Anteckningar från mötet om planeringsprocessen den 9 maj 2008.

Transkript

1 1 Anteckningar från mötet om planeringsprocessen den 9 maj Katarina Norén hälsar välkommen Syftet med seminariet är att få fram vad som är: viktigast på kort sikt viktigast på lång sikt Vad BV och VV gör för att effektivisera och förbättra processerna: Handboksöversyn MKB-handbok Tagit fram en gemensam handbok om uppföljning av MKB Förbättra rapporteringen till departementet Utveckla ett gemensamt arbetssätt i samhällsplaneringen Lars Berggrund introducerar Problem när det tar lång tid inte minst för ekonomin. Många vill korta processerna. Problemen blir mest tydliga i stora projekt med många berörda. Syftet med dagen är att: se olika infallsvinklar hitta samsynen Många små steg är lösningen. Det gäller att vara kreativ. Deltagare idag på seminariet är representanter för de aktörer som är delaktiga i planeringsprocessen, t.ex.: - regeringen - kommunerna - lagstiftaren Lagstiftaren måste nog så småningom ge sig in och justera lagstiftningen. Mycket har hänt sedan mitten av 90-talet, då de projekt vi nu summerar startades. Man kan därför fråga sig om detta endast är ett övergångsproblem men NEJ det är nog en för enkel förklaring.

2 2 Nyligen genomförda och planerade ändringar i lagstiftningen samt BV:s och VV:s inspel i PBL- resp MB-utredningen Maria Wååg, Vägverket Nyligen genomförda ändringar Se Marias presentation Planerade ändringar Se Marias presentation Vägverkets PM Förslag till ändringar i MB och Väglagen som skulle minska dubbelprövningen och i övrigt förenkla och effektivisera. Se Marias presentation Vägverkets och Banverkets remissvar på Miljöbalkskommitténs betänkanden Se Marias presentation Vägverkets och Banverkets remissvar på PBL-kommitténs slutbetänkande Se Marias presentation Nya 6:5 Miljöbalken Användning av denna paragraf varierar stort mellan projekten. Viktigt att länsstyrelsen verkligen använder sig av nya 6:5 MB Regeringens tillåtlighetsprövning: Erforderlig kalendertid för prövning av väg och järnväg bör minska om fler personer kan arbeta med denna typ av prövningar. Sammanfattande punkter från Maria: samråd i stället för områdesskydd samråd för markavvattning ej MKB för små projekt, miljöutredning istället ej dubbelprövning Länsstyrelsen ska kunna besluta att MKB ej behövs 17 kap prövning enbart för riktigt stora projekt (= färre prövningar), t.ex. slopa tillåtlighetsprövning för dubbelspår samordnat system för all MKB som hör till samma projekt hänsyn till egenkontroll

3 3 WSP Effektivisering i fysisk planering, Bengt Andersson och Anna Modin Internationell inspiration Även andra länder genomför översyn av planeringsprocesserna för infrastruktur. Men det är svårt att applicera andra länders system i Sverige. Danska anläggningslagen Motsvarar endast järnvägsplane-/arbetsplane-skedet Beslutet i folketinget är jämförbart med vårt tillåtlighetsbeslut Ger kommuner och medborgare mindre inflytande, vilket troligen skulle innebära ett svår politiskt beslut att fatta i Sverige Omvänd planeringstratt Förslag till effektivisering i lagarna Se WSP:s presentation Förslag till effektivisering i den praktiska tillämpningen Se WSP:s presentation Uppdraget har varit att studera stora projekt i stora städer men Bengt Andersson bedömer att det inte skiljer sig så mycket för mindre projekt/orter. En länsstyrelserepresentant (Fredrik Meurman) framförde att projektmänniskor och länsstyrelsemänniskor har olika förutsättningar för sitt arbete vilket kan försvåra samarbetet. Han tyckte att man skulle titta närmare på detta. Sammanfattande punkter från WSP 17-kapitel prövningen bör även tydliggöra hur finansiering ska gå till och innehålla övriga villkor för projektets genomförande färre remissinstanser i 17-kapitelprövningen regionplanen viktig och den bör kunna ersätta en hel del underlag i 17- kapitelprövningen MKB-hanteringen måste effektiviseras o Sektorsverken måste in tidigare o Man måste kunna välja bort aspekter och fokusera på viktiga miljöeffekter projekt-mkb stället för process-mkb mer dialog och samverkan koncentrera resurser genom att planera resursbehovet för själva planeringen

4 4 Banverkets PM med förslag med anledning av utdragen prövningsprocess Leif Aulin Leif framhöll att är små steg fort som gäller Danska anläggningslagen Fungerar inte i Sverige: - annan rättstradition - vi saknar EU-undantag som Danmark har Rätt att överklaga Rimligt att samma krav som i PBL gäller, dvs att man ska ha yttrat sig under utställningen. Högre krav på grund för överklagande tycker Leif. Astrid Värnild, länsstyrelsen, frågar om man kan begränsa möjligheten att klaga till EN process endast den process där syftet behandlas. Leif säger att vi inte har svaret på detta men att vi kan titta på det. SNF frågar vad slutsatsen av överklagningarna är. Leif svarar att det inte alltid blir rätt från början men att många beslut står sig vid överprövning. SNF frågar sig om besvärsmöjligheten höjer kvalitén på planerna. Leif svarar att det naturligtvis höjer kvalitén men att det ändå kan vara rimligt att begränsa överklagandemöjligheterna. Inhibering Skada (inte minst ekonomisk) bör vägas in i inhibitionsprövningen Vid fastställelsen bör beslutas att planen får genomföras trots överklagande, stopp bör endast ske endast vid inhibition. Underrättelse om utställning Rekommenderade försändelser kostar att hantera Leif föreslår att detta krav tas bort jmf underrättelse om fastställelse Sammanfattande punkter från Leif begränsa överklagningsrätten begränsa överklagningskretsen förtydliga reglerna vid inhibition förenkla delgivningen

5 5 Samordnad infrastruktur- trafik och bebyggelseplanering Carl-Johan Engström Carl-Johan framför inledningsvis att det är viktigt att göra något nu och frågar sig om vi är omvänt fartblinda inte märker hur trögt det går En process flera beslut Process som genomförts ska kunna ligga till grund för beslut enligt olika lagar. Jämför med EU-direktivet. Förenkla lagstiftningen och öka möjligheterna till samordning i processer som kräver beslut enligt flera lagar Regionala utvecklingsprogram (RUP) ska vara regionplanelik och åberopas i kommens översiktsplan (ÖP) tillämpliga delar av en förstudie eller väg-/järnvägsutredning ska kunna ske med stöd av en ÖP/FÖP-process förenkla förfarandet vid förstudier enligt Väglagen och Lagen om byggande av järnväg, till att omfatta vad som krävs enligt MB en formell planprocess ska kunna åberopas för alla beslut i projektet, vare sig dessa tas enligt PBL, Väglagen och Lagen om byggande av järnväg Järnvägsplan ska inte behövas för utbyggnad av spårvägar i tätorter (symbolvärde i detta) Sammanfattande punkter infrastrukturplanering ges förutsättningar att arbeta mer koordinerat mellan stat och kommun staten initierar en samlad omprövning av regelverk och att kommunerna att utvecklar en ny praxis. en samordnad politik för utvecklingen av våra städer Miljövärn och samhällsnytta i fysisk planering effekter på hållbar utveckling Bo Berge Efterlyser en kombination av ändamålsuppfyllelse och kostnadseffektiva processer. Lagen om byggande av järnväg säger inget om ändamålet annat än att det ska uppnås med minsta intrång Lagen om byggande av järnväg defensiv ur järnvägens synvinkel Fokus på miljöskydd och MKB styr in på spårnära effekter.

6 6 Klart att miljöintrång ska minimeras MEN nu är det för stor tyngdpunkt på miljöfrågor i förhållande till samhällsfrågor. Klimatfrågan bör vara överordnad i samhällsplaneringen. Tendenser i dagen fysiska planering Se Bo Berges presentation Slutsatser Prövningsprocessen: mindre krav på beskrivningar av spårnära intrångseffekter, öka kraven på bredare konsekvensbeskrivningar och mera fokus på beskrivning av hur järnvägens ändamål ska uppfyllas Överklaganden: gör skälighetsbedömningar, inför prövningstillstånd och ge prövande myndigheter mer beslutskraft Planeringsprocessen: ställ krav på markanvändningsplanering i anslutning till järnvägen, ge regionerna en tydlig roll i markanvändningsplaneringen kring järnvägen, säkerställ statens prövning på nationell nivå då kommun och region inte tar ansvar för att de överprövningsgrundande aspekterna tillgodoses Förslag till åtgärder på kort sikt Tillgodose resursbehovet hos offentliga planeringsinstanser och miljödomstolar Öka insikten om behovet av balansering av bedömningar mellan spårnära intrångseffekter och övergripande miljövinster Förmå prövande myndigheter att tydligare avväga miljövärn och annan samhällsnytta och ta snabbare beslut med större beslutskraft Få kommunala och regionala beslutsfattare att ta större ansvar Inför en samhällsbyggnadslag Vad kostar det att vänta Tore Englén, NUTEK NUTEK jobbar med detta för att diskussioner om regional utveckling ofta landar i infrastrukturfrågor. Vi (=Sverige) måste hushålla med infrastrukturpengar. Det förutsätter en effektiv planeringsprocess.

7 7 Ett samarbetsprojekt med BV, VV, LFV, KTH analyserar tre exempel på genomförda infrastrukturprojekt Norrortsleden Lyckad funktionsupphandling Arlöv Flackarp Exempel på att kommunala planmonopolet får negativa effekter. Botniabanan BV vs Ornitologiska föreningen med inslag av juridiskt gerillakrig Förslag till åtgärder på kort sikt Pröva funktionsupphandling i fler projekt, även när det gäller järnväg. Sök samordning av kommunernas och trafikverkens beslutsunderlag. Inga hinder finns för gemensam arbetsplan/detaljplan eller att man använder samma MKB i såväl arbetsplan som detaljplan. Utveckla principerna för miljökompensation Förslag till åtgärder på längre sikt Begränsa de ideella miljö- och naturskyddsföreningarnas möjlighet att överklaga beslut enligt Miljöbalken. Ta bort denna möjlighet helt eller begränsa besvärsrätten till de skeden då det fortfarande finns en reell möjlighet att påverka lokaliseringen, d v s fram till och med tillåtighetsbeslutet. Skapa möjlighet att välja om sista steget planeringen ska göras i detaljplan eller i arbetsplan. Kräver inga förändrade maktförhållande. Rätten att fastställa bör fortfarande ligga på kommunerna, även om man planerar i arbetsplan. Koppla beslut om finansiering till regeringens tillåtighetsprövning På gång på departementet - Thomas Lindh Arbete under året i syfte att effektivisera inom ramen för gällande lagstiftning. Referensgrupp har bildats med representanter för bl a Banverket och Vägverket. Naturskyddsföreningen Magnus Nilsson Se OH. Ni sitter i en bunker där ni bara pratar med varandra. Styr bort från väsentligheterna i transportplaneringen.

8 8 Visar på att att vi misslyckats med målen: - klimat - buller - jämställdhet Anser att vi ska fokusera på dessa. Styra trafikpolitiska debatten till åtgärder som effektivt räddar liv inom vägsektorn. För klimatfrågorna är skattepolitiken viktigare än satsningar på infrastruktur Organisatoriskt problem att transportsektorn ägnar sig åt infrastrukturfrågor istället för trafikfrågor. Jämför begreppet Infrastrukturminister Vi behöver en annan myndighetsstruktur. Ny prövningsmyndighet som inte är kopplad till produktionen. MKB-författarna är beroende av beställarna vilket gör att saker som skulle kunna stoppa projekten inte kommer upp. Katarina Norén: Du har rätt om vi ser till fyrstegsprincipen SNF: - Hallandsåsen försenad för att vi prövade för lite - Botnia: dåligt underlag, Natura Lerum, Burlöv: planmonopolet och regering som inte vågar ta ansvar (genom planföreläggande) Diskussion Fysisk planering Ekonomisk planering Astrid Värnlid, länsstyrelsen Västmanland Fysisk planering och ekonomisk planering fungerar inte så bra tillsammans. Arbetsplan/järnvägsplan tar minst 5 år att ta fram, vilket är ungefär lika långt tid som varaktighet för ekonomiska planeringen. Arbetsplan/järnvägsplan ska därför endast göras om projektet finns med i ekonomiska planeringen. Bra att genomlysa helheten i den fysiska planeringen Viktigt at identifiera tidstjuvar. Överprövningar tar tid kötider utgör stor del när de adderas

9 9 Inom ramen för nuvarande lagstiftning: - Ändra administrativa rutiner - Resursökning - Bättre controller -funktion Lokala miljöfrågor och andra frågor Bo Berge MKB:s omfattning dränker de väsentliga frågorna Samrådspartner på miljöfrågor Anna Ward, VV Vägverket saknar kvalificerad samrådspartner på miljösidan. Naturvårdsverket kommer oftast inte in förrän i sista skedet Länsstyrelsen har inte tillräcklig kompetens för infrastrukturfrågornas komplexitet. Miljödepartementet i samarbete med Naturvårdsverket bör ta sitt ansvar. Astrid Värnlid, länsstyrelsen Västmanland Förstudier i ärenden som ska tillåtlighetsprövas ska gå till centrala myndigheter men de visar svagt intresse då. Det är viktigt att de kommer in tidigt. Samordningsansvaret ligger dock på länsstyrelsen. Anna Wahlström, Naturvårdsverket Stor resursbrist inom Naturvårdsverket inom detta område. Varje person går igenom flera MKB varje dag. Ivar Frostenson, Miljödepartementet I Naturvårdsverkets regleringsbrev har frågan om tidig medverkan i infrastrukturprojekten tagits upp. Länsstyrelsens roll mm Fredrik Meurman, Länsarkitektföreningen Jobbar med att förbättra länsstyrelsens samordnande roll. Infrastrukturprojekt tenderar till att bli slutna organisationer.

10 10 Överklagandemöjligheter Ifrågasätter begränsning av överklagandemöjligheter. Framför att vi kan jobba mycket med befintliga processer. Kompetenser i MKB-arbetet Anna Wahlström, Naturvårdsverket: - juristerna underskattade i MKB-arbetet Ändamålsuppfyllelse - Smartare projekt 4-stegsprincipen Torbjörn Sunesson, VV: Vi pratar för mycket om konsekvenser och för lite om smartare projekt som gynnar positiv utveckling. Smarta projekt bygger på kombinationer Astrid Värnlid, Lst Västmanland Ändamålet har värderats i den ekonomiska planeringen och kvalificerat projektet. Anna Wahlström, Naturvårdsverket Mer resurser bör läggas på att hitta bra lösningar. Magnus Nilsson, Naturskyddsföreningen 4-stegsprincipen tillämpas inte. Ofta regionalpolitiska bevekelsegrunder och då bör utvärderingen också ske utifrån detta. Katarina avslutar Tack för ett bra seminarium. Vi har fått mycket input för fortsatt arbete.