RIKTLINJER FÖR BOSTADS- FÖRSÖRJNINGEN SOLNA STAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJER FÖR BOSTADS- FÖRSÖRJNINGEN SOLNA STAD 2010-2014"

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR BOSTADS- FÖRSÖRJNINGEN I SOLNA STAD

2 Sammanfattning Dessa riktlinjer tar sikte på såväl nybyggnation, upprustning som förvaltning. En hållbar boendeplanering sker i dialog med boende i området och med andra medborgare och aktörer i kommunen. Vi ska sträva efter levande stadsdelar, genom att blanda bostäder, service och arbetsplatser. När vi bygger bostäder ska vi i dels förtäta i befintliga områden och bygga bort barriärer mellan stadsdelar, främst i form av trafikleder och järnvägsspår. Men vi ska dessutom bygga ut sex nya stadsdelar. Vi ska bejaka spännande och utmanande arkitektur. Målsättningen är att det vid ny- och ombyggnationer ska tillämpas energieffektiva och miljövänliga lösningar. Green Buildings finns redan i Solna och vi vill att det ska bli fler. Det är mycket populärt att bo i Solna och efterfrågan på bostäder är omfattande. Riktlinjerna innehåller en redovisning av projekt som är aktuella under perioden , samt redovisar därutöver kända planer för åren fram till 2019 och därefter. Det bygger i första hand på de utbyggnadsområden som är fastställda i stadens översiktsplan, men också på konkreta projekt som staden kommit överens med exploatörer om i avtal godkända av kommunfullmäktige. I genomsnitt 700 nya bostäder per år beräknas bli inflyttningsklara under perioden. Variationer mellan olika år kommer givetvis finnas. Det behövs en mångfald av bostäder både beträffande upplåtelseform, storlek och utförande för att matcha olika hushålls sammansättning, levnadsvanor och individuella önskemål. Utbudet av bostäder ska även matcha olika behov och preferenser som man har i olika skeden i livet. I allt väsentligt domineras Solna dock av flerfamiljshus drygt 97% av lägenheterna finns i flerfamiljshus. Lägenheterna i dessa hus fördelas ungefär lika mellan hyresrätter och bostadsrätter. Det är viktigt att olika upplåtelseformer kan erbjudas Solnaborna. Staden kommer därför särskilt att ställa sig positiv till och uppmuntra byggande av nya hyresrätter i olika former. Det är självklart också viktigt att vårt eget allmännyttiga bostadsföretag, Bostadsstiftelsen Signalisten, medverkar och bygger nya lägenheter. När det gäller bostadsrätter kan staden räkna med att det finns en efterfrågan som leder till nybyggnation utan några särskilda insatser från stadens sida. Bostadsstiftelsen Signalisten behöver en ekonomisk och praktisk beredskap för genomförande av sitt 1000-program, byggande av tusen nya hyresrätter under 10 år. Programmet har redan under 2009 påbörjats med att 52 hyresrätter i Agnesberg byggts och 2010 påbörjades byggnationen av ytterligare 22 hyresrätter i Turkosen. I Bergshamra samt på Gränsgatan planeras för ytterligare hyresrätter. Men Signalisten måste också ha beredskap för kommande upprustning i områden med äldre bebyggelse. I de områdena, främst Frösunda, Ritorp, Bagartorp, centrala Bergshamra och Hagalund kan det också bli aktuellt med nyproduktion. Signalisten är viktiga som stadens allmännyttiga bostadsföretag, men företaget har också en viktig funktion i stadens planering av nya verksamheter. För att befästa samarbetet mellan staden och Signalisten ska ett samarbetsavtal tecknas. 2

3 Bakgrund Lag om bostadsförsörjning Alla kommuner i landet ska enligt lagen om bostadsförsörjning minst en gång under en mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen. Av propositionen framgår det att en viktig del i dokumentet är att kommunerna inte minst i tillväxtregionerna ser till att ha en tillfredställande mark- och planberedskap för bostadsbyggande. Det anges vidare i propositionen att det finns skäl att särskilt uppmärksamma behovet av bostäder för vissa hushåll, tex äldre, handikappade, ungdomar och där det finns universitet och högskolor (studenter). Riktlinjer för boendeplanering lägger fast den övergripande synen på hur kommunen ser på mark- och planberedskapen och boendeplaneringen i Solna på lite längre sikt. Generella utgångspunkter Solna stads övergripande prioriterade målsättningar fastställs stadens årliga budget. I budget 2010 är målen: - ekonomisk tillväxt - livsmiljö - trygghet och omsorg - kunskap och livslångt lärande. Bland stadens inriktningsmål för 2010 anges tex att Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Målen prövas årligen i budgeten. Regional utvecklingsplan - RUFS Solna har ett gynnsamt geografiskt läge i Stockholmsregionen. Stora delar ingår i det som i RUFS pekas ut som regioncentrum och kommunen är välförsörjd med kommunikationer. Det innebär att förutsättningarna för ett resurseffektivt byggande är goda. Trots kommunens ringa storlek finns flera områden som anses lämpliga för både förtätning och nybyggnation. I Solna finns planeringsberedskap för ett omfattande byggande av både bostäder och arbetsplatser. Översiktsplanen I Solnas översiktsplan anges fem olika utvecklingsområden: - Järvastaden - Nya Ulriksdal - Arenastaden - Solna city - Karolinska/Norra station Översiktsplanen visade att det går att bygga minst lägenheter fram till år Den mer konkreta planeringen omfattar redan kommande tioårsperiod totalt ca lägenheter. Fördjupade översiktsplaner mm Fördjupade översiktsplaner har antagits för Västerjärva och Ulriksdalsfältet, Arenastaden och Karolinska-Norra station. Ett omfattande programarbete har också genomförts för Solna City - omdaning och utveckling av centrala Solna. Därutöver har en fördjupad översiktsplan antagits för den del av Kungliga Nationalstadsparken som ligger i Solna och som syftar till att för framtida generationer säkra de kulturhistoriska och 3

4 landskapsmässiga kvaliteterna runt Ulriksdal och Haga. I norra delarna av staden har det också bildats ett naturreservat kring Igelbäcken, som säkerhet för bevarandet av en god livsmiljö i området. Befolkningsprognos Solnas befolkning kommer enligt befolkningsprognosen under perioden från 2010 fram till och med 2014 att öka med ca personer. Största ökningen kommer att ske i utbyggnadsområdena i Järvastaden och Ulriksdal samt Arenastaden i anslutning till Nationalarenan, men även i Skytteholm, Huvudsta och Frösunda beräknas befolkningen att öka. 4

5 Riktlinjer för Solnas stadsmiljö Målsättningen är att utveckla och försköna stadsmiljön, fortsätta skapa nya och rusta upp gamla stadsdelar. Solnas stadsdelar ska knytas ihop och bli en stad med en mer sammanhängande stadsbild, gröna ytor och mindre genomfartstrafik. Solnas stränder ska skyddas och miljön omkring göras mer tillgänglig för rekreation. Levande stadsdelar Solna är en tätbebyggd stad med stadsdelar där det finns underlag för en mångfald av bostäder, arbetsplatser och en hög grad av kommersiell och annan service. Strävan ska vara att blanda bostäder och arbetsplatser. Byggnader för arbetsplatser och/eller rekreation ska lokaliseras tillsammans med bostäder och bland annat fungera som bullerskydd mot angränsande vägar och järnvägar. Genom att blanda bostäder och arbetsplatser befolkas områdena under fler timmar på dygnet, vilket skapar mötesplatser och ger trygghet. En attraktiv stad ska också erbjuda möjlighet att finna närhet till natur, vilket bland annat garanteras av att Solna till en tredjedel utgörs av Kungliga nationalstadsparken med Hagaparken. Vid planering av ny- och ombyggnationer ska dessa värden beaktas. Solna ska kompletteringsbygga Inriktningen är att bygga nya bostäder i redan bebyggda områden, det vill säga förtäta genom kompletteringsbebyggelse. Skälen till det är flera. Det är ekonomiskt hållbart att utnyttja redan gjorda investeringar i infrastruktur, vatten- och avloppsledningar och kommunal service, men det är också viktigt ur klimat- och miljöhänseende att bygga i kommunikationsnära lägen. Ingen av kommunens stadsdelar är helt färdigbyggd. Det finns stora möjligheter att komplettera befintliga bostadsområden med ny bebyggelse. Avstånden mellan stadsdelarna i Solna är relativt korta och utgör därför inget problem, utan det är istället fysiska barriärer, främst i form av vägar och järnvägar, som gör att stadsbilden blir mer splittrad än den skulle kunna vara. Byggnation ska därför gärna ske i lägen som knyter ihop olika stadsdelar, men också på mark som frigörs genom att gaturummet görs kompaktare genom tex borttagande av väg- och gatumark bland annat med syfte att minska genomfartstrafiken i Solna. Vid förtätning ska Solna också värna parkmiljöer och grönytor. Strävan ska vara att blanda bostäder och arbetsplatser. Genom att blanda bostäder och arbetsplatser befolkas områdena under fler timmar på dygnet, vilket skapar mötesplatser och ger trygghet. Solna ska bygga nya stadsdelar I Solna planeras och genomförs utbyggnaden av flera nya bostads- och arbetsplatsområden. Järvastaden Strax väster om Agnesberg pågår utbyggnaden av en ny stadsdel i Solna. Den första delen omfattar ca 650 lägenheter. Den andra delen gör det möjligt att bygga ca 920 lägenheter i flerbostadshus och ca 170 radhus, parhus och kedjehus. Dessutom inrymmer planförslaget en mindre del lokaler, skola, förskola samt park- och gatustruktur. Det nya bostadsområdet skall innehålla attraktiva bostäder i samverkan med tillgängliga och trivsamma gaturum och gröna platser, allt med variation och intimitet. Området har gångavstånd 5

6 till Ulriksdals pendeltågstation. Strax nordväst om området ligger de stora, sammanhängande grönstråken kring Igelbäcken, som är naturreservat. Bebyggelsen blir flerfamiljshus i måttfull skala. Hushöjderna varierar mellan tre och sju våningar. I södra delen av planområdet blir det småhus som medför genomsikt och möjlighet att bevara grönskan. I planområdets norra del, kring en av områdets huvudgator där tanken är att bussen ska komma att gå, föreslås kvartersbebyggelse kring halvprivata gårdar. I områdets södra del i anslutning till de befintliga militära byggnaderna och parken byggs de första punkthusen. Nya Ulriksdal Planeringen av nya Ulriksdal grundar sig på den fördjupade översiktsplan som togs fram för Ulriksdal och Västerjärva år Den nya stadsdelen inrymmer, när den är färdigbyggd, ca bostäder och m² kontors- och verksamhetsyta. Området skall innehålla olika sorters bostäder, både i olika typer av flerbostadshus och i stadsradhus. I stadsdelen planeras naturligtvis också plats för barnomsorg, parker och utrymme för butiker och annan kommersiell verksamhet. Huvudgatorna genom området utformas som stadsgator med trädplanteringar, cykelbanor etc. Kring radhusen planeras mindre gaturum där fordonstrafik sker i mycket låga hastigheter. Minst tre torg inryms i området, varav ett vid pendeltågstationen. Söder om området, mellan Ulriksdal och norra Ritorp, finns ett grönområde som är en resurs för både befintliga och tillkommande 6

7 bostäder. Mellan de nya bostäderna och Överjärva gård sparas en del av den nuvarande öppna ytan. Mitt i den nya stadsdelen föreslås en stadspark. Parken har kraftiga naturliga höjdskillnader som kan utnyttjas till ett intressant parkrum. Den kommersiella servicen i stadsdelen föreslås bli lokaliserad till pendeltågsstationen och torgen samt längs de centrala gaturummen närmast torgen. Arenastaden Under hösten 2007 antog kommunfullmäktige en fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde. Planområdet omfattar en helt ny stadsdel vid Solna station med Nationalarena och affärscentrum och är beläget norr om Solna station mellan spårområdet och Råstasjön. Ett bebyggelseförslag för området har tagits fram som låg till grund för den första detaljplanen inom området. I området inryms även nya kontor och bostäder, liksom ny infrastruktur i form av gator och broar. Den första detaljplanen antogs i februari 2009 och bygglov för arenan beviljades i april Utvecklingsområdet Karolinska Utvecklingsområdet Karolinska - Norra Station är beläget i två kommuner, Solna respektive Stockholm. Den fördjupade översiktsplan (FÖP) som antagits av Solna har därför också antagits av Stockholms stad. Den fördjupade översiktsplanen för Karolinska Norra Station omfattar ett gemensamt stadsutvecklingsområde över kommungränsen. Den behandlar frågor som berör de båda kommunerna. Planen är strategisk och övergripande. Den fördjupade översiktsplanen innebär bland annat att: Solnavägen omformas till en stadsgata KI området utvecklas med ny bebyggelse för forskning och utbildning. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer bevaras. Ett nytt universitetssjukhus uppförs intill Solnavägen och utgör en del av stadsmiljön Östra Karolinska omvandlas till en blandad stadsmiljö, där kulturhistoriskt värdefulla byggnader sparas och kompletteras med ny kontors- och bostadsbebyggelse Stadsdelen får tydliga offentliga rum med olika karaktärer Ny bebyggelse planeras längs Solnavägen, längs Norra länken, Tomtebodavägen samt norr om Tomteboda En första detaljplan som innefattar utbyggnad av ett nytt universitetssjukhus samt kvarter för vård, forskning, utbildning, teknikbyggnad och kontor, ett patienthotell och en mindre andel bostäder har antagits av kommunfullmäktige. Förslaget möjliggör även en utbyggnad av tunnelbana med station, ett entrétorg i söder samt ett grönt stråk mellan sjukhusparken och Karolinska Institutet. 7

8 Karolinska Norra station planeras att vara en levande stadsdel med blandade användningar som vård, forskning, kontor, bostäder och med handel och service i bottenvåningarna. Solna City - utveckling av centrala Solna Ett program för Solna City - utveckling av centrala Solna, antaget av kommunfullmäktige i juni Programmet förutsätter att genomfartstrafiken minskar så att mer stadsmässiga gaturum kan skapas. Ny bebyggelse föreslås mot Frösundaleden, Solnavägen och Huvudstagatan. Råsundastadion ersätts med ny bebyggelse när den nya nationalarenan tas i bruk. I förslaget ingår också ett kulturhus med ett nytt bibliotek. Alternativa placeringar av högre hus, cirka 30 våningar, ingår i programmet. Den föreslagna utbyggnaden syftar framför allt till att tydliggöra Solna centrum som stadskärna. Centrumområdet ska ges en större stadsmässighet genom ny bebyggelse, nya trafiklösningar och en tydligare struktur. Åtgärder som minskar genomfartstrafiken i centrala Solna ger förutsättningar för sänkt hastighet och en högre grad av stadsmässighet i gaturummens gestaltning. Både Frösundaleden och Solnavägen kan ändra karaktär från att vara trafikleder till att bli stadsgator med trädplanteringar och generösa gångbanor. Byggnadernas utformning ska annonsera centrum och ge det ett eget uttryck. Ingenting - Detaljplan för kv Laboratoriet och Polisen m fl. I det så kallade SBL-området i Huvudsta planeras nya bostäder och kontor kring den befintliga kulturhistoriska miljön. Området föreslås få en tydlig stadsstruktur med en egen karaktär men som också fogar in det i Huvudsta. Den miljö som byggnadsminnet utgör kommer att vara en central del i områdets karaktär. I området kommer sju kvarter, huvudsakligen innehållande bostäder, att finnas, samt ett större kvarter för kontor och handel, som bland annat kommer att fungera som bullerskydd. Ca 700 lägenheter och ca m² kontorslokaler bedöms kunna tillkomma. Planen förbättrar sambanden till omgivningarna och stärker entrén till Huvudsta och Solna. Upprustning och utveckling av äldre områden I Solna finns ett antal områden med renoveringsmogna fastigheter. En huvuduppgift de kommande åren är därför att skapa förutsättningar för renovering, utveckling och förnyelse av de äldre områdena i Solna. Solnas egna allmännyttiga bostadsföretag Signalisten har, i förhållande till jämförbara fastighetsbolag, en betydligt större andel renoveringsmogna fastigheter. År 2010 är 1500 av Signalistens lägenheter 50 år eller äldre. Signalisten har därför en nyckelfunktion i arbetet med att rusta de äldre områden där de har ett större fastighetsinnehav. I Solna bevakas mjuka värden i stadsmiljön Solna stad ska fortsätta att arbeta aktivt med frågor om trygghet, tillgänglighet och likabehandling. Genom särskilda projekt och/eller insatser skapas trygga och trivsamma områden. Verksamhet inriktade på att kartlägga invånarnas synpunkter, hearings, trygghetsvandringar mm ska uppmuntras. Även i dessa frågor har Signalisten en viktig uppgift. I de områden som planeras att rustas upp och Signalisten har ett mer omfattande bestånd, så ska Signalisten i nära samarbete med de boenden skapa förutsättningar för bra och trygga områden. 8

9 Riktlinjer för ett varierat bostadsutbud Vårt samlade bostadsbestånd ska vara varierat Det behövs en mångfald av bostäder både beträffande upplåtelseform, storlek och utförande för att matcha olika hushålls sammansättning, levnadsvanor och individuella önskemål. Utbudet av bostäder ska även matcha olika behov och preferenser som man har i olika skeden i livet. Solna har dock, med den begränsade yta som finns tillgänglig för bebyggelse, små möjligheter att tillfredställa ett behov av småhus. Däremot har staden arbetat aktivt för att få till stånd marknära bostäder i form av stadsradhus, vilket nu uppförs i Järvastaden och nya Ulriksdal. I allt väsentligt domineras Solna dock av flerfamiljshus drygt 97% av lägenheterna finns i flerfamiljshus. Lägenheterna i dessa hus fördelas ungefär lika mellan hyresrätter och bostadsrätter. Det är viktigt att olika upplåtelseformer kan erbjudas Solnaborna. Staden kommer därför särskilt att ställa sig positiv till byggande av nya hyresrätter. Staden kommer att uppmuntra olika former av hyresrätter. Det är också viktigt att allmännyttan i form av Bostadsstiftelsen Signalisten bygger nya lägenheter. Signalisten har antagit ett program för 1000 nya hyresrätter. När det gäller bostadsrätter kan staden räkna med att det finns en efterfrågan som leder till nybyggnation utan några särskilda insatser från stadens sida. Efterfrågan/utbudet av lägenheter Det finns en stor efterfrågan på bostäder i regionen och Solna tar med en hög nybyggnadstakt ett stort ansvar i regionen. Med den efterfrågan som generellt finns på nya bostäder i regionen, så är det absolut viktigaste därför att det byggs nya bostäder oavsett upplåtelseform. Det är väldigt populärt att bo just i Solna och en hög andel personer flyttar varje år in till staden. Trots det sker även en viss utflyttning. Den kan till stor del förklaras av att Solna har väldigt många studentbostäder där omsättningen av naturliga skäl är hög, men det finns även andra grupper som flyttar ut. En sådan grupp är barnfamiljer, som söker lite större ytor och ibland har svårt att hitta lämplig bostad i Solna, eftersom en stor andel bostäder är små lägenheter. För att underlätta för dessa familjer att stanna kvar i Solna ska en viss del av nyproduktionen inriktas på lite större bostäder, där ett konkret exempel är stadsradhusen i nya Ulriksdal. Studier har visat att byggande av seniorbostäder gjorde att äldre lämnade större boende vilket i sin tur skapade ganska omfattande flyttkedjor, ibland upp till nio stycken. I slutändan resulterade flyttkedjan i ett stort antal små enkla prisvärda lägenheter tex lämpliga för ungdomar. Det kan därför konstateras att byggande för en viss grupp inte enbart gynnar just den gruppen utan i kedjan betydligt flera. Det viktigaste är att bygga nya bostäder. Det finns idag en efterfrågan av seniorbostäder, med och utan särskild service, i Solna. För att möta en del av det behovet bygger Signalisten nu bostäder för denna grupp, vilket således också kan frigöra bostäder för andra grupper, tex de ungdomar som flyttar hemifrån. Det är också viktigt att se flyttkedjorna i ett mer regionalt perspektiv, då personer boende i andra kommuner i regionen kan ges möjlighet att flytta till Solna och i sin tur frigör en lägenhet som skapar en regional boendekedja, vilket är en förutsättning för att regionen bättre ska kunna möta efterfrågan av olika boendetyper. För att möte den efterfrågan som finns på en boendeform som erbjuder mer service och en större trygghet än ett vanligt boende så vill vi även att trygghetsbostäder ska kunna etableras. För att få detta till stånd på kort sikt ska möjligheten att omvandla nuvarande seniorbostäder till trygghetsboenden särskilt att prövas. På lite längre sikt är även nyproduktion ett alternativ som kan prövas såväl i privat regi, allmännyttans regi eller kommunal regi. 9

10 Antalet studentbostäder i Solna uppgår till ca 2000 och ytterligare 300 kommer tillföras inom de närmaste åren. Det innebär att Solna stad tar en stor del av regionens ansvar för att tillhandahålla studentbostäder. Det finns ett ständigt behov av nya studentbostäder i regionen och Solna är därför positiv till att pröva fler sådana projekt inom staden. Det finns även ett behov av särskilda boendeformer för stadens egna verksamheter. Detta beräknas bli tillgodosett inom ramen för planerade bostäder. I Solna införs ingen kommunal bostadsförmedling Det är populärt att bo i Solna och därför är efterfrågan på bostäder stor. För att möta efterfrågan ska nya bostäder byggas. Det finns däremot ingen anledning att skapa kösystem. Regeringen har enligt lag möjlighet att förelägga en kommun att inrätta en kommunal bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. En sådan kommunal bostadsförmedling får dock drivas av annan än kommunen. Regeringen har inte ansett att Solna behöver inrätta en kommunal bostadsförmedling, eftersom det inte ålagts Solna. Det finns inte skäl att göra annan bedömning på lokal nivå. Det är även populärt att bo hos Signalisten, som idag har ett regelsystem för lägenhetsförmedling. Signalisten ska även fortsättningsvis ha ett system för att förmedla lediga lägenheter till nya externa hyresgäster som bygger på ett grundregelverk som är lika för alla. För särskilda ändamål kan dock särskilda förutsättningar finnas för särskilda ändamål (tex för äldre och/eller unga). Därutöver är det viktigaste att Signalisten har förutsättningar att fullfölja sitt nybyggnadsprogram, så att 1000 nya bostäder etableras. 10

11 Riktlinjer för byggteknik och arkitektur Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Bygg bort barriärer få bättre miljö och mark för bostäder Solna har många fysiska barriärer som måste överbryggas i så hög grad som möjligt för att skapa en mer sammanhållen stadsstruktur än vad kan vara fallet i vissa fall. På flera håll i Solna finns tex fyrfiliga gator som i vissa fall genererar stora trafikmängder genom Solna. Genom att göra om gatorna till tvåfiliga stadsgator kan man dels minska trafikmängderna, men också få mark för nybyggnation av bostäder. I vissa områden behövs andra insatser för att bygga bort barriärerna, som ger förutsättningar för att knyta ihop områden så att man får ett starkare serviceutbud, arbetsområden och bostadsområden, samt ökar tillgängligheten till rekreationsområden. I Frösunda byggs tex en bro över E4:an för att man lätt ska kunna promenera över till nationalstadsparken. Frösunda kommer också att knytas ihop med Solna stationsområdet och Råsunda med nya broar över järnvägen. Mellan Västerjärva och Överjärva/Nya Ulriksdal har blåa bron byggts över järnvägen för att binda ihop områdena, samtidigt som den skapat förutsättningar för att enkelt kunna röra sig inom Igelbäckens naturreservat. Sedan lång tid tillbaka finns Överjärva gångbro mellan Överjärva och Ulriksdal. En utredning om finansieringen av en Huvudstaled i tunnel har påbörjats i syfte att få projektet till stånd så snart som möjligt. En lösning med Huvudstaleden i tunnel skulle inte bara leda till att trafiken på ytan minskar avsevärt, utan också skapa förutsättningar för ett stort antal nya bostäder. Spännande och utmanande arkitektur Solna ska bejaka spännande och utmanande arkitektur och konstnärlig utsmyckning i stadsmiljön. God arkitektur och konst skapar intressanta och kreativa livsmiljöer och stärker Solnas attraktivitet som hemkommun. Bostädernas utformning och placering ska samtidigt ge ett mervärde för omgivningen stadsmiljömässigt och socialt. Energisnåla hus I Solna värms nästan alla hus med miljövänlig fjärrvärme från Norrenergi. Det är ett klimatvänligt uppvärmningssystem som alltid ska nyttjas i första hand. Det hindrar inte att andra minst lika klimatvänliga och energieffektiva system kan få nyttjas efter särskild prövning. Målsättningen är trots det att det vid ny- och ombyggnationer ska tillämpas energieffektiva och miljövänliga lösningar. Byggnader klassificerade som Green Buildings finns redan i Solna och vi vill att det ska bli fler. Staden ska, i samarbete med byggföretagen, uppmuntra innovationer och nytänkande inom modernt miljövänligt bostadsbyggande. De utarbetade specificerade kriterier beträffande energisnålt, klimatsmart och miljövänligt byggande som företagen tagit fram ska uppmuntras. Fastighetsägare i Solna ska generellt uppmuntras till att tillämpa individuell mätning av el, vatten och värme. Signalisten ska särskilt främja denna utveckling inom sitt fastighetsbestånd. 11

12 Riktlinjer för planering och exploatering Den långsiktiga boendeplaneringen ska utgå från Solnas läge som en central del av den växande Stockholmsregionen. Bostadsmarknadens utveckling har betydelse för hur framtiden ser ut för befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och ekonomisk tillväxt. Solna tar sitt ansvar för regionen. Stadens uppgift handlar om att påverka med de verktyg vi har, vilket främst gäller mark- och planberedskapen men också frågeställningar om hur behov för vissa särskilda grupper på bostadsmarknaden kan uppfyllas. I det senare avseendet har stadens allmännyttiga bostadsföretag Signalisten en nyckelfunktion. Planerad bostadsbyggnation Ett av effektmålen i stadens styrdokument är att Solna stad ska ha en planberedskap på bostäder i antagna eller pågående detaljplaner under en tioårsperiod Översiktsplanen visade att det går att bygga minst lägenheter fram till år Den konkreta planeringen, som i dagsläget är 23 olika planerade projekt, omfattar totalt nya lägenheter, varav drygt 7000 lägenheter beräknas vara inflyttade till Färdigställande av ca 700 nya bostäder per år Staden ska sträva efter att bostadsbyggandet sker med ett färdigställande som fördelar sig så jämnt som möjligt över åren. Det innebär att staden ska ha en planberedskap för att kunna möta ett produktionsbehov med ca 700 färdigställda lägenheter per år över en tioårsperiod. Vissa år kommer det givetvis att färdigställas fler och vissa år färre. Under lågkonjunkturen de senare åren har tex produktionen mattats av något. Den planerade produktionen med fördelning på redan beslutade och möjliga upplåtelseformer framgår av bilaga 1. Staden ska inte vara bunden till enbart de 23 planerade projekt som redovisas i bilagan, utan ska under perioden vara öppna för andra tillkommande projekt som tex innebär en förtätning i nuvarande områden, vilka kan skapa en bättre livsmiljö för Solnaborna. Solna erbjuder hög service för byggarna Solna ska fortsätta att ge en smidig och professionell service för byggare och andra aktörer i planoch byggprocessen. Det betyder att det finns tydliga vägar in i kommunen och att vi är tillgängliga och serviceinriktade. En planprocess tar i snitt i Solna ett år, vilket är en mycket snabb handläggningstid i de sammanhangen, och denna snittid ska bibehållas. Staden ska alltid före antagandet av en detaljplan ha kommit överens om villkoren för exploateringen. Utgångspunkten är att projekten ska bära de merkostnader som uppstår för staden avseende infrastrukturen. Solna ska stimulera till fler aktörer Solna ska aktivt verka för att locka så många aktörer som möjligt till att bygga i Solna. Fler aktörer resulterar i större mångfald bland de nybyggda bostäderna. Fler aktörer kan även ge dynamik, ökad kreativitet och inspiration kring arkitektur, nya lösningar och arbetssätt. 12

13 Solna ska matcha byggande och ekonomisk planering Solna ska verka för att bostadsbyggandet sker i en takt så att behov av service och infrastruktur kan mötas i den ekonomiska planeringen. Det innebär vi ska samordna byggandet och lokaliseringen av nya bostäder med utbudet av kommunal service och kommunens ekonomiska situation. När vi planerar ska vi beakta investeringsbehov och driftskonsekvenser av exploatering. 13

14 Riktlinjer för Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna är i kommunallagens mening ett av Solna stad helägd företag i form av en stiftelse. Det manifisteras av att Solna stad utser styrelsen men också att kommunfullmäktige beslutar om att godkänna stiftelsens årsredovisning och bevilja styrelse och VD ansvarsfrihet. Därmed har Solna stad i kommunallagens mening ett bestämmande inflytande över stiftelsen. Till begreppet Signalisten som används i dessa riktlinjer, räknas även in dess dotterbolag Solnabostäder. Stiftelsen har, som allmännyttigt bostadsföretag, en viktig uppgift i stadens bostadsplanering. Signalistkoncernen förvaltar totalt ca 4000 lägenheter och ca 175 kommersiella lokaler. Solna stad är redan idag en stor hyresgäst hos Signalisten. Äldreboenden finns tex inhyrda i Hallen, Björkgården och i Bollen. Gruppboenden finns på Västra vägen och Algatan, medan det på finns dagcenterverksamhet på Stråkvägen och Hannebergsgatan. I Bagartorp/Agnesberg, i Hagalund och i Råsunda finns bedrivs förskoleverksamhet i Signalistens bestånd och i Berghamra hyr staden lokaler för filialbiblioteket. Därutöver har staden förmedlingsrätten till seniorbostäder i Signalistens bestånd och Socialförvaltningen har dessutom tillgång till ca 50 lägenheter hos Signalisten för olika sociala behov. Signalisten viktig samarbetspartner till staden Signalisten skall erbjuda ett bra boende till låg hyra och med liten miljöbelastning inom Solna stad. Det finns ett behov av att tillföra nya och moderna hyreslägenheter i Solna. Bostadsstiftelsen Signalisten tar genom sitt 1000-lägenhetsprogram ett stort ansvar för att förverkliga detta. Förutsättningen för att lyckas är att finansiering delvis kan ske genom försäljning av lägenheter, vilket tex skett genom försäljning av Sunnan 14 och 16 i Hagalund, men också att den borgensram som Solna stad godkänt bibehålls. Grupper med särskilda behov För flera grupper i samhället finns särskilda behov. Det rör sig tex om personer som ungdomar som ännu inte etablerat sig på bostadsmarknaden, men också för grupper som äldre som klarar sig bra men som vill ha ett boende med lite högre kringservice. Inriktningen är att Signalisten ska medverka till att skapa förtursgrupper där tex lägenheter lämpliga för äldre och andra lämpliga för ungdomar förmedlas med förtur till dessa grupper. Formerna ska arbetas fram i samråd med staden men beslutas av Signalisten. I stadens verksamheter finns behov av ytterligare bostäder för grupper inom omvårdnadsnämndens verksamhetsområde, som exempelvis trygghetsboenden och LSS-boenden, eller inom socialnämndens verksamhetsområden för psykiskt funktionshindrade eller ytterligare träningslägenheter inom det sociala området. Signalisten ska vara en aktiv samarbetspartner till Solna stad, för att ge staden förutsättningar att lyckas med uppgiften att tillgodose de särskilda behov av lägenheter som finns under perioden. Det finns ett behov av att öka stadens verksamhetslokaler i takt med att antalet invånare ökar, men också för att utveckla och effektivisera den kommunala verksamheten. I det sammanhanget är Signalisten en mycket viktig samarbetspartner för staden. 14

15 Modernisering av stadsdelar Signalisten förvaltar bostäder i områden där det inom en snar framtid måste bli aktuellt att genomföra upprustning. Det rör sig främst om Hagalund, Bagartorp och de centrala delarna av Bergshamra, men också i Frösunda och Ritorp. Signalisten ska tillsammans med staden utarbeta en upprustnings- och förnyelsestrategi, som även ska kunna omfatta förtätning av nuvarande bebyggelse och därigenom uppfylla Signalistens målsättning om att bygga 1000 nya hyreslägenheter. Signalisten måste ha beredskap för kommande upprustning så väl ekonomiskt som praktiskt. I Hagalund har Signalisten under 2009 genomfört försäljning av fastigheterna sunnan 14 och 16 till en av hyresgästerna bildad bostadsrättsförening. Genom försäljningen kan Signalistens frigöra kapital till den egeninsats som behövs i kommande byggnationer för att kunna leva upp till projekt Signalisten ska bidra till blandade upplåtelseformer Signalisten ska i egenskap av allmännyttigt bostadsföretag värna hyresrätten som boendeform och verka för ett utbud av hyreslägenheter med så hög variation som möjligt. Stiftelsen skall sträva efter att tillhandahålla sina hyreslägenheter till lägsta möjliga pris dock inte lägre än att årsresultatet för stiftelsen medger erforderlig konsolidering och erforderlig fondering för kommande underhåll. Försäljning eller omvandling till bostadsrätter av delar av Signalistens bestånd kan prövas, om det ligger i de berörda hyresgästernas och företagets intresse, samt om det bedöms bidra till det berörda områdets utveckling, tex genom att upplåtelseformerna i området blir mer blandade än tidigare. Ett exempel på detta är den försäljning som skett av Sunnan 14 och 16 i Hagalund. Signalistens hyror ska bära sina kostnader Stiftelsen hyresintäkter ska balansera de sammanlagda kostnaderna för en långsiktig förvaltning av beståndet. Hyrorna ska svara mot den upplevda hyresgästnyttan. Signalisten arbetar tillsammans med hyresgästföreningen för en omfördelning av hyresnivåerna med denna utgångspunkt. Signalisten ska bidra till områdesutvecklingen Signalisten ska, i samverkan med staden, bidra aktivt till utvecklingen av de områden där företaget äger en större andel hyresfastigheter. Förutom att värna den fysiska miljön och skapa bra förutsättningar för samhällsservice, så ska Signalisten aktivt deltaga i annat arbete som bedrivs för att fånga upp de boendes önskemål om utveckling i områdena. Det rör sig tex om insatser kring säkerhet och trygghet, där Signalisten förutsätts deltaga aktivt i Trygghetsrådets arbete. En hållbar utveckling Signalisten ska vid nybyggnation välja så energieffektiva system, miljövänliga tekniker och material som möjligt. Vid upprustning av det befintliga beståndet ska Signalisten minska bostädernas energianvändning. Signalisten och Solna stad ska teckna samarbetsavtal För att befästa samarbetet mellan staden och Signalisten ska ett samarbetsavtal tecknas. Staden ska i ett sådant avtal förbinda sig att avsätta personella resurser som ställs till Signalistens förfogande för samordningen av gemensamma angelägenheter. Staden ska också förbinda sig att verka för att signalisten får markanvisningar som möjliggör att projekt 1000 kan uppfyllas. 15

BOTKYRKA KOMMUN 1 [11] Kommunledningsförvaltningen. Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering

BOTKYRKA KOMMUN 1 [11] Kommunledningsförvaltningen. Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering BOTKYRKA KOMMUN 1 [11] Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering Botkyrka kommun, 2009 1 BOTKYRKA KOMMUN 2 [11] Innehåll INLEDNING...3 RIKTLINJER FÖR BOTKYRKAS STADSMILJÖ...5 RIKTLINJER FÖR ETT VARIERAT

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Program för bostadsförsörjning

Program för bostadsförsörjning Program för bostadsförsörjning Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:245 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 2016-03-31 Dokumentet gäller

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Intresseanmälan och underlag till Sverigeförhandlingen från Solna stad

Intresseanmälan och underlag till Sverigeförhandlingen från Solna stad SID 1 (16) Intresseanmälan och underlag till Sverigeförhandlingen från Solna stad SOLNA STAD Kontakt: solna.se/kontaktcenter Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon: 08-746 10 00 212000-0183 Besök. Stadshusgången

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

egna erfarenheter av samverkansprojekt

egna erfarenheter av samverkansprojekt egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Dnr KK15/547 STRATEGI Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Del 3 - Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-13 Dnr KK15/547 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 ns genomförande...

Läs mer

Nytt kontorsläge! Kolonnvägen 14. ULRIKSDAL EN STADSDEL FÖR AKTIVARE LIV ULRIKSDAL EN STADSDEL FÖR AKTIVARE LIV. ulriksdal.se

Nytt kontorsläge! Kolonnvägen 14. ULRIKSDAL EN STADSDEL FÖR AKTIVARE LIV ULRIKSDAL EN STADSDEL FÖR AKTIVARE LIV. ulriksdal.se I den nya stadsdelen Ulriksdal i Solna bygger vi framtidens kontor. Allt från bästa skyltläge längs med E4:an till kontor med utmärkt kommunikationsläge intill Ulriksdals pendeltågsstation. I stadsdelen

Läs mer

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-06-20 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2 I åtgärdplanen redovisas de åtgärder som bedöms behöva genomföras under

Läs mer

De nya kvarteren i Råsunda

De nya kvarteren i Råsunda De nya kvarteren i Råsunda Här är Råsundasom allra mest Råsunda Mitt i hjärtat av Solna Historia Tidigare fotbollsstadion invigd 1937. I oktober 2012 flyttade Svenska Fotbollsförbundet och AIK till en

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

s. 1 BIL AGA 4 projektorganisation och referenser sveafastigheter BostAd

s. 1 BIL AGA 4 projektorganisation och referenser sveafastigheter BostAd s. 1 BILAGA 4 projektorganisation och referenser Sveafastigheter Bostad Bakgrund s. 2 Sveafastigheter är verksamma inom utveckling och förvaltning av bostads och handels fastigheter sedan 2003. I Sveafastigheter

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i Magelungen Strand, Farsta

Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i Magelungen Strand, Farsta Handläggare Pia Ninche 08 737 22 09 Styrelseärende 2014-05-27 Ärende nr 17 Dnr 2014/1043-3.2.3 DATUM 2014-05-07 Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i Magelungen Strand,

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering, för 2007-2012

Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering, för 2007-2012 Kommunfullmäktige 2007-03-26 57 104 Kommunstyrelsen 2007-03-12 71 144 2007-02-19 17 36 Stadsbyggnadskontoret 06.960 21 marsks19 Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering,

Läs mer

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

12 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Solna stad 2015-2018 med utblick mot 2020 (KS/2014:233)

12 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Solna stad 2015-2018 med utblick mot 2020 (KS/2014:233) SOLNA STAD Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-01-26 12 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Solna stad 2015-2018 med utblick mot 2020 (KS/2014:233) Sammanfattning Kommunerna ska, enligt

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-10-05 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista

Läs mer

Detaljplan för del av Torsken 3

Detaljplan för del av Torsken 3 SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-11-22 SBN/2011:220 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Torsken 3 inom stadsdelen Bergshamra, upprättad i november 2012 Handlingar Utöver

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen KS/2015:604 TJÄNSTESKRIVELSE

SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen KS/2015:604 TJÄNSTESKRIVELSE SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2015-12-11 KS/2015:604 TJÄNSTESKRIVELSE Principöverenskommelse mellan Trafikverket och Solna stad inför utredning av tunnelförläggning av Huvudstaleden i Solna och

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret. Markanvisningar 2017 FRAMTID SÖDERTÄLJE

Samhällsbyggnadskontoret. Markanvisningar 2017 FRAMTID SÖDERTÄLJE Samhällsbyggnadskontoret Markanvisningar 2017 FRAMTID SÖDERTÄLJE Södertälje växer! VILL DU VARA MED OCH BYGGA OCH UTVECKLA SÖDERTÄLJE? Marknaden skriker efter nya bostäder i hela Stockholmsregionen, detta

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

2. Gatu- och fastighetskontoret ges i uppdrag att träffa markanvisningsavtal med Svenska Bostäder i enlighet med detta tjänsteutlåtande.

2. Gatu- och fastighetskontoret ges i uppdrag att träffa markanvisningsavtal med Svenska Bostäder i enlighet med detta tjänsteutlåtande. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2001-12-11 Handläggare: Yussuf Hassen Region Innerstad Projekt Hammarby Sjöstad Tel: 508 262 87 yussuf.hassen@hammarbysjostad.stockholm.se 2001-11-21 Handläggare:

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se

Läs mer

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön 2014-01-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/148-214 Projekt nr 9218 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön Yttrande

Läs mer

Projektbeskrivning Program Björnkulla

Projektbeskrivning Program Björnkulla Projektbeskrivning Program Björnkulla Syfte med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling och förtätning inom Björnkulla. Tidiga volymstudier indikera att området skulle kunna rymma ca 2

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Inriktningsbeslut för ny skola i Järvastaden

Inriktningsbeslut för ny skola i Järvastaden SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-12-19 SID 1 (5) KS/2014:494 TJÄNSTESKRIVELSE Inriktningsbeslut för ny skola i Järvastaden Sammanfattning Den utbyggnad som sker, främst i norra Solna, medför

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2016-2025 Lindesbergs kommun Innehåll Inledning 3 Kommunens roll 4 Riktlinjernas syfte 4 Vision 2025 4 Attraktivitet 5 Utvecklingen i kommunen 5 Kommunens mål för utveckling

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

Hållbar framtid i Nacka

Hållbar framtid i Nacka Hållbar framtid i Nacka Förslag till ny översiktsplan Kortversion Ny översiktsplan för ett hållbart Nacka Nacka ska vara en attraktiv och långsiktigt hållbar kommun. Översiktsplanen ska stödja utvecklingen

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ÄGARDIREKTIV FÖR MARKS BOSTADS AB 1. Ägaruppdrag Kf 2012-04-26, 35 Blad 1(5) Avsikten med Marks Bostads AB, nedan kallad Bolaget, är att det på samma sätt som de kommunala nämnderna och övriga kommunala

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande Ytterstadsavdelningen 2007-03-09 Martin Schröder Tfn 08-508 266 28 Fax 08-508 266 72 martin.schroder@sbk.stockholm.se Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv Kristinebergs slott 10, Västra Kungsholmen.

Inriktningsbeslut gällande AB Familjebostäders nyproduktion av bostäder i kv Kristinebergs slott 10, Västra Kungsholmen. Styrelseärende ÄRENDE NR 20 DATUM FÖR STYRELSEMÖTET 2016-02-23 DNR 2016/0186-1.2.1 2016-02-23 HANDLÄGGARE Valentina Lind Projektledare Tfn 08-737 22 48 valentina.lind@familjebostader.com Inriktningsbeslut

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer