Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Bostäder och kollektivtrafik Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Bostäder och kollektivtrafik Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län."

Transkript

1 Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

2 Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik LO-distriktet i Stockholms län, 2014

3 LO-distriktet i Stockholms län LO-distriktet i Stockholms län omfattar 23 förbundsavdelningar som organiserar dryga medlemmar från Norrtälje i norr till Södertälje i söder. Distriktet är avdelningarnas arena för tvärfackligt samarbete och fackligpolitisk samverkan med Socialdemokraterna. Distriktet arbetar utifrån medlemmarnas krav på ett bättre samhälle och arbetsliv. Under valåret 2014 går LO fram med en självständig valrörelse för att påverka politiken inom tre huvudområden: full sysselsättning, ett bättre arbetsliv och en bra och utvecklad välfärd. Detta gör vi för att vi vet att Sverige och Stockholmsregionen kan bättre. För att vi ska lyckas satsar LO-distriktet på att öka kunskapen om LO-medlemmarnas vardag. Med rapportserien full sysselsättning i Stockholmsregionen lyfts LO-medlemmarna in i stockholmsdebatten och kunskapen om hur dagens politik påverkar arbetsmarknaden generellt och LO-kollektivet specifikt stärks generellt och LO-kollektivet specifikt stärks. LO-distriktet i Stockholms län 2014 Författare: Emil Johansson Omslagsfoto: Lars Forsstedt Omslagsdesign: Annika Eriksson, Bantorgets Kommunikation AB Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2014 ISBN: 1

4 1. Inledning... 3 Rapportens syfte... 3 Rapportens upplägg... 4 Metod och material Regionens utmaningar och förutsättningar... 5 Ett expanderande län... 5 En nyinflyttad, äldre och yngre befolkning... 5 Stora inomregionala skillnader... 6 Ökad ojämlikhet och socioekonomisk segregation... 6 Sammanfattning Bostaden Bostadspolitikens syfte En ökande bostadsbrist Bostadsbristen i Stockholmsregionen Fördubblad kötid under moderatlett stadshus Underskott även i planeringen Bostadsbristen försvagar ekonomin En segregerad bostadsmarknad Hur bor vi idag? Vem bor var? Sammanfattning Kollektivtrafiken Kollektivtrafikens funktion och roll Klass och kön påverkar vårt resande Resvanor i Stockholms län Kollektivtrafik och arbetsmarknad Teorier om lokala arbetsmarknadsregioner Vem arbetar var? Hur och när arbetspendlar stockholmare? Förseningar i arbetspendling Allt dyrare att resa kollektivt Vem gynnas av nya kollektivtrafiksatsningar? Sammanfattning Hur påverkas LO-medlemmarna? Utbyggd tunnelbana om LO-medlemmarna får bestämma Sammanfattning Avslutning investera för en bättre Stockholmsregion Bostadsbristen ökar den socioekonomiska segregationen Förseningar påverkar LO-medlemmarna Politiska förslag Referenser

5 1. Inledning Stockholms län är en fantastisk region att bo, leva och arbeta i. Regionen växer med omkring personer varje år. Upp emot 30 procent av Sveriges BNP skapas i länet och 22 procent av landets jobbtillfällen återfinns här. Dessutom är arbetslösheten lägre än i landet i stort. Detta är bilden som ofta förmedlas, och visst stämmer den. Men är det hela bilden? Den positiva utvecklingen kommer inte alla till gagn. Stockholms län präglas av en uppdelad stadsbild där skillnaden i inkomst och livsmöjligheter ökar både mellan och inom kommuner. Enligt Hyresgästföreningens undersökningar har fyrtio procent av de unga vuxna i stockholmsregionen mindre pengar kvar att leva på efter att hyran är betald än vad som anses rimligt enligt konsumentverket (HGF 2013a). Länet står idag inför stora utmaningar. För att regionen ska klara av att fortsätta växa krävs en dynamisk bostadsmarknad och en tillförlitlig kollektivtrafik. Bostadsbristen och kollektivtrafiksförseningarna gör att samhället förlorar stora resurser. Bostadsbristen leder till ett tillväxtbortfall på 21 miljarder per år (Swedbank 2013) och förseningarna i infrastrukturen beräknas årligen kosta 5,8 miljarder (SvD 2012). Genom en ökande befolkning och ett eftersatt bostadsbyggande ökar bristen på bostäder. Det får konsekvenser för den enskildes trygghet, de ungas möjlighet att starta sitt vuxenliv men också på samhällsekonomin i stort när personer tvingas tacka nej till jobb eftersom man saknar bostad eller inte har möjlighet att resa mellan nuvarande boende och arbetsplatsen. Rapportens syfte Med rapportserien om full sysselsättning i Stockholmsregionen vill vi bidra till att vidga perspektivet i Stockholmsdebatten genom att lyfta in andra beskrivningar av regionens utveckling än de som oftast hörs. Det handlar om att sätta LO-förbundens medlemmar och LO-kollektivet i centrum för den politiska debatten. I den här rapporten beskrivs utvecklingen på bostadsmarknaden och i kollektivtrafiken. Syftet är att kartlägga olika gruppers boende- och reseförhållanden. Vem bor och reser var, hur och när? Vi ställer också frågor direkt till våra medlemmar om hur de upplever bostadsmarknaden och kollektivtrafiken i länet. Rapporten studerar hur de fysiska förutsättningarna inom regionen påverkar vår möjlighet till deltagande på arbetsmarknaden precis som vårt deltagande på arbetsmarknaden påverkar vilka delar av staden vi har möjlighet att leva i. Olika typer av satsningar gynnar olika grupper. Dagens politiska prioriteringar inom bostads- och kollektivtrafikspolitiken behöver därför analyseras utifrån hur klass, kön, bakgrund och ålder påverkas. En politik för full sysselsättning Den viktigaste politiska frågan för LO är arbetet för full sysselsättning. För att uppnå en arbetsmarknad där alla som kan och vill arbeta har ett arbete att gå till krävs strukturella åtgärder även utanför arbetsmarknaden. Fler bostäder och en fungerande kollektivtrafik är grundläggande förutsättningar för att arbetsmarknaden ska kunna växa så optimalt som möjligt. Att investera i byggande är ett effektivt jobbskapande verktyg som samtidigt löser praktiska problem i vardagen svarade 25 procent av arbetsgivarna i tillväxtregionerna att bostadsbristen försvårade deras rekryteringsmöjlighet (HGF 2012). En progressiv samhällsplanering är därför en nyckel till full sysselsättning i Stockholmsregionen. 3

6 Rapportens upplägg Rapporten är uppdelad i fyra undersökande kapitel samt ett sammanfattande kapitel. I kapitel två redogörs för utvecklingen i stockholmsregionen. Först beskrivs kommande befolkningsutveckling. Därefter redogörs för invånarnas ekonomiska förutsättningar genom att beskriva hur medelinkomsten och arbetslösheten ser ut i länets kommuner. I kapitel tre studeras läget på bostadsmarknaden. Först kartläggs bostadsbristens utveckling för att sedan sättas i relation till prisutvecklingen på bostadsmarknaden och hur den påverkar olika grupper. Avslutningsvis analyseras hur och var olika grupper bor för att därigenom beskriva hur segregationen påverkar regionen. Det fjärde kapitlet analyserar kollektivtrafiken. Invånarnas resvanor och arbetspendling undersöks. För att förstå hur kollektivtrafiken fungerar för arbetare respektive tjänstemän analyseras också var olika grupper på arbetsmarknaden har sina arbetsplatser lokaliserade. Slutligen analyseras i vilka områden, beskrivna utifrån sin medelinkomst och folkmängd, som landstinget tenderar att planera nya kollektivtrafikstationer. I kapitel 5 ställs slutligen frågor till LO-förbundens medlemmar i Stockholms län om hur de upplever sin bostadssituation och hur resandet mellan bostad och arbete fungerar. Rapporten avslutas sedan genom att presentera ett par av de politiska åtgärder LO och LO-distriktet vill se. Metod och material För att ge en bred men ändå djupgående bild av bostadsmarknaden och kollektivtrafikens funktion i länet har utredningsarbetet bestått av flera metoder och materialinsamlingar. Rapporten bygger i första hand på offentlig statistik. Därutöver har en riklig mängd litteratur bearbetats. Främst handlar det om återkommande myndighetsutredningar och rapporter från intresseorganisationer samt relevant forskning. Vi har även låtit undersökningsföretaget Novus undersöka bostadssituationen och synen på kollektivtrafiken bland LO-förbundens medlemmar i Stockholms län. Underlagets storlek är begränsad och resultaten ska ses som Material och källor Statistik från: Statistiska Centralbyrån (SCB), Myndigheten för Trafikanalys, TMR, Länsstyrelsen i Stockholms län, Boverket, Hyresrättsföreningen samt kommunernas statistiktjänster. Novus: Internetbaserad intervjupanel med 524 medlemar i LO-förbund. Genomförd mars Termerna länet, regionen, stockholmsregionen används löpande genom rapporten. De har ingen oliklydande betydelse utan används som synonymer till Stockholms län trender snarare än säkra resultat. Respondenterna består av medlemmar och inte arbetare i LO-yrke generellt vilket påverkar träffbilden. Personer med säkra anställningar och trygg position på arbetsmarknaden är oftare medlemmar än personer med osäkra anställningar och de som oftare tvingas byta yrke. Genom SCB har vi också tagit fram statistik över antalet arbetare respektive tjänstemän som bor respektive arbetar i länets kommun. Statistiken är inte detsamma som LO-medlemmar eller LO-yrken men så långt som möjligt har de yrken som organiseras av LO kategoriserats som arbetare. För att ge en bredare bild av de studerade frågorna fokuserar rapporten på att synliggöra situationen för specifika grupper. I huvudsak handlar det om LO-förbundens medlemmar eller arbetare i vidare mening. Men rapporten studerar även skillnader mellan könen, situationen för unga vuxna samt till viss del även utrikesfödda. Statistik från olika källor som bygger på snarlika frågor används därför för att jämföra olika grupper. Det skulle kunna försvaga rapportens kvalitet eftersom frågorna ställts av olika aktörer vid olika tillfällen. Samtidigt har det varit den väg som varit möjlig för att säga något om olika gruppers förutsättningar. 4

7 2. Regionens utmaningar och förutsättningar De utmaningar som regionens bostadsmarknad och kollektivtrafik står inför kan endast förstås om de sätts i relation till regionens utveckling. I detta kapitel beskrivs folkökningen och de ökade klyftorna inom länet. Det är faktorer som har betydelse för analysen av materialet i resterande del av rapporten. Ett expanderande län Stockholmsregionen växer så att det knakar. Ett Skellefteå per år eller två SL-bussar per dag är numera slitna jämförelser för att beskriva befolkningsökningen. Ökningen har de senaste tio åren dessutom varit kraftigare än prognoserna förutspått vilket kan vara en bidragande faktor till underskottet på bostäder. Diagram 1 Befolkningsmängd och befolkningsökning i Stockholms län Befolkning Folkökning TMR och SCB befolkningsstatistik samt egna beräkningar. I diagram 1 beskrivs befolkningsutvecklingen sedan år 2000 samt Stockholms läns landstings analysenhet för Tillväxt, Miljö och Regionalplanering (nedan, TMR) prognos för befolkningsutvecklingen fram till Under 2013 ökade länets befolkning med personer, de närmaste åren beräknas ökningen bli än större. Utvecklingen i Stockholm skiljer sig från utvecklingen i stort där en allt större del av befolkningen blir allt äldre. En nyinflyttad, äldre och yngre befolkning Ökningen beror på fyra faktorer: för det första har länet ett födselöverskott. Det innebär att det föds fler än vad det dör i länet. För det andra väljer fler att flytta till Stockholm, både bland inrikes födda och utrikesfödda. De som flyttar in till länet är dessutom yngre än nuvarande medelålder flyttade personer till länet, över 40 procent av dessa var i ålder år. Totalt hade länet ett inflyttningsöverskott på personer. Även antalet utrikesfödda ökar. Under 2012 bodde fler utrikesfödda i Stockholms län än året innan. För det tredje lever fler dessutom längre. Medellivslängden för kvinnor i Stockholms län var år 2011 beräknad till 84,1 år och 80,1 år för män. Förändringarna de senaste två decennierna har varit stora beräknades män leva 7 år kortare än idag och kvinnor 4 år kortare. För det fjärde ökar andelen yngre. Medelåldern i Stockholms län var år ,9 år för kvinnor och 37,9 år för män. Jämfört med landet i helhet där medelåldern för kvinnor var 42,2 år och 5

8 40,2 år för män är medelåldern för båda könen alltså 2,3 år lägre i Stockholms län. Andelen under 15 år är större i länet, 18,5 procent, än i landet som helhet 17,1 procent. Tillväxten av nya människor är i grunden en förutsättning för regionens fortsatta välstånd och utveckling. Men en växande befolkning skapar också nya utmaningar för regionen. För att regionen ska fungera krävs att alla nya stockholmare har någonstans att bo och har en möjlighet att resa tryggt och effektivt genom regionen. Befolkningsökningen förutsätter därför en aktiv politik för fler bostäder och bättre kollektivtrafik. Stora inomregionala skillnader Befolkningsutvecklingen är ett positivt kvitto för regionen. Stockholmsregionen är den huvudstadsregion som växer snabbast i Europa. Det förstärker bilden av en välmående del av Sverige. När fler trender läggs till i analysen blir dock bilden mer komplex. Stockholms län är en region som får allt större inomregionala och inomkommunala skillnader. Ökad ojämlikhet och socioekonomisk segregation Sverige har under efterkrigstiden etablerat sig som ett av de länder med lägst ojämlikhet. Detta har skett tack vare en arbetsmarknadsmodell där arbetsmarknadens parter tagit ansvar för en hållbar lönebildning samtidigt som staten organiserat en generell välfärdsstat som har finansierats genom ett progressivt skattesystem (Esping-Andersen 1990). Sedan mitten av 1990-talet har detta förändrats. OECDs studier över inkomstskillnader har visat att andelen fattiga i Sverige mer än fördubblades mellan 1995 och 2010 från 4 procent till 9 procent (OECD 2013, 4). Sverige tappar nu också i internationella jämförelser hade Sverige OECD-områdets lägsta ginikoefficient. Ginikoefficenten är ett index som mäter ojämlikheten i ett samhälle. Om måttet är noll (0) är det total jämlikhet (resurser fördelas helt lika) om måttet är ett (1) är det total ojämlikhet. Vid OECD senaste mätning 2011 hade ojämlikheten ökat och Sverige hade tappat till en tionde plats. Inkomstklyftorna i Sverige ökade snabbare än i länder som drabbats hårt av finanskrisen, exempelvis Island och Spanien och länder som klarade finanskrisen bra, likt Norge och Österrike. Diagram 2 Ginikoefficienten i svenska län ,450 0,400 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 0,310 0,361 0,396 SCB HEK, inkomst och skatter Diagram 2 visar att Stockholms län är med marginal det mest ojämlika länet i Sverige. 6

9 Diagram 3 Ginikoefficienten i Stockholms läns kommuner ,550 0,500 0,450 0,400 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 0,308 0,508 SCB HEK, inkomst och skatter. I diagram 3 visas ginikoefficenten för respektive kommun år Den kommun med minst ojämlikhet i länet är Nykvarn följt av Norrtälje. I andra änden sticker två kommuner ut, Danderyd och Lidingö vilka har de största klyftorna i länet. LO presenterade i rapporten Sveriges jämställdhetsbarometer (2014) ett nytt lönemått där den faktiska månadsinkomsten redovisades. En arbetarkvinna tjänar idag knappt kronor i månaden, vilket är mindre än en arbetarman och mindre än män inom tjänstemannagrupper. Det beskriver tydligt att samhällets ekonomiska klyftor följer både köns- och klassmönster där kvinnor inom arbetarklassen konsekvent drar det kortare strået. Tabell 1 Sammanräknad förvärvsinkomst, medel, för kvinnor, 2000 och 2012 Medelinkomst 2000 Procent av rikaste kommunen 2000 Medelinkomst 2012 Procent av rikaste kommunen 2012 Utveckling sedan 2000 Danderyd ,0% 354,6 100,0% 161,2% Vaxholm 182,9 83,1% 295,9 83,4% 161,8% Botkyrka 154,7 70,3% 215,8 60,9% 139,5% Södertälje 156,8 71,3% 215,1 60,7% 137,2% Sthlms län ,8% 269,6 76,0% 149,8% SCB, HEK inkomster och skatter. Tabell 2 Sammanräknad förvärvsinkomst, medel, för män, 2000 och 2012 Medelinkomst 2000 Procent av rikaste kommunen 2000 Medelinkomst 2012 Procent av rikaste kommunen 2012 Utveckling sedan 2000 Danderyd 483,9 100,0% 643,8 100,0% 133,0% Vaxholm 288,4 59,6% 435,2 67,6% 150,9% Järfälla 275,7 57,0% 345,7 53,7% 125,4% Botkyrka ,6% 280,9 43,6% 133,1% Sthlms län 269,4 55,7% 365,9 56,8% 135,8% SCB, HEK inkomster och skatter Tabell 1 och 2 bekräftar bilden av tydliga klass- och könsmönster bland Stockholmarnas förvärvsinkomster. Tabellerna redogör för medelinkomsten bland män respektive kvinnor i fyra kommuner år 2000 och år De kommuner som redovisas är den rikaste respektive fattigaste kommunen 2012 samt de kommuner som har haft starkast respektive svagast 7

10 utveckling o mellan 2000 och Bland kvinnor har inkomstklyftorna mellan rikaste och fattigaste kommun ökat med 10,6 procentenheter sedan Inkomstgapet har också ökat mellan den rikaste kommunen och kvinnors genomsnittliga inkomst. Bland männen är inkomstgapen än större. Män i Botkyrka tjänar 43,6 procent av vad männen i Danderyd gör. Diagram 4 Medelinkomst bland förvärvsarbetande, i de fem största kommunerna samt fattigast och rikast stadsdel, SCB HEK och kommunernas statistiktjänst, samt egna beräkningar. Inkomstskillnaderna syns inte enbart mellan kommunerna. Även inom kommuner finns stora geografiska skillnader. I diagram 4 visas medelinkomsten i de fem största kommunerna i Stockholms län samt medelinkomsten i kommunernas rikaste respektive fattigaste stadsdel. Siffrorna ovanför staplarna beskriver skillnaden mellan den fattigaste och rikaste stadsdelen. Diagram 5 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i procent av den registerbaserade arbetskraften a) år, ,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Danderyd Vaxholm Järfälla Botkyrka Södertälje Stockholms län Arbetsförmedlingen, a) Statistiken är hämtad från arbetsförmedlingens sammanställning. Den visar andel arbetslösa som återfinns inom AF:s system. Personer som är arbetslösa men inte registrerade hos arbetsförmedlingen är därför exkluderade. Totalt antal arbetslösa är därför högre än vad som anges här. 8

11 Ett annat tecken på hur stora klyftorna är återfinns i arbetslöshetsstatistiken. Överlag är arbetslösheten i Stockholmsregionen lägre än övriga landet och så har det sett ut sedan finanskrisen. Men inom länet finns stora skillnader vilket återspeglas i diagram 5. Diagrammet visar arbetslösheten i de kommuner som studerades i tabell 1 och 2. Merparten av länets kommuner har en arbetslöshet under 6 procent, sex kommuner har under 4 procent arbetslösa. Samtidigt är arbetslösheten 7 procent eller högre i nio av länets kommuner och i fyra av dessa är över 8,5 procent av arbetskraften registrerade hos arbetsförmedlingen. Arbetslöshetsstatistiken förstärker därmed bilden av en region med stora inomregionala skillnader. Sammanfattningsvis visar detta att klyftorna inom Stockholms län är stora. Den ekonomiska segregationen har förstärkts under de senaste åren och ojämlikheten speglas i geografin. Det syns både i ökade klyftor mellan kommuner men också inom kommunerna. Medborgarnas ekonomiska situation är en central komponent för att förstå hur länets bostadsmarknad och kollektivtrafik fungerar. En ojämn fördelning av de ekonomiska resurserna ger ojämlika förutsättningar för olika medborgare att bo och röra sig i regionen. Sammanfattning Stockholmsregionen är den huvudstadsregion i Europa som växer snabbast just nu beräknas folkmängden i länet att uppgå till 2,5 miljoner invånare. Befolkningstillväxten har fyra orsaker. Länet har ett födselöverskott, fler väljer att flytta till regionen. Både från övriga Sverige och världen. Fler lever dessutom längre och till sist så ökar även andelen yngre genom att de som flyttar in är yngre än medelåldern. Klyftorna ökar i Sverige. Sedan 2004 har Sverige tappat för första till tionde plats på OECDs mätning av jämlikhetsnivån i medlemsländerna. Det finns stora inomregionala skillnader i inkomst och arbetslöshet i Stockholms län. Män i Botkyrka tjänar endast 43,6 procent av vad män i Danderyd gör. Även inom enskilda kommuner är klyftorna stora. I Stockholms stad skiljer det kronor i årsmedelinkomst mellan fattigaste och rikaste stadsdel. Arbetslösheten är som helhet 2 procentenheter lägre än i landet i stort men skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det skiljer 12 procentenheter mellan Danderyd med lägst arbetslöshet och Södertälje med högst andel arbetslösa. 9

12 3. Bostaden Att ha ett eget boende där du känner dig trygg och som du kan forma till ditt eget hem är för många en central beståndsdel i ett fungerande liv. Avsaknaden av ett fungerande boende kan få inverkningar på såväl ditt arbetsliv som fritid. För många är det en psykisk stress som påverkar vilka val vi kan och vågar göra i livet. I detta kapitel studeras utvecklingen på stockholmsregionens bostadsmarknad, förändringarna i bostadspolitiken och hur bostadsbristen drabbar olika grupper olika hårt. Bostadspolitikens syfte Rätten till bostad är allmänt erkänd och återges både i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Sveriges grundlag. Detta innebär att politiken har det yttersta ansvaret att tillgodose att alla medborgare har tillgång till ett adekvat boende. Ansvaret för en fungerande bostadspolitik ligger på respektive kommun och regleras genom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Från och med 1 januari 2014 skärptes lagtexten och kommunernas åttaganden definierades tydligare. I lagens första paragraf slås det fast att kommunerna ska planera bostadsförsörjningen så att det finns goda förutsättningar för alla att leva i ändamålsenliga bostäder. Men samtidigt som bostaden är en social rättighet och kraven på kommunerna tydliggörs har det de senaste 15 åren skett en oroväckande förskjutning i politikens inställning ändrade regeringen målet för den nationella bostadspolitiken. Den tidigare målformuleringen inleddes: Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö. (SOU 1997/98:119) Idag är politikens uppgift att garantera en bostadsmarknad där efterfrågan möter utbud: Målet för bostadspolitiken är välfungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar upp mot behoven. (Civilutskottets betänkande 2007/08 CUI) Bostadspolitiken har skiftat perspektiv från att vara en angelägenhet för medborgarna till att vara ett system för konsumenterna. Det är inte bara en språklig förändring. Professorn i socialt arbete Ingrid Sahlin menar att det speglar ett paradigmskifte i bostadspolitiken som leder till exkludering av de som idag står utanför bostadsmarknaden. För att räknas som konsument måste du ha ett kapital som möjliggör att du kan köpa ditt boende, antingen genom ett engångsköp eller genom hyror. I ett system där bostaden likställs som en vanlig konsumtionsvara blir det inte en fråga om rättighet utan om lönsamhet (Sahlin 2013, 61). På så sätt kan regeringens bostadspolitiska mål anses stå i konflikt med de rättigheter som medborgaren garanteras genom de mänskliga rättigheterna, men också med de krav som ställs på kommunerna. I ljuset av detta är situationen på bostadsmarknaden inte oväntad. Statsvetaren Kathleen Arnold (2013) menar att bostadsbristen har gått från att vara ett kollektivt ansvar till att idag ses som ett individuellt problem. När politiken ska säkerställa en marknad är det medborgarens ansvar att agera som en rationell konsument på denna marknad. En marknad styrs efter ekonomisk lönsamhet och utbudet skapas efter den efterfrågan som existerar. Har du inte kapital nog att efterfråga bostad på egen hand skapas inte heller ett utbud som är relevant för dig menar Arnold. Den här rapporten analyserar inte de empiriska konsekvenserna av målstyrningen på nationell nivå. Däremot är innebörden av den förändrade målformuleringen en viktig utgångspunkt för att förstå bostadsmarknadens problem. 10

13 En ökande bostadsbrist Merparten av alla samhällsaktörer och debattörer från samtliga politiska läger är eniga om att det råder en brist på bostäder, inte minst i storstadsregionerna. Men vad innebär detta mer konkret? För att förstå problemen på bostadsmarknaden behövs en tydlig definition av begreppet. Den statliga myndigheten Boverket menar att bostadsbrist existerar när bostadsbeståndet inte hunnit öka tillräckligt för att eliminera de ökningar i huspriserna som beror på befolkningstillväxten sedan bostadsmarknaden var i balans (d.v.s. ett jämviktsår) (Boverket 2012:8, 6). Förenklat innebär det att bostadsbrist uppstår när tillgången inte ökar tillräckligt fort för att dämpa prishöjningarna av boendekostnaden. Bostadsbristen i Stockholmsregionen Stockholms län lider av en stor bostadsbrist. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) uppskattades antalet bostäder behöva öka med omkring per år och totalt till och med år Diagram 6 Nyproduktion i förhållande till behov och befolkningsökning, Stockholms län Färdigställda bostäder Befolkningsökning Nyproduktionsbehov SCB boende, byggande och bebyggelse, Länsstyrelsen (2013:14) Diagram 7 beskriver nyproduktionen av bostäder (både småhus och flerbostadshus) i relation till regionens befolkningsökning. Sedan början av 2000-talet har takten i befolkningsökningen ökat drastiskt. Samtidigt har antalet färdigställda bostäder inte ökat. De streckade linjen beskriver det ungefärliga nyproduktionsbehovet. Inte sedan 2004 har nyproduktionen varit i paritet med behovet. Beräkningen är gjord med samma metod som användes i RUFS En befolkningsökning på 1000 personer kräver omkring 600 nya bostäder. Diagrammet visar därmed att dagens färdigproduktion uppgår till knappt hälften av behovet. Om befolkningsökningen fortsätter att stiga så att regionen ökar med ca invånare per uppskattar Stockholms Handelskammare (2014) att det krävs ett färdigställande av omkring bostäder varje år. I dessa siffror tar dessutom inte hänsyn till att det redan idag finns ett underskott på bostäder. Om underskottet ska byggas bort krävs det en än högre byggtakt. 11

14 Diagram 7 Lägenhetsbeståndet i Stockholms stad per upplåtelseform, allmännyttan övr. hyresrätter bostadsrättsför. 2002: : Sweco - Stockholms Stad. Bostadsbristen i Stockholms län är inte enbart en fråga om ett underskott i nyproduktion. För att erbjuda ett boende som passar alla behöver också respektive boendetyps andel av det totala beståndet studeras. Relationen mellan de olika boendetyperna har under mätperioden förändrats kraftigt. Diagram 7 visar att allmännyttan i Stockholms stad har minskat med nästan lägenheter, även antalet övriga hyreslägenheter har minskat något. Majoriteten av de lägenheter som försvunnit från hyresbeståndet har ombildats till bostadsrätter. Detta har skett samtidigt som diagram 6 visade att nyproduktionen varit relativt begränsad. Diagram 8 Upplåtelseformernas andelar 1990, 2006, 2012 i Stockholms län 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% hyresrätt bostadsrätt äganderätt SCB boende, byggande och bebyggelse, Länsstyrelsen 2013:4 Diagram 8 visar hela bostadsbeståndet i Stockholms län. Här framgår samma trend, hyresrätternas andel har minskat från 60 till 39 procent mellan 1990 och I faktiska tal minskade antalet hyresrätter i Stockholms län med mellan 2006 och Trots återkommande rapporter om att bristen på hyreslägenheter blir allt mer problematisk fortsätter delar av länets kommuner att sälja allmännyttiga hyreslägenheter hade åtta kommuner planer på fortsatt utförsäljning. Omkring lägenheter beräknades vara till salu 12

15 (Länsstyrelsen 2013:7). Utförsäljningen under 2013 blev till slut något större. Nio kommuner sålde sammanlagt allmännyttiga lägenheter att jämföra med ett nytillskott på lägenheter fördelat på åtta kommuner. Den största delen genom omvandling till bostadsrätter och försäljning till privat hyresrättaktör. Inför 2014 uppskattar kommunerna att försäljningen avstannar och totalt 954 lägenheter i fem kommuner är planerade att avyttras från kommunens förvaltning (Länsstyrelsen 2014:8). Fördubblad kötid under moderatlett stadshus Diagram 9 Medelkötiden för ett förstahandskontrakt i bostadsförmedlingen i Stockholm och antal förmedlade hyresrätter a Kötid vid kontrakt, år Kötid hela länet Kötid Sthlm stad Förmedl. hela länet Förmedlade Sthlm stad 8,4 7, Antal förmedlade lägenheter Bostadsförmedlingen i Stockholm AB a Statistiken avser vanliga hyresrätter och kollektivhus. Exkluderade är studentlägenheter, korttidskontrakt, trygghetsboende, ungdomslägenheter, seniorbostäder. Minskningen av antal hyresrätter syns tydligt i Stockholms stads bostadskö. Diagram 9 visar utvecklingen på hyresrättsmarknaden sedan bostadskön blev ett fristående kommunalt bolag. Sedan ombildningen har allt fler privata och andra kommunala bostadsköer införlivats i kön och den står idag för stora delar av hyresrättsförmedlingen i Stockholmsregionen. År 2013 var kötiden till ett hyreskontrakt 7,7 år för bostadsförmedlingens totala bestånd och 8,4 år för beståndet inom Stockholms stad. Att jämföra med 4,3 respektive 4,5 år Dessutom har antalet förmedlade lägenheter sjunkit kraftigt. Från en toppnotering på för hela länet år 2006 till stycken, under Inom Stockholms stad förmedlades lägenheter under fjolåret, det är en minskning med 51,6 procent sedan Detta kan till viss del förklaras av trenden i diagram 7. I Stockholms stad har allmännyttans och de privata hyresrätternas bestånd tillsammans minskat med objekt sedan 2002 vilket både ger effekt på faktiskt antal lägenheter att förmedla samtidigt som vi kan anta att det minskar rörligheten på bostadsmarknaden eftersom riskerna med att lämna ett förstahandskontrakt kan upplevas som större. Jämförelsen över tid av antal förmedlade lägenheter ska också ses i ljuset av att både fler köer samlats i företaget såväl som fler köande. Att bostadsbristen också är en hyresrättsbrist gör problemet än mer allvarligt. Hyresrätten är en mycket attraktiv boendeform enligt unga vuxna i Stockholmsregionen (HGF 2013a) Dessutom möjliggör den ökad rörlighet vilket krävs för en dynamisk arbetsmarknad. De 13

16 ägarförändringar som skett på Stockholms bostadsmarknad kan därför antas fördjupa rekryteringsgapet på arbetsmarknaden. Minskningen av allmännyttan får dessutom ytterligare konsekvenser. Under 2012 tvingades 10 av länets 26 kommuner använda nyinköpta bostadsrätter för att kunna tillgodose särskilt ansvar likt skyddat boende, provlägenheter eller boende för nyanlända tvingades 6 kommuner till samma åtgärd (Länsstyrelsen 2014:8). Underskott även i planeringen För att lösa bostadsbristen krävs en radikal ökning av bostadsbyggandet i länet. Stockholms Handelskammare (2014) beräkningar innebär att det krävs upp emot nya bostäder till 2030 för att möta det uppskattade underskottet. I dagsläget saknas runt lägenheter och med en växande befolkning ökar underskottet snabbt. För att täcka underskottet krävs att byggandet av samtliga boendeformer ökar, störst behov är det av hyresrätter. Enligt Länsstyrelsen (2014:8) uppskattar kommunerna att bostäder kommer att påbörjas de närmsta fem åren. 1 Om det genomförs är det ändå i underkant av prognostiseringen av behovet fram till Bedömningen kan troligtvis skrivas upp då såväl Socialdemokraterna som Alliansen i Stockholms stad presenterat förslag med mer ambitiösa försörjningsplaner. Länets kommuner indikerar också att ambitionshöjningen realiseras, under beräknas nya lägenheter påbörjas. Faktum kvarstår dock, oavsett om TMRs beräkning på nya bostäder eller Handelskammarens nya bostäder är rätt återfinns det i nuläget ökat underskott av bostäder då kommunernas försörjningsplanering är lägre än behovet. Länsstyrelsens bostadsmarknadsenkät (2014:8) redogör för antal förväntat påbörjade respektive antal faktiskt påbörjade lägenheter. De senaste fem åren förväntades lägenheter påbörjas, resultatet blev färre. Om en lika stor andel faller ifrån under de kommande fem åren som under de senaste fem åren innebär det i realiteten att lägenheter påbörjas. Det är långt under uppskattat behov. Enligt fastighetsekonomen Hans Lind (2013) pågår ett rävspel mellan kommunerna i storstadsregionerna. I tätbefolkade områden är inte kommungränsen avgörande för invånarnas rörelsemönster. Du kan bo i en kommun, jobba i en annan och träna i en tredje. Det gör att incitamenten för kommuner att bygga eller underlätta byggandet av lägenheter, framförallt billiga sådana, minskar eftersom det kan skötas av grannkommunen. Att exploatera mark och bygga bostäder är dyrt. Utgångspunkten är också att nybyggnation ska finansiera sig självt. Därför byggs främst bostäder som genererar tillräckliga intäkter. Inom forskningen lyfts också en hypotes upp som menar att det är valtaktiskt fel att bygga billiga lägenheter då den nuvarande befolkningen kan vara negativt inställd. Billiga lägenheter riskerar sänka värdet på omkringliggande bostäder. Motstånd görs också mot exploatering av grönområden eller andra ytor som invånarna vill bevara. Därför kan ökat byggande utgöra en politisk risk. Detta sker trots att bostadsförsörjningslagen (2000:1383) tydligt deklarerar att kommunerna har ansvar för att ombesörja en långsiktig bostadsförsörjning. Eftersom en region växer och möter utmaningar som en samlad enhet och inte som enskilda kommuner är den enskilda kommunens ansvar inte tillräckligt. Idag bevakar Länsstyrelsen utvecklingen på bostadsmarknaden och med RUFS 2010 har ett regionalt utvecklingsarbete initierats. Samarbetet är dock inte bindande vilket innebär att regionen, genom exempelvis landstinget, inte kan ställa specifika byggkrav på enskilda kommuner. Utan en bindande regional samordning kommer underskottet i planeringen inte vändas vilket särskilt skadar de med behov av billigare boendeformer. 1 Fem kommuner valde att inte uppge en uppskattning, Danderyd, Lidingö, Solna, Upplands-Bro och Vaxholm. 14

17 Bostadsbristen försvagar ekonomin Nyproduktionens eftersläpning har förstärkt bostadsbristen vilket har satt direkta spår på ekonomin. Banken Swedbank har uppskattat tillväxtbortfallet i Stockholmsregionen till 21 miljarder per år på grund av bostadsbristen. Beräkningen bygger på att antalet sysselsatta i regionen blir färre än förväntat än om bostadsbyggandet mötte befolkningsutvecklingen. Intresseorganisationerna Fastighetsägarna och Stockholms Handelskammare beräknar ett tillväxtbortfall på omkring 250 miljarder kronor fram till år Men det är inte bara samhällsekonomin som påverkas av bostadssituationen. Privatekonomin påverkas i allra högsta grad. SCB undersöker årligen hyrorna i olika lägenheter, nedan beskrivs prisförändringen för hyreslägenheter i Stockholmsregionen mellan 2004 och Diagram 10: Genomsnittlig månadshyra 2013 per lägenhet i Stockholms län och realprisförändring sedan Prisförändring RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5 RoK < övriga totalt SCB, boende byggande och bebyggelse, Siffrorna ovan staplarna visar månadshyra för 2013, siffrorna bredvid realprisförändring sedan Diagram 10 visar att boendekostnaderna har ökat markant i regionen När inflationen för perioden är borträknad har månadshyran i genomsnitt ökat 737 kronor. Omräknat till kvadratmeterhyra har det skett en ökning med 134 kronor per kvadratmeter och år. Den genomsnittliga tvårumslägenheten i regionen är 67 kvm, enligt kostnadsutvecklingen innebär det en ökad årshyra på kronor eller 781,6 kronor per månad. 15

18 Diagram 11 Försäljningspris i tkr av bostadsrätter i Stockholms län Medelpris års medelpris Medianpris 2004 års medianpris SCB bostadsrätter, Ekonomifakta.se Bostadskrisens konsekvenser syns ännu tydligare i prisutvecklingen på bostadsrätter. Detta trots att de strukturella förändringarna på bostadsmarknaden i huvudsak lett till fler bostadsrätter. I diagram 11 visas prisutvecklingen mellan 2004 och 2012, både i faktiskt pris och i 2004 års pris, inflationsjusterat. Realkostnadsutvecklingen för medianpriset vid köp av bostadsrätt har ökat med 81,6 procent. Det innebär att medianpriset på en bostadsrätt år 2012 var kronor dyrare, sett i 2012 års valuta, jämfört med 2004 års medianpris. Den relativt stora skillnaden mellan medel- och medianpriser beror på att priserna på de attraktivaste bostadsrätterna är så pass höga att de höjer medelpriset markant. Därför är det rimligare att diskutera förändringen i medianpriset än medelpriset. För att kostnadsökningen inte ska drabba bostadsrättsköparna förutsätts att löneutvecklingen har mött boendekostnadsutvecklingen. Så är inte fallet, under perioden har den genomsnittliga reallöneökningen i Sverige varit 11,6 procent. Det innebär att det har blivit betydligt dyrare att ta sig in på bostadsrättsmarknaden i länet. Genom kartläggningen kan vi med hjälp av boverkets definition av boendebrist konstatera att länet lider av en kraftig brist på bostäder eftersom prisutvecklingen tillåts stiga avsevärt snabbare än inkomstutvecklingen. En segregerad bostadsmarknad Länets bostadsmarknad har genomgått en historiskt stor förändring de senaste decennierna, det visar kartläggningen ovan. Detta i kombination med en stor befolkningsökning gör det viktigt att studera hur utvecklingen påverkar olika grupper på bostadsmarknaden. Med en förväntad kötid på omkring åtta år och ständigt ökade priser på bostadsrätter och småhus blir det allt svårare att ta sig in på bostadsmarknaden i Stockholm. Samtidigt rapporterar flera myndigheter och organisationer om att hyresägare idag ställer högre krav på potentiella hyresgäster (Länsstyrelsen 2013:4). Denna utveckling kan antas förstärka en redan segregerad stadsbild. Särskilt utsatta blir unga och personer med sämre ekonomi eller osäkra anställningar. Forskning pekar därtill på att personer med utländsk bakgrund har sämre position på bostadsmarknaden än övriga (DO 2009/268). I allmänna ordalag likställs segregation med områden som har en låg socioekonomisk status eller hög andel boende med utländsk bakgrund. Detta är en i grunden olycklig definition av begreppet. Segregation betyder åtskillnad och boendesegregation definieras som en rumslig 16

19 åtskillnad i bosättningsmönster av olika kategorier av människor (Hugosson och Maandi 2008, 3). Det innebär att segregation uppstår i alla lägen där de boende inom ett specifikt område är särskilt homogen vad gäller socioekonomi, rasifiering 2 eller demografi (ålder, kön, hushållstyp). Konkret uttryckt innebär det att en kommun som Danderyd där en stor del av invånarna är höginkomsttagare, en låg andel är rasifierade och till stor del äger sitt boende bör definieras som ett segregerat bostadsområde. Utifrån en strikt vetenskaplig definition är Danderyd, Östermalm och Älta snarare mer segregerade områden än Rinkeby-Tensta, Vårby och Fittja där befolkningen är mer heterogen vad gäller bakgrund och inkomstgrupp. Hugosson och Maandi (2008) menar att begreppet segregation i den vardagliga debatten används synonymt med utsatta områden. Det är områden med en låg sysselsättningsgrad och låg utbildningsnivå. Det har i debatten därefter kopplats samman med att dessa områden till högre grad haft en rasifierad befolkning. De områden vi till vardags definierar som segregerade är därmed områden som skiljer sig från vad som är den förväntade bilden av majoritetsbefolkningen. För att frångå en bild av segregation som delar in regionen i ett vi och de andra -tänkande bör vi istället återgå till begreppets grund. Tanken om åtskillnad mellan olika kategorier av människor. Om förändringarna på bostadsmarknaden i Stockholms län analyseras utifrån detta synsätt breddas bilden av hur regionen utvecklas. Nedan analyseras därför bosättningsmönstren i Stockholms län utifrån hur olika grupper bor och var olika grupper bor. Hur bor vi idag? I takt med den tilltagande bostadskrisen med kraftiga prisökningar som följd har de olika boendeformerna åter börjat bli en tydlig signal om den boendes ekonomiska status. Diagram 12 Upplåtelseformens andel bland fyra olika grupper % 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 65,0% 58,0% 54,9% Hela länet LO-medlemmar år 47,5% Utländsk bakgrund 36,0% 34,4% 34,6% 28,0% 18,1% 7,1% 6,0% 10,5% Äger bostaden Hyr i förstahand Tillfällig boendeform Länsstyrelsen 2013:3 och Novus, mars Diagram 12 bekräftar bilden av en ojämlik bostadsmarknad. Tre grupper LO-medlemmar, unga och personer med utländsk bakgrund äger i mindre grad sitt boende än länets befolkning i stort. SCBs statistik över hushållets ekonomi visar också att den disponibla 2 Rasifierad är ett akademiskt och inompolitiskt begrepp som innebär att du riskerar att bli eller blir utsatt för rasism/diskriminering på grund av din hudfärg, etnicitet, din eller dina föräldrars födelseplats och/eller religion. Begreppet används då det inkluderar fler än utrikesfödda och har en mer specifik definition än utländsk bakgrund. När det refereras till statistik används dock det begrepp som originalkällan använder. 17

20 medelinkomsten bland svenskar som bor i bostadsrätt är i genomsnitt kronor högre per år jämfört med boende i hyresrätter med förstahandskontrakt. Att hyra i första hand är däremot vanligare bland LO-medlemmar, unga och personer med utländsk bakgrund än för länets befolkning i stort. Unga och personer med utländsk bakgrund bor i betydligt högre grad i tillfälliga eller osäkra boendeformer såsom andra- eller tredjehand eller inneboende. I diagrammet återges statistik från Länsstyrelsens medborgarundersökning 2013 samt från den undersökning bland LO-medlemmar vi låtit Novus göra. Unga är särskilt utsatta på Stockholms bostadsmarknad. Den bilden stärks av Hyresgästföreningens undersökning av ungas boende (HGF 2013a). I Stockholms län bor 27 procent av de unga vuxna i åldern år i osäkra eller tillfälliga boendeformer, i Stockholms Stad är situationen än värre, här är det 33 procent. Bland unga vuxna bor dessutom tre av tio 29 procent hemma hos sina föräldrar. I den yngre delen av gruppen, åringar, är samma siffra 46 procent. Bland de unga vuxna är det endast 12 procent som uppger detta boendealternativ som det bäst lämpade för dem idag. De osäkra boendena är därtill mindre till storleken vilket innebär att osäkerheten riskerar att kombineras med en viss trångboddhet. En grupp unga vuxna är särskilt utsatt: 43 procent av de unga vuxna med barn bor idag i osäker boendeform. Hyresgästföreningen (2013b) menar att regeringens politik de senaste åren också har underblåst trenden med att allt fler unga tvingas till osäkra boendeformer. De huvudsakliga lösningarna från nuvarande regering har handlat om att göra det enklare att ta in inneboende och möjliggöra högre hyror vid andrahandsuthyrning. Tidigare presenterades siffror över den genomsnittliga kötiden för att få ett förstahandskontrakt i Stockholms län respektive Stockholms stad. Under de senaste åtta åren har kötiden ökat dramatiskt. Allt fler uppger också att kraven ökar på hyresgäster i form av stabil inkomst och långsiktighet. För att alla ska få tillgång till boende är vi därför i behov av en fungerande bostadsförmedling. Diagram 13 Hur skaffade du ditt boende? 50% 45% 40% LO-medlemmar Unga vuxna 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Offentlig bostadskö Privat bostadskö Internkö Genom kontakter Partner Blocket etc. Annat sätt Novus mars, 2014 och HGF 2013a I diagram 13 beskrivs hur LO-medlemmar respektive unga vuxna (20 27 år) med ett förstahandskontrakt till en hyreslägenhet eller osäker boendeform fick tillgång till sin bostad. Tyvärr har ingen statistik för länets befolkning i helhet hittats. Detta ger dock en bild av situationen för två av de speciellt studerade grupperna. 18

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen LO-distriktet i Stockholms

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling FLER BOSTÄDER KRÄVS FÖR EN VÄXANDE STORSTAD Det saknas 121 975

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m)

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m) inte bo hos kompisar och hos mina syskon under hela mitt liv, det har jag ju gjort sedan januari 2005 och det gör ja ande. För att jag inte vet hur länge jag får bo kvar, och var jag ska bo sen. Jag ser

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

110 000 bostäder saknas i huvudstadsregionen. Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling 2012:05. Stockholms Handelskammares analys

110 000 bostäder saknas i huvudstadsregionen. Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling 2012:05. Stockholms Handelskammares analys 2012:05 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys 110 000 bostäder saknas i huvudstadsregionen Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling Bygg för en snabbt växande huvudstadsregion

Läs mer

Stockholm behöver Emma. En rapport om unga stockholmares bostadsmarknad

Stockholm behöver Emma. En rapport om unga stockholmares bostadsmarknad Stockholm behöver Emma En rapport om unga stockholmares bostadsmarknad 1 Innehåll Inledning 3 Del 1: Ung, ny och bostadssökande 5 - Steg 1: Bostadskö 8 - Steg 2: Privata hyresvärdar 11 - Steg 3: Hyra i

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012 Slutrapportering av attitydmätning INNEHÅLL Bakgrund & syfte med studien Om studien Genomgång av utvalda resultat Boende i Stor-Stockholm Boende i Tyresö Medarbetare i Tyresö

Läs mer

Fakta om företagandet i Stockholm 2013

Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen

stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen Innehåll 3 INLEDNING 4 Nulägesanalys allt fler unga stockholmare låg produktion av bostäder 6 Nulägesanalys ojämn fördelning mellan kommuner vad

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

En snabb åtgärd för att avhjälpa den stora bostadsbristen är att göra andrahandsmarknaden friare.

En snabb åtgärd för att avhjälpa den stora bostadsbristen är att göra andrahandsmarknaden friare. 2010 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Rekordstort underskott på bostäder hotar Stockholms tillväxt Svagt bostadsbyggande och snabb befolkningstillväxt har tillsammans med en hårt reglerad

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län December 2013 Innehåll Inledning... 2 Sysselsättningsgrad och deltidsarbete... 2 Uttag av föräldrapenning bland kvinnor och män... 5 Fungerande välfärd

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Evert Kroes Regionplanerare, TMR 2014-06-04 Anledning Lyckoparadox: 15 år områdesinsatser med lokala utvecklingsavtal:

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll sammanfattning 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än

Läs mer

Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030

Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030 211 : 5 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 23 År 23 beräknas Stockholmskommunerna betala en nettoavgift till utjämningssystemet

Läs mer

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys Befolkningsprognos 21 219 Befolkningsprognos 21 219 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten

Bostadsmarknadsenkäten Rapport 2001:01 2011:13 Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2011 Kommuner i Stockholms län Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Upplands-Väsby Österåker Ekerö Sollentuna Järfälla Sundbyberg Täby Danderyd

Läs mer

STUDENTBOSTÄDER RAPPORT BASERAD PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGENS DATA OM FÖRMEDLADE STUDENTBOSTÄDER 2013-12-16

STUDENTBOSTÄDER RAPPORT BASERAD PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGENS DATA OM FÖRMEDLADE STUDENTBOSTÄDER 2013-12-16 STUDENTBOSTÄDER RAPPORT BASERAD PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGENS DATA OM FÖRMEDLADE STUDENTBOSTÄDER 2013-12-16 BAKGRUND Studenter har idag en tämligen svår situation på Stockholms bostadsmarknad. I Stockholms län

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se 3 (44) Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har med Stadsledningskontoret

Läs mer