INLEDNING... 1 NORDEN... 2 NORDISKA MINISTERRÅDET OCH NORDISKA RÅDET... 2 NFS FRAMTIDSGRUPP... 3 DOKUMENT OCH ARBETSGRUPP OM KOLLEKTIVAVTAL OCH

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2010

2 INNEHÅLL INLEDNING... 1 NORDEN... 2 NORDISKA MINISTERRÅDET OCH NORDISKA RÅDET... 2 NFS FRAMTIDSGRUPP... 3 DOKUMENT OCH ARBETSGRUPP OM KOLLEKTIVAVTAL OCH KONKURRENSKRAFT... 4 SEMINARIUM OM KOLLEKTIVAVTAL OCH KONKURRENSKRAFT... 4 ÖSTERSJÖSAMARBETET... 4 ÖSTERSJÖOMRÅDETS FACKLIGA NÄTVERK BASTUN... 5 FACKETS VISION FÖR ÖSTERSJÖOMRÅDET FACKLIG PÅVERKAN I ÖSTERSJÖOMRÅDET... 6 BASTUNS VERKSAMHET I FACKFÖRENINGSRÖRELSEN... 7 BALTIC SEA LABOUR NETWORK (BSLN) -PROJEKTET... 7 BALTISKA ORGANISERINGSAKADEMIN... 9 EUROPAUTSKOTTET OCH EFS... 9 EUROPAUTSKOTTET... 9 NFS OCH DE NORDISKA YRKESSEKRETARIATEN... 9 NORDISKT SAMARBETE INFÖR EFS-KONGRESSEN NOMINERING AV KANDIDATER TILL GENERALSEKRETERARE OCH KONFEDERAL SEKRETERARE FÖR EFS EFS KONGRESSFÖRBEREDANDE GRUPP EKONOMISKA KRISEN ARBETSTIDSDIREKTIVET UTSTATIONERINGSDIREKTIVET EUROPA NORDISKT SAMARBETE INFÖR EFS-KONGRESSEN MEDLEMSORGANISATIONERNAS KONGRESSER M.M IFS-KONGRESSEN I VANCOUVER STYRELSEN ORDFÖRANDEMÖTEN PRESIDIET SEKRETARIATET... 15

3 1 INLEDNING Under 2010 bottnade den kris som utlöstes av kollaps och spekulation på världens finansmarknader. De nordiska länderna gick i täten när ekonomin sakta vände uppåt. Tillväxten blev något högre än i USA och dubbelt så hög som i euroområdet. Tidningarnas ekonomisidor talades det om nordiska tigerekonomier och när världens politiska och ekonomiska toppar samlades till möte i Davos stod ett seminarium om den nordiska modellen på dagordningen. Samtidigt utsattes den nordiska kollektivavtalsmodellen - en av förutsättningarna för framgångarna för fortsatta påfrestningar. Allt för många politiker och arbetsgivare tar den framgångsrika nordiska arbetsmarknadsmodellen för given. Så är det inte, den behöver vårdas, försvaras och utvecklas. Under 2010 påbörjade NFS därför ett arbete med att tydligt visa på sambanden mellan kollektivavtal och konkurrenskraft. Att också under kommande år lyfta fram den frågan i det nordiska samarbetet blir en av NFS viktigaste arbetsuppgifter. En annan fråga högt på NFS dagordning under 2010 var den kommande EFSkongressen. Gemensamma europafackliga prioriteringar kring vilka det är viktigt för NFS medlemsorganisationer att samarbeta arbetades fram. Att 16 fackliga centralorganisationer utan stora motsättningar eller hårda debatter kan enas kring ett sådant dokument visar på den stora samsyn som trots nationella och historiska skillnader finns inom NFS.

4 2 NORDEN Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet NFS generalsekreterare träffade i januari NMRs generalsekreterare Hálldor Ásgrimsson och några av hans medarbetare. Från NFS sida framfördes bland annat att man såg mycket positivt på att det under det isländska NMR-ordförandeskapet för första gången på fem år ordnats ett trepartsmöte mellan de nordiska arbetsmarknadsministrarna och representanter för fackföreningsrörelsen och arbetsgivarna. Det är ett starkt önskemål från NFS sida att denna typ av möten blir regelbundet återkommande. Samtidigt betonades vikten av löpande kontakter med mellan NFS och NMR. Hálldor Ásgrimsson förklarade att även han såg mycket positivt på mötet i Reykjavik, men förklarade också att det var ett problem att arbetsgivarna saknade nordisk organisation och rent allmänt visade mindre intresse för aktiviteter på nordisk nivå än de fackliga organisationerna. I september skickades ett brev från NFS (undertecknat av generalsekreteraren och ordföranden) till den finska ministern för nordiska frågor Jan Vapaavuori. Brevet, som hade tagits fram av generalsekreteraren och de finska medlemsorganisationerna, lyfte fram fyra frågor som NFS menade borde finnas med på dagordningen under det finska ordförandeskapet för NMR 2011 kampen mot social dumpning, gränshinder inom Norden, försvar av den nordiska arbetsmarknadsmodellen och önskemål om fortsatta trepartsmöten på nordisk nivå. I samband med Nordiska rådets session i Reykjavik i november 2010 ordnades också ett möte mellan NFS generalsekreterare och minister Jan Vapaavuori. Två aspekter lyftes särskilt fram från NFS sida. Det första var det önskvärda med trepartsmöte med arbetsmarknadsministrarna också under det finska ordförandeskapet. Det betonades också att vi gärna ser att ordförandeskapet för en dialog med arbetsmarknadens parter om dagordningen för ett sådant möte, samt att vi från facklig sida gärna ser att frågeställningar kring kollektivavtal och konkurrenskraft är något som diskuteras. Den andra var klimatfrågan, som det finska ordförandeskapet vill göra till ett

5 3 huvudtema under Generalsekreteraren påpekade att NFS arbetat mycket med frågan, och bland annat tagit fram ett gemensamt fackigt klimatprogram. Finns det möjlighet att i något samband presentera våra synpunkter så vill vi gärna det. Ministern lovade att föra våra synpunkter vidare till de direkt berörda ministrarna, men påpekade också att eftersom Finland går till val i april är det osäkert vem som kommer att vara ansvarig för energi- respektive arbetsmarknadsfrågor i den finska regeringen efter detta. Vid Nordiska Rådets 62:a session, där NFS deltog som observatör, diskuterades bland annat klimatfrågan, gemensamt nordiskt pantsystem och gränshinder. Tyvärr berördes inga andra arbetsmarknadsfrågor. Livligast debatt väckte Danmarks utvisning av nordiska medborgare i behov av socialhjälp. I november representerades NFS vid det utvidgade trepartsmöte som NMR arrangerade i Köpenhamn av LO Danmarks vice ordförande Lizette Risgaard samt generalsekreteraren. NFS Förutom arbetsmarknadsministrarna (eller i vissa fall deras ersättare) och arbetsmarknadens parter deltog ungdomsorganisationer. Temat för mötet var ungdomsarbetslöshet, och till skillnad från motsvarande möte året innan i Reykjavik fanns inte möjlighet att ta upp andra frågor, något som NFS till det danska NMR-ordförandeskapet uttryckt besvikelse över. Från NFS sida framfördes bland annat krav på fler praktikplatser och en fungerande utbildningsgaranti för unga så de inte hamnar i långtidsarbetslöshet. NFS framtidsgrupp Den Framtidsgrupp som i november 2009 tillsattes för att se över NFS verksamhet och komma med förslag till former och prioriteringar för kommande arbete arbetade under hela Gruppen leddes av Bente Sorgenfrey, FTF, och bestod av representanter för samtliga medlemsorganisationer. Sammanlagt hölls sex möten, och en slutrapport presenterades till styrelsemötet i november. Rapporten, som godkändes av styrelsen, rekommenderade bland annat att NFS även fortsättningsvis ska arbeta med tre områden nordiskt samarbete, Östersjöfrågor och Europafrågor. Inom ramen för detta ska dock nordiskt arbete ges mer uppmärksamhet än tidigare. NFS ska också

6 4 utveckla de möjligheter som ny teknik ger för möten och kommunikation över gränserna. Särskilda strategimöten ska också anordnas två gånger per år där medlemsorganisationernas internationella sekreterare ges möjlighet att diskutera NFS' arbete i ett längre perspektiv. Dokument och arbetsgrupp om kollektivavtal och konkurrenskraft Vid NFS verksamhetskonferens framfördes förslag om att NFS skulle ta fram ett gemensamt dokument om det positiva förhållandet mellan näringslivets konkurrenskraft och det nordiska kollektivavtalssystemet. Ett första utkast till ett sådant dokument fanns också till NFS-styrelsens vårmöte Styrelsens, som sammanträdde via telefonmöte, godkände huvuddragen i dokumentet men ville att det utvecklas ytterligare och att fler nordiska exempel skulle tillfogas. Generalsekreterare uppmanades sätta samman en arbetsgrupp med avtalskunniga personer från medlemsorganisationerna för att med dem arbeta vidare med dokumentet. En sådan grupp bildades också och hade ett välbesökt möte under hösten. Ett nytt förslag till dokument har utarbetats och presenteras för styrelsen våren Seminarium om kollektivavtal och konkurrenskraft I samband med styrelsemötet i november i Köpenhamn ordnade NFS ett seminarium på temat Kollektivavtal och konkurrenskraft. Intresset var stort, och tyvärr kunde några intresserade inte få plats eftersom seminarielokalen inte tog mer än 80 personer. Att samtliga programpunkter innehöll inledningar av forskare, arbetsgivarrepresentanter och fackligt aktiva bidrog till ett givande åsiktsutbyte och var uppskattat. En utförlig dokumentation med samtliga presentationer från seminariet har tagits fram av sekretariatet. ÖSTERSJÖSAMARBETET NFS Östersjösamarbete sker huvudsakligen inom ramen för Östersjöområdets fackliga nätverk (BASTUN). I BASTUN ingår sammanlagt 23 organisationer från 10 länder. Vitrysslands BKDP är BASTUNs partnerorganisation.

7 5 NFS har i enlighet med det ingångna avtalet ansvarat för sekretariatsfunktionen i BASTUN. NFS Östersjöhandläggare Mika Häkkinen innehade till i augusti 2010 posten som BASTUNs Executive Secretary. Från och med september 2010 innehas uppgiften av Marianne Muona. Östersjöområdets fackliga nätverk BASTUN Till och med slutet av juni år 2010 svarade de tre litauiska centralorganisationerna tillsammans för ordförandeskapet i BASTUN. LPSKs ordförande Artūras Černiauskas har lett ordet på mötena. Från och med juli 2010 har Norge svarat för ordförandeskapet i BASTUN. De tre norska centralorganisationerna bär tillsammans ansvaret för ordförandeskapet. BASTUNs möten leds av Norska LOs viceordförande Gerd Kristiansen. År 2010 byggde BASTUNs verksamhet på två ordförandeskaps linjeval. Både BASTUNs vår- och höstmöte 2010 prioriterade fackliga rättigheter i Ryssland. De ryska centralorganisationerna KTR och VKT anmälde Ryssland till den Internationella arbetsorganisationen (ILO) för brått mot de fackliga rättigheterna. BASTUN utarbetade på våren 2010 en gemensam skrivelse till stöd för klagomålet. Eftersom Ryssland dröjde med inlämnandet av sitt svar så har inte ILOs behandling av klagomålet hitintills framskridit. I slutet av oktober 2010 lämnade den ryska regeringen ett partiellt svar på klagomålet. ILO har bett att få kompletterande information i de frågor som ännu är öppna. Fackets vision för Östersjöområdet 2020 BASTUN började år 2009 bereda en facklig strategi för Östersjöområdet 2020 och grundade en grupp för strategisk planering för att leda visionsarbetet, Gruppen har under året sammankommit två gånger online och en gång fysiskt på våren. BASTUNs vårmöte slog i april 2010 i Vilnius fast nätverkets viktigaste uppgifter, som utgör grunden för både visionen och nätverkets existens. På hösten 2010 samlades arbetsgruppen för strategisk planering en gång och godkände elektroniskt ett visionsdokument för BASTUNs höstmöte.

8 6 Strategiarbetsgruppen presenterade sitt visionsdokument på BASTUNs höstmöte den 2 november i St. Petersburg. Både på vår- och höstmötet 2010 diskuterade visionen. Avsikten är att visionsdokumentet skall godkännas 2011 på vårmötet i Riga. Facklig påverkan i Östersjöområdet BASTUNs uppgift är att utarbeta gemensamma ställningstaganden och initiativ för Östersjösamarbetet. BASTUn har deltagit i följande Östersjöorgans verksamhet: Östersjöstaternas råd (CBSS) BASTUN är en strategisk partner för CBSS, men BASTUN är inte representerat i något fast organ. Situationen kan förändras ifall BSLN -samarbetet främjar tanken att grunda ett trepartsforum för arbetsmarknaden i Östersjöområdet. CBSS sekretariat representerar regeringarna i BSLNs ledningsgupp och i Facilitator Team -gruppen. Projektsamarbetet har förstärkt BASTUNs roll som trovärdig partner. Parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) Under de två senaste åren har arbetsmarknadsfrågorna varit ett av BSPC:s prioriterade områden. BSPC har gett ett starkt politiskt stöd till BSLN och BSPC representerar parlamentarikerna både i BSLN:n ledningsgrupp och i Facilitator Team -gruppen. BSPC har även deltagit i diskussionerna om att skapa ett trepartsforum för arbetsmarknaden inom Östersjöregionen. EUs Östersjöstrategi BASTUN deltog 2009 aktivt i processen för att skapa en Östersjöstrategi och krävde att strategin även bör innehålla en arbetsmarknadsdimension. BSLN -projektet erkändes som ett av Östersjöstrategins flaggskeppsprojekt. BASTUN deltog i de konferenser som år 2010 ordnades inom Östersjöstrategin. I arbetet betonade man som viktiga frågor, att Östersjöstrategin bör ha en långsiktig finansiering och att det i möjliga nya strategier ingår en arbetsmarknads- och sociala dimension.

9 7 BASTUNs verksamhet i fackföreningsrörelsen Särskilt tre yrkessekretariat (IN, NTF och NU HRCT) har verkat aktivt tillsammans med BASTUN för att i första hand bereda en baltisk organiseringsakademi. Yrkessekretariatet har haft en möjlighet att, på samma sätt som BASTUNs medlemsorganisationer, delta på BASTUNs möten och dra nytta av BASTUNs material. Även samarbetet med IFS/PERC har funnit en etablerad form. BASTUN ses som en slags underorganisation för PAERC. Baltic Sea Labour network (BSLN) -projektet BSLN är ett treårigt trepartsprojekt med 21 deltagande partners och sex associerade partners i nio Östersjöländer. Projektets sammanlagda budget är 2,6 miljoner euro. Trepartssamarbetet inom BSLN -projektet har under de två första åren utvecklats väl. Man kan se utvecklingen av samarbetet mellan arbetsgivarna, CBSS och CPSPC, som ett bra resultat eftersom det inte tidigare har funnits något motsvarande trepartssamarbete. BASTUN och NFS är direkt partners i projektet. BASTUN och NFS fungerar på den fackliga sidan som forum för projektets styrning. Av NFS medlemsorganisationer är fyra partners och två associerade partners i projektet. BSLN stöder BASTUNs och NFS strategiska mål och förstärker avsevärt de resurser som man har till förfogande. Särskilt ger projektet mer medel och främjar fackets samarbete med arbetsgivarna och de politiska beslutsfattarna inom Östersjöområdet och i projektländerna (Estland, Lettland, Litauen, Polen). De enskilda projektpartnernas nationella verksamhetsplaner följer de gemensamma verksamhetslinjerna, trots att de praktiska åtgärderna kan avvika. En grov indelning är att de nordiska länderna, Polen och Tyskland satsar på arbetskraftens rörlighet och de problems som rörligheten förorsakar. I de baltiska länderna använder arbetsmarknadsparterna projektet för krishantering. I de enskilda länderna bereder parterna gemensamma ställningstaganden för att stävja den ekonomiska krisen och

10 8 utveckla arbetsmarknaden. Projektet mål att förstärka den sociala dialogen ser ut att lyckas i projektländerna på ett önskat sätt. I projektet tillgodogör man trepartssamarbetet så, att facket, arbetsgivarna och de politiska partierna rutinmässigt arbetar tillsammans både i fysiska och i online möten. Fackföreningsrörelsen har försäkrat sig en stark representation i de beslutande organen och ledningsorganen eller i både ledningsgruppen och i Facilitator Team - gruppen. NFS Östersjöhandläggare har fungerat som BSLNs kommunikationschef. Projektets trepartsledningsgrupp godkände den 7 april en politisk agenda för skapandet av en hållbar arbetsmarknad för Östersjöområdet. Den politiska agendan är projektets innehållsmässiga resultat. Agendan betonar tre områden; att: 1) utveckla den sociala dialogen, 2) stävja svartekonomin, samt 3) arbetskraftens rörlighet. Agendans uppgift är även att förstärka arbetsmarknadens betydelse i EUs Östersjöstrategi. BSLNs ledningsgrupp samlades till sin andra årskonferens den 10 november 2010 och godkände ställningstagandet Working together for stronger social dialogue in the Baltic Sea Region. Målet med ställningstagandet är att på Östersjönivå arrangera ett trepartsforum för arbetsmarknaden. Mötet kom överens om att vidareutveckla idén under år 2011.

11 9 Baltiska organiseringsakademin På högnivåmötet 2009 framfördes tanken om en baltisk organiseringsakademi som ett möjligt framtida samarbetsprojekt. I samband med BASTUNs vårmöte 2010 ordnades ett miniseminarium om TUCs organiseringsakademimodell. På seminariet presenterade man en möjlig gemensam projektidé som sedan var uppe till diskussion på BASTUNs höstmöte den 16 november I diskussionen konstaterade man att organisering är ett viktigt tema och att tanken om ett gemensamt projekt är positivt. Projektet har tagits upp av tre nordiska yrkessekretariat: Nordiska Industrianställda, IN, Nordiska transportarbetarefederationen, NTF, och Nordiska unionen för hotell-, café-, catering- och restauranganställda, NU HRCT. EUROPAUTSKOTTET OCH EFS Europautskottet NFS Europautskott höll fem möten under Fyra av dessa sammanträden var förmöten inför EFS styrelsemöten. Utskottet höll även ett fristående möte i Stockholm i anslutning till ett möte med de nordiska yrkessekretariaten. Europautskottets och EFS dagordning har under året dominerats av frågor rörande den ekonomiska krisen, EU2020, översynen av arbetstidsdirektivet och utstationeringsdirektivet. Förberedelserna inför EFS kongress i maj 2011 inleddes också under året. NFS och de nordiska yrkessekretariaten I december 2010 ordnades ett särskilt möte med NFS Europautskott och de nordiska yrkessekretariaten. Veronica Nilsson från på EFS-sekretariatet i Bryssel deltog. Förutom ömsesidigt informationsutbyte behandlade mötet bland annat aktuella europafrågor. Mika Häkkinen från IN Norden presenterade de planer som finns för en baltisk Organiseringsakademi för att hjälp de baltiska ländernas fackföreningsrörelser att vända den oroande nedgången i medlemstal.

12 10 Nordiskt samarbete inför EFS-kongressen Vid sitt möte i november diskuterade NFS styrelse ett förslag till dokument om politiskt samarbete mellan medlemsorganisationerna inför EFS kongress i maj Utkastet byggde på de synpunkter som framkommit vid tidigare styrelsemöten. Styrelsen ställde sig bakom innehållet i dokumentet, men ville göra ett antal tillägg. Sedan dessa gjorts antogs en slutversion efter en remissrunda per e-post av styrelsen i december Klimatfrågan och gröna jobb, demografi och sysselsättning, forskning och utbildning samt försvar av kollektivavtalsmodellen är några av de frågor som lyfts fram. Det bestämdes också att samarbetet främst bör ha en informell karaktär och att man bör vara återhållsam när det handlar om att formellt agera som ett sammanhållet nordiskt block. Nominering av kandidater till generalsekreterare och konfederal sekreterare för EFS Med sikte på att i god tid före EFS kongress ha en nordisk kandidat till generalsekreterare, vice generalsekreterare eller konfederal sekreterare, inleddes diskussioner om detta redan under I november 2010 nominerade NFS medlemsorganisationer Veronica Nilsson till konfederal sekreterare och Bernadette Ségol till generalsekreterare. EFS kongressförberedande grupp En kongressföreberedande inom EFS påbörjade under hösten 2010 arbetet med att ta fram kongressdokumenten. Nordiska representanter har deltagit aktivt i de kongressförberedande mötena. NFS har dock inte haft någon koordinerande roll i detta sammanhang. De många och långa diskussionerna har fokuserat mycket på europeisk minimilön och en europeisk definition av arbetstagare. Ekonomiska krisen Den ekonomiska krisen var i fokus i EFS arbete under hela Man riktade stark kritik mot de drastiska nedskärningarna i flera EU-länder. Efter den europeiska

13 11 aktionsdagen den 29 september 2010 då människor demonstrerade i Bryssel mot den förda EU-politiken, fortsätter den europeiska fackföreningsrörelsen att trycka på för en mer rättvis fördelning av bördorna och för en jobbskapande politik. Arbetstidsdirektivet I slutet av 2010 presenterade EU-kommissionen sin andra konsultation om en revidering av arbetstidsdirektivet. Den tidigare lanserades i mars Kommissionen anger två alternativ: Antingen revidering av några enskilda frågor eller en total översyn. Som tidigare handlar det om jourersättningen, minimireglerna för vilotid, långa arbetstider med mera. EFS har slagit fast sina tidigare ståndpunkter när det gäller tvistefrågorna i arbetstidsdirektivet. Domstolens utslag beträffande jourtid och kompensationsledighet skall gälla fullt ut, ökad flexibilitet genom t ex ökad genomsnittsberäkning får ske endast med stöd av kollektivavtal. Några förhandlingsöppningar lämnas inte. Utstationeringsdirektivet EFS styrelse antog i mars 2010 en resolution om utstationeringsdirektivet där man står fast vid att direktivet måste revideras för att uppfylla det ursprungliga syftet att skydda utstationerade arbetstagare och motverka social dumpning. Resolutionen innehåller krav om likabehandling av alla arbetstagare, de utstationerade ska inte ha lägsta möjliga lön och de utländska företagen ska inte kunna dumpa löner i andra länder genom att ta med underbetalda arbetare från det egna landet. En översyn av utstationeringsdirektivet utlovades av José Manuel Barroso som ett led i att bli omvald som kommissionsordförande. Europa 2020 EUs nya tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020, som ersätter Lissabonstrategin, trädde i kraft 1 januari NFS skrev ett remissvar till Kommissionens första utkast som kom i slutet av EU 2020 har också varit dominerande på EFS dagordning. Enligt EFS är bristerna i EU 2020 många. Det sägs inget om nyckelfrågorna likabehandling, ett rättvist skattesystem och

14 12 jämställdhet. På arbetsmarknadsområdet saknar EU 2020-strategin en social vision för ett EU med rättvisa arbetsmarknadsregler, ett stöd för kollektivavtal, större trygghet för löntagarna, en politik för övergång till grönare jobb, liksom investeringar och utbildning och yrkeskunskaper för framtiden. Nordiskt samarbete inför EFS-kongressen Vid sitt möte i november diskuterade NFS styrelse ett förslag till dokument om politiskt samarbete mellan medlemsorganisationerna inför EFS kongress i maj Utkastet byggde på de synpunkter som framkommit vid tidigare styrelsemöten. Styrelsen ställde sig bakom innehållet i dokumentet, men ville göra ett antal tillägg. Sedan dessa gjorts antogs en slutversion efter en remissrunda per e-post av styrelsen i december Klimatfrågan och gröna jobb, demografi och sysselsättning, forskning och utbildning samt försvar av kollektivavtalsmodellen är några av de frågor som lyfts fram. Det bestämdes också att samarbetet främst bör ha en informell karaktär och att man bör vara återhållsam när det handlar om att formellt agera som ett sammanhållet nordiskt block. MEDLEMSORGANISATIONERNAS KONGRESSER M.M. Under året har YS och Unio haft sina årliga konferenser och ASI sitt årsmöte. IFS-KONGRESSEN I VANCOUVER NFS generalsekreterare deltog som observatör vid Internationella Fackliga Samorganisations, IFS, kongress i Vancouver i juni NFS medlemsorganisationer hade inför kongressen samarbetat och förberett kongressen inom ramen för ett eget nätverk, som regelbundet rapporterat till NFS styrelse. I samband med kongressen genomfördes ett möte med de 12 ordföranden för NFS medlemsorganisationer som fanns på plats i Vancouver.

15 13 STYRELSEN Styrelsen har under året haft ett ordinarie sammanträde, den 16 november i Köpenhamn, och ett extra sammanträde den 31 maj i Bryssel då det ordinarie styrelsemötet, som skulle ha hållits den 22 april i Helsingfors, fick ställas in på grund av askmolnen från Island. En del av dagordningens punkter behandlades på ett telefonmöte som hölls den 22 april. Styrelsens ledamöter är: LO Danmark FTF Danmark AC Danmark FFC Finland STTK Finland Akava Finland SIK Grönland ASI Island BSRB Island LO Norge YS Norge Unio Norge LO Sverige TCO Sverige Saco Sverige Harald Børsting Lizette Risgaard Bente Sorgenfrey Allan Bang (t.o.m. november) Kent Petersen (fr.o.m. november) Erik Jylling Martin Teilmann Lauri Lyly (NFS ordförande) Matti Huutola Mikko Mäenpää Antti Rinne Matti Viljanen Heikki Kauppi Jess G. Berthelsen Gylfi Arnbjörnsson Elín Björg Jónsdóttir Roar Flåthen Gerd Kristiansen Tore Eugen Kvalheim Gunn Olander (t.o.m. oktober) Jorunn Berland (fr.o.m. oktober) Anders Folkestad Lisbeth Normann Wanja Lundby-Wedin Ulla Linqvist Sture Nordh Christer Romilson Anna Ekström (NFS vice ordförande) Anitha Wijkström

16 14 ORDFÖRANDEMÖTEN Under året har två ordförandemöten hållits, den 22 juni i samband med IFS kongress i Vancouver och den 16 november i samband med NFS styrelsemöte i Köpenhamn. Vid ordförandemötet den 16 november i Köpenhamn beslutades att nominera Veronica Nilsson som gemensam nordisk kandidat till posten som konfederal sekreterare i EFS sekretariat under kommande period ( ). Ordförandemötet beslutade även att nominera Bernadette Ségol till posten som generalsekreterare för EFS. PRESIDIET NFS presidium har under året hållit tre protokollförda sammanträden. Presidiet har bestått av: Lauri Lyly, FFC (ordförande) Anna Ekström, Saco (vice ordförande) Harald Børsting, LO Danmark Anders Folkestad, Unio Elín Björg Jónsdóttir, BSRB Anders Nordström (generalsekreterare) Revisorer har under verksamhetsåret varit: Nils-Erik Hagsten Arto Kuusiola Jenny Bodell Hagberg Auktoriserad revisor FFC Finland TCO Sverige

17 15 SEKRETARIATET Anställda vid NFS sekretariat har under 2010 varit: Anders Nordström, Eva Carp, Loa Brynjulfsdottir (föräldraledig/tjänstledig januarioktober), Claudia Jiménez Guala (t.o.m. september), Mika Häkkinen (t.o.m. juli) och Marianne Muona (fr.o.m. september).

18 Bilaga 1 NFS MEDLEMSORGANISATIONER Landsorganisationen i Danmark (LO) Funktionærernes og Tjenestemændenes Fællesråd (FTF) Akademikernes Centralorganisation (AC) Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC/SAK) Finlands Tjänstemannacentralorganisation (STTK) AKAVA Samtak Sulinermik Inuussutissarsiuteqartut Kattuffiat (SIK) Althýdusamband Íslands (ASÍ) Bandalag Starfsmanna Ríkis og Bæja (BSRB) Landsorganisasjonen i Norge (LO) Yrkesorganisasjonenes Sentralforbund (YS) Unio Hovedorganisasjonen for universitets- og høyskoleutdannede Landsorganisationen i Sverige (LO) Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)

19 Bilaga 2 MEDLEMMAR I BALTIC SEA TRADE UNION NETWORK (BASTUN) LO Danmark FTF, Danmark EAKL, Estland TALO, Estland FFC/SAK, Finland STTK, Finland AKAVA, Finland DGB, Tyskland LBAS, Lettland LPSK, Litauen LP SOLIDARUMAS, Litauen LDF, Litauen LO Norge YS, Norge Unio, Norge NSZZ Solidarnosc, Polen All-Poland Alliance of Trade Unions (OPZZ), Polen FNPR, Ryssland VKT, Ryssland LO Sverige TCO, Sverige SACO, Sverige