BAKGRUND OCH UTVECKLING Bakgrund och orsak Utvecklingsprocessen Erfarenheter från utvecklingsprocessen UTFORMNING OCH SPRIDNING Syfte, målsättning och målgrupp Deklarerad information Redovisningsprinciper för farliga ämnen Organisation Kvalitetssäkring Spridning Utvecklingsplaner PRODUCENTERNAS (DEKLARANTERNAS) ERFARENHETER Administrativ hantering av deklarationer Upplevd efterfrågan Erfarenheter av att använda byggsektorns byggvarudeklaration Reduktion och substitution av farliga ämnen Återkoppling från kunder (brukare) Utvecklingsidéer KUNDERS (BRUKARES) ERFARENHETER Efterfrågan av deklarationer Erfarenheter av att använda byggsektorns byggvarudeklaration Reduktion och substitution av farliga ämnen Utvecklingsidéer ERFARENHETER I AVFALLSLEDET SLUTSATSER OCH DISKUSSION TEKOINDUSTRIERNAS MILJÖVARUDEKLARATION EN KORT INTRODUKTION TILL TEXTIL- OCH KONFEKTIONSBRANSCHEN BAKGRUND OCH UTVECKLING Bakgrund och orsak Utvecklingsprocessen Erfarenheter från utvecklingsprocessen UTFORMNING OCH SPRIDNING Syfte, målsättning och målgrupp Deklarerad information Redovisningsprinciper för farliga ämnen Organisation Kvalitetssäkring Spridning Utvecklingsplaner PRODUCENTERNAS (DEKLARANTERNAS) ERFARENHETER Administrativ hantering av deklarationer...34 I

13 Kogg, Thidell, IIIEE, Lunds Universitet Upplevd efterfrågan Erfarenheter av att använda TEKOindustriernas miljövarudeklaration Reduktion och substitution av farliga ämnen Återkoppling från kunder (brukare) Utvecklingsidéer KUNDERS (BRUKARES) ERFARENHETER Efterfrågan av deklarationer Erfarenheter av att använda TEKOindustriernas miljövarudeklaration Reduktion och substitution av farliga ämnen Utvecklingsidéer ERFARENHETER I AVFALLSLEDET SLUTSATSER OCH DISKUSSION EGENDEKLARATIONER OCH DELMÅL 2 UNDER GIFTFRI MILJÖ EGENDEKLARATIONER GENERELLA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT VARA ETT VERKTYG FÖR GIFTFRI MILJÖ ERFARENHETER FRÅN BYGGSEKTORN OCH TEXTILBRANSCHEN - EGENDEKLARATIONER SOM VERKTYG FÖR EN GIFTFRI MILJÖ I PRAKTIKEN Likheter och skillnader Analys faktorer som påverkar spridning och användning av egendeklarationer LITTERATURFÖRTECKNING...47 MUNTLIGA KÄLLOR...48 FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARING AV BEGREPP...52 BILAGA 1 - ANALYS AV BYKRS UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN BILAGA 2 - MALL FÖR BYGGVARUDEKLARATION...56 BILAGA 3- MALL FÖR MILJÖVARUDEKLARATION FÖR TEXTILA VAROR...66 II

14 Utvärdering av system för egendeklarationer 1. Introduktion Begreppet miljövarudeklaration har använts sedan slutet av 1980-talet. Det beskrevs då som en skriftlig redogörelse för produkters miljörelaterade egenskaper omfattande innehållsdeklaration, väsentlig miljöinformation relaterad till produktionsprocessen samt slutligt omhändertagande av uttjänt vara. Miljövarudeklarationer används av producenter för att möta en efterfrågan på framför allt produktrelaterad miljöinformation från både konsumenter och professionella kunder i privat och offentlig verksamhet. Begreppet miljövarudeklaration är inte entydigt definierat och kan rymmas under en rad andra benämningar. Egendeklarationer används ofta som samlingsnamn och synonymt med den stora grupp miljövarudeklarationer som står utanför det internationella standardiseringsarbetet. Dessa deklarationer kan utformas av producenterna själva men det förekommer också att olika branscher utvecklar enhetliga nationella eller internationella system för sina medlemmar. Gemensamt för denna typ av information är att producenten ensam står för informationens innehåll och riktighet. Egendeklarationerna används främst mellan professionella aktörer och omfattar i allmänhet mer information än de korta budskap om enstaka aspekter som förmedlas genom standardiserade s.k. egna miljöuttalanden eller miljömärkning typ II som främst riktas till konsumenter. Denna standard ställer även krav på att lämnade uppgifter ska kunna verifieras. Standardiseringsarbetet omfattar emellertid en undergrupp av miljövarudeklarationer som kvantitativt beskriver väsentliga miljöegenskaper. Dessa deklarationer bygger på data från livscykelanalyser utförda enligt standardiserat förfarande och produktspecifika redovisningsprinciper. Dessa deklarationer skiljer sig från egendeklarationerna bl.a. genom att de granskas och godkänns av ett externt certifieringsorgan och benämns följaktligen certifierade miljövarudeklarationer. 1.1 Projektets bakgrund och uppdraget 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 olika områden. Ett av dessa miljökvalitetsmål gäller en Giftfri miljö där målsättningen är att: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att ta fram ett underlag till Miljömålsrådet för en fördjupad utvärdering av detta miljökvalitetsmål. Under det övergripande miljökvalitetsmålet för en Giftfri miljö finns sex delmål fastställda. Kemikalieinspektionen har valt att inrikta arbetet på att ta fram underlag för en utvärdering av dessa delmål. Enligt delmål 2 under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska: varor senast år 2010 vara försedda med hälsooch miljöinformation om de farliga ämnen som ingår. Strategin för att uppnå delmål två är primärt att verka för att ett EU-gemensamt system tas fram för utformning av hälso- och miljöinformation för varor som inte är kemiska produkter. Men då något sådant förslag inte föreligger, är det av intresse att undersöka vilken roll frivilliga system för produktrelaterad miljöinformation spelar idag, samt att utreda möjligheter till fortsatt utveckling av sådana system. Av särskilt intresse är så kallade egendeklartioner, den typ av miljövarudeklarationer som bygger på tillverkarens egna uppgifter om sina varor. I Sverige finns idag flera initiativ för egendeklarationer t.ex. byggvarudeklarationer som utarbetats av Byggsektorns Kretsloppsråd, Svenska TEKO-industriernas miljövarudeklarationer och Svenska ITföretagens miljödeklarationer för persondatorer, kopiatorer, faxar och skrivare. Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet (IIIEE) har på uppdrag av Kemikalieinspektionen samlat och sammanställt erfarenheter från byggsektorn och tekoindustrin i samband med utveckling och användning av deras respektive egendeklarationssystem. Denna rapport 1

15 Kogg, Thidell, IIIEE, Lunds Universitet ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med utvärdering av delmål 2 inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Syfte Studien syftar till att utreda hur väl Byggsektorns Kretsloppsråd respektive Svenska TEKOindustrierna lyckats med att ta fram egendeklarationer som kan förstås och användas av mottagarna samt i vilken utsträckning systemen utgör en drivkraft för mer miljöanpassade val av kemiska ämnen eller varor, både hos leverantörer och hos kunder. Ytterligare ett syfte är att ge en bild av hur olika aktörer ser på behovet av anpassning till och/eller utveckling mot nordiska, EU-baserade och/eller internationella system Metod Uppdraget från Kemikalieinspektionen innehåller två huvudsakliga uppgifter: Att (a) beskriva och utvärdera processen med att utveckla en gemensam egendeklaration. Samt att (b) beskriva användarnas (deklaranters och brukares) erfarenheter av egendeklarationerna inom respektive sektor och utvärdera huruvida egendeklarationerna kan sägas ha utgjort en drivkraft för förändrat innehåll av kemiska ämnen i produkter och mer miljöanpassad val av varor eller tjänster. Dessa frågeställningar har behandlats separat för respektive sektor genom två oberoende studier utförda enligt samma metodik; en för byggsektorns byggvarudeklaration och en för TEKOindustriernas miljövarudeklaration. Resultaten från dessa båda studier har sedan sammanställts och en jämförelse av erfarenheter från respektive sektor ligger till grund för en mer övergripande diskussion kring egendeklarationers roll i relation till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö generellt och delmål 2 mera specifikt. Studierna för respektive sektor har baserats på intervjuer med nyckelpersoner inom byggsektorn respektive tekoindustrin som varit aktiva i arbetet med att utveckla egendeklarationerna. Utöver dessa har representanter för producenter, kunder inom privat och offentlig sektor, samt aktörer inom avfallsledet intervjuats för att få en bred bild av användarnas erfarenheter. Intervjuer har också genomförts med myndighetsrepresentanter och branschexperter. Lämpliga intervjupersoner har främst identifierats genom så kallad snöbollsteknik, dvs. personer som intervjuats har ombetts rekommendera andra personer som de anser kunde vara lämpliga att intervjua för studien. Startpunkterna för respektive studie var kontakter med personer inom Byggsektorns Kretsloppsråd respektive TEKOindustrierna. I vissa fall har lämpliga intervjuobjekt också identifierats genom slupmässigt urval av identifierade aktörer verksamma inom ett särskilt område. På grund av studiens upplägg och begränsade natur har alla intervjuer genomförts via telefon. Av samma skäl har också antalet intervjuer som kunnat genomföras varit begränsat. Totalt har drygt 100 intervjuer genomförts. 1 Alla intervjuer har följt en liknande struktur med öppna frågeställningar. Frågorna har dock anpassats något för olika typer av aktörsgrupper. Intervjuerna har hållits öppna för att underlätta följdfrågor och fånga upp ett brett spektrum av kommentarer och synpunkter. För byggsektorn har data från intervjuer kompletterats med information från tidigare utvärderingar av byggvarudeklarationerna 2. Det bör noteras att diskussionen om producenters, kunders och andra aktörers erfarenheter av att använda egendeklarationerna är baserade på ett avgränsat urval intervjupersoner som inte valts för att utgöra ett statistiskt representativt underlag. Resultatet är därför indikativt och gör inte anspråk på fullständighet eller på att vara statistiskt validerat. 1 Ca 70 inom byggsektorn och ca 30 inom textilsektorn. 2 Det finns inga tidigare dokumenterade utvärderingar av TEKOindustriernas miljövarudeklaration. 2

16 Utvärdering av system för egendeklarationer Avgränsning Byggsektorns Kretsloppsråds Byggvarudeklaration och TEKOindustriernas Miljövarudeklaration är främst utvecklade för aktörer verksamma inom Sverige men kan också användas av andra aktörer. Denna studie har dock uteslutande fokuserat på att samla in erfarenheter från aktörer inom landet. Huvudambitionen har varit att samla in erfarenheter från aktörer inom olika grupperingar som har praktisk erfarenhet av respektive egendeklarationssystem. Eftersom det, särskilt inom vissa av tekobranschens grupperingar, finns få aktörer med direkt erfarenhet av egendeklarationerna omfattar studien också vad som kan betecknas som potentiella användare. Det vill säga aktörer som faller inom målgrupperna för respektive deklaration men som valt att inte använda sig av dessa typer av egendeklarationer. Byggsektorns byggvarudeklaration är inte enhetlig utan består dels av de versioner som Byggsektorns Kretsloppsråd utvecklat, dels en hel grupp av egendeklarationer som anpassats för olika produktgrupper inom byggsektorn. I denna studie inkluderas emellertid alla varianter som är baserade på den mall som utarbetats av Byggsektorns Kretsloppsråd även om de inte rubriceras som just byggvarudeklarationer. 3

17 Kogg, Thidell, IIIEE, Lunds Universitet 2. Byggsektorns Byggvarudeklaration I följande kapitel redogörs för den del av studien som berör byggsektorns byggvarudeklarationer (BVD). Som bakgrund ges en kort beskrivning av sektorn och dess aktörer. Huvuddelen berör dock hur BVD-systemet växte fram och utformades samt redogörelser för de erfarenheter intervjuade representanter för de olika aktörsgrupperna beskrivit i undersökningen. Redogörelsen avslutas med en analys av resultaten. 2.1 En kort introduktion till byggsektorn Byggsektorn omfattar flertalet aktörer som medverkar i byggnadsprojekt för att tillhandahålla de bostäder, skollokaler, arbets- och mötesplatser, broar och vägar, ledningar m.m. som behövs för att produktion, varuförsörjning och kommunikationer skall fungera. Dessa aktörer är bl.a. materialleverantörer, installatörer, entreprenörer och underentreprenörer, arkitekter och tekniska konsulter, byggherrar och fastighetsägare. Byggsektorn kan karaktäriseras av fragmentering i en mängd företag varav de allra flesta är små. Dessa senare sysselsatte år 1995 ändå cirka 40 procent av de anställda inom sektorn. Aktörerna är ofta specialiserade och deras tjänster upphandlas på projektbasis. Sektorn undergår dock en strukturomvandling i riktning mot högre koncentration. Byggindustrin domineras t.ex. numera av tre stora entreprenadföretag. Samma tendens kan spåras också inom byggmaterialindustrin och bland fastighetsförvaltningsföretag. Även om fastighetsbranschen har gått mot specialisering och regional förankring är dock fortfarande flertalet av dessa företag mycket små i avseende på antal anställda. Byggsektorn säges generellt stå för omkring 10 procent av landets BNP även om bygginvesteringarnas andel av Sveriges BNP år 1997 hade gått ner till 6,4 procent, vilket är en mycket låg nivå. Detta motsvarade dock omkring 185 miljarder kronor. Trenden har varit att nyproduktionen minskar medan andelen underhåll, reparationer samt om- och tillbyggnader stadigt har ökat. Byggsektorn svarar för en betydande del av samhällets material- och energiomsättning och därmed en betydande del av miljöbelastningen. Många byggmaterial innehåller eller förmodas innehålla oönskade kemiska ämnen. Byggmaterialindustrin, som ska tillhandahålla byggvarudeklarationerna, är liksom sektorn i stort fragmenterad. Den består i huvudsak av traditionell tillverknings- och processindustri. Branschen uppges bestå av i storleksordning företag varav flertalet är små och medelstora inom vitt skilda underbranscher, t.ex. fabrikstillverkade betongelement, färg- och lacktillverkare och tillverkare av ventilationsutrustning. Även om den inhemska byggmaterialindustrin huvudsakligen producerar för den svenska marknaden är många företag vara utlandsägda. Den utländska konkurrensen uppges vara liten till i det närmaste obefintlig. Produktionsvärdet uppgår till i storleksordning 75 miljarder kronor per år. Byggvaror som varuområde gives i denna rapport en vid tolkning av produkter för bygg- och anläggningsändamål. Begreppet refererar främst till produkter på marknaden för permanent inbyggnad vilket även omfattar material, element och komponenter (enskilda eller sammansatta) i prefabricerade system eller installationer som möjliggör att byggnaden kan uppfylla väsentliga krav. Även om varuområdet säges omfatta ett 15-tal dominerande materialslag är antalet produkter väsentligen större. Byggmaterialindustrin rapporterar att det finns cirka till byggprodukter. Beaktas emellertid även installationsprodukter uppgår siffran sannolikt till över Flera av dessa produkter är dock främst avsedda för industriellt bruk och inte för byggsektorn. Bilden kompliceras också av att många byggprodukter förekommer i olika storlekar och varianter som i huvudsak är samma produkt men kan uppfattas som olika produkter. Det går med andra ord inte att exakt ange hur många produkter som omfattas med denna tolkning av begreppet byggvaror. 4

18 Utvärdering av system för egendeklarationer I figur 2-1 nedan illustreras ansvarsfördelningen inom den svenska byggsektorn. Byggherren, som också kan vara ett fastighetsbolag, anlitar arkitekter och konsulter för att projektera och konstruera det blivande byggprojektet. De kan i detta skede även föreskriva vissa material. Byggherren kontrakterar en eller flera entreprenörer för att realisera projektet som i sin tur tar in material och eventuella underentreprenörer. I detta förfarande regleras uppgifter och ansvar genom kontrakt och överenskommelser. Ansvaret för att köpa in material delegeras från byggherren till entreprenör och vidare ner till underentreprenör. Konsult Kontrakt Byggherre/ fastighetsägare Kontrakt Entreprenör Kontrakt Leverantör Leverantör Underentreprenör Leverantör Kontrakt Leverantör Leverantör Underentreprenör Leverantör Leverantör Leverantör Figur 2-1. Typisk ansvarsfördelning inom ett byggprojekt. 2.2 Bakgrund och utveckling Bakgrund och orsak Kretsloppsdelegationen bjöd under våren 1994 in företrädare för byggsektorn för att diskutera producentansvar för byggvaror. Sektorn reagerade genom att de ingående branscherna gick samman i Byggsektorns Kretsloppsråd (BYKR) och föreslog en rad frivilliga åtaganden som alternativ till lagstadgade mål. BYKRs första handlingsplan lades fram under hösten 1995 med det övergripande målet att utveckla och använda byggvaror, byggsystem och byggmetoder som begränsar negativ miljöpåverkan och främjar långsiktig hushållning med våra naturresurser. Byggvarudeklarationer i dagens skepnad kom till som en av flera åtgärder som BYKR föreslog inom ramen för ett frivilligt producentansvarsåtagande. Åtagandet för BVD formulerades som att senast 1997 utforma och tillhandahålla byggvarudeklarationer. Emellertid hade flera större bygg- och förvaltningsföretag redan tidigare börjat skicka formulär till materialleverantörerna med frågor om framför allt byggvarors innehåll och emissioner till inomhusmiljön. Flera av dessa formulär användes vid utformningen av BVD Utvecklingsprocessen När producentansvaret förhandlades med Kretsloppsdelegationen var byggvarudeklarationen ett odefinierat koncept. Arbetet med att konkretisera det påbörjades emellertid tidigt av en 5

19 Kogg, Thidell, IIIEE, Lunds Universitet partssammansatt arbetsgrupp ledd av byggmaterialindustrin. De övriga grupperna inom BYKR: arkitekter och tekniska konsulter, byggindustrin och byggherrar/fastighetsägare deltog med representanter som i sin tur kontinuerligt rapporterade till sina respektive arbetsgrupper. Vid sidan av arbetsgruppen fanns en referensgrupp dit bl.a. representanter för olika myndigheter bjöds in. Medverkande personer representerade sina respektive organisationer vilket också medförde att olika personer medverkade vid olika tillfällen. Referensgruppens uppgift och mandat uppfattades inte vara helt fastställd men gruppen fungerade som ett forum för att informera om och kommentera arbetet. Produkternas innehåll i allmänhet och av farliga ämnen i synnerhet har vid kontakter med deltagande personer nämnts som en prioriterad fråga att få kontroll över bl.a. genom BVD. Situationen exemplifierades i de inledande diskussionerna med att den som köper en kattmatsburk får bättre information om innehållet än den som köper långt mer komplexa och miljömässigt viktigare produkter såsom t.ex. byggvaror. När byggmaterialindustrin fick uppdraget att utforma en modell för byggvarudeklarationer fastslogs kravet att deklarationerna skulle samla all relevant miljöinformation för alla byggvaror och -produkter. Byggvarudeklarationerna skulle också utformas på ett likformigt sätt så att de underlättar för brukaren/kunden att göra jämförelser mellan olika byggmaterial. Byggmaterialindustrin fick därför också i uppdrag att ta fram en handledning för de som skulle tolka redovisningarna. Med den som grund skulle en köpare kunna göra miljömedvetna material- och produktval. 3 Flera av de i arbetsgruppen då medverkande personerna har sagt att de kände att de skapade något helt nytt. Deras uppfattning var att det inte fanns några motsvarande system att söka influenser och stöd ifrån varken i Sverige eller utomlands. Kraven på systemet utökades därför efterhand. När arbetet inleddes användes därför de då inte fastställda standarderna ISO (miljömärkning, egna miljöuttalanden, certifierade miljövarudeklarationer) för att bygga upp struktur och få en gemensam nomenklatur. Det har framgått av intervjuer att dessa förarbeten till standarder spelat en viktig roll i utvecklingsarbetet. I den ursprungliga mallen till BVD nämns också Det är viktigt att utnyttja internationellt standardiserade system och se till att de kommer i praktisk användning. Det gäller både för terminologi och generellt accepterade rutiner och metoder för miljödeklarationer. Även om innehålls- och kemikaliefrågorna gavs hög prioritet visar utformningen av BVD-mallen också på att inspiration främst söktes från utkasten till livscykelanalysbaserade certifierade miljövarudeklarationer. Influenserna från livscykelanalysarbetet har också bekräftats av flera som deltog i det tidiga arbetet. Denna hänsyn överensstämmer med formuleringar i överenskommelsen med Kretsloppsdelegationen som bl.a. nämner att tanken med producentansvar är att producenten skall ta ett större ansvar för varornas miljöbelastning under hela livscykeln. Emellertid konstaterades också att kravet på kvantitativa data och fullständiga livscykelanalyser inte skulle gå att uppfylla varför deklarationen inledningsvis skulle bygga på kvalitativ information. Tanken var att den successivt skulle utvecklas i mer kvantitativ riktning. Den färdiga byggvarudeklarationsmallen, som är ämnad att passa för alla byggvaror på marknaden, lanserades av Byggsektorns Kretsloppsråd i en första version under hösten 1997 och har reviderats till en ny version De olika versionerna används nu parallellt. Det står byggsektorns producenter fritt att använda dessa mallar utan några formella krav på hur de gör det. Flera av materialleverantörernas branschföreningar har också anpassat mallen för sina medlemmars behov. Skillnaderna kan vara grafisk formgivning, utformning eller fokusering på vissa delar av mallen. Andra branschorganisationer har utvecklat egna deklarationsmallar. Flera av dessa, t.ex. färg- och 3 Byggsektorns Kretsloppsråd (1998/99) Miljöansvar i samverkan, Verksamhetsberättelse 1998/99. 6

20 Utvärdering av system för egendeklarationer lackindustriernas och limfabrikanternas mallar, bygger på BYKRs mall men kallas för Miljödeklarationer. Även enskilda producenter kan modifiera deklarationernas utseende eller välja vilka uppgifter de vill uppge, i vilken ordning o.s.v. Flera understryker att det är en egendeklaration och att producenterna/materialleverantörerna i princip själva väljer om och hur de ska deklarera sina produkter. En intervjuperson förklarade situationen som att det är BYKR-mallen som gäller men att den förekommer i flera olika dialekter Erfarenheter från utvecklingsprocessen Även om många personer och aktörer inom byggsektorn tidigare kände varandra och hade samarbetat i olika former innebar BYKR ett nytt steg. Sektorns fyra huvudaktörsgrupper, materialleverantörer, entreprenörer, konsulter och fastighetsägare, etablerade egna arbetsgrupper för kretsloppsfrågor. Samtliga dessa grupper hade representanter i det gemensamma nätverket Byggsektorns Kretsloppsråd. BYKR innebar inte bara ett nytt samarbetsforum utan också ett gemensamt åtagande samt ansvar för att genomföra det. Samtliga av de intervjuade som uttalat sig om arbetsformerna har påpekat det fruktbara i detta samarbete. Det skapade ny förståelse för varandras synpunkter och mål, ett bättre samarbetsklimat och en gemensam förståelse för de problem sektorn stod inför. Å andra sidan medförde den nya samarbetsformen att det tog tid att både hitta arbetsformer och att hitta fram till dialogen. Den då nya nätverksorganisationen behövde viss tid för att bli effektiv. Innehållsförteckning och redovisning av farliga ämnen uppfattades som centrala frågor som tog mycket tid i anspråk för att diskutera till en lösning. Flera av dem som medverkade i utformningen av BVD hänvisade till bristen på vägledning och att många förslag till redovisningsprinciper diskuterades. Några byggföretag hade redan etablerat egna svarta listor över förbjudna kemikalier. Dessa var emellertid sinsemellan olika. Redovisningsprinciperna för farliga ämnen ställdes också emot krav på att kunna hålla känsliga recepturer hemliga, vilket somliga tillverkare upplevde som avgörande för att de skulle deklarera sina produkter. Slutligen kunde enighet nås kring att använda de principer som gäller för de lagstadgade varuinformationsbladen för kemiska produkter. Dessa redovisningsprinciper beskrivs utförligare i sektionen nedan. Under utvecklingsprocessen ledde flera frågor till meningsutbyten. En sådan fråga var huruvida emissioner till inomhusmiljön skulle ingå i deklarationerna. Dessa diskussioner ledde i sin tur vidare till klarlägganden om deklarationernas syfte, användare och åtagandet till Kretsloppsdelegationen. Eftersom allergier och sjuka hus var hett debatterade frågor vid den tiden uttryckte användarsidan att de som kunder också behövde information som beskrev produkternas egenskaper ifrån innemiljöperspektivet. Dessa diskussioner slutade med att den ursprungliga deklarationens åtta punkter rörande yttre miljö kompletterades med en nionde punkt för inre miljö. I deklarationsmallen behandlas denna punkt i en sektion för sig med egen redovisningsmatris. Denna uppdelning bestod också efter revideringen år Flera av de intervjuade menade att de inte såg mallen som färdig utan att det skulle vara ett verktyg under utveckling i takt med kundernas informationsbehov och vetenskapliga landvinningar. Byggsektorn tog sig an uppgiften som ett i huvudsak internt projekt. Flertalet som lämnat information i undersökningen menade att de i princip inte försökte involvera några myndigheter. Men bilden framstår ändå inte helt klar och det förefaller som det förekom underhandskontakter. Några personer uppgav att Kemikalieinspektionen vid ett tidigt skede ombads bidra med en byggkemikalielista som skulle användas för att peka ut farliga ämnen. Dessa personer konstaterade dock att en sådan lista inte kunde tillhandahållas och nöjde sig med det. Kontakterna utvecklades istället till ett arbete kring några speciella byggmaterial. Enstaka intervjuade personer uppgav att Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och andra myndigheter hade goda möjligheter att påverka arbetet. Detta, sades också, kunde dock ha tolkats som att de då skulle ikläda sig en konsultroll som inte sågs förenlig med deras 7

Din guide till kemikalieverktyg

Din guide till kemikalieverktyg Din guide till kemikalieverktyg Om du har kemikunskaper kan du lära dig mycket om de produkter du använder och hur du ska minska risken för att påverka miljö och hälsa. Har du inga förkunskaper men snabbt

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror www.byggvarubedomningen.se Nu behöver du bara känna till ett system för miljöbedömning av byggvaror. Byggvarubedömningen har samlat de största och viktigaste

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljöprogram 2010. Sammanfattning av remissvar. Remissutskick 2005-12-20. Inkomna remissvar

Miljöprogram 2010. Sammanfattning av remissvar. Remissutskick 2005-12-20. Inkomna remissvar Miljöprogram 2010 Förslag till Handbok med mall och anvisningar för att upprätta byggvarudeklarationer Sammanfattning av remissvar Rev 06-06-20 Remissutskick 2005-12-20 Sändlista för remissen, se bilaga

Läs mer

Framtidens byggvarudeklaration. Enkäter och Intervjuer

Framtidens byggvarudeklaration. Enkäter och Intervjuer Framtidens byggvarudeklaration Enkäter och Intervjuer Viktiga aspekter Information som efterfrågas Hur informationen upprättas och uppdateras Tillgänglighet och effektivitet i användandet Finansiering

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Byggmaterialinformation i digitalt format

Byggmaterialinformation i digitalt format Byggmaterialinformation i digitalt format BIM-hantering av material i hela byggkedjan från råvaruutvinning, tillverkning, förvaltning och slutligen återvinning. WSP Environmental, Byggnadsfysik Sthlm Byggvaruinformation

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp Allmän information Innehåll Lagstiftning Energi och kostnadsbesparingar Användning av miljö- och energimärkningar Grön upphandling Produktgrupper Bakgrund Den

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003

Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003 PM Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003 Best.nr. 510 775 Sundbyberg i april 2004 Utgivare: Kemikalieinspektionen Beställningsadress: Närservice, Margretedalsvägen

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader Nya gemensamma miljökrav för entreprenader har tagits fram som en överenskommelse mellan Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholm stad. I denna broschyr kan du läsa om bakgrunden till de

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Göteborgs stad. Ernst & Young AB. Rapport 2010-05-10. Granskning vid Idrotts- och föreningsförvaltningen

Göteborgs stad. Ernst & Young AB. Rapport 2010-05-10. Granskning vid Idrotts- och föreningsförvaltningen Göteborgs stad Granskning vid Idrotts- och föreningsförvaltningen Ernst & Young AB Rapport 2010-05-10 Innehållsförteckning 1 Uppdragsinformation... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.2 Inriktning, genomförande och

Läs mer

Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer

Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer Innehåll Samarbeten med föreningar och andra organisationer 4 Samverkan med myndigheter och annan offentlig verksamhet 4 Samarbeten med

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Produkters miljöinformation

Produkters miljöinformation ! Willy Karlsson, Högskolan Trollhättan- Uddevalla / SME-network for Sustainable Development & Quality Management! Carl-Otto Nevén, Assess AB! Maria Brahm, Högskolan Trollhättan- Uddevalla Miljöledningsprojektets

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Det finns flera olika märke Å andra sidan räcker det Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1 Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 2 Det finns flera

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

ITS strategi och handlingsplan - processen fram till idag och hur vi går vidare

ITS strategi och handlingsplan - processen fram till idag och hur vi går vidare ITS strategi och handlingsplan - processen fram till idag och hur vi går vidare Åsa Vagland Workshop i Stockholm 20 april 2015 Processen fram till idag 6 september 2013: Regeringsuppdrag till Trafikverket

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Er referens M2014/2798/Mm Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Mall-id: MEP-0011, 2014-10-22

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LINC Modell 2-62 Artikel-nr/ID-begrepp 502-562 --- -- Dokument-ID BVD 3-INR-030 Varugrupp

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Utvärdering av projektet Elektronisk fakturering Författare: Rolf Dalin Rapport: nr 2005:7 ISSN 1653-2414 ISBN 91-975561-4-9 FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland 2

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

entreprenad en översikt Innehåll

entreprenad en översikt Innehåll entreprenad en översikt Innehåll 1 Entreprenader industriella tjänster... 2 2 Entreprenadformer... 2 3 Ett avtal blir till så säger lagen... 3 4 Allmänna Bestämmelser... 4 5 Anbudsupphandlingens grunder...

Läs mer