Boolesk algebra. En abstype för booleska uttryck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boolesk algebra. En abstype för booleska uttryck"

Transkript

1 Boolesk algebra Boolesk algebra är en algebra där man räknar med sanningsvärden istället för tal, dvs värdena sant (T) och falskt (F). Räknesätten kallas för konnektiv. De konnektiv vi tittar på här är: A, icke-a, är sant om A är falskt och vice versa. Kallas även negation. A B, A och B, är sant om både A och B är sanna, men falskt annars. Kallas även konjunktion. A B, A eller B, är sant om minst en av A och B är sanna, och falsk annars. Kallas även disjunktion. A B, A implicerar B. Sant om antingen: A är falsk A är sann, och B är sann Falsk annars. Kallas även implikation. A B, A är ekvivalent med B. Är sant om både A och B har samma sanningsvärde. Några exempel: T F =T T F = F =T A A =T, där A betecknar ett godtyckligt uttryck. Varför är det alltid sant oavsett A? En abstype för booleska uttryck En abstrakt datatyp boolexp för att representera booleska uttryck enligt ovan i SML följer här nedan. Uppgiften består i att, givet den abstrakta datatypen, skriva en funktion som har följande specifikation: (* truthvalue(e,f) TYPE: boolexp * (string -> bool) -> bool PRE: f är väldefinierad för alla variabelnamn i e POST: Sanningsvärdet av uttrycket e, där f definierar sanningsvärdet av alla variabler i e, så att variabeln v har sanningsvärde f(v). *) Funktionen truthvalue ska ligga utanför den abstrakta datatypen, dvs den har inte direkt tillgång till datarepresentationen utan måste använda sig av gränssnittsfunktionerna. av Johannes Åman Pohjola 1/5 ingen copyright inga licenser allt tillhör alla

2 (* REPRESENTATION CONVENTION: Representerar olika sorters booleska uttryck. TExp representerar uttrycket "sant" FExp representerar uttrycket "falskt" VARExp representerar variabeluttryck NOTExp representerar negationsuttryck ORExp representerar ett disjunktionsuttryck ANDExp representerar ett konjunktionsuttryck IMPExp representerar ett implikationsuttryck IFFExp representerar ett ekvivalensuttryck REPRESENTATION INVARIANT: - *) datatype exptype = TExp FExp VARExp NOTExp ORExp ANDExp IMPExp IFFExp (* REPRESENTATION CONVENTION: Representerar ett booleskt uttryckt. T representerar sant F representerar falskt VAR(s) representerar sanningsvärdet av variabeln s NOT(e) representerar "icke-e" OR(e1,e2) representerar uttrycket "e1 eller e2" AND(e1,e2) representerar uttrycket "e1 och e2" IMP(e1,e2) representerar uttrycket "e1 implicerar e2" IFF(e1,e2) representerar uttrycket "e1 om och endast om e2" REPRESENTATION INVARIANT: - *) abstype boolexp = T F VAR of string NOT of boolexp OR of boolexp*boolexp AND of boolexp*boolexp IMP of boolexp*boolexp IFF of boolexp*boolexp with (* maketrue() TYPE: unit -> boolexp POST: Ett uttryck som alltid är sant *) fun maketrue() = T av Johannes Åman Pohjola 2/5 ingen copyright inga licenser allt tillhör alla

3 (* maketrue() TYPE: unit -> boolexp POST: Ett uttryck som alltid är sant *) fun makefalse() = F (* makevar(s) TYPE: string -> boolexp POST: Ett uttryck för sanningsvärdet av variablen s *) fun makevar(s) = VAR(s) (* makenot(e) Exp POST: icke-e *) fun makenot(e) = NOT(e) (* makeor(e1,e2) POST: Uttrycket "e1 eller e2" *) fun makeor(e1,e2) = OR(e1,e2) (* makeand(e1,e2) POST: Uttrycket "e1 och e2" *) fun makeand(e1,e2) = AND(e1,e2) (* makeimp(e1,e2) POST: Uttrycket "e1 implicerar e2" *) fun makeimp(e1,e2) = IMP(e1,e2) (* makeiff(e1,e2) POST: Uttrycket "e1 om och endast om e2" *) fun makeiff(e1,e2) = IFF(e1,e2) (* makeiff(e1,e2) POST: Uttrycket "e1 om och endast om e2" *) fun makeiff(e1,e2) = IFF(e1,e2) (* istrue(e) POST: true omm e är uttrycket "sant" *) fun istrue(e) = e = T (* isfalse(e) POST: true omm e är uttrycket "falskt" *) fun isfalse(e) = e = F av Johannes Åman Pohjola 3/5 ingen copyright inga licenser allt tillhör alla

4 (* isvar(e) POST: true omm e är ett variabeluttryck *) fun isvar(var _) = true isvar _ = false (* isor(e) POST: true omm e är en disjunktion *) fun isor(or _) = true isor _ = false (* isand(e) POST: true omm e är en konjunktion *) fun isand(and _) = true isand _ = false (* isnot(e) POST: true omm e är en negation *) fun isnot(not _) = true isnot _ = false (* isimp(e) POST: true omm e är ett implikationsuttryck *) fun isimp(imp _) = true isimp _ = false (* isiff(e) POST: true omm e är ett ekvivalensuttryck *) fun isiff(iff _) = true isiff _ = false (* gettype(e) TYPE: boolexp -> exptype POST: Den sorts uttryck som e är *) fun gettype T = TExp gettype F = FExp gettype(var _) = VARExp gettype(or _) = ORExp gettype(and _) = ANDExp gettype(imp _) = IMPExp gettype(iff _) = IFFExp gettype(not _) = NOTExp (* getvar(e) TYPE: boolexp -> string option POST: Variabelns namn, om e är ett variabeluttryck. av Johannes Åman Pohjola 4/5 ingen copyright inga licenser allt tillhör alla

5 end NONE annars. *) fun getvar(var s) = SOME s getvar _ = NONE (* getnot(e) Exp option POST: Negationen av e, om e är ett negationsuttryck. NONE annars. *) fun getnot(not e) = SOME e getnot _ = NONE (* getleft(e) Exp option POST: e:s vänsterled om e är ett konnektiv, NONE annars. *) fun getleft(or(l,_)) = SOME l getleft(and(l,_)) = SOME l getleft(imp(l,_)) = SOME l getleft(iff(l,_)) = SOME l getleft _ = NONE (* getright(e) Exp option POST: e:s högerled om e är ett konnektiv, NONE annars. *) fun getright(or(_,r)) = SOME r getright(and(_,r)) = SOME r getright(imp(_,r)) = SOME r getright(iff(_,r)) = SOME r getright _ = NONE (* compare(e1,e2) TYPE: boolexp * boolexp -> bool POST: true omm e1 och e2 är exakt samma uttryck *) fun compare(e1:boolexp,e2) = e1 = e2 av Johannes Åman Pohjola 5/5 ingen copyright inga licenser allt tillhör alla

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section Föreläsning 1 Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section 1.1-1.3 i kursboken Definition En utsaga (proposition) är ett

Läs mer

MA2047 Algebra och diskret matematik

MA2047 Algebra och diskret matematik MA2047 Algebra och diskret matematik Något om logik och mängdlära Mikael Hindgren 5 september 2018 Utsagor Utsaga = Påstående som har sanningsvärde Utsagan kan vara sann (S) eller falsk (F) öppen eller

Läs mer

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden. MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen

Läs mer

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

Kap. 7 Logik och boolesk algebra Ka. 7 Logik och boolesk algebra Satslogik Fem logiska konnektiv: ej, och, eller, om-så, omm Begre: sats, sanningsvärde, sanningsvärdestabell tautologi, kontradiktion Egenskaer: Räkneregler för satslogik

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, Explorativ övning 1 MATEMATIKENS SPRÅK Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss förstå språket. Vi skall försöka utveckla vårt matematiska språk,

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss Explorativ övning 1 LMA100 vt 2003 MATEMATIKENS SPRÅK Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss förstå språket. Vi skall försöka utveckla vårt

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet

Läs mer

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser

Läs mer

Programkonstruktion. Tentamen,

Programkonstruktion. Tentamen, Programkonstruktion (Programmeringsmetodik DV1) Tentamen, 2008-03-10 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 0900-14:00. Börja med att läsa igenom alla frågorna

Läs mer

Programkonstruktion. Tentamen,

Programkonstruktion. Tentamen, Programkonstruktion (Programmeringsmetodik DV1) Tentamen, 2009-08-24 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 14:00-19:00. Börja med att läsa igenom alla frågorna

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion DD1350 Logik för dataloger Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion 1 Satslogik En sats(eller utsaga)är ett påstående som kan vara sant eller falskt. I satslogik(eng. propositionallogic) representeras sådana

Läs mer

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 3 och 4 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 3: De Booleska konnektiven Vi sade att predikaten och namnen kan variera mellan olika FOL Vi ska nu titta på några språkliga element

Läs mer

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation 1000001

Läs mer

Varför är logik viktig för datavetare?

Varför är logik viktig för datavetare? Varför är logik viktig för datavetare? 1. Datavetenskap handlar ofta om att automatisera processer som tidigare styrts av människor. Intuition, intelligens och mänskliga resonemang ersätts av beräkningar.

Läs mer

Programkonstruktion. Tentamen,

Programkonstruktion. Tentamen, Programkonstruktion (Programmeringsmetodik DV1) Tentamen, 2008-06-12 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 0900-14:00. Börja med att läsa igenom alla frågorna

Läs mer

Programmeringsmetodik DV1, Programkonstruktion del 1 Tentamen,

Programmeringsmetodik DV1, Programkonstruktion del 1 Tentamen, Programmeringsmetodik DV1, Programkonstruktion del 1 Tentamen, 2007-08-21 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 0900-14:00. Börja med att läsa igenom alla

Läs mer

Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad

Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad 1 Datatyper Tobias Wrigstad Det finns flera olika typer av (slags) data Olika datatyper har olika egenskaper. T.ex. är ett personnummer inte ett tal. (Den sista siffran skall stämma enligt den s.k. Luhnalgoritmen

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik   Matematiskt språk ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-02-14 Matematik http://www.rejbrand.se Matematiskt språk Innehållsförteckning MATEMATISKT SPRÅK... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 MÄNGDER... 4 Att uttrycka en mängd...

Läs mer

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra Logik F4 Logik Boolesk algebra EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Konsten att, och vetenskapen om, att resonera och dra slutsatser. Vad behövs för att man ska kunna dra en slutsats? Hur kan man dra

Läs mer

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp 1 Linköpings tekniska högskola Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson Tentamen i TDDC67 Funktionell programmering och Lisp och äldre kurser TDDC57 Programmering, Lisp och funktionell programmering

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2 Föreläsning 1 Syntax 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 21 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 1.1 Innehåll Innehåll 1 Kursadministration 1 2 Introduktion

Läs mer

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Logikgrindar Från data till digitala byggblock: Kursens

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar

Läs mer

Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201)

Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Lars-Henrik Eriksson Fredag 5 april 2013, kl 14:00 17:00, i Polacksbackens skrivsal Hjälpmedel: Inga. Inte heller elektronisk

Läs mer

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160127 Vad är logik? Som ämne, område... 2 Läran om korrekta resonemang Följer slutsatserna av ens antaganden? 3 Alla hundar är djur. Alla enhörningar

Läs mer

Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd

Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1 Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd PK1&PM1 HT-06 moment 8 Sida 1 Uppdaterad 2005-09-22 Tabeller En viktig tillämpning är tabellen att ifrån

Läs mer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer 729G04 Programmering och diskret matematik Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer Föreläsningsöversikt Vad händer när vi kör vår pythonkod? Programmerare Villkorssatser Jämförelser

Läs mer

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000

Läs mer

Tabeller. Programkonstruktion. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd. Specifikationer för tabellfunktionerna. Operationer på tabellen

Tabeller. Programkonstruktion. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd. Specifikationer för tabellfunktionerna. Operationer på tabellen Programkonstruktion Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd Tabeller En viktig tillämpning är tabeller att ifrån en nyckel kunna ta fram ett tabellvärde. Ett typiskt exempel är en telefonkatalog:

Läs mer

En introduktion till logik

En introduktion till logik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 4

Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion

Läs mer

Tabeller. Programkonstruktion. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd. Implementering av tabellen. Operationer på tabellen

Tabeller. Programkonstruktion. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd. Implementering av tabellen. Operationer på tabellen Programkonstruktion Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd Tabeller En viktig tillämpning är tabellen att ifrån en nyckel kunna ta fram ett tabellvärde. Ett typiskt exempel är en telefonkatalog:

Läs mer

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Logik. Dr. Johan Hagelbäck. Logik Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Vad är logik? Logik handlar om korrekta och inkorrekta sätt att resonera Logik är ett sätt att skilja mellan korrekt och inkorrekt tankesätt

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Semantik och pragmatik (Serie 4) Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 4: Konjunktiv och disjunktiv normalform Henrik Björklund Umeå universitet 15. september, 2014 CNF och DNF Konjunktiv normalform (CNF) Omskrivning av en formel

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm

JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm Under förra uppgiften så kollade vi på hur användaren kan ge oss information via promt(), vi använde den informationen både för att skriva ut den och för att

Läs mer

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 5 och 6 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 5 Bevismetoder för boolesk logik Visa att en sats är en tautologisk konsekvens av en mängd premisser! Lösning: sanningstabellmetoden

Läs mer

Visual Basic, en snabbgenomgång

Visual Basic, en snabbgenomgång Visual Basic, en snabbgenomgång Variabler och Datatyper En variabel är som en behållare. Olika behållare passar bra till olika saker. I Visual Basic(härefter VB) finns olika typer av behållare för olika

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik DD1310 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer funktioner betyder att instruera en dator Ett program

Läs mer

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi MA 11 Talteori och logik 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi propositionssymboler: bokstäver konnektiv Paranteser konnektiv

Läs mer

System.out.println("Jaså du har "+ antalhusdjur+ " husdjur"); if ( antalhusdjur > 5 ) System.out.println("Oj det var många);

System.out.println(Jaså du har + antalhusdjur+  husdjur); if ( antalhusdjur > 5 ) System.out.println(Oj det var många); 1 Villkor och styrsatser I de program vi sett tidigare har programkörning inneburit att sats efter sats utförts i den ordning de skrivits i källkoden. Vi har inte kunna ändra programmets uppförande beroende

Läs mer

Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning

Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning Fokus på imperativa program (ex. C, Java) program betyder härefter ett imperativt program Program bestäms i en abstrakt mening av hur

Läs mer

Induktion och rekursion

Induktion och rekursion Matematik, KTH Bengt Ek november 2016 Material till kursen SF1679, Diskret matematik för F: Induktion och rekursion 1. Om välgrundade binära relationer Låt R vara en binär relation på en mängd D. Vi skriver

Läs mer

Föreläsning 10 Datalogi 1 DA2001. Utskrift på skärmen. Syntax. print( Hej ) Hur är det? Hej. print( Hej,end= ) print( Hur är det? ) HejHur är det?

Föreläsning 10 Datalogi 1 DA2001. Utskrift på skärmen. Syntax. print( Hej ) Hur är det? Hej. print( Hej,end= ) print( Hur är det? ) HejHur är det? Föreläsning 10 Datalogi 1 DA2001 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer på skärmen print( Hej ) print( Hur är det?

Läs mer

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087 FUZZY LOGIC 900223-1554 Innehållsförteckning INLEDNING...2 HUR DET FUNGERAR...3 Crisp Sets och Fuzzy Sets...3 Operatorer...5 IF THEN regler...7 FUZZY INFERENCE...7 Fuzzification...8 Regelsättning...8

Läs mer

Lite om bevis i matematiken

Lite om bevis i matematiken Matematik, KTH Bengt Ek februari 2013 Material till kursen SF1662, Diskret matematik för CL1: Lite om bevis i matematiken Inledning Bevis är centrala i all matematik Utan (exakta definitioner och) bevis

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)

Läs mer

Booleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler

Booleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler Vad är Boolesk algebra Lite förenklat kan man säga att Boolesk algebra är räkneregler konstruerade av den engelske matematikern Gerge Boole för att kunna räkna med logiska uttryck. I den booleska algebran

Läs mer

SI-möte #10, Programkonstruktion och Datastrukturer

SI-möte #10, Programkonstruktion och Datastrukturer SI-möte #10, Programkonstruktion och Datastrukturer Lösngsförslag Elias Castegren & Kristia Ausmees elca7381@student.uu.se krau6498@student.uu.se 1. (* prtlist(l) TYPE: strg list -> unit PRE: () POST:

Läs mer

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 2, Föreläsning 2 Jody Foo,

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 2, Föreläsning 2 Jody Foo, 729G74 IT och programmering, grundkurs Tema 2, Föreläsning 2 Jody Foo, jody.foo@liu.se Föreläsningsöversikt Kursinfo: återkoppling Muddy Cards och kompletteringar Diskret matematik Python: Programmering

Läs mer

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 17. Logik När man utför matematiska resonemang så har man alltid vissa logiska spelregler att förhålla

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner 732G11 Linköpings universitet 2011-01-21 1 2 3 4 5 6 Skapa program Kompilera: Källkod Kompilator bytekod Köra: Bytekod Virtuell maskin Ett riktigt program Hej.java class Hej { public static void main (

Läs mer

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581 Fuzzy logic 880328-2535 Innehåll Fuzzy logic... 1 1. Inledning... 4 2. Jämförelse mellan fuzzy logic och tvåvärdeslogik.... 4 3. Fuzzy sets.... 4 4. Linvistiska variabler... 5 5. Operatorer... 5 6. If-

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Summera med while"-satsen

Inledande programmering med C# (1DV402) Summera med while-satsen Summera med while"-satsen Upphovsrätt för detta verk Inledande programmering med C# (1DV402) Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får

Läs mer

TENTAMEN: Algoritmer och datastrukturer. Läs detta!

TENTAMEN: Algoritmer och datastrukturer. Läs detta! 1 (6) TENTAMEN: Algoritmer och datastrukturer Läs detta! Uppgifterna är inte avsiktligt ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje uppgift på ett nytt blad. Skriv ditt idnummer på varje blad (så att vi

Läs mer

Anteckningar i. Inledande Matematik

Anteckningar i. Inledande Matematik Anteckningar i Inledande Matematik Anders Logg Chalmers tekniska högskola (Utkast, version 3 oktober 2016) Copyright 2016 Anders Logg Förord och läsanvisningar Dessa anteckningar är avsedda att användas

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Jesper Carlström 2008 (reviderad 2009)

Jesper Carlström 2008 (reviderad 2009) Jesper Carlström 2008 (reviderad 2009) Jesper Carlström Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm http://www.math.su.se/ jesper/logikbok/ c 2009 Jesper Carlström Typsatt av L A

Läs mer

Induktion och rekursion

Induktion och rekursion Matematik, KTH Bengt Ek november 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik för F: Induktion och rekursion 1. Om välgrundade binära relationer Låt R vara en binär relation på en mängd D. Vi skriver

Läs mer

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs . TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs Program, datatyper och IO Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 7 oktober 2015 Översikt 2/14 Struktur på ett C++-program Köra ett program Variabler

Läs mer

Föreläsning Datastrukturer (DAT037)

Föreläsning Datastrukturer (DAT037) Föreläsning Datastrukturer (DAT037) Nils Anders Danielsson 2015-11-23 Idag Mer om grafer: Minsta uppspännande träd (för oriktade grafer). Djupet först-sökning. Minsta uppspännande träd Träd (utan rot)

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN PROGRAMMERING I ETT FUNKTIONELLT SPRÅK ML, 5P

LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN PROGRAMMERING I ETT FUNKTIONELLT SPRÅK ML, 5P UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 020321 Betygsgränser 0 19,5 U 20 25,5 3 26 31,5 4 32-40 5 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN 020321 PROGRAMMERING I ETT FUNKTIONELLT SPRÅK ML, 5P Uppgift 1(3+2=5 poäng) I denna uppgift

Läs mer

Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.

Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan. Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart Andersson Föreläsningsanteckningar EDAF10 3 Predikatlogik 3.1 Motivering I satslogiken är de minsta beståndsdelarna satslogiska variabler som kan anta värdena

Läs mer

1 Suddig logik och gitter

1 Suddig logik och gitter UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Palmgren Kompletterande material Algebra DV2 ht-2000 1 Suddig logik och gitter Suddig logik (engelska: fuzzy logic) är en utvidgning av vanlig boolesk

Läs mer

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element. Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden

Läs mer

Föreläsning 3: Booleans, if, switch

Föreläsning 3: Booleans, if, switch TDA 545: Objektorienterad programmering Föreläsning 3: Booleans, if, switch Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2015-2016 Påminnelse om klasser och objekt Boll boll1 = new Boll(5,12); skapar ett nytt

Läs mer

Något om logik och logisk semantik

Något om logik och logisk semantik UPPSALA UNIVERSITET Semantik och pragmatik (HT 08) Institutionen för lingvistik och filologi Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv08/sempht/ Något om logik och logisk semantik 1 Språk och sanning

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22)

Inledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22) 27+15=42 1 (22) Variabler Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll

Läs mer

Föreläsning Datastrukturer (DAT036)

Föreläsning Datastrukturer (DAT036) Föreläsning Datastrukturer (DAT036) Nils Anders Danielsson 2013-11-18 Idag Mer om grafer: Minsta uppspännande träd (för oriktade grafer). Prims algoritm. Kruskals algoritm. Djupet först-sökning. Cykel

Läs mer

Finns det tillräckligt med information för att bestämma hur många av eleverna som fick 1 poäng? Vad tycker du?

Finns det tillräckligt med information för att bestämma hur många av eleverna som fick 1 poäng? Vad tycker du? Logik och bevis I 1. Introduktion till logik Varför skulle vi vilja studera logik? Det kan vara för att det hjälper oss att förstå ett problem och dra slutsatser. Det hjälper oss att skriva klartext så

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner

Läs mer

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 3 29 sept 2014

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 3 29 sept 2014 Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 3 29 sept 2014 Ett lite intelligentare program? Klassen Rectangle Rectangle height width color setheight setwidth getcolor getarea Rectangle public class Rectangle{

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Grundläggande logik och modellteori (5DV102) Tentamen 2013-10-31 Grundläggande logik och modellteori (5DV102) M. Berglund och K. Markström Totalt antal uppgifter 11 Maximalt antal poäng 30 Krav för 3 i betyg 14 poäng Krav för 4 i betyg 19 poäng,

Läs mer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas: FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments

Läs mer

Programkonstruktion och datastrukturer. Formell verifiering eller hur man bevisar att program gör rätt utan att testa dem

Programkonstruktion och datastrukturer. Formell verifiering eller hur man bevisar att program gör rätt utan att testa dem Programkonstruktion och datastrukturer Formell verifiering eller hur man bevisar att program gör rätt utan att testa dem PKD 2012/13 Formell verifiering Sida 1 Uppdaterad 2008-11-28 Formell verifiering:

Läs mer

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud. Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra

Läs mer

Överlagring, static, testning, formella metoder och undantag! Förelasning 13!! TDA540 Objektorienterad Programmering!

Överlagring, static, testning, formella metoder och undantag! Förelasning 13!! TDA540 Objektorienterad Programmering! Överlagring, static, testning, formella metoder och undantag! Förelasning 13!! TDA540 Objektorienterad Programmering! Gränssnitt igen För att kunna ändra på olika delar av programmet utan att andra delar

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 18. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 18. Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 18 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Modeller för FOL Sanning i FOL Tarskis idé Satisfiering Definitionen på sanning i en modell Definitionen på FO-konsekvens Definitionen

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3 Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer

Läs mer

Programmering I Tobias Wrigstad fredag, 2009 augusti 28

Programmering I Tobias Wrigstad fredag, 2009 augusti 28 Programmering I Tobias Wrigstad tobias@dsv.su.se Vad är programmering? Lågnivåspråk och högnivåspråk Kompilering och interpretering Variabler Notation för flödesschema (flow chart) Kontrollstrukturer (conditionals,

Läs mer

Översikt över Visual Basic

Översikt över Visual Basic Översikt över Visual Basic Om denna översikt Denna översikt ger en kort introduktion till de viktigaste delarna i programspråket Visual Basic 6.0. På alla ställen där det beskrivs hur man skriver kod gäller

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering DUGGA 2

TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering DUGGA 2 AID-nummer: Datum: 2011-02-18 1 Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering DUGGA 2 Fredag 18 feb 2011

Läs mer

Datastrukturer. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada

Datastrukturer. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada Datastrukturer Vad är en datastruktur? Vad är en datatyp? Primitiva datatyper i Java Icke-primitiva datatyper i Java Minnesexempel med datastrukturer Vektorer i Java Erik Forslin efo@nada.kth.se Rum 1445,

Läs mer

Generiska konstruktioner. Kursbokens kapitel 13

Generiska konstruktioner. Kursbokens kapitel 13 Generiska konstruktioner Kursbokens kapitel 13 1 Vad är en generisk konstruktion? Generisk står för; allmän eller generell En generisk konstruktion kan användas för olika typer av data Med hjälp av templates

Läs mer

Datatyp - mera. Begreppet värde, igen. Ett slags mått på en egenskap, eller något fenomen. Ska ges en bred tolkning!

Datatyp - mera. Begreppet värde, igen. Ett slags mått på en egenskap, eller något fenomen. Ska ges en bred tolkning! Begreppet värde, igen Ett slags mått på en egenskap, eller något fenomen. Ska ges en bred tolkning! Kan vara mycket enkla: födår, ögonfärg, styckepris,.. eller lite sammansatta: en vektor, ett personnamn,

Läs mer

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte

Läs mer