Förvärv eller nyttjanderätt? en jämförande studie av Baraprojektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förvärv eller nyttjanderätt? en jämförande studie av Baraprojektet"

Transkript

1 Förvärv eller nyttjanderätt? en jämförande studie av Baraprojektet Andreas Lund Pontus Olsson September 2006

2 MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle FF 7630 Höstterminen 2006 FÖRVÄRV ELLER NYTTJANDERÄTT? EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV BARAPROJEKTET ACQUISITION OR USE AND ENJOYMENT? A COMPARISON OF BARAPROJEKTET Av: Andreas Lund Pontus Olsson Handledare: Peter Hansson Malmö Fastighetsvetenskap: 51-60p Fastighetsföretagande, Examensarbete, 10p termin 6

3 ABSTRACT ABSTRACT Title: Acquisition or Use and Enjoyment? a comparison of Baraprojektet. Authors: Andreas Lund & Pontus Olsson. Tutor: Peter Hansson. Purpose/Aim: Our aim is to investigate alternatives to the sale of the properties Värby 61:1 etc. by Malmö municipality to PGA:s golf course project in Svedala municipality and to understand the planning process that preceded the decision. Method: Our investigation is based on an explorative method where we complemented our secondary data with a number of interviews. Through our extensive observation we estimate that the rapport has good reliability and that we have accessed the right people who are able to add good validity to the rapport. Result: Malmö municipality has not taken in consideration the unique object value factors when selling the property. Our opinion is that these factors do exist, although they are difficult to estimate. The result of this is that the price of the land should be much higher. Nils Yngvesson joining PGA National Sweden s board and the parties competence and personal chemistry have also been a contributing factor to why the work with the normal planning process has been carried out so efficiently. The right of use that could be utilized by the parties instead of selling the land would be a leasehold right. In our opinion this would have benefited both parties with concerns regarding risk and value.

4 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Titel: Författare: Handledare: Förvärv eller Nyttjanderätt? en jämförande studie av Baraprojektet. Andreas Lund & Pontus Olsson. Peter Hansson. Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försälja fastigheten Värby 61:1 med flera till PGA: s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt få kunskap om den planprocess som föregick beslutet. Metod: Undersökningen bygger på en explorativ metod. Vi har kompletterat våra sekundärdata med ett flertal intervjuer. Genom vår omfattande granskning bedömer vi att rapporten har en god reliabilitet samt att vi fått tag i de intervjupersoner som kan tillföra rapporten god validitet. Resultat: Slutsatsen i denna rapport är att PGA National Sweden AB köpt jordbruksmark till ett rimligt pris sett i relation till marknadsvärdet. Marknadsvärdet för golfbanemark ligger nästan dubbelt så högt per hektar än vad PGA National Sweden AB köpte jordbruksmarken av Malmö kommun för. I Malmö kommuns värdering av jordbruksfastigheterna har de inte tagit hänsyn till objektsbundna värdepåverkande faktorer. Författarna menar att sådana föreligger, dock så är de svåra att värdera. Konsekvensen av detta blir att priset på jordbruksfastigheterna borde vara väsentligt högre. N Yngvessons inträde i PGA National Sweden AB:s styrelse samt parternas kompetens och personkemi har varit en bidragande faktor till att arbetet med den normala planprocessen förflutit effektivt. Den nyttjanderättsform som parterna kunde ha använt sig av, snarare än att försälja de aktuella jordbruksfastigheterna, är tomträtt. Valet av tomträtt bygger på att Malmö kommun kvarstår som fastighetsägare och behåller då sin handlingsfrihet.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD INLEDNING Bakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar Metod Avgränsningar TEORI Tidigare forskning Planprocessen Regionplan Översiktsplan Detaljplan Områdesbestämmelser Fastighetsplan Enkelt- och normalt planförfarande Värdering Värdering av jordbruksmark Upplåtelseformer Hyra Arrende Jordbruksarrende Bostadsarrende Anläggningsarrende Lägenhetsarrende Tomträtt EU-perspektiv... 33

6 4. BARAPROJEKTET Bakgrund Torup PGA of Sweden National Golf Resort PGA of Sweden Tidigare brukare Allmänheten Torups Gård AB Mindre arrendatorer/hyresgäster Överenskommelse Malmö kommun Torups Gård AB Malmö kommun PGA National Sweden AB Trepartsförhållande Baraprojektets planprocess Värdering Marknads och omvärldsanalys Värderingsmetod Värdering av jordbruksfastighet som Torups Gård AB köpt Värdering av jordbruksfastighet som PGA National Sweden AB köpt Tänkbara alternativ ANALYS SLUTSATSER EGNA REFLEKTIONER...65 KÄLLFÖRTECKNING OCH REFERENSER...68 BILAGOR FÖRTECKNING...73

7 FÖRORD 1. FÖRORD Utbildningsprogrammet Fastighetsföretagande Property manager 120 poäng, vid Malmö högskola har anpassats efter det faktum att fastighetsbranschen idag är mer tvärvetenskaplig än tidigare. Idag är branschen mer benägen att se en fastighet utifrån hela dess tekniska och sociala livslängd, snarare än det tidigare perspektivet, att se en fastighet utifrån byggprocessens produktionsskede. Denna insikt har föranlett att fler traditionella akademiska ämnen, såsom juridik och ekonomi kommit att komplettera de för branschen sedan tidigare relevanta ämnena husbyggnadsteknik, organisation och ledning samt fastighetsutveckling. Utbildningsprogrammets sista moment utgörs av ett examensarbete om 10 poäng. Examensarbetet syftar till att studenterna självständigt skall kunna tillämpa de kunskaper som de förvärvat inom ovanstående ämnesområden. Arbetet skall bedrivas vetenskapligt och presenteras som en vetenskaplig undersökning. Målsättningen med kursen är att studenten självständigt skall kunna angripa, genomföra en analys samt skriftlig och muntligt redovisa ett problemområde (Utbildningsnämnden, 2004). Föreliggande rapport utgör en del av målsättningen med examensarbetet, för Andreas Lund och Pontus Olsson. Under rubriken skall vi naturligtvis också tacka de personer som med stort tålamod underkastat sig våra intervjuer. Vi riktar således ett särskilt utan inbördes ordning tack till John-Fredrik Dymling, Svenska golfförbundets guldmärke samt Sveriges Pensionärers Intresseparti, Gert-Peter Engström på LRF Konsult, Anders Hammarström på Svenska Golfförbundet FoU, Carl-Fredrik Herslow, ombud Torups gård, Gunila Jexmark, planassistent Svedala kommun, Christian Lindèll, Position Skåne, Peter Lindgren Inspektor, Torups gård, Kyle Phillips, Banarkitekt, International Golf Course Design, Johan Sandqvist, Project Manager, Golf engineers AB i Göteborg, Mikael Sorling, VD PGA of Sweden, Johnny Svensson, fastighetsvärderare Malmö kommun, Nils Yngvesson, styrelseledamot i PGA National Sweden AB, tidigare ordförande i Sydkraft AB samt tidigare ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd i Malmö samt till Gunilla Wembe, tf Stadsarkitekt Svedala kommun. Sida 1.

8 FÖRORD Stort tack även till universitetsadjunkt Susanne Sjöström Hermansson samt till vår handledare Peter Hansson som förutom prov på visat tålamod också delgav oss många konstruktiva synpunkter och uppslag. Sida 2.

9 INLEDNING 2. INLEDNING Under våren 2005 kom det till vår kännedom att Professional Golfers Association of Sweden, PGA of Sweden (se vidare sida 37 samt figur 4.2) stod i begrepp att förvärva ett antal fastigheter i form av jordbruksmark, ägda av Malmö kommun, belägna i Svedala kommun. Syftet med markköpet var och är att upprätta en golfanläggning. Det stod tidigt klart att detta trepartsförhållande; Malmö kommun som ägare, Svedala kommun som planprocessansvarig kommun och PGA of Sweden som byggherre, skulle ge oss många uppslag, insikter och frågeställningar om aktuella förvärv samt kring plan- och exploateringsprocessen. Typfall enligt Thomas Kalbro Byggherren medverkar inte aktivt i detaljplanearbetet Byggherren och kommunen tar gemensamt fram detaljplanen Byggherren äger marken Typfall 1 Typfall 2 Kommunen äger marken Typfall 3 Typfall 4 Figur 2.1: Fyra typfall för genomförandet av planprocessen eller av en markexploatering (Kalbro, 2002 s. 217). Av ovanstående figur kan vi se att bitr. professor i fastighetsvetenskap Thomas Kalbro, KTH menar att det finns fyra typfall. Trepartsförhållandet tillför ytterligare en dimension som gör respektive aktörs roll än tydligare. Vi skulle samtidigt få tillfälle att kritiskt granska de fastighetsköp som ingick i uppgörelsen mellan parterna PGA of Sweden, Torups Gård AB och Malmö kommun. Granskningen syftade till att belysa alternativa upplåtelseformer samt den värdering som föregick affären. Sida 3.

10 INLEDNING I den fortsatta framställningen skall vi under den innevarande rubriken presentera syfte, frågeställningar, metod med mera, för att därmed lägga en solid grund för det vetenskapliga arbetet. Därefter kommer vi att titta närmare på de teoretiska utgångspunkterna, däribland vilken forskning som finns kring planprocessen och värderingsteori. Vi kommer även att beröra EU-lagstiftningen. Teoriavsnittet i sin tur ligger till grund för själva undersökningen i kapitel fyra. Rapporten avslutas som sig bör med analys, slutsatser och egna reflektioner. Vår ambition med rapportens struktur och disposition har varit att leda Dig läsare genom ett förhoppningsvis tankeväckande och intressant material. I texten återfinns ett antal centrala begrepp och nyckelord. I den mån betydelsen av begreppet inte framgår av texten så har vi i bilaga 1 samlat och kort definierat förekommande nyckelord och begrepp. Vår avsikt har vidare varit att vända oss till målgruppen studiekolleger och andra intresserade med motsvarande utbildningsnivå. Sida 4.

11 INLEDNING 2.1 Bakgrund Som en konsekvens av golfsportens starka utveckling i Sverige, främst under de senaste tjugo åren, har sedan mitten av 1990-talet PGA of Sweden haft planer på att etablera en golfanläggning av högsta internationella klass i Sverige initierades ett projekt att förlägga golfanläggningen i Svedala kommun. Den mark som ansågs bäst lämpad för ändamålet var belägen söder om Bara tätort (se Bild 2.1). Bild 2.1: Planområdets geografiska läge (Lantmäteriverket). Aktuella fastigheter ägs sedan 1970 av Malmö kommun. Trepartsförhållandet mellan Svedala kommun; ansvariga för planprocessen, PGA of Sweden i egenskap av initierare och entreprenörer samt fastighetsägaren Malmö kommun, har skapat ett antal relativt unika omständigheter, främst avseende beslutsprocess, ägarförhållande samt hänsyn till befintlig verksamhet. Användningen av marken kommer att förändras från jordbruksmark till golfanläggning. Detta får naturligtvis konsekvenser för tidigare brukare, hyresgäster och arrendatorer och även för den aktuella planprocessen. Sida 5.

12 INLEDNING 2.2 Problemformulering Planprocessen som är en del av byggprocessen är en bra benämning på de händelser och beslut som skall ske efter en kronologisk ordning. Processbegreppet motiveras av att varje projekt är unikt. Vi kan jämföra med byggprocessen för ett hus. En byggnad skall uppföras och förvaltas, vilket kan tyckas vara en trivial och stereotyp händelsekedja eller process. Erfarenheten visar att så icke är fallet. Parallellt kan man med stöd av motsvarande erfarenhet på projekteringsnivån påstå att varje planprocess är unik. Förvisso skall ett par lagbundna formalia etableras, såsom samråd, fördjupad översiktsplan, program och detaljplan. Faktum kvarstår emellertid; ett antal för projektet unika beslut skall fattas. Besluten fattas dessutom i en unik kontext; temporal, politisk, ekonomisk, konjunkturkänslig, miljömässig, kulturell. Det som framstod som självklart på ett tidigt stadium kan i ett senare skede visa sig vara ogenomförbart. Många nya hänsyn, omständigheter och åsikter framkommer under remiss-, projekterings- och samrådsarbetet samt även genom olika utredningar och myndighetskontakter. Det som har väckt vårt intresse är framförallt följande omständigheter: De aktuella fastigheterna har varit i Malmö kommuns ägo sedan Marken utgör en resurs för Malmö kommun och i den mån man avyttrar den så bör det ske till marknadspris. Om marken inte säljs till marknadspris subventionerar, på skattebetalarnas bekostnad, Malmö kommun entreprenören i det här fallet PGA of Sweden. Och vad är egentligen ett rättvisande marknadspris? Vilken värdetidpunkt skall tillämpas? Fanns det alternativ till försäljningen? Initiativtagaren i det här fallet har varit PGA of Sweden. Organisationen PGA of Sweden har haft den grannlaga uppgiften att få Malmö kommun att upplåta/försälja marken och att få Svedala kommun att hantera planprocessen, parallellt med beslutsprocessen i Malmö kommun. Vidare har PGA of Sweden varit angelägen om att tillvarata tidigare brukares intressen, såväl arrendatorer som allmänhet och andra intressenter. Sida 6.

13 INLEDNING 2.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att: Undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försälja fastigheten Värby 61:1 med flera till PGA:s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt få kunskap om den planprocess som föregick beslutet Frågeställningar Vilken typ av värdering gjordes inför försäljningen av de aktuella fastigheterna? Hur har den aktuella planprocessen sett ut? Vilka övriga nyttjanderättsformer kunde parterna ha använt sig av? 2.4 Metod Vid vårt metodval har vi varit angelägna om att skapa förutsättningar för replikation och evaluering. Genom klara och precisa formuleringar möjliggör vi för tredje part att upprepa vårt arbete (Lindblad, 1998 s. 39). En utomstående som således följer arbetets upplägg, tar del av den dokumentation som vi använt samt genomför motsvarande intervjuer inte nödvändigtvis i samma kronologiska ordning kommer sannolikt att instämma i våra slutsatser. Att utforma rapporten som en manual för att tillgodose ovanstående målsättning hade inkräktat på tillgängligheten. Rapporten som helhet anser vi förmedlar att våra slutsatser är relevanta och giltiga. Rent konkret innebär detta att vi inte förlorat oss i alltför komplicerade resonemang utan strävat efter att våra idéer och tankar skall vara tydliga och lätta att följa. På samma sätt har vi opartiskt försökt att tolka våra intervjuer och i texten tydligt refererat, enligt Harvardsystemet, till respektive källa, (Backman, 1985 s. 22). Sida 7.

14 INLEDNING Vi har sett som vår uppgift att undersöka vilka beslut som togs och vilka alternativ som fanns tillgängliga vid beslutstillfället. Vi har således följt beslutsprocessen och noterat ett antal vägval. I egenskap av så långt det är möjligt kritiska studenter har vi följaktligen granskat och gjort jämförelser mellan fattade beslut, ingångna avtal, ställningstaganden och av oss identifierade alternativ. Examensarbetet har också haft inslag av fältstudier. Vi har besökt myndigheter, arkiv, mässor och byggnadsplatsen. För att göra uppsatsen mer konkret har vi valt att ta med ett par foton från området. Vi hoppas därmed att öka förståelsen för och omfattningen av projektet. Fotomaterialet illustrerar också projektets karaktär. Den metod vi arbetat efter kan närmast beskrivas som kvalitativ, mer hermeneutiskt tolkande, med ett strategiskt urval av intervjupersoner, kompletterat med en sekundäranalys. Vår undersökning bygger därmed på en explorativ metod genom att vi kompletterat våra sekundärdata med ett flertal intervjuer. (Lindblad, 1998 s. 25). Genom vår omfattande granskning så bedömer vi att vårt arbete har god reliabilitet (undersöka på ett tillförlitligt sätt) samt att vi fått tag i de intervjupersoner som kan tillföra arbetet god validitet (undersöka rätt saker) (Davidsson, 2003 s. 102). För att göra sökandet av övriga rapporter på temat planprocess och även värderingsteori så komplett som möjligt, så vände vi oss till Malmö University Electronik Publishing, MUEP och till Xerxes (en tjänst inom Lunds universitets Digitala Bibliotek, Vi har även undersökt Lunds universitets avhandlingar (Scripta Academica Lundensia). Söktjänsten Lovisa hjälpte oss att hitta Stefan Olanders bok om Planprocessen, ett hinder för nyproduktion av bostäder? en enkätstudie av byggherrars och entreprenörers upplevelser av planprocessen. Thomas Kalbro, bitr. prof. i Fastighetsvetenskap vid KTH har varit handledare för ett antal examensarbeten inom ämnesområdet planprocessen och dess implikationer i byggprocessen totalt. Några av dessa examensarbeten utgör referenser i vårt arbete. T Kalbro har även skrivit ett antal läroböcker om markexploatering och planprocessen. Intrycket från sökningsarbetet är annars att det generellt inte finns så mycket skrivet om planprocessen (LIBRIS webbsök gav 11 träffar på Planprocessen ) men en hel del om värderingsproblematik. Sida 8.

15 INLEDNING Svenska Golfförbundet har en egen forsknings och utvecklingsavdelning som främst sysslar med drift och underhåll av en golfbanas grönområden. Vidare bedriver man också forskning kring rekommendationer för att bevara natur- och kulturvärden samt natur och landskapsanpassning beröringspunkter gentemot planprocessen (Strandberg 2005 s. 2). Ansvariga för forsknings och utvecklingsarbetet på Svenska Golfförbundet är Maria Strandberg (natur- och miljöfrågor) samt Anders Hammarström (övriga frågor). Några för vårt vidkommande aktuella forskningsrapporter har emellertid inte presenterats från Svenska Golfförbundet. Ett av de konsultföretag som vi var i kontakt med; Golf engineers AB i Göteborg, där berättade Project Manager Johan Sandqvist att några specifika forskningsrapporter kring planprocessen och golfbanor kände de inte till. Däremot hade de kunskap om olika publikationer som berörde planprocessen generellt. Intervjuerna som vi genomfört har inte följt någon strikt intervjuguide. Olika befattningshavare har fått svara på olika frågor, men vi har även haft för samtliga intervjupersoner gemensamma frågor. Därmed har frågorna haft låg grad av både standardisering och strukturering och följaktligen har intervjuerna haft journalistisk karaktär (Davidsson, 2003 s. 71). Förfarandet har inneburit att vi har haft friheten att kvalitativt kunna tolka respektive intervjusvar utifrån den intervjuade personens unika kompetens. Ett annat intervjuförfarande, med till exempel svarsalternativ och frågeformulär, hade inneburit att vi riskerat att få spekulativa svar, då vi därmed begärt svar utanför respektive respondents kompetensområde. Det induktiva och upptäckande arbetssättet har således varit tillräckligt under intervjuarbetets gång (Davidsson, 2003 s. 78). Sida 9.

16 INLEDNING Vi intervjuade följande personer: John-Fredrik Dymling, Svenska golfförbundets guldmärke samt Sveriges Pensionärers Intresseparti. J-F Dymling har ett förflutet inom golfen bland annat som klubbordförande, entreprenör och utvecklare av golfanläggningen Österlens GK. J-F Dymling har därmed en bred erfarenhet av markexploatering och exploateringsprocessen. Under kommunfullmäktiges möte i Malmö ( ) var vi åsyna vittnen till J-F Dymlings kritik av det valda förfarandet, angående föreliggande projekt. Vi återkommer till hans olika ställningstagande och argument. Det framstod tidigt som angeläget att prata med J-F Dymling mot bakgrund av hans erfarenhet av planprocessen, kunskap om aktuellt ärende, insynen i den politiska processen samt hans breda erfarenhet av byggherrerollen, bland annat i olika golfbaneprojekt på Österlen. Gunila Jexmark, planassistent/administratör Svedala kommun. G Jexmark ansvarade för de operativa frågor kring projektets planprocess. Hon hjälpte oss också med kartmaterial och andra för projektet centrala handlingar. G Jexmark hade detaljkunskap om vilka besvärshandlingar som förelåg och för övrigt alla andra formalia kring projektet. Hon hade också insyn i trepartsförhållandet och vad det innebar för den aktuella planprocessen. Christian Lindèll, Position Skåne. C Lindéll i egenskap av utredare i strategisk planering och tidigare forskare, har kunskap om vilka olika synergieffekter som följer av en etablering av Baraprojektets omfattning. Vad kan man förvänta sig för skatteeffekter? Vad kan man säga om förväntade arbetstillfällen med mera? Många argument som framkommit under plan- och programsamråds skedena gjorde gällande att den projekterade golfbanan skulle ha positiva effekter för Svedala kommun. C Lindéll skulle svara på om detta var med sanningen överensstämmande. Peter Lindgren Inspektor, Torups Gård AB. P Lindgren kunde ge oss en beskrivning av de konsekvenser projektet med golfanläggningen fick för Torups gård AB i egenskap av tidigare brukare och arrendator. Vi intervjuade honom för att få detaljkunskap om hur tredje man/tidigare brukare upplevde projektet. Sida 10.

17 INLEDNING Mikael Sorling, styrelseledamot och VD i PGA National Sweden AB sedan år Övriga uppdrag: VD för PGA of Sweden, VD och styrelseledamot i PGA Sverige AB, Styrelseledamot i följande bolag: Svenska Golftourerna AB, PGA of Europe Ltd, Ryder Cup Europe LLP, Ryder Cup European Development Ltd samt trustee i Ryder Cup Europe Development Charity Trust. M Sorling är entreprenören i projektet. Han har drivit frågan om en egen anläggning för PGA of Sweden. Nils Yngvesson, styrelseledamot i PGA National Sweden AB sedan år Övriga uppdrag: Ordförande i MKB Fastighets AB, tidigare ordförande i Sydkraft AB samt tidigare ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd i Malmö. N Yngvesson intervjuade vi för att han har insikt i projektet samt stor erfarenhet av den politiska processen såväl som erfarenhet av planprocessen. N Yngvesson fungerade också som sambandslänk mellan PGA National Sweden AB, Malmö kommun och Svedala kommun. Dessutom så hade N Yngvesson uttalat sig i media om projektet i egenskap av styrelseledamot i PGA National Sweden AB. N Yngvesson hade vidare en central roll vid Malmö kommuns köp av marken kring Torups Gård Vi fick privilegiet att intervjua honom i alla hans många egenskaper. Gunilla Wembe, tf Stadsarkitekt Svedala kommun. G Wembe inom verksamhetsområdet Miljö och teknik i kommunorganisationen, har haft en central funktion i den planprocess som lett fram till detaljplanen som medger golfanläggningen. G Wembe var också Svedala kommuns representant/kontakt gentemot PGA of Sweden. Som ansvarig tjänsteman och representant för de planeringsansvariga kunde G Wembe ge oss en orientering om ärendet. G Wembe rekommenderade dessutom att vi skulle prata med G Jexmark. Utöver ovanstående personer så har vi haft kontakt personliga möten såväl som telefonkontakter med Gert-Peter Engström på LRF Konsult, Anders Hammarström på Svenska Golfförbundet FoU, Carl-Fredrik Herslow, ombud Torups Gård AB, Kyle Phillips, Banarkitekt, International Golf Course Design, Johan Sandqvist, Project Manager, Golf engineers AB i Göteborg samt Johnny Svensson, fastighetsvärderare vid Malmö kommun. Dessa har bidragit till svar på detaljfrågor snarare än att tala om Baraprojektet som helhet. Sida 11.

18 INLEDNING Om vi nu ikläder oss rollen som utomstående granskare och tittar på vårt metodval vad upptäcker vi då för svagheter? Ja, då våra frågeställningar ibland upplevts som väl ingående bland annat lät Carl-Fredrik Herslow meddela att familjen Leithner inte var intresserade av ge oss svar på frågor rörande arrendeavtalet, affärsuppgörelser och informella kontakter så har vi inte fått entydiga och kompletta svar. Våra resurser att gå vidare i dessa fall har varit otillräckliga. Samtidigt kan vi konstatera att vi därmed nått så långt som officiellt och annat offentligt material medgav. Våra källor i övrigt har till stor del bestått av offentliga utredningar, oberoende press (om det nu existerar) och myndighetsbeslut. Dessa sekundärkällors validitet har vi genom triangulering (Davidsson, 2003 s. 104) till stor del kunna bekräfta. Källkritiken gentemot våra primärkällor har vi tillgodosett genom att se på olika utsagor i förhållande till protokoll och dokument. Vi har under arbetets gång eller vid annat tillfälle inte funnit någon anledning att tvivla på våra källor. Vår granskning av källornas opartiskhet, korrekthet och relevans, anser vi därmed tillgodosedd. 2.5 Avgränsningar Arbetet med planprocessen och värderingsfrågor kom att innebära flera beröringspunkter med en rad ämnen och frågeställningar. I våra resonemang har vi inte tagit hänsyn till olika skatteeffekter, såsom kapitalvinst och fastighetsskatt. Från överstatligt perspektiv har vi begränsat oss i så måtto att vi endast berör EU:s statsstödsregler. Andra EU-relaterade frågeställningar, såsom jordbruksbidrag, jämförelse mot andra EU-länders planprocess och plan- och byggregler har vi inte berört. Vad gäller värdering så har vi begränsat oss till att endast göra översiktliga bedömningar av marknads- och omvärldsanalys, som ligger till grund för våra antaganden om marknadsvärde. Någon utredning av berörda kommuners agerande med avseende på kommunallagen har inte genomförts, då inslaget av offentlig rätt ligger utanför våra frågeställningar. Vi har koncentrerat oss på processen från initieringen av PGA of Sweden fram till meddelat bygglov. Sida 12.

19 TEORI 3. TEORI Vår teoretiska grund tar utgångspunkt främst inom fyra områden. Planprocessen från initiering fram till färdig detaljplan. Värderingsteori för konventionella fastigheter såväl som för jordbruksfastigheter. Upplåtelseformer och alternativ till förvärv. Annan lagstiftning som kan påverka eller ha relevans för Baraprojektet. De personer som vi intervjuat har mer eller mindre tydligt förmedlat att planprocessen är omfattande. Detta faktum bekräftas när man besöker den del av Svenska Golfförbundets hemsida, som behandlar frågor kring och om planprocessen (SGF:s hemsida, ). En annan observation som illustrerar planprocessens komplexitet är att det finns konsultföretag som huvudsakligen sysslar med planprocessfrågor för att hjälpa nya verksamheter. Även bilaga 2 illustrerar omfattningen av planprocessen. I vardagligt tal, men även i mer kvalificerade ekonomiska sammanhang, talas det ofta om en fastighets värde. En ständigt återkommande fråga är: Vad är fastigheten värd? Som motfråga ställs då vad som avses. Att definiera ordet värde är svårt. Vissa anser att värdet är det som man betalt för fastigheten, andra anser att värdet är nyttan av fastigheten. För att få en förståelse av olika värde- och värderingsproblem är det mycket viktigt att man använder sig av en gemensam terminologi, samt att det råder en enighet om dess innebörd. Vi skall återkomma till dessa frågor. Planprocessen och värderigsproblematiken är centrala områden för en entreprenör. Nu erbjuder lagstiftningen många upplåtelseformer, så en intressent av en fastighet behöver inte nödvändigtvis köpa fastigheten. Hyra och olika former av arrende kanske tillgodoser intressentens behov. Om entreprenören efter att ha övervägt sina alternativ angående processen, värderingen och upplåtelseformer beslutar att köpa en fastighet av det offentliga; till vilket pris kan det ske utan att andra regelverk aktualiseras, som till exempel EU-lagstiftningen om statsstöd. Sida 13.

20 TEORI 3.1 Tidigare forskning I september 2005, efter drygt tre års arbete, så överlämnade PBL-kommittén sitt slutbetänkande: Får jag lov? Om planering och byggande, SOU 2005:77, till statsrådet och samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin. Kommittén, under ledning av generaldirektör Lars Eric Ericsson, kunde konstatera att något behov av en genomgripande förändring av plan- och bygglagstiftningen inte föreligger. Däremot har kommittén lämnat ett antal förslag på att förenkla och effektivisera tillämpningen av olika lagar, bland annat ett antal av dem som omnämns i bilaga 2 (Pressmeddelande, ). De föreslagna förenklingsåtgärderna ligger i linje med en annan rapport om reformeringen av plan- och bygglagen. Anders Victorin uttryckte i Svensk Juristtidning (SvJT, 2004 s. 715) att planprocessen är komplicerad och bör förenklas. Han menade vidare att planprocessen kan fungera som ett konkurrenshinder då små företag inte har resurser att driva planprocessen enligt lagens intentioner. Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med Svenska Golfförbundet hade noterat att det förelåg ett behov av en gemensam inventering av vilka moment som är centrala i planprocessen, i synnerhet vid etableringen av nya golfanläggningar. Detta föranledde Länsstyrelsen i Stockholms län att ta fram rapporten Planering av golfbanor i Stockholms län De slutsatser man drar i rapporten är inte främst av utredande natur utan handlar mer om ett övergripande planeringsunderlag samt vilka prövningar och tillståndsansökningar som är aktuella. 3.2 Planprocessen Sverige som nationalstat och statsapparaten i övrig formulerades av Gustav Vasa under 1500-talet. Det offentligt styrda Sverige har således en lång tradition att falla tillbaka på. Samhällsplaneringen utgör inget undantag. Redan under medeltiden uppstod de första planerna på hur mark, vatten och bebyggelse skulle användas. De första nationella lagarna inom området tillkom Utvecklingen därefter har gått mot en ökad reglering (Boverket, 2004 s. 7). Sida 14.

21 TEORI Idag har vi ett omfattande regelverk som domineras av PBL, miljöbalken, myndigheter, det kommunala självstyret och länsstyrelsens tillsynsuppdrag. Samhällsplaneringen skall ta hänsyn till tre mer eller mindre aktiva aktörer: De planeringsansvariga, entreprenörerna och de berörda. I plan- och bygglagen regleras kommunens rätt att planera ett område. Kommunen har en stark ställning i planeringsarbetet och bestämmer i stort sett själv när ett område skall detaljplanläggas. Man talar om det kommunala planmonopolet. Utöver detaljplan så finns det ytterligare fyra så kallade planinstitut, vilket är den sammanfattade benämningen på vart och ett av de fem lagkomplex som reglerar användningen och planeringen av mark och vatten. De fem planinstituten är: regionplan, översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan. De tre sistnämnda är juridiskt bindande (Länsstyrelsen i Skåne län, Boverket, 2004 s. 7-35) Regionplan Regionplan skall ange riktlinjer i interkommunala frågor såsom lokalisering av bebyggelse och användningen av mark och vatten inom planområdet. Eller som det sägs i PBL 7 kap. Regionplanen skall tjäna till ledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Ansvarig för regionplanens framtagning är ett av regeringen utsett regionplaneorgan (Länsstyrelsen i Skåne län, Boverket, 2004 s. 7-35) Översiktsplan PBL anger att varje kommun skall ha en översiktsplan för hela kommunens geografiska område. Planen skall förnyas varje mandatperiod för att säkerställa att utvecklingsfrågor hålls moderna, att det finns aktuella underlag för kommande detaljplanearbete samt att kommuninnevånarna kontinuerligt bereds tillfälle att yttra sig över kommunens visioner om framtiden. Översiktsplanen skall vara vägledande för hur kommunen i framtiden vill besluta om anläggningar, utveckling av befintlig bebyggelse samt om kommande användning av mark- och vattenområden. Sida 15.

VÄRDEINTYG. Malmö, 2015-06-29 Widehov Konsult AB. Fredrik Widehov Av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare

VÄRDEINTYG. Malmö, 2015-06-29 Widehov Konsult AB. Fredrik Widehov Av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare VÄRDEINTYG På uppdrag av Queenswall AB, genom Göran Månsson, har Widehov Konsult AB utfört en marknadsvärdering av fastigheten Ängelholm Norra Varalöv 31:11, se bilagor. Med begreppet marknadsvärde avses

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR FÖRSLAG TILL PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunledningskontoret 2007-10-25 INNEHÅLL Bakgrund. 2 Allmänt om plankostnader....3 Hur mycket kostar en detaljplan?....... 3 Hur kan kostnaden tas

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Värdeutlåtande i samband med kreditgivning

Värdeutlåtande i samband med kreditgivning Värdeutlåtande i samband med kreditgivning Publicerad i september 2012 Gemensam rekommendation från Svenska Bankföreningen och Aspect (Sektionen För Fastighetsvärdering). Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 2/5 INLEDNING

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y STADSBYGGNADSKONTORET M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y för Täby kommuns och Täby Fastighets AB:s obebyggda markinnehav Antagen av kommunstyrelsen i Täby kommun och Täby Fastighets AB:s styrelse

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

REDOGÖRELSE AV UTSTÄLLNING

REDOGÖRELSE AV UTSTÄLLNING NACKA KOMMUN Exploateringsenheten BESLUTSHANDLING Dnr KFKS 2009/139 258 Projektnr 9306 REDOGÖRELSE AV UTSTÄLLNING Gatukostnadsutredning för del av Kummelnäs, Björnbergsområdet (Område E), Nacka kommun

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB)

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB) OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB) GRÄNSBETECKNINGAR Gräns för områdesbestämmelse BESTÄMMELSE Inom planområdet skall vid bygglovsprövning av bebyggelseintressen, särskilt bostadsbebyggelse, dessa intressen underordnas

Läs mer

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av Enkelt planförfarande enl PBL 5:28 Detaljplan för del av Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. Salems kommun, Stockholms län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PG Carlsson Arkitekt AB i samarbete med Miljö- och

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun Den genomsnittliga arealen på s.k. bostadsarrenden i Söderhamns kommun är ca 1000 m2. Söderhamns kommun har 313 arrenden 217 av dessa har anknytning

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199 Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Orust kommun Västra Götalands län Upprättad den 9 augusti 2012 av Verksamheten för samhällsutveckling, Orust

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE. Detaljplan för Sätofta 20:17 m fl, Höörs kommun, Skåne län

SÄRSKILT UTLÅTANDE. Detaljplan för Sätofta 20:17 m fl, Höörs kommun, Skåne län SÄRSKILT UTLÅTANDE 2013-06-13 Detaljplan för Sätofta 20:17 m fl, Höörs kommun, Skåne län Detaljplanen upprättad 2013-02-28 har varit ute på samråd under tiden 2013-03-27-2013-04-17. Följande har erhållit

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

För dig som vill avancera i karriären. KTH erbjuder fem fördjupande kurser för dig som arbetar med fastigheter

För dig som vill avancera i karriären. KTH erbjuder fem fördjupande kurser för dig som arbetar med fastigheter För dig som vill avancera i karriären KTH erbjuder fem fördjupande kurser för dig som arbetar med fastigheter Utveckla ditt fastighetsoch humankapital tillsammans med KTH! KTH har sedan slutet av 1980-talet

Läs mer

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Inledning Riskhantering i samhällsplaneringen har fått en framträdande roll då behovet av att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 juni 2015 T 2762-14 KLAGANDE Malmö stad 205 80 Malmö Ombud: Advokat JK och jur.kand. DD MOTPART CB Ombud: Jur.kand. JM SAKEN Intrångsersättning

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Natur- och byggnadsnämnden

Natur- och byggnadsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 205-05-05 Rev. 205-05-20 SBN 204-232 (2) HANDLÄGGARE Jose Sterling 08 535 364 2 jose.sterling@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Tillägg till detaljplan för del av Balingsnäs

Läs mer

DOM 2015-07-02 Stockholm

DOM 2015-07-02 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060304 DOM 2015-07-02 Stockholm Mål nr P 3231-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-03-17 i mål nr P 3956-14, se bilaga KLAGANDE O T MOTPART

Läs mer

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Handledning Workshop Lov prövning april 2012 Innehållsförteckning

Handledning Workshop Lov prövning april 2012 Innehållsförteckning Handledning Workshop Lov prövning april 2012 Innehållsförteckning Agenda för en dag exempel... 3 Förslag till olika tema inom Lovprövning... 4 GENERELLT tema: Rådgivande roll - myndighetsroll... 5 Tema

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA

SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA Att arrendera eller köpa mark för golfbana En handledning om för- och nackdelar med att arrendera mark respektive köpa mark för en golfanläggning I Sverige

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun DATUM DIARIENR 2015-04-10 1 (6) Tillägg till planbeskrivning-antagandehandling Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Tillägg till plankarta med bestämmelser Fastigheten Lodjuret

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6.

Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6. PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Lena Mattsson 2015-06-10 PBN 2014-2595 018-727 46 40 Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6.

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Till: Berörda fastighetsägare samt Länsstyrelsens planenhet Lantmäterimyndigheten

Till: Berörda fastighetsägare samt Länsstyrelsens planenhet Lantmäterimyndigheten 1 (2) SAMRÅD 2015-03-24 Dnr MSN 2014/106-214 Till: Berörda fastighetsägare samt Länsstyrelsens planenhet Lantmäterimyndigheten För kännedom till: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Natur- och trafiknämnden

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Korsningen E20-rv 44

Korsningen E20-rv 44 Korsningen E20-rv 44 HANDLINGAR Planbeskrivning dat juni 2008 Planen antagen 2008-08-26 Plankarta med planbestämmelser dat juni 2008 Laga kraft 2008-09-25 Samrådsyttrande dat 2008-06-24 Genomförandetiden

Läs mer

Byggnadsnämnden. Eirik Langjord (FP) Hans Engstrand (KD) Per-Olof Westerberg (S)

Byggnadsnämnden. Eirik Langjord (FP) Hans Engstrand (KD) Per-Olof Westerberg (S) Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Kungsbackarummet Klockan 8.30-8.45 Beslutande Övriga närvarande Ledamöter Lars Stranne (M), ordförande Alf Olofsson (S), vice ordförande Ove Svan (M)

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och exploatering, Ref: 219 292

DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och exploatering, Ref: 219 292 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2007-10-03 NORMALT PLANFÖRFARANDE (ANTAGANDEHANDLING) DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

S K O G S F A ST I G H E T G R Ö N S K Å R A HÖGSBY ISABO 1:2

S K O G S F A ST I G H E T G R Ö N S K Å R A HÖGSBY ISABO 1:2 SKOGSFASTIGHET GRÖNSKÅRA HÖGSBY ISABO 1:2 Allmänt Skogsfastighet belägen nära Grönskåra i byn Isabo. Fastigheten består av tre skiften om totalt 24,1 ha varav 21 ha är skogsmark. Skogen fördelar sig till

Läs mer