Boolesk algebra. En abstype för booleska uttryck
|
|
- Ola Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Boolesk algebra Boolesk algebra är en algebra där man räknar med sanningsvärden istället för tal, dvs värdena sant (T) och falskt (F). Räknesätten kallas för konnektiv. De konnektiv vi tittar på här är: A, icke-a, är sant om A är falskt och vice versa. Kallas även negation. A B, A och B, är sant om både A och B är sanna, men falskt annars. Kallas även konjunktion. A B, A eller B, är sant om minst en av A och B är sanna, och falsk annars. Kallas även disjunktion. A B, A implicerar B. Sant om antingen: A är falsk A är sann, och B är sann Falsk annars. Kallas även implikation. A B, A är ekvivalent med B. Är sant om både A och B har samma sanningsvärde. Några exempel: T F =T T F = F =T A A =T, där A betecknar ett godtyckligt uttryck. Varför är det alltid sant oavsett A? En abstype för booleska uttryck En abstrakt datatyp boolexp för att representera booleska uttryck enligt ovan i SML följer här nedan. Uppgiften består i att, givet den abstrakta datatypen, skriva en funktion som har följande specifikation: (* truthvalue(e,f) TYPE: boolexp * (string -> bool) -> bool PRE: f är väldefinierad för alla variabelnamn i e POST: Sanningsvärdet av uttrycket e, där f definierar sanningsvärdet av alla variabler i e, så att variabeln v har sanningsvärde f(v). *) Funktionen truthvalue ska ligga utanför den abstrakta datatypen, dvs den har inte direkt tillgång till datarepresentationen utan måste använda sig av gränssnittsfunktionerna. av Johannes Åman Pohjola 1/5 ingen copyright inga licenser allt tillhör alla
2 (* REPRESENTATION CONVENTION: Representerar olika sorters booleska uttryck. TExp representerar uttrycket "sant" FExp representerar uttrycket "falskt" VARExp representerar variabeluttryck NOTExp representerar negationsuttryck ORExp representerar ett disjunktionsuttryck ANDExp representerar ett konjunktionsuttryck IMPExp representerar ett implikationsuttryck IFFExp representerar ett ekvivalensuttryck REPRESENTATION INVARIANT: - *) datatype exptype = TExp FExp VARExp NOTExp ORExp ANDExp IMPExp IFFExp (* REPRESENTATION CONVENTION: Representerar ett booleskt uttryckt. T representerar sant F representerar falskt VAR(s) representerar sanningsvärdet av variabeln s NOT(e) representerar "icke-e" OR(e1,e2) representerar uttrycket "e1 eller e2" AND(e1,e2) representerar uttrycket "e1 och e2" IMP(e1,e2) representerar uttrycket "e1 implicerar e2" IFF(e1,e2) representerar uttrycket "e1 om och endast om e2" REPRESENTATION INVARIANT: - *) abstype boolexp = T F VAR of string NOT of boolexp OR of boolexp*boolexp AND of boolexp*boolexp IMP of boolexp*boolexp IFF of boolexp*boolexp with (* maketrue() TYPE: unit -> boolexp POST: Ett uttryck som alltid är sant *) fun maketrue() = T av Johannes Åman Pohjola 2/5 ingen copyright inga licenser allt tillhör alla
3 (* maketrue() TYPE: unit -> boolexp POST: Ett uttryck som alltid är sant *) fun makefalse() = F (* makevar(s) TYPE: string -> boolexp POST: Ett uttryck för sanningsvärdet av variablen s *) fun makevar(s) = VAR(s) (* makenot(e) Exp POST: icke-e *) fun makenot(e) = NOT(e) (* makeor(e1,e2) POST: Uttrycket "e1 eller e2" *) fun makeor(e1,e2) = OR(e1,e2) (* makeand(e1,e2) POST: Uttrycket "e1 och e2" *) fun makeand(e1,e2) = AND(e1,e2) (* makeimp(e1,e2) POST: Uttrycket "e1 implicerar e2" *) fun makeimp(e1,e2) = IMP(e1,e2) (* makeiff(e1,e2) POST: Uttrycket "e1 om och endast om e2" *) fun makeiff(e1,e2) = IFF(e1,e2) (* makeiff(e1,e2) POST: Uttrycket "e1 om och endast om e2" *) fun makeiff(e1,e2) = IFF(e1,e2) (* istrue(e) POST: true omm e är uttrycket "sant" *) fun istrue(e) = e = T (* isfalse(e) POST: true omm e är uttrycket "falskt" *) fun isfalse(e) = e = F av Johannes Åman Pohjola 3/5 ingen copyright inga licenser allt tillhör alla
4 (* isvar(e) POST: true omm e är ett variabeluttryck *) fun isvar(var _) = true isvar _ = false (* isor(e) POST: true omm e är en disjunktion *) fun isor(or _) = true isor _ = false (* isand(e) POST: true omm e är en konjunktion *) fun isand(and _) = true isand _ = false (* isnot(e) POST: true omm e är en negation *) fun isnot(not _) = true isnot _ = false (* isimp(e) POST: true omm e är ett implikationsuttryck *) fun isimp(imp _) = true isimp _ = false (* isiff(e) POST: true omm e är ett ekvivalensuttryck *) fun isiff(iff _) = true isiff _ = false (* gettype(e) TYPE: boolexp -> exptype POST: Den sorts uttryck som e är *) fun gettype T = TExp gettype F = FExp gettype(var _) = VARExp gettype(or _) = ORExp gettype(and _) = ANDExp gettype(imp _) = IMPExp gettype(iff _) = IFFExp gettype(not _) = NOTExp (* getvar(e) TYPE: boolexp -> string option POST: Variabelns namn, om e är ett variabeluttryck. av Johannes Åman Pohjola 4/5 ingen copyright inga licenser allt tillhör alla
5 end NONE annars. *) fun getvar(var s) = SOME s getvar _ = NONE (* getnot(e) Exp option POST: Negationen av e, om e är ett negationsuttryck. NONE annars. *) fun getnot(not e) = SOME e getnot _ = NONE (* getleft(e) Exp option POST: e:s vänsterled om e är ett konnektiv, NONE annars. *) fun getleft(or(l,_)) = SOME l getleft(and(l,_)) = SOME l getleft(imp(l,_)) = SOME l getleft(iff(l,_)) = SOME l getleft _ = NONE (* getright(e) Exp option POST: e:s högerled om e är ett konnektiv, NONE annars. *) fun getright(or(_,r)) = SOME r getright(and(_,r)) = SOME r getright(imp(_,r)) = SOME r getright(iff(_,r)) = SOME r getright _ = NONE (* compare(e1,e2) TYPE: boolexp * boolexp -> bool POST: true omm e1 och e2 är exakt samma uttryck *) fun compare(e1:boolexp,e2) = e1 = e2 av Johannes Åman Pohjola 5/5 ingen copyright inga licenser allt tillhör alla
Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section
Föreläsning 1 Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section 1.1-1.3 i kursboken Definition En utsaga (proposition) är ett
Läs merMA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om logik och mängdlära Mikael Hindgren 5 september 2018 Utsagor Utsaga = Påstående som har sanningsvärde Utsagan kan vara sann (S) eller falsk (F) öppen eller
Läs merSanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.
MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen
Läs merKap. 7 Logik och boolesk algebra
Ka. 7 Logik och boolesk algebra Satslogik Fem logiska konnektiv: ej, och, eller, om-så, omm Begre: sats, sanningsvärde, sanningsvärdestabell tautologi, kontradiktion Egenskaer: Räkneregler för satslogik
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,
Explorativ övning 1 MATEMATIKENS SPRÅK Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss förstå språket. Vi skall försöka utveckla vårt matematiska språk,
Läs merLogik och kontrollstrukturer
Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch
Läs merp /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik
DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig
Läs merD. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.
Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss
Explorativ övning 1 LMA100 vt 2003 MATEMATIKENS SPRÅK Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss förstå språket. Vi skall försöka utveckla vårt
Läs mer7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet
Läs merVad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system
Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets
Läs merLogisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser
Läs merProgramkonstruktion. Tentamen,
Programkonstruktion (Programmeringsmetodik DV1) Tentamen, 2008-03-10 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 0900-14:00. Börja med att läsa igenom alla frågorna
Läs merProgramkonstruktion. Tentamen,
Programkonstruktion (Programmeringsmetodik DV1) Tentamen, 2009-08-24 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 14:00-19:00. Börja med att läsa igenom alla frågorna
Läs merDD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion
DD1350 Logik för dataloger Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion 1 Satslogik En sats(eller utsaga)är ett påstående som kan vara sant eller falskt. I satslogik(eng. propositionallogic) representeras sådana
Läs merFormell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 3 och 4 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 3: De Booleska konnektiven Vi sade att predikaten och namnen kan variera mellan olika FOL Vi ska nu titta på några språkliga element
Läs merHur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar
Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation 1000001
Läs merVarför är logik viktig för datavetare?
Varför är logik viktig för datavetare? 1. Datavetenskap handlar ofta om att automatisera processer som tidigare styrts av människor. Intuition, intelligens och mänskliga resonemang ersätts av beräkningar.
Läs merProgramkonstruktion. Tentamen,
Programkonstruktion (Programmeringsmetodik DV1) Tentamen, 2008-06-12 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 0900-14:00. Börja med att läsa igenom alla frågorna
Läs merProgrammeringsmetodik DV1, Programkonstruktion del 1 Tentamen,
Programmeringsmetodik DV1, Programkonstruktion del 1 Tentamen, 2007-08-21 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 0900-14:00. Börja med att läsa igenom alla
Läs merFöreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad
1 Datatyper Tobias Wrigstad Det finns flera olika typer av (slags) data Olika datatyper har olika egenskaper. T.ex. är ett personnummer inte ett tal. (Den sista siffran skall stämma enligt den s.k. Luhnalgoritmen
Läs merANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk
ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-02-14 Matematik http://www.rejbrand.se Matematiskt språk Innehållsförteckning MATEMATISKT SPRÅK... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 MÄNGDER... 4 Att uttrycka en mängd...
Läs merLogik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra
Logik F4 Logik Boolesk algebra EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Konsten att, och vetenskapen om, att resonera och dra slutsatser. Vad behövs för att man ska kunna dra en slutsats? Hur kan man dra
Läs merTentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp
1 Linköpings tekniska högskola Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson Tentamen i TDDC67 Funktionell programmering och Lisp och äldre kurser TDDC57 Programmering, Lisp och funktionell programmering
Läs merTommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2
Föreläsning 1 Syntax 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 21 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 1.1 Innehåll Innehåll 1 Kursadministration 1 2 Introduktion
Läs merFöreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära
Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Logikgrindar Från data till digitala byggblock: Kursens
Läs mer7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar
Läs merOmtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201)
Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Lars-Henrik Eriksson Fredag 5 april 2013, kl 14:00 17:00, i Polacksbackens skrivsal Hjälpmedel: Inga. Inte heller elektronisk
Läs mer729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS
729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160127 Vad är logik? Som ämne, område... 2 Läran om korrekta resonemang Följer slutsatserna av ens antaganden? 3 Alla hundar är djur. Alla enhörningar
Läs merProgrammeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd
Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1 Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd PK1&PM1 HT-06 moment 8 Sida 1 Uppdaterad 2005-09-22 Tabeller En viktig tillämpning är tabellen att ifrån
Läs mer729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer
729G04 Programmering och diskret matematik Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer Föreläsningsöversikt Vad händer när vi kör vår pythonkod? Programmerare Villkorssatser Jämförelser
Läs merDatatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek
De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000
Läs merTabeller. Programkonstruktion. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd. Specifikationer för tabellfunktionerna. Operationer på tabellen
Programkonstruktion Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd Tabeller En viktig tillämpning är tabeller att ifrån en nyckel kunna ta fram ett tabellvärde. Ett typiskt exempel är en telefonkatalog:
Läs merEn introduktion till logik
rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument
Läs merDatorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella
Läs merObjektorienterad programmering Föreläsning 4
Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion
Läs merTabeller. Programkonstruktion. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd. Implementering av tabellen. Operationer på tabellen
Programkonstruktion Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd Tabeller En viktig tillämpning är tabellen att ifrån en nyckel kunna ta fram ett tabellvärde. Ett typiskt exempel är en telefonkatalog:
Läs merLogik. Dr. Johan Hagelbäck.
Logik Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Vad är logik? Logik handlar om korrekta och inkorrekta sätt att resonera Logik är ett sätt att skilja mellan korrekt och inkorrekt tankesätt
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 4)
Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 4: Konjunktiv och disjunktiv normalform Henrik Björklund Umeå universitet 15. september, 2014 CNF och DNF Konjunktiv normalform (CNF) Omskrivning av en formel
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 3)
Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom
Läs merJavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm
JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm Under förra uppgiften så kollade vi på hur användaren kan ge oss information via promt(), vi använde den informationen både för att skriva ut den och för att
Läs merFormell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 5 och 6 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 5 Bevismetoder för boolesk logik Visa att en sats är en tautologisk konsekvens av en mängd premisser! Lösning: sanningstabellmetoden
Läs merVisual Basic, en snabbgenomgång
Visual Basic, en snabbgenomgång Variabler och Datatyper En variabel är som en behållare. Olika behållare passar bra till olika saker. I Visual Basic(härefter VB) finns olika typer av behållare för olika
Läs merFöreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk
Föreläsning 2 steknik DD1310 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer funktioner betyder att instruera en dator Ett program
Läs merMA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi
MA 11 Talteori och logik 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi propositionssymboler: bokstäver konnektiv Paranteser konnektiv
Läs merSystem.out.println("Jaså du har "+ antalhusdjur+ " husdjur"); if ( antalhusdjur > 5 ) System.out.println("Oj det var många);
1 Villkor och styrsatser I de program vi sett tidigare har programkörning inneburit att sats efter sats utförts i den ordning de skrivits i källkoden. Vi har inte kunna ändra programmets uppförande beroende
Läs merIntroduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning
Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning Fokus på imperativa program (ex. C, Java) program betyder härefter ett imperativt program Program bestäms i en abstrakt mening av hur
Läs merInduktion och rekursion
Matematik, KTH Bengt Ek november 2016 Material till kursen SF1679, Diskret matematik för F: Induktion och rekursion 1. Om välgrundade binära relationer Låt R vara en binär relation på en mängd D. Vi skriver
Läs merFöreläsning 10 Datalogi 1 DA2001. Utskrift på skärmen. Syntax. print( Hej ) Hur är det? Hej. print( Hej,end= ) print( Hur är det? ) HejHur är det?
Föreläsning 10 Datalogi 1 DA2001 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer på skärmen print( Hej ) print( Hur är det?
Läs merFUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087
FUZZY LOGIC 900223-1554 Innehållsförteckning INLEDNING...2 HUR DET FUNGERAR...3 Crisp Sets och Fuzzy Sets...3 Operatorer...5 IF THEN regler...7 FUZZY INFERENCE...7 Fuzzification...8 Regelsättning...8
Läs merLite om bevis i matematiken
Matematik, KTH Bengt Ek februari 2013 Material till kursen SF1662, Diskret matematik för CL1: Lite om bevis i matematiken Inledning Bevis är centrala i all matematik Utan (exakta definitioner och) bevis
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)
Läs merBooleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler
Vad är Boolesk algebra Lite förenklat kan man säga att Boolesk algebra är räkneregler konstruerade av den engelske matematikern Gerge Boole för att kunna räkna med logiska uttryck. I den booleska algebran
Läs merSI-möte #10, Programkonstruktion och Datastrukturer
SI-möte #10, Programkonstruktion och Datastrukturer Lösngsförslag Elias Castegren & Kristia Ausmees elca7381@student.uu.se krau6498@student.uu.se 1. (* prtlist(l) TYPE: strg list -> unit PRE: () POST:
Läs mer729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 2, Föreläsning 2 Jody Foo,
729G74 IT och programmering, grundkurs Tema 2, Föreläsning 2 Jody Foo, jody.foo@liu.se Föreläsningsöversikt Kursinfo: återkoppling Muddy Cards och kompletteringar Diskret matematik Python: Programmering
Läs merA B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F
Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 17. Logik När man utför matematiska resonemang så har man alltid vissa logiska spelregler att förhålla
Läs merLogik: sanning, konsekvens, bevis
Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet
Läs mer732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner
732G11 Linköpings universitet 2011-01-21 1 2 3 4 5 6 Skapa program Kompilera: Källkod Kompilator bytekod Köra: Bytekod Virtuell maskin Ett riktigt program Hej.java class Hej { public static void main (
Läs mer729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581
Fuzzy logic 880328-2535 Innehåll Fuzzy logic... 1 1. Inledning... 4 2. Jämförelse mellan fuzzy logic och tvåvärdeslogik.... 4 3. Fuzzy sets.... 4 4. Linvistiska variabler... 5 5. Operatorer... 5 6. If-
Läs merInledande programmering med C# (1DV402) Summera med while"-satsen
Summera med while"-satsen Upphovsrätt för detta verk Inledande programmering med C# (1DV402) Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får
Läs merTENTAMEN: Algoritmer och datastrukturer. Läs detta!
1 (6) TENTAMEN: Algoritmer och datastrukturer Läs detta! Uppgifterna är inte avsiktligt ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje uppgift på ett nytt blad. Skriv ditt idnummer på varje blad (så att vi
Läs merAnteckningar i. Inledande Matematik
Anteckningar i Inledande Matematik Anders Logg Chalmers tekniska högskola (Utkast, version 3 oktober 2016) Copyright 2016 Anders Logg Förord och läsanvisningar Dessa anteckningar är avsedda att användas
Läs merJohn Perrys invändning mot konsekvensargumentet
Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen
Läs merJesper Carlström 2008 (reviderad 2009)
Jesper Carlström 2008 (reviderad 2009) Jesper Carlström Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm http://www.math.su.se/ jesper/logikbok/ c 2009 Jesper Carlström Typsatt av L A
Läs merInduktion och rekursion
Matematik, KTH Bengt Ek november 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik för F: Induktion och rekursion 1. Om välgrundade binära relationer Låt R vara en binär relation på en mängd D. Vi skriver
Läs merTDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs
. TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs Program, datatyper och IO Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 7 oktober 2015 Översikt 2/14 Struktur på ett C++-program Köra ett program Variabler
Läs merFöreläsning Datastrukturer (DAT037)
Föreläsning Datastrukturer (DAT037) Nils Anders Danielsson 2015-11-23 Idag Mer om grafer: Minsta uppspännande träd (för oriktade grafer). Djupet först-sökning. Minsta uppspännande träd Träd (utan rot)
Läs merFilosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori
Läs merT1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN PROGRAMMERING I ETT FUNKTIONELLT SPRÅK ML, 5P
UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 020321 Betygsgränser 0 19,5 U 20 25,5 3 26 31,5 4 32-40 5 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN 020321 PROGRAMMERING I ETT FUNKTIONELLT SPRÅK ML, 5P Uppgift 1(3+2=5 poäng) I denna uppgift
Läs merSats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.
Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart Andersson Föreläsningsanteckningar EDAF10 3 Predikatlogik 3.1 Motivering I satslogiken är de minsta beståndsdelarna satslogiska variabler som kan anta värdena
Läs mer1 Suddig logik och gitter
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Palmgren Kompletterande material Algebra DV2 ht-2000 1 Suddig logik och gitter Suddig logik (engelska: fuzzy logic) är en utvidgning av vanlig boolesk
Läs mer(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.
Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden
Läs merFöreläsning 3: Booleans, if, switch
TDA 545: Objektorienterad programmering Föreläsning 3: Booleans, if, switch Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2015-2016 Påminnelse om klasser och objekt Boll boll1 = new Boll(5,12); skapar ett nytt
Läs merNågot om logik och logisk semantik
UPPSALA UNIVERSITET Semantik och pragmatik (HT 08) Institutionen för lingvistik och filologi Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv08/sempht/ Något om logik och logisk semantik 1 Språk och sanning
Läs merInledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22)
27+15=42 1 (22) Variabler Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll
Läs merFöreläsning Datastrukturer (DAT036)
Föreläsning Datastrukturer (DAT036) Nils Anders Danielsson 2013-11-18 Idag Mer om grafer: Minsta uppspännande träd (för oriktade grafer). Prims algoritm. Kruskals algoritm. Djupet först-sökning. Cykel
Läs merFinns det tillräckligt med information för att bestämma hur många av eleverna som fick 1 poäng? Vad tycker du?
Logik och bevis I 1. Introduktion till logik Varför skulle vi vilja studera logik? Det kan vara för att det hjälper oss att förstå ett problem och dra slutsatser. Det hjälper oss att skriva klartext så
Läs merTDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner
Läs merIntroduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 3 29 sept 2014
Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 3 29 sept 2014 Ett lite intelligentare program? Klassen Rectangle Rectangle height width color setheight setwidth getcolor getarea Rectangle public class Rectangle{
Läs merGrundläggande logik och modellteori (5DV102)
Tentamen 2013-10-31 Grundläggande logik och modellteori (5DV102) M. Berglund och K. Markström Totalt antal uppgifter 11 Maximalt antal poäng 30 Krav för 3 i betyg 14 poäng Krav för 4 i betyg 19 poäng,
Läs merViktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:
FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments
Läs merProgramkonstruktion och datastrukturer. Formell verifiering eller hur man bevisar att program gör rätt utan att testa dem
Programkonstruktion och datastrukturer Formell verifiering eller hur man bevisar att program gör rätt utan att testa dem PKD 2012/13 Formell verifiering Sida 1 Uppdaterad 2008-11-28 Formell verifiering:
Läs merDigitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.
Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra
Läs merÖverlagring, static, testning, formella metoder och undantag! Förelasning 13!! TDA540 Objektorienterad Programmering!
Överlagring, static, testning, formella metoder och undantag! Förelasning 13!! TDA540 Objektorienterad Programmering! Gränssnitt igen För att kunna ändra på olika delar av programmet utan att andra delar
Läs merFilosofisk logik Kapitel 18. Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 18 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Modeller för FOL Sanning i FOL Tarskis idé Satisfiering Definitionen på sanning i en modell Definitionen på FO-konsekvens Definitionen
Läs merTommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3
Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer
Läs merProgrammering I Tobias Wrigstad fredag, 2009 augusti 28
Programmering I Tobias Wrigstad tobias@dsv.su.se Vad är programmering? Lågnivåspråk och högnivåspråk Kompilering och interpretering Variabler Notation för flödesschema (flow chart) Kontrollstrukturer (conditionals,
Läs merÖversikt över Visual Basic
Översikt över Visual Basic Om denna översikt Denna översikt ger en kort introduktion till de viktigaste delarna i programspråket Visual Basic 6.0. På alla ställen där det beskrivs hur man skriver kod gäller
Läs merÖvningshäfte 1: Logik och matematikens språk
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter
Läs merTDDC74 Programmering, abstraktion och modellering DUGGA 2
AID-nummer: Datum: 2011-02-18 1 Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering DUGGA 2 Fredag 18 feb 2011
Läs merDatastrukturer. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada
Datastrukturer Vad är en datastruktur? Vad är en datatyp? Primitiva datatyper i Java Icke-primitiva datatyper i Java Minnesexempel med datastrukturer Vektorer i Java Erik Forslin efo@nada.kth.se Rum 1445,
Läs merGeneriska konstruktioner. Kursbokens kapitel 13
Generiska konstruktioner Kursbokens kapitel 13 1 Vad är en generisk konstruktion? Generisk står för; allmän eller generell En generisk konstruktion kan användas för olika typer av data Med hjälp av templates
Läs merDatatyp - mera. Begreppet värde, igen. Ett slags mått på en egenskap, eller något fenomen. Ska ges en bred tolkning!
Begreppet värde, igen Ett slags mått på en egenskap, eller något fenomen. Ska ges en bred tolkning! Kan vara mycket enkla: födår, ögonfärg, styckepris,.. eller lite sammansatta: en vektor, ett personnamn,
Läs merKRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition
KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte
Läs mer