Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005"

Transkript

1 Verksamheten år 2005

2 Innehåll Projektledaren har ordet... 3 Individuell rådgivning och lantbrukarkurser... 4 Kursverksamhet för rådgivare... 6 Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen?... 7 Greppa på besök hos Gunilla Nilsson... 8 Greppa Näringens hemsida... 9 Marknadsföring och information...10 Greppa på besök hos Hans Rudell Övriga projekt och faktasammanställningar Utvärdering och uppföljning Förbrukade medel under år Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005 Under år 2005 användes ca 34 miljoner till projektet Greppa Näringen. Vid utgången av året var lantbrukare anmälda till Greppa Näringens rådgivning, varav 776 lantbrukare anmält sig som enbart intresserade av rådgivning om våtmarker. De lantbrukare som är med i Greppa Näringen brukar i medeltal 98 ha åker. Under året 2005 genomfördes 4970 individuella rådgivningar och 28 kurser för lantbrukare (studiecirklar och dagkurser). Drygt 230 rådgivare från 50 organisationer från Skåne, Halland, Blekinge, Västra Götalands-, Kalmar, Gotlands-, Östergötlands-, Södermanlands-, Stockholms-, Uppsala, Västmanlands- och Örebro län utförde rådgivningsbesöken. 19 kurser för rådgivare anordnades under år Greppa Näringens miljönyheter på hemsidan hade prenumeranter vid utgången av Under året registrerade 224 brukare växtnäringsbalanser på Internet. En fjärdedel av medlemmarna anser att medlemsskapet i Greppa Näringen lett till stora förändringar på deras gårdar. Greppa Näringen 2006 Text Redaktör Stina Olofsson, Jordbruksverket Henrik Dinkel Text reportage och rådgivare Marina Tell Foto Layout Erik Karlsson (där inget annat anges) Omslag Focalfoto Colloco Grafisk Form Tryck Prinfo Team Offset & Media 2 Greppa Näringen 2005 Sammanställningar ur projektets databas visar att på mjölkgårdar sker vallbrott och spridning av flytgödsel i mindre utsträckning tidig höst efter det att lantbrukarens deltagit i projektets rådgivning under några år. Detta är positivt med tanke på kväveutlakningen.

3 Projektledaren har ordet Redan år 1988 beslutade Sveriges riksdag om ett särskilt åtgärdsprogram för minskat näringsläckage från jordbruket. Programmet genomfördes med hjälp av lagstiftning, ekonomisk styrning, rådgivning och information samt försöks- och utvecklingsverksamhet. För att ytterligare förstärka miljörådgivningen i de mest miljökänsliga områdena med intensivt jordbruk startade år 2001 i Skåne, Halland och Blekinge projektet Greppa Näringen med rådgivning kring åtgärder för att minska växtnäringsläckaget (kväve och fosfor). Projektet utvidgades inför 2003 till att även omfatta Gotlands, Kalmar och Västra Götalands län och även hantering av bekämpningsmedel. De miljömål som projektet arbetar mot är framförallt Ingen övergödning och Giftfri miljö. Under året 2005 tillkom verksamhet i sex nya län i östra Götalands och Svealands slättbygder; Östergötlands, Södermanlands, Stockholms, Uppsala, Västmanland och Örebro län. Hela enskilda samtal med lantbrukare har genomförts i och med år 2005, så projektet kan verkligen anses vara det viktigaste vattenvårdsprojektet i Sverige för närvarande. Målgrupp för rådgivningen är i första hand lantbrukare på företag med mer än 25 djurenheter eller 50 hektar åker. Det systematiska arbetssätt som utmärker projektet har uppfattas som nytt och positivt i miljöarbetet i Lantbrukssverige. Systematiken innebär att en rådgivningsplan upprättas på gårdarna, att rådgivare från olika discipliner samverkar och att data samlas in för att lantbrukarna och samhället i övrigt ska få svar på vilka effekter rådgivningen haft. De första sammanställningarna ur databasen visar att miljöåtgärder gjorts i högre grad på gårdar vars brukare är medlemmar i Greppa Näringen, än på andra gårdar. Det systematiska arbetssätt som utmärker projektet har uppfattas som nytt och positivt i miljöarbetet i Lantbrukssverige. Av KULM-medlen (kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet) på ca 160 miljoner kronor för år 2005 användes 30,6 miljoner för Greppa Näringen. Anslaget delfinansierades av EU, men huvudparten av finansieringen skedde via statsbudgeten. Därutöver användes 3,6 miljoner av återförda miljöskatter för verksamhet inom Greppa Näringen. Det är verkligen stimulerande att i arbetet med Greppa Näringen få ta del av så många lantbrukares miljöarbete och att få samarbeta med kunniga rådgivare och tjänstemän från LRF och länsstyrelserna. Foto Cecilia Linge Projektledning Projektet leds av en projektledare som är anställd av Jordbruksverket och en projektgrupp bestående av representanter för länsstyrelserna, Jordbruksverket och LRF. En person ansvarar för information och marknadsföring. Projektgruppen hade under året nio möten varav de flesta som telefonmöten. Gruppen arbetade med att förbereda och genomföra rådgivarutbildningar, utforma rådgivningsmoduler, planera rådgivningens omfattning, initiera och driva olika informations- och marknadsföringsprojekt och föreslå budget inför år 2006 och för kommande år. En beredningsgrupp förberedde ärendena inför projektgruppens möten. Styrgrupp Projektets styrgrupp hade fyra möten under året. Styrgruppen består av representanter för Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och en representant för lantbruksföretagen. Gruppen behandlade under året främst rådgivningens inriktning, informationsplanering, uppföljning av hemsidans innehåll, uppföljning av projektets miljöeffekter, integrering av växtskyddsfrågor i projektet, samt budget inför år Referensgrupp I Greppa Näringen finns en referensgrupp. Syftet med gruppen är att företag och organisationer inom lantbrukssektorn ska kunna följa projektet genom att projektledningen presenterar verksamheten. Gruppen ger också projektledningen återkoppling. Referensgruppen sammanträdde en gång under året. Stina Olofsson, projektledare 3 Greppa Näringen 2005

4 Vid årsskiftet hade totalt lantbrukare anmält sig för återkommande rådgivning och 776 enbart för rådgivning om våtmarker. Av de rådgivningsmedlemmarna kom 397 från de nya länen i östra Götaland och Svealand. Individuell rådgivning och lantbrukarkurser Anmälda lantbrukare Lantbrukaren anmäler sig som medlem i projektet och får därefter ett besök av en rådgivare då en plan för kommande rådgivning upprättas och en första växtnäringsbalans beräknas för gården. Därefter återkommer samma rådgivare eller en rådgivare med annan inriktning till gården 1-2 gånger per år. Individuell rådgivning Totalt utfördes ca rådgivningar under året. Flest rådgivningsbesök gjordes i Skånes län, med nära hälften av alla rådgivningar (49%). 20 procent gjordes i Västra Götaland, 11 i Kalmar, 10 i Halland, två i Blekinge och två i Gotlands län. Sex procent av rådgivningarna utfördes i de nya län som tillkom Något färre lantbrukare besöktes (3 427 st) och färre besök gjordes (4 970 st) än året innan, men kostnaden för rådgivningen var nästa oförändrad mellan åren. Orsaken var att fler besök under 2005 gällde de mer omfattande rådgivningsmodulerna, medan många kortare startbesök utfördes under år Av rådgivningarna gällde 40 procent startbesök och växtnäringsbalanser. Av dem som fick rådgivning fick lite färre än hälften två besök och resten ett besök (i medeltal 1,4 besök per gård). På mer än 900 gårdar gavs råd om strategier för kvävegödsling. På drygt 700 gårdar gavs rådgivning om hur utfodringen till mjölkkor och ungdjur kan anpassas bättre till djurens behov av kväve och fosfor. Närmare 400 rådgivningar gällde förutsättningarna för anläggning av våtmarker och vid 270 besök diskuterades hantering av bekämpningsmedel. Under det senaste året har möjligheten att finna åtgärder för att minska fosforförlusterna från lantbruket till havet kommit i fokus. Detta arbete har påbörjats inom Greppa Näringen och under 2005 gällde mer än 200 rådgivningar strategier för minskade fosforförluster. Ungefär lika många rådgivningar gällde minskad markpackning, något som också minskar fosforförlusterna genom att vatteninfiltrationen och växtnäringsutnyttjandet förbättras. 150 besök gällde utformning av djurstallar för att undvika ammoniakförluster och 90 rådgivningar gjordes för att miljöanpassa utfodringen av svin. Rådgivning kring betesstrategi genomfördes på ett 50-tal gårdar. De 230 rådgivare som arbetade med den individuella rådgivningen kom från knappt 50 organisationer. I medeltal utförde varje rådgivare ca 22 rådgivningar, men i praktiken utförde så pass få som 22 rådgivare en tredjedel av samtliga rådgivningar. Kurser för lantbrukare Under året genomfördes 11 studiecirklar med totalt 114 deltagare. Dessutom anordnades 10 grundkurser med totalt 220 deltagare. Detta var färre antal deltagare än föregående år och troligen har många av medlemmarna i de län som varit med längst nu genomgått sin grundutbildning, samtidigt som kursverksamheten inte kommit igång i de senast tillkommande länen. Greppa Näringen deltog vid en del fältaktiviteter, bl a Borgeby fältdagar i Skåne. Drygt 230 personer var under året verksamma som rådgivare inom projektet. 4 Greppa Näringen 2005

5 Antal individuella rådgivningsbesök år 2005 Skåne Halland Blekinge Västra Kalmar Gotland Öster- Söder- Stock- Uppsala Väst- Örebro Totalt Götaland götland manland holm manland Startbesök Uppföljning Grundläggande växtnäringsbalans Upprepad växtnäringsbalans Kvävestrategi Grovfoderodling Fosforstrategi Markpackning Säkert växtskydd hantering, strategi Våtmarksplanering Stallmiljö och byggplanering Kontroll av foderstat, mjölkkor Kontroll av foderstat, övrig nöt Endags utfodringskontroll, nöt Betesstrategi Utfodringskontroll, smågris Utfodringskontroll, slaktsvin Totalt

6 Under året genomfördes ett antal fortbildningskurser för rådgivare. Huvudsyftet med kurserna var att förbereda rådgivarna för arbetet med de olika rådgivningsmodulerna. Kursverksamhet för rådgivare Fortbildningskurser inom Greppa Näringen under år 2005 Genomgången introduktionskurs är ett formellt krav för dem som vill arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen och under 2005 genomfördes två sådana kurser med totalt 103 deltagare. Det totala antalet deltagare på kurserna vid sidan av introduktionskurserna var 280 stycken. Inför kurssäsongen fick rådgivarna fylla i en webbenkät och framföra sina önskemål om kursformer och innehåll. I och med att projektet numer omfattar 12 län är det svårt att samla alla rådgivare på en plats vid samma tillfälle. Under året fortsatte därför utvecklingsarbetet med olika former av kursarrangemang. En av kurserna genomfördes som videokonferens och två som telemöte-webb. Telemöte-webb innebär att deltagarna samtidigt är uppkopplade på internet och på telefon. Två av kurserna dokumenterades på CD, så att intresserade kunde ta del av föreläsningar och presentationsbilder i efterhand. Magnus Jönsson Överlag fungerar det bra. Det viktigaste för mig är att lantbrukarna känner sig nöjda med den rådgivning de får. Många verkar tycka att det är rätt att vara med i Greppa. De ser det som ett sätt att på frivillig väg utveckla ett mer miljömässigt jordbruk. Inom Skånesemin sammanställer vi rådgivningsplaner och bollar erfarenheter med varandra. Den rådgivning vi inte har själva lämnar vi över till andra aktörer. Vi berättar även för lantbrukaren vem han eller hon kan kontakta och vi försöker ta ansvar för att var och en får rätt hjälp. Det är viktigt att vi inom Greppa når de uppsatta miljömålen. Fortbildningskurser för rådgivare år 2005 Rådgivarkurser Målgrupp Antal Omfattning Antal kurser dagar deltagare Temadagar om växtnäring i det ekologiska lantbruket Ekologiska växtodlingsrådgivare Introduktionskurs Alla rådgivare Betesstrategi Husdjurs- och växtodlingsrådgivare Byggåtgärder i nötproduktionen Husdjurs- och byggnadsrådgivare Fosforstrategi Växtodlingsrådgivare Grovfoderodling Husdjurs- och växtodlingsrådgivare STANK in MIND & utlakningsberäkning Alla rådgivare Säker bekämpningsstrategi för miljö och ekonomi Växtodlingsrådgivare Tolkning av växtnäringsbalanser Alla rådgivare Miljöarbetet inom lantbruket i våra grannländer Alla rådgivare Uppfödning av ungnöt Husdjursrådgivare Markpackning Växtodlingsrådgivare Grovfodergödsling Husdjurs- och växtodlingsrådgivare Kvävestrategi Växtodlingsrådgivare STANK in MIND Alla rådgivare Summa Mia Davidsson Det bästa är att vi når lantbrukare som vi har svårt att nå fram till via den vanliga rådgivningen. Många av dem verkar tycka att det är fantastiskt att få tillgång till gratis rådgivning. Men det finns även dem som ser Greppa mer som ett tvång. Inom Skånesemin är vi många rådgivare som är engagerade inom Greppa. Vi samarbetar mycket. Vi samverkar även med hushållningssällskapen. Jag önskar att Greppa ska bidra till att det blir bättre, ekonomiskt sett, för lantbrukarna, samtidigt som vi uppnår miljöförbättringar i svenskt jordbruk. Då är jag nöjd. 6 Greppa Näringen 2005

7 Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen? Carina Andersson Jag får frågor om allt skördeavkastning, gödselmedel, utlakning, fosfor, övergödningen, inlagringen av kväve i växterna med mera. En fråga, som många nyanslutna lantbrukare ställer, handlar om hur stort Sveriges bidrag till miljöförstöringen är. De frågar om vilket ansvar andra länder tar och hur mycket de i sin tur bidrar med när det gäller övergödning av kväve och fosfor. Jag tror att lantbrukarna vill se positiva effekter av Greppa Näringen på den enskilda gården men de vill också att man ska kunna visa att lantbruket som bransch har åstadkommit något positivt för miljön. Carin Clason Det känns bra att vi genom Greppa Näringen har lyckats nå en stor del av de lantbrukare som vi annars inte når med den vanliga rådgivningen. Det utökade samarbetet rådgivare emellan är också en positiv effekt av Greppa. När man ser rapporter om att vi inom Greppa har uppnått något resultat, som till exempel den sänkta kväveutlakningen, då känns det bra. Jag upplever även att lantbrukarna vill se att lantbruket åstadkommer miljövinster. Men det är också viktigt för dem att uppnå resultat på sina egna gårdar, till exempel genom att minska foderförbrukning och gödsling. Johanna Lindgren Det är givande att komma ut till gårdar som man normalt inte besöker i sin vanliga rådgivning. Det är lärorikt. Jag tycker även att det är en modern och god tanke att på frivillig väg försöka hitta lösningar på problemen istället för att lösa dem med tvingande lagstiftning. Att genom rådgivning komma till rätta med näringsläckage på gårdarna och hjälpa lantbrukarna att tjäna mer pengar känns som ett friskt sätt att lösa miljöproblem på. Jag önskar att det blir möjligt att se en före- och eftereffekt av Greppa Näringen. Jag hoppas också att lantbrukarna upplever Greppa Näringen som viktigt. Håkan Andersson Jag tycker att det mesta fungerar jättebra. Det bästa är att komma ut till gården, att kunna sitta ned, diskutera, träffas, fundera och ha förhållandevis gott om tid att prata om viktiga frågor som rör lantbruket och den specifika gården. När rådgivningssituationen är optimal råder fullt förtroende mellan mig och lantbrukaren och vi hittar lösningar tillsammans. Det underlättar om lantbrukaren har genomfört LRF:s Miljöhusesyn. En väl utförd Miljöhusesyn lägger en bra grund för det fortsatta miljöarbetet på gården, tycker jag. Mitt mål är att vi ska få starka lantbruksföretag ute på gårdarna. Göran Qviberg Det bästa med Greppa Näringen är att det är en återkommande, individuell rådgivning som når många lantbrukare. Ibland måste jag förklara att Greppa inte är ännu en pålaga utan ett stöd. Man ska se det som något positivt som kan vara bra att ta till sig även om man redan agerar miljöriktigt. Jag berättar också att det kan hända att vi får tvingande regler om vi inte anstränger oss att via Greppa minska jordbrukets näringsöverskott, men jag understryker också min egen uppfattning om att bönder inte är miljöbovar. Jag tycker att det är orättvist att de får klä skott för mycket som inte är deras fel.

8 Greppa på besök! Det ska bli spännande att lägga upp en kvävestrategi för vår gård. Text Marina Tell Foto Karl Melander Gunilla Nilsson är lantbrukare på Nickarve gård på Gotland. Hon ville gå med i Greppa Näringen så fort hon hörde talas om projektet. Vi har en arealmässigt sett liten gård och har valt att satsa på mjölkkorna. Det är alltså ganska djurtätt här hos oss, vilket gör att det blir extra viktigt att utnyttja resurserna på rätt sätt. Hittills har Gunilla Nilsson och hennes man, Arne Nilsson, tagit del av två Grepparådgivningar. Av resultatet, de växnäringsbalanser som har gjorts, har de kunnat utläsa att gårdens kväveöverskott har minskat något. En av de miljöförbättrande åtgärder, som har gjorts på Nickarve till följd av Greppa Näringen, handlar om spridningen av stallgödsel. Numera kör vi ut gödseln tre gånger under växtodlingssäsongen istället för två gånger som vi gjorde förut, säger Gunilla Nilsson. Det spridningstillfälle, som har tillkommit, sker direkt när sommarens första vallskörd är avklarad. Det är något vi alltid har tänkt göra förut, men aldrig hunnit med, säger hon. Tack vare detta blir gödselspridningen jämnare fördelad och växterna har större chans att tillgodogöra sig näringen i gödseln. Risken för näringsläckage minskar också. På Nickarve finns det 110 mjölkkor. De producerar i genomsnitt kilo energikorrigerad mjölk (ECM) var under ett år. Växtodlingen på gården består av nära 70 hektar vall och 8 hektar majs. Gunilla Nilsson berättar att Grepparådgivningen har inspirerat till en striktare vallodling, som bland annat innebär att de är noggrannare med att bryta vallen i tid. Genom att hålla ner åldern på vallarna får vi bättre skördar. De svarar bättre på gödslingen och blir mer produktiva. Gunilla Nilsson berättar också att de i årets växtodlingsplan har tagit stor hänsyn till den markkartering som gjorts på gården. Det är ju sådant man vet att man ska göra, men kanske inte alltid gör, säger hon, och tillägger att det är bra och viktigt att få bolla idéer och tankar med en utomstående rådgivare. Det ökar chanserna för att man verkligen gör rätt. Nästa steg i Grepparådgivningen på Nickarve kommer att omfatta en översyn av utfodringen. Med det nya blandfodersystem, som just introducerats, hoppas Gunilla Nilsson kunna minska kraftfodergivorna och få mjölkkorna att äta mer grovfoder. Det är lite för tidigt att utvärdera detta ännu, fodret verkar smakligare än förr och korna är friskare. Om det går att trimma utfodringen ytterligare så är Gunilla Nilsson inte främmande för det. Jag har alltid försökt att hålla koll på utfodringen och ser fram emot att få den genomlyst. Det ska också bli spännande att med hjälp av nästa Grepparådgivning lägga upp en kvävestrategi för vår gård, säger hon. 8 Greppa Näringen 2005

9 Greppa Näringens webbplats, förser rådgivare, lantbrukare, och andra intresserade med ett kunskapsunderlag inom projektets verksamhetsområde. Webbplatsen är en del av projektets marknadsföring och fungerar som kontaktlänk mellan lantbrukare och rådgivare. Västra Götaland 21% Halland 47% Kalmar 31% Gotland 17% Greppa Näringens hemsida Skåne 59% Blekinge 37% Andel ansluten areal per län vid årsskiftet 05/06. Publik hemsida (blå sidor) På startsidan presenterades varje månad en rådgivare som bl a berättar om en viktig miljöåtgärd som någon av lantbrukarna gjort på sin gård efter rådgivarens Greppa Näringen-besök. Förstasidan besöktes av drygt besökare under året, d v s i genomsnitt 156 besök per dag. De mest utnyttjade delarna av hemsidan var enligt besöksstatistiken hemsidans nyheter, kunskapssidorna och sidan som informerar om rådgivning och kurser. Fakta om växtnäring och miljö Uppslagsboken och Regelboken En uppslagsbok på hemsidan ger faktabakgrund till de åtgärder som föreslås inom Greppa Näringen. Även internationell utblick görs. Tanken har varit att uppslagsboken ska ge en heltäckande genomgång av kunskapsläget inom Greppa mål Näringens verksamhetsområde, men ambitionen har fått dras ner en del och vissa avsnitt fattas fortfarande. Regelboken beskriver miljölagstiftningen kring hantering av växtnäring och bekämpningsmedel, med många länkar till lagtexter, förordningar och föreskrifter. Interaktiva tjänster- Stallgödselportal och Växtnäringsbalans Ökningen av antalet medlemmar och ansluten areal länsvis kan följas i en medlemstermometer respektive kartbild (ovan). På Stallgödselportalen kan det ekonomiska värdet av stallgödsel räknas ut under olika förutsättningar. För att underlätta för lantbrukarna att hålla redan på respektive områdes regler för spridning av stallgödsel illustrerades dessa i bilder. På portalen finns också en mötesplats för den som är intresserad av att sälja eller köpa stallgödsel. Än så länge har denna funktion endast marknadsförts i mindre grad och utnyttjandet av denna funktion är än så länge begränsad. Årliga växtnäringsbalanser beräknas och sparas på Internet via hemsidan. Under året marknadsfördes tjänsten genom ett julkort till alla medlemmar personer hade vid årsskiftet 2005/06 fått lösenord och behörighet att upprätta växtnäringsbalanser och 472 beräkningar var registrerade. Kontaktlänk mellan lantbrukare och rådgivare Lantbrukaren kan anmäla sig via hemsidan och hitta vilka organisationer och rådgivare som utför rådgivning inom projektet. Under året var 39 organisationer och 192 rådgivare representerade på sidan. Ökningen av medlemsantalet i Greppa Näringen kan följas i en medlemstermometer. Medlemsantalet och andel ansluten areal länsvis kan även följas i en kartbild. Information-, Nyheter, Aktuell, Pressrum och Bildarkiv Sammanlagt publicerades 67 kortare notiser och artiklar under året. De skrevs av projektets informationsansvarige tillsammans med ett antal personer med fackkompetens inom olika områden. Nyheterna gällde miljötillståndet i hav och sjöar, miljölagstiftningen inom Greppa Näringens sakområde och miljöaspekter på odling och djurproduktion. Vid årsskiftet prenumererade ca på nyheterna. I genomsnitt lästes varje nyhet av 464 personer. Ett Praktiska råd om kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodling publicerades på hemsidan och de råd som varit utlagda tidigare år reviderades och trycktes i en numrerad serie. Ett pressmeddelande gavs ut under året och återfanns på hemsidan samma dag under rubriken Pressrum. Illustrationer Kenneth Grönwall 9 Greppa Näringen 2005

10 Greppa Näringens hemsida Rådgivarnas hemsida (röda sidor), De röda sidorna är avsedda för projektets rådgivare. Från denna sida når rådgivarna det system där all rådgivning registreras. På sidan hämtar rådgivarna underlagsmaterial som behövs till rådgivningen, exempel på rådgivarbrev som skickas till lantbrukarna efter besöken, information om rådgivarkurser samt kursdokumentation. Rådgivarmeddelanden Under året publicerades ett 40-tal rådgivarmeddelanden med information om nyheter inom rådgivningen. Så snart ett nytt meddelande är utlagt uppmärksammas rådgivarna om detta via e-post. Vid årsskiftet fanns 370 prenumeranter. Utbildning Under rubriken Utbildning presenteras kommande rådgivarkurser samt dokumentation från både rådgivar- och lantbrukarkurser. Det administrativa systemet Det administrativa systemet som nås på röda sidorna har flera syften nämligen att: underlätta rådgivarnas arbete med dokumentation och rapportering av rådgivningarna och länsstyrelsernas vidare handläggning av detta, sammanställa data från startbesöken där lantbrukarna anger vilken rådgivning de önskar få utförd, vilket underlättar planeringen inom projektet, samla in data från utförd rådgivning så att referensvärden kan sammanställas från rådgivningarna, samla in data från rådgivningen, bl a miljömålsuppföljningen, för uppföljning och utvärdering. Miljömålsavstämning Under året har det tagits fram en miljömålsavstämning som fylls i under uppföljningsbesöket. Den ger lantbrukaren ett kvitto på genomförda åtgärder. Delar av avstämningen registreras av rådgivaren i projektets databas så att de åtgärder som genomförs på gårdarna kan sammanställas. I samband med detta får lantbrukaren även ett åtgärdsbevis. Informationen inom projektet fyller minst två syften, dels att göra projektet känt och få fler lantbrukare att vilja vara med som medlemmar och dels att informera om projektets budskap. Marknadsföring och information Gemensam information Projektets budskap d v s åtgärder för att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel från lantbruket kommuniceras både med Greppa Näringens rådgivningsmedlemmar och med alla andra lantbrukare som kan tänkas påverka miljön. Under året fick alla medlemmar två nyhetsbrev. Det första numret sändes ut till medlemmarna i juli och det andra distribuerades till samtliga prenumeranter av tidningen LAND lantbruk i slutet av oktober. Annonsering i lantbrukspress, gjordes i begränsad omfattning. Information direkt till lantbrukare via de länsvisa informationsprojekten på möten och dylikt bedömdes fortfarande vara den mest effektiva för att få lantbrukare intresserade av rådgivning. Fältdagar och andra tillfällen då lantbrukare träffas utnyttjades för påverkan, liksom telefonkontakter och utskick av vykort. Aktiviteter riktade till övriga kategorier (tredje målgruppen) De chefer som arbetar med EU:s nya ramdirektiv för vatten informerades om Greppa Näringens arbete vid ett möte på Jordbruksverket i maj. Vid en vattenkonferens som anordnades i november i Kristianstad presenterades projektet för ett stort antal tjänstemän, främst från Skåne. Vid en konferens i Bergkvara i september presenterades Greppa Näringen för ett 70-tal personer från flera nationella myndigheter och organisationer, framförallt från Kalmar län. Ytterligare ett tillfälle då Greppa Näringen presenterades var vid en workshop på SLU i Alnarp om animalieproduktionen i södra Sverige. Informationsmaterial Samtliga informationsskrifter som framställts och tryckts presenteras på Greppa Näringens hemsida under LAGRET/ Beställning av trycksaker. Ofta kan de skrivas ut i form av pdf. Marknadsföringsmaterial Marknadsföringsmaterial som framställts under året presenteras på Greppa Näringens hemsida under LAGRET/ Beställning av profilmaterial. Ytterligare 500 startpaket togs fram under året, vilka delades ut till de lantbrukare som anmälde sig till projektet. Startpaketet bestod av en pärm med projektets logotyp på innehållande diverse inomformation om projektet. Fäst i pärmen fanns en miniräknare, en penna och ett post-it block med Greppa Näringens logotyp. Pärmarna delades ut av de rådgivare som besökte lantbrukarna i samband med startbesöket eller i några fall i samband med lantbrukaraktiviteter. Nya brevpapper med Greppa Näringens logotyp trycktes och vykort producerades som rådgivare kan sända ut till lantbrukare där man meddelar när man beräknar utföra första besöket. Profilmaterial, bl a pennor och kepsar delades ut på mässor, fältdagar och fortbildningskurser. 10 Greppa Näringen 2005

11 Annonser och artiklar Annonsering för att göra projektet känt ansågs inte behöva göras i lika stor omfattning som under projektets första år. Totalt var tre annonser införda i Naturvårdsverkets tidning Miljöaktuellt och vattenverkens tidning Cirkulation. En artikel skrevs om projektet i tidningen Husdjur. Pressmeddelande De pressmeddelande som gavs ut under året presenteras på Greppa Näringens hemsida under PRESSRUM. Ett pressmeddelande skrevs i samband med att projektets 5000:e medlem korades i maj Mässor och informationsmöten Borgeby fältdagar anordnades i juni av Hushållningssällskapet Malmöhus. Greppa Näringens projektledning medverkade med en informationsmonter i samarbete med informationsprojektet i Skåne. I samarbete med Hushållningssällskapet demonstrerades anpassad gödsling av höstvete i fält. Inne i Greppas monter delades informationsmaterial ut. I anslutning till montern gavs information om Säkert Växtskydd och Greppa Näringens växtskyddsrådgivning. Greppa Näringen finansierade tillsammans med Odling i Balans dessutom en grop som demonstrerade effekter av markpackning. Fältdagarna hade totalt besökare. Informationsmaterial 2005 Allmän broschyr Greppa Näringen (12 sid) Årsredovisning 2004 (16 sid) Greppa Näringen Nytt nr 1 (4 sid) Greppa Näringen Nytt nr 2 (4 sid) Miljömålsavstämning (12 sid) Åtgärdsbevis (1 sid) Rådgivning i Greppa Näringen 2005 (12 sid) Rådgivning i Greppa Näringen 2006 (12 sid) Praktiska Råd (4 sid) endast pdf-fil: Nr 2: Att tänka på inför första kvävegivan Nr 7: Kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodling Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen (54 sid), endast pdf-fil Information i länen Halland I juni ordnades ett möte i Falkenberg då företrädare för LRF, livsmedelsföretagen och rådgivningsorganisationerna diskuterade marknadsföringen av Greppa Näringen. Ett föredrag hölls om marknadsföring av miljöarbete inom lantbruket. Skåne LRF Skåne genomförde under året ett projekt för att marknadsföra och informera om Greppa Näringen. Även personal från Hushållningssällskapen i Malmöhus och Kristianstad samt Skånesemin deltog i projektet. En träff med grupprådgivning genomfördes inom Vinneåns avrinningsområde i samarbete med länsstyrelsen. Dessutom genomfördes en telemarketing kampanj riktad till gårdar med grisproduktion. 156 grisproducenter kontaktades varav 67 anmälde sig som medlemmar. Inför det att producenterna blev uppringda skickades ett vykort ut för att förbereda samtalet. Marknadsföringsprojektet fanns med som utställare på MILAutställningen i Malmö i februari. Medverkan skedde dessutom på Borgeby Fältdagar och med en monter vid ett grisseminarium i Alnarp. Den 6 juli genomfördes pressträffar om Greppa Näringens rådgivning och resultat på tre mjölkgårdar (Hörby, Vinslöv och Ängelholm). Träffarna resulterade i artiklar i tre tidningar, samt i nyhetsinslag i SVT:s Sydnytt, TV4 Öresund och i P4 radio Kristianstad. Under året skickades sex nyhetsbrev via e-post till ett hundratal skånska aktörer och intressenter. Västra Götaland En länsgrupp bestående av företrädare för LRF och länsstyrelsen var verksam under året då lantbrukare på större djurföretag kontaktades för att få dessa att bli medlemmar i projektet. Länen i östra Götaland och Svealand Direktutskick gjordes vid två tillfällen under året med inbjudan och allmän information till företagen i målgruppen. Ett upptaktsmöte för Greppa Näringen genomfördes i Askövikens avrinningsområde i Västmanlands län, där både representanter från länsstyrelsen och LRF deltog. Ett annat tillfälle var Jordbrukets dag på Julita gård i Södermanland där det informerades om Greppa Näringen i länsstyrelsens monter. Jordbrukets dag hade ca 4000 besökare. En informationsfolder togs fram som presenterade ekonomin i miljöåtgärder som genomförts på en gård i Västmanland och en gård i Södermanland. Syftet med foldern var att väcka intresse för projektet och fokusera på ekonomin i miljöåtgärderna. Foldern togs fram av länsstyrelsen i Södermanland, men med avsikt att spridas i samtliga län i området. Foto Lena Granell

12 Greppa på besök! Numera sprider jag i stort sett all stallgödsel i höstsäden på våren. Text Marina Tell Foto Janne Andersson Det var naturligt för Hans Rudell på Dalboslätten att gå med i Greppa Näringen. Det känns alltid bra att hänga med i det som händer. Man vill bli bättre på det man gör, säger han. Hans Rudell tog, tillsammans med sambon Åsa Eliasson, över föräldragården, Ållerud, utanför Brålanda i Dalsland De har 840 slaktsvinsplatser och en växtodling som omfattar 104 hektar åker. Vi odlar mest fodergrödor till grisarna, men ungefär tio procent av marken är avsatt till odling av konservärt. Vi har också en odling av timotejfrö på tio hektar och en lika stor areal där vi odlar raps. Hans och Åsa hade varit med i REKO innan Greppa Näringen kom och genom detta fått upp ögonen för den viktiga markkarteringen. Tack vare REKO hade vi också fått tummen ur och anlagt en biobädd, säger Hans Rudell, och berättar vidare att Greppa Näringen har medfört en sänkning av kvävegödslingen på gården. Visst har vi sänkt den totala gödselnivån något, säger han. Det handlar om en sänkning på cirka 15 kilo kväve per hektar, vilket blir omkring 1,5 ton kväve per år på Ållerud. Hans Rudell tippar att han numera tillför kilo kväve per hektar till vårsäden och cirka 170 kilo kväve per hektar till höstsäden. Fosfor och kalium har vi aldrig behövt köpa in till gården i form av handelsgödsel eftersom vi får det via stallgödseln. Spridningen av stallgödsel på Ållerud sker, efter analys, med hjälp av släpslangspridare. Numera sprider jag i stort sett all stallgödsel i höstsäden på våren, det vill säga i växande gröda i maj månad, säger Hans Rudell. I år har han haft ännu bättre lagringskapacitet än tidigare då han har kunnat nyttja en gödselbrunn på en nedlagd mjölkgård i närheten. Det medförde att vi inte behövde sprida någon stallgödsel överhuvudtaget i höstas. Det har även vidtagits åtgärder när det gäller kemikalieanvändningen på gården. Rådgivaren som var här tyckte nog att vi sprutade lite för mycket. Han påpekade att vi bör undvika höstbekämpning. Hans Rudell är själv ingen fantast när det gäller att ogräsbekämpa på hösten. Det är långt ifrån alla år som jag gör det. Höstbekämpning är dyrt och ofta får man ändå spruta om alltsammans på våren. Det blir nog inga problem att följa rådgivarens rekommendationer i det fallet. Vi kommer med stor sannolikhet att minska höstbekämpningen. Eftersom det finns planer på att bygga ut grisproduktionen på Ållerud har Greppa Näringens byggmodul varit av intresse. Den handlade mycket om hur man kan skapa ett bättre utnyttjande av stallgödseln i samband med utbyggnad, säger Hans Rudell. Tanken är att integrera produktionen på Ållerud och bygga för suggor. Vi vill samarbeta med ett så kallat nav och alltså ingå som satellitbesättning i en suggring framöver. Vi planerar att kunna ta emot 30 suggor var fjärde vecka, säger Hans Rudell. 12 Greppa Näringen 2005

13 Övriga projekt och faktasammanställningar Ett av projektets viktigaste mål är att förse lantbrukarna med verktyg så att de kan tillämpa de miljöåtgärder som förs fram som effektiva. Kompetensuppbyggnad såväl bland rådgivare som bland lantbrukare utgör därför en viktig del av projektet. Med anledning av detta genomfördes ett antal delprojekt. Under 2005 startades ett projekt av Jordbruksverket, SMHI och Lantmännen för att utveckla en prognosmodell för bevattning anpassad för svenska förhållanden. En arbetsgrupp bestående av rådgivare och odlare testade modellen under sommaren. Modellen som utvecklades utifrån en dansk förlaga var färdig vid årsskiftet och kommer att vara tillgänglig på Internet under Ett projekt som påbörjats under 2004 fortsatte under 2005 för att tillsammans med odlare hitta former för kväve- och fosforeffektiv potatisodling. Odling av potatis bedrivs ofta i läckagekänsliga områden och EU:s nya ramdirektiv för vatten kan komma att påverka förutsättningarna för odling. Odlarna ska genom egna initiativ bli mer förberedda på eventuella kommande restriktioner och finna sätt att odla med mindre näringsförluster än idag. En informationsskrift om miljöarbete vid potatisodling togs fram. Finansiering skedde delvis med hjälp av odlarorganisationerna. Svensk Mjölk tog under året fram underlagsmaterial till bl a utfodringsmodulerna. Ett samarbetsprojekt genomfördes tillsammans med analysföretaget AnalyCen. Företaget skickade brev till Greppa Näringens medlemmar med djurproduktion och erbjöd dem rabatt på stallgödselanalyser, under förutsättning att analysresultatet även fick skickas till Greppa Näringen. Vid årsskiftet hade ett 60-tal analyser sammanställts med uppgifter om näringsinnehåll i olika stallgödselslag. Utvärdering och uppföljning Medlemsundersökning En undersökning utfördes av marknadsföringsföretaget Landja på uppdrag av Greppa Näringen lantbrukare fick enkäten. En liknande undersökning gjordes 1999 i Skåne, Halland och Blekinge och i övriga Götaland. 678 svar inkom vilket motsvarar en svarsfrekvens på 60%. Svaren från Skåne, Halland och Blekinge delades in i medlemmar och icke-medlemmar i Greppa Näringen, samt i gårdar med djur och gårdar utan djur. Därutöver ingick lantbrukare från övriga Göta- land och Mälardalen som referensgrupper. Resultatet visar att förändringarna i beteende och attityder är påtagliga och av mycket positiv art sedan Medlemmarna i Greppa Näringen i Skåne, Halland och Blekinge har ett ur miljösynpunkt mer önskvärt beteende och en mer positiv inställning till åtgärder mot växtnäringsläckage, än de som inte är medlemmar. Resultatet visar också att medlemskapet leder till stora förändringar på gården. En fjärdedel av medlemmarna anser 13 Greppa Näringen 2005

14 Höstspridning -5% medelareal 98 ha åker att medlemskapet i Greppa Näringen har lett till stora förändringar på deras gårdar, två tredjedelar till små förändringar och endast var tionde att det hittills inte lett till några förändringar alls växtnäringsbalanser % Vårspridning +6% 0,8 kg/ha 67% > 10 de Illustration: Lena Granell I samband med att rådgivaren beräknar en växtnäringsbalans rapporteras vissa gårdsoch odlingsfakta in till databasen. Antal deltagande lantbrukare Uppgifter om antal anmälda lantbrukare och antal rådgivningar tas fortlöpande fram ur projektets databas. Vid årsskiftet fanns anmälningar registrerade för medlemmar som önskade rådgivning inom projektet (vara 776 enbart önskade rådgivning om våtmarker). Det är även möjligt för lantbrukare och andra intresserade att anmäla sig till projektet och enbart utnyttja hemsidans IT-tjänster och få viss allmän information hemsänt. Denna medlemsform är även tänkt för lantbrukare hemmahörande i andra län än de tolv Greppa Näringen länen. Vid årsskiftet hade 280 personer denna form av medlemskap. I samband med att rådgivaren beräknar en växtnäringsbalans rapporteras vissa gårds- och odlingsfakta in till databasen. Detta gör det möjligt att följa på vilka typer av gårdar som rådgivning utförs. Exempel på vad som anges är i vilken kommun gården är belägen, gårdens åkerareal och driftsinriktning, om den drivs ekologiskt och antal rådgivningsbesök. Databasen hanteras av behörig person inom Jordbruksverket under sekretess, vilket garanterar att enskilda gårdar och lantbrukares identitet skyddas. Statistik över rådgivningarna En rapport som beskriver gårdarna och Greppa Näringens verksamhet under åren , publicerades i början av året. Den återfinns i form av en pdf-fil på hemsidan under MEDLEM/Hur går det/ Rapport 1. I rapporten beskrivs vilka gårdar som ingår i projektet, antalet rådgivningar per gård, inriktning på gårdarna, m m. De gårdar vars brukare var anmälda till rådgivning hade vid årsskiftet 05/06 en medelareal om 98 ha åker. Rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans, genomfördes på ca gårdar under För åren finns närmare växtnäringsbalanser registrerade i databasen. Allteftersom nya balanser läggs in i databasen, ökar värdet av den liksom möjligheten att sammanställa balanser för gårdar uppdelade på regioner, driftsinriktning, etc. På gårdar som fått upprepad rådgivning kan trender i överskottsvärden för näringsämnena per hektar följas. Vid årsskiftet 05/06 hade drygt lantbrukare fått minst en växtnäringsbalans utförd för gården varav två eller fler. Vid ett möte i projektets referensgrupp i maj redovisades de inledande beräkningarna av miljöeffekter av Greppa Näringen som gjorts för Skåne, Halland och Blekinge. Data från gårdar som fått minst fyra rådgivningar varav minst två växtnäringsbalanser har sammanställts för att spegla en situation före och efter rådgivning. Gårdarna hade grupperats efter produktionsinriktning. Grupperna mjölkgårdar (465 st) och växtodlingsgårdar (275 st) bedömdes vara tillräckligt stora för att slutsatser ska kunna dras om förändringar av överskott i växtnäringsbalanser och i odlingsåtgärder. En förändring på mjölkgårdarna var att spridningen av flytgödsel tidigt under hösten hade minskat med 5 procentenheter mellan de två balanserna. Samtidigt hade spridningen på våren ökat med ca 6 procentenheter. Enligt beräkningarna hade överskotten i växtnäringsbalanserna minskat med 0-3 kg/ha och utlakningen med 0,8 kg/ha på växtodlingsgårdar och med 2,1 på mjölkgårdar. På övriga djurgårdar bedömdes utlakningen ha minskat med 1,5 kg/ha. En omräkning skedde till att gälla alla gårdar som fått minst 4 rådgivningar i Skåne, Halland och Blekinge. Totalt visade beräkningarna att den årliga kväveutlakningen minskat med 340 ton. 340 ton är inte en obetydlig minskning, med tanke på att dessa beräkningar endast speglar vad som i medeltal skett under två år, mellan 2001 och 2003 på mjölkgårdarna och mellan 2002 och 2004 på växtodlingsgårdarna. Till detta ska läggas eventuella effekter på gårdar som fått färre än fyra rådgivningar i de södra länen och i övriga Greppa Näringens län, samt effekter av våtmarksrådgivning (som uppskattats till ca 40 ton N/år). Exempel på information som kan fås ur databasen är att gårdar med djurproduktion definierat som gårdar med mer än 10 djurenheter, (de), utgjorde 67 procent av gårdarna där växtnäringsbalans utförts. I medeltal fanns 88 de på dessa gårdar. Av de gårdar som ingår i databasen, hade 231 gårdar ekologisk produktion på mer än 90% av arealen varav 142 gårdar även hade % av djurhållningen ekologisk. 14 Greppa Näringen 2005

15 Förbrukade medel under år 2005 Förbrukade medel under 2005 Under året ökade omfattningen av den enskilda rådgivningen vid sidan av startbesöken och rådgivning om växtnäringsbalanser betydligt, jämfört med Det hade dock funnits ekonomiskt utrymme för ytterligare ca 1550 rådgivningstillfällen. Mönstret att de flesta rådgivningar utförs i slutet av året och få under första halvåret upprepades även detta år. Under året infördes det nya gårdsstödet vilket innebar att både rådgivare och Rådgivarkurser lantbrukare 2% fick Marknadsföring sätta av tid 1% för att lära Lantbrukarkurser sig detta under 2% våren. Rådgivningen Hemsida 1% inom Ledning, Greppa utvärdering Näringen fick ofta anstå till Administrativt senare delen infomöten av året. 3% system 1% Faktasammanställning 3% Fakta- Kostnad och infomaterial Den 3% individuella rådgivningen upphandlades för rådgivning Länsaktiviteter i stor utsträckning 6% av externa rådgivningsorganisationer men utfördes även till en del av länsstyrelserna själva. I genomsnitt ersattes ett besök inom Greppa Näringen Enskild med rådgivning % kr under Därutöver tillkom de kostnader som länsstyrelsen har för att samordna rådgivningen, ca 5 procent (250 kr per modul). Procentuell fördelning av det totala anslaget om 34,2 miljoner under år Administrativt system 1% Hemsida 1% Marknadsföring 1% Rådgivarkurser 2% Lantbrukarkurser 2% Ledning, utvärdering infomöten 3% Faktasammanställning 3% Fakta- och infomaterial 3% Länsaktiviteter 6% Enskild rådgivning 78% Ungefärlig fördelning av medel för olika ändamål i projektet under år 2005 (SEK) Enskild rådgivning: Skåne Halland Blekinge Västra Götaland Kalmar Gotland Stockholm Uppsala 0 Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Samordning länen totalt Summa Studiecirklar och kurser för lantbrukare: Skåne Halland Blekinge Västra Götaland Kalmar Gotland 0 Summa Länsvis övriga projekt, fältvandringar, nyhetsbrev, marknadsföring: Skåne Halland Blekinge Västra Götaland Kalmar Gotland 0 Södermanland Östergötland Örebro Summa Gemensamma delar: SJV-tjänster Alnarp Administrativt system Hemsida Fakta-, infoblad, broschyrer Profilmaterial Annonser Mässmontrar, postrar + deltagande Beställningstjänst Rådgivarutbildningar, cirkelledare Projekt Underlag rådgivningsmoduler Utvärdering och uppföljning Nyheter på hemsidan, praktiska råd Informationsmöten Nyhetsbrev Organisation och ledning Summa TOTALT SEK 15 Greppa Näringen 2005

16

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst Strategi för Greppa Näringen i Region Öst 2015-2020 Sida 2(14) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Syfte och vision... 3 3. Frivillighet... 3 4. Enskild rådgivning och gruppaktiviteter... 3 5. Målgrupp... 4 6.

Läs mer

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Verksamheten. år 2004

Verksamheten. år 2004 Verksamheten år 2004 Innehåll Bakgrund... 3 Organisation och ledning... 3 Individuell rådgivning och lantbrukarkurser... 4 Greppa besöker Jan Alwén... 5 Kursverksamhet för rådgivare m fl... 6 Hur upplever

Läs mer

Verksamheten. år 2003

Verksamheten. år 2003 Verksamheten år 2003 Innehåll Bakgrund... 3 Organisation och ledning... 3 Individuell rådgivning och lantbrukarkurser... 4 Greppa besöker Lars Berggren... 5 Kursverksamhet för rådgivare m fl... 6 Greppa

Läs mer

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Moduler och underlag Rådgivningsexperter Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans Upprepad växtnäringsbalans Uppföljningsbesök Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans

Läs mer

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen För ett e fektivt arbete mot miljömålen! Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen Samverkan för miljömålen Jordbruksverket och LRF har sedan år 2000

Läs mer

Nu tar vi nästa steg!

Nu tar vi nästa steg! Greppa Näringens slut- och startkonferens för rådgivare Nu tar vi nästa steg! 6-7 september 2006 Hotell Strandbaden i Falkenberg Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen

Projektplan för Greppa Näringen 2001-02-26 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Projektplan för Greppa Näringen Sammanfattning I två utredningar från Statens Jordbruksverk; Rapport 1999:23 och 2000:1, framhålls

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November 2009. Version 4

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November 2009. Version 4 Manual till Greppa Näringens administrativa system GNW-adm November 2009 Version 4 GNW-adm Innehållsförteckning Inledning...5 Inloggning...5 Användarnamn och lösenord...5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...5

Läs mer

Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad

Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Nu vässar vi klorna... Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter med andra rådgivare!

Läs mer

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2012-09-25 Sida 2(63) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Inledning 3 Måluppfyllelse 2010 4 Medlemsstatistik Information och marknadsföring centralt 5 Nystart av Greppa Näringen Information och marknadsföring i länen 8 Rådgivning

Läs mer

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins

Läs mer

Foto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse

Foto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse Foto: Mårten Svensson Verksamhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Året i korthet 2 Inledning 3 Måluppfyllelse 2013 4 Information och marknadsföring 5 Aktiviteter i länen 2013 7 Rådgivning 10 Utbildning

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 PROJEKTPLAN 2(37) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 8 2.1 ANLEDNING TILL ATT GREPPA NÄRINGEN STARTADE... 8 2.2 FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET... 8 2.3 AKTIVITET

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Foto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse

Foto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse Foto: Mårten Svensson Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Året i korthet 2 Inledning 3 Information och marknadsföring 5 Aktiviteter i länen 2014 7 Rådgivning 10 Utbildning 12 Greppa Näringens

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Verksamhetsredovisning 2001

Verksamhetsredovisning 2001 Verksamhetsredovisning 2001 Innehåll Sammanfattning 3 1. Bakgrund 4 2. Syfte och mål 4 3. Organisation och ledning 4 3.1 Projektledning 3.2 Styrgrupp 3.3 Referensgrupp 3.4 Aktörsmöten 4. Individuell rådgivning

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Slutrapport för projektet Eko- något för dig!

Slutrapport för projektet Eko- något för dig! Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Vad har vi i Sverige gjort för att minska jordbrukets påverkan på haven? Så här i sommartider riktas fokus på havet och problemen

Läs mer

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18 Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18 Dokumentets status Den verksamhet som finansieras av de återförda miljöskatter och som tilldelats

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003

Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003 2005-01-31 Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003 Rapport 1 -Bakgrund, projektets genomförande och beskrivning av de gårdar som deltar i Greppa Näringens rådgivningsverksamhet

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November Version 4

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November Version 4 Manual till Greppa Näringens administrativa system GNW-adm November 2008 Version 4 GNW-adm Innehållsförteckning Inledning...5 Inloggning...5 Användarnamn och lösenord...5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...5

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2012-03-23 Sida 2(53) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2014-09-15 Sida 2(62) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Rådgivning som du och miljön tjänar på

Rådgivning som du och miljön tjänar på Rådgivning 2012 Rådgivning som du och miljön tjänar på Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både du och miljön tjänar på. Rådgivningens mål är minskade utsläpp av klimat gaser, minskad övergödning

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag 29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Rådgivning som du och miljön tjänar på

Rådgivning som du och miljön tjänar på Rådgivning 2015 Rådgivning som du och miljön tjänar på Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både du och miljön tjänar på. Rådgivningens mål är minskade utsläpp av klimat gaser, minskad övergödning

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Foto: Maria Fermvik. Verksamhetsberättelse

Foto: Maria Fermvik. Verksamhetsberättelse Foto: Maria Fermvik Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Inledning...3 Måluppfyllelse 2011...4 Medlemsstatistik Information och marknadsföring centralt...5 Ett decennium har gått Mässor Information och

Läs mer

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post:

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post: UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne 291 86 Kristianstad E-post: hans.nilsson@lansstyrelsen.se Sammanfattning I analysen av växtnäringsbalanser inom olika regioner

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006 Målgrupp Verksamheten ska vända sig till målgruppen som den definieras enligt 2 Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2001:88) om stöd

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum Ett decennium av råd som både lantbruket och miljön tjänar på Greppa Näringens 10 års-jubileum Innehåll Förord... 5 Inledning... 7 Bakgrund till Greppa Näringen... 9 Rådgivning på ett helt nytt sätt...

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del

Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del 2013-07-03 Fredrik Askhem Markör Marknad och Kommunikation AB Bakgrund Teknisk beskrivning och om rapporten Greppa Näringen har låtit

Läs mer

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer