Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING JUNI Detaljplan för del av. Sundsören 1:1 mfl. Mariestads kommun

Transkript

1 Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING JUNI 2013 Detaljplan för del av Sundsören 1:1 mfl Mariestads kommun

2 Planförfattare: Matilda Åslin, Arkitekt SAR MSA, planarkitekt på Arkitekturum AB

3 INNEHÅLL Del 1 - Bakgrund 4 Handlingar 4 Syfte och huvuddrag 4 Läge och areal 4 Markägarförhållanden 4 Detaljplaner 5 Historia 5 Del 2 - Förutsättningar 5 Planens förhållande till kommunala styrdokument och mål 5 Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer 7 Klimatförändringar 17 Skred, erosion och underminering 17 Del 6 - Miljökonsekvenser 17 Bedömning 17 Del 7 - Genomförande 18 Organisatioriska frågor 18 Fastighetskonsekvensbeskrivning (FKB) 19 Ekonomiska frågor 19 Tekniska frågor 19 Del 3 - Befintlig struktur 8 Bebyggelse 8 Grönstruktur 9 Kommunikationer 10 Klimatförållanden 10 Naturvärden 10 Kulturvärden 10 Service 10 Geotekniska förhållanden 11 Del 4 - Föreslagen utveckling 11 Bebyggelse 11 Grönstruktur 13 Strandskydd 13 Kommunikationer 13 Tillgänglighet och trygghet 14 Teknisk försörjning 14 Krav vid grundläggning 16 Del 5 - Risker 16 Trafikstörningar och buller 16 Närliggande/tillkommande störande verksamheter 17 3

4 Del 1 - Bakgrund Handlingar Den nya detaljplanen omfattar i detta skede denna planbeskrivning, en plankarta med bestämmelser samt fastighetsförteckning. Till detaljplanen biläggs geoteknisk utredning samt en sedimentprovtagning och dokumentet VA Sundsören - översiktlig avloppshantering. Samtliga bilagor har utförts av BGAB, Bygg- och geokonsult AB. Syfte och huvuddrag beslöt kommunfullmäktige i Mariestad att anta ett tillägg till översiktsplanen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Arbetet bedrevs med utgångspunkt i lagen om strandskydd och utveckling av landsbygden. Huvudsyftet var att avgränsa strategiska områden för utvecklingsåtgärder i strandnära lägen för att skapa en mer levande landsbygd. Planområdet utgörs av två av dessa utpekade delområden.(se bild 3 s.5) LIS-planen gör den övergripande analysen att en utbyggnad inom området Sundsören/Ekenäs på sikt kan bidra till att det skapas en ny tätort med rika möjligheter till bad- och båtliv och utökad service kring Torsöbron och Östersundet. För norra Sundsören (5c - bild 3) föreslår LIS-planen en förtätning med i första hand åretrunthus. För denna del skapar den nya detaljplanen med föreslagna tomter och exploateringsgrad goda förutsättningar för åretruntboende - men den nya detaljplanen framhåller också att även fritidsboende är möjligt om så önskas, då detta främjar den övergripande utbyggnaden. Den östra delen av området föreslås även kunna bebyggas med mobila småstugor - så kallade villavagnar. För Brygghuset/Småbåtshamnen (5b) föreslår den nya detaljplanen att den outnyttjade byggrätten inom småbåtshamnen omfördelas till förmån för ytterligare två friluftsstugor samt prövar möjligheten till utbyggnad av själva Brygghuset och ytterligare förtätning med fler friluftsstugor på höjden öster om befintligt villaområde. Den nya detaljplanen följer här LIS-planens inriktning men innebär i förhållande till den en utökad förtätning för att förbättra möjlighetena för besöksnäringen på platsen. Strandskyddet som i samband med ny planering återinträder föreslås upphävas inom hela planområdet förutom på allmän platsmark med markanvändningen Natur. Läge och areal ÖP och förstudie Mariestads kommuns översiktsplan från 2003 redovisar Torsö som ett av de områden där en fördjupning av planen bör tas fram. Aktuellt planförslag för Sundet 5:1 finns inom detta område och det står i översiktsplanen att det bör innehålla åretruntbostäder. Planområdet finns även redovisat som del i ett LIS-område - tematiskt tillägg till översiktsplan, antagen Planområdet ligger i LIS-fördjupningen inom område 6. Kryparetorp Klippingsberg, och redovisas som den norra delen av utvecklingsområde 6c. Nolgården- Nolgårdsängen. I LIS-fördjupningen föreslås en möjlighet att uppföra ett tjugotal åretruntbostäder i fyra till fem etapper, med en ny tillfartsväg och att stranden tillgängliggörs genom en gång- och cykelväg söderifrån. Även bad och Utdrag ur LIS-planen. Planområdet båtplatser föreslås. ligger inom område 6c. förslag till detaljplan för Sundet 5:1. Området är inte planlagt sedan tidigare. Kommunala beslut, gällande planer Kommunstyrelsens arbetsutskott gav kommunledningskontoret i uppdrag att utarbeta PLANBESKRIVNING - Detaljplan för del av Sundet 5:1 m fl, Torsö, Mariestads kommun Planområdet är PLANBESKRIVNING ca m 2 och - Detaljplan beläget för nordöst del av Sundet om 5:1 m fl, Torsö, Mariestad Torsöbrons brofäste på fastlandet i Mariestads norra kommundel. BESKRIVNING BESKRIVNING Läge och Markägarförhållanden BESKRIVNING Läge och Planområ Huvudintressent Handlingar i detaljplanen är markägaren till Planområd görs av de Sundsören Handlingar Planförslaget 1:1, men Planen berör även ytterligare privatägda Handlingar består av: 5:1. görs av av Omr den Planförslaget fastigheter, består Sundsören av: av: 1:9, 1:12, 1:15, 1:16, 1:17, 1:18 samt samfällighet inom Sundsören 1:14 ca 1,5 Områ Planförslaget består av: 5:1. km Plankarta med bestämmelser som är kommunägd. Gemensamhetsanläggningen utgörs Planbeskrivning Plankarta av befintlig ca vänster). ca 1,5 1,5 km med lokalväg, bestämmelser park- och naturområde längs strandlinjen Plankarta med bestämmelser vänster). Fastighetsförteckning Planbeskrivning samt anläggning för vatten och avlopp. Markäga Planbeskrivning Fastighetsförteckning Fastighetsförteckning Markägar Till tidigare framtagen samrådshandling hör MKB Marken ä (utförd Till tidigare av Jan framtagen Bertilsson, samrådshandling daterad ), hör MKB Marken äg ä översiktlig av geoteknisk Jan Till tidigare framtagen utredning (utförd samrådshandling Hemingstorpav BGAB/ Tidigare hör MKB (utförd av Jan Bertilsson, daterad ), Jan Bertilsson, (utförd ), av Jan Bertilsson, förslag till av daterad VA-lösning ) översiktlig geoteknisk utredning (utförd av BGAB/ Tidigares Kommun Jan (Jan översiktlig geoteknisk daterad ), till utredning (utförd av BGAB Bertilsson, ), förslag till VA-lösning skötselplan Kommuna för naturmark Jan (Jan Bertilsson, Bertilsson, ), Norra ) Sundsören förslag till VA-lösning (Jan Bertilsson, daterad ), skötselplan samt kommun för en (Jan sektion (AH Bertilsson, kartteknik, daterad ) ), Kommuns skötselplan för naturmark (Jan Bertilsson, ) samt Sundsören förslag til en för naturmark kommunle (Jan Bertilsson, ) sam en sektion (AH kartteknik, ). en sektion (AH kartteknik, ). inte förslag planl till Syfte och huvuddrag Torsöbron inte planla Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen Syfte och huvuddrag är att möjliggöra avstyckning Syftet av med tomtmark detaljplanen (22 tomter) är är att att och möjliggöra att etappvis avstyck- upp- Mariestad ÖP och föf föra av ny Syftet ÖP och f bostadsbebyggelse med detaljplanen i form av att enfamiljshus. är att möjliggöra avstyck ning av tomtmark (22 tomter) och att etappvis uppföra ny bostadsbebyggelse i i form av Mariestads dovisar T ny ning av tomtmark (22 av tomter) och att etappvis upp enfamiljshus. djupning dovisar To T föra ny bostadsbebyggelse i form av enfamiljshus. slag djupning för Sa det slag för står för Su i S det runtbostä det står i i ö runtbostäd Planom LIS-områ Planom LIS-områd antagen 2 djupning antagen 20 2 djupninge pingsberg pingsberg, utvecklin utveckling 6c. N 6c. Nolgårdsä 6c. N LIS-fördj Nolgårdsä Bild Planområdets 2: Orienteringsfigur, läge, på östra planområdets sidan av Torsö. läge på fastlandet öster LIS-fördju föreslås e Planområdets Östersundet läge, på på östra sidan av av Torsö. Planområdets läge, på östra sidan av Torsö. het föreslås att en up e het tjugotal het att att up up bostäder tjugotal fem bostäder etapi 4 en fem ny etapp t en och en ny ny att tit tillgänglig och att att rådets läge, på östra sidan av Torsö. Tidigare ställningstaganden PLANBESKRIVNING - - Detaljplan för för del del av av Sundet Sundet 5:1 5:1 m m fl, fl, Torsö, Torsö, Mariestads kommun kommun Marken ägs privat. mrådets utbredning. t med detaljplanen är att möjliggöra avstyckav tomtmark (22 tomter) och att etappvis uppy bostadsbebyggelse i form av enfamiljshus. och huvuddrag idigare framtagen samrådshandling hör MKB rd av Jan Bertilsson, daterad ), iktlig geoteknisk utredning (utförd av BGAB/ ertilsson, ), förslag till VA-lösning Bertilsson, daterad ), skötselplan aturmark (Jan Bertilsson, ) samt ktion (AH kartteknik, ).

5 Detaljplaner Den sydvästra delen av planområdet är planlagt alltsedan Torsöbrons tillkomst 1994 och gällande detaljplan utgörs av DP352 (Lantmäteriets beteckning) - Detaljplan för del av Sundsören 1:1 från Övrig mark ligger idag utanför planlagt område. DP352 avses till sin helhet upphävas i samband med att den nya planen vinner laga kraft. Fritidshusbebyggelsen norr om planområdet ingår i detaljplan för del av Hemmingstorp 1:10 mfl (B42). Historia Sundsören utgjorde fram till mitten av 1990-talet färjeläge för den huvudsakliga anslutningen till Torsö. I samband med anläggandet av Torsöbron utfördes omfattande arkeologiska undersökningar varpå fynd av en stenåldersboplats och gravröse påträffades. Del 2 Förutsättningar Planens förhållande till kommunala styrdokument och mål Översiktplan för Mariestad, 2003 Planområdet ingår i Översiktsplan för Mariestads kommun med vision 2015, antagen Det övergripande syftet med översiktsplanen är att skapa en gemensam syn på hur kommunen ska utvecklas, främst för att fler människor ska vilja bo och verka i Mariestads kommun. Översiktsplanen anger fem prioriterade insatsområden, bland annat attraktivt boende samt konkurrenskraftigt näringsliv. Den uppmanar kommunen att ta tillvara och utveckla det som är unikt samt framhåller det sjönära läget som en särskild tillgång i arbetet med att utveckla attraktivt boende. Kommunen ska även kunna erbjuda moderna och kreativa verksamhetsmiljöer som gynnar idéutveckling och innovationsförmåga. Tillkommande bebyggelse och närmiljöer ska bidra till ett effektivt nyttjande av teknisk försörjning, infrastruktur och bostäder. Verksamheter och service bör så som långt möjligt integreras. Boendet ska samtidigt utvecklas inom ekologiskt hållbara ramar. Översiktsplanen anger vidare att en förbättrad tillgänglighet till Vänern och dess övärld är viktiga åtgärder för att stimulera ökad båt- och fisketurism. Översiktsplanen anger också Sundsören som ett delområde som ska studeras ytterligare för en utökning av huvudsakligen fritidshusboende. Som ett led i detta arbete ingick området i det inledningsvis nämnda tematiska tillägget till översiktsplanen Lis-områden, landsbygdsutveckling i strandnära läge antagen Juni LIS-områden - Tematiskt tillägg till Översiktsplanen (2011) Delområdet norra Sundsören (del av Sundsören 1:1 tillsammans med 1:4) pekas ut som särskilt lämpligt för förtätning med åretruntboende. Möjligheten att nå stranden bör dock säkerställas. För brygghusområdet anges att inriktningen i gällande detaljplan bör fullföljas med en utbyggnad av uthyrningsstugor och iordningsställande av småbåtshamn och sjösättningsramp vid det gamla färjeläget. Den nya detaljplanen avser, som tidigare beskrivet, följa dessa ambitioner och utveckla Sundsören ytterligare, dels som turistdestination med en småskalig utbyggnad av antalet friluftsstugor, och dels som ett utbyggndadsområde för både permanent- och fritidshusbebyggelse. Bild 3: Utdrag ur LIS-planen - detaljplanen ingår i delområde 5b och c. 5

6 Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs till biosfärområde av Unesco den 2 juni Detta är ett samarbete mellan de tre kommunerna Mariestad, Götene och Lidköping. Biosfärområden ska vara föregångare när det gäller forskning, utveckling och initiativ i syfte att stärka långsiktig hållbarhet. Biosfärområdet ska verka för att: Främja en långsiktig utveckling, baserad på områdets natur- och kulturmiljökvaliteter, som kan ge nya inkomstmöjligheter för areella näringar, besöksnäring, lokala aktörer och många fler. Förstärka områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden. Öka tillgången för närboende och besökare till goda natur-, kultur- och rekreationsmiljöer både på land och i vatten. Främja hållbar utveckling av areella näringar och näringsliv kopplat till nyttjande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Skapa en större samverkan mellan lokal kunskap, forskning, utbildning och näringsliv. Detaljplanens huvudsakliga intressent deltar genom Sundsörns Gårds Camping i biosfärnätverket och verksamheten arbetar med främjandet av ekoturism och hållbar lokal utveckling bla vad gäller VA-frågor, tillgänglighet och service. Detaljplanens förslag på förtätning skapar ett utökat underlag för den närliggande servicen och turismnäringen samt för kollektivtrafikförbindelser i nära anslutning till befintlig infrastruktur. Vision Mariestad 2030 I december 2010 antog Mariestad en ny kommunövergripande vision som uttrycker en önskan om hur staden skulle kunna se ut år Visionens ska vara ledande i både stora och små beslut gällande vad kommunen ska lägga tid, pengar och andra resurser på. Den är därför viktig i kommunens interna målstyrning men förhoppningen är att visionen även ska inspirera andra att vara med och skapa framtidens Mariestad, såväl enskilda medborgare som företag, grupper och organisationer. Visionens fem byggstenar är: Den stolta sjöstaden Centrum för trädgårdens hantverk Ledande inom hantverkets akademi Internationellt modellområde En naturlig mötesplats Här har den nya detaljplanen genom sitt geografiska läge beröringspunkter med den första byggstenen i visionen. Avfallsplan En avfallsplan är kommunens styrdokument för avfallshantering. Avfallsplanen beskriver målen kommunen har för avfallshanteringen men också vilka åtgärder som krävs för att nå målen. Mariestads avfallsplan ( ) riktar sig till kommunens egen verksamhet men också till privatpersoner och företag. I den står det att kommunen eftersträvar gemensam uppsamlingsplats för hushållsavfall vid nybyggnation, vilket också föreslås i detaljplanens nya delar. Dagvattenpolicy Kommunfullmäktige antog 2005 en dagvattenpolicy för kommunen. Den visar bland annat på olika lösningar för att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD), och därigenom bidra till att minska flöden och ge högre reningseffekt. I enlighet med kommunens dagvattenpolicy ska därför dagvattnet, där den geotekniska undersökningen visar att så är möjligt, omhändertas lokalt. I andra hand ska dagvattnet fördröjas och avledas trögt till kommunens anläggning. Vid behov ska dagvattnet från till exempel parkeringsytor och andra nedsmutsade hårdgjorda ytor renas innan det släpps ut i kommunens anläggning. I detta fall är anslutning till den kommunala anläggningen av geografiska skäl inte möjlig, men goda möjligheter finns till att lokalt minska flöden. För att minska dessa eftersträvas att så få ytor som möjligt hårdgörs, varför bland annat grus föreslås som markbeläggning på de nya lokalgatorna. Energi och klimatplan Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner har en gemensam Energi- och klimatplan. I planen finns övergripande mål samt mål kring transporter, uppvärmning och minskad elanvändning. Områden som berör den fysiska planeringen i energiplanen är framförallt kommunernas mål när det gäller transporter och uppvärmning: 6

7 Externa områden för handel med mera ska ha anslutning med kollektivtrafik samt säker gång- och cykeltrafik till år Ett nätverk av säkra gång- och cykelvägar inom och mellan tätorterna i kommunerna ska byggas ut till år Vid överlåtande av kommunal mark för bostadsbyggnation ska användande av lågenergihus stimuleras. Speciella insatsområden när det gäller ovannämnda punkter redovisas i energiplanen. Byggnader behöver anpassas efter de lokala förhållandena för att undvika onödig energiförbrukning. Utformning, teknik och material behöver väljas så att energieffektivitet främjas. Det behövs ett långsiktigt tänkande där inledande investeringskostnader ställs mot kostnader under byggnadernas livscykel. Den fysiska planeringen har här en viktig roll att spela. Planeringen av befintliga och nytillkommande områden behöver göras så att det så långt som möjligt styrs bort från fossilbränslebaserad uppvärmning. De nya hus som byggs bör utformas med rätt metoder och materialval så energibesparing och energiåtervinning kan ske. Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer Riksintressen Planområdet och/eller intilliggande vattenområde berörs av följande riksintressen: Riksintresse för friluftslivet: Vänern - Djuröarkipelagen, Brommö-Torsö- Fågelö Skärgård, båt, fiske, bad, Göta kanal (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken). Riksintresse rörligt friluftsliv: Vänern med öar och strandområden (geografiskt riksintresse enligt 4 kapitlet 2 miljöbalken). Riksintresse yrkesfiske: Vänern (enligt 3 kapitlet 5 miljöbalken). Den nya detaljplanen avser främja dessa riksintressen med iordningsställande av småbåtshamn och badplats, förbättrad omhändertagande av avloppsvatten och säkerställande av tillgänglighet till strandlinjen i så hög utsträckning som möjligt. Strandskydd Hela planområdet berörs av Vänerns strandskydd, delar upphävdes dock i den tidigare planen DP352 men frågan om upphävda områden måste tas upp på nytt i samband med den nya planläggningen. Skälen att upphäva strandskyddet är flera; stora delar av vatten- och strandområdet är redan ianspråktagna och markområden avskurna av både lokalväg, småbåtshamn och villabebyggelse. Allmänhetens rörlighet genom området ska säkerställs via befintlig lokalväg och ny gc-väg från det nya området till det befintliga. Allmänheten har också tillträde till merparten av småbåtshamnen (säkerställt i markerat x-område) och park och naturområdet vid vattnet. Den nya planen påverkar inte några kända natur- eller kulturvärden förbundna med strandskyddet. Miljömålen Det finns 16 nationella miljömål i Sverige varav 15 är aktuella för Västra Götaland. Dessa har sikte på år 2020 och är till för att skapa ett mer hållbart samhälle. Mariestads kommun har tolkat målen och formulerat dem så att de är tillämpbara i det lokala miljömålsarbetet. Helhetsbedömningen är att ett förverkligande av detaljplaneförslaget inte strider mot miljömålens syften. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivet i miljöbalken 5 kapitlet med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. I rapporten Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång från 2009 finns utförliga mätningar och värden för utomhusluft, vattenförekomster och buller. Det finns även en miljökvalitetsnorm för Vänern Värmlandssjöns vatten med God ekologisk status Planförslaget bedöms inte medföra överskridanden av av gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet miljöbalken 7

8 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för del av Sundsören 1:1 mfl, Mariestads kommun Del 3 - Befintlig struktur Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg Skaraborgs kommunalförbund har i samverkan med bland annat Västtrafik, Västra Götalandsregionen och samtliga kommuner i Skaraborg tagit fram dokumentet Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg. Bebyggelse Byggnader inom planområdet Planområdet består i dagsläget av två bebyggelseområden: Målbilden utgår från att resorna med kollektivtrafiken ska öka med 50 % fram till år För att uppnå detta mål bör samhällsplanering i kommunerna ske utifrån kollektivtrafikens förutsättningar, där infrastruktur och bebyggelse gör det enklare för resenärerna att välja kollektivtrafik än bil. 1. Brygghusområdet med småbåtshamnen Området utgörs av det före detta färjeläget och ansluter till väg Första byggnaden på höger sida om infartsvägen är själva brygghuset, en envånig byggnad med sadeltak och traditionellt utseende, i faluröd träpanel och rött tegeltak. Byggnaden innehåller en jourbutik samt restaurang. Nedanför höjden till vänster om infartsvägen återfinns småbåtshamnen med den gamla färjekuren, samt en mindre grupp av fyra friluftsstugor. Friluftsstugorna är relativt nybyggda, alla gavelställda vattenlinjen med stora fönsteröppningar mot Östersundet. 2. BEF. VILLAOMRÅDE ÄG V SMÅBÅTSHAMN r fö tan gu erin rådet k r pa nom pla BRYGGHUSET 1. SÖ R TO Bild 4: Karta befintligt utseende 8

9 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för del av Sundsören 1:1 mfl, Mariestads kommun 2. Villaområdet Norr om småbåtshamnen ligger 7 tomter med villor av varierande utseende från 50-, 60- och 70-talen. På fastigheten Sundsören 1:9 har det tidigare funnits en kioskverksamhet. En åttonde tomt var planerad från början men denna utnyttjas till en gemensam vattentäkt. Angränsande bebyggelse Sundsören 1:4 Fastigheten omedelbart nordväst om planområdetnärmast vattnet utgörs till sin merpart av skogsterräng, med gallrad ädellövskog, sluttande mot vattnet. I områdets mitt finns ett äldre fritidshus med hävdad tomtmark i dess närmiljö. Till byggnaden går en enkel körväg genom den obebyggda delen av Sundsören 1:1 som ansluter till väg 2974 i ett nordligare läge. Bild 5. Brygghuset Hemmingstorps fritidshusområde Bebyggelseområdet ytterligare norr om planområdet, utgörs av friliggande bebyggelse i varierande utseende men företrädesvis trähusbebygglese. Mellan planområdet och fritidshusområdet löper en vegetationszon tillhörande jordbruksfastigheten Hemmingstorp 1:10. Övrig bebyggelse Anslutande till planområdet finns också ytterligare två bebyggda tomter, Sundsören 1:20 och 1:21, med för landsbygden traditionella huvudbyggnader och gårdshus. Grönstruktur Bild 6. Friluftsstugorna sedda från gravröset Den södra delen av planområdet består av två kraftiga sluttningar med förhållandevis mycket berg i dagen. Mellan berghällarna är det sparsamt med vegetation och den som finns är av blandskogskaraktär. En stor ek med bevarandeskydd i tidigare gällande plan dominerar baksidan av Brygghuset. Den norra, i stort sett obebyggda delen av planområdet utgörs till merparten av produktionsskog med gran och tall. Strandområdet med dess natur- och parkmark, samt vegetationsytorna längs väg 2974 länkar samman grönstrukturen i norr och söder. Möjligheterna till rekreation och friluftsliv är generellt sett goda med god tillgång på både skogsmark och stränder. Söder om planområdet finns också ytterligare tillgång till bad och camping samt till Hästhagens naturreservat. Bild 7. Det befintliga villaområdet 9

10 Kommunikationer Gång- och cykeltrafik Cykelturism är en viktig näring på Torsö med omgivningar, men säker gång- och cykelled till ön saknas. Frågan om säker cykelväg mellan Sundsören och Hassle-Säby till en strecka av 3,6 km drivs bland annat av Torsö Byalag. Säker cykelväg är inte bara av vikt för turismen utan också för boende som rör sig mellan skärgårdssamhällena och närbelägna omsorg och serviceinrättningar, som exempelvis Torsö skärgårdsskola. Inom planområdet råder blandtrafik Biltrafik Väg 2974 trafikerar Torsö via Sundsören och Torsöbron samt ansluter till E20/RV 26 ett par km norr om Mariestads tätort. Ekenäsvägen är en förhållandevis bra grusbelagd enskild väg mot norr som löper parallellt med strandlinjen öster om planområdet. Uppmätt årsdygnstrafik på väg 2974 var år fordon/ dygn. Återkommande mätningar utförs av Trafikverket. Hastigheten på 2974 utanför planområdet är idag 80 km/h. Sommartid sänks hastigheten till 50 km/h. Parkering Parkering för området tillgodoses i nuläget dels vid Brygghuset, och dels i anslutning till småbåtshamnen vilka samnyttjas av gäster till uthysrningsstugorna. Parkeringsbehovet är i dagsläget tillgodosett inom nuvarande område, därtill utnyttjas parkeringsområde söder om Torsövägen vid utökat behov under högsäsong. Kollektivtrafik Området trafikeras av Västtrafiks busslinje 511 mellan Mariestads tätort och Torsö Laxhall med tre turer varje dag i vardera riktning. Under sommarsäsongen förstärks tidtabellen. Busshållplatsen är belägen i anslutning till Brygghuset. Småbåthamn Småbåtshamnen med sina stenpirer bedöms rymma ett trettiotal båtar fördelat på både fasta och gästplatser. Inom området finns också en sjösättningsramp som nyttjas av områdets båtplatsinnehavare. Hamnen trafikeras sommartid av turistbåtstrafik mellan Mariestad och Sjötorp. Klimatförhållanden Mariestads lokalklimat påverkas av Vänern, vilken jämnar ut temperaturerna och gör vintrarna mildare och somrarna svalare. Årsnederbörden varierar mellan millimeter. Den vanligast förekommande vindriktningen är sydvästlig. Naturvärden Förutom en skyddsvärd ek saknar markområdena inom planområdet naturvärden. Utanför planområdet fynns ytterligare skyddsvärda trädbestånd, företrädes ekar inom Sundsören 1:4 samt söder om Torsövägen. Vad gäller vattenområdena i Östersundet utgör dessa inte lekplatser för viktig fiskreproduktion. De vanliga arterna gädda, abborre och olika vitfiskar finns här men gösen har sina lekplatser i vattenområden söder om sundet i själva Mariestadsfjärden. Tillstånd för vattenverksamhet ska alltid begäras hos Länsstyrelsen och åtgärder i vattenområdet bör trots allt utföras utanför gösens lektid april - juni då grumling av strandnära vattenområden bör undvikas. Kulturvärden Bild 8. Skogsvägen mot Sundsören 1:4 Vid brobygget i början på 90-talet kartlades som tidigare angetts ett flertal fornlämningar med tillhörande gravröse och spår efter stenåldersboplats. Gravröset med sina lämningar går att bevittna på plats. Boplatsens geografiska utberedning är möjligen inte helt fastställd men ska huvudsakligen vara bortflyttad i samband med brobyggets anläggningsarbeten. Service Brygghuset utgör områdets lokala träffpunkt. Med föreslagen förtätning finns möjlighet med utökad servicenivå, som i dagsläget begränsas till sommarsäsongen. Centralt på Torsö finns skola, förskola och fritidshem ca 3,5 km från Sundsören. Grundskola finns även i Hasslerör på ett avstånd av ca 9 km. Övriga servicefunktioner som t.ex. vårdcentral och handelsutbud finns i Mariestads centrum, ca 1,3 mil 10

11 från Sundsören. Geotekniska förhållanden Geoteknisk undersökning har utförts av BGAB Bygg- och Geokonsult AB i Skövde och redovisas i PM - Geoteknik Sundsören 1:1 Mariestads Kommun, daterad BGAB har dessutom utfört sedimentprovtagning vid badplatsen för att undersöka eventuella föroreningar vilket redovisas i rapport daterad Terrängförhållanden Området sluttar ner mot Vänern från en höjd på ca 70 möh med en fallhöjd på ca 25m ned till ca 45 m. Höjdtoppar med berg i dagen är belägna längs planområdets norra och södra delar. Däremellan på den huvudsakliga ytan för nyexploatering faller marken mer jämnt. Ytblock förekommer framför allt orienterade till ett fält i den nordöstra delen av planområdet. Markförhållanden Jorden består huvudsakligen av friktionsjord som vilar på fast botten, morän, block eller berg. Inblandningen av silt och grus varierar. Grundvattnets strömningsriktning bedöms följa markens topografi dvs mot väster. Grundvattennivåer påträffas mellan 1,4-2,5 under befintlig markyta. Marken bedöms ha god förmåga till genomsläpplighet och lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) är lämpligt. Radonmätningar har ej utförs men området bedöms tillhöra lågradonmark vilket innebär att inga radonskyddande åtgärder behövs. Sjöbottenförhållanden och påträffad förorening Bottennivåerna är grunda och till stora delar bevuxna. Sedimenten utgörs av dyig siltig sand, med en viss omfattning av växtrester. Samtliga analyser som utfördes av provtagningspunkterna visar att ämnena i sedimentet ligger under riktvärdena för känslig markanvändning. I en av provtagningspunkterna påfanns dock kvicksilver på en nivå marginellt över riktvärdena. Bundet till bottensedimentet utgör denna låga halt ingen betydande risk för badande, däremot kan det bli aktuellt att inför anläggandet av badplatsen vid muddringsarbete och bortforsling av sediment och växtlighet, undersöka provtagningsområdet ytterligare, för att i slutändan säkerställa lämplig deponi. Del 4 - Föreslagen utveckling Bebyggelse 1. Brygghusområdet/Småbåtshamnen Området förändras till stora drag i enlighet med tidigare gällande plan med några små förändringar: Brygghuset som lokal tyngdpunkt i serviceutbudet får en utökad byggrätt och dess användning föreslås förutom dagens handel utökas till hotell eller vandrarhemsverksamhet samt bostadsändamål. Med föreslagen utbyggnad med souterrängvåning möjliggörs också ytterligare ett entréläge i direkt anslutning till småbåtshamnen. Byggrätten för befintliga uthyrningsstugor utökas för att ge möjlighet till ytterligare 2 stycken med likartat utseende. Byggrätten utökas något för att möjliggöra tillbyggnad av förråd i stugornas bakkant. Byggrätten inom småbåtshamnen har i tidigare gällande plan varit avsedd för sjöbodsliknande bebyggelse för hamnverksamheten. Denna byggrätt har hittills inte nyttjats och föreslås i stället omfördelas dels till ovan nämnda stugor, och dels till en byggrätt med ett läge intill sjösättningsrampen. Denna byggnad förutsätts kunna innehålla servicefunktioner för hamnen samt för husbilsbesökande, för vilket 7 korttidsuppställningsplatser (så kallade Quick Stop-platser) också möjliggörs inom hamnområdet. 2. Villaområdet Merparten av befintligt villaområde planeras i enlighet med tidigare gällande plan. Tomten öster om 1:15 med områdets dricksvattenanläggning föreslås delas och ungefär en tredjedel regleras till 1:15 medan resterande del kvarstår inom 1:14 för den befintliga gemensamhetsanläggningen. På höjden ovanför villaområdet föreslås ytterligare 7 friluftsstugor. Den tillkommande bebyggelsen har studerats av Amnehärads Byggkonsult och är tänkt att likna den i småbåtshamnen. Området angörs från nordöst. Bild 9: Exempel på friluftsstuga respektive disposition 11

12 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för del av Sundsören 1:1 mfl, Mariestads kommun Bild 10: Karta nytt utseende. Möjlig ny bebyggelse är rödmarkerad 3. Norra Sundsören/Det nya området Den nordöstra delen av planområdet, den som tidigare ej är planlagd föreslås utgöras av två bebyggelseområden. Den västra, nedre delen planeras för normalstora villatomter, för småhus i ett plan, alternativ med souterrängvåning där så är lämpligt. Då tomtförutsättningarna är varierade och möjlighet till naturtomt finns, tillåts för en optimal markanslutning, byggnadens placering vara så fri som möjligt. Samma placeringsförutsättningar råder i stort sätt i det östra bebyggelseområdet men här föreslås en tätare bebyggelse med möjlighet till mindre tomter. Plantekniskt görs här ingen distinktion mellan permanent och fritidshusbebyggelse, då ett mer flexibelt synsätt eftersträvas och kommer den övergripande exploateringen till godo. Båda föreslås tillåtas och dessutom, som tidigare nämnts, i den östra delen kompletteras med fritidshus i form av mobila småstugor - så kallade villavagnar. Bild 11. Utseendevarianter för mobila villavagnar 12

13 Cirka 21 parkeringsplatser Bild 12: Karta grönstruktur samt förbindelser Grönstruktur Nyexploateringen av Norra Sundsören innebär att en del av skogsmiljöerna försvinner. Ny lokalgata samt gångväg genom området avser förbinda det vattennära park- och naturområdet med skogszonen längs Hemmingtorps fritidshusområde. Naturmark kommer även att kvarstå som en buffertzon längs väg Det befintliga naturområdet omedelbart öster om Brygghuset föreslås minskas ned för möjligheten att anlägga lek- och aktivitetsplats, fortfarande inom allmän platsmark. Strandskydd Strandskyddet längs Vänerns strand är generellt 300 m. Som tidigare beskrivet återinträder strandskyddet per automatik i samband med ny detaljplanering varför det är viktigt att tydliggöra att strandskyddet avses upphävas helt inom både ny och befintlig kvartersmark och inom stora delar av den allmänna platsmarken. Strandskyddet kvarstår endast inom planerad allmänplatsmark med markanvändningen Natur. Upphävande av strandskyddet sker i samband med att detaljplanen vinner laga kraft genom en administrativ bestämmelse på plankartan. Huvudskälen till upphävande är att marken i det befintliga bebyggelseområde redan är i anspråktagen, och strandområdet naturligt avgränsat av vägar. För det nya exploateringsområdet Norra Sundsören är huvudskälet att fullfölja LIS-planens syfte till utveckling. Passager som tidigare beskrivits under grönstrukturer gör det möjligt att nå strandlinjen från alla delar av närområdet. På så sätt säkerställs också passager till vattnet oavsett utvecklingen av angränsande fastigheter som Sundsören 1:4 belägen närmast stranden. De vattennära funktionerna som småbåtshamn och vattenområde med badbryggor etc som avses utvecklas är alla verksamheter i samklang med strandskyddets syfte. Kommunikationer Allmänt Inom området råder som helhet blandtrafik. Undantaget är den nya förbindelsen mellan det befintliga och det nya området där biltrafik ej är tillåten. Ytterligare förbindelser med anslutande naturmark utgörs av ej iordningställda gångstigar. Kollektivtrafik Hållplatsläget vid Brygghuset bedöms som tillräckligt för området och något nytt planeras ej i dagsläget. Någon förändring av turtätheten planeras ej heller men frågan bör studeras vid ett fullständigt förverkligande av Lis-planen. Biltrafik och transporter Som tillfartsväg till det nya området utnyttjas läget 13

14 för den befintliga tillfarten till Sundsören 1:4. Mer transportintensiva funktioner som avfallshantering är samlat i anslutning till infartsvägen, varför vägbredder i övrigt kan minskas ned och vändplatser vid gatuavslut avser personbilar. Nuvarande transporter till- och från området påverkas ej av den nya planen. Årsdygnstrafiken längs 2970 förväntas ökas successivt inte bara i samband med detta projekt utan också i takt med utbyggnaden av fler exploateringsprojekt på Torsön.Trafikökningen sammanvägt med trafikökningen till och från planområdet talar för att en permanent hastighetssänkning till 60 km/h bör studeras. Parkering Planen säkerställer att parkeringsplatser ska finnas inom småbåtshamnen, till brygghuset och inom allmän platsmark intill den iordningställda badplatsen. Som beskrivet i kapitel 3 kan Brygghusområdet/Småbåtshamnen avlastas under högsäsong utanför planområdet på andra sidan Torsövägen med en yta för ytterligare mellan 25 och 30 bilar. I hamnen föreslås även 7 platser avsedda för husbilsparkering, så kallade Quick Stop - platser. Parkering till friluftsstugorna inom det nya exploateringsområdet sker i anslutning till dess tillfart mellan stugområdet och de gemensamma funktionerna vid samlingslokalen. 10 platser förutsätts vara tillräckligt för de sju stugorna. För det befinliga villaområdet samt för det nya exploateringsområdet i övrigt sker parkering på respektive tomtmark. Tomterna ska generellt medge plats för två bilar/tomt. De mindre tomterna bedöms dock endast inrymma en taktäckt bilparkering varpå ytterligare bilfordon förutsätts placeras utanför skyddande tak. Vid förekomst ska garage eller carportar placeras med utfart minst 6 m från tomtgräns mot gata för att säkerställa god uppställningsmöjlighet. Hamn och båttrafik Avseende hamnfunktion och båttrafik är verksamheterna oförändrade i den nya planen. Tillgänglighet och trygghet Att människor med olika typer av funktionsnedsättning och ålder ska vara fullt delaktiga i samhällslivet måste beaktas vid nybyggnation. Ytor ska göras tillgängliga, trygga och användbara för alla grupper av människor så långt det är möjligt. Detta gäller både fysisk och psykisk tillgänglighet, allt från den faktiska framkomligheten till val av växter som kan orsaka allergier eller sådant som kan orsaka känslan av otrygghet som bristande belysning eller skötsel. Vägar inom det nya området bör utformas med så flacka lutningar som är möjligt med hänsyn till den kuperade terrängen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Det nya området kommer att förses med dricksvatten från en ny djupborrad brunn inom område markerat EC 2 söder om lokalgatan. Vid borrning är det särskilt viktigt att lämpligt borrdjup säkerställs så att underjordiska saltvattenlager undviks. Det befintliga villaområdet nyttjar befintlig dricksvattentäkt inom Sundsören 1:14 som tidigare beskrivits. Den nya detaljplanen följer den tidigare gällande planens anvisningar för u-områden, förutom att ett outnyttjat u-område inom Sundsören 1:19 föreslås utgå VA Sundsören - Översiktlig avloppshantering daterat är utförd av BGAB (Bygg och Geokonsult AB). Denna utgör såväl beskrivning av nuvarande situation som förslag till framtida utförande avsende avloppshanteringen. Orenat spillvatten från det nya området kommer att pumpas från ett läge i gc-vägen upp till en ny anläggning på Sundsörns stugbyområde med minireningsverk, utjämningsmagasin och infiltrationsbädd. Läget är det samma som för den befintliga infiltrationsanläggningen. Den nya tryckledningen kommer att passera vattenskyddsområde och skall här utföras skarvfri. Orenat spillvatten från avloppsstationer i Brygghusområdet/småbåtshamnen kommer att pumpas till det nya avloppsreningsverket via befintliga ledningar. För det befintliga villaområdet föreslås utgående vatten från befintlig avloppsanläggning vid stranden att ledas om tillsammans med spillvattnet från Brygghuset/småbåtshamnen. Befintlig pumpstation bedöms inte ha tillräcklig kapacitet varför den föreslås antingen bytas ut eller kompletteras med ytterligare. Detta betyder att inget utgående vatten kommer ledas till befintlig damm utmed Vänerns strand. Dagvatten Mariestads kommun jobbar för att förbättra omhändertagande och rening av dagvatten innan det når Vänern. Därför ska allt dagvatten som uppkommer inom planområdet hanteras enligt kommunens dagvattenpolicy som redovisas i Del 2 Förutsättningar. 14

15 Bef U-omr Bef dricksvattenbrunn Bef pumpbrunn Ny dricksvattenbrunn Föreslagna U-områden Föreslagen pumpbrunn/breddmagasin spillvatten Placering bef infiltrationsanläggning utanför bild, se VA300 Föreslaget U-område Bild 13: Karta U-områden samt illlustration VA Som beskrivet tidigare finns goda förutsättningar för LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) genom infiltration i marken. För de delar som består av berg i dagen får vatten ej avledas mot intilliggande bostadsfastigheter utan ska istället avledas mot närbelägna markytor inom allmän platsmark som har bättre infiltrationsförmåga. El och värme All byggnation ska eftersträva de rekommendationer som anges i Mariestad, Töreboda och Gullspångs energi- och klimatplan (se Del 2 - Förutsättningar ). Eldistributör är Vänerenergi AB. Genom område för nyexploatering löper ett högspänningsledning vidare mot Hemmingstorps fritidshusområde. Läget för denna sammanfaller med den första norrgående lokalgatan. Den lågspänningskabel som försörjer det befintliga villaområdet från väster förelås dras om längs en mindre strecka och i stället matas fram längs gc-vägen. För det befintliga villaområdet samt Brygghusområdet/Småbåtshamnen råder för övrigt befintliga förhållanden och befintliga kabelstråk fortsätter att utnyttjas. Tele- och datakommunikationer Skanova är ledningsägare i området. I det befintliga villaområdet finns både underjordiska kablar och luftledningar. Inga av de befintliga ledningarna berörs av nyexploateringen. Anslutning av kompletterande ledningsnät bör ske mot befintlig ledning i väg 2974 och i princip följa övriga ledningsstråk i gatumark. Generellt ledningsstråk Alla ledningar ska så långt det är möjligt samlas för att minimera antalet ledningsstråk. Illustrationen ovan redovisar bland annat föreslagna områden för underjordiska ledningar men merparten av stråken föreslås 15

16 nyttja allmän platsmark. En mindre del av den befintliga högspänningskabeln korsar mark för gemensamma tekniska anläggningar samt för samlingslokal och reserveras som ett U-område. Intill detta U-området finns också en mindre byggrätt avsedd för transformatorstation. Ytterliggare ett U-område för framdragning av VA föreslås inom de västra villatomterna i det nya området. Avfall Inom ytan för gemensamma tekniska anläggningar föreslås en samlad station för avfall. Intilliggande korsning inom lokalgatunätet bör kunna nyttjas för vändmöjlighet för hämtningsfordonet med en så kallad T-vändning. Här är det viktigt att körvägen har fri sikt och god framkomlighet, och är snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte heller inkräkta på vägbredden. Möjlighet bör finnas för fastighet Sundsören 1:4 att ansluta sig till den gemensamma avfallslösningen. Körvägar till och från hämtstället ska utformas för minst belastningsklass 2 och bör vara minst 5,5 meter bred där körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel, framkomlighet samt att delge nödvändig information. I det befintliga området sker avfallshanteringen som idag, med enskilda lösningar för de privata villorna och Brygghuset. Inom område för småbåtshamn är föreslagen byggrätt för servicebyggnad avsedd att innehålla sopsorteringsrum för gemensamt utnyttjande av småbåtshamnen, friluftsstugorna och gästande husbilar. Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens behov av framkomlighet till angreppsvägar ska beaktas i samband med markprojektering. Detta gäller även höjdfordon för brandsläckning i fastigheter som inte kan nås på annat sätt, samt behov av brandposter och släckvatten enligt anvisningarna i VAV P83 och VAV P76. Livräddningsredskap ska finnas i anslutning till vatten. Krav vid grundläggning Grundläggning kan ske på frostskyddad nivå med sulor, alternativt förstyvad bottenplatta, på naturligt lagrad jord eller väl packad fyllning (sedan allt organiskt material borttagits). Jorden är erosionsbenägen vilket bör beakttas vid schaktningsarbeten. Det kommer att bli aktuellt med en del sprängning inom området. Detta skall utföras enligt gällande lagar och förordningar och det kan då bli aktuellt att förbesiktiga intilliggande fastigheter. Riktlinjer för sprängning kan hämtas från Vibrationer i samband med trafik- och byggverksamhet, Statens råd för byggforskning T43:1982. Del 5 Risker Trafikstörningar och buller I samband med brobygget och omläggningen av väg 2974 togs en bullerutredning på beräknad trafikprognos fram där bullerpåverkan på befintligt villaområde befanns ligga under gällande riktvärden. På den villatomt som ligger närmast vägen (Sundsören 1:12) beräknades bullerpåverkan ligga relativt nära gränsen för ekvivalentnivåer utomhus (vid fasad). Följande riktvärden för trafikbuller bör inte överskridas vid nybyggnation av bostäder (eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur): 30 dba ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), 70 dba maximalnivå vid uteplats. Trafikökningen på väg 2974 har varit större än vad som uppskattats i den tidigare prognosen, och det är inte orimligt att anta att ekvivalentnivåerna i så fall påverkats och kan komma att påverkas ytterligare vid en mer omfattande trafikökning. Med anledning av denna risk föreslås följande förebyggande åtgärder: Nytillkommna byggnader med bostadsändamål placeras med ett skyddsavstånd till väg Område mellan väg 2974 och ny tomtmark anges som Skydd respektive Natur och inom dessa finns goda möjligheter att inordna bullerskyddade vallar i terrängen om det skulle behövas. Hastigheten utanför området sänks till lämplig nivå från ett läge öster om avfarten till Ekenäsvägen. Denna åtgärd skulle dessutom ha goda effekter på trafiksäkerheten. För övrigt förutsätts att exploatör/byggherre vid nybyggnad underskrider de ovan ställda riktvärden med byggnadstekniska åtgärder. 16

17 Närliggande/tillkommande störande verksamheter Inga kända närliggande störande verksamheter finns eller planeras i det omedelbara närområdet. I nuläget finns här heller ingen djurhållning. Närmsta jordbruksanläggning är Hemmingstorp ca 0,5 km norr om planområdet. Utanför planområdet, inom produktionssskogsområdet öster om Ekenäsvägen, tangeras område föreslaget för vindkraftsutbyggnad som vindkraftsområde F i den ej ännu laga kraftvunna vindbruksplanen (antagandehandling ). Generella skyddsavstånd för vindkraftverk är inte fastställda men utifrån hur tät bebyggelsen är har avgränsningar i avstånd mellan vindkraftetableringar och bostadsbebyggelse i vindbruksplanen satts till 500 meter. Avståndet mellan planområdet och det utpekade vindkraftsområdet överskrider väl detta. Då vindbruksplanen genomgår en bearbetning för att harmoniera med LIS-planen förordas dock att avståndet till planområdet ökas ytterligare, framför allt med hänsyn till att även det mellanliggande skogsområdet, öster om Ekenäsvägen har utpekats som framtida utbyggnadsområde för bostäder. Intill dess att vindbruksplanen anpassats till de förhållanden som redovisas i LIS-planen har Mariestads kommun som huvudregel vid prövning av vindkraft att LIS-planens intressen ska prioriteras före vindkraftsplanens intressen. Klimatförändringar Hantering av risken för ökade vattennivåer har blivit allt mer viktigt. Klimatförändringar förutspås orsaka både havsnivåhöjning och fler extrema vädersituationer, vilket ökar risken för översvämningar som tros komma oftare och bli allt värre. Detta gör att det nödvändigt att anpassa planering och byggande till dessa förändrade förutsättningar. Merparten av området ligger högt samt på mark med god dräneringsförmåga, undantaget är de strandnära lägena, småbåtshamnen med friluftsstugorna samt delar av det befintliga villaområdet där grundläggning måste utföras med utökad hänsyn till förhöjda grundvattennivåer. Generellt gäller att oskyddad grundläggning inte får ske lägre på nivåer lägre än +46,7m (RH 2000) men försiktighet bör även råda ovan denna nivå med hänsyn till lokala avrinningsflöden. Skred, erosion och underminering Den geotekniska undersökningen visar inte på några allmänna stabilitetsproblem, dock finns som beskrivet, risk för erosion vid schaktning vilket ska beakttas med erforderlig släntning. Del 6 - Miljökonsekvenser Bedömning När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras, ska kommunen göra en bedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras. En MKB jämför den planerade situationen med dagens så kallade nollalternativ. Syftet med denna översyn är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Då den nya planen endast avser marginella förändringar inom den befintliga delen (Småbåtshamnen/Brygghuset) och för det nya exploateringsområdet huvudsakligen ianspråktar mark utan särskilda naturvärden eller värden för skogsproduktionen (skogsområdet omfattar endast 3,5 ha) och LIS-planen som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen här förordat en förändrad markanvändning, är den samlade bedömningen att den nya planen till sin helhet inte medför några betydande miljökonsekvenser, varför en MKB ej är aktuell. Förändringarna påverkar ej heller omgivande naturmiljö eller möjligheterna till rekreations- och friluftsliv negativt. Till stöd för den samlade bedömningen har en checklista för dessa frågor upprättats (Behovsbedömning rev ). Det ska i sammanhanget noteras att gravröset inom det kända fornlämningsområdet i anslutning till brofästet är fortsatt fredat i den nya detaljplanen. 17

18 Del 7 - Genomförande I denna del redovisas de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Organisatoriska frågor Planförfarande Planprocessen beskrivs och regleras i plan- och bygglagens 3:e kapitel. Förfarandets olika steg redovisas nedan. Aktuellt planskede är markerad med fet text. Samråd - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, föreningar, allmänhet med flera. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Samrådsredogörelse - Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Granskning - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, föreningar allmänhet med flera. Innan planen antas ska kommunen ställa ut planförslaget för granskning under minst tre veckor. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen. Granskningsutlåtande - Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Om förslaget ändras väsentligt sker ny granskning. Antagande - Detaljplanen antas av Kommunfullmäktige. Preliminär tidplan Samråd Sensommar 2013 Granskning Höst 2013 Beslut om godkännande Höst 2013 KS godkännande Höst 2013 KF antagande Vinter 2014 Tiderna ovan är preliminära och kan komma att förändras under arbetets gång, bland annat beroende på synpunkter under samråd och granskning. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Merparten av den allmänna platsmarken ingår i fastigheten Sundsören 1:1 vars ägare Johan Abrahamsson utgör planens huvudintressent. Övrig allmän platsmark utgörs av Sundsören 1:14 som är kommunägd. Inom planområdet råder privat huvudmannaskap för samtlig allmän platsmark. Inom planområdet föreslås två gemensamhetsanläggningar: Det första sammanfaller med befintlig samfällighet och utgörs av lokalvägar och park- och naturmark inom tidigare gällande detaljplan samt tillhörande va-anläggning. Det andra utgörs av det nya lokalgatunätet inom den nya delen samt gc-väg, gemensamt markområde för samlingslokal samt tekniska anläggningar. Rätt till ledningsdragning och infiltrationsanläggning utanför planområdet säkerställs genom anläggningsförättning. Huvudintressenten ansvarar för rättighetsupplåtelser, projektering och byggande av infrastruktur och ombyggnadsåtgärder på allmän platsmark. Ledningsnätet för vatten och avlopp föreslås ägas och förvaltas av respektive samfällighet Vänerenergi äger befintligt elnät inom området och ansvarar för drift och skötsel av detta och föreslås även ansvara för utbyggnaden av kompletterande delar i samråd med huvudintressenten. Mariestads kommun ansvarar i enlighet med tidigare gällande plan för den befintliga informationsplatsen vid skyddat gravröse. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från det datum planen vinner laga kraft. Planen gäller tills den upphävs eller ersätts med en ny detaljplan. Inom genomförandetiden förutsätts att syftet med detaljplanen förverkligas. Avtal Avtal rörande befintlig samfällighet kan behöva ses över för bibehållen aktualitet. Alla berörda rättighetsinnehavare inom området bör se över sina avtal för eventuella förtydliganden i planen. Det kan röra sig om avtal för båtuppställning, skötsel av park och naturområden mm. För närvarande fordras ej att särskilda avtal upprättas för att reglera genomförandet av detaljplanen men frågan kommer att ses över efter samrådet. Lovplikt Enligt 8 kap. 5-6 Plan- och bygglagen kan kommunen inom vissa ramar besluta att minska eller utöka bygglovpliktens omfattning. Lättnader i bygglovplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att 18

19 tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Kommunen bedömer att det inte finns anledning att besluta om utökad lovplikt. Bygglov behövs inom planområdet för de åtgärder som normalt kräver bygglov för att tillvarata grannars och allmänna intressen. Fastighetskonsekvensbeskrivning (FKB) Konsekvenser för respektive fastighet Sundsören 1:19 - Befintligt U-område för underjordiska ledningar utgår. Sundsören 1:15 - Utvidgning av fastigheten föreslås till en yta av ca 350 m 2 längs dess östra sida. Utvidgningen förutsätter en förlängning av befintligt U-område för att tillgodose erforderlig dricksvattendistribution till övriga befintliga villor. Kostnad för förättning och markköp belastar Sundsören 1:15. Sundsören 1:14 - Motsvarande minskning till förmån för 1:15 som beskrivet ovan. Huvudintressen ombesörjer iordningställande samt drift- och skötsel av badstrand. Sundsören 1:4 (utanför planområdet) - Befintlig tillfartsväg kvarstår. Möjlighet till anslutning till den gemensamma avfallsstationen finns. Hemmingstorp 1:10 - Gränsen mot Sundsören 1:1 och det nya området ska fastställas i samråd med lantmäteriet. Planområdets norra gräns ska sammanfalla med denna fastställda gräns. Fastighetsbildning Fastighetsbildningsfrågor, inrättande av gemensamhetsanläggningar och andra fastighetsrättsliga frågor handläggs av Lantmäteriet. De fastighetsbildningsåtgärder som fordras inom kvartersmark för genomförande av detaljplanen bekostas av berörd exploatör. Huvudsyftet för det nya området är att fastighetsbilda tomterna vid försäljning. Rättigheter för allmänna ledningar ska säkerställas med servitut eller ledningsrätt. Gemensamhetsanläggningar, servitut med mera Befintliga servitut eller ledningsrätter bör ses över av respektive innehavare under samrådstiden för eventuella tillägg till planen. Inom det nya området föreslås ny samällighet för de gemensamma anläggningarna. Fastighetsplan Gällande avstyckningsplan fastställd upphävs i sin helhet i samband med att detaljplanen vinner laga kraft. Ekonomiska frågor Behövliga rättighetsupplåtelser, fastighetsbildningsåtgärder, kostnader för utredningar, projektering, byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd exploatör/fastighetsägare. Detta inkluderar även kostnader för eventuella flyttningar av ledningar, ordningsställning samt ombyggnadsåtgärder i angränsande ytor. Planavgift kommer inte att utgå. Tekniska frågor Behov av ytterligare utredningar och åtgärder Länsstyrelsen ombeds under samrådstiden ta ställning till behovet av kompletterande arkeologiska undersökningar. Ytterligare detaljerad geoteknisk undersökning vid projektering av till exempel gator, ledningar och byggnader bedöms inte behövas. Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för detaljutredning angående markens bärighet samt utformning av lokal dagvattenhantering. Detta ska redovisas i samband med bygglov. UTVECKLINGSKONTORET Planförfattare: Matilda Åslin, Arkitekturum AB Medverkande tjänstemän: Maria Nilsson och Erik Randén 19

20