Socialt medborgarskap och lokal missbrukarvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialt medborgarskap och lokal missbrukarvård"

Transkript

1 Socialt medborgarskap och lokal missbrukarvård

2

3 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Socialt medborgarskap och lokal missbrukarvård En studie av missbrukarvården i Lahtis, Kotka, Tavastehus, Norrköping, Västerås och Växjö från 1930-talet till 2000-talet Redaktörer Kerstin Stenius & Lennart Johansson * * * Åsa Folkesson, Anette Malinen, Weddig Runquist SoRAD Forskningsrapport nr

4 SoRAD Statens institutionsstyrelse Social Research on Alcohol and Drugs Box Stockholm University Stockholm Sveaplan SE Stockholm SiS och författarna 2009 SoRAD Forskningsrapport nr SoRADs rapportserie ISSN ISBN Tryck: Universitetsservice US-AB, 2009

5 Innehåll Förord...7 Författarpresentation Missbrukarna och lokalsamhället: En introduktion till boken... 9 Kerstin Stenius 2. Rättighetsutvecklingen för missbrukare i Sverige och Finland Kerstin Stenius & Weddig Runquist 3. Den svenska och finska alkoholpolitiken och kontrollen av missbrukarna Lennart Johansson 4. Kommunens roll i missbrukarvården Kerstin Stenius 5. Lokala definitioner av missbruksproblemen. Paternalistiska helhetslösningar och liberalare alternativ Kerstin Stenius & Weddig Runquist 6. Den definierande makten den kommunala nämndens organisation, förtroendevalda och tjänstemän Åsa Folkesson 7. Från öppen disciplinering till paternalism och behandling: Anmälningar och insatser på lokal nivå under en femtioårsperiod ( ) Weddig Runquist 8. En positivt inställd hustru. Nämndernas konstruktion av kvinnors och mäns missbruk i en familjekontext från mitten av 1930-talet till slutet av 1960-talet Åsa Folkesson

6 9. Inte har vi tvingat dig dit? Synen på tvång och autonomi i social- och missbrukarvården hos myndigheter och klienter i dagens Finland Anette Malinen 10. Klienters och socialsekreterares syn på frivillig- och tvångsvård av missbrukare i dagens Sverige Weddig Runquist 11. Kommunen och missbrukarna: Avslutande reflektioner Kerstin Stenius & Lennart Johansson Referenser Appendix

7 Förord Projektet Socialt medborgarskap och lokal missbrukarvård har pågått under sex år och inbegripit fem forskare, som alla arbetat på deltid. Målet med projektet var ambitiöst och vi har insamlat och bearbetat ett omfattande material. I denna bok redovisas och analyseras en del av detta. Ytterligare analyser ingår i Anette Malinens pro gradu-avhandling, Weddig Runquists och Åsa Folkessons kommande avhandlingar i socialt arbete samt olika separata publicerade och kommande artiklar. Projektet har finansierats av Stiftelsen för alkoholforskning i Finland och Statens institutionsstyrelse (SiS) i Sverige (projektnr /0021.3). Boken publiceras i SoRADs, Stockholms universitet, skriftserie. Vi vill framföra ett varmt tack för det generösa ekonomiska stödet och för att ni haft tålamod och tro på detta omfattande projekts vetenskapliga bärighet. Vi vill också tacka de sex kommuner som fungerat som analysobjekt i vårt projekt. Detta tack riktar sig såväl till socialförvaltningar, politiker och tjänstemän, som till de kommunarkiv som vi besvärat med komplicerade frågor och diverse sekretessprövningar. Ett särskilt tack också till A-klinikerna och deras arkivansvariga i Kotka, Lahtis och Tavastehus. De klienter som ställde upp för intervjuer bidrog med särskilt värdefull kunskap till boken. Tack! Avslutningsvis vill vi och våra medförfattare framför vårt stora tack till forskarkollegor. Johan Edman har läst nästan samtliga kapitel i något skede och gett omfattande och konstruktiva kommentarer. Följande personer har på ett synnerligen värdefullt sätt kommenterat enskilda kapitel eller avsnitt: Maria Abrahamson, Paul van Aerschot, Jukka Ahonen, Per-Olof Andersson, Peter Aronsson, Anna Hollander, Håkan Johansson, Aija Kaartinen, Jari Kuosmanen, Tarja-Liisa Leiniö, Anna Meeuwisse, Roddy Nilsson, Börje Olsson, Ingrid Sahlin, Vera Segraeus, Anette Skårner, Bengt Svensson och Henrik Stenius. Helsingfors och Växjö i december 2009 Kerstin Stenius & Lennart Johansson 7

8 Författarpresentation Åsa Folkesson: Fil. Mag och doktorand i socialt arbete vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete (IVOSA) vid Växjö universitet. Hon arbetar på en avhandling om det sociala medborgarskapets utveckling under 1900-talet i ett kommunalpolitiskt och historiskt perspektiv. Hon har bland annat publicerat magisteruppsatsen En modern socialpolitiks födelse: kommunal socialpolitik betraktad genom Växjö stads fattigvårdsstyrelses verksamhet i FoU-Kronobergs meddelandeserie. Lennart Johansson: Docent i historia vid Lunds universitet och verksam som forskare och handledare vid Växjö universitet och chef för Kronobergsarkivet. Har främst arbetet med 1900-talets alkoholpolitik i ett svenskt och nordiskt perspektiv samt med regionalhistoriska studier kring folkrörelser, folklig väckelse och politisk kultur. Den senaste publikationen är det omfattande arbetet kring svensk alkoholpolitik och alkoholkultur, Staten, Supen och Systemet. Svensk alkoholpolitik och alkoholkultur (2008). Anette Malinen: Diakon och socionom. Kapitlet i denna bok är en förkortad version av hennes pro gradu-avhandling från år 2006 om Tvång och autonomi missbrukare i social och hälsovården (Pakko ja autonomia Päihteidenkäyttäjä sosiaali- ja päihdehuollossa), vilken också publicerades i Diakoniayrkeshögskolans publikationsserie och belönades med Social- och hälsovårdsministeriets pris för bästa pro gradu-avhandling i yrkeshögskolorna på alkohol- och drogområdet år Anette Malinen har tidigare bland annat arbetat för de hemlösas förening i Helsingfors och gjort utredningsarbete för Social- och hälsovårdsministeriet om bruket av surrogatalkohol i Finland. Weddig Runquist: Socionom och doktorand i socialt arbete vid Lunds universitet och Malmö högskola. Han har tidigare bland annat tjänstgjort som kommittésekreterare i två statliga utredningar om hemlöshet respektive tvångsvård av vuxna missbrukare (SOU 2001:95, 2004:3). Kerstin Stenius: Docent i socialt arbete vid Helsingfors universitet, gästprofessor vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet. Har forskat i missbrukarvården ur komparativt och systemperspektiv, bland annat om AA:s roll i olika länder och i en jämförande uppföljningsstudie om vårdens klienter i Stockholms län och ett län i Kalifornien. Privatisering och arbetsfördelning inom missbrukarvården är ett annat forskningsintresse. Tillsammans med Johan Edman publicerade hon år 2007 antologin On the Margins: Nordic alcohol and drug treatment

9 Kapitel 1 Missbrukarna och lokalsamhället: En introduktion till boken Kerstin Stenius Två vägar i tvångsvårdsfrågan: Bokens bakgrund och syfte Denna bok är resultatet av ett sexårigt finsk-svenskt forskningsprojekt. Projektet startade med två konkreta frågor. Hur kan man förstå eller förklara att Finland i praktiken övergav tvångsvården av vuxna missbrukare på 1980-talet, medan den fortfarande är en integrerad del av det svenska vårdsystemet? Kan man säga att något av ländernas behandlingssystem på ett bättre sätt garanterar de tunga missbrukarnas rätt till vård och trygghet och social delaktighet? För att förklara att två länder, som på många sätt är så lika varandra, valt olika förhållningssätt i frågan om tvångsvård framstod det som nödvändigt att ha ett långt historiskt perspektiv. Internationella jämförelser tyder på att missbrukarvården i både Finland och Sverige är ovanligt omfattande. 1 De två länderna hade också under största delen av 1900-talet en mycket likartad juridisk och administrativ ram för alkoholistvården och senare också narkomanvården. 2 Finland antog år 1936 nästan ordagrant den svenska Alkoholistlagen av år 1913 (reviderad 1931). 3 Alkoholmissbruket betraktades i båda länderna som ett socialt problem, som hotade individens förmåga att försörja sig och sin familj eller individens, samhällets och de närståendes säkerhet. Insatserna koncentrerades alltså i huvudsak på den fattiga delen av befolkningen. Huvudansvaret för beredande och genomförande av vården lades på de sociala myndigheterna i kommunen, uppbackade och övervakade av staten. Det uttalade syftet med vården var att genom fostran och behandlingsinsatser medverka till att missbrukarna åter blev dugliga samhällsmedborgare. Tvångsvården var en central och inte- 1 Klingemann et al. 1992; Klingemann et al Kaukonen & Stenius Rosenqvist & Takala

10 grerad del i båda ländernas vårdsystem. Tvånget antogs både fungera i avskräckande syfte och ha en terapeutisk funktion. 4 Kännetecknande för båda länderna var också den centrala roll som gavs åt politiskt utsedda lekmän i de kommunala nämnderna, såväl i vårdbesluten som i själva vården. Vidare var vårdsystemet korporativt till sin karaktär, det vill säga stat, kommuner, stiftelser och olika ideella föreningar från 1980-talet i Sverige också i stor omfattning aktiebolag producerade såväl frivillig som tvångsvård i ett ganska konfliktfritt samarbete. 5 I Finland antogs den första lagen om alkoholistvård således senare än i Sverige, några år efter förbudstidens ( ) slut. Landet genomlevde strax därefter två krig, vilka också kom att prägla de sociala insatserna. Vid följande lagreformer, med den svenska nykterhetsvårdslagen (NvL) som trädde i kraft i oktober 1955, i samband med motbokssystemets avskaffande, och den finska lagen om vården av dem som missbrukar berusningsmedel (PAV), som trädde ikraft 1962, vidgades målgruppen för båda lagarna och frivilligvården betonades vid sidan av en fortsatt tvångsvård. I den finska lagen var det paternalistiska argumentet svagare än i Sverige. Under 1980-talet gick de två länderna definitivt olika vägar i tvångsvårdsfrågan. Med Lag om missbrukarvård från år 1987 blev tvångsvården i Finland ett närmast negligerbart undantag och kunde enbart motiveras av livsfara för individen själv eller farlighet för andra, med maximitiden en månad. 6 I Sverige trädde socialtjänstslagen i kraft 1982 och reglerade den frivilliga vården. Samtidigt kom Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Denna reglerade en tvångsvård som nu förkortats, med en viss inskränkning av de indikationer som skulle vara uppfyllda för att möjliggöra tvångsvård. Det så kallade paternalistiska tvånget tvång för individens eget bästa fick i den svenska lagstiftningen en mer central roll än tidigare. År 1989 utökades den svenska tvångsvårdstiden från fyra till sex månader, samtidigt som det blev socialnämndens uttalade skyldighet att ansöka om tvångsvård då lagens indikationer ansågs vara uppfyllda. Dessutom infördes en ny specialindikation löper en uppenbar risk att förstöra sitt eget liv (så kallad social indikation). Omfattningen av tvångsvård ökade efter skärpningen av lagen för att därefter, med den ekonomiska krisen på 1990-talet, minska till 4 Palm & Stenius Stenius Det bör visserligen noteras att akut tvångsvård, max fem dagar, av medicinska skäl och efter läkarbeslut inte registreras. 10

11 ungefär samma nivå som i slutet av 1970-talet. 7 Efter den svenska regeringens särskilda satsningar på tvångsvården under 2000-talet har antalet vårdade enligt LVM återigen ökat och år 2007 gjordes drygt intagningar av vuxna personer enligt LVM. 8 Den svenska och den finska tvångsvårdens legitimitet och roll har varit föremål för återkommande diskussioner under det knappa sekel som gått sedan den första lagen antogs. När är det berättigat med frihetsberövande av en vuxen person som inte begått något brott eller som inte är farlig för någon annan än sig själv? Hur skall man ingripa mot konsekvenser av berusning som huvudsakligen drabbar den privata sfären? Tvånget mot alkoholister motiverades från början främst med att man ville minimera den ekonomiska och moraliska skadan för (lokal)samhället, även om skyddet av den oförstående men hemfallna individen också anfördes som ett argument. Minskningen av tvångsåtgärder under talet i båda länderna var ett uttryck för den tidens demokratiska strävan att minska tvånget inom socialtjänsten, insatser som nästan uteslutande drabbade de lägsta sociala klasserna; ett led i försöken att förvandla socialvård till en universell rättighet och att komma bort från den individuella prövningen av behov av vård och hjälp. 9 Den finska lagen från år 1987 innebar en juridisk kodifiering av rådande praxis och den allmänna rättsuppfattningen, enligt vilken tvångsvården hade legitimitet enbart som akut, livräddande insats. I Sverige drevs LVM igenom 1981 trots strävanden från liberala och vänstersinnade grupper att förpassa tvångsvården till psykiatrins domän, men tvånget förkortades och fokuserades på skydd av individen själv. Sedan slutet av 1980-talet har den svenska staten genom lagstiftning, övertagande av tvångsvårdsinstitutioner inom missbrukarvården och ekonomiskt stöd försökt stimulera kommunerna att tillämpa tvångsvårdslagen. Det ser inte ut som om tvångsvården skulle försvinna från den svenska missbrukarvårdens karta. Tvångsvård med paternalistiska motiv har en stark ställning i dagens Sverige. Minskningen eller, som i det finska fallet, i praktiken ett upphörande av tillämpningen av tvångsvården kan vara ett uttryck för ökad respekt för (de fattiga) missbrukarnas autonomi. Det kan ses som ett resultat av att det inte finns övertygande belägg för tvångsvårdens effektivitet. Det kan vara ett utslag av en minskad tilltro till samhällets rätt 7 Palm & Stenius SiS 2008: SiS statistik år En och samma person kan under samma kalenderår ha varit intagen vid mer än ett tillfälle. 9 Edman

12 att försvara skötsamhetsvärderingar som inte längre upplevs som så allmänt delade. 10 Men det kan också vara tecken på en ideologisk förskjutning, minskade ambitioner från det offentligas eller samhällets sida att ingripa mot destruktivt beteende som är uppenbart skadligt för individen eller ökad likgiltighet för marginaliserade grupper i befolkningen. Ökad samhällelig tolerans för avvikare kan bland annat bero på att hela befolkningen inte längre behövs i produktionen. Margaretha Järvinen diskuterar en tendens, främst i det danska välfärdssystemet, att satsa allt mindre resurser på de mest utslagna missbrukarna. 11 Samhället har, menar hon, givit upp ambitionerna att integrera denna grupp som jämbördiga medborgare. Denna tendens kopplar Järvinen bland annat till vårdens professionalisering, som leder till ett ökat intresse för terapimottagliga och behandlingsbara klienter. Tecken på en tudelning av vårdsystemet i ett terapeutiskt inriktat å ena sidan, och en växande del med en mindre förändringsambitiös boendeservice och omsorgstjänster å den andra, finns även i Sverige och Finland. 12 Tvångsvårdens ställning blir i denna studie en ingång till en studie av förändringarna i en marginaliserad grupps medborgerliga ställning. Genom en historisk komparation, på lokal nivå, av behandlingen av tunga missbrukare vill vi studera, hur just deras skyldigheter och rättigheter definierats över tid. Hur har relationen mellan missbrukarna och kommunen förändrats? Hur har inkluderings- och exkluderingsprocesserna sett ut på lokal nivå? Om de båda länderna rör sig mot ett mera liberalt samhällssystem, bort från en socialdemokratiskt välfärdsstatlig regim, gör de det i olika takt och på olika sätt och i så fall varför? När tvånget minskas, ersätts det då av andra kontrollåtgärder? Perspektiv Lokala variationer Det är känt att när det gäller samhällets reaktioner på missbruk, mätta såsom de ekonomiska satsningarna på missbrukarvården, varierar andelen institutionsvård i förhållande till öppenvård eller tillämpningen av tvångsvård från kommun till kommun, såväl i Sverige som i Finland och utan något klart samband med konsumtionen av alkohol 10 Jfr Lehto Järvinen Oscarsson 2000; Kaukonen & Stenius

13 och narkotika. 13 Orsakerna till variationerna har inte varit föremål för systematiska analyser. 14 Bland tänkbara hypoteser kan nämnas olika typer av lokala medborgarkulturer, dramatiska effekter av lokala nedskärningar i den offentliga budgeten, lokala olikheter i förekomsten av olika välfärdsinstitutioner, arbetsfördelningen mellan socialtjänst, hälsovård och polis och lokala vårdpolitiska traditioner samt betydelsen av lokala aktivister som intagit centrala roller. Den lokala, i huvudsak kommunala, politiska och administrativa nivån har en ovanligt autonom roll i de nordiska länderna. Om man vill analysera behandlingspolitiken har den lokala nivån hela tiden varit central och uppenbarligen blivit allt viktigare under de senaste decennierna. Trots det finns det mycket lite forskning om hur kommunen och socialtjänsten har agerat och agerar som vårdpolitiker. Det är vår uppfattning att man också bör studera den lokala nivån för att förstå utvecklingen av vård- och tvångsvårdspolitiken i Finland och Sverige. Det var och är här lagarna tolkas och implementeras. Det är också i kommunen som många reformer som senare blivit lag först införts och motstånd mot dysfunktionella lagar först uppenbarats. Historiskt, lokalt och jämförande perspektiv på vården En jämförelse mellan just Finland och Sverige är särskilt fruktbar om man är intresserad av gemensamma tendenser i de nordiska systemen. Det är inte bara lagstiftningen som har en tydlig gemensam rot; också de ideologiska strömningarna har varit mycket likartade. Inget annat samhälle är lika lätt att förstå för en finländare som Sverige och tvärtom. För att förstå en förändringsprocess krävs ett historiskt perspektiv. Vi valde att gå tillbaka ända till den tid då den första finska lagens antogs, det vill säga mitten av 1930-talet. Detta gav oss också en möjlighet att få ett perspektiv på andra världskrigets betydelse för vårdens utveckling i de två länderna. Vi var särskilt intresserade av den lokala förvaltningens reaktioner på missbrukarna. Eftersom det inte existerar någon självklar relevant kategorisering av kommuner som skulle ge underlag för ett representativt urval i de två länderna valde vi tre kommuner i 13 Se bl.a. Socialstyrelsen 1992a och 1992b; Bergmark & Oscarsson 1994; Nuorvala et al för lokala variationer i vårdresurser och dess fördelning samt Gustafsson 2001 för kommunala skillnader i användning av LVM. 14 Stenius 1999 noterar lokala variationer i tillämpningen av marknadsmodeller i mitten av 1990-talet och konstaterar att huruvida kommunen har vänster- eller högermajoritet inte har särskilt stort förklaringsvärde, utan att de lokala reaktionerna förmodligen har djupare historiska rötter. 13

14 vartdera landet som var olika varandra beträffande tillämpning av dagens LVM (i Sverige) och utnyttjande av institutionsvård för missbrukare (Finland), för att få en bild av variation. Tre plus tre kan betecknas som ett minimiantal i detta syfte (se nedan för en summarisk beskrivning av städerna). Mot bakgrund av en beskrivning av kommunernas politiska syn på missbruksproblemen och deras samlade missbruksinsatser, var syftet också att beskriva och analysera mötena mellan förvaltningens representanter och de tunga missbrukarna, i termer av såväl insatser som argumentation. Vi försökte göra analysen så konkret som möjligt och koncentrerade oss på: a) Problemets anhängiggörande: vilka har för den kommunala vårdpersonalen och politikerna varit de situationer och de angivna skälen till att den kommunala socialtjänsten vidtagit åtgärder i konkreta ärenden som rört missbrukare. b) Problemets definition: hur har kommunen konkret definierat problemet och kan man se om denna definition sammanfaller med klienternas? Särskild uppmärksamhet ägnas åt huruvida argumenten präglas av samhällsskydd, liberalism eller paternalism. c) Val av åtgärd: hur har kommunens representanter agerat när de valt mellan de olika åtgärderna, med särskilt beaktande av om professionalisering, arbetsfördelning, lagstiftning och ekonomisk styrning haft någon betydelse för argumenteringen. d) Synen på klienten/klientens inflytande: i vilken mån har klienternas egna önskemål och åsikter beaktats i beslutsprocessen och hur beskrivs klienterna av myndigheterna i beslutsprocessen. Sex undersökningsstäder Sex städer/kommuner valdes således ut för att ge en bild av variation i förhållande till användning av tvångsvård respektive (i Finland) institutionsvård av missbrukare. Med kommuner som skiljer sig åt i detta avseende hoppas vi kunna undersöka gränserna för hur kommunerna i Sverige och Finland förhållit sig till tunga missbrukare under olika perioder. Bakom valet av kommuner fanns också praktiska skäl: städerna i Finland ligger 14

15 inom ett rimligt geografiskt avstånd från Helsingfors, och valen av Norrköping och Västerås dikterades av att material rörande tvångsvårdsärenden åren redan insamlats av Weddig Runquist i samband med en statlig utredning. 15 I Växjö hade en forskare i teamet redan inlett en analys av socialvårdens historia. Undersökningsorterna var i Finland Tavastehus, Lahtis och Kotka. Samtliga är medelstora finska städer, som ligger på cirka 1 2 timmars reseavstånd från Helsingfors. Tavastehus hade vid undersökningstillfället omfattande egenproduktion av missbrukarvård; också A-kliniken var kommunal. I Lahtis var missbrukarvården producerad såväl av den oberoende A-klinikstiftelsen som kommunen. I Kotka köpte kommunen all specialiserad missbrukarvård av Kymmenedalens A-klinikstiftelse. Av de tre städerna hade Kotka mest institutionsvård, medan Lahtis i relativt liten utsträckning lade resurser på behandling i heldygnsvård och Tavastehus befann sig däremellan. Av de svenska städerna hade Västerås år 2000 mycket litet tvångsvård, medan Norrköping, med samma befolkningsmängd, hade betydligt mer. I det följande ges korta karakteristiker av de sex städerna, för att läsaren skall kunna bilda sig en bättre uppfattning om det lokalhistoriska material som presenteras i boken. Av de finska städerna är Tavastehus äldst, grundad år 1638, cirka 100 km norr om Helsingfors. Staden var år 1935 trots sin anspråkslösa storlek en betydande ort, belägen längs landets första järnväg, några timmars resa från Helsingfors. Det var en residensstad, med läroverk, militärförläggningar och fängelse. Ekonomiskt dominerades staden av småindustri och hantverk, med en dominerande borgarklass och en ganska liten arbetarklass. Tavastehus var ett av fennomanins fästen och under 1930-talet också en viktig ort för den högerradikala Lapporörelsen. Trots sin borgerlighet var staden fattig. Fattigvården slukade en stor del av den kommunala budgeten (år procent av utgifterna, jämfört med 13,4 procent i finska städer i genomsnitt). 16 Tavastehus är fortfarande ett landshövdingesäte och har en tryggt småborgerlig prägel, trots en numera socialdemokratisk politisk majoritet. Befolkningen har vuxit relativt jämnt och behärskat, inklusive några utvidgningar genom kommunsammanslagningar 1947 och 1967, från knappt vid undersökningstidens början, till år 1960 och år År 2000 hade Tavastehus invånare. 15 SOU 2004:3. 16 Koskimies

16 I början av seklet hade staden det mest omfattande alkoholmonopolet i Finland, med strikta restriktioner i öppettiderna för försäljningsställen. 17 Under förbudstiden inrättade kommunen år 1926 en nykterhetsnämnd som skulle övervaka förbudet, framförallt den illegala sprithanteringen. Efter att alkoholistlagen trätt i kraft år 1937 fick vårdnämnden en alkoholist- och arbetslöshetsavdelning år Professionaliseringen av vårdarbetet tog ordentlig fart efter kriget. Kotka ligger vid Finlands sydkust och Kymmene älvs mynning, ungefär 60 km från den ryska gränsen. Orten växte upp under den ekonomiska boomen på 1870-talet och fick stadsrättigheter år Kotka var Finlands Klondyke, med en såg- och hamnindustri som drog till sig en stor och rörlig arbetskraft. Hamnen och närheten till Ryssland/Sovjetunionen gav staden en särskild prägel. Under de första årtiondena saknade Kotka nästan helt kommunala organ eller annan förvaltningsapparat. Först 1929 fick staden ett reglemente och 1930 godkändes arbetsordningen för fattigvård, socialnämnd, barnskyddsnämnd och arbetsstugan för kvinnor. 18 Stadens vårdnämnd som var indelad i kretsar som övervakades av nämnledamöterna fram till 1950-talet fick en avdelning för alkoholist- och lösdrivarärenden först år I många avseenden var staden alltså en motsats till det traditionsrika och välorganiserade Tavastehus. Staden var också politiskt annorlunda till sin karaktär och har hela tiden haft en vänstermajoritet, med undantag för 1919, efter inbördeskriget. I stadens historik framhålls att dryckenskapen från början var ett problem. 19 Det fanns också tidiga exempel på folklig organisering mot dryckenskapen. År 1874 organiserade de norska arbetarna på Gutzeits såg en dryckesstrejk efter ett stort krogslagsmål. Initiativet till dryckesstrejken år 1898, som spred sig runt hela Finland, togs av två arbetare i Kotka. Före inbördeskriget riktade vänstern i Kotka skarp kritik mot staden för dess alkohol- och vårdpolitik, som man ansåg gynna privata, ekonomiska intressen snarare än den fattiga befolkningen. 20 Krogtätheten var stor. Sammanfattningsvis kan man hävda att Kotka var en stad där dryckenskapen framstod som ett stort problem som ofta fick politiska laddningar, att staden hade en ung och ganska 17 Koskimies Anttila et al och Anttila et al Anttila et al Anttila et al

17 outvecklad förvaltningsapparat att handskas med dem, att polisväsendet dock växte snabbt och fick en central roll, medan det var sämre beställt med vårdresurserna. År 1935 hade Kotka knappt invånare och befolkningen ökade långsamt till ca år År 1970 var invånarantalet, efter en kommunsammanslagning, drygt , men år 2004 hade det sjunkit till cirka Stadens industrier var och är mycket konjunkturkänsliga. Lahtis är beläget vid sydspetsen av Päijännes insjösystem, cirka 100 km nordost om Helsingfors. När järnvägen kom 1868 och därefter kanalen mellan Vesijärvi och Päijänne tio år senare upplevde Lahtis en snabb expansion. Den snabba tillväxten ledde också till en rad sociala problem: bostadslöshet, prostitution, dryckenskap och kriminalitet. 21 År 1877 brann nästan hela orten ner. Ett år senare fick Lahtis status av köping. Befolkningsutvecklingen var dock under de närmaste decennierna blygsam. 22 År 1930 hade antalet invånare vuxit till cirka År 1947 var det dock redan cirka invånare. Efter fortsättningskriget var Lahtis en av de städer som tog emot särskilt många flyktingar från det avträdda Karelen. De uppgick i slutet av 1940-talet till en tredjedel av stadens befolkning, något som en lång tid präglade staden. År 1960 hade staden invånare och nu berodde expansionen på industrierna. Efterkrigstiden var således dynamisk. Näringen kretsade kring möbel-, textil-, metall- och mejeriindustri. År 2000 hade staden cirka invånare. Först när Lahtis blev stad år 1905 fick man bland annat direktiv om hälsovård. Då indelades staden i fem fattigvårdsdistrikt enligt Elberfeldsystemet. 23 Fattigvårdskostnaderna i staden var till en början enbart 1/5 av genomsnittet för Finlands städer, i hög grad beroende på att man inte hade några egna fattigvårdsinstitutioner. År 1931 togs det första steget mot en professionalisering av fattigvården, då man anställde en fulltidssekreterare för fattigvårdsstyrelsen. Samma år inrättades också en avdelning för vård av fyllerister. År 1937 ändrades fattigvårdsnämndens beteckning till vårdnämnd, och man fick en särskild sektion för alkoholist- och lösdrivarfrågor. 21 Halila Staden hade länge en svag institutionell struktur. Närmaste kyrka låg vid slutet av 1890-talet i Hollola. Det religiösa livet i Lahtis försiggick utanför kyrkan, i bibelsällskap och andra andaktssammankomster. I slutet av 1890-talet godkändes ritningar till en kyrka som därefter uppfördes med det kommunala utskänkningsbolagets pengar. Köpingen betalade kaplanens lön. Kyrkorådet var ett kommunalt organ med representanter för olika evangeliska riktningar (Halila 1958, s. 141). 23 Halila

18 Nödåren i början av 1930-talet var mycket svåra i Lahtis, med bland annat en stor ökning av mentalsjukdomar och tuberkulos. Stadens ekonomi har också senare varit konjunkturkänslig och recessionen i början av 1990-talet märktes i ökade sociala problem. Växjö i södra Sverige var under mellankrigstiden fortfarande en mycket liten landsortsstad i Småland, präglad av domkyrkan, skolorna och de offentliga institutionerna och förvaltningarna. Växjö har allt sedan medeltiden varit ett viktigt handelscentrum och verksamhetsmässigt dominerades staden av handelsmän och hantverkare med en eller ett par anställda. Efter att tändsticksfabriken, stadens då största industri, blivit lågornas rov 1922 fanns få större industrier i staden. En mekanisk verkstad, Växjö bayerska bryggeri och Malmqvists smidesverkstad var de enda industrianläggningarna med fler än 50 anställda. Ett tjugotal småindustrier hade något över 20 anställda. Ett linberedningsverk anlades under andra världskriget, men kom aldrig att utvecklas till någon mer varaktig industri. Växjö hade invånare. Genom inkorporeringar och en ökad inflyttning växte stadens befolkning efter andra världskriget. Växjös verkliga expansion skulle dock dröja till slutet av 1950-talet då flera större industrier (tjänstemannaföretag) flyttade till staden. Telub och Svenska fläktfabriken var i detta sammanhang de viktigaste. Genom en aktiv kommunal näringspolitik och ett omfattande bostadsbyggande var Växjö i början av 1960-talet en av Sveriges snabbast växande städer utanför storstadsområdena och i början av 1960-talet hade stadens befolkning ökat till närmare invånare. Icke desto mindre präglades staden fortfarande av kyrkan, de många skolorna och de offentliga institutionerna och förvaltningarna såsom regementet, lasarettet, länsstyrelsen och Sankt Sigfrids sjukhus (mentalsjukhus). Den gamla skoltraditionen lade också grunden för att det i Växjö inrättades en universitetsfilial till Lunds universitet, som senare utvecklades till en självständig högskola, som 1999 erhöll status av universitet. Genom kommunsammanslagningsreformen i början av 1970-talet försvann Växjö stad som administrativ enhet och staden och de omgivande landskommunerna bildade Växjö kommun. Den nya kommunen hade i början av 1970-talet drygt invånare och 2005 bodde det knappt invånare i Växjö kommun. Politiskt och kulturellt var Växjö långt fram i modern tid en typiskt småborgerlig landsortsstad med en dominerande medelklass och en klar majoritet för de borgerliga partierna i stadsfullmäktige. Arbetarrörelsen och dess organisationer har alltid varit relativt 18

19 svaga i Växjö, även om den politiska kartan visserligen ritats om något under de senaste decennierna i takt med stadens och senare kommunens expansion och en mer rörlig väljarkår. 24 I Norrköping, som ligger i Östergötland, utvecklades under industrialiseringen en stark textilindustri. Till följd därav ökade befolkningen kraftigt under en hundraårsperiod fram till Textilindustrin var fram till första världskrigets utbrott huvudnäringen för såväl manliga som kvinnliga arbetare. Sedermera utvecklades också pappersindustrin till en viktig basindustri. Så sent som 1950 beräknas hälften av den arbetsföra befolkningen ha sin utkomst inom industrin. Socialdemokratin har också lett kommunen från 1920-talet till 1990, och staden har nu åter en vänstermajoritet. Dock hade såväl barnavårdsnämnd som nykterhetsnämnd borgerlig ordförande fram till Textilkrisen på och 1950-talen ledde till att många textilfabriker tvingades slå igen. Idag har de tidigare fabrikslokalerna övertagits av bland annat universitetet och Arbetets museum. Norrköping har alltmera kommit att präglas av en växande tjänste- och servicesektor, bland annat som ett resultat av att vissa statliga ämbetsverk utlokaliserades till staden i början av 1970-talet och på grund av etableringen av en universitetsfilial i Norrköping. Den tidigare arbetarstaden har gradvis förvandlats till en tjänstemannastad med en växande medelklass. 25 År 1935 uppgick stadens befolkning till cirka och folkmängden växte fortsättningsvis för att år 1950 vara cirka Under hela 1970-talet och några år in på 1980-talet upplevde staden en befolkningsmässig tillbakagång. Utan några inkorporeringar i början av 1970-talet skulle befolkningen ha minskat ännu mer. Nedgången fortsatte under senare hälften av 1990-talet, men har sedan år 2001 återigen visat en tillväxt ( år 2001). Norrköping har en lång historia bakom sig som en norrbelägen handelsstad med starkt internationellt inflytande. Sedan 1900-talets början har detta inflytande fortsatt när industrialiseringen fick sitt genombrott och senare i samband med arbetskraftsinvandring och flyktingmottagande både under och efter andra världskriget samt mitten av 1990-talet. I början av år 2005 var 13 procent av stadens befolkning födda utomlands Larsson 1991; Johansson Peterson 2000; Horgby Norrköpings stads statistikrapport

20 Västerås, som också ligger i mellersta Sverige, i Västmanlands län, har existerat som stad sedan åtminstone sent 1200-tal. I slutet av 1800-talet etablerades i Västerås två nya verkstadsindustrier, Asea och det som senare (1907) kom att ombildas till Svenska Metallverken. Under 1900-talets två första decennier fungerade staden som en magnet som drog till sig tusentals inflyttare som blev industriarbetare. 27 Från att år 1900 ha haft invånare hade Västerås 1921 nästan tredubblat sin befolkning (vilket delvis berodde på att två socknar inkorporerades 1918). Industriarbetarnas andel av stadens befolkning var, bortsett från krisåren under 1920-talet, i genomsnitt 17 procent talet innebar ett brott i utvecklingen och befolkningen minskade som ett resultat av den höga arbetslösheten. Av totala antalet industriarbetare i staden sysselsatte Asea 83 procent år Det är därför inte förvånansvärt att det mellan Asea och staden tidigt utvecklades en sorts symbios, vilken kom att bestå fram till idag. 29 Vid 1919 års val fick socialdemokraterna tillsammans med vänstersocialisterna majoritet i stadsfullmäktige. Från mitten av 1930-talet och under den närmaste femtonårsperioden hade socialdemokratin en ohotad ställning. 30 Staden expanderade kraftigt 31 vilket bland annat kan illustreras med att befolkningen ökade i genomsnitt med invånare per år från 1930 till Befolkningens sammansättning förändrades från 1940-talet. År 1945 bodde 500 personer födda utomlands i staden. Vid ingången av 2007 uppgick antalet utrikes födda till eller 16 procent av befolkningen. I början av 1970-talet drabbades Västerås av en mångårig stagnation, såväl i ekonomiskt som befolkningsmässigt hänseende. Det var först 1989 som befolkningen översteg 1970 års nivå. I slutet av 1980-talet började emellertid kommunledningen aktivt gå in för att försöka profilera Västerås som en kunskaps- och tillväxtstad, framför allt genom stadens satsning på en högskola, en skyskrapa i stadens centrum och en egen flygplats med internationella destinationer. Idag lever Västerås, i likhet med exempelvis Norrköping, i en postindustriell era. Den negativa befolkningsspiralen har nu brutits. Sedan 1995 har staden ökat med drygt invånare (2006/07: personer). 27 Jansson Svensson Henning Olsson Olsson

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Socialpolitik och socialt arbete

Socialpolitik och socialt arbete LEIF HOLGERSSON Socialpolitik och socialt arbete Historia och idéer Tredje upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehåll Förord 11 1. Definitioner och avgränsningar 13 2. Socialpolitikens framväxt 17 Socknarna

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

PERSPEKTIV PÅ SVENSK MISSBRUKSVÅRD

PERSPEKTIV PÅ SVENSK MISSBRUKSVÅRD PERSPEKTIV PÅ SVENSK MISSBRUKSVÅRD Institutionsvård i fokus, SiS-konferens, Stockholm 27-28.3.2014. Kerstin Stenius, THL, Finland och SoRAD, Stockholms universitet Disposition 1. Missbruksvården som folkhälso-

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete Juni 2013 Johan Gärde 1 DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok INNEHÅLL 1. Kort bakgrund och

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer