Ansökan om förlängt medlemskap i Prisdialogen

Transkript

1 Prisdialogen Mellan kunder och fjärrvärmeföretag Ansökan om förlängt medlemskap i Prisdialogen Datum för ansökan: Fjärrvärmeleverantör Tekniska verken i Linköping AB (publ) Ort/Fjärrvärmenät som ansökan avser Katrineliolm Kontaktuppgifter för ansvarig person: Namn AnnBritt Larsson Telefon direkt Mobil E-post Annbritt.larsson@tekniskaverken.se Postadress Box Linköping Följande dokument bifogas: Fjärrvärmeleverantörens prisändringsmodel! Samrådsprotokoll justerat av kund Ort och datum Linköping Underskrift VD eller motsvarande på orten Namnförtydligande Anders Jonsson

2

3 Jfaken ' * Prisdialogen Prisändringsmodell för Tekniska verken i Linköping AB (publ) avseende fjärrvärmenätet i Katrineholm 2017 Tekniska verken i Linköping AB (publ) förhållande till kunderna ska bygga på ömsesidigt förtroende och förståelse för varandras verksamhet. Fjärrvärmens pris ska vara konkurrenskraftigt och prisändring ska ske i dialog med kunderna. I detta dokument redovisar vi hur prisändring för fjärrvärme på huvudprislistan för företag sker på lokal nivå i Katrineholm enligt partsöverenskommelsen Prisdialogen. 1. Prlspoiicy 1.1. Prissättningsprincip Tekniska verkens huvudsakliga prissättningsprincip för fjärrvärme är att den är kostnadsbaserad. Priset baseras på de kostnader Tekniska verken har för att hålla god leveranssäkerhet av fjärrvärme plus en vinst. Priset bestäms i första hand av Tekniska verkens kostnader för produktion, distribution och försäljning av fjärrvärmen. Prisnivån för fjärrvärme baseras på samtidig produktion av el, men variationer i elintäkt ska inte påverka fjärrvärmeprisändringen. Tekniska verkens prismodeller ska spegla kostnaderna i respektive energisystem/ort. Fjärrvärmen är indelad i prisområden för de orter i vilka vi verkar. Således har Linköping, Katrineholm, Skärblacka-Kimstad, Kisa, Åtvidaberg och Borensberg separata prislistor. Vi ska leverera prisvärd fjärrvärme. Med det menar vi att vår fjärrvärme ska vara konkurrenskraftig gentemot andra uppvärmningsalternativ på marknaden Pågående arbete lios fjärrvärmeleverantören Tekniska verken arbetar ständigt med att effektivisera våra produktionsanläggningar, optimera driften samt investera klokt med de investeringsmedel vi har för att på sikt uppnå en kostnadseffektiv, klimatsmart, flexibel och leveranssäker produktion Prisutvecl<lingsmål Prisförändringar ska genomföras i en kunddialog.

4 Tekniska verken ska lia en långsiktig och förutsägbar fjärrvärmeprissättning. Prisutvecklingen anges för nästkommande år samt en prognos för de kommande två åren Långsiktig prisutveckling Prismodellen infördes 2013 och Tekniska verken avser att tillämpa denna prissättningsprincip gällande huvudprislistan under de kommande åren. Efter samråd inom Prisdialogen i Linköping infördes i samtliga orter 2015 ett tvåårs medelvärde för effektsignaturen som ligger till grund för effektpriset. Eventuella förändringar eller justeringar av prisstrukturen kommer att ske i samråd med kunder. Under kommer prisstrukturen att ses över med hänsyn till förutsättningarna i Katrineholm Energieffektivisering och prisstruktur Fördelningen mellan effekt- och energipris i prislistan har sin grund i produktionssystemet i Katrineholms fasta respektive rörliga kostnader för att producera fjärrvärme. En sådan prissättning gör fjärrvärmeverksamheten robust mot ändrade leveransvolymer vilket lede r till stabila priser och prisstrukturer över tid. Justeringar av förhållandet mellan energi- och effektpris sker kontrollerat och i dialog enligt denna prisändringsmodell. Prismodellerna ska vara konstruerade så att kunden får ett tydligt incitament att effektivisera sin energi- och effektanvändning, främst på ett sådant sätt att fossila bränslen reduceras ytterligare. Delar av priset baseras på verkligt effektbehov på vintern Kostnaden för anslutning av nya kunder Anslutningspriset beräknas individuellt vid varje enskilt tillfälle för kunder på företagsprislistan. Beräkningen utgår från faktisk kostnad för ledningsdragning med hänsyn tagen till framtida energi-och effektbehov Prisdialogen Prisändring och eventuell förändring av prisstruktur sker i en kunddialog. 2. Prisändring och prisprognos 2.1. Pris för 2017 Priset för fjärrvärme i Katrineholm föreslås höjas i genomsnitt ca 0,8 % från 2016 till Observera att enskilda leveranspunkters förändrade kostnader 2017 inte blir exakt 0,8 % ökning utan det beror på uttagsmönstret. Prishöjningen sker genom att energipriset höjs med 1,2 % medan effektpriset inte förändras från prislistan bild 1 nedan visas hur energipriset förändras från 2016 till 2017 samt effektpris för 2017.

5 Tekniska verken I B Prisdiaiogen Mellan kundei och fiänväritveföieug Energipris " Energipris, öre/kwh 44,9 44,4 : Effektsignatur och över Effektpris, kr/år *Ps *Ps *Ps *Ps BWd 1: Prislista för fjärrvärme företag i Katrineholm Energipris jämförs ocl<så med Flerbostadshus som har ett varmvattenbehov på sommaren har ett normalt uttagsmönster. Kunder som inte har en baslast av varmvatten och som har hög vinteranvändning får ett spetsigt uttagsmönster, nedan exemplifieras det av en galleria. Industriliknande verksamhet har ofta ett flackt uttagsmönster. I bilderna 2 till 6 nedan visas tre typkunders uttagsmönster och kostnader, baserat på normalårskorrigerade värden från verkliga leveranspunkter. Observera att exemplen samtliga är inom samma användningsintervall, förändringen för just dessa exempel 2017 är 0,6-0,8 %. 20,0% 15,0% 10,0% Tillverkningsindustri - flack förbrukning»flerbostadshus - normal förbrukning»galleria - spetsig förbrukning 5,0% 0,0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Bild 2: Exempel på kunder med olika uttagsmönster. Andel av årsförbrukning månad för månad visas baserat på normalårskorrigerade värden från verkliga leveranspunkter. Typhus Industriliknande Flerbostadshus Galleria Uttagsmönster Flackt Normalt Spetsigt Energi (kwh/år) ; Effektsignatur (Ps) Energipris 2016 (kr) Effektpris 2016 (kr) Summa 2016 (kr) Energipris 2017 (kr) Effektpris 2017 (kr) Summa 2017 (kr) Effektprisets andel (%) 26% 37% 44% Pris 2017 (öre/kwh) 60,4 71,8 80,0 Prishöjning (öre/kwh) 0,50 0,50 0,50 Prishöjning (%) 0,8% 0,7% 0,6%

6 TekniskQ verken Prisdialogen Mellan kunder och ^SfrvärfTieroretag Bild 3: Prishöjning för l<under med flackt, spetsigt och normalt uttagsmönster. (2016 till 2017) I bild 4-6 nedan fördelas kostnaderna för fjärrvärme i de tre typfallen på de månader då de kan påverkas. Effektpriset är därför fördelat endast på vintermånaderna. I verkligheten faktureras effektpriset jämnt fördelat över hela året. Flerbostadshus 0,8 g 0,6 ^ 0,4 0,2 O l l l l l l l l l l Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Energipris Effektpris Galleria Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Energipris Effektpris Flackt industriliknande uttag 0,8 i 0,6 i 0,4 III 0,2 O Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Energipris Effektpris Bild 4-6: Bilderna visar hur priset i kr/kwh för de olika priskomponenterna fördelas under året för kunder med olika uttagsmönster enligt samma exempel som bilderna 2 och 3. Priserna är exklusive moms. Effektpriset debiteras hela året, men kan endast påverkas under månaderna november till mars, därför ligger hela kostnaden för effekt på dessa fem månader i bilderna.

7 TekniskQ verken Prisdialogen Mellan kunder r>cu i5äfrvärmeiöft:t3g 2.2. Pris för 2018 ocli 2019 Tekniska verkens förhoppning är att de faktorer som påverkar fjärrvärmepriset, kostnader för bränsle, tjänster, skatter, material etc inte stiger avsevärt framöver. Indikationen för 2018 och 2019 är en prishöjning med ca 0,8-1,3 %. Framtida osäkerheter återspeglas i spännet för prisändringsindikationens intervall. 3. Prisstruktur Fjärrvärmepriset på normalprislistan innehåller två priskomponenter: energi- och effektpris. Prismodellens främsta syfte är att stimulera energi- och effektbesparing under de kallaste vinterdagarna. Energipriset är en kostnad per använd kwh. Det uppmätta medeleffektuttaget per dygn på den aktuella fastigheten ligger till grund för effelitpriset som är en kostnad för kw/år. Beräknad effekt vid -17,7 C är det värde som bestämmer effektsignaturen. Effektsignaturen uppdateras varje år och baseras på föregående vinters mätvärden, 1 november till 31 mars. Effektsignaturen som används ^öv fakturering är ett medelvärde av de två senaste årens effektsignaturer. kw - Esiga=192kW 266 TI, -17, 7 C ^, Bild 7: Illustration av hur effektpriset bestäms. 4. Beskrivning av prisändring 4.1 Kostnadernas sammansättning Bränsle och kemikalier: Omfattar alla bränslen som används för produktion av fjärrvärme och el i Katrineholmsnätet. Posten består främst av inköp och hanteringskostnader för bränslen, samt skatter kopplade till bränslen och dess användning. Intäkter för avfallsbehandling ingår som en negativ post i bränslemixen. I posten ingår också kostnader för kemikalier. Övriga kostnader inkl drift- & underhållskostnader: Kostnader för att driva anläggningarna inkl lokalkostnader. Inköp av material och tjänster avseende förebyggande och avhjälpande underhåll. Personalkostnader: Lönekostnader. iavs/cr/vn/ngor; Avskrivningar på produktions- och distributionsanläggningar. Administration och centrala funktioner: Kostnader för administration såsom försäljning, ekonomi och IT, fastighet mm.

8 Tekniska verken H Prisdiaiogen WiWin kundei och fiärrvétmeröieiag Administration Räntekostnader; 10 och centrala 092,2 l<ostnader; 3 967,7 Bränslekostn inkl skatter och kem; ,3 Avskrivningar; 136,1 Personalkostn; ,3 irift-, UH- & övr kostn; ,6 BWd 8: Fördelning av kostnader för fjärrvärme i Katrineholm (utfall ). 4.2 Förändring av fjärrvärmepriset Tekniska verkens produktion av fjärrvärme präglades tidigt av att ta tillvara resurser som annars skulle gått förlorade. Vår bränslemix i Katrineholm består idag i huvudsak av trä och avfallsträ från industrin. Det fossila bränslet olja har successivt ersatts. År 2008 byggdes ett bioeldat kraftvärmeverk, där vi förutom värme också producerar el. Olja används idag endast i reservanläggningar eller när det blir mycket kallt ute. I bild 9 nedan återfinns bränslemix i Katrineholm Retunri 70,8K TrS 28,7S Olja 0,SS Bild 9: Bränslemix I Katrineholm Kostnader som förväntas förändras 2017 jämfört med 2016 är: Minskade bränslekostnader o Lägre inköpskostnader för returträ o Mer tryckimpregnerat trä i bränslemixen Kostnadseffektiviseringsprogram Ökade verksamhets- och miljökrav har orsakat ökade kostnader.

9 Tekniska verken Prisdialogen Méllan kundef och ^ärtvårtpsföietag O Dagvattenhantering o Kondensathantering o Hälsa, säl<erhet och miljö o Askhantering Ökade kostnader och investeringar för att bibehålla hög leveranssäkerhet 4.3 Fjärrvärmepris Katrinefiolm jämfört med andra städer Ett sätt att mäta Katrineholms fjärrvärmepris jämfört med andra orter är att hämta uppgifter från den årliga Nils Holgersson-undersökningen. I Nils Holgersson-undersökningen jämförs en typbyggnad, ett flerbostadshus med boarea 1000 m^ 15 Igh på 67 m^ i snitt, ett energibehov på MWh och ett årsflöde på 3860 m^ Bild 10 visar att Katrineholms fjärrvärmepris ligger ungefär på medelpriset i Sverige kr/m2 Stockholm (Fortum) Katrineholm Bild 10: Genomsnittligt fjärrvärmepris i Katrineholm jämfört med några andra orter samt medelpriset för samtliga orter i Sverige som är med i jämförelsen. Källa: nilsholgersson.nu 5. Kunddialog Kunddialogen kring prisändring föreslås ske varje år enligt följande tidplan: Aktivitet Juni Informationsmöte om prispolicy. Agenda: Presentation av årsrapport om verksamheten inom prisändringsprövningssystemet Kundpresentationer: affärsläge, hyresutveckling, utmaningar - Feedback från kunder på verksamhet, service, behov etc Förändringar skatter, lagstiftning etc - Status fjärrvärmen och framtidsplaner samt nya produkter Status beskrivning av faktorer kopplade till prispolicyn samt eventuellt stora avvikelser Status investeringsprojekt

10 Tekniska verken Prisdiaiogen Mellan kundet och ^Srrvärnwföiélag Hantering eventuella avvikelser jämfört med tidigare prisändringsprognoser Eventuell presentation och diskussion kring förslag till ändringar i prissättningsmodell. Augusti- Samrådsmöte. Prisändringen motiveras och kvantifieras. Tekniska Verken september bemöter eventuella synpunkter och sammanfattar dem till prisdialogens kansli. Lokal överenskommelse anses klar även om parterna är överens om att de inte är överens. Agenda: Förslag prisändring år 1 - Förslag på målsättning för prisändring år 2 och 3 Synpunkter kundorganisationer - Kommunikationsplan till kunder i regionen - Samrådsprotokoll upprättas 15 Information om den lokala överenskommelsen till kansliet för september Prisdialogen, samt ansökan om medlemskap. Septemberoktober Lokal prisändringsmodell publiceras Septembernovember Rekomöten/kundmöten hålls 1 november Ny prislista meddelas senast 1 november enligt Fjärrvärmelagen 1 januari Nytt pris gäller 6. Nyanslutning av kunder till fjärrvärmenätet Anslutningspriset beräknas individuellt vid varje enskilt tillfälle för företag/näringsverksamhet. Beräkningen utgår från faktisk kostnad för ledningsdragning med hänsyn tagen till framtida energioch effektbehov. För större områden som ska exploateras vid ett tillfälle kan schablonmässiga anslutningspriser användas, där områdets fastigheter gemensamt via en fördelningsnyckel bär anslutningspriserna för hela områdets fjärrvärmeanslutning. Offert för nyanslutning lämnas om närheten till ledningsnätet är rimlig, avkastningen för planerad bebyggelse uppfyller de krav som ställs för lönsamhet samt investeringsmedel finns. 7. Bilagor Bilaga 1: Ordlista Avtal om fjärrvärme: Avtal om distribution i rörledningar av en värmebärare för uppvärmning och om försäljning av den distribuerade värmen. Fjärrvärmeföretag: Juridisk person som bedriver fjärrvärmeverksamhet. Fjärrvärmekund: Den som ingått ett avtal om fjärrvärme med ett fjärrvärmeföretag. Företagsprislista: Prislista för företag/näringsidkare om inte särskilda skäl för specialavtal föreligger. Konsument eller Privatkund: Fjärrvärme kund som är en fysisk person och som använder fjärrvärme i huvudsak utanför näringsverksamhet. Prisstruktur: Hur normalprislistan för fjärrvärme är uppbyggd, se Tekniska verkens prislista för företag samt avsnitt 3 ovan.

11 rlpf Prisdiaiogen ^ ^ r ^ Mellan kundef och fjärrvarrneföretag Samrådsprotokoll Genomförda möten i sami ädsprocessen Informations - och uppstartsmöte på hotell Statt i Katrinehohn Närvarande: Jonny Pettersson, Heimstaden; Jörgen Staf, Susanne Staf, Olivgården; Sune Ericsson, D.Carnegie; Mats Olsson, KFAB; Anna Axelsson, Johannes Sköld och AnnBritt Larsson, Tekniska verken i Linköping AB (publ). Personligt inbjudna var också Heimstaden; Tegelstaden; Landstinget Sörmland, Fastighetsägarna och Kiab, samt att en allmänn inbjudan gick ut i ett digitalt kundbrev till företagskunder i Katrineholm. Summering av diskussionen Tekniska verkens ekonomi, pågående investeringar och affärsprojekt gicks igenom. Pris och prosniodcll Prisändringsmodellen för 2016 presenterades kort. Deltagarna på mötet uppmanades att komma med synpunkter på innehållet under sommaren. Nästa års eventuella prisjustering kommer att bearbetas under sommarens budgetarbete. Ca en vecka innan nästa möte inom Prisdialogen, i augusti/september, kommer en reviderad prisändringsmodell som föreslås gälla för 2017 att skickas ut till deltagarna. Nils Holgersson-statistik visades. Prisnivå, prismodell, samt en förfrågan från Tekniska verken hur man ser på att eventuellt säsongsdifferentiera energipriset i vinter/höst/vår- respektive sommarpris, diskuterades. Heimstaden menar att man ska kunna effektbegränsa och det ska ge tydlig skillnad i effektpris. Kunderna framförde också att de tycker att det är svårt att beräkna effektsignaturen och därmed ekonomiska effekter av eventuella åtgärder samt att den två-åriga eftersläpningen gör att vidtagna åtgärder inte påverkar kostnaden tillräckligt fort. På den senaste frågan vill Tekniska verken förtydliga att om kunden genomför energieffektiviseringsåtgärder som man beräknar ger 20 % lägre effektsignatur kan effektsignaturen sänkas i förväg. Blankett bifogas detta protokoll. KFAB menar att prismodellen ska vara enkel, om man inför säsongsdifferentierat energipris så ska det inte vara effektpris också eftersom ett lägre sommarpris innebär ett högre vinterpris och då påverkas man två gånger av ett stort behov på vintern. Kunderna frågade varför fjärrvärmen är billigare i Linköping. Svaret från Tekniska verken är att det är en annan bränslemix i Linköping, hushållsavfall är ett betalande bränsle vilket ger en lägre kostnadsnivå och därmed prisnivå för fjärrvärme. Angående prisnivå och prishöjningar menar kunderna att man inte förstår varför fjärrvärmepriset har gått upp samtidigt som priserna på olika bränslen och el har gått ner. Till detta återkommer vi vid nästa Prisdiaiogmöte.

12 WM Prisdiaiogen " Mellan kunder och fisfrvarmeföre retng Personal Anna Axelsson gick igenom personalförändringar, Marcus Mannsbart har anställts som projektledare, och kommer att ansvara bia för nyanslutningar på nätet och Martin Westöö utför service och mätarinstallationer. Gunnar Dagberg fortsätter sitt arbete med kundanläggningar. Produktion och bränsle Hushållsavfall kan inte energiåtervinnas på kraftvärmeverket i Katrineholm, men däremot annat avfall som exempelvis returträ. Anläggningen har fått ett nytt miljötillstånd som innebär att tryckimpregnerat trä kan användas. Tekniska verken försöker använda lokalt bränsle i största möjliga mån. Allt returträ och tryckimpregnerat avfall som kommer in på Vika energiåtervinns på kraft värme verket i Katrineholm, resten av avfallet kommer via Linköping och pellets levereras av Bo Forssjö. Diskussioner med Logistikcentrum pågår om att transportera bränsle med tåg. N\'anslutuingar och investei ingar Under året har en hel del nyanslutningar skett: Catena, kvarteret Hästen, kvarteret Hjorten, Jägarparken samt att stamledning har förlagts på Movägen i Lövåsen där bla Samuelssons har anslutits. Övriga investeringar har innefattat bl a en ny dagvattendamm för ca 9 mnkr. I genomsnitt investeras ca 3 mnkr per år i produktion och nät, förutom nyanslutningar. Under året som kommer ska Tekniska verken undersöka möjligheter och behov av att kunna erbjuda kyla/fjärrkyla i Katrineholm. KFAB berättade att Kommunen beställer nyproducerade servicehus med kyla. Information oth inputfrån kundorganisationerna KlAH KFAB har både bostäder och kommunfastigheter. De ska både öka antalet lägenheter och bygga nya lokaler då staden växer. Bla ska det byggas nya skolor, äldreboenden och förskolor. Man har en organisation för energieffektivisering, men det finns mycket kvar att göra. Vid nybyggnation har det blivit svårare att motivera fjärrvärmen ur ekonomiskt perspektiv. Alternativet är värmepump, man tittar alltid på ekonomin i varje enskilt fall. D.Carnegie D.Carnegie bygger mycket litet nytt, i så fall är det förtätning/rivning och nybyggnation på samma plats. Man har fokus på energieffektivisering, eftersom man på andra orter har mycket miljonprogram. Inom D.Carnegie ska man renovera 1000 lägenheter om året. D.Carnegie tittar på alternativ till fjärrvärme, där det är affär att göra det konverterar man. De har idag princip 100 % fjärrvärme, och tror inte att så många hus kommer att konverteras. Nu när Katrineholms fjärrvärme är en egen affärsenhet undrar Sune Ericsson på D.Carnegie hur stor del av Tekniska verkens vinst som Katrineholms fjärn/ärmekunder ska stå för? Han menar att vinstandelen är väldigt stor. Stor del återinvesteras, men han tycker att vi ska kunna visa vad AE Fjärrvärme Katrineholm ska bidra med.

13 Prisdiaiogen Mellan fcunvlor och pff/äfrr.ffö(etsg D.Carnegie vill gärna ha MBus-får kontaktuppgifter till Mätteknik. Olivgården Lägenhet för lägenhet renoveras, man isolerar, byter tak osv, men tömmer normalt sett inte hus. Olivgården har 822 lägenheter i Katrineholm. Man tycker att man har fått bra hjälp från en medarbetare på Tekniska verken i Katrineholm. Heimstaden Heimstaden har genomfört renoveringar, men det stora Jobbet är att upprätthålla gjorda energieffektiviseringar så att det inte faller tillbaka. Man försöker nu jobba mer strategiskt. Samrädsmöte på Hotell Statt, Katrineholm Näi-varande: Jonny Pettersson, Heimstaden; Mats Olsson, KFAB; Veronika Eade, Fastighetsägarna; Anna Axelsson, Johannes Sköld och AnnBritt Larsson, Tekniska verken i Linköping AB (publ). Inbjudna var också representanter för Olivgården, Tegelstaden, D. Carnegie, Landstinget Sörmland, Kiab. Summering av di.skussionen Förslag till prishöjning på 0,8% för 2017 redovisades, vilka prisparametrar som justeras, samt orsakerna till prishöjningen. Indikationen ligger på 0,8-1,3 % höjning för 2018 och Prisändringsmodellen för Tekniska verken för Katrineholms fjärrvärme gicks igenom och synpunkter lämnades. Denna bifogas protokollet. Jonny Pettersson, Heimstaden, justerar samrådsprotokoilet. SynpunlUcj-: Kunderna vill naturligtvis inte ha någon prishöjning alls, men 0,8 % upplevs ändå rimligt. Det är snarare prisnivån som ifrågasätts. Kunderna menar att alternativa uppvärmningssystem har blivit mer attraktiva, både ur ekonomisk synvinkel ocn för att spara kwh. Anslutningsavgifterna har också betydelse vid val av uppvärmningssystem och något som vi på Tekniska verken tar till oss. Hur effektpriset styr mot att använda fjärrvärme rätt och att inte undan för undan öka effektuttaget i förhållande till energianvändningen diskuterades. En översyn av prisstrukturen kommer därför att göras i samråd med kunder under Diskussion om avfallsförbränning uppstod och dess för- och nackdelar.

14 Prisdiaiogen Mellan kundei och fjakvärrnelöreiiig haifvärrnelöre Bemötande av synpunklef: Aspekter att beakta i det fortsatta arbetet: Prismodell ska ses över med avseende på effektpåverkan. Tekniska verken har hört och tar till oss synpunkter på prisnivå och anslutningsavgifter. Kvaj stående synpunl<ter frän kunder till Prisdialogen: Kvarstående synpuiditer från fjärrvärineieverantören till Prisdialogen: Katrineholm livh^^ oo- AnnBritt Larsson - vid protokollet /Justerat av Jonny Pettersson, Heimstaden