FÖRELÄSNINGAR GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI CDT212VETENSKAPSMETODIK CDT212 VETENSKAPSMETODIK VETENSKAPSTEORI OCH VETENSKAPSMETODIK PÅ GÅNG

Transkript

1 CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING FÖRELÄSNINGAR 1. INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING 2. LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE 3. VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT 4. FÖRKLARINGAR OCH KOMMUNIKATION Gordana Dodig-Crnkovic Department of Computer Science and Engineering Mälardalen University 1 2 CDT212 VETENSKAPSMETODIK CT3620 KURSENS HEMSIDA CDT212VETENSKAPSMETODIK Vetenskapsteori, vetenskapsmetodik och kritiskt tänkande Rapportskrivning och presentationsteknik 3 Vetenskapens idéhistoria: Matematik Vetenskapliga institutioner Teknikvetenskap Datavetenskap Humaniora Fysik Minikonferens 4 PÅ GÅNG VETENSKAPSTEORI OCH VETENSKAPSMETODIK Val av rapportämne: DENNA VECKA!! Först till kvarn principen.. Se detaljer på hemsidan under Senaste nytt! Introducerar grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och problemställningar. Ger en inblick i vetenskapens idéhistoria (matematik, fysik, elektronik, teknik och datavetenskap). Utvecklar kritiskt tänkande. 5 6

2 RAPPORTSKRIVNING OCH PRESENTATION KURSENS INNEHÅLL Grundläggande vetenskapsteori Förstå och diskutera texter av olika typer. Skriva och presentera rapporter. Söka information och ha ett källkritiskt förhållningssätt. Kritiskt granska och opponera mot andras rapporter. Grundläggande vetenskapsmetodik Vetenskapens idéhistoria (Matematik, Fysik, Teknikvetenskap, Datavetenskap, Vetenskapliga institutioner) 7 8 KURSENS INNEHÅLL KURSENS UPPLÄGG Att läsa och förstå texter Att söka information Att skriva och presentera rapporter Att granska rapporter och opponera mot rapporter Kursen blandar föreläsningar med inlämningsuppgifter och diskussioner. Syftet är att aktiva studenter lär sej mer och att inlärningen blir roligare. Kursen har ingen tentamen KURSLITTERATUR Kursens hemsida. Kurspärm kan skrivas ut. Frivilligt bredvidläsningsmaterial som finns på kurshemsidan INLÄMNINGSUPPGIFTER Vad händer om man missar deadline? Aktuella deadlines framgår av kurshemsidan. Det finns både en deadline för varje inlämningsuppgift och en definitiv deadline för hela kursen (kursslut). Missad deadline betyder lägre betyg. Missad diskussion innebär en extra inlämningsuppgift

3 Inlämningsuppgift 1: Grundläggande vetenskapsteori Inlämningsuppgift 1-extra Enbart de som missar första diskussionen! Läs två populärvetenskapliga artiklar*. Skriv en personlig analys av artiklarna utifrån givna frågor. Delta i diskussionen av artiklarna med dina kollegor i klassen. (Gordana) Vid frånvaro på diskussionen måste man som kompensation göra en analys på ytterligare en artikel. Läs en populärvetenskaplig artikel*. Skriv en personlig analys utifrån givna frågor. (Gordana) * Forskningsområde i sönderfall, Lars Olof Lodén, Forskning & Framsteg 3/03 * Sanningen i vitögat, Dag Prawitz, Forskning & Framsteg 1/03 Rydbergsmateria dagbok från labbet, Leif Holmlid, Forskning & Framsteg 4/ Inlämningsuppgift 2: Grundläggande vetenskapsteori Kritiskt tänkande och etik Inlämningsuppgift 2-extra Enbart de som missar andra diskussionen! Läs kritiskt en populärvetenskaplig text* med etiska frågeställningar och besvara några frågor som förberedelse för en diskussion. (Gordana) Läs en populärvetenskaplig artikel*. Skriv en personlig analys utifrån givna frågor. (Gordana) Delta i diskussionen av artiklarna med dina kollegor i klassen. Vid frånvaro på diskussionen måste man som kompensation göra en analys på ytterligare en artikel. * Mångfaldens gratistjänster, Ann-Kristin Wentzel, Forskning & Framsteg 3/03 * Drömmen om paradiset, Joanna Rose, Forskning & Framsteg 3/ Inlämningsuppgift 3: Läs och analysera texter Läs tre texter av olika karaktär och besvara några frågor. (Jan) Inlämningsuppgift 4: Skriv och presentera rapport Skriv en rapport (i grupper om 2) på 6 8 sidor om ett ämne inom datavetenskap/elektroteknik. Presentera rapporten inför grupp (10 min presentation + 10 minuter diskussion). (Jan och Gordana) Godkänd rapport kan få betyg 3, 4 eller 5. Detta betyg sätts av examinator

4 Inlämningsuppgift 5: Granska rapporter. Opponera mot rapport Läs tre rapporter och lämna skriftliga synpunkter (granskningsprotokoll). Inlämningsuppgift 6: Vetenskapsteori Inlämningsuppgift i form av en hemtenta med ett antal frågor från kursen, som examinerar vetenskapsteoretiska moment i kursen. (Gordana) Opponera mot en av dessa efter presentationen på minikonferensen. Anvisningar finns på kursens hemsida (Jan och Gordana) Granskning via mail, opposition på Minikonferensen Betygskriterier (3, 4, 5) Betygskriterier (3, 4, 5) För en 4:a måste man förutom medelbetyg på delmoment som överstiger 3,5 ha hållit samtliga deadlines för varje inlämningsuppgift. Man får komplettera varje inlämningsuppgift maximalt en gång för att behålla sin 4:a. Deadlines för kursen finns på kursens hemsida. För en 3:a måste man ha klarat samtliga inlämningsuppgifter på kursen före kursslut. Inga ytterligare examinationstillfällen kommer att ges innan kursen går nästa gång! Betygskriterier (3, 4, 5) Samband mellan denna kurs och Forskningsmetodikkursen För en 5:a måste man förutom medelbetyg på delmoment som överstiger 4,5 dessutom ha fått VG på rapporten. Kursen CDT403 - Research Methodology for Computer Science and Engineering (tidigare CT3340) är en fördjupning och fortsättning på denna kurs

5 RUBRIKEN PÅ MAIL ALLA INLÄMNINGSUPPGIFTER SKICKAS PER MAIL! Mail format Skriv som rubrik (Subject): CDT212 Inlupp 1 (Ditt namn) CDT212 Rapport (Ditt namn) CDT212 En fråga (Ditt namn) Osv Vetenskapsmetodik CDT212 Senaste nytt Deadlines Schema Kurspärm Minikonferens Kursvärdering Klassbilder Resultat Vetenskapsmetodik CDT212 Senaste nytt Deadlines Schema Kurspärm Minikonferens Kursvärdering Klassbilder Resultat Föreläsning Moment Lärare Övrigt material F1 Ti 21/ F1print F2 Fr 24/ F2print Grundläggande vetenskapsteori Introduktion.Vetenskap, kunskap, sanning Grundläggande vetenskapsteori Rationalitet, kritiskt tänkande och logiska argument gdc01 gdc01 Val av rapportämne Uppgift 1 (svarsmall) Bakgrundsmaterial Uppgift 1-extra (svarsmall) (för de som missar diskussion 1) F6 Fr 7/ F7 Ti 11/09 Gästföreläsning F8 Fr 14/ Grundläggande vetenskapsteori Diskussion av uppgift 2 Forskning inom humaniora Att läsa och förstå texter Styckeindelninganvisningar gdc01 bin01 jgn01 Uppgift 2-extra (svarsmall) (för de som missar diskussion 2) Elisabet Hermodsson - hemsida Uppgift 3 (svarsmall) (Jan) F3 Ti 28/ F4 Fr 31/ F5 Ti 4/09 Gästföreläsning Att skriva och presentera rapporter Korrekturtecken Grundläggande vetenskapsteori Diskussion av uppgift 1 Forskningsinstitutioner ur ett svenskt historiskt perspektiv jgn01 gdc01 ybd01 Uppgift 4 Rapportmall* (Word) Teknisk rapportskrivning Uppgift 2 (svarsmall) IEEE Women in Engineering F9 Ti 18/ F4print F10 Fr 21/ F11 Ti 25/ F11print Grundläggande vetenskapsteori Vetenskap i ett sammanhang gdc01 Vetenskapens idéhistoria (Kompendium J Molander) Informationssökning thg01 Att söka information Grundläggande vetenskapsteori Kommunikation, förklaring, teori gdc Vetenskapsmetodik CDT212 Senaste nytt Deadlines Schema Kurspärm Minikonferens Kursvärdering Klassbilder Resultat Lärarstaben F12 Fr 28/09 Gästföreläsning F13 Ti 02/10 Gästföreläsning F14 Fr 05/ F15 Ti 09/ Matematikens världsbild - idéhistoriska reflektioner Föreläsning Teknikvetenskap - idéhistoriska reflektioner Föreläsning Att granska rapporter och opponera Rapport deadline! Grundläggande vetenskapsteori Computing ken05 icc01 Mattematik och Humaniora Kvinnliga matematiker jgn01 Uppgift 5 gdc01 Kvinnliga vetenskapsmän (vetenskapare?) Uppgift 6 - Hemtenta i vetenskapsmetodik Signatur Lärare Signatur Lärare gdc01 Gordana Dodig-Crnkovic, IDE ken05 Kimmo Eriksson, IMA bin01 BirgittaBergsten, IHu ybd01 Ylva Bäcklund, IDE jgn01 Jan Gustafsson, IDE slm01 Sten Lindstam, IMA sbe01 Stefan Bygde, IDE icc01 Ivica Crnkovic, IDE thg01 Tord Heljeberg, Bibliotek F16 Fr 12/10 Gästföreläsning Fysikens världsbild - idéhistoriska reflektioner Föreläsning slm01 Kvinnliga fysiker Kursansvarig lärare: Gordana Dodig-Crnkovic Seminarium F17 Fr 22/ MINIKONFERENS gdc01 sbe

6 UNDERVISNING TID: 13:15 15:00 tisdagar och 10:15 12:00 fredagar RUM: R3-121 & R1-218 FÖRELÄSNINGAR, DISKUSSIONER OCH MINIKONFERENSEN ÄR OBLIGATORISKA EFTERSOM KURSEN INTE HAR NÅGON KLASSISK EXAMEN UNDERVISNING DISKUSSIONER VETENSKAPSTEORI TILLÄMPAD - ANALYS AV POPULÄRVETENSKAPLIGA ARTIKLAR NÄRVARO VID MINST 80% AV FÖRELÄSNINGAR KRÄVS DISKUSSION 1 Sanningen i vitögat F&F 1/03, Vetenskapsteori sanning och mening Rydbergsmateria dagbok från labbet F&F 4/03, Vetenskapsmetodik DISKUSSION 2 Drömmen om paradiset F&F 3/03, Kritiskt tänkande, värderingar DISKUSSION 3 Vetenskap och vetenskapsteori, en sammanfattning av vad vi lärt oss i kursen VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSMETODIK? (1) VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSTEORI? VAD ÄR VETENSKAPSTEORI OCH METODLÄRA? KUNSKAP VETENSKAP OCH FORSKNING VETENSKAPLIG METODOLOGI EMPIRISK-ANALYTISK VETENSKAPSMETODIK HYPOTESPRÖVNING 35 Högskolelag (1992:1434) 2 Staten skall som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. 36

7 VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSMETODIK? (2) 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370). INLÄMNINGSUPPGIFTER OCH DISKUSSIONER Övningarna i vetenskapsteori består av två moment: skriftliga artikelanalyser och gruppdiskussioner kring populär-vetenskapliga artiklar. 1 Om begreppet sanning, vetenskapsteori (Deadline F4..! Diskussionen F4...) 2 En övning i kritiskt tänkande, argumentation och etik (Deadline F6.! Diskussionen F6.) 5 Analys av den vetenskapliga metoden (Deadline F15..! Diskussionen F15...) ARTIKELANALYS UPPSATSER BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR UPPSATSER OCH DISKUSSIONER Uppsatsen skrivs i grupp av två personer. Använd svarsmallar från hemsidan. Förbered dig för diskussion i klassen! 1. Innehållet - hur klart och väl artikeln är analyserad. 3. Hur mycket används kunskaper från nuvarande kursen i analysen. 4. Uppsatsens formella struktur språk, hänvisningar, citat, o s v. 5. Författarens aktivitet och argumentationsstyrka i diskussioner DET HANDLAR MEST OM FRÅGOR OCH NÅGRA SVAR... Vad är vetenskap? Hur vet man att man vet? Hur vet man att det är sant? Vad betyder sant? i en balansgång mellan dogmatism och relativism! 41 42

8 VAD ÄR VETENSKAPSTEORI? Studiet av vetenskapernas logiska och metodologiska VETENSKAPSTEORI ELLER VETENSKAPSFILOSOFI? grundvalar dvs av de förutsättningar på vilka de olika vetenskaperna ytterst vilar. (Rosing 1993) VETENSKAP OCH FORSKNING FORSKNING är processen VETENSKAP är resultatet Logik & Matematik 1 Naturvetenskaper (Fysik, Kemi, Biologi, ) 2 KLASSISKA VETENSKAPER I SIN KULTURELLA KONTEXT 45 Samhälsvetenskaper (Ekonomi, Sociologi, Antropologi, ) 3 Humaniora (Filosofi, Historia, Linguistik ) 4 Kultur (Religion, Konst, ) 5 46 VILKA VETENSKAPER FINNS DET I SVERIGE? Det går att göra empiriska undersökningar på olika sätt, som exempelvis: Vilka är de vetenskapliga ämnen som undervisas på universiteten? Vilka är de olika klassifikationer på bibliotek där vetenskaplig litteratur förvaras? Eller också vilka är de ämnen som det pågår forskning i, som i SCB s förteckning. NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (1) SCB har haft ett regeringsuppdrag att utveckla forskningsstatistiken så att en ämnesuppdelad redovisning av statistiken över forskning och utveckling blir möjlig

9 NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (2) 11 Humaniora och Religionsvetenskap 12 Rättsvetenskap/Juridik samt Landskapsplanering 13 Samhällsvetenskap 14 Matematik 15 Naturvetenskap 16 Teknikvetenskap NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (3) 17 Skogs- och jordbruksvetenskap 18 Medicin 19 Odontologi 21 Farmaci 22 Veterinärmedicin 23 Övriga forskningsområden NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (4) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (5) 231 Barn 232 Hushålls- och kostvetenskap 233 Hälso- och sjukvård i samhället 2341 Kommunikation mellan människor 2351 Teknik och social förändring 2361 Vatten i natur och samhälle ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN 237 Vårdvetenskap 2371 Arbetsterapi 2372 Medicinsk laboratorievetenskap 2373 Omvårdnad 2374 Sjukgymnastik/fysioterapi 2375 Social omsorg/socialpedagogik 2376 Vetenskapsteori med inriktning mot vård- och omsorgsområdet. 238 Etnicitet 239 Genus 241 Kulturarv och kulturproduktion 242 Idrott RELIGIONSVETENSKAP KONSTVETENSKAP 53 54

10 DANSVETENSKAP KULTUR (1) Den uppsättning uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis som utgör det konventionella (mest allmänna) beteendet i ett samhälle KULTUR (2) EN ANTROPOLOGISK STUDIE AV ETT FORSKARSAMHÄLLE Värderingar Kulturen materialiseras (form, mönster, ritualer, samtalsformer) Mångfald Subkulturer Forskare bildar ett eget forskarsamhälle (scientific community)! Hugh Gusterson, Nuclear Rites A Weapons Laboratory at the End of the Cold War (En antropologisk studie utförd på Lawrence Livermore National Laboratory i slutet av 80-talet) HUR FÖRÄNDRAS KULTURER? VAD ÄR KUNSKAP? Genom evolution (som pågår kontinuerligt). Genom en kraftigt mönsterbrott revolution (kräver mycket stora mängder energi!) Forskning innebär sökande efter ny kunskap. Men vad är kunskap? Kunskap kan analyseras utifrån olika förklaringsperspektiv. Detta gäller generellt, och så även forskarsamhällen! (Mer om detta när vi pratar om Kuhn och de vetenskapliga paradigmer.) 59 60

11 VAD ÄR KUNSKAP? Platons syn VAD ÄR SANNING? Enligt en traditionell uppfattning (Platon) är kunskap "sann, rättfärdigad tro." Att en utsaga är "rättfärdigad" innebär att forskaren kan ge rimliga argument. Vad menas med "tro"? Forskaren "tror", (håller för sant) att någonting är "sant". Vad menas med "sant"? Korrespondensteori: en utsaga är sann om den motsvaras av (korresponderar mot) något som finns i verkligheten. Koherensteori om sanning en utsaga är sann om den är förenlig med (kohererar med) andra utsagor som vi håller för sanna. Pragmatisk teori om sanning en utsaga är sann om den fungerar i praktiken, är till nytta, leder till mänsklig lycka, etc VAD ÄR KUNSKAP? (1) VAD ÄR KUNSKAP? (2) Vetenskaplig kunskap innebär: Bestämda regler för hur kunskap kommer till. Resultaten kommunicerbara och prövbara. Först när den accepteras av forskarsamhället blir den till vetenskaplig kunskap. Praktikerkunskap innebär: Kunskap för konkreta situationer inriktad på att handla effektivt. Traditions-, rutin- och erfarenhetsbunden, tyst kunskap (tacit knowledge) DEN VETENSKAPLIGA PARADOXEN EN EXPERT ÄR EN PERSON SOM HAR GJORT ALLA MISSTAG SOM ÄR MÖJLIGA PÅ ETT BEGRÄNSAT OMRÅDE. Niels Bohr Vi vet hela tiden mer, eller annorlunda än tidigare. Sanningarna är provisoriska. Vi kan aldrig hålla någon vetenskaplig teori för definitivt säker kunskap. Vetenskapen utvecklas kontinuerligt

12 FORSKNINGSMETOD UNIVERSUM Forskning Forskningsrapport 1 Ange problemområde, syfte Undersökning av problemområde i generella drag. Definierar/diskuterar syfte (Etablerar relevansen). Intressanta problem Litteraturstudie - Inventering av den befintliga vetandets nivå Redovisar vad man redan vet. 2 Fastställ den befintliga vetandets nivå Specificering och utförande av forskningsuppgiften. Generera hypoteser och härled testbara implikationer. Försök att falsifiera hypotes/ ge stöd till den. Publicering. (Läsaren bör kunna förstå). Presenterar den konkreta undersökningen. Analysera resultat med hänsyn till syfte Modell (hypotes) 3 Specifikt fenomen 1. Undersök problemområde i generella drag. Syfte. 2. Inventera vetandets nivå gör litteraturstudie, 3. Specificera och utför konkreta forskningsuppgiften. 4. Publicera Forskningsresultat 68 FORSKNING ÄR EN ITERATIV PROCESS! VAD ÄR DEN VETENSKAPLIGA METODEN? UNIVERSUM Forskningsresultat VETENSKAPLIGA SANNINGAR ÄR TEMPORÄRA! 69 BEFINTLIGA TEORIER OCH OBSERVATIONER Den offentliga, forskarsamhälleliga cykeln 1 URVAL MELLAN KONKURRERANDE TEORIER 6 Deduktion HYPOTES Induktion - 2 deduktion, analogi, Hypotesen intuition... Hypotesen måste justeras måste justeras Hypotesen måste omarbetas radikalt Överensstämmelse uppnådd BEFINTLIG TEORI BEKRÄFTAD (i en ny kontext) eller NY TEORI PUBLICERAD 5 TESTER OCH NYA OBSERVATIONER 4 FÖRUTSÄGELSER 3 Den hypotetisktdeduktiva cykeln 70 VAD ÄR FORSKNING (1) (Syfte) VAD ÄR FORSKNING (2) (Medel) Förståelse (tolkning utifrån en referensram kritisk reflektion utveckling av modeller). Beskrivning (tillstånd, förlopp, händelse genom att observera, registrera, systematisera, klassificera). Förklaring (orsaker och samband ev. jämfört med tidigare eller med idealmodeller) Förutsägelse /Prognosticering (Prediction/Forecasting) Påverkan/Tillämpning Logik Intersubjektivitet Väldefinierade begrepp Testbarhet/ Empirisk testning Kontroll 71 72

13 FORSKNINGSPROCESSEN Problematisering i stället för att ta universum /fenomen/företeelse för givet. Undersöka regelbundenheter. När förekommer de? Var? Hur? Varför? FORSKNINGSRESULTAT Forskningsresultat är en mer eller mindre formaliserad förklaring, ofta i form av Hypotes Modell = en preliminär teori = en förenklad ändamålsenlig beskrivning av verkligheten. Under vilka omständigheter kan man förvänta sig avvikelser? Hur ofta? På vilket sätt? Teori = ett system av koncept/begrepp med väldefinierade inbördes relationer och regler för härledning av sanna påståenden som kan användas för att ta fram modeller BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VETENSKAP/FORSKNING MÄTNINGENS RELIABILITET - TILLFÖRLITLIGHET Relevans Generalitet Validitet Klarhet Nyhet Vetenskaplig trovärdighet Estetik Grad av överensstämmelse mellan upprepade mätningar med samma mätinstrument på samma undersökningsenhet MÄTNINGENS VALIDITET - GILTIGHET TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Mätinstrumentet mäter vad det avser att mäta Överensstämmelse mellan teoretisk och operationell definition Frånvaro av systematiska mätfel. Forskningens övergripande mål är att vinna ny kunskap för att vi skall förstå den värld vi lever i och för att om möjligt förändra den till det bättre

14 TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP De teoretiska forskningsresultat ger: deskriptiv / prediktiv modell målsättningar, (normativa) värderingar problemspecifik information Effekterna och nyttan av de rön som görs inom den teoretiska grundforskningen är oftast indirekta och svårt mätbara. Dessutom är de beroende av värdesystem. I vetenskaplig bemärkelse är publikationsmängderna ett viktigt resultat TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Praktiska forskningsresultat GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSMETODIK Forskningens praktiska resultat kan vara: nya processer och metoder för produktframtagning nya processer och material för produkttillverkning nya produkter (läkemedel, instrument, material, osv.) Vetenskapsmetodologi idéen om hur ideal vetenskap bör bedrivas KVANTITATIVA METODER KVANTITATIVA METODER Kan ge svar på frågan om hur ofta och hur mycket. Nomotetisk (många observationer) - Objektivitet Syfte: Generalisera, testa teorier Metod: Standardiserad strukturerad intervju, enkätformulär, frekvensmätning. Resultat: Beskrivande frekvenstabeller, hypoteser och/eller förklaringar av statistiska samband. Bedömning: Validitet Har man undersökt rätt sak? Reliabilitet Har man gjort undersökningen (mätningen) på rätt sätt? Kan den göras om av någon annan? 83 84

15 ANVÄNDNING AV KVANTITATIVA METODER FÖRDELAR MED KVANTITATIVA METODER Man söker kunskap som gäller för hela populationen, och populationen är för stor för att kunna observeras i sin helhet. Man vill kunna ställa upp en modell för beräkningar. Man vill kunna avgöra om eventuella samband man observerar bara är slumpmässiga. Välutvecklad arsenal av metoder finns att tillgå (t.ex. statistik). Generaliserbarheten lättare att avgöra. Man kan kvantifiera, räkna, förutsäga/predicera, testa och förkasta. Man kan säga något om i vilken mån man kan lita på resultaten, så länge som man håller sig inom samma population NACKDELAR MED KVANTITATIVA METODER Alla variabler kan inte kvantifieras Grundantaganden kan vara ganska restriktiva. Kan vara kostsamma, i möda och pengar - man behöver ibland ett mycket stort antal observationer. KVALITATIVA METODER Kan ge svar på frågan om hur och varför. Ideografiska (många aspekter) Subjektiva. Syfte: förstå/tolka, förklara det enskilda fallet. Metod: observation, intervju, tolkande textanalys, fallstudier. Resultat: Identifikation av teman, strukturer och dold mening. Bedömning: Öppenhet beträffande värderingar och utgångspunkter ANVÄNDNING AV KVALITATIVA METODER FÖRDELAR MED KVALITATIVA METODER Man är ute efter att generera hypoteser snarare än för att testa dem. Man är ute efter att observera svårkvantifierbara fenomen och följaktligen inte att bygga numeriska modeller. Man får annan typ information än med kvantitativa, och kan tackla andra slags frågor. Ger möjlighet till "subjektiv förståelse. Kan, ibland, vara mindre resurskrävande. Man behöver inte låta sig styras av de grundantaganden som måste göras för att statistisk generalisering skall vara giltig

16 NACKDELAR MED KVALITATIVA METODER VETENSKAP, FAKTA OCH METOD (1) Alltid problematiskt i vilken mån resultaten från t ex en fallstudie kan generaliseras. Objektiviteten kan lättare bli ifrågasatt. Man är, metodologiskt, på "svagare is. Kan vara resurskrävande på sitt sätt. Vetenskap är ett resultat av en mängd aktiviteter som pågår inom olika forskarsamhällen. Vetenskap förutsätter ett specifikt ( vetenskapligt ) förhållningssätt för att etablera sanna uppfattningar och accepterad metodologi. Innefattar ett sökande efter mönster och samband VETENSKAP, FAKTA OCH METOD (2) PROBLEMFORMULERING Vetenskapliga/forskningsresultat måste kunna reproduceras/repeteras. Vetenskapliga resultat är temporära och måste kunna omprövas. Motsatsen är dogmatism (orubblig tro). Avgränsning Hypotesformulering Frågehypoteser Nollhypoteser Riktningshypoteser Datainhämtning/Databildning DATATYPER - KÄLLOR BEDÖMNING AV BASFAKTA Experimentella data Egna iakttagelser Sekundära iakttagelser Forskningsresultat Officiell statistik Allmän litteratur Intervjuer Simuleringar Vilken är källan? Vad är fakta och vad är värderingar? Vilka fakta är underbyggda? Hur? Granska alla påståenden! Vad har utelämnats? Vilka är de tänkbara orsakerna till utelämnandet? Fakta talar aldrig för sig själva. De måste tolkas! 95 96

17 VANLIGA MISSTAG EN GRUNDLÄGGANDE PRINCIP: OCKHAMS RAKKNIV [LESS IS MORE!] Oklar problemformulering Bristfällig planering Svaga, ensidiga data Fel metod Otillgänglig forskningsrapport Ostrukturerade resonemang Ologisk klassificering Rapporten full med onödiga detaljer (signalen drunknar i bruset) Skär bort allt onödigt. Av två teorier som förklarar samma fenomen så är den enklare att föredra. En karta i skala 1:1?! EN LITEN ORDLISTA (1) EN LITEN ORDLISTA (2) Ontologi studerar hur verkligheten är beskaffad - allt som finns och kan finnas Epistemologi kunskapsteori Determinism/Voluntarism påverkas/påverkar Rationalitet Ändamålstänkande/handlande mht ett visst syfte eller givet mål Deskriptiv beskriver hur det är eller blir. Normativ säger hur det borde vara. Paradigm en uppsättning teoretiska grundantaganden som man håller för riktiga och inte ifrågasätter hela tiden (Kuhn)