ÅRSBOK. Årsbok verksamhetsåret

Transkript

1 ÅRSBOK 2011 Evangeliska Frikyrkan verksamhetsåret 2011 Årsbok verksamhetsåret

2 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 2011 i korthet 2 Anders Blåberg om året som gått 3 Det här är EFK 4-5 Församling 6-9 Utbildning Närstående organisationer Internationellt Region Afrika Region Asien Region Europa Region Latinamerika Region Mellanöstern Så förvaltas gåvorna 28 Hemgångna och testamenten 29 Årsredovisningar Årsredovisning för EFK Stadgar för EFK Årsredovisning för EFKs Pensionsstiftelse Årsredovisning för EFK UNG Årsredovisning för EFK UNGs Bidragsspår EFK styrelse In English 58 En français 59 Innehåll och produktion: Projektledare David Gelinder Redaktion Elisabet Carleson, David Gelinder, Johanna Lundin Formgivning David Gelinder Tryck Tabergs Tryckeri Omslagsbild Bilden är tagen på Torpkonferensen Foto: Simon Gelinder Adress Evangeliska Frikyrkan, Åstadalsvägen 2A, Box 1624, Örebro Telefon E-post info@efk.se Webbplats BG gåvor Denna version av årsboken är en webbversion där vissa säkerhetskänsliga namn och platser har modifierats. För fullständig version kontakta Evangeliska Frikyrkans Sverigekontor i korthet 2011 var ett händelserikt år med många dop och viktiga beslut. Här är Evangeliska Frikyrkans år i korthet. En växande församlingsrörelse 608 personer döptes, något färre än förra året. Antalet församlingsmedlemmar var vid årsskiftet personer i 298 församlingar. Under 2011 bildades tre nya församlingar. Arbetet mot de gemensamma mål och strategier som beslutades om på kongressen 2010 fortsatte, beskrivna i måldokumentet EFK 2020 och i Sverigestrategin. Satsningen Familjeliv fortsatte att utvecklas för att stödja nära relationer i familj och församling, liksom arbetet för mångkulturella församlingar. Läs mer på sidan 6. Internationell mission Alltsedan EFK bildades 1997 har ledstjärnorna för det internationella arbetet varit pionjär inriktning, samarbete, helhetssyn och ömsesidighet. Under 2011 fortsatte EFK tillsammans med drygt 100 partners sin samverkan för mission i drygt 40 länder. Under året möjliggjorde det bland annat cirka 80 utsända missionärer. EFK förmedlade gåvor i samband med katastroferna i Japan, T****t och Thailand. Läs mer på sidan 28. Två nya utbildningar Den fyraåriga pastors- och ledarutbildningen Akademi för Ledarskap och Teologi startades under året i samarbete med Pingst fria församlingar i samverkan, Svenska Alliansmissionen och tre folkhögskolor. Studenterna läser på studiecenter i Malmö, Jönköping, Göteborg och Stockholm/Uppsala. Två av fyra år sker i Örebro Teologiska Högskolas regi. Örebro Missionsskola startade Församlingsledarakademin i samarbete med Liljeholmens folkhögskola. Läs mer på sidan 10. Ekonomin 2011 Organisationen EFKs ekonomi baseras på gåvor. Dessa kommer framför allt från församlingar som samarbetar i EFK och från församlingarnas medlemmar. Under 2011 uppgick totala insamlade medel till tkr. Årets resultat är negativt, tkr efter fördelning. Det är första gången sedan 2006 som ett negativt resultat uppstår. Läs mer på sidan 38. Nytt Sverigekontor Den 30 november invigdes EFKs nya Sverigekontor, beläget nära Örebro universitet och bredvid Örebro Missionsskola. Parallellt genomfördes en omfattande renovering av Örebro Missionsskolas lokaler. 2 Årsbok verksamhetsåret 2011

3 Anders Blåberg om året som gått Jag skriver dessa rader om år 2011 från vårt nybyggda Sverigekontor som invigdes i slutet av året. Att bygga nytt och äga själv frigör inte bara medel till mission, utan vittnar också om långsiktigt engagemang. Långsiktighet i Sverige, men också i de drygt 40 länder vi får sträcka oss till för att skildra Evangeliska Frikyrkans mission. På världsarenan har stora händelser som den arabiska våren, tsunamin i Japan och eurokrisen avlöst varandra. Naturligtvis undgår vi inte vibrationerna från dessa händelser. Utmaningen ligger i att uthålligt och långsiktigt finnas på rätt plats, arbeta med rätt saker och förvänta oss att Gud använder det som vi ställer till hans förfogande. Under året har vi fått se hur utsatta människors rättigheter har stärkts. Resultaten från arbetet bland minoritetsfolk i t.ex. Serbien, Kambodja och Centralafrikanska republiken utgör goda exempel på det. Från vår partner ASSI i Indien kommer regelbundet rapporter om människor som mött Jesus och grundar församlingar. Men det finns även en annan sida av missionen, den som handlar om kamp och svårigheter. Vi har påmints om det under året och inser hur viktigt förbön för våra medarbetare i Sverige och utomlands är. Den ömsesidiga relationen till våra systerkyrkor utvecklas. Vår systerkyrka i Brasilien vill se fler européer komma till tro och vill sända flera missionärer till Europa i samverkan med EFK. Ett förändrat Europa har också legat till grund för den utredning om mission i Europa som gjorts under året. Där är det bland annat arbetet mot människohandel som har väckt engagemang i församlingsrörelsen. Fotograf: Simon Gelinder Bland församlingarna i EFK har arbetet fortsatt med att gå från ord till handling i de mål och utmaningar som finns i måldokumentet EFK 2020 och i Sverigestrategin. Den stora frågan som de flesta våndas över här är hur evangeliet ska beröra alla som inte relaterar till Jesustron och församling. Några större debatter skapade stort engagemang i rörelsen, främst den om evigheten. Tre nyplanterade församlingar har välkomnats in i EFK och ytterliggare fyra som förut var en del av Svenska Baptistsamfundet. Goda relationer till alla samfund är viktigt, och med några har vi fördjupat samarbetet. När Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT) startade i höstas gick en flera år gammal vision i uppfyllelse. Svenska Alliansmissionen, Pingst och EFK bär nu gemensamt ansvar för en pastors- och ledarutbildning som vill vara relevant för vår tid. Utbildningen är en milstolpe i vår gemensamma längtan att se ett förändrat Sverige genom evangeliet. Anders Blåberg Missionsdirektor Fotograf: Simon Gelinder Årsbok verksamhetsåret

4 Det här är EFK Fotograf: David Gelinder Fotograf: Nils Holmström EFK har byggt ett nytt Sverigekontor Den 30 november 2011 invigdes det nybyggda kontoret som är i två plan á 700 kvm intill Örebro Missionsskola. Härifrån samordnas all internationell mission och här finns anställda som betjänar församlingarna på olika sätt. När Helgelseförbundet, Fribaptisterna och Örebromissionen bildade Nybygget Kristen Samverkan 1997 så lämnade man sina respektive samfundskontor och hyrde istället en lokal på Olaigatan i Örebro. Efter att åkermark sålts vid Torp utanför Kumla beslutades att de pengarna skulle öronmärkas för investering i fastighet. Villkoren för att ha kvar kontoret på Olaigatan försämrades och beslutet om att bygga eget togs För att få hyresintäkter hyrs bottenplanet ut till en förskola som ska etableras i Örebro under Genom att äga själv och hyra ut sänks lokalkostnaderna så att pengar kan frigöras till mission. Flest åringar inom EFK Drygt personer samlas till gudstjänst varje vecka inom EFK. Och på många ställen kryllar det då av småttingar och deras föräldrar; år är nämligen åldersintervallet med flest personer. Och att antalet barn ökar märks på lägerdeltagandet. Sommarlägren på Hjälmargården har de senaste åren nästan fördubblat antalet deltagare från Mellansverige. Samtidigt har många församlingar inga barn alls. Storlekarna på församlingarna inom EFK varierar mycket. Den största är Saronförsamlingen i Göteborg som har 1157 medlemmar. Mot en utmanande framtid EFK är en församlings- och missionsrörelse med 298 församlingar som vill se fler människor bekänna sin tro på Jesus Kristus, grunda nya församlingar, stödja utvecklingen i befintliga församlingar och möta människors behov i vår tid. I måldokumentet EFK 2020 utmanar församlingarna varandra att tänka framtid och vad vi vill se hända fram till år Att tillsammans anta utmaningen att hela generationer nu växer upp i Sverige utan att ha hört evangelium och att församlingslivet allt oftare får stå tillbaka för våra individuella projekt. EFK vill se en ökad missionsiver och nya sätt att vara församling på. Och vi vill vara församlingar som präglas av uthållig bön, frimodigt vittnande om vem Jesus är och möta människor med samma omsorg som Jesus gjorde. Läs gärna det fullständiga materialet på Juridiskt sett är EFK ett trossamfund. På församlingarnas uppdrag bedriver organisationen EFK verksamhet i Sverige och internationellt. I Sverige finns Församlingsprogrammet som stödjer församlingar och ledare samt en egen teologisk högskola och tre folkhögskolor. EFK UNG är en självständig organisation inom rörelsen. Den internationella missionen bedrivs i ett 40-tal länder tillsammans med ett hundratals partner och är uppdelad i regionerna Afrika, Asien, Europa, Latinamerika och Mellanöstern. I regionerna Afrika, Asien och Mellanöstern finns utlokaliserade regionkontor i Sydafrika, Thailand och på Cy***n. Evangeliska Frikyrkans Sverigekontor finns i Örebro och är knutpunkten för organisationens arbete. Där arbetar personer på Administrativa avdelningen, Ekonomiavdelningen och Internationella staben, som på olika sätt stödjer de gemensamma satsningarna i Sverige och internationellt. På Örebro Missionsskola, Örebro Folkhögskola, Liljeholmens folkhögskola, Hyllie Parks Folkhögskola och Missionsinstitutet bedrivs utbildningsverksamhet. Kongressen är EFKs högsta beslutande organ och hålls vartannat år. Församlingarna deltar och tar beslut genom ombud. Vid Kongressen tillsätts den styrelse som ska verkställa kongressens beslut. Kongressen väljer även missionsdirektor med en mandatperiod på fyra år med möjlighet till omval. Missionsdirektorn leder organisationen EFK enligt de riktlinjer som styrelsen satt upp. 4 Årsbok verksamhetsåret 2011

5 Församlingarnas verksamheter 298 Församlingar inom Evangeliska Frikyrkan Organisationen Evangeliska Frikyrkan Verksamheter med Evangeliska Frikyrkan som huvudman eller ägare Evangeliska Frikyrkans högsta beslutande organ Programstyrelser Liljeholmens folkhögskola EFK UNG EFK UNGs Bidragsspår Evangeliska Frikyrkans verksamhetsskiss Församlingarna är uppdragsgivare för organisationen Evangeliska Frikyrkan (blå i verksamhetsskissen). Sedan 2006 är EFK UNG en egen organisation. Deras årsredovisning finns på sidan 50. En organisationsförändring ägde rum 2011 då Evangeliska Frikyrkan lämnade huvudmannaskapet för Diakonia vid dess årsmöte i juni Mentor Medier Evangeliska Frikyrkan tre samfund blev ett Evangeliska Frikyrkan har sina rötter i tre olika baptistiska samfund som bildades under andra halvan av 1800-talet gick de samman och blev ett samfund. Tre av dessa samfund, Helgelseförbundet (år 1887), Fribaptisterna (år 1872) och Örebromissionen (år 1892) beslutade sig för att gå samman Arbetsnamnet på det nya samfundet blev Nybygget- Kristen Samverkan och först 2002 antogs det definitiva namnet Evangeliska Frikyrkan. För alla tre samfund har mission i Sverige och internationellt varit prioriterade områden. Redan på 1800-talet sändes de första missionärerna ut. Som mest hade samfunden tillsammans över 300 utsända missionärer. Under 2011 var det ett åttiotal personer* utsända. Helgelseförbundet och Örebromissionen var från början sällskap för inre och yttre mission. Först senare blev de församlingsrörelser och samfund. Fotograf: EFK arkiv * Siffran inkluderar anställda och icke anställda missionärer som har sänts ut av EFK. Mission har alltid varit centralt för Evangeliska Frikyrkans modersamfund, något som också präglat Torpkonferensen (bilden) genom åren. Årsbok verksamhetsåret

6 Församling Fotograf: David Gelinder Fotograf: Peter Wahlström Knut Bertil Nyström, församlingsutvecklare vid Församlingsprogrammet, har hållit i kurser för vigselförrättare inom EFK under Nya former för vigslar Nya former för vigslar var en stor sak du jobbade med under 2011, hur gick arbetet? I och med att EFK avsade sig den juridiska vigseln i och med årsskiftet 2011/2012 tyckte vi det var viktigt att möta pastorerna och samtala om de praktiska frågorna och hur de ser ut framöver. Det har även varit ett tillfälle att samtala om det kristna äktenskapets innehåll, om samboförhållande och andra relationsfrågor. Hur har det fungerat tycker du? Vi har haft nio regionala utbildningsdagar runt om i Sverige. Det har deltagit cirka 200 pastorer och vi är nöjda med uppslutningen och hur samlingarna genomförts. Intresset har varit jättestort. Nyckeltal Församlingsprogrammet Gåvor Kostnader Antal årsarbetskraft 3 3 Kvinnor 1 1 Män 2 2 använda gåvor Församlingsprogrammet FP 3 % ÖMS 15 % MI 2% ÖF 0 % Utanför Sverige 80 % FP Församlingsprogrammet, ÖMS Örebro Missionsskola, MI Missionsinstitutet, ÖF Örebro Folkhögskola Stöd till församlingar ger god utveckling Församlingsprogrammet vill stödja församlingar inom EFK till att bli fler, att inte stagnera utan utvecklas, bli bättre på gemenskap och inkludera människor som finns runt omkring. Församlingsprogrammet vill även uppmuntra församlingar att i sin tur bilda nya församlingar. För att implementera EFK 2020 och Sverigestrategin i församlingarna arrangerade Församlingsprogrammet (FP) sex regionala samlingar under våren då man på olika sätt lyfte fram de moment som finns i dessa framtidsdokument. Det samlade upp emot 400 personer från 80 församlingar. Samtalen kring detta har mottagits mycket väl i rörelsen och många församlingar har börjat arbeta utifrån EFK FP har också fått göra många församlingsbesök som handlat om frågor knutna till dessa måldokument. Särskilt frågan om Sverige som missionsland har lyfts fram. Under 2011 har FP även satsat mycket på att informera och stödja pastorer i förändringen med vigselrätten genom att arrangera utbildningsdagar. Det nya samfundet Gemensam Framtids omdaning påverkar också EFK. Många församlingar har sett över sin samfundstillhörighet och viss omformning av ekumeniska organ pågår. EFK har eftersträvat att hålla en öppen kommunikation med de berörda samfunden om detta. Storsatsning på fler nya församlingar EFK har som mål att grunda många nya församlingar. Under 2011 har tre nya församlingar bildats. Det går att se en tydlig trend att flera församlingar är på gång att bildas. Allt fler av de större församlingarna inom EFK för samtal om hur man kan bidra. Kanske är det en konsekvens av att ett ekumeniskt församlingsgrundarnätverk, med EFK i spetsen, lade fram en rapport under året som visade att 552 av frikyrkoförsamlingar har lagts ner mellan 2000 och Under 2011 har FP arbetat fram en tydligare strategi för hur EFK kan stödja de som bildar nya församlingar i deras utmanande arbete. En spännande öppning är att flera av EFKs partners i världen ger utryck för att bedriva mission i Sverige. Oftast vill de arbeta med församlingsgrundande frågor. Dessa relationer börjar nu ta form. Stöd till församlingar genom utveckling på olika plan Under 2011 avslutade femton EFK-församlingar ett tvåårigt ekumeniskt projekt som heter Fler Friska Församlingar. Det innebär att församlingsledningar har mötts på nätverkskonferenser, haft handledarledda samlingar samt gjort en NFU-undersökning. Detta är ett nytt 6 Årsbok verksamhetsåret 2011

7 tillvägagångssätt som fokuserar på en långsiktig process och det har gett ett positivt resultat. Utöver detta har ett tiotal församlingar arbetat med utvecklingsfrågor med stöd från några av de sex handledare som finns till förfogande inom EFK. Under hösten 2011 tog FP initiativ till att tillsammans med tio EFK-församlingar i Göteborg hitta vägar för att kunna etablera nya församlingar och stärka de befintliga. Under året har FP träffat fyra basgrupper med 30 nya pastorer och stöttat dem i deras nya tjänst. Utvärderingarna visar att dessa basgrupper är väldigt viktiga. FP använder samma modell mot andra grupper av pastorer för att ge kontinuerlig grupphandledning som stärker deras ledarskapsroll. I det församlingsutvecklande arbetet ingår också konflikt- och krishantering. Under 2011 har det dessvärre varit fler sådana processer än tidigare år. Det är ett krävande arbete, där målet inte bara är att lösa den specifika konflikten utan också bidra till en märkbart förändrad situation i församlingsmiljön. Torpkonferensen en populär midsommarkonferens på Närkeslätten För 126:e gången hölls Torpkonferensen utanför Örebro. Många tillfällen att möta Gud eller att fördjupa sin relation till Honom i bön, tillbedjan eller genom förkunnelse gavs på konferensens olika möten. Temat var Härifrån till hela världen, vilket syftade på Torpkonferensen som en plats där människor i alla tider har blivit utsända till tjänst för Gud till olika delar av världen. De populära seminarierna fortsatte även detta år och hade god uppslutning av konferensbesökare. En nyhet var att man vid den Internationella mötesplatsen kunde träffa personer med spännande erfarenhet från väldens alla hörn och få inblick i EFKs internationella arbete. Gick man till Mötesplats Sverige kunde man möta Församlingsprogrammet och EFKs olika skolor. Även detta år var Kalas-möten för barn populära och likaså tonårskonferensen med sitt Schysst häng. Ökat intresse för mångkulturella frågor En arbetsgrupp inom EFK, Forum för mångkultur och religionsmöte, arbetar intensivt med att ge församlingarna stöd i mångkulturella frågor. Deras initiativ har fått mycket god respons under året och EFK-församlingarna blir allt mer mångkulturella. Konferensen Heart For Muslims hölls under året och samlade rekordmånga deltagare. På olika sätt uppmuntrades deltagarna att lära känna muslimer och dela livet och tron på Jesus med dem. Under hösten hölls även en temadag om kulturförståelse och en mindre konferens för migrantpastorer. Dessa olika arrangemang har varit ett tydligt sätt att sätta frågorna om mångkultur på agendan. Familjelivssatsning på församlingarnas efterfrågan I nära samarbete med andra aktörer inom EFK arbetar FP med att stärka församlingarnas diakonala arbete. En temadag på Liljeholmens folkhögskola om diakoni, en konferens på Örebro Missionsskola om omsorgen om funktionshindrade och seminarier under Torpkonferensen är en del av detta arbete. Den diakonala arbetsgrupp som finns inom EFK har under året fokuserat på satsningen Familjeliv efter önskemål från församlingarna om stöd i dessa frågor. Man är mitt uppe i att bygga ett resursnätverk för att stärka relationer mellan föräldrar och barn, makar och inom församlingen. Det finns olika förslag på hur man som församling kan arbeta med dessa frågor och vilka resurser som står till förfogande. Ett nätverk av nyckelpersoner för familjelivsfrågor i församlingarna har upprättats under året med upp emot 100 deltagare. Tio av dessa har påbörjat en tvåårig kurs i frågorna. Torpkonferensen har i över hundra år samlat tusentals människor på Närkeslätten för gemenskap, bön, lovsång och undervisning. Fotograf: Simon Gelinder Undersökning om frikyrkan Under 2011 presenterade Øyvind Tholvsen, ledare för Församlingsprogrammet, en sammanställning av frikyrkornas medlemsutveckling Den visar att på bara tio år har frikyrkorna i Sverige tappat medlemmar. Sedan EFK bildades 1997 har EFKförsamlingar lagts ned. Räknar man in hela frikyrkan i Sverige har ungefär en församling i veckan lagts ned de sista tio åren. Men allt är inte mörkt. Antalet församlingar minskar betydligt mer än antalet medlemmar, säger Øyvind. Och medlemsminskningen har avtagit minskade antalet medlemmar med 5,4 % mot 3,2 % minskning under , vilket är hoppingivande. Och antalet initiativ till nya församlingar har blivit fler de senaste åren. Rapporten finns på sverigeundersokningen. Stora församlingar inom EFK Göteborg, Saronförsamlingen Linköping, Ryttargårdskyrkan 940 Örebro, Baptistförsamlingen Filadelfia 916 Örebro, Baptistförsamlingen Immanuel 737 Huskvarna, Kungsportskyrkan 569 Stockholm, Korskyrkan 560 Växjö, Ulriksbergskyrkan 560 Tranås, Brunnsparkskyrkan 499 Falun, Elsborgskyrkan 411 Gävle, Korskyrkan 382 Örnsköldsvik, Elimförsamlingen 379 Malmö, Hyllie Park Kyrkan 379 Stockholm, New Life 375 Stockholm, Elim 366 Jönköping, Korskyrkan 365 Rydaholms Frikyrka 362 Kristianstad, Östermalmskyrkan 359 Västerås, Korskyrkan 348 Uppsala, Korskyrkan 330 Malmbäcks Frikyrkoförsamling 323 Borås, Korskyrkan 321 Enköping, Enakyrkan 316 Örebro, Mellringekyrkan 315 Vargön, Salemförsamlingen 315 Malmö, Immanuelskyrkan 314 Årsbok verksamhetsåret

8 Församling Fotograf: Elin Fhager Etablerade församlingar utmanas att knoppa av och bilda nya församlingar Sverigeundersökningen som gjordes under 2011 visar en drastisk minskning av antalet församlingar de senaste tio åren. För att bryta trenden vill EFK satsa på att grunda 75 nya församlingar i Sverige innan 2020, vilket också står i måldokumentet EFK Här möter vi Cahtrine Nygren och Øyvind Tholvsen (bilden) från Församlingsprogrammet inom EFK som berättar om det församlingsgrundande arbetet. Måldokumentet EFK 2020 utmanar EFKs församlingar att satsa på att bilda nya församlingar i Sverige. Initiativen är i full gång. Cahtrine Nygren arbetar som samordnare för det församlingsgrundande arbetet inom EFK och finns som stöd i dessa processer. Farten har ökat på församlingsplanteringarna; har det planterats 74 församlingar mot 41 stycken Dessutom ser vi en ökning av antalet husförsamlingar som oftast inte är knutna till något samfund, vilket gör att vi inte vet hur många de är. Nytt och gammalt behöver korsbefruktas Att plantera en församling handlar inte bara om fler församlingar utan också om nya sätt att vara församling. Som församlingsplanterare tvingas man tänka efter: vad är egentligen en församling? Cahtrine understryker att församlingsplantering inte är enda sättet att vända trenden. Det är lika viktigt att förändra befintliga församlingar. Nya och gamla församlingar får korsbefrukta varandra. Nya församlingar är ju inget mål i sig, utan ett verktyg för att fler ska få lära känna Jesus. Därför är det också viktigt att som församlingsplanterare ha en stark längtan att nå människor. Kärleken till Jesus är A och O. Framtidens församling Framtidens församlingar ser väldigt olika ut. De har olika storlek, olika tilltal och olika arbetssätt. Det säger Øyvind Tholvsen, som är ledare för Församlingsprogrammet inom EFK. Vi vill välsigna, omfamna och uppmuntra mångfalden. Det finns många sätt att vara församling på som fungerar för att människor ska upptäcka Gud. Han understryker också att man inte ska vara rädd för stora församlingar, det är inget negativt. Man behöver heller inte vara rädd för små församlingar. Församlingsprogrammet ser gärna och arbetar för mångkulturella församlingar där olika nationaliteter förenas. De är också glada över att Gud har börjat sända missionärer till Sverige, med ett hjärta för oss svenskar. Att se Sverige som ett missionsland finns också med i EFK 2020 där vi utmanas av att kyrkan i Nord inte har samma utbredning som kyrkan i Syd. Tydlig strategi Församlingsprogrammet har under 2011 arbetat fram en tydligare strategi för hur EFK kan stödja de som bildar nya församlingar. Planen är att man ska börja arbeta utifrån strategin under vårterminen Där ges riktlinjer för hur EFK rekryterar flera församlingsgrundare, hjälper rätt person till rätt sammanhang och hur man tränar och stödjer dessa personer på bästa sätt. Vårt mål är att se personer ingå i olika församlingsgrundande team runt om i Sverige, så vi kan se 75 nya församlingar till år 2020, säger Øyvind Tholvsen. 8 Årsbok verksamhetsåret 2011

9 Satsningen Familjeliv utvecklades En enkätundersökning i EFK-församlingar om behoven inom diakonins område resulterade i satsningen Familjeliv som utvecklades under året. Satsningen är även ett sätt att anta utmaningen i EFK 2020 att unga människor i stor utsträckning ger upp tron på Gud på väg in i vuxenlivet. Vi vill ge församlingarna konkreta redskap och stöd bland annat gällande äktenskapets friskvård och att vara familjer i Kristi efterföljelse, berättar samordnaren Margareta Mörling. En del i hur vi ska anta utmaningen i EFK 2020 ligger i att utrusta familjer att forma hemmet till kyrka och kyrkan till sitt hem. I satsningen erbjuds föreläsare för församlingarna, litteraturtips, samtalsrådgivning, utbildningsmaterial, äktenskapskurser och familjeläger. Målet är att bilda ett resursnätverk med personer som tar dessa frågor vidare i församlingen och i många församlingar finns nu kontaktpersoner. Vi vill skapa ett nätverk av goda själavårdare som vi kan hänvisa till, säger Margareta. Vi vill uppmuntra och sprida erfarenheter hur vi i församlingarna kan hjälpa varandra att till exempel få ett starkare äktenskap eller hantera konflikter med våra barn. Foto: Istckphoto Statistik inom Evangeliska Frikyrkan Medlemmar /- MÖTESPLATSER Medlemmar Församlingar Döpta På bekännelse intagna Inflyttade Döda Utflyttade Avförda Deltagare i snitt på gudstjänsten Antal livsnära smågrupper Antal deltagare i livsnära smågrupper Av betjänade, antalet nysvenskar Antal församlingar inom EFK Döpta inom Evangeliska Frikyrkan Åldersfördelning på döpta i församlingarna < 10 ÅR (4 %) ÅR (46 %) ÅR (17 %) ÅR (14 %) ÅR (9 %) ÅR (6 %) > 61 ÅR (4 %) Årsbok verksamhetsåret

10 Utbildning Örebro Folkhögskola fortsätter att växa Idrott, Livsfrågor och Ledarskap. Det är Örebro Folkhögskolas (ÖF) tre profiler som genomsyrade verksamheten även under Under de senaste åren har skolan vuxit enormt, både personalstyrkan och omsättningen har fördubblats. Även under 2011 växte skolan. Evangeliska Frikyrkan är sedan 2005 huvudman för skolan. Skolans verksamhet är förlagd på två platser: i det mångkulturella bostadsområdet Vivalla och på Götabro kurs- och konferensgård. Inom ramen för folkbildningsanslaget, som fördelas av Folkbildningsrådet, bedrivs allmän kurs, fritidsledarutbildning och bibelkurser. Uppdragsenheten, som är en del av ÖF, har i första hand haft uppdrag som handlar om att hjälpa människor ur arbetslöshet. Uppdragsenheten har också haft samordnings- och evenemangsansvaret i Vivalla och på Vivalla torg i samarbete med ÖrebroBostäder och Örebro kommun. Vid läsårsstarten 2011 arbetade 28 personer på skolan, folkhögskolekurserna hade cirka 120 deltagare och cirka 100 personer var inskrivna på Uppdragsenheten. Det är mycket möjligt att skolan behöver anställa fler om skolan får fler uppdrag. Huvudsamarbetspartner med Frizon Under 2011 har samarbetet med församlingsrörelsen fördjupats, till exempel blev skolan 2011 en av ungdomsfestivalen Frizons huvudsamarbetspartners. All personal erbjuds att gå en Alphakurs. En tredjedel av personalen tog möjligheten att lära sig mer om och samtala kring kristen tro. Kursen var mycket uppskattad. Satsningar för att bättre möta utsatta människor Med det hårdnade samhällsklimatet tycks skillnaderna i samhället öka. Utmaningen att lyfta människor ur ett utanförskap blir allt viktigare. Här har ÖF ett uppdrag att bidra till att människor kan förverkliga sina livsprojekt och ta makten över sina liv. Många av skolans deltagare har ett bagage i form av dålig självkänsla, neuropsykiatriska funktionshinder, arbetslöshet, livskriser, missbruk med mera För att kunna möta dessa personer krävs det en stor kompetens hos personalen. Under året formades ett stödteam som erbjuder skolans deltagare pedagogiska hjälpmedel och samtalsstöd pedagogiska, terapeutiska, själavårdande och kurativa samtal. Dessutom har hela personalen fått fortbildning inom neuropsykiatriska funktionshinder och samtalsmetodik. Full beläggning på Lärjungaskolan på Götabro Skolans bibelskolor som är förlagda till Götabro kurs- och konferensgård har haft en spännande utveckling. Hösten 2010 sjösattes den nya ettåriga kursen Lärjungaskolan. Efter ett första år med 33 kursdeltagare var söktrycket inför 2011 enormt och alla 40 platserna fylldes. Kursdeltagarna läser ett antal gemensamma kurser, för att sedan fördjupa sig i någon av kursens tre profiler: Ledare, Pionjär och Social. I Lärjungaskolan ingår också tre månaders praktik i Sverige Elever vid Örebro Folkhögskola. eller utomlands. Ny utbildningsplan för fritidsledarutbildningen Fritidsledarutbildningen utvecklade under året en ny utbildningsplan. Den stora förändringen är att utbildningen utgår från ett antal lärandemål för att fritidsledaren ska inspirera barn och ungdomar till en aktiv, trygg och meningsfull fritid. Syftet är att deltagaren ska utveckla dessa lärandemål under utbildningstiden. Lärandemålen kan ses som kompetenser som en utbildad fritidsledare bör ha. De ligger också till grund för examinationer, upplägg och litteratur, och finns nedbrutna i de olika delkursernas kursplaner. Fotograf: Örebro Folkhögskola Nyckeltal Örebro Folkhögskola använda gåvor Örebro folkhögskola Gåvor 0 0 Kostnader Antal årsarbetskraft Kvinnor Män 7 6 Församlingsprogr. 3 % Örebro Missionsskola 15 % Missionsinstitutet 2% Utanför Sverige 80 % Örebro Folkhögskola 0 % 10 Årsbok verksamhetsåret 2011

11 Fotograf: Elin Kullingsjö 2011 ett år av förändringar för Örebro Missionsskola År 2011 blev ett år av stora förändringar för Örebro Missionsskola. Utanför byggdes Evangeliska Frikyrkans nya Sverigekontor. Innanför väggarna gjordes en omfattande renovering. Också på andra sätt var 2011 ett år med stora förändringar, en del planerade och andra oväntade. Renoveringen av skolan pågick under hela året med hjälp av inhyrda snickare och målare och frivilliga krafter. Efter nästan trettio års slitage av sammanlagt tusentals personer var det äntligen dags. Resultatet blev imponerande. Nu äger EFKs församlingar och deras alla medlemmar en skola som ser bra ut och fungerar utmärkt för många år framåt. Församlingsledarakademin startade En annan stor förändring under 2011 var att det för första gången sedan tidigt sjuttiotal inte fanns något Bibelinstitut på plats när höstterminen startade. Istället satsades resurser i samarbete med Liljeholmens folkhögskola på att starta det som så småningom fått namnet Församlingsledarakademin. Denna motsvarar ett års studiemoduler som löper parallellt med högskolekurserna. Tillsammans utgör alltihop en nyinrättad fyraårig utbildning för pastorer och andra församlingsinriktade tjänster. Behovet av att ta ytterligare ett steg mot att skapa den allra bästa utbildningen för församlingstjänst ligger bakom den här nya modellen för teologisk utbildning. Under 2011 startade även systerutbildningen Akademi för Ledarskap och Teologi, den gemensamma pastors- och ledarutbildningen med Pingst ffs och Svenska Alliansmissionen. Örebro Missionsskola har här en nyckelroll två av fyra års utbildning sker i Örebro Teologiska Högskolas regi. Örebro Missionsskolas starka församlingsinriktning märks också på att flera lärare delar sina tjänster mellan församling och högskola. I slutet av året blev en av lärarna utsedd till professor vid Örebro universitet och delar nu sin tjänst mellan universitetet och missionsskolan. Campusutbildning Campusutbildning är fortfarande Örebro Missionsskolas kärnverksamhet. Campusutbildning handlar om att dela livet med andra samtidigt som man studerar. Studenter möts under året inte bara till föreläsningar och seminarier, utan också vid fikaborden och till andakter. Varje vecka möts små basgrupper tillsammans med lärare för att dela erfarenheter och stödja varandra i den personliga utvecklingen. Ingen antagning till lärarprogrammet En oväntad och plötslig förändring inträffade när Örebro universitet tillsammans med många andra högskolor fick underkänt på ett antal lärarutbildningar. Det drabbade även den lärarutbildning som universitetet drivit i samarbete med Örebro Teologiska Högskola. Följden blev att ingen antagning till lärarprogrammet kunde ske hösten Skolan räknar dock med att detta viktiga och stimulerande uppdrag kan återupptas hösten Hanna Wärlegård är förutom lärare och pastor också utbildningssamordnare för Församlingsledarakademin. En förmån att få följa studenters vandring med Gud Hur har det gångna året varit? Det gångna året har för min del präglats mycket av arbetet med att utforma och sjösätta Församlingsledarakademin, ett spännande, roligt och utmanande arbete. Hur ser du på 2012, utmaningar och förhoppningar? Jag hoppas och ber att skolan ska få fortsätta vara en plats där studenter får fördjupa sin tro, överlåta sig till Gud och tränas för olika uppgifter i Guds rike. Det är fantastiskt att som lärare på Örebro Missionsskola följa studenter en bit på deras vandring tillsammans med Gud. Det är en förmån att i kurser, andakter, gudstjänster, personliga samtal och vid fikaborden tillsammans brottas med teologin och vad det innebär att vara församling idag. Nyckeltal Örebro Missionsskola Gåvor Kostnader Antal årsarbetskraft Kvinnor 3 3 Män använda gåvor Örebro Missionsskola FP 3 % ÖMS 15 % MI 2% ÖF 0 % Utanför Sverige 80 % FP Församlingsprogrammet, ÖMS Örebro Missionsskola, MI Missionsinstitutet, ÖF Örebro Folkhögskola Fotograf: Elin Kullingsjö Årsbok verksamhetsåret

12 Utbildning Fotograf: Rune Olsson Missionsinstitutet fördjupar samarbetet med andra samfund Missionsinstitutet (MI) är Evangeliska Frikyrkans verksamhet för utbildning och reflektion kring Kyrkans missionsuppdrag. Sedan 1977 har hundratals studenter gått missionskursen och MI har gett ett betydande bidrag till kvalitetssäkringen av EFKs och andra samfunds missionärsinsatser. Under 2011 togs två viktiga beslut om Missionsinstitutets framtida inriktning. Missionsinstitutet bedrivs i samarbete med Svenska Alliansmissionen och har tre verksamhetsområden: Utbildning, Reflektion och forskning samt Uppdrag. Även under 2011 lades betoningen i första hand på utbildning. PROMIS-kursen (Programmet för Mission och Interkulturella Studier) samlade 24 studenter under vårterminen. Utökat samarbete med andra samfund Det viktigaste som skett under 2011 är diskussionen kring MIs framtid. En arbetsgrupp utsågs av MIs styrelse för att undersöka möjligheter att utöka verksamheten i samarbete med andra samfund. Under våren antog EFKs styrelse den nya inriktningen för MI. Bland annat har samtal förts med arbetsgruppen för missionärsutbildning inom Pingst. Beslut togs att från och med hösten 2012 lägga upp PROMIS-kursen tillsammans med dem, vilket innebär att kursen erbjuds både höst (halvfart) och vår (helfart). Satsning på uppdragsutbildningar Uppdragsutbildningar har funnits i verksamhetsplanen under några år inom det som kallas IRIS (Institutet för Religion och Interkulturella Studier). En satsning på det inleddes när Berit Carlström under året fick i uppdrag att utveckla den verksamheten. Även andra personalförändringar har skett. Gunnel Borg gick i pension efter många års tjänst inom dåvarande Örebromissionen och senare EFK. Bertil Ekström leder Missionsinstitutet. Ida Eriksson gick upp i tjänst för att ansvara för administrationen och Maria Karlsson nyanställdes för samordning av kurser och undervisning. Förutom Bertil, Ida, Maria och Berit består kollegiet även av Göran Janzon. Ett annat viktigt projekt som fullföljdes var utgivningen av boken Till jordens yttersta gräns dit och tillbaka igen skriven av EFKmissionärer som arbetat i Mongoliet. Nyckeltal Missionsinstitutet använda gåvor missionsinstitutet Gåvor Kostnader Antal årsarbetskraft 2 2 Kvinnor 1 1 Män 1 1 Församlingsprogr. 3 % Örebro Missionsskola 15 % Missionsinstitutet 2 % Utanför Sverige 80 % Örebro Folkhögskola 0 % 12 Årsbok verksamhetsåret 2011

13 Akademi för Ledarskap och Teologi startade Den 29 januari 2011 tog Evangeliska Frikyrkans styrelse ett historiskt beslut. Man sa ja till en gemensam pastors- och ledarutbildning med Pingst ffs och Svenska Alliansmissionen. Namnet blev Akademi för Ledarskap och Teologi och efter sommaren drog utbildningen igång. Den fyraåriga gemensamma pastors- och ledarutbildningen har formats av Svenska Alliansmissionen, EFK, Pingst, ett antal folkhögskolor, Örebro Teologiska Högskola (ÖTH) samt Högskolan för ledarskap och teologi i Oslo. Beslutet innebar ett ja till det innehåll, den organisation och den ekonomi en arbetsgrupp mejslat fram. De andra samfunden hade redan sagt ja strax innan. Utbildningsföreståndare Ulrik Josefsson, tidigare rektor vid Korteboskolan och Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium, berättar om skolans inriktning: Vi vill ge studenterna möjlighet att fördjupa den egna erfarenheten av Gud och församling. De behöver också akademiska kunskaper i teologi, kunskaper som ger en genomtänkt tro. För det tredje är färdighetsträning viktigt, det vill säga hur man blir en bra ledare i praktiken. Regionalt baserad Akademi för Ledarskap och Teologi är organiserad kring fyra studiecenter, i Göteborg, Jönköping, Malmö och Stockholm/Uppsala. Lokaliseringen gör det möjligt att kunna läsa och samtidigt fortsätta verka och tränas i sitt ledarskap i sin församling. Utbildningen kan läsas på hel- eller deltid. Två av dessa fyra år är teologiska högskolestudier som ÖTH ansvarar för. Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuder en bred teologisk ledarutbildning som innefattar kurser inom bibelkunskap och bibelteologi, systematisk teologi och etik, kyrkohistoria, mission, religionshistoria och samtidskunskap, själavård, ledarskap, förkunnelse och undervisning, diakoni, församlingsliv med mera. Kurserna genomförs av olika utbildningsanordnare inom folkhögskola och högskola. Götabro kurs- och konferensgård rustar för framtiden Götabro kurs- och konferensgård, belägen utanför Kumla alldeles bredvid Konferensplats Torp, är en plats med anor. Här har bedrivits bibelskolor i olika former sedan I dag bedriver Örebro Folkhögskola bibelskolor här. Internatboende erbjuds på kursgården. Förutom detta erbjuds ett antal egna konferenser samt årligen återkommande arrangemang. På Torpområdet arrangeras allt ifrån Torpkonferensen, Frizon och allsångsfester till löpartävlingar och vinterförvaring av husvagnar. Ansvarig för verksamheten är Peter Hovlund. Utmaningar Ett av Götabros långsiktiga mål är att få en stabil ekonomi. Prioriterade områden är bland annat upprustning/ renovering, gästservice samt arbetet med att bli en miljövänlig kurs- och konferensgård. Året som gått Tonårsbibelskolan är åter ett viktigt och betydelsefullt inslag under juli månad. Efter flera års uppehåll genomfördes den för andra gången Deltagarantalet har ökat med drygt 30 % från sommaren Mattias Karlsson är vaktmästare på Götabro kurs- och konferensgård. Pekka Mellergård till framtidskommission Under hösten valdes Pekka Mellergård, rektor vid Örebro Missionsskola att ingå i regeringens framtidskommission. Kommissionen ska identifiera samhällsutmaningar och arbeta med förslag till lösningar. Som en förklaring till varför han blev tillfrågad sa Pekka: Jag tror att de har läst en del av vad jag har skrivit i kulturtidskriften NOD och tycker att jag kanske har ett lite annat perspektiv på de stora framtidsfrågorna. NOD ges ut av Örebro Missionsskola och analyserar samtidsfrågor utifrån ett kristet perspektiv. Leila Höglind är lärare vid Örebro Folkhögskolas bibelskola på Götabro kurs- och konferensgård utanför Kumla Leila Höglind undervisar på Lärjungaskolan och Bibelterminen och är själavårdare och mentor för flera elever. Det är spännande att som mentor få vara med och göra lärjungar, säger Leila. Det är fantastiskt att få vandra med en person som Gud arbetar med och få se vad Gud gör. Samtidigt gör det ont när man växer andligt. Många säger därför efteråt att det här var den bästa och tuffaste tiden i mitt liv. Fotograf: Emmanuel Ingelsten Fotograf: EFKs arkiv Årsbok verksamhetsåret

14 Närstående organisationer Fotograf: Johanna Lundin Fotograf: Mathilda Boström Josefin Lennartsson är sedan april 2011 EFK UNGs ordförande. EFK UNGs ordförande Vad är typiska arbetsuppgifter för en ordförande? En av de viktigaste uppgifterna är att göra styrelsemedlemmarna engagerade och delaktiga i verksamheten. Jag fungerar även som stöd och bollplank åt personalen. Vad har EFK UNG särskilt bearbetat under 2011? Som organisation och styrelse har vi under en ganska lång tid brottats med ansträngd ekonomi, vår identitet och med frågan hur vi i rörelsen bygger församling idag så att den är relevant för alla generationer. Dessa frågor har vi också diskuterat under året och det samtalet kommer att fortgå framöver. Utöver detta inleddes även en process av förändringar i och med de ekonomiska förutsättningarna samt att ingen ny ungdomsdirektor till EFK UNG anställdes. Processen kommer att fortgå och vår ambition är att vi inom kort kommer att ha hittat en modell där vi till exempel har mer lokal närvaro. Först då vet vi på vilket sätt en ny ungdomsdirektor ska jobba och under vilka förutsättningar. Kommentera kort det ekonomiska resultatet och vad det betyder för 2012? I år gick vi precis runt på grund av personalsituationen där vi under större delen av året varit underbemannade. Viktigt att poängtera är att festivalen Frizon och StepOut finansierar sig själva. StepOut kommer under 2012 att administreras av EFK då Sida har dragit ned på medlen för denna verksamhet och vi saknar ekonomi för att bära det helt själva. Vi ser med hopp på framtiden, kyrkan behövs mer än någonsin och vi vill på olika sätt vara en röst i vår tid. EFK UNG-året 2011 EFK UNG är Evangeliska Frikyrkans barn- och ungdomsorganisation som under 2011 samlade drygt unga i de lokala församlingarnas barn- och ungdomsarbeten i Sverige. I allt som görs vill EFK UNG ge impulser, verktyg och exempel till att följa Jesus Kristus. EFK UNG har sedan 1999 arrangerat festivalen Frizon, Sveriges största kristna festival. Temat för Frizon 2011 var Fred på blodigt allvar. I seminarier, gudstjänster och bibelstudier togs de 3500 deltagarna med på en resa i den kristna fredens tecken. Responsen var god; fler besökte festivalen än året innan och många engagerade sig i samtalen om hur vi som kristna kan leva ut fred i en värld sargad av våld och konflikter. Med medverkande från Sydafrika, Holland, Kina, USA, Tjeckien och flera andra länder bjöd Frizon 2011 in till många spännande programpunkter. Ledarutveckling för unga UNG Ledare är namnet på det arbete EFK UNG gör för unga ledare och för ledare som jobbar med unga. I mars 2011 anordnade EFK UNG tillsammans med Örebro Folkhögskolas bibelskolor på Götabro kurs- och konferensgård en ledarvecka. På Frizon i augusti fortsatte samarbetet i form av särskilda seminarier och nätverksträffar för ungdomsledare. En mentorsgrupp för dessa har även samordnats från KSM UNGs anställda ungdomspastor. Passion för mission EFK UNG har under 2011 antagit, förberett, och sänt ut fem unga människor genom praktikantprogrammet StepOut, för att under en period på fyra till sex månader pröva på mission. De har funnits med i olika projekt och arbeten i Sydafrika och Moçambique. Under 2010 fick EFK UNG beskedet att Sida från och med 2011 inte kommer att fortsätta med bidrag för praktikantverksamhet i den utsträckning det tidigare varit. Efter många samtal om StepOut-programmets möjlighet att finnas kvar och i så fall hur, beslutades att EFK under 2012 tar över driften av StepOut. EFK UNG blir en samarbetspartner genom att stötta med ekonomiska medel för Unga människor i nya föreningar EFK UNGs Bidragsspår, som organiserar de föreningar i församlingarna som tar emot statsbidrag, fick under 2011 fyra nya föreningar och har nu sammanlagt 38 föreningar från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Från och med förra året är det en ny förordning som styr statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer. En förändring i och med den nya förordningen är att alla medlemmar mellan 6-25 år är bidragsberättigade mot tidigare 7-25 år. 14 Årsbok verksamhetsåret 2011

15 SALT har blivit ALT förändring för Hyllie Park Folkhögskola Hyllie Park Folkhögskolas (HPF) arbete fortsatte under 2011 att spänna över en bredd av utbildningar med bland annat socialt engagemang, internationellt perspektiv och församlingsnära undervisning. Sedan år 2000 har Skandinavisk Akademi för Ledarskap och Teologi (SALT) varit en viktig del av ledar- och teologiutbildningen inom Evangeliska Frikyrkan. Ett samarbete mellan Örebro Teologiska Högskola och HPF har nu blivit ett samarbete mellan tre frikyrkosamfund, flera folkhögskolor och två teologiska högskolor (läs mer på s. 13). Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT) är en ny utbildning som hämtat inspiration från de tre samfundens olika skolor samtidigt som modellen med studiecenter kommer från SALT. HPF ansvarar för studiecentrat och dess personal i Malmö och i Göteborg. Fotograf: Hyllie Parks folkhögskola Under 2011 startades Bibelskola NÄRA på HPF som utvecklats i samarbete med lokala församlingar i Skåne. Det bygger på inspelad undervisning som sänds via webben och till det finns en studiebeskrivning. Veckovis träffas deltagarna i lokala studiecenter, oftast i en kyrka, med en lokal studieledare. Över 40 deltagare gick första terminen och studerade det som en folkhögskolekurs eller som studiecirkel. Studieförbundet Bilda i Skåne vill utöka samarbetet och vara med och utveckla kursen. Evangeliska Frikyrkan är huvudman för Hyllie Park Folkhögskola. Här kan man bland annat läsa Allmän kurs, sfi eller gå bibelskola. Liljeholmens folkhögskola satsar på Liljeholmen Herrgård Folkhögskolans uppdrag är att på olika sätt möta människors behov och längtan efter lärande, inte bara i unga år, inte bara för svenskar utan för alla som vänder sig till skolan. Liljeholmens folkhögskola behöver också hushålla med resurser och maximera användningen av skolan. Detta har resulterat i två stora förändringar under året. Svenska som andraspråk Den första förändringen är flytten till stadsdelen Skäggetorp i Linköping för undervisningen i svenska som andraspråk. Skolan har tidigare hyrt in sig på två olika platser i centrum, men i våras beslutades om att flytta till Skäggetorp. Där är behoven av undervisning i svenska som andraspråk stora och efter bara ett halvår på platsen har människor hört av sig och är intresserade av skolans utbud. Liljeholmens folkhögskola vill finnas till för människor som behöver dem och nu finns skolan även i ett område där väldigt många av dessa människor bor. Liljeholmen Herrgård Den andra förändringen är att det under året har påbörjats en tvåårig satsning för att öka beläggningen på skolan som även erbjuder konferensverksamhet. Satsningen kallas Liljeholmen Herrgård. Liljeholmen är ett naturskönt område med fina rekreationsmöjligheter som skolan vill att fler ska upptäcka. Redan nu är det många som bokar sig för församlingsläger, konfirmationsläger, musikläger med mera, men målet är att ha beläggning och konferensverksamhet varje dag, varje vecka, året runt. Johannes Stenberg anställdes för att arbeta för detta. Daniel Bjurhamn, rektor Liljeholmens folkhögskola Hur ser en vanlig dag ut för dig? Några möten med personal eller externa kontakter är ofta inbokade varje dag. En av utmaningarna med att vara rektor är att kunna lite om det mesta utan att vara expert på något. Jag behöver veta lite om pelletspannor, statsbidrag, ADHD, marknadsföring, arbetsmiljöfrågor, ventilation Vad har gjort särskilt intryck på dig under det gångna året? Det skulle kanske vara naturligt att lyfta fram några stora förändringar som är gjorda, stora satsningar som är på gång, för det finns en hel del sådana exempel. Men det som ändå gjort störst intryck på mig är de små men betydelsefulla berättelserna om sådant som sker i det tysta. T.ex. unga människor med trasiga ryggsäckar som utvecklats positivt under några år på skolan och ungdomars engagemang för sina medmänniskor. Fotograf: Liljeholmens folkhögskola Årsbok verksamhetsåret

16 Internationellt Guds kärlek är vår drivkraft Här verkar EFK i världen För Gudrun Boström, biträdande missionsdirektor sedan 2006, var 2011 det sista året som ansvarig för det internationella arbetet. Hon slutade sin tjänst i början av Berätta lite om vad som har hänt under året. Ett område vi vill uppmärksamma är trafficking, handeln med människor som drabbar framför allt kvinnor. Det är ett gigantiskt område med stort lidande. Vi försöker hitta arbetssätt i bland annat Mellanöstern och i Europa att förebygga och att rädda personer från detta nutida slaveri. I Asien har man under året arbetat fram hur vi ska utveckla vår hjälp till barn, något som också kommer att komma andra regioner till godo. Överlag har regionerna fördjupat samarbetet sinsemellan de sista åren. Det är naturligtvis jätteviktigt att ännu mer kunna använda sig av varandras erfarenheter. Jag vill också nämna Europa och det förslag som gjordes under 2011 hur vi ska verka där. Där är mycket spännande på gång. Du har ofta genom åren betonat Guds kärlek. Hur kommer det sig? Ju längre jag lever desto mer anar jag vad Guds kärlek och nåd betyder i mitt eget liv. Många gör gott i världen, men det vi har som är unikt är att vi kan förmedla Guds kärlek till människor. Det har ett evighetsvärde. Kärleken är vår drivkraft, vår kallelse och vår grund till det vi gör. Att se Guds kärlek förvandla människor kan inte jämföras med något annat. Ibland när vi i församlingarna talar om situationen i våra missionsländer kan man få intrycket att nöden är konstant. Hur är det, gjorde vi någon skillnad under 2011? Ja, absolut. Vi arbetar både med att hjälpa enskilda och förändra samhällsstrukturer. Många, många människor får sina liv förvandlade genom vårt gemensamma arbete. Varje människa som får möjlighet att möta Jesus är viktig, men även vi i EFK skulle kunna arbeta mer med att förändra strukturer. Ett intressant exempel som vi ser nu är i ett land i Nordafrika, där samverkan med myndigheter får stor betydelse när det gäller att inkludera funktionshindrade i skolan. Gudrun Boström Biträdande Missionsdirektor 16 Fotograf: Simon Gelinder 2011 var ett år då EFK hade närmare 80 missionärer ute. Få eller många? Jag skulle gärna ha sett ännu fler. Det är oerhört viktigt att fortsätta sända missionärer om vi vill skapa långsiktig, varaktig förändring. Mission handlar om relationer, om kloka, motiverade människor på plats som tillsammans med våra partners arbetar för att människors liv ska förvandlas. Årsbok verksamhetsåret 2011