Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005"

Transkript

1 Verksamheten år 2005

2 Innehåll Projektledaren har ordet... 3 Individuell rådgivning och lantbrukarkurser... 4 Kursverksamhet för rådgivare... 6 Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen?... 7 Greppa på besök hos Gunilla Nilsson... 8 Greppa Näringens hemsida... 9 Marknadsföring och information...10 Greppa på besök hos Hans Rudell Övriga projekt och faktasammanställningar Utvärdering och uppföljning Förbrukade medel under år Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005 Under år 2005 användes ca 34 miljoner till projektet Greppa Näringen. Vid utgången av året var lantbrukare anmälda till Greppa Näringens rådgivning, varav 776 lantbrukare anmält sig som enbart intresserade av rådgivning om våtmarker. De lantbrukare som är med i Greppa Näringen brukar i medeltal 98 ha åker. Under året 2005 genomfördes 4970 individuella rådgivningar och 28 kurser för lantbrukare (studiecirklar och dagkurser). Drygt 230 rådgivare från 50 organisationer från Skåne, Halland, Blekinge, Västra Götalands-, Kalmar, Gotlands-, Östergötlands-, Södermanlands-, Stockholms-, Uppsala, Västmanlands- och Örebro län utförde rådgivningsbesöken. 19 kurser för rådgivare anordnades under år Greppa Näringens miljönyheter på hemsidan hade prenumeranter vid utgången av Under året registrerade 224 brukare växtnäringsbalanser på Internet. En fjärdedel av medlemmarna anser att medlemsskapet i Greppa Näringen lett till stora förändringar på deras gårdar. Greppa Näringen 2006 Text Redaktör Stina Olofsson, Jordbruksverket Henrik Dinkel Text reportage och rådgivare Marina Tell Foto Layout Erik Karlsson (där inget annat anges) Omslag Focalfoto Colloco Grafisk Form Tryck Prinfo Team Offset & Media 2 Greppa Näringen 2005 Sammanställningar ur projektets databas visar att på mjölkgårdar sker vallbrott och spridning av flytgödsel i mindre utsträckning tidig höst efter det att lantbrukarens deltagit i projektets rådgivning under några år. Detta är positivt med tanke på kväveutlakningen.

3 Projektledaren har ordet Redan år 1988 beslutade Sveriges riksdag om ett särskilt åtgärdsprogram för minskat näringsläckage från jordbruket. Programmet genomfördes med hjälp av lagstiftning, ekonomisk styrning, rådgivning och information samt försöks- och utvecklingsverksamhet. För att ytterligare förstärka miljörådgivningen i de mest miljökänsliga områdena med intensivt jordbruk startade år 2001 i Skåne, Halland och Blekinge projektet Greppa Näringen med rådgivning kring åtgärder för att minska växtnäringsläckaget (kväve och fosfor). Projektet utvidgades inför 2003 till att även omfatta Gotlands, Kalmar och Västra Götalands län och även hantering av bekämpningsmedel. De miljömål som projektet arbetar mot är framförallt Ingen övergödning och Giftfri miljö. Under året 2005 tillkom verksamhet i sex nya län i östra Götalands och Svealands slättbygder; Östergötlands, Södermanlands, Stockholms, Uppsala, Västmanland och Örebro län. Hela enskilda samtal med lantbrukare har genomförts i och med år 2005, så projektet kan verkligen anses vara det viktigaste vattenvårdsprojektet i Sverige för närvarande. Målgrupp för rådgivningen är i första hand lantbrukare på företag med mer än 25 djurenheter eller 50 hektar åker. Det systematiska arbetssätt som utmärker projektet har uppfattas som nytt och positivt i miljöarbetet i Lantbrukssverige. Systematiken innebär att en rådgivningsplan upprättas på gårdarna, att rådgivare från olika discipliner samverkar och att data samlas in för att lantbrukarna och samhället i övrigt ska få svar på vilka effekter rådgivningen haft. De första sammanställningarna ur databasen visar att miljöåtgärder gjorts i högre grad på gårdar vars brukare är medlemmar i Greppa Näringen, än på andra gårdar. Det systematiska arbetssätt som utmärker projektet har uppfattas som nytt och positivt i miljöarbetet i Lantbrukssverige. Av KULM-medlen (kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet) på ca 160 miljoner kronor för år 2005 användes 30,6 miljoner för Greppa Näringen. Anslaget delfinansierades av EU, men huvudparten av finansieringen skedde via statsbudgeten. Därutöver användes 3,6 miljoner av återförda miljöskatter för verksamhet inom Greppa Näringen. Det är verkligen stimulerande att i arbetet med Greppa Näringen få ta del av så många lantbrukares miljöarbete och att få samarbeta med kunniga rådgivare och tjänstemän från LRF och länsstyrelserna. Foto Cecilia Linge Projektledning Projektet leds av en projektledare som är anställd av Jordbruksverket och en projektgrupp bestående av representanter för länsstyrelserna, Jordbruksverket och LRF. En person ansvarar för information och marknadsföring. Projektgruppen hade under året nio möten varav de flesta som telefonmöten. Gruppen arbetade med att förbereda och genomföra rådgivarutbildningar, utforma rådgivningsmoduler, planera rådgivningens omfattning, initiera och driva olika informations- och marknadsföringsprojekt och föreslå budget inför år 2006 och för kommande år. En beredningsgrupp förberedde ärendena inför projektgruppens möten. Styrgrupp Projektets styrgrupp hade fyra möten under året. Styrgruppen består av representanter för Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och en representant för lantbruksföretagen. Gruppen behandlade under året främst rådgivningens inriktning, informationsplanering, uppföljning av hemsidans innehåll, uppföljning av projektets miljöeffekter, integrering av växtskyddsfrågor i projektet, samt budget inför år Referensgrupp I Greppa Näringen finns en referensgrupp. Syftet med gruppen är att företag och organisationer inom lantbrukssektorn ska kunna följa projektet genom att projektledningen presenterar verksamheten. Gruppen ger också projektledningen återkoppling. Referensgruppen sammanträdde en gång under året. Stina Olofsson, projektledare 3 Greppa Näringen 2005

4 Vid årsskiftet hade totalt lantbrukare anmält sig för återkommande rådgivning och 776 enbart för rådgivning om våtmarker. Av de rådgivningsmedlemmarna kom 397 från de nya länen i östra Götaland och Svealand. Individuell rådgivning och lantbrukarkurser Anmälda lantbrukare Lantbrukaren anmäler sig som medlem i projektet och får därefter ett besök av en rådgivare då en plan för kommande rådgivning upprättas och en första växtnäringsbalans beräknas för gården. Därefter återkommer samma rådgivare eller en rådgivare med annan inriktning till gården 1-2 gånger per år. Individuell rådgivning Totalt utfördes ca rådgivningar under året. Flest rådgivningsbesök gjordes i Skånes län, med nära hälften av alla rådgivningar (49%). 20 procent gjordes i Västra Götaland, 11 i Kalmar, 10 i Halland, två i Blekinge och två i Gotlands län. Sex procent av rådgivningarna utfördes i de nya län som tillkom Något färre lantbrukare besöktes (3 427 st) och färre besök gjordes (4 970 st) än året innan, men kostnaden för rådgivningen var nästa oförändrad mellan åren. Orsaken var att fler besök under 2005 gällde de mer omfattande rådgivningsmodulerna, medan många kortare startbesök utfördes under år Av rådgivningarna gällde 40 procent startbesök och växtnäringsbalanser. Av dem som fick rådgivning fick lite färre än hälften två besök och resten ett besök (i medeltal 1,4 besök per gård). På mer än 900 gårdar gavs råd om strategier för kvävegödsling. På drygt 700 gårdar gavs rådgivning om hur utfodringen till mjölkkor och ungdjur kan anpassas bättre till djurens behov av kväve och fosfor. Närmare 400 rådgivningar gällde förutsättningarna för anläggning av våtmarker och vid 270 besök diskuterades hantering av bekämpningsmedel. Under det senaste året har möjligheten att finna åtgärder för att minska fosforförlusterna från lantbruket till havet kommit i fokus. Detta arbete har påbörjats inom Greppa Näringen och under 2005 gällde mer än 200 rådgivningar strategier för minskade fosforförluster. Ungefär lika många rådgivningar gällde minskad markpackning, något som också minskar fosforförlusterna genom att vatteninfiltrationen och växtnäringsutnyttjandet förbättras. 150 besök gällde utformning av djurstallar för att undvika ammoniakförluster och 90 rådgivningar gjordes för att miljöanpassa utfodringen av svin. Rådgivning kring betesstrategi genomfördes på ett 50-tal gårdar. De 230 rådgivare som arbetade med den individuella rådgivningen kom från knappt 50 organisationer. I medeltal utförde varje rådgivare ca 22 rådgivningar, men i praktiken utförde så pass få som 22 rådgivare en tredjedel av samtliga rådgivningar. Kurser för lantbrukare Under året genomfördes 11 studiecirklar med totalt 114 deltagare. Dessutom anordnades 10 grundkurser med totalt 220 deltagare. Detta var färre antal deltagare än föregående år och troligen har många av medlemmarna i de län som varit med längst nu genomgått sin grundutbildning, samtidigt som kursverksamheten inte kommit igång i de senast tillkommande länen. Greppa Näringen deltog vid en del fältaktiviteter, bl a Borgeby fältdagar i Skåne. Drygt 230 personer var under året verksamma som rådgivare inom projektet. 4 Greppa Näringen 2005

5 Antal individuella rådgivningsbesök år 2005 Skåne Halland Blekinge Västra Kalmar Gotland Öster- Söder- Stock- Uppsala Väst- Örebro Totalt Götaland götland manland holm manland Startbesök Uppföljning Grundläggande växtnäringsbalans Upprepad växtnäringsbalans Kvävestrategi Grovfoderodling Fosforstrategi Markpackning Säkert växtskydd hantering, strategi Våtmarksplanering Stallmiljö och byggplanering Kontroll av foderstat, mjölkkor Kontroll av foderstat, övrig nöt Endags utfodringskontroll, nöt Betesstrategi Utfodringskontroll, smågris Utfodringskontroll, slaktsvin Totalt

6 Under året genomfördes ett antal fortbildningskurser för rådgivare. Huvudsyftet med kurserna var att förbereda rådgivarna för arbetet med de olika rådgivningsmodulerna. Kursverksamhet för rådgivare Fortbildningskurser inom Greppa Näringen under år 2005 Genomgången introduktionskurs är ett formellt krav för dem som vill arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen och under 2005 genomfördes två sådana kurser med totalt 103 deltagare. Det totala antalet deltagare på kurserna vid sidan av introduktionskurserna var 280 stycken. Inför kurssäsongen fick rådgivarna fylla i en webbenkät och framföra sina önskemål om kursformer och innehåll. I och med att projektet numer omfattar 12 län är det svårt att samla alla rådgivare på en plats vid samma tillfälle. Under året fortsatte därför utvecklingsarbetet med olika former av kursarrangemang. En av kurserna genomfördes som videokonferens och två som telemöte-webb. Telemöte-webb innebär att deltagarna samtidigt är uppkopplade på internet och på telefon. Två av kurserna dokumenterades på CD, så att intresserade kunde ta del av föreläsningar och presentationsbilder i efterhand. Magnus Jönsson Överlag fungerar det bra. Det viktigaste för mig är att lantbrukarna känner sig nöjda med den rådgivning de får. Många verkar tycka att det är rätt att vara med i Greppa. De ser det som ett sätt att på frivillig väg utveckla ett mer miljömässigt jordbruk. Inom Skånesemin sammanställer vi rådgivningsplaner och bollar erfarenheter med varandra. Den rådgivning vi inte har själva lämnar vi över till andra aktörer. Vi berättar även för lantbrukaren vem han eller hon kan kontakta och vi försöker ta ansvar för att var och en får rätt hjälp. Det är viktigt att vi inom Greppa når de uppsatta miljömålen. Fortbildningskurser för rådgivare år 2005 Rådgivarkurser Målgrupp Antal Omfattning Antal kurser dagar deltagare Temadagar om växtnäring i det ekologiska lantbruket Ekologiska växtodlingsrådgivare Introduktionskurs Alla rådgivare Betesstrategi Husdjurs- och växtodlingsrådgivare Byggåtgärder i nötproduktionen Husdjurs- och byggnadsrådgivare Fosforstrategi Växtodlingsrådgivare Grovfoderodling Husdjurs- och växtodlingsrådgivare STANK in MIND & utlakningsberäkning Alla rådgivare Säker bekämpningsstrategi för miljö och ekonomi Växtodlingsrådgivare Tolkning av växtnäringsbalanser Alla rådgivare Miljöarbetet inom lantbruket i våra grannländer Alla rådgivare Uppfödning av ungnöt Husdjursrådgivare Markpackning Växtodlingsrådgivare Grovfodergödsling Husdjurs- och växtodlingsrådgivare Kvävestrategi Växtodlingsrådgivare STANK in MIND Alla rådgivare Summa Mia Davidsson Det bästa är att vi når lantbrukare som vi har svårt att nå fram till via den vanliga rådgivningen. Många av dem verkar tycka att det är fantastiskt att få tillgång till gratis rådgivning. Men det finns även dem som ser Greppa mer som ett tvång. Inom Skånesemin är vi många rådgivare som är engagerade inom Greppa. Vi samarbetar mycket. Vi samverkar även med hushållningssällskapen. Jag önskar att Greppa ska bidra till att det blir bättre, ekonomiskt sett, för lantbrukarna, samtidigt som vi uppnår miljöförbättringar i svenskt jordbruk. Då är jag nöjd. 6 Greppa Näringen 2005

7 Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen? Carina Andersson Jag får frågor om allt skördeavkastning, gödselmedel, utlakning, fosfor, övergödningen, inlagringen av kväve i växterna med mera. En fråga, som många nyanslutna lantbrukare ställer, handlar om hur stort Sveriges bidrag till miljöförstöringen är. De frågar om vilket ansvar andra länder tar och hur mycket de i sin tur bidrar med när det gäller övergödning av kväve och fosfor. Jag tror att lantbrukarna vill se positiva effekter av Greppa Näringen på den enskilda gården men de vill också att man ska kunna visa att lantbruket som bransch har åstadkommit något positivt för miljön. Carin Clason Det känns bra att vi genom Greppa Näringen har lyckats nå en stor del av de lantbrukare som vi annars inte når med den vanliga rådgivningen. Det utökade samarbetet rådgivare emellan är också en positiv effekt av Greppa. När man ser rapporter om att vi inom Greppa har uppnått något resultat, som till exempel den sänkta kväveutlakningen, då känns det bra. Jag upplever även att lantbrukarna vill se att lantbruket åstadkommer miljövinster. Men det är också viktigt för dem att uppnå resultat på sina egna gårdar, till exempel genom att minska foderförbrukning och gödsling. Johanna Lindgren Det är givande att komma ut till gårdar som man normalt inte besöker i sin vanliga rådgivning. Det är lärorikt. Jag tycker även att det är en modern och god tanke att på frivillig väg försöka hitta lösningar på problemen istället för att lösa dem med tvingande lagstiftning. Att genom rådgivning komma till rätta med näringsläckage på gårdarna och hjälpa lantbrukarna att tjäna mer pengar känns som ett friskt sätt att lösa miljöproblem på. Jag önskar att det blir möjligt att se en före- och eftereffekt av Greppa Näringen. Jag hoppas också att lantbrukarna upplever Greppa Näringen som viktigt. Håkan Andersson Jag tycker att det mesta fungerar jättebra. Det bästa är att komma ut till gården, att kunna sitta ned, diskutera, träffas, fundera och ha förhållandevis gott om tid att prata om viktiga frågor som rör lantbruket och den specifika gården. När rådgivningssituationen är optimal råder fullt förtroende mellan mig och lantbrukaren och vi hittar lösningar tillsammans. Det underlättar om lantbrukaren har genomfört LRF:s Miljöhusesyn. En väl utförd Miljöhusesyn lägger en bra grund för det fortsatta miljöarbetet på gården, tycker jag. Mitt mål är att vi ska få starka lantbruksföretag ute på gårdarna. Göran Qviberg Det bästa med Greppa Näringen är att det är en återkommande, individuell rådgivning som når många lantbrukare. Ibland måste jag förklara att Greppa inte är ännu en pålaga utan ett stöd. Man ska se det som något positivt som kan vara bra att ta till sig även om man redan agerar miljöriktigt. Jag berättar också att det kan hända att vi får tvingande regler om vi inte anstränger oss att via Greppa minska jordbrukets näringsöverskott, men jag understryker också min egen uppfattning om att bönder inte är miljöbovar. Jag tycker att det är orättvist att de får klä skott för mycket som inte är deras fel.

8 Greppa på besök! Det ska bli spännande att lägga upp en kvävestrategi för vår gård. Text Marina Tell Foto Karl Melander Gunilla Nilsson är lantbrukare på Nickarve gård på Gotland. Hon ville gå med i Greppa Näringen så fort hon hörde talas om projektet. Vi har en arealmässigt sett liten gård och har valt att satsa på mjölkkorna. Det är alltså ganska djurtätt här hos oss, vilket gör att det blir extra viktigt att utnyttja resurserna på rätt sätt. Hittills har Gunilla Nilsson och hennes man, Arne Nilsson, tagit del av två Grepparådgivningar. Av resultatet, de växnäringsbalanser som har gjorts, har de kunnat utläsa att gårdens kväveöverskott har minskat något. En av de miljöförbättrande åtgärder, som har gjorts på Nickarve till följd av Greppa Näringen, handlar om spridningen av stallgödsel. Numera kör vi ut gödseln tre gånger under växtodlingssäsongen istället för två gånger som vi gjorde förut, säger Gunilla Nilsson. Det spridningstillfälle, som har tillkommit, sker direkt när sommarens första vallskörd är avklarad. Det är något vi alltid har tänkt göra förut, men aldrig hunnit med, säger hon. Tack vare detta blir gödselspridningen jämnare fördelad och växterna har större chans att tillgodogöra sig näringen i gödseln. Risken för näringsläckage minskar också. På Nickarve finns det 110 mjölkkor. De producerar i genomsnitt kilo energikorrigerad mjölk (ECM) var under ett år. Växtodlingen på gården består av nära 70 hektar vall och 8 hektar majs. Gunilla Nilsson berättar att Grepparådgivningen har inspirerat till en striktare vallodling, som bland annat innebär att de är noggrannare med att bryta vallen i tid. Genom att hålla ner åldern på vallarna får vi bättre skördar. De svarar bättre på gödslingen och blir mer produktiva. Gunilla Nilsson berättar också att de i årets växtodlingsplan har tagit stor hänsyn till den markkartering som gjorts på gården. Det är ju sådant man vet att man ska göra, men kanske inte alltid gör, säger hon, och tillägger att det är bra och viktigt att få bolla idéer och tankar med en utomstående rådgivare. Det ökar chanserna för att man verkligen gör rätt. Nästa steg i Grepparådgivningen på Nickarve kommer att omfatta en översyn av utfodringen. Med det nya blandfodersystem, som just introducerats, hoppas Gunilla Nilsson kunna minska kraftfodergivorna och få mjölkkorna att äta mer grovfoder. Det är lite för tidigt att utvärdera detta ännu, fodret verkar smakligare än förr och korna är friskare. Om det går att trimma utfodringen ytterligare så är Gunilla Nilsson inte främmande för det. Jag har alltid försökt att hålla koll på utfodringen och ser fram emot att få den genomlyst. Det ska också bli spännande att med hjälp av nästa Grepparådgivning lägga upp en kvävestrategi för vår gård, säger hon. 8 Greppa Näringen 2005

9 Greppa Näringens webbplats, förser rådgivare, lantbrukare, och andra intresserade med ett kunskapsunderlag inom projektets verksamhetsområde. Webbplatsen är en del av projektets marknadsföring och fungerar som kontaktlänk mellan lantbrukare och rådgivare. Västra Götaland 21% Halland 47% Kalmar 31% Gotland 17% Greppa Näringens hemsida Skåne 59% Blekinge 37% Andel ansluten areal per län vid årsskiftet 05/06. Publik hemsida (blå sidor) På startsidan presenterades varje månad en rådgivare som bl a berättar om en viktig miljöåtgärd som någon av lantbrukarna gjort på sin gård efter rådgivarens Greppa Näringen-besök. Förstasidan besöktes av drygt besökare under året, d v s i genomsnitt 156 besök per dag. De mest utnyttjade delarna av hemsidan var enligt besöksstatistiken hemsidans nyheter, kunskapssidorna och sidan som informerar om rådgivning och kurser. Fakta om växtnäring och miljö Uppslagsboken och Regelboken En uppslagsbok på hemsidan ger faktabakgrund till de åtgärder som föreslås inom Greppa Näringen. Även internationell utblick görs. Tanken har varit att uppslagsboken ska ge en heltäckande genomgång av kunskapsläget inom Greppa mål Näringens verksamhetsområde, men ambitionen har fått dras ner en del och vissa avsnitt fattas fortfarande. Regelboken beskriver miljölagstiftningen kring hantering av växtnäring och bekämpningsmedel, med många länkar till lagtexter, förordningar och föreskrifter. Interaktiva tjänster- Stallgödselportal och Växtnäringsbalans Ökningen av antalet medlemmar och ansluten areal länsvis kan följas i en medlemstermometer respektive kartbild (ovan). På Stallgödselportalen kan det ekonomiska värdet av stallgödsel räknas ut under olika förutsättningar. För att underlätta för lantbrukarna att hålla redan på respektive områdes regler för spridning av stallgödsel illustrerades dessa i bilder. På portalen finns också en mötesplats för den som är intresserad av att sälja eller köpa stallgödsel. Än så länge har denna funktion endast marknadsförts i mindre grad och utnyttjandet av denna funktion är än så länge begränsad. Årliga växtnäringsbalanser beräknas och sparas på Internet via hemsidan. Under året marknadsfördes tjänsten genom ett julkort till alla medlemmar personer hade vid årsskiftet 2005/06 fått lösenord och behörighet att upprätta växtnäringsbalanser och 472 beräkningar var registrerade. Kontaktlänk mellan lantbrukare och rådgivare Lantbrukaren kan anmäla sig via hemsidan och hitta vilka organisationer och rådgivare som utför rådgivning inom projektet. Under året var 39 organisationer och 192 rådgivare representerade på sidan. Ökningen av medlemsantalet i Greppa Näringen kan följas i en medlemstermometer. Medlemsantalet och andel ansluten areal länsvis kan även följas i en kartbild. Information-, Nyheter, Aktuell, Pressrum och Bildarkiv Sammanlagt publicerades 67 kortare notiser och artiklar under året. De skrevs av projektets informationsansvarige tillsammans med ett antal personer med fackkompetens inom olika områden. Nyheterna gällde miljötillståndet i hav och sjöar, miljölagstiftningen inom Greppa Näringens sakområde och miljöaspekter på odling och djurproduktion. Vid årsskiftet prenumererade ca på nyheterna. I genomsnitt lästes varje nyhet av 464 personer. Ett Praktiska råd om kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodling publicerades på hemsidan och de råd som varit utlagda tidigare år reviderades och trycktes i en numrerad serie. Ett pressmeddelande gavs ut under året och återfanns på hemsidan samma dag under rubriken Pressrum. Illustrationer Kenneth Grönwall 9 Greppa Näringen 2005

10 Greppa Näringens hemsida Rådgivarnas hemsida (röda sidor), De röda sidorna är avsedda för projektets rådgivare. Från denna sida når rådgivarna det system där all rådgivning registreras. På sidan hämtar rådgivarna underlagsmaterial som behövs till rådgivningen, exempel på rådgivarbrev som skickas till lantbrukarna efter besöken, information om rådgivarkurser samt kursdokumentation. Rådgivarmeddelanden Under året publicerades ett 40-tal rådgivarmeddelanden med information om nyheter inom rådgivningen. Så snart ett nytt meddelande är utlagt uppmärksammas rådgivarna om detta via e-post. Vid årsskiftet fanns 370 prenumeranter. Utbildning Under rubriken Utbildning presenteras kommande rådgivarkurser samt dokumentation från både rådgivar- och lantbrukarkurser. Det administrativa systemet Det administrativa systemet som nås på röda sidorna har flera syften nämligen att: underlätta rådgivarnas arbete med dokumentation och rapportering av rådgivningarna och länsstyrelsernas vidare handläggning av detta, sammanställa data från startbesöken där lantbrukarna anger vilken rådgivning de önskar få utförd, vilket underlättar planeringen inom projektet, samla in data från utförd rådgivning så att referensvärden kan sammanställas från rådgivningarna, samla in data från rådgivningen, bl a miljömålsuppföljningen, för uppföljning och utvärdering. Miljömålsavstämning Under året har det tagits fram en miljömålsavstämning som fylls i under uppföljningsbesöket. Den ger lantbrukaren ett kvitto på genomförda åtgärder. Delar av avstämningen registreras av rådgivaren i projektets databas så att de åtgärder som genomförs på gårdarna kan sammanställas. I samband med detta får lantbrukaren även ett åtgärdsbevis. Informationen inom projektet fyller minst två syften, dels att göra projektet känt och få fler lantbrukare att vilja vara med som medlemmar och dels att informera om projektets budskap. Marknadsföring och information Gemensam information Projektets budskap d v s åtgärder för att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel från lantbruket kommuniceras både med Greppa Näringens rådgivningsmedlemmar och med alla andra lantbrukare som kan tänkas påverka miljön. Under året fick alla medlemmar två nyhetsbrev. Det första numret sändes ut till medlemmarna i juli och det andra distribuerades till samtliga prenumeranter av tidningen LAND lantbruk i slutet av oktober. Annonsering i lantbrukspress, gjordes i begränsad omfattning. Information direkt till lantbrukare via de länsvisa informationsprojekten på möten och dylikt bedömdes fortfarande vara den mest effektiva för att få lantbrukare intresserade av rådgivning. Fältdagar och andra tillfällen då lantbrukare träffas utnyttjades för påverkan, liksom telefonkontakter och utskick av vykort. Aktiviteter riktade till övriga kategorier (tredje målgruppen) De chefer som arbetar med EU:s nya ramdirektiv för vatten informerades om Greppa Näringens arbete vid ett möte på Jordbruksverket i maj. Vid en vattenkonferens som anordnades i november i Kristianstad presenterades projektet för ett stort antal tjänstemän, främst från Skåne. Vid en konferens i Bergkvara i september presenterades Greppa Näringen för ett 70-tal personer från flera nationella myndigheter och organisationer, framförallt från Kalmar län. Ytterligare ett tillfälle då Greppa Näringen presenterades var vid en workshop på SLU i Alnarp om animalieproduktionen i södra Sverige. Informationsmaterial Samtliga informationsskrifter som framställts och tryckts presenteras på Greppa Näringens hemsida under LAGRET/ Beställning av trycksaker. Ofta kan de skrivas ut i form av pdf. Marknadsföringsmaterial Marknadsföringsmaterial som framställts under året presenteras på Greppa Näringens hemsida under LAGRET/ Beställning av profilmaterial. Ytterligare 500 startpaket togs fram under året, vilka delades ut till de lantbrukare som anmälde sig till projektet. Startpaketet bestod av en pärm med projektets logotyp på innehållande diverse inomformation om projektet. Fäst i pärmen fanns en miniräknare, en penna och ett post-it block med Greppa Näringens logotyp. Pärmarna delades ut av de rådgivare som besökte lantbrukarna i samband med startbesöket eller i några fall i samband med lantbrukaraktiviteter. Nya brevpapper med Greppa Näringens logotyp trycktes och vykort producerades som rådgivare kan sända ut till lantbrukare där man meddelar när man beräknar utföra första besöket. Profilmaterial, bl a pennor och kepsar delades ut på mässor, fältdagar och fortbildningskurser. 10 Greppa Näringen 2005

11 Annonser och artiklar Annonsering för att göra projektet känt ansågs inte behöva göras i lika stor omfattning som under projektets första år. Totalt var tre annonser införda i Naturvårdsverkets tidning Miljöaktuellt och vattenverkens tidning Cirkulation. En artikel skrevs om projektet i tidningen Husdjur. Pressmeddelande De pressmeddelande som gavs ut under året presenteras på Greppa Näringens hemsida under PRESSRUM. Ett pressmeddelande skrevs i samband med att projektets 5000:e medlem korades i maj Mässor och informationsmöten Borgeby fältdagar anordnades i juni av Hushållningssällskapet Malmöhus. Greppa Näringens projektledning medverkade med en informationsmonter i samarbete med informationsprojektet i Skåne. I samarbete med Hushållningssällskapet demonstrerades anpassad gödsling av höstvete i fält. Inne i Greppas monter delades informationsmaterial ut. I anslutning till montern gavs information om Säkert Växtskydd och Greppa Näringens växtskyddsrådgivning. Greppa Näringen finansierade tillsammans med Odling i Balans dessutom en grop som demonstrerade effekter av markpackning. Fältdagarna hade totalt besökare. Informationsmaterial 2005 Allmän broschyr Greppa Näringen (12 sid) Årsredovisning 2004 (16 sid) Greppa Näringen Nytt nr 1 (4 sid) Greppa Näringen Nytt nr 2 (4 sid) Miljömålsavstämning (12 sid) Åtgärdsbevis (1 sid) Rådgivning i Greppa Näringen 2005 (12 sid) Rådgivning i Greppa Näringen 2006 (12 sid) Praktiska Råd (4 sid) endast pdf-fil: Nr 2: Att tänka på inför första kvävegivan Nr 7: Kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodling Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen (54 sid), endast pdf-fil Information i länen Halland I juni ordnades ett möte i Falkenberg då företrädare för LRF, livsmedelsföretagen och rådgivningsorganisationerna diskuterade marknadsföringen av Greppa Näringen. Ett föredrag hölls om marknadsföring av miljöarbete inom lantbruket. Skåne LRF Skåne genomförde under året ett projekt för att marknadsföra och informera om Greppa Näringen. Även personal från Hushållningssällskapen i Malmöhus och Kristianstad samt Skånesemin deltog i projektet. En träff med grupprådgivning genomfördes inom Vinneåns avrinningsområde i samarbete med länsstyrelsen. Dessutom genomfördes en telemarketing kampanj riktad till gårdar med grisproduktion. 156 grisproducenter kontaktades varav 67 anmälde sig som medlemmar. Inför det att producenterna blev uppringda skickades ett vykort ut för att förbereda samtalet. Marknadsföringsprojektet fanns med som utställare på MILAutställningen i Malmö i februari. Medverkan skedde dessutom på Borgeby Fältdagar och med en monter vid ett grisseminarium i Alnarp. Den 6 juli genomfördes pressträffar om Greppa Näringens rådgivning och resultat på tre mjölkgårdar (Hörby, Vinslöv och Ängelholm). Träffarna resulterade i artiklar i tre tidningar, samt i nyhetsinslag i SVT:s Sydnytt, TV4 Öresund och i P4 radio Kristianstad. Under året skickades sex nyhetsbrev via e-post till ett hundratal skånska aktörer och intressenter. Västra Götaland En länsgrupp bestående av företrädare för LRF och länsstyrelsen var verksam under året då lantbrukare på större djurföretag kontaktades för att få dessa att bli medlemmar i projektet. Länen i östra Götaland och Svealand Direktutskick gjordes vid två tillfällen under året med inbjudan och allmän information till företagen i målgruppen. Ett upptaktsmöte för Greppa Näringen genomfördes i Askövikens avrinningsområde i Västmanlands län, där både representanter från länsstyrelsen och LRF deltog. Ett annat tillfälle var Jordbrukets dag på Julita gård i Södermanland där det informerades om Greppa Näringen i länsstyrelsens monter. Jordbrukets dag hade ca 4000 besökare. En informationsfolder togs fram som presenterade ekonomin i miljöåtgärder som genomförts på en gård i Västmanland och en gård i Södermanland. Syftet med foldern var att väcka intresse för projektet och fokusera på ekonomin i miljöåtgärderna. Foldern togs fram av länsstyrelsen i Södermanland, men med avsikt att spridas i samtliga län i området. Foto Lena Granell

12 Greppa på besök! Numera sprider jag i stort sett all stallgödsel i höstsäden på våren. Text Marina Tell Foto Janne Andersson Det var naturligt för Hans Rudell på Dalboslätten att gå med i Greppa Näringen. Det känns alltid bra att hänga med i det som händer. Man vill bli bättre på det man gör, säger han. Hans Rudell tog, tillsammans med sambon Åsa Eliasson, över föräldragården, Ållerud, utanför Brålanda i Dalsland De har 840 slaktsvinsplatser och en växtodling som omfattar 104 hektar åker. Vi odlar mest fodergrödor till grisarna, men ungefär tio procent av marken är avsatt till odling av konservärt. Vi har också en odling av timotejfrö på tio hektar och en lika stor areal där vi odlar raps. Hans och Åsa hade varit med i REKO innan Greppa Näringen kom och genom detta fått upp ögonen för den viktiga markkarteringen. Tack vare REKO hade vi också fått tummen ur och anlagt en biobädd, säger Hans Rudell, och berättar vidare att Greppa Näringen har medfört en sänkning av kvävegödslingen på gården. Visst har vi sänkt den totala gödselnivån något, säger han. Det handlar om en sänkning på cirka 15 kilo kväve per hektar, vilket blir omkring 1,5 ton kväve per år på Ållerud. Hans Rudell tippar att han numera tillför kilo kväve per hektar till vårsäden och cirka 170 kilo kväve per hektar till höstsäden. Fosfor och kalium har vi aldrig behövt köpa in till gården i form av handelsgödsel eftersom vi får det via stallgödseln. Spridningen av stallgödsel på Ållerud sker, efter analys, med hjälp av släpslangspridare. Numera sprider jag i stort sett all stallgödsel i höstsäden på våren, det vill säga i växande gröda i maj månad, säger Hans Rudell. I år har han haft ännu bättre lagringskapacitet än tidigare då han har kunnat nyttja en gödselbrunn på en nedlagd mjölkgård i närheten. Det medförde att vi inte behövde sprida någon stallgödsel överhuvudtaget i höstas. Det har även vidtagits åtgärder när det gäller kemikalieanvändningen på gården. Rådgivaren som var här tyckte nog att vi sprutade lite för mycket. Han påpekade att vi bör undvika höstbekämpning. Hans Rudell är själv ingen fantast när det gäller att ogräsbekämpa på hösten. Det är långt ifrån alla år som jag gör det. Höstbekämpning är dyrt och ofta får man ändå spruta om alltsammans på våren. Det blir nog inga problem att följa rådgivarens rekommendationer i det fallet. Vi kommer med stor sannolikhet att minska höstbekämpningen. Eftersom det finns planer på att bygga ut grisproduktionen på Ållerud har Greppa Näringens byggmodul varit av intresse. Den handlade mycket om hur man kan skapa ett bättre utnyttjande av stallgödseln i samband med utbyggnad, säger Hans Rudell. Tanken är att integrera produktionen på Ållerud och bygga för suggor. Vi vill samarbeta med ett så kallat nav och alltså ingå som satellitbesättning i en suggring framöver. Vi planerar att kunna ta emot 30 suggor var fjärde vecka, säger Hans Rudell. 12 Greppa Näringen 2005

13 Övriga projekt och faktasammanställningar Ett av projektets viktigaste mål är att förse lantbrukarna med verktyg så att de kan tillämpa de miljöåtgärder som förs fram som effektiva. Kompetensuppbyggnad såväl bland rådgivare som bland lantbrukare utgör därför en viktig del av projektet. Med anledning av detta genomfördes ett antal delprojekt. Under 2005 startades ett projekt av Jordbruksverket, SMHI och Lantmännen för att utveckla en prognosmodell för bevattning anpassad för svenska förhållanden. En arbetsgrupp bestående av rådgivare och odlare testade modellen under sommaren. Modellen som utvecklades utifrån en dansk förlaga var färdig vid årsskiftet och kommer att vara tillgänglig på Internet under Ett projekt som påbörjats under 2004 fortsatte under 2005 för att tillsammans med odlare hitta former för kväve- och fosforeffektiv potatisodling. Odling av potatis bedrivs ofta i läckagekänsliga områden och EU:s nya ramdirektiv för vatten kan komma att påverka förutsättningarna för odling. Odlarna ska genom egna initiativ bli mer förberedda på eventuella kommande restriktioner och finna sätt att odla med mindre näringsförluster än idag. En informationsskrift om miljöarbete vid potatisodling togs fram. Finansiering skedde delvis med hjälp av odlarorganisationerna. Svensk Mjölk tog under året fram underlagsmaterial till bl a utfodringsmodulerna. Ett samarbetsprojekt genomfördes tillsammans med analysföretaget AnalyCen. Företaget skickade brev till Greppa Näringens medlemmar med djurproduktion och erbjöd dem rabatt på stallgödselanalyser, under förutsättning att analysresultatet även fick skickas till Greppa Näringen. Vid årsskiftet hade ett 60-tal analyser sammanställts med uppgifter om näringsinnehåll i olika stallgödselslag. Utvärdering och uppföljning Medlemsundersökning En undersökning utfördes av marknadsföringsföretaget Landja på uppdrag av Greppa Näringen lantbrukare fick enkäten. En liknande undersökning gjordes 1999 i Skåne, Halland och Blekinge och i övriga Götaland. 678 svar inkom vilket motsvarar en svarsfrekvens på 60%. Svaren från Skåne, Halland och Blekinge delades in i medlemmar och icke-medlemmar i Greppa Näringen, samt i gårdar med djur och gårdar utan djur. Därutöver ingick lantbrukare från övriga Göta- land och Mälardalen som referensgrupper. Resultatet visar att förändringarna i beteende och attityder är påtagliga och av mycket positiv art sedan Medlemmarna i Greppa Näringen i Skåne, Halland och Blekinge har ett ur miljösynpunkt mer önskvärt beteende och en mer positiv inställning till åtgärder mot växtnäringsläckage, än de som inte är medlemmar. Resultatet visar också att medlemskapet leder till stora förändringar på gården. En fjärdedel av medlemmarna anser 13 Greppa Näringen 2005

14 Höstspridning -5% medelareal 98 ha åker att medlemskapet i Greppa Näringen har lett till stora förändringar på deras gårdar, två tredjedelar till små förändringar och endast var tionde att det hittills inte lett till några förändringar alls växtnäringsbalanser % Vårspridning +6% 0,8 kg/ha 67% > 10 de Illustration: Lena Granell I samband med att rådgivaren beräknar en växtnäringsbalans rapporteras vissa gårdsoch odlingsfakta in till databasen. Antal deltagande lantbrukare Uppgifter om antal anmälda lantbrukare och antal rådgivningar tas fortlöpande fram ur projektets databas. Vid årsskiftet fanns anmälningar registrerade för medlemmar som önskade rådgivning inom projektet (vara 776 enbart önskade rådgivning om våtmarker). Det är även möjligt för lantbrukare och andra intresserade att anmäla sig till projektet och enbart utnyttja hemsidans IT-tjänster och få viss allmän information hemsänt. Denna medlemsform är även tänkt för lantbrukare hemmahörande i andra län än de tolv Greppa Näringen länen. Vid årsskiftet hade 280 personer denna form av medlemskap. I samband med att rådgivaren beräknar en växtnäringsbalans rapporteras vissa gårds- och odlingsfakta in till databasen. Detta gör det möjligt att följa på vilka typer av gårdar som rådgivning utförs. Exempel på vad som anges är i vilken kommun gården är belägen, gårdens åkerareal och driftsinriktning, om den drivs ekologiskt och antal rådgivningsbesök. Databasen hanteras av behörig person inom Jordbruksverket under sekretess, vilket garanterar att enskilda gårdar och lantbrukares identitet skyddas. Statistik över rådgivningarna En rapport som beskriver gårdarna och Greppa Näringens verksamhet under åren , publicerades i början av året. Den återfinns i form av en pdf-fil på hemsidan under MEDLEM/Hur går det/ Rapport 1. I rapporten beskrivs vilka gårdar som ingår i projektet, antalet rådgivningar per gård, inriktning på gårdarna, m m. De gårdar vars brukare var anmälda till rådgivning hade vid årsskiftet 05/06 en medelareal om 98 ha åker. Rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans, genomfördes på ca gårdar under För åren finns närmare växtnäringsbalanser registrerade i databasen. Allteftersom nya balanser läggs in i databasen, ökar värdet av den liksom möjligheten att sammanställa balanser för gårdar uppdelade på regioner, driftsinriktning, etc. På gårdar som fått upprepad rådgivning kan trender i överskottsvärden för näringsämnena per hektar följas. Vid årsskiftet 05/06 hade drygt lantbrukare fått minst en växtnäringsbalans utförd för gården varav två eller fler. Vid ett möte i projektets referensgrupp i maj redovisades de inledande beräkningarna av miljöeffekter av Greppa Näringen som gjorts för Skåne, Halland och Blekinge. Data från gårdar som fått minst fyra rådgivningar varav minst två växtnäringsbalanser har sammanställts för att spegla en situation före och efter rådgivning. Gårdarna hade grupperats efter produktionsinriktning. Grupperna mjölkgårdar (465 st) och växtodlingsgårdar (275 st) bedömdes vara tillräckligt stora för att slutsatser ska kunna dras om förändringar av överskott i växtnäringsbalanser och i odlingsåtgärder. En förändring på mjölkgårdarna var att spridningen av flytgödsel tidigt under hösten hade minskat med 5 procentenheter mellan de två balanserna. Samtidigt hade spridningen på våren ökat med ca 6 procentenheter. Enligt beräkningarna hade överskotten i växtnäringsbalanserna minskat med 0-3 kg/ha och utlakningen med 0,8 kg/ha på växtodlingsgårdar och med 2,1 på mjölkgårdar. På övriga djurgårdar bedömdes utlakningen ha minskat med 1,5 kg/ha. En omräkning skedde till att gälla alla gårdar som fått minst 4 rådgivningar i Skåne, Halland och Blekinge. Totalt visade beräkningarna att den årliga kväveutlakningen minskat med 340 ton. 340 ton är inte en obetydlig minskning, med tanke på att dessa beräkningar endast speglar vad som i medeltal skett under två år, mellan 2001 och 2003 på mjölkgårdarna och mellan 2002 och 2004 på växtodlingsgårdarna. Till detta ska läggas eventuella effekter på gårdar som fått färre än fyra rådgivningar i de södra länen och i övriga Greppa Näringens län, samt effekter av våtmarksrådgivning (som uppskattats till ca 40 ton N/år). Exempel på information som kan fås ur databasen är att gårdar med djurproduktion definierat som gårdar med mer än 10 djurenheter, (de), utgjorde 67 procent av gårdarna där växtnäringsbalans utförts. I medeltal fanns 88 de på dessa gårdar. Av de gårdar som ingår i databasen, hade 231 gårdar ekologisk produktion på mer än 90% av arealen varav 142 gårdar även hade % av djurhållningen ekologisk. 14 Greppa Näringen 2005

15 Förbrukade medel under år 2005 Förbrukade medel under 2005 Under året ökade omfattningen av den enskilda rådgivningen vid sidan av startbesöken och rådgivning om växtnäringsbalanser betydligt, jämfört med Det hade dock funnits ekonomiskt utrymme för ytterligare ca 1550 rådgivningstillfällen. Mönstret att de flesta rådgivningar utförs i slutet av året och få under första halvåret upprepades även detta år. Under året infördes det nya gårdsstödet vilket innebar att både rådgivare och Rådgivarkurser lantbrukare 2% fick Marknadsföring sätta av tid 1% för att lära Lantbrukarkurser sig detta under 2% våren. Rådgivningen Hemsida 1% inom Ledning, Greppa utvärdering Näringen fick ofta anstå till Administrativt senare delen infomöten av året. 3% system 1% Faktasammanställning 3% Fakta- Kostnad och infomaterial Den 3% individuella rådgivningen upphandlades för rådgivning Länsaktiviteter i stor utsträckning 6% av externa rådgivningsorganisationer men utfördes även till en del av länsstyrelserna själva. I genomsnitt ersattes ett besök inom Greppa Näringen Enskild med rådgivning % kr under Därutöver tillkom de kostnader som länsstyrelsen har för att samordna rådgivningen, ca 5 procent (250 kr per modul). Procentuell fördelning av det totala anslaget om 34,2 miljoner under år Administrativt system 1% Hemsida 1% Marknadsföring 1% Rådgivarkurser 2% Lantbrukarkurser 2% Ledning, utvärdering infomöten 3% Faktasammanställning 3% Fakta- och infomaterial 3% Länsaktiviteter 6% Enskild rådgivning 78% Ungefärlig fördelning av medel för olika ändamål i projektet under år 2005 (SEK) Enskild rådgivning: Skåne Halland Blekinge Västra Götaland Kalmar Gotland Stockholm Uppsala 0 Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Samordning länen totalt Summa Studiecirklar och kurser för lantbrukare: Skåne Halland Blekinge Västra Götaland Kalmar Gotland 0 Summa Länsvis övriga projekt, fältvandringar, nyhetsbrev, marknadsföring: Skåne Halland Blekinge Västra Götaland Kalmar Gotland 0 Södermanland Östergötland Örebro Summa Gemensamma delar: SJV-tjänster Alnarp Administrativt system Hemsida Fakta-, infoblad, broschyrer Profilmaterial Annonser Mässmontrar, postrar + deltagande Beställningstjänst Rådgivarutbildningar, cirkelledare Projekt Underlag rådgivningsmoduler Utvärdering och uppföljning Nyheter på hemsidan, praktiska råd Informationsmöten Nyhetsbrev Organisation och ledning Summa TOTALT SEK 15 Greppa Näringen 2005

16

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November 2009. Version 4

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November 2009. Version 4 Manual till Greppa Näringens administrativa system GNW-adm November 2009 Version 4 GNW-adm Innehållsförteckning Inledning...5 Inloggning...5 Användarnamn och lösenord...5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...5

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2012-09-25 Sida 2(63) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Inledning 3 Måluppfyllelse 2010 4 Medlemsstatistik Information och marknadsföring centralt 5 Nystart av Greppa Näringen Information och marknadsföring i länen 8 Rådgivning

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 PROJEKTPLAN 2(37) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 8 2.1 ANLEDNING TILL ATT GREPPA NÄRINGEN STARTADE... 8 2.2 FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET... 8 2.3 AKTIVITET

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015 Krav och rekommendationer 1 januari 2014 10 mars 2015 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen... 4 Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet...

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Bilaga 1 Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Dokumentets status Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, efter samråd med

Läs mer

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Grundkursen Jordbruket och klimatet Dag 1 djurhållning Dag 2 växtodling Därefter Introduktion klimatrådgivare Diskussion avslutas 17.00

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-12685/11 2012-02-28 Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: 036-15 60 52 E-post: carina.carlsson-ross@jordbruksverket.se Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del

Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del 2013-07-03 Fredrik Askhem Markör Marknad och Kommunikation AB Bakgrund Teknisk beskrivning och om rapporten Greppa Näringen har låtit

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se Miljösamverkan Västra Götaland Inledning 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Direkt till projekt Jordbrukstillsyn: www.miljosamverkan.se/jordbruk11 Lasse Lind Projektledare lasse.lind@cirka.se

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Uppdrag Bakgrund Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Temadag om Natur & Hälsa

Temadag om Natur & Hälsa Utvärderingsrapport 6 av Lust H projektet Temadag om Natur & Hälsa Gullbranna 15 september 2004 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-11-30 1. Bakgrund I mitten av september samlades närmare 90 personer

Läs mer

Nya vindar i Greppa Näringen 21-22 oktober 2009

Nya vindar i Greppa Näringen 21-22 oktober 2009 Nya vindar i Greppa Näringen 21-22 oktober 2009 1 Hitta er minsta gemensamma spännande nämnare kring bordet. 1. lantbruk 2. administrationsfrustrerade 3. Naturupplevelser! 4. Kyssta 5. Bor i villa och

Läs mer

Protokoll. Styrgruppsmöte 4 december 2013. 10 december 2013. GR Göteborg, 13.00-15.00

Protokoll. Styrgruppsmöte 4 december 2013. 10 december 2013. GR Göteborg, 13.00-15.00 10 december 2013 Protokoll Styrgruppsmöte 4 december 2013 GR Göteborg, 13.00-15.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Daniel Eek, Göteborgs stad Monica Dahlberg, Göteborgsregionens

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv Partnerskap Alnarp möteplatsen mellan akademi och näringsliv Bengt Persson, Lantbrukare och LRF:: Framtiden ligger i kunskap ny kunskap eller bättre utnyttjande av existerande kunskap Henrik Stridh, rådgivare:

Läs mer

Ordförande hälsar nedanstående, närvarande välkomna till styrelsens första möte, och förklarar sammanträdet öppnat.

Ordförande hälsar nedanstående, närvarande välkomna till styrelsens första möte, och förklarar sammanträdet öppnat. 1 Styrelsen för Protokoll Föreningen Kommunala miljöchefer 2003-11-21 Plats: Miljöförvaltningen i Stockholm Tid: 2003-11-21, Kl 10.00-14.00 Närvarande: Ann-Britt Svedberg, ordförande Christer Persson Högni

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

En lantbruksutbildning- tre nivåer

En lantbruksutbildning- tre nivåer Översikt av YH-utbildningen till Gårdsmästare/Driftledare Utbildningsanordnare Svalöfs Gymnasium och Önnestads Yrkeshögskola En lantbruksutbildning- tre nivåer GÅRDSMÄSTARE DRIFTLEDARE YRKESUTBILDAD LANTBRUK

Läs mer

Villapanelrapport Februari 2010

Villapanelrapport Februari 2010 Villapanelrapport Februari 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden. Det är en återkommande rapport

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2006 Rapport 2006:19 Foto: Mats Pettersson Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Välkommen till Skoltävling 2005!

Välkommen till Skoltävling 2005! Välkommen till Skoltävling 2005! Tävlingen riktar sig till elever i årskurs 6. Målet är att öka kunskapen om hur viktigt och roligt det är att röra sig och att använda cykelhjälm. Tävlingen består av tre

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Energieffektivisering inom jordbruket Förslag till utformning av rådgivningssystem

Energieffektivisering inom jordbruket Förslag till utformning av rådgivningssystem Energieffektivisering inom jordbruket Förslag till utformning av rådgivningssystem För bäst effekt bör rådgivningen genomföras i grupp kombinerat med enskild rådgivning. Det finns stora fördelar med att

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Stordrift, specialisering och djurtäthet

Stordrift, specialisering och djurtäthet Stordrift, specialisering och djurtäthet animalieproduktionens strukturutveckling 1980 1999 Rapport 2003:15 Stordrift, specialisering och djurtäthet animalieproduktionens strukturutveckling 1980 1999

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer