FRAMTIDSJOBB I STATEN. Prognos över rekryteringsbehov och jobbchanser

Transkript

1 FRAMTIDSJOBB I STATEN Prognos över rekryteringsbehov och jobbchanser

2 ST, Produktion: STs Kommunikationsenhet. Artikelnr: 6016 Referens: Marie Martinsson, utredare vid staben, Fackförbundet ST, Tel: , ,

3 Innehåll 1. Sammanfattning 4 2. Inledning nya jobbchanser i staten Trender och utveckling inom staten 6 4. Framtidsjobb i staten 8 Rekryteringsbehov i staten nya jobbchanser inom staten 8 Vad säger den statliga arbetsgivaren om rekryteringsbehov? 9 Hur ser framtidsutsikterna ut för olika yrken inom staten? 9 Behov av specialistfunktioner ökar inom staten 10 Arbetsmarknaden för ekonomer, jurister, statsvetare, socionomer och IT-specialister 5. Vem får jobbet? 12 Personliga erfarenheter och egenskaper som värderas högt 12 Vilka grundläggande krav finns på de sökande? 13 Finns det några rekryteringshinder för arbetsgivaren? 13 Hur marknadsför den statliga arbetsgivaren lediga tjänster? Resultat från undersökningen med rekryteringsansvariga 17 Enkätredovisning 18 Vilket är det vanligaste skälet till rekryteringsbehov? Resultat från undersökningen med unga 22 Är staten en drömarbetsplats för unga? 22 Undersökningens frågor och svar Råd och tips: 31 Funderar du på att söka ett jobb inom den statliga sektorn? 31 Bilaga: Fakta om staten 33 De tio vanligaste arbetsområdena inom staten 2015 (tabell) 33 De tio vanligaste arbetsområdena inom staten 2015 (grafik) 33 Utbildningsbakgrund för statligt anställda 34 Personalomsättning med hänsyn till Åldersgrupp för de som var anställda Regional uppdelning kvinnor och män statligt anställda STs förslag för framtidsjobb i staten 15 Staten ska gå före 15

4 Sammanfattning Våra undersökningar visar bland annat att: Uppskattningsvis kan nya jobbchanser skapas i staten till och med år De vanligaste skälen till att jobbchanser uppstår är normal jobbrotation (att anställda byter jobb), pensionsavgångar och beslutade politiska krav på verksamheten. Flest jobbchanser skapas inom yrken som civilingenjörer och tekniker med specialkompetenser, civilekonomer med inriktning mot nationalekonomi, IT-specialister, jurister med tingsmeritering och inriktning mot EU-rätt/förvaltningsrätt, miljövetare och naturvetare inom miljövård, kvalificerade statsvetare/kvalificerade handläggare med specialistkunskaper. Kompetenskraven i staten ökar. Den statliga arbetsgivaren söker nya medarbetare med högskoleutbildning och specialistkompetens, tidigare erfarenheter från statligt/offentligt arbete, stor kännedom om myndighetsutövning, erfarenheter av utredningsarbete och projektledning. Den statliga arbetsgivaren framhåller 1) Intressanta arbetsuppgifter 2) Bra personalpolitik 3) Personlig utveckling 4) gott rykte och anseende 5) Bra balans mellan arbete och fritid vid nyrekrytering. Faktorer som bra löneförmåner/hög lön, möjligheter till avancemang och trygghet kommer längre ner på listan. En tredjedel av de unga vuxna (18 24 år) 1 kan tänka sig att jobba inom staten men många unga har en ganska låg kännedom om statlig sektor. 6 av 10 har ingen eller ringa kännedom om statlig sektor. Även bland dem som studerar på högskolor och universitet och som står nära i tid att påbörja sitt yrkesliv är kännedomen om statlig sektor relativt liten. 4 av 10 känner inte alls till eller känner endast till något om statlig sektor. 1. År 2015 genomfördes 504 intervjuer med personer i åldrarna år som finns i Novus Sverigepanel. Undersökningsresultatet har viktats för att kompensera skillnader i svarsfrekvens vad gäller kön och ålder. 4 FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

5 Inledning ST är det största och ledande fackförbundet för statligt anställda med nästan medlemmar som arbetar inom statliga myndigheter och affärsverk, bolag, universitet, högskolor och statligt finansierade stiftelser. En av våra uppgifter är att ta fram fakta och rapporter om hur arbetsmarknaden utvecklas och förändras. I vår serie om Framtidsjobb i staten undersöker vi arbetsmarknadstrender och jobbchanser inom statlig sektor. Våra undersökningar visar att ungefär en tredjedel av de unga kan tänka sig att jobba inom staten men att de inte alltid känner till vilka jobb som staten kan erbjuda. Framför allt är det trygghet, möjligheter att få göra samhällsnytta och att det finns många spännande arbetsuppgifter och olika jobb att välja på inom statlig sektor som lockar till anställning. Vilka möjligheter har då den statliga arbetsgivaren att kunna attrahera rätt sorts kompetens och hur kan den statliga arbetsgivaren konkurrera med andra sektorer om arbetskraften? Staten erbjuder många olika slags jobb inom ett varierat antal yrken men den statliga arbetsgivaren måste ligga i framkant och kunna erbjuda bra anställningsförmåner, med konkurrenskraftiga löner, en god arbetsmiljö, möjligheter till kompetensutveckling och karriär för att rekrytera dagens och morgondagens medarbetare. Konkurrensen från andra sektorer och arbetsgivare är stor. Den statliga sektorn har dock en stor fördel av att kunna kommunicera samhällsnyttan uppdraget att utveckla Sverige och att ge god och rättssäker service till alla medborgare nya jobbchanser i staten I den här rapporten redovisar vi främst våra undersökningar och iakttagelser vad gäller det kommande rekryteringsbehovet i statlig sektor till och med år Vi har kompletterat detta med en intervjuundersökning som vi låtit Novus göra bland unga vuxna om hur de ser på framtidens arbetsmarknad i allmänhet och att jobba inom staten i synnerhet. 2 Enligt våra beräkningar behöver många nya medarbetare anställas i staten fram till och med 2020 för att ersätta pensionsavgångar och arbetsrotation. 3 Personalrörligheten i staten är cirka elva procent. Vi tror att behovet av antalet anställda i staten kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå som i dagsläget, även om den ökat något under senare år så utgör den statliga ungefär fem procent av den totala arbetsmarknaden. Idag finns ca personer anställda i den statliga sektorn. 4 I konsekvens med detta kan personalrörligheten skapa omkring jobbchanser årligen och under fem år skapas drygt jobbchanser. 5 Våra undersökningar visar också att den statliga arbetsgivaren ställer höga krav på framtida medarbetare. Förutom universitets-och högskoleutbildning krävs ofta tidigare erfarenheter från statligt eller offentligt arbete, stor kännedom om myndighetsutövning, flexibilitet och erfarenheter av utredningsarbete och projektledning År 2015 skickade ST ut en enkät till rekryteringsansvariga på statliga myndigheter, lärosäten och statliga affärsbolag. Enkäten besvarades av arbetsgivare från skilda sektorer. Totalt inkom 220 svar. Den här rapporten baseras delvis på dessa svar. Rapporten har kompletterats med statistik från Arbetsförmedlingen, SCB, Arbetsgivarverkets statistik med mera. 3. ST-rapport: Framtidsjobb i staten 4. AGV-statistik 5. Varje år 2016 och till och med år 2020 kan jobbchanser skapas, sammantaget blir det jobbchanser till och med år 2020, under förutsättning att personalrörligheten är 11 % (11% av det totala antalet anställda årligen i fem år) 6. STs rapport Framtidsjobb i staten och Karriär och framtidsjobb i staten, finns det? F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 5

6 Trender och utveckling inom staten Dagligen arbetar många tusen personer inom de statliga verksamheterna 7 med brottsbekämpning, skydd av gränser, internationellt arbete, insamling av skattemedel, utbetalningar från trygghetssystemen, högre utbildning, förmedling av jobb, infrastruktur, kultur och många andra viktiga samhällsuppgifter. Staten är en dynamisk sektor med stora förändringar. Här presenterar vi några trender: Andelen akademiker inom staten ökar: Utbildningsnivån inom staten är generellt sett högre än inom andra sektorer. Av de anställda inom statlig sektor år 2015 hade 75 procent eftergymnasial utbildning. En majoritet av dessa har en utbildning som är två år eller längre. På arbetsmarknaden i stort var andelen med eftergymnasial utbildning 47 procent. Ökad mångfald: Sedan 2005 har andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ökat från 10,5 till 17,7 procent. 8 Andelen med utländsk bakgrund är lägre i staten än i gruppen förvärvsarbetande, och även lägre än i befolkningen i arbetsför ålder. Under samma tid har andelen med utländsk bakgrund i gruppen nyanställda i staten ökat med 11,5 procentenheter till 26,8 procent. Under samma tid har även andelen i befolkningen ökat till 25,3 procent. För andra gången de senaste tio åren är andelen med utländsk bakgrund högre bland nyanställda i staten än i befolkningen. Första gången det hände var år Staten blir mer jämställd: År 2009 var kvinnorna för första gången fler än männen. Denna utveckling har fortsatt under åren Främst har antalet anställda kvinnor liksom män under de senaste åren före år 2013 ökat inom verksamhetsområdet Utbildning. Andelen kvinnor är däremot störst inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård, vilken också är den verksamhetsinriktning som ökat antal anställda mest sedan år Kvinnor utgör idag 52 procent av medarbetarna i staten. Sett över en tioårsperiod har andelen kvinnliga chefer ökat kraftigt i staten. Totalt finns nu omkring kvinnliga chefer, vilket motsvarar 39 procent av alla chefer inom staten. Tio år tidigare var andelen 33 procent och antalet cirka Något som talar för att andelen kvinnliga chefer kommer att fortsätta öka är att en stor andel av de chefer som kommer att gå i pension under de närmaste åren är män. 7. AGV-statistik: Som statsanställd räknas här en person som arbetar inom en statlig myndighet under regeringen. Anställda hos statliga bolag och stiftelser liksom hos riksdagens myndigheter och Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar ingår inte. Både anställda med månadslön och timlön ingår. I de fall då en anställd har mer än en deltidsanställning vid olika myndigheter räknas personen såsom anställd vid varje myndighet och förekommer alltså mer än en gång i det totala antalet anställda. 8. Fram till år Källa: AGV 10. Källa: AGV 6 FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

7 Högre medelålder i staten: Medelåldern är högre inom statlig sektor än på den övriga arbetsmarknaden, cirka 44,5 år för både män och kvinnor En stor anledning till detta är att utbildningsnivån i statlig sektor är högre än på arbetsmarknaden i övrigt, vilket innebär att de anställda i de yngsta åldersgrupperna är få. Statlig sektor har också en relativt hög andel anställda i de äldsta åldersgrupperna. Det hänger dels samman med att staten expanderade kraftigt på 1970-talet och då anställde många som fortfarande jobbar kvar, men också på att ovanligt många inom staten väljer att jobba kvar till 65 år eller längre. Sammantaget finns nära anställda som är 55 år eller äldre. Samtidigt ökar antalet yngre än 30 år i staten och är närmare anställda år AGV-statistik År 2014 var det 55 procent av männen och 49 procent av kvinnorna som lämnade arbetslivet efter 65 års ålder. Medianåldern var 66 år och 7 månader, vilket är en ökning med 14 månader sedan Av ålderspensionärerna var det 3 procent av kvinnorna och 4 procent av männen som var kvar i arbetslivet efter 67 år. Antalet sysselsatta inom staten som är under 24 år har mer än dubblerats jämfört med Ökningen kan framför allt relateras till nyanställningar i samband med omställningen inom försvaret från värnpliktsförband till yrkesförband. F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 7

8 Framtidsjobb i staten Rekryteringsbehov i staten Prognoser över jobbutveckling är alltid vanskliga att göra och innebär mer eller mindre kvalificerade gissningar. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i en prognos. Vi kan till exempel aldrig riktigt veta hur det allmänna konjunkturläget kommer att utvecklas. Samtidigt vet vi att i vissa lägen är konjunkturläget den enskilt viktigaste faktorn. Generellt gäller att privat sektor alltid är mer känslig för konjunktursvängningar än offentlig sektor som är mer trögrörlig. Men när konjunkturen svänger kan situationen på arbetsmarknaden förändras mycket snabbt. Förutom konjunkturläget finns många andra faktorer som också är svåra eller till och med omöjliga att förutse på några års sikt. Arbetsmarknaden kan till exempel påverkas av snabba förändringar av världsekonomin, krig, flyktingströmmar, eller trender och förändrade konsumtionsmönster. Nya lagar, regelverk eller politiska prioriteringar kan plötsligt och dramatiskt ändra förutsättningarna på arbetsmarknaden nya jobbchanser inom staten Enligt våra beräkningar behöver många nya medarbetare anställas fram till och med år 2020 för att ersätta pensionsavgångar och arbetsrotation 13. Personalrörligheten i staten är cirka elva procent 14 och förväntas ligga kvar på den nivån under en femårsperiod. Idag finns omkring personer anställda i den statliga sektorn 15. I konsekvens med detta kan personalrörligheten skapa omkring jobbchanser årligen och under fem år skapas drygt jobbchanser. 16. Detta antagande bygger på att behovet av antalet anställda i staten kommer att ligga på ungefär samma nivå som idag. Vilka personer har då störst möjligheter att få en statlig anställning? Våra undersökningar visar att rekryteringsansvariga/hr-personal främst söker nya medarbetare med universitetsexamen eller specialistkompetens. Förutom högre utbildning krävs också ofta tidigare erfarenheter från statligt eller offentligt arbete, stor kännedom om myndighetsutövning, flexibilitet och erfarenheter av utredningsarbete och projektledning 17. För jurister efterfrågas tingsmeritering i allt större utsträckning. 13. ST-rapport: Framtidsjobb i staten 14. AGV-statistik (Fakta om staten), särtryck till BP 2015, AGV-området. Antalet statsanställda minskade något under 1990-talet för att sedan öka något under 2000-talet. Antalet anställda har legat på ungefär samma nivå sedan dess men en marginell ökning har dock skett. Den statliga sektorn utgör cirka 5 procent av den totala arbetsmarknaden, 16. Varje år 2016 och till och med år 2020 kan jobbchanser skapas, sammantaget blir det jobbchanser till och med år 2020, under förutsättning att personalrörligheten är 11 % (11% av det totala antalet anställda årligen i fem år) 17. STs rapport Framtidsjobb i staten och Karriär och framtidsjobb i staten, finns det? 8 FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

9 Vad säger den statliga arbetsgivaren om rekryteringsbehov? Två av tre arbetsgivare säger att de ser ett ökat rekryteringsbehov framöver. De vanligaste skälen är jobbrotation (att medarbetare byter jobb), pensionsavgångar och behov av ny kompetens och nya arbetsuppgifter efter politiska beslut eller förändringar i omvärlden 18. Två av tre arbetsgivare rekryterar nya medarbetare med högskoleutbildning, en av tio efterfrågar forskarutbildning och en av fem söker medarbetare med gymnasieutbildning. Ett vanligt skäl till ett minskat personalbehov är osäkerhet om den fortsatta verksamheten eller att myndigheten står inför avveckling. Hur ser framtidsutsikterna ut för olika yrken inom staten? I dessa yrken skapas flest jobbchanser i statlig sektor: Civilingenjörer och tekniker med olika specialkompetenser. Civilekonomer med inriktning mot nationalekonomi och/eller specialkunskaper. IT-specialister och IT-tekniker (stort behov av teknisk kompetens). Jurister med tingsmeritering, inriktning mot förvaltningsrätt och/eller EU-rätt. Miljövetare och naturvetare inom miljövård och arbetsmiljö. Kvalificerade statsvetare/kvalificerade handläggare med specialistkunskaper. Socionomer 19 Även inom följande yrken uppstår vissa jobbchanser (men färre än ovanstående): Beteendevetare och HR-specialister/psykologer (kan dock vara svårt för nyexaminerade att få jobb då de konkurrerar med andra yrkesgrupper). Kunskaper inom arbetsrättslig lagstiftning och/eller arbetsmiljörätt. Agronomer/lantmätare Djurskyddsinspektör/naturvetare Informatörer/kommunikatörer/pressinformatörer 20 med yrkeserfarenhet och spetskompetens inom t ex journalistik. Officerare Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompensera för dem som slutar via pension eller går över till det civila. Samhällsvetare stor konkurrens om jobben bland nyexaminerade men förmodligen kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med anledning av ett växande behov av att kvalificerade analys- och utredningsarbeten. 18. Aktuella exempel är Migrationsverket och Arbetsförmedlingen 19. Socionomer fanns inte med i toppen när vi gjorde vår undersökning men under det senaste året (2016) har behovet av att anställa socionomer ökat markant t ex inom SiS, Migrationsverket 20. Behovet av kvalificerade kommunikatörer ökar men konkurrensen om jobben är stor F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 9

10 Behov av specialistfunktioner ökar inom staten En nedbrytning av rekryteringsbehovet yrkesvis visar att variationerna i efterfrågan är stora mellan olika yrken. En tydlig trend är att behovet av specialistfunktioner ökar samt att de flesta yrkeskategorier som efterfrågas kräver universitets- och högskoleutbildning. Även när arbetsgivare söker administratörer och mindre kvalificerade handläggare så efterfrågar de högskoleutbildning. Vissa arbetsgivare uppger att de anställer personer med gymnasieutbildning som sedan genomgår internutbildning men detta börjar bli alltmer ovanligt. Av våra undersökningar ser vi att efterfrågan på administratörer och vaktmästare minskar. Möjligen kan det vara uttryck för teknisk utveckling och organisatoriska förändringar. Vissa arbetsuppgifter automatiseras eller försvinner helt. Andra arbetsuppgifter, ofta stödkompetens, läggs utanför den egna organisationen, så kallad outsourcing. Vi ser också att en viss efterfrågan på chefer minskar, vilket skulle kunna innebära att arbetslivet specialiseras alltmer och kompetenskraven ökar. Däremot efterfrågas allt oftare projektledare eller liknande. I och med att många organisationer investerar i expertfunktioner så innebär det kanske att fler blir sin egen chef. De utför mer avancerade och självständiga arbetsuppgifter och har en högre chef som de rapporterar direkt till 21. Arbetsmarknaden för ekonomer, jurister, statsvetare, socionomer och IT-specialister Bedömningen är att tillgången på nyexaminerade ekonomer är god 22. Att tillgången är god innebär nödvändigtvis inte att det är svårt för nyexaminerade att få jobb. Ekonomer får snabbt relevanta ekonomjobb vilket är en stabil trend sedan många år. Närmare hälften får ekonomjobb redan före avslutad utbildning och de allra flesta får en tillsvidareanställning. Bland de ekonomer som har utexaminerats de senaste åren har de som läst inriktningarna ekonomisk analys, IT-ekonomi samt redovisning varit mest eftertraktade på arbetsmarknaden. Antalet civilekonomer har ökat med i genomsnitt fem procent om året inom staten den senaste tioårsperioden och är nu cirka Konkurrensen om jobben väntas vara hårdare för ekonomiassistenter, administratörer, handläggare och utredare inom offentlig förvaltning. Jobbtillväxten inom dessa områden bedöms inte vara tillräckligt stor för att möta det stora utbudet av nyexaminerade ekonomer. Arbetslösheten bland yrkeserfarna ekonomer är låg och väntas fortsätta vara låg de kommande åren. Kraven på specialistkompetens och erfarenhet kommer sannolikt att öka framöver vilket innebär ett gynnsamt läge för mer erfarna ekonomer. På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för erfarna och kvalificerade ekonomer. Staten är en av de största arbetsgivarna för jurister i Sverige. Drygt statligt anställda har en juristutbildning 23. Juristutbildningen fortsätter att vara Sveriges mest sökta utbildning och arbetsmarknaden är mycket ljus ST-rapport: Framtidsjobb i staten och fria svar ur undersökningen Kommande rekryteringsbehov i statlig sektor fram till Arbetskraftsbarometern 2015, SCB 23. Arbetsförmedlingens statistik 2014 och UHRs lista över de 20 mest sökta utbildningarna för hösten FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

11 Juristutbildningarna har länge legat i topp och Arbetsförmedlingen bedömer att jurister möter goda möjligheter till arbete på fem till tio års sikt. 25 Karriärmöjligheterna är till exempel goda för den som vill arbeta i offentlig/statlig sektor. Möjligheternas till arbete är särskilt goda för jurister med erfarenhet och för jurister med specialistkunskap inom ett specifikt juridiskt område. Europeisering och globalisering har också medfört att juridiken har blivit mer betydelsefull. Många som söker till högre utbildning som samhällsvetare/statsvetare gör det för att de vill ha en bred utbildning som passar in på många olika branscher, yrken och arbetsplatser. Denna flexibilitet speglas även på arbetsmarknaden. Samhällsvetare/statsvetare arbetar inom alla sektorer, till exempel arbetar 23 procent inom offentlig sektor inklusive staten. Socionomer bedöms vara stora bristyrken framöver. Inom den statliga sektorn arbetar socionomer främst inom kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg. Vanliga tjänster är behandlingsassistent, frivårdsinspektör, handläggare, utredare, arbetsförmedlare och inspektör. IT-verksamheten är i stadig tillväxt. Drygt personer arbetar med IT-utveckling och IT-stöd i staten och antalet har årligen ökat med i genomsnitt fyra procent sedan Datavetares kompetens är mycket efterfrågad inte minst med anledning av den ökande digitaliseringen. Till skillnad från många andra grupper inom IT-området har datavetaren en djup och bred kompetens, som lätt kan möta upp eventuella nya kompetenskrav. De är i likhet med andra naturvetare tränade på att snabbt ta till sig ny kunskap. 25. Arbetsförmedlingens prognoser F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 11

12 Vem får jobbet? Personliga erfarenheter och egenskaper värderas högt Vi har tidigare konstaterat att kompetenskraven i staten har ökat under senare år och förmodligen fortsätter att öka. Förändrade kompetenskrav kan bland annat handla om yrkeskompetens, utbildningsinriktning, arbetslivserfarenhet och personliga egenskaper. När det gäller kraven på utbildning mer specifikt kan vi nog förmoda att dessa ytterligare kommer att höjas. Trots att andelen akademiker redan är hög inom statlig sektor så anger de flesta arbetsgivare att när de ska anställa nya medarbetare har de främst behov av personer med akademisk utbildning/examen. Vår undersökning 26 visar att en stor majoritet av arbetsgivarna (73,6 procent) vill rekrytera personer med högskoleutbildning, knappt en av tio arbetsgivare (9,4 procent) vill anställa personer med forskarutbildning. Endast (17 procent) av arbetsgivarna letar efter arbetskraft med högst gymnasieutbildning. 27 Många arbetsgivare har behov av att förändra den övergripande kompetensprofilen hos nya medarbetare. De handlar framför allt om att de just ställer krav på relevant universitets- och högskoleutbildning. Det ställs också krav på relevant utbildningsinriktning (profil), erfarenheter från tidigare tjänster som är relevanta för sökta jobb/tjänster och vissa personliga egenskaper. De personliga egenskaper och erfarenheter som värdesätts mest av arbetsgivare i staten är 28 : Samarbetsförmåga Förmåga att kunna uttrycka sig väl i tal och skrift, språkkunskaper. Analytisk förmåga och initiativförmåga. Relevant arbetslivserfarenhet, tidigare arbetslivserfarenhet eller annan specifik kompetens som kan kopplas ihop med sökt tjänst. Relevant universitets- och högskoleutbildning, examen och gärna påbyggnadsutbildning. Erfarenhet av och kunskaper om myndighetsutövning, tingsmeritering för jurister och projektledning. Den sökandes kunskap och personlighet står ofta i fokus. Såväl social kompetens (samarbetsförmåga) och formalistisk kompetens (att kunna uttrycka sig väl i tal och skrift) värderas högt i staten. Vid analysen av svaren bör man ta i beräkningen att det också finns andra, mera grundläggande, krav vid rekrytering av nya medarbetare. Ofta finns till exempel krav på viss formell behörighet, som utbildning, yrkescertifiering och så vidare. Det kan också finnas grundläggande krav på annan dokumenterad kompetens såsom arbetslivserfarenhet, förtrogenhet med viss teknik eller vissa arbetsredskap och så vidare. 26. Kommande rekryteringsbehov i statlig sektor fram till år Ungefär 220 HR-ansvariga/HR-avdelningar svarade på vår enkät 28. STs egna undersökningar 12 FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

13 De personliga egenskaper som frågeställningen ovan utgår från utgör med andra ord inte den enda urvalsgrunden. Snarare blir personliga egenskaper urvalsgrundande först efter att man fastställt att sökanden har tillräckligt kompetensnivå för den aktuella rekryteringen. Det finns vissa skillnader i efterfrågan mellan olika områden inom staten. Inom statliga bolag rankas arbetslivserfarenhet som den näst viktigaste egenskapen. Dessutom anses referenser vara en av de fem viktigaste egenskaperna, medan analytisk förmåga inte anses vara det. Erfarenheter och omdömen från tidigare i karriären värderas således högre inom området. På flera sätt liknar området bolag mer den övriga arbetsmarknaden i dessa avseenden. En del av bakgrunden till dessa skillnader kan bero på att det finns högre krav på nätverk och kontakter inom näringslivet, medan den offentliga förvaltningen ställer högre krav på formalitet, rättssäkerhet och öppenhet. Inom universitets-/högskoleområdet värderas vetenskaplig kompetens och erfarenhet högst, tätt följt av förmåga att uttrycka sig i tal och skrift samt samarbetsförmåga. Därefter följer analytisk förmåga, initiativförmåga och goda kunskaper i engelska. Området är därmed tydligt präglat av det internationella forskarsamhällets krav. Vilka grundläggande krav finns på de sökande? För det mesta finns strikta krav på formell behörighet som till exempel relevant utbildning eller yrkescertifiering. Det kan också finnas grundläggande krav på annan dokumenterad kompetens såsom arbetslivserfarenhet och kunskaper om hur vissa arbetsredskap används. Personliga egenskaper blir urvalsgrundande först efter att det har fastställts att den sökande har tillräcklig kompetens för den aktuella rekryteringen. Enligt våra resultat är arbetslivserfarenhet en av de viktigaste faktorerna vid rekrytering inom statlig sektor. De som rekryteras till många tjänster inom staten har generellt sett erfarenhet av myndighetsutövning, utredningsarbete samt specifik erfarenhet kopplad till den utlysta tjänsten. Finns det några rekryteringshinder för arbetsgivaren? Den statliga arbetsgivaren anser att det är förhållandevis lätt att rekrytera nya medarbetare men även här finns förstås vissa rekryteringshinder: Vanliga hinder är att det finns för få sökande att välja bland, stor konkurrens från andra arbetsgivare och sektorer. Svårt geografiskt läge där storstäder och större orter har problem att bistå med bostäder, glesbygd med bristande kommunikationer eller svårigheter för medföljande att få jobb. (Viss internationell konkurrens). Långa rekryteringsprocesser som drar ut på tiden. Politisk styrning och förändringar i omvärlden som gör det svårt att planera rekryteringsbehov. Intressanta sökande hoppar av rekryteringsprocessen därför att de får ett annat jobb under tiden eller för att de anser att löneläget är för lågt. F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 13

14 Hur marknadsför den statliga arbetsgivaren lediga tjänster? Intressanta arbetsuppgifter (95 procent) Bra personalpolitik (51 procent) Erbjuder personlig utveckling (48 procent) Gott rykte och anseende (43 procent) Erbjuder bra balans mellan arbete och fritid (41 procent) Flexibel arbetstid (28 procent) Våra värderingar stämmer överens med dina (16 procent) Trygghet (16 procent) I botten på listan hamnar bra löneförmåner (4 procent), möjligheter till avancemang (3 procent), finansiell styrka (2 procent). Många rekryteringsansvariga svarar att det skulle underlätta om de kunde erbjuda fler karriärmöjligheter, stärka bilden av staten som en modern arbetsgivare med resurser till kompetensutveckling samt att kunna konkurrera med löneläge och anställningsvillkor. Över hälften (56 procent) anser till exempel att det skulle förbättra möjligheterna till lyckosamma rekryteringar om de kunde erbjuda intressanta karriärmöjligheter. Det är därmed den enskilt viktigaste faktorn för att göra staten mer attraktiv i framtiden, enligt de svarande. Andra önskvärda åtgärder är att förbättra bilden av staten som arbetsgivare (46 procent) samt att tillföra mer pengar/resurser för att förbättra anställningsvillkoren (34 procent). 14 FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

15 STs förslag för framtidsjobb i staten Staten ska gå före ST tycker att det är viktigt att det ställs höga krav på statligt anställda. De har valt att arbeta på demokratins och medborgarnas uppdrag. Nästan alla medborgare kommer i kontakt med statlig service många gånger under sitt liv. Det sker alltid i situationer där det är viktigt att service ges effektivt, korrekt och med insikter i människors individuella behov och situationer. Inte sällan sker det i situationer där människor känner sig utsatta. Statlig service och forskning blir allt viktigare för tillväxt och jobbskapande och för att Sverige ska klara internationell konkurrens. I den internationella värld som vi lever i idag behövs såväl fungerande och effektiv statlig service som forskning i världsklass. Kraven på den nya generationen, som är på väg in i den statliga sektorn är höga, för det handlar om några av de viktigaste befattningarna man kan ha i ett samhälle. De som arbetar inom statlig förvaltning har ett stort ansvar för allas vår rättssäkerhet och välfärd. Antingen direkt genom att ge service till exempel när vi själva eller våra barn blir sjuka, när vi är föräldralediga, deklarerar, studerar eller utsätts för hot och brott. Men också indirekt genom att statligt anställda fattar beslut om riktlinjer, tillsyn eller kvalitetsuppföljning. Staten och de som jobbar i den har också ett ansvar för service som bidrar till att samhällsekonomin fungerar väl och att bland annat näringsidkare och forskare har goda förutsättningar att skapa tillväxt och jobb. Det är viktiga uppgifter för att hela det svenska samhället ska fungera väl. För att klara framtidens kompetensförsörjning i staten måste staten vara ett föredöme som arbetsgivare. Det finns all anledning att se över lönepolitik, karriärvägar, arbetsuppgifternas innehåll och möjligheterna till personlig utveckling och karriär i jobbet. Våra undersökningar visar bland annat att unga har höga krav på att arbetsgivare ska kunna erbjuda intressanta jobb med personlig utveckling, goda karriärmöjligheter och där de kan använda all sin kunskap och nå en god löneutveckling. Vi anser att staten ska vara en attraktiv arbetsplats utifrån god arbetsmiljö, inflytande och jämställdhet 29. Öppna och transparanta karriärvägar: Alla medarbetare ska ha kännedom om när en ny tillsättning är aktuell. Urvalsprocesser som till exempel syftar till att föra fram kandidater till olika poster ska vara öppna och kända, liksom vilka aktörer som är involverade. Det kan handla om styrelser, rekryteringsgrupper eller konsulter. Det är viktigt med fackligt inflytande i rekryteringsprocesser. 29. Se avsnittet Staten som framtidsarbetsplats för unga F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 15

16 Mentorprogram för nya medarbetare: Som ny på en arbetsplats kan det vara skönt att ha en mentor som man rådfråga och få handledning av. Ett mentorskap kan främja personlig som professionell utveckling och vara en metod för att föra över kunskap mellan personer eller grupper. Obligatorisk statstjänstemannautbildning: Statligt anställda har valt att arbeta på demokratins och medborgarnas uppdrag. Det ställer särskilda och höga krav. ST driver på för att alla nya medarbetare och chefer ska genomgå en obligatorisk statstjänstemannautbildning. Redan anställda medarbetare och chefer ska ges vidareutbildning om statstjänstemannarollen. Fasta jobb för permanenta arbetsuppgifter: Knappt var fjärde som arbetar i staten är visstidsanställd30. Det leder till otrygga arbetsplatser och en viss ryckighet i verksamheten. ST anser att fasta anställningar ska vara norm för arbetsuppgifter som är permanenta. Vi tycker även att det är dags att ta bort den särskilda anställningsförordning31 som finns inom staten och som öppnar upp onödigt mycket för statliga arbetsgivare att visstidsanställa. Tydliggör regler för myndighetsutövning: För att garantera likabehandling och rättssäkerhet är det lagstadgat att endast statliga och kommunala myndigheter får utöva myndighetsutövning. ST ser med oro på de senaste årens utveckling som visar att myndigheter allt mer anlitar privata utförare för myndighetsutövning. Konsekvensen blir att vissa delar av myndigheternas kärnuppdrag utförs av privatanställda. Det innebär att insynen och möjligheterna att utkräva ansvar minskar. ST vill att staten upphör att använda bemanningsföretag för kärnuppgifter och att det görs en tydlig definition av vad myndighetsutövning omfattar. Meddelarskydd/meddelarfrihet för alla som jobbar på statligt uppdrag: Alla som arbetar på statens och medborgarnas uppdrag ska kunna larma om brister i verksamheten utan att riskera repressalier eller bestraffningar. ST vill se en utökad lagstiftning så att också medarbetare i statliga bolag omfattas av meddelarskydd, repressalie- och efterforskningsskydd. En sådan rättighet finns redan för dem som jobbar i kommunala bolag. Inför nollvision mot hot och våld: För att komma tillrätta med hot och våld, vilket bland annat kan få konsekvenser för rättssäkerhet och myndighetsutövning, bör regeringen upprätta en nollvision mot hot och våld för all statlig verksamhet. Regleringsbreven bör användas som styrdokument. ST anser att det ska införas krav i regleringsbreven på rutiner för incidentrapportering och förebyggande arbete mot hot och våld. Vi tycker också att det är lämpligt att det är arbetsgivaren som gör polisanmälan när incidenter inträffat på arbetsplatsen, inte att ansvaret ska vila på den medarbetare som utsatts för hot eller våld. Regeringen bör utföra riskbedömningar innan stora och tuffa regeringsbeslut: Vi ser hur vissa regeringsbeslut starkt påverkar arbetsmiljön och arbetsvillkoren för de som jobbar på statligt uppdrag. ST anser att regeringen ska genomföra riskbedömningar innan den tar beslut som kan få stora konsekvenser för anställda på exempelvis en statlig myndighet. 30. Andelen visstidsanställda i staten pendlar mellan procent, beroende bland annat på säsong och mätperiod. 31. Anställningsförordning 1993: FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

17 Resultat från undersökningen med rekryteringsansvariga ST har skickat en enkät till personal- och rekryteringsansvariga vid statliga myndigheter och lärosäten. Omkring 220 arbetsgivare från vitt skilda sektorer svarade på enkäten 32. Målgruppen för enkäten var personal med rekryteringsansvar. De valdes ut med ambitionen att nå personer med strategiskt ansvar över personalförsörjningen på kort och lång sikt. Deltagarna i enkäten valdes ut av organisationerna själva, via e-post till registrator eller motsvarande funktion, innehållande en länk till undersökningen. I e-posten gavs en kort beskrivning av undersökningens syfte och upplägg samt en uppmaning att vidarebefordra enkäten till den medarbetare som har rekryteringsansvar inom organisationen. En klar majoritet av arbetsgivarna anger ett behov av ungefär lika många anställda som idag på fem års sikt. Av arbetsgivarna anger dock 23,7 procent behov av att öka antalet anställda och 9,8 procent anger behov av att minska antalet anställda. Utifrån dessa resultat uppskattas att det totala behovet av anställda inom staten kommer att vara konstant eller öka något fram till och med år Många arbetsgivare anger behov av att förändra den övergripande kompetensprofilen hos medarbetarna. Det handlar främst om att de ställer krav på högskoleutbildning när de anställer nya medarbetare. Det ställs också krav på relevant utbildningsinriktning och erfarenhet från tidigare anställningar med relevans till sökt ny tjänst samt personliga egenskaper. Önskvärda egenskaper och erfarenheter vid rekrytering av nya medarbetare: Samarbetsförmåga, god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, relevant arbetslivserfarenhet, initiativförmåga och analytisk förmåga. Relevant högskoleutbildning och erfarenhet av myndighetsutövning, utredningsarbete, tingsmeritering, projektledning och specifik kompetens som är kopplad till den utlysta tjänsten. Vanliga grundläggande krav på sökande: För det mesta finns strikta krav på formell behörighet, som till exempel utbildning eller yrkescertifiering. Det kan också finnas grundläggande krav på annan dokumenterad kompetens till exempel arbetslivserfarenhet och kunskaper i hur man använder vissa arbetsredskap. Personliga egenskaper blir urvalsgrundande först efter att man fastställt att den sökande har tillräckligt kompetens för den aktuella rekryteringen. Enligt resultaten ovan är arbetslivserfarenhet en av de viktigaste faktorerna vid rekrytering inom statlig sektor. Medarbetare som rekryteras till många tjänster har generellt erfarenhet av myndighetsutövning, utredningsarbete samt specifik erfarenhet kopplad till den utlysta tjänsten webbenkäter totalt F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 17

18 Enkätredovisning Vilket rekryteringsbehov kommer ni att ha under den kommande femårsperioden inom er organisation? Antal Andel Ökat 51 23,7 Oförändrat ,5 Minskat 21 9,8 Respondenter 215 Vilket är det vanligaste skälet till rekryteringsbehov? Förändrade arbetsuppgifter till följd av politiska beslut Generationsväxling med pensionsavgångar Antal Andel 17 7, ,6 Behov av ny kompetens 22 10,1 Normal jobbrotation ,5 Annat 4 1,8 Respondenter 217 Drygt var fjärde säger att de har ett ökat rekryteringsbehov medan majoriteten bedömer att det kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Huvudorsaken till rekryteringsbehov är normal jobbrotation att medarbetare byter arbetsuppgifter, generationsväxling och behov av ny kompetens. Andra orsaker är vikariat vid föräldraledigheter, visstidsanställningar och en viss personalomsättning. Vilken utbildningsnivå efterfrågar din organisation för nya medarbetare som anställs? Antal Andel Personer med högst gymnasieutbildning Personer med högskoleutbildning ,6 Personer med forskarutbildning 20 9,4 Respondenter FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

19 Hur ställer du dig till påståendet Vår organisation tycker att det är lätt att rekrytera nya medarbetare Antal Andel Instämmer helt 39 18,4 Instämmer i huvudsak ,8 Instämmer i huvudsak inte 22 10,4 Instämmer inte alls 3 1,4 Respondenter av 4 efterfrågar nya medarbetare med högskoleutbildning. När befintliga medarbetare slutar ersätts de nästan alltid av nya personer som har högskoleutbildning, i den mån som tjänster återbesätts. En majoritet av de rekryteringsansvariga instämmer i huvudsak i påståendet att det är lätt att anställa nya medarbetare men att det finns hinder på vägen. Av dem som uppger att det finns hinder att rekrytera framförs bland annat: För få sökande att välja bland. För få utexamineras inom verksamhetsområdet. Stor brist på domare och jurister, särskilt med tingsmeritering. Näringslivet driver upp löneläget och det är svårt för den statliga sektorn att konkurrera. Placeringsort och boendeort påverkar möjligheterna att rekrytera. Det kan vara svårt att rekrytera till glesbygd men också till storstäder där bristen på bostäder är stor. Stor konkurrens från andra sektorer och arbetsgivare både nationell och internationell konkurrens. Politisk styrning och förändringar i omvärlden gör det svårt att planera rekryteringsbehov. För många sökande till utlysta tjänster med risk för en utdragen process. Många ansökningar kommer in, vilket gör det svårt att hantera rekryteringsprocessen. Intressanta sökande hoppar av under rekryteringsprocessen till följd av ett för lågt löneläge eller att de får annat jobb under tiden. F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 19

20 Vilka av följande faktorer är viktigast att framhålla när ni rekryterar? Antal Andel Intressanta arbetsuppgifter Bra personalpolitik Gott rykte och anseende 87 42,6 Personlig utveckling 97 47,5 Bra balans mellan arbete och privatliv 84 41,2 Flexibel arbetstid 57 27,9 Utmaningar 76 37,3 Dynamisk organisation 32 15,7 Spännande produkter/tjänster 60 29,4 Mångfald bland de anställda 19 9,3 Våra värderingar stämmer överens med dina 32 15,7 Rekryterar endast de bästa 11 5,4 Bra/förtroende ingivande ledning 21 10,3 Bra löneförmåner/hög lön 8 3,9 Möjlighet till avancemang 6 2,9 Trygghet 32 15,7 Internationella karriärmöjligheter 9 4,4 Finansiell styrka 4 2,0 Respondenter 204 De viktigaste faktorerna att framhålla är i fallande skala: Intressanta arbetsuppgifter, bra personalpolitik, personlig utveckling, gott rykte och anseende samt bra balans mellan arbete och privatliv. Faktorer som bra löneförmåner/hög lön, möjligheter till avancemang och trygghet kommer långt ner på listan. Många rekryteringsansvariga uppger att det skulle förbättra möjligheterna om man kunde erbjuda fler karriärvägar, stärka bilden av staten som en modern arbetsgivare med resurser till kompetensutveckling samt att kunna erbjuda och konkurrera med högre löner och anställningsvillkor. Flera rekryteringsansvariga säger att de gärna vill framhålla samhällsnyttan när de letar efter nya medarbetare. 20 FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

21 Vilken prioritet upplever du att arbete med strategisk kompetensförsörjning har inom din organisation? Antal Andel Mycket högt prioriterat 30 14,6 Högt prioriterat 98 47,8 Varken högt eller lågt prioriterat 63 30,7 Lågt prioriterat 5 2,4 Mycket lågt prioriterat 5 2,4 Vet ej/känner inte till 4 2,0 Respondenter 205 Anser du att det senaste årets rekryteringsarbete inom din organisation lyckats leva upp till uppställda mål? Antal Andel Ja, i alla delar 32 16,1 Ja, i de flesta delar ,4 I lika stor utsträckning lyckats/misslyckats 17 8,5 Nej, inte i de flesta delar 0 0 Nej, inte i någon del 0 0 Respondenter 199 Vad anser du är det viktigaste resultatet av det senaste årets rekryteringsarbete inom din organisation? Bättre försörjning av kärn-och stödkompetens Antal Andel ,7 Bättre åldersbalans 51 26,2 Bättre kunskapshantering 47 24,1 Bättre chefsförsörjning 37 19,0 Mer av jämställdhet 22 11,3 Större etnisk mångfald 15 7,7 Annat 14 7,2 Av de fria svaren kan vi utläsa att rekryteringsansvariga varit nöjda med att organisationen har förstärkt kärnkompetensen samtidigt som man höjt kompetensnivån generellt. Rekryteringen har haft större fokus på att finna rätt kompetens utifrån fastställda kriterier. Myndigheter har till exempel lyckats öka andelen kvinnliga medarbetare i en tidigare starkt mansdominerad organisation. F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 21

22 Resultat från undersökningen med unga Är staten en drömarbetsplats för unga? ST har tidigare gett Novus opinion i uppdrag att göra en undersökning bland unga vuxna om förväntningar på arbetslivet och om hur deras drömarbetsplats ser ut 33. Undersökningen visa att unga vuxna 34 har en ganska låg kännedom om staten. En tredjedel säger att de är intresserade av att jobba inom staten. De statliga arbetsplatser som är mest attraktiva när unga vuxna själva får välja är universitet och högskolor samt polismyndigheten. Intressanta arbetsuppgifter, bra lön, möjlighet till personlig utveckling, bra balans mellan arbete och fritid samt trygghet i arbetet, oftast tillsvidareanställning och god arbetsmiljö är faktorer som unga vuxna tycker är viktigast när de söker arbete. Vilka är då de främsta anledningarna till att man kan tänka sig (eller inte kan tänka sig) att arbeta inom staten? De unga vuxna som kunde respektive inte kunde tänka sig att arbeta inom staten fick bland annat svara på frågan för att motivera sitt val. De som var intresserade av att arbeta inom staten motiverade sitt val med att de kan göra nytta, här finns trygghet i anställningen och att det finns många olika slags jobb att välja bland. De främsta anledningarna till att de inte är intresserad av att arbeta inom staten är uppfattningar om dålig löneutveckling, få karriärmöjligheter, en stelbent organisation, byråkratiska och tråkiga arbetsuppgifter samt liten möjlighet att själv kunna påverka jobbet i önskvärd utsträckning. Lön är en central fråga i arbetslivet. Vi har sett att lön genomgående hör till de faktorer som rankas högt när unga väljer arbetsgivare. Vi har också sett att löneläget i staten av många uppfattas som lågt. Lönen är därför ett av statens viktigaste förbättringsområden som arbetsgivare. Enligt de unga vuxna är följande fem faktorer viktigast när de ska välja arbetsgivare: Intressanta arbetsuppgifter Bra löneförmåner/hög lön Personlig utveckling Bra balans mellan arbete och privatliv Trygghet 33. År 2015 genomfördes 504 intervjuer med personer i åldrarna år som finns i Novus Sverigepanel. Undersökningsresultatet har viktats för att kompensera skillnader i svarsfrekvens vad gäller kön och ålder. 34. I åldrarna år 22 FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

23 Att arbetsgivaren har ett känt varumärke, endast rekryterar de bästa eller har en finansiell styrka är inte lika viktigt. Ett sätt att se på arbetslivet är att beskriva det i tre dimensioner. Den första är ekonomisk och handlar om sådant som lön och andra villkor. Den andra är social och berör samvaro och samhörighet med andra i arbetet, på arbetsplatsen, i yrkesrollen etcetera. Den tredje dimensionen handlar om personlig utveckling, det vill säga, sådant som möjligheten att känna en personlig tillfredsställelse med jobbet, att få jobba med det man är intresserad av och bli bättre på de man vill utveckla (till exempel att göra karriär, kanske avancera till högre positioner, eller uppnå expertkunskaper inom ett område). Vår studie visar att den sociala dimensionen och utvecklingsdimensionen är lika viktig för de unga som den ekonomiska, kanske ännu viktigare. Det är intressant att konstatera att lönen faktiskt inte alltid är den allra viktigaste faktorn, även om den kommer högt upp. Istället kommer faktorer som har att göra med arbetets innehåll, sociala dimensioner av arbetslivet, möjligheten till personlig utveckling och balansen mellan arbete och annat i livet, högt rankingen. Ett bra arbetsliv för de unga idag innebär mer än en bra lön. Det handlar om både bra lön och sociala kontakter och personlig utveckling. Kraven på arbetslivet är breda och kräver tillfredsställelse inom flera olika områden för att motsvara förväntningar från unga vuxna. Egen utveckling är viktigare än arbetsgivarens varumärke. I vår undersökning märks en skillnad mellan å ena sidan faktorer som är knutna till den egna anställningen, och å andra sidan faktorer knutna till arbetsgivaren/verksamheten som sådan. Vi kan kalla dem anställningsnära respektive verksamhetsnära faktorer. Med anställningsnära faktorer menar vi: Intressanta arbetsuppgifter Bra arbetskamrater Personlig utveckling Bra balans mellan arbete och privatliv Flexibel arbetstid Hög lön/bra löneförmåner Varierande arbetsuppgifter Möjlighet till avancemang Möjlighet till vidareutbildning Dessa faktorer har alla nära koppling till villkoren för den egna anställningen. De besvarar frågor av typen vad kan jag få ut av just det här jobbet?, antingen det gäller lön, villkor, utvecklingsmöjligheter, att trivas på jobbet, eller liknande. Dessa faktorer kan också variera i hög grad mellan olika personer. F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 23

24 Med verksamhetsnära faktorer menar vi: Bra personalpolitik Deras värderingar stämmer överens med mina God etik och hög moral Karriärmöjligheter Gott rykte och anseende Dynamisk organisation Mångfald bland de anställda Spännande produkter/tjänster Framgångsrik organisation Finansiell styrka Är ett känt varumärke Dessa faktorer har alla nära koppling till arbetsgivarens övergripande verksam-het och den organisation, kultur, verksamhetsidé, etcetera som anställningen så att säga är inbäddad i. Dessa faktorer varierar i mindre utsträckning mellan olika personer, de är snarare knutna till verksamheten/arbetsgivaren oavsett individuella uppgifter, positioner och villkor. Undersökningen visar alltså att staten för de unga vuxna framför allt representerar trygghet och uppfattningar om att kunna ge goda möjligheter att kombinera arbete och privatliv. Sedan är det en annan sak om statliga arbetsgivare kan matcha de ungas förväntningar på ett kommande arbetsliv. 24 FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN

25 Undersökningens frågor och svar I vilken utsträckning känner du till vad statlig sektor är? Känner inte alls till Känner till något Känner till ganska bra Känner till mycket bra Universitet Gymnasium Grundskola Kvinna Man Vet ej Hur intresserad är du av att arbeta i statlig sektor? Inte alls intresserad Inte särskilt intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad Universitet Gymnasium Grundskola Kvinna Man Totalt De unga vuxna har en relativt låg kännedom om statlig sektor. Till exempel saknar 6 av 10 kännedom om statlig sektor. Även bland dem som studerar på högskolor och universitet och som står nära i tid att påbörja sitt yrkesliv är kännedomen om statlig sektor relativt liten. 4 av 10 känner inte alls till eller känner endast till något om statlig sektor. 1 av 3 säger att de är direkt intresserade av att arbeta inom staten. Knappt hälften av dem som svarat och som studerar på universitet eller högskola, säger att de är ganska eller mycket intresserade av att börja arbeta i statlig sektor. Fördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämt. En lika stor andel säger att de inte alls är intresserade eller inte särskilt intresserade av att arbeta i statlig sektor. Vi ser att det finns ett kraftfullt samband mellan kännedom och intresse. De med hög kännedom är mycket mer intresserade av att arbeta i statlig sektor. En utmaning för statlig sektor blir alltså att öka kännedomen om vad dessa arbetsplatser har att erbjuda. Vet ej F FACKFÖRBUNDET ST RAPPORT FRAMTIDSJOBB I STATEN 25