RIKTLINJER FÖR BOSTADS- FÖRSÖRJNINGEN SOLNA STAD

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR BOSTADS- FÖRSÖRJNINGEN I SOLNA STAD

2 Sammanfattning Dessa riktlinjer tar sikte på såväl nybyggnation, upprustning som förvaltning. En hållbar boendeplanering sker i dialog med boende i området och med andra medborgare och aktörer i kommunen. Vi ska sträva efter levande stadsdelar, genom att blanda bostäder, service och arbetsplatser. När vi bygger bostäder ska vi i dels förtäta i befintliga områden och bygga bort barriärer mellan stadsdelar, främst i form av trafikleder och järnvägsspår. Men vi ska dessutom bygga ut sex nya stadsdelar. Vi ska bejaka spännande och utmanande arkitektur. Målsättningen är att det vid ny- och ombyggnationer ska tillämpas energieffektiva och miljövänliga lösningar. Green Buildings finns redan i Solna och vi vill att det ska bli fler. Det är mycket populärt att bo i Solna och efterfrågan på bostäder är omfattande. Riktlinjerna innehåller en redovisning av projekt som är aktuella under perioden , samt redovisar därutöver kända planer för åren fram till 2019 och därefter. Det bygger i första hand på de utbyggnadsområden som är fastställda i stadens översiktsplan, men också på konkreta projekt som staden kommit överens med exploatörer om i avtal godkända av kommunfullmäktige. I genomsnitt 700 nya bostäder per år beräknas bli inflyttningsklara under perioden. Variationer mellan olika år kommer givetvis finnas. Det behövs en mångfald av bostäder både beträffande upplåtelseform, storlek och utförande för att matcha olika hushålls sammansättning, levnadsvanor och individuella önskemål. Utbudet av bostäder ska även matcha olika behov och preferenser som man har i olika skeden i livet. I allt väsentligt domineras Solna dock av flerfamiljshus drygt 97% av lägenheterna finns i flerfamiljshus. Lägenheterna i dessa hus fördelas ungefär lika mellan hyresrätter och bostadsrätter. Det är viktigt att olika upplåtelseformer kan erbjudas Solnaborna. Staden kommer därför särskilt att ställa sig positiv till och uppmuntra byggande av nya hyresrätter i olika former. Det är självklart också viktigt att vårt eget allmännyttiga bostadsföretag, Bostadsstiftelsen Signalisten, medverkar och bygger nya lägenheter. När det gäller bostadsrätter kan staden räkna med att det finns en efterfrågan som leder till nybyggnation utan några särskilda insatser från stadens sida. Bostadsstiftelsen Signalisten behöver en ekonomisk och praktisk beredskap för genomförande av sitt 1000-program, byggande av tusen nya hyresrätter under 10 år. Programmet har redan under 2009 påbörjats med att 52 hyresrätter i Agnesberg byggts och 2010 påbörjades byggnationen av ytterligare 22 hyresrätter i Turkosen. I Bergshamra samt på Gränsgatan planeras för ytterligare hyresrätter. Men Signalisten måste också ha beredskap för kommande upprustning i områden med äldre bebyggelse. I de områdena, främst Frösunda, Ritorp, Bagartorp, centrala Bergshamra och Hagalund kan det också bli aktuellt med nyproduktion. Signalisten är viktiga som stadens allmännyttiga bostadsföretag, men företaget har också en viktig funktion i stadens planering av nya verksamheter. För att befästa samarbetet mellan staden och Signalisten ska ett samarbetsavtal tecknas. 2

3 Bakgrund Lag om bostadsförsörjning Alla kommuner i landet ska enligt lagen om bostadsförsörjning minst en gång under en mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen. Av propositionen framgår det att en viktig del i dokumentet är att kommunerna inte minst i tillväxtregionerna ser till att ha en tillfredställande mark- och planberedskap för bostadsbyggande. Det anges vidare i propositionen att det finns skäl att särskilt uppmärksamma behovet av bostäder för vissa hushåll, tex äldre, handikappade, ungdomar och där det finns universitet och högskolor (studenter). Riktlinjer för boendeplanering lägger fast den övergripande synen på hur kommunen ser på mark- och planberedskapen och boendeplaneringen i Solna på lite längre sikt. Generella utgångspunkter Solna stads övergripande prioriterade målsättningar fastställs stadens årliga budget. I budget 2010 är målen: - ekonomisk tillväxt - livsmiljö - trygghet och omsorg - kunskap och livslångt lärande. Bland stadens inriktningsmål för 2010 anges tex att Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Målen prövas årligen i budgeten. Regional utvecklingsplan - RUFS Solna har ett gynnsamt geografiskt läge i Stockholmsregionen. Stora delar ingår i det som i RUFS pekas ut som regioncentrum och kommunen är välförsörjd med kommunikationer. Det innebär att förutsättningarna för ett resurseffektivt byggande är goda. Trots kommunens ringa storlek finns flera områden som anses lämpliga för både förtätning och nybyggnation. I Solna finns planeringsberedskap för ett omfattande byggande av både bostäder och arbetsplatser. Översiktsplanen I Solnas översiktsplan anges fem olika utvecklingsområden: - Järvastaden - Nya Ulriksdal - Arenastaden - Solna city - Karolinska/Norra station Översiktsplanen visade att det går att bygga minst lägenheter fram till år Den mer konkreta planeringen omfattar redan kommande tioårsperiod totalt ca lägenheter. Fördjupade översiktsplaner mm Fördjupade översiktsplaner har antagits för Västerjärva och Ulriksdalsfältet, Arenastaden och Karolinska-Norra station. Ett omfattande programarbete har också genomförts för Solna City - omdaning och utveckling av centrala Solna. Därutöver har en fördjupad översiktsplan antagits för den del av Kungliga Nationalstadsparken som ligger i Solna och som syftar till att för framtida generationer säkra de kulturhistoriska och 3

4 landskapsmässiga kvaliteterna runt Ulriksdal och Haga. I norra delarna av staden har det också bildats ett naturreservat kring Igelbäcken, som säkerhet för bevarandet av en god livsmiljö i området. Befolkningsprognos Solnas befolkning kommer enligt befolkningsprognosen under perioden från 2010 fram till och med 2014 att öka med ca personer. Största ökningen kommer att ske i utbyggnadsområdena i Järvastaden och Ulriksdal samt Arenastaden i anslutning till Nationalarenan, men även i Skytteholm, Huvudsta och Frösunda beräknas befolkningen att öka. 4

5 Riktlinjer för Solnas stadsmiljö Målsättningen är att utveckla och försköna stadsmiljön, fortsätta skapa nya och rusta upp gamla stadsdelar. Solnas stadsdelar ska knytas ihop och bli en stad med en mer sammanhängande stadsbild, gröna ytor och mindre genomfartstrafik. Solnas stränder ska skyddas och miljön omkring göras mer tillgänglig för rekreation. Levande stadsdelar Solna är en tätbebyggd stad med stadsdelar där det finns underlag för en mångfald av bostäder, arbetsplatser och en hög grad av kommersiell och annan service. Strävan ska vara att blanda bostäder och arbetsplatser. Byggnader för arbetsplatser och/eller rekreation ska lokaliseras tillsammans med bostäder och bland annat fungera som bullerskydd mot angränsande vägar och järnvägar. Genom att blanda bostäder och arbetsplatser befolkas områdena under fler timmar på dygnet, vilket skapar mötesplatser och ger trygghet. En attraktiv stad ska också erbjuda möjlighet att finna närhet till natur, vilket bland annat garanteras av att Solna till en tredjedel utgörs av Kungliga nationalstadsparken med Hagaparken. Vid planering av ny- och ombyggnationer ska dessa värden beaktas. Solna ska kompletteringsbygga Inriktningen är att bygga nya bostäder i redan bebyggda områden, det vill säga förtäta genom kompletteringsbebyggelse. Skälen till det är flera. Det är ekonomiskt hållbart att utnyttja redan gjorda investeringar i infrastruktur, vatten- och avloppsledningar och kommunal service, men det är också viktigt ur klimat- och miljöhänseende att bygga i kommunikationsnära lägen. Ingen av kommunens stadsdelar är helt färdigbyggd. Det finns stora möjligheter att komplettera befintliga bostadsområden med ny bebyggelse. Avstånden mellan stadsdelarna i Solna är relativt korta och utgör därför inget problem, utan det är istället fysiska barriärer, främst i form av vägar och järnvägar, som gör att stadsbilden blir mer splittrad än den skulle kunna vara. Byggnation ska därför gärna ske i lägen som knyter ihop olika stadsdelar, men också på mark som frigörs genom att gaturummet görs kompaktare genom tex borttagande av väg- och gatumark bland annat med syfte att minska genomfartstrafiken i Solna. Vid förtätning ska Solna också värna parkmiljöer och grönytor. Strävan ska vara att blanda bostäder och arbetsplatser. Genom att blanda bostäder och arbetsplatser befolkas områdena under fler timmar på dygnet, vilket skapar mötesplatser och ger trygghet. Solna ska bygga nya stadsdelar I Solna planeras och genomförs utbyggnaden av flera nya bostads- och arbetsplatsområden. Järvastaden Strax väster om Agnesberg pågår utbyggnaden av en ny stadsdel i Solna. Den första delen omfattar ca 650 lägenheter. Den andra delen gör det möjligt att bygga ca 920 lägenheter i flerbostadshus och ca 170 radhus, parhus och kedjehus. Dessutom inrymmer planförslaget en mindre del lokaler, skola, förskola samt park- och gatustruktur. Det nya bostadsområdet skall innehålla attraktiva bostäder i samverkan med tillgängliga och trivsamma gaturum och gröna platser, allt med variation och intimitet. Området har gångavstånd 5

6 till Ulriksdals pendeltågstation. Strax nordväst om området ligger de stora, sammanhängande grönstråken kring Igelbäcken, som är naturreservat. Bebyggelsen blir flerfamiljshus i måttfull skala. Hushöjderna varierar mellan tre och sju våningar. I södra delen av planområdet blir det småhus som medför genomsikt och möjlighet att bevara grönskan. I planområdets norra del, kring en av områdets huvudgator där tanken är att bussen ska komma att gå, föreslås kvartersbebyggelse kring halvprivata gårdar. I områdets södra del i anslutning till de befintliga militära byggnaderna och parken byggs de första punkthusen. Nya Ulriksdal Planeringen av nya Ulriksdal grundar sig på den fördjupade översiktsplan som togs fram för Ulriksdal och Västerjärva år Den nya stadsdelen inrymmer, när den är färdigbyggd, ca bostäder och m² kontors- och verksamhetsyta. Området skall innehålla olika sorters bostäder, både i olika typer av flerbostadshus och i stadsradhus. I stadsdelen planeras naturligtvis också plats för barnomsorg, parker och utrymme för butiker och annan kommersiell verksamhet. Huvudgatorna genom området utformas som stadsgator med trädplanteringar, cykelbanor etc. Kring radhusen planeras mindre gaturum där fordonstrafik sker i mycket låga hastigheter. Minst tre torg inryms i området, varav ett vid pendeltågstationen. Söder om området, mellan Ulriksdal och norra Ritorp, finns ett grönområde som är en resurs för både befintliga och tillkommande 6

7 bostäder. Mellan de nya bostäderna och Överjärva gård sparas en del av den nuvarande öppna ytan. Mitt i den nya stadsdelen föreslås en stadspark. Parken har kraftiga naturliga höjdskillnader som kan utnyttjas till ett intressant parkrum. Den kommersiella servicen i stadsdelen föreslås bli lokaliserad till pendeltågsstationen och torgen samt längs de centrala gaturummen närmast torgen. Arenastaden Under hösten 2007 antog kommunfullmäktige en fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde. Planområdet omfattar en helt ny stadsdel vid Solna station med Nationalarena och affärscentrum och är beläget norr om Solna station mellan spårområdet och Råstasjön. Ett bebyggelseförslag för området har tagits fram som låg till grund för den första detaljplanen inom området. I området inryms även nya kontor och bostäder, liksom ny infrastruktur i form av gator och broar. Den första detaljplanen antogs i februari 2009 och bygglov för arenan beviljades i april Utvecklingsområdet Karolinska Utvecklingsområdet Karolinska - Norra Station är beläget i två kommuner, Solna respektive Stockholm. Den fördjupade översiktsplan (FÖP) som antagits av Solna har därför också antagits av Stockholms stad. Den fördjupade översiktsplanen för Karolinska Norra Station omfattar ett gemensamt stadsutvecklingsområde över kommungränsen. Den behandlar frågor som berör de båda kommunerna. Planen är strategisk och övergripande. Den fördjupade översiktsplanen innebär bland annat att: Solnavägen omformas till en stadsgata KI området utvecklas med ny bebyggelse för forskning och utbildning. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer bevaras. Ett nytt universitetssjukhus uppförs intill Solnavägen och utgör en del av stadsmiljön Östra Karolinska omvandlas till en blandad stadsmiljö, där kulturhistoriskt värdefulla byggnader sparas och kompletteras med ny kontors- och bostadsbebyggelse Stadsdelen får tydliga offentliga rum med olika karaktärer Ny bebyggelse planeras längs Solnavägen, längs Norra länken, Tomtebodavägen samt norr om Tomteboda En första detaljplan som innefattar utbyggnad av ett nytt universitetssjukhus samt kvarter för vård, forskning, utbildning, teknikbyggnad och kontor, ett patienthotell och en mindre andel bostäder har antagits av kommunfullmäktige. Förslaget möjliggör även en utbyggnad av tunnelbana med station, ett entrétorg i söder samt ett grönt stråk mellan sjukhusparken och Karolinska Institutet. 7

8 Karolinska Norra station planeras att vara en levande stadsdel med blandade användningar som vård, forskning, kontor, bostäder och med handel och service i bottenvåningarna. Solna City - utveckling av centrala Solna Ett program för Solna City - utveckling av centrala Solna, antaget av kommunfullmäktige i juni Programmet förutsätter att genomfartstrafiken minskar så att mer stadsmässiga gaturum kan skapas. Ny bebyggelse föreslås mot Frösundaleden, Solnavägen och Huvudstagatan. Råsundastadion ersätts med ny bebyggelse när den nya nationalarenan tas i bruk. I förslaget ingår också ett kulturhus med ett nytt bibliotek. Alternativa placeringar av högre hus, cirka 30 våningar, ingår i programmet. Den föreslagna utbyggnaden syftar framför allt till att tydliggöra Solna centrum som stadskärna. Centrumområdet ska ges en större stadsmässighet genom ny bebyggelse, nya trafiklösningar och en tydligare struktur. Åtgärder som minskar genomfartstrafiken i centrala Solna ger förutsättningar för sänkt hastighet och en högre grad av stadsmässighet i gaturummens gestaltning. Både Frösundaleden och Solnavägen kan ändra karaktär från att vara trafikleder till att bli stadsgator med trädplanteringar och generösa gångbanor. Byggnadernas utformning ska annonsera centrum och ge det ett eget uttryck. Ingenting - Detaljplan för kv Laboratoriet och Polisen m fl. I det så kallade SBL-området i Huvudsta planeras nya bostäder och kontor kring den befintliga kulturhistoriska miljön. Området föreslås få en tydlig stadsstruktur med en egen karaktär men som också fogar in det i Huvudsta. Den miljö som byggnadsminnet utgör kommer att vara en central del i områdets karaktär. I området kommer sju kvarter, huvudsakligen innehållande bostäder, att finnas, samt ett större kvarter för kontor och handel, som bland annat kommer att fungera som bullerskydd. Ca 700 lägenheter och ca m² kontorslokaler bedöms kunna tillkomma. Planen förbättrar sambanden till omgivningarna och stärker entrén till Huvudsta och Solna. Upprustning och utveckling av äldre områden I Solna finns ett antal områden med renoveringsmogna fastigheter. En huvuduppgift de kommande åren är därför att skapa förutsättningar för renovering, utveckling och förnyelse av de äldre områdena i Solna. Solnas egna allmännyttiga bostadsföretag Signalisten har, i förhållande till jämförbara fastighetsbolag, en betydligt större andel renoveringsmogna fastigheter. År 2010 är 1500 av Signalistens lägenheter 50 år eller äldre. Signalisten har därför en nyckelfunktion i arbetet med att rusta de äldre områden där de har ett större fastighetsinnehav. I Solna bevakas mjuka värden i stadsmiljön Solna stad ska fortsätta att arbeta aktivt med frågor om trygghet, tillgänglighet och likabehandling. Genom särskilda projekt och/eller insatser skapas trygga och trivsamma områden. Verksamhet inriktade på att kartlägga invånarnas synpunkter, hearings, trygghetsvandringar mm ska uppmuntras. Även i dessa frågor har Signalisten en viktig uppgift. I de områden som planeras att rustas upp och Signalisten har ett mer omfattande bestånd, så ska Signalisten i nära samarbete med de boenden skapa förutsättningar för bra och trygga områden. 8

9 Riktlinjer för ett varierat bostadsutbud Vårt samlade bostadsbestånd ska vara varierat Det behövs en mångfald av bostäder både beträffande upplåtelseform, storlek och utförande för att matcha olika hushålls sammansättning, levnadsvanor och individuella önskemål. Utbudet av bostäder ska även matcha olika behov och preferenser som man har i olika skeden i livet. Solna har dock, med den begränsade yta som finns tillgänglig för bebyggelse, små möjligheter att tillfredställa ett behov av småhus. Däremot har staden arbetat aktivt för att få till stånd marknära bostäder i form av stadsradhus, vilket nu uppförs i Järvastaden och nya Ulriksdal. I allt väsentligt domineras Solna dock av flerfamiljshus drygt 97% av lägenheterna finns i flerfamiljshus. Lägenheterna i dessa hus fördelas ungefär lika mellan hyresrätter och bostadsrätter. Det är viktigt att olika upplåtelseformer kan erbjudas Solnaborna. Staden kommer därför särskilt att ställa sig positiv till byggande av nya hyresrätter. Staden kommer att uppmuntra olika former av hyresrätter. Det är också viktigt att allmännyttan i form av Bostadsstiftelsen Signalisten bygger nya lägenheter. Signalisten har antagit ett program för 1000 nya hyresrätter. När det gäller bostadsrätter kan staden räkna med att det finns en efterfrågan som leder till nybyggnation utan några särskilda insatser från stadens sida. Efterfrågan/utbudet av lägenheter Det finns en stor efterfrågan på bostäder i regionen och Solna tar med en hög nybyggnadstakt ett stort ansvar i regionen. Med den efterfrågan som generellt finns på nya bostäder i regionen, så är det absolut viktigaste därför att det byggs nya bostäder oavsett upplåtelseform. Det är väldigt populärt att bo just i Solna och en hög andel personer flyttar varje år in till staden. Trots det sker även en viss utflyttning. Den kan till stor del förklaras av att Solna har väldigt många studentbostäder där omsättningen av naturliga skäl är hög, men det finns även andra grupper som flyttar ut. En sådan grupp är barnfamiljer, som söker lite större ytor och ibland har svårt att hitta lämplig bostad i Solna, eftersom en stor andel bostäder är små lägenheter. För att underlätta för dessa familjer att stanna kvar i Solna ska en viss del av nyproduktionen inriktas på lite större bostäder, där ett konkret exempel är stadsradhusen i nya Ulriksdal. Studier har visat att byggande av seniorbostäder gjorde att äldre lämnade större boende vilket i sin tur skapade ganska omfattande flyttkedjor, ibland upp till nio stycken. I slutändan resulterade flyttkedjan i ett stort antal små enkla prisvärda lägenheter tex lämpliga för ungdomar. Det kan därför konstateras att byggande för en viss grupp inte enbart gynnar just den gruppen utan i kedjan betydligt flera. Det viktigaste är att bygga nya bostäder. Det finns idag en efterfrågan av seniorbostäder, med och utan särskild service, i Solna. För att möta en del av det behovet bygger Signalisten nu bostäder för denna grupp, vilket således också kan frigöra bostäder för andra grupper, tex de ungdomar som flyttar hemifrån. Det är också viktigt att se flyttkedjorna i ett mer regionalt perspektiv, då personer boende i andra kommuner i regionen kan ges möjlighet att flytta till Solna och i sin tur frigör en lägenhet som skapar en regional boendekedja, vilket är en förutsättning för att regionen bättre ska kunna möta efterfrågan av olika boendetyper. För att möte den efterfrågan som finns på en boendeform som erbjuder mer service och en större trygghet än ett vanligt boende så vill vi även att trygghetsbostäder ska kunna etableras. För att få detta till stånd på kort sikt ska möjligheten att omvandla nuvarande seniorbostäder till trygghetsboenden särskilt att prövas. På lite längre sikt är även nyproduktion ett alternativ som kan prövas såväl i privat regi, allmännyttans regi eller kommunal regi. 9

10 Antalet studentbostäder i Solna uppgår till ca 2000 och ytterligare 300 kommer tillföras inom de närmaste åren. Det innebär att Solna stad tar en stor del av regionens ansvar för att tillhandahålla studentbostäder. Det finns ett ständigt behov av nya studentbostäder i regionen och Solna är därför positiv till att pröva fler sådana projekt inom staden. Det finns även ett behov av särskilda boendeformer för stadens egna verksamheter. Detta beräknas bli tillgodosett inom ramen för planerade bostäder. I Solna införs ingen kommunal bostadsförmedling Det är populärt att bo i Solna och därför är efterfrågan på bostäder stor. För att möta efterfrågan ska nya bostäder byggas. Det finns däremot ingen anledning att skapa kösystem. Regeringen har enligt lag möjlighet att förelägga en kommun att inrätta en kommunal bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. En sådan kommunal bostadsförmedling får dock drivas av annan än kommunen. Regeringen har inte ansett att Solna behöver inrätta en kommunal bostadsförmedling, eftersom det inte ålagts Solna. Det finns inte skäl att göra annan bedömning på lokal nivå. Det är även populärt att bo hos Signalisten, som idag har ett regelsystem för lägenhetsförmedling. Signalisten ska även fortsättningsvis ha ett system för att förmedla lediga lägenheter till nya externa hyresgäster som bygger på ett grundregelverk som är lika för alla. För särskilda ändamål kan dock särskilda förutsättningar finnas för särskilda ändamål (tex för äldre och/eller unga). Därutöver är det viktigaste att Signalisten har förutsättningar att fullfölja sitt nybyggnadsprogram, så att 1000 nya bostäder etableras. 10

11 Riktlinjer för byggteknik och arkitektur Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Bygg bort barriärer få bättre miljö och mark för bostäder Solna har många fysiska barriärer som måste överbryggas i så hög grad som möjligt för att skapa en mer sammanhållen stadsstruktur än vad kan vara fallet i vissa fall. På flera håll i Solna finns tex fyrfiliga gator som i vissa fall genererar stora trafikmängder genom Solna. Genom att göra om gatorna till tvåfiliga stadsgator kan man dels minska trafikmängderna, men också få mark för nybyggnation av bostäder. I vissa områden behövs andra insatser för att bygga bort barriärerna, som ger förutsättningar för att knyta ihop områden så att man får ett starkare serviceutbud, arbetsområden och bostadsområden, samt ökar tillgängligheten till rekreationsområden. I Frösunda byggs tex en bro över E4:an för att man lätt ska kunna promenera över till nationalstadsparken. Frösunda kommer också att knytas ihop med Solna stationsområdet och Råsunda med nya broar över järnvägen. Mellan Västerjärva och Överjärva/Nya Ulriksdal har blåa bron byggts över järnvägen för att binda ihop områdena, samtidigt som den skapat förutsättningar för att enkelt kunna röra sig inom Igelbäckens naturreservat. Sedan lång tid tillbaka finns Överjärva gångbro mellan Överjärva och Ulriksdal. En utredning om finansieringen av en Huvudstaled i tunnel har påbörjats i syfte att få projektet till stånd så snart som möjligt. En lösning med Huvudstaleden i tunnel skulle inte bara leda till att trafiken på ytan minskar avsevärt, utan också skapa förutsättningar för ett stort antal nya bostäder. Spännande och utmanande arkitektur Solna ska bejaka spännande och utmanande arkitektur och konstnärlig utsmyckning i stadsmiljön. God arkitektur och konst skapar intressanta och kreativa livsmiljöer och stärker Solnas attraktivitet som hemkommun. Bostädernas utformning och placering ska samtidigt ge ett mervärde för omgivningen stadsmiljömässigt och socialt. Energisnåla hus I Solna värms nästan alla hus med miljövänlig fjärrvärme från Norrenergi. Det är ett klimatvänligt uppvärmningssystem som alltid ska nyttjas i första hand. Det hindrar inte att andra minst lika klimatvänliga och energieffektiva system kan få nyttjas efter särskild prövning. Målsättningen är trots det att det vid ny- och ombyggnationer ska tillämpas energieffektiva och miljövänliga lösningar. Byggnader klassificerade som Green Buildings finns redan i Solna och vi vill att det ska bli fler. Staden ska, i samarbete med byggföretagen, uppmuntra innovationer och nytänkande inom modernt miljövänligt bostadsbyggande. De utarbetade specificerade kriterier beträffande energisnålt, klimatsmart och miljövänligt byggande som företagen tagit fram ska uppmuntras. Fastighetsägare i Solna ska generellt uppmuntras till att tillämpa individuell mätning av el, vatten och värme. Signalisten ska särskilt främja denna utveckling inom sitt fastighetsbestånd. 11

12 Riktlinjer för planering och exploatering Den långsiktiga boendeplaneringen ska utgå från Solnas läge som en central del av den växande Stockholmsregionen. Bostadsmarknadens utveckling har betydelse för hur framtiden ser ut för befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och ekonomisk tillväxt. Solna tar sitt ansvar för regionen. Stadens uppgift handlar om att påverka med de verktyg vi har, vilket främst gäller mark- och planberedskapen men också frågeställningar om hur behov för vissa särskilda grupper på bostadsmarknaden kan uppfyllas. I det senare avseendet har stadens allmännyttiga bostadsföretag Signalisten en nyckelfunktion. Planerad bostadsbyggnation Ett av effektmålen i stadens styrdokument är att Solna stad ska ha en planberedskap på bostäder i antagna eller pågående detaljplaner under en tioårsperiod Översiktsplanen visade att det går att bygga minst lägenheter fram till år Den konkreta planeringen, som i dagsläget är 23 olika planerade projekt, omfattar totalt nya lägenheter, varav drygt 7000 lägenheter beräknas vara inflyttade till Färdigställande av ca 700 nya bostäder per år Staden ska sträva efter att bostadsbyggandet sker med ett färdigställande som fördelar sig så jämnt som möjligt över åren. Det innebär att staden ska ha en planberedskap för att kunna möta ett produktionsbehov med ca 700 färdigställda lägenheter per år över en tioårsperiod. Vissa år kommer det givetvis att färdigställas fler och vissa år färre. Under lågkonjunkturen de senare åren har tex produktionen mattats av något. Den planerade produktionen med fördelning på redan beslutade och möjliga upplåtelseformer framgår av bilaga 1. Staden ska inte vara bunden till enbart de 23 planerade projekt som redovisas i bilagan, utan ska under perioden vara öppna för andra tillkommande projekt som tex innebär en förtätning i nuvarande områden, vilka kan skapa en bättre livsmiljö för Solnaborna. Solna erbjuder hög service för byggarna Solna ska fortsätta att ge en smidig och professionell service för byggare och andra aktörer i planoch byggprocessen. Det betyder att det finns tydliga vägar in i kommunen och att vi är tillgängliga och serviceinriktade. En planprocess tar i snitt i Solna ett år, vilket är en mycket snabb handläggningstid i de sammanhangen, och denna snittid ska bibehållas. Staden ska alltid före antagandet av en detaljplan ha kommit överens om villkoren för exploateringen. Utgångspunkten är att projekten ska bära de merkostnader som uppstår för staden avseende infrastrukturen. Solna ska stimulera till fler aktörer Solna ska aktivt verka för att locka så många aktörer som möjligt till att bygga i Solna. Fler aktörer resulterar i större mångfald bland de nybyggda bostäderna. Fler aktörer kan även ge dynamik, ökad kreativitet och inspiration kring arkitektur, nya lösningar och arbetssätt. 12

13 Solna ska matcha byggande och ekonomisk planering Solna ska verka för att bostadsbyggandet sker i en takt så att behov av service och infrastruktur kan mötas i den ekonomiska planeringen. Det innebär vi ska samordna byggandet och lokaliseringen av nya bostäder med utbudet av kommunal service och kommunens ekonomiska situation. När vi planerar ska vi beakta investeringsbehov och driftskonsekvenser av exploatering. 13

14 Riktlinjer för Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna är i kommunallagens mening ett av Solna stad helägd företag i form av en stiftelse. Det manifisteras av att Solna stad utser styrelsen men också att kommunfullmäktige beslutar om att godkänna stiftelsens årsredovisning och bevilja styrelse och VD ansvarsfrihet. Därmed har Solna stad i kommunallagens mening ett bestämmande inflytande över stiftelsen. Till begreppet Signalisten som används i dessa riktlinjer, räknas även in dess dotterbolag Solnabostäder. Stiftelsen har, som allmännyttigt bostadsföretag, en viktig uppgift i stadens bostadsplanering. Signalistkoncernen förvaltar totalt ca 4000 lägenheter och ca 175 kommersiella lokaler. Solna stad är redan idag en stor hyresgäst hos Signalisten. Äldreboenden finns tex inhyrda i Hallen, Björkgården och i Bollen. Gruppboenden finns på Västra vägen och Algatan, medan det på finns dagcenterverksamhet på Stråkvägen och Hannebergsgatan. I Bagartorp/Agnesberg, i Hagalund och i Råsunda finns bedrivs förskoleverksamhet i Signalistens bestånd och i Berghamra hyr staden lokaler för filialbiblioteket. Därutöver har staden förmedlingsrätten till seniorbostäder i Signalistens bestånd och Socialförvaltningen har dessutom tillgång till ca 50 lägenheter hos Signalisten för olika sociala behov. Signalisten viktig samarbetspartner till staden Signalisten skall erbjuda ett bra boende till låg hyra och med liten miljöbelastning inom Solna stad. Det finns ett behov av att tillföra nya och moderna hyreslägenheter i Solna. Bostadsstiftelsen Signalisten tar genom sitt 1000-lägenhetsprogram ett stort ansvar för att förverkliga detta. Förutsättningen för att lyckas är att finansiering delvis kan ske genom försäljning av lägenheter, vilket tex skett genom försäljning av Sunnan 14 och 16 i Hagalund, men också att den borgensram som Solna stad godkänt bibehålls. Grupper med särskilda behov För flera grupper i samhället finns särskilda behov. Det rör sig tex om personer som ungdomar som ännu inte etablerat sig på bostadsmarknaden, men också för grupper som äldre som klarar sig bra men som vill ha ett boende med lite högre kringservice. Inriktningen är att Signalisten ska medverka till att skapa förtursgrupper där tex lägenheter lämpliga för äldre och andra lämpliga för ungdomar förmedlas med förtur till dessa grupper. Formerna ska arbetas fram i samråd med staden men beslutas av Signalisten. I stadens verksamheter finns behov av ytterligare bostäder för grupper inom omvårdnadsnämndens verksamhetsområde, som exempelvis trygghetsboenden och LSS-boenden, eller inom socialnämndens verksamhetsområden för psykiskt funktionshindrade eller ytterligare träningslägenheter inom det sociala området. Signalisten ska vara en aktiv samarbetspartner till Solna stad, för att ge staden förutsättningar att lyckas med uppgiften att tillgodose de särskilda behov av lägenheter som finns under perioden. Det finns ett behov av att öka stadens verksamhetslokaler i takt med att antalet invånare ökar, men också för att utveckla och effektivisera den kommunala verksamheten. I det sammanhanget är Signalisten en mycket viktig samarbetspartner för staden. 14

15 Modernisering av stadsdelar Signalisten förvaltar bostäder i områden där det inom en snar framtid måste bli aktuellt att genomföra upprustning. Det rör sig främst om Hagalund, Bagartorp och de centrala delarna av Bergshamra, men också i Frösunda och Ritorp. Signalisten ska tillsammans med staden utarbeta en upprustnings- och förnyelsestrategi, som även ska kunna omfatta förtätning av nuvarande bebyggelse och därigenom uppfylla Signalistens målsättning om att bygga 1000 nya hyreslägenheter. Signalisten måste ha beredskap för kommande upprustning så väl ekonomiskt som praktiskt. I Hagalund har Signalisten under 2009 genomfört försäljning av fastigheterna sunnan 14 och 16 till en av hyresgästerna bildad bostadsrättsförening. Genom försäljningen kan Signalistens frigöra kapital till den egeninsats som behövs i kommande byggnationer för att kunna leva upp till projekt Signalisten ska bidra till blandade upplåtelseformer Signalisten ska i egenskap av allmännyttigt bostadsföretag värna hyresrätten som boendeform och verka för ett utbud av hyreslägenheter med så hög variation som möjligt. Stiftelsen skall sträva efter att tillhandahålla sina hyreslägenheter till lägsta möjliga pris dock inte lägre än att årsresultatet för stiftelsen medger erforderlig konsolidering och erforderlig fondering för kommande underhåll. Försäljning eller omvandling till bostadsrätter av delar av Signalistens bestånd kan prövas, om det ligger i de berörda hyresgästernas och företagets intresse, samt om det bedöms bidra till det berörda områdets utveckling, tex genom att upplåtelseformerna i området blir mer blandade än tidigare. Ett exempel på detta är den försäljning som skett av Sunnan 14 och 16 i Hagalund. Signalistens hyror ska bära sina kostnader Stiftelsen hyresintäkter ska balansera de sammanlagda kostnaderna för en långsiktig förvaltning av beståndet. Hyrorna ska svara mot den upplevda hyresgästnyttan. Signalisten arbetar tillsammans med hyresgästföreningen för en omfördelning av hyresnivåerna med denna utgångspunkt. Signalisten ska bidra till områdesutvecklingen Signalisten ska, i samverkan med staden, bidra aktivt till utvecklingen av de områden där företaget äger en större andel hyresfastigheter. Förutom att värna den fysiska miljön och skapa bra förutsättningar för samhällsservice, så ska Signalisten aktivt deltaga i annat arbete som bedrivs för att fånga upp de boendes önskemål om utveckling i områdena. Det rör sig tex om insatser kring säkerhet och trygghet, där Signalisten förutsätts deltaga aktivt i Trygghetsrådets arbete. En hållbar utveckling Signalisten ska vid nybyggnation välja så energieffektiva system, miljövänliga tekniker och material som möjligt. Vid upprustning av det befintliga beståndet ska Signalisten minska bostädernas energianvändning. Signalisten och Solna stad ska teckna samarbetsavtal För att befästa samarbetet mellan staden och Signalisten ska ett samarbetsavtal tecknas. Staden ska i ett sådant avtal förbinda sig att avsätta personella resurser som ställs till Signalistens förfogande för samordningen av gemensamma angelägenheter. Staden ska också förbinda sig att verka för att signalisten får markanvisningar som möjliggör att projekt 1000 kan uppfyllas. 15