Förvärv eller nyttjanderätt? en jämförande studie av Baraprojektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förvärv eller nyttjanderätt? en jämförande studie av Baraprojektet"

Transkript

1 Förvärv eller nyttjanderätt? en jämförande studie av Baraprojektet Andreas Lund Pontus Olsson September 2006

2 MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle FF 7630 Höstterminen 2006 FÖRVÄRV ELLER NYTTJANDERÄTT? EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV BARAPROJEKTET ACQUISITION OR USE AND ENJOYMENT? A COMPARISON OF BARAPROJEKTET Av: Andreas Lund Pontus Olsson Handledare: Peter Hansson Malmö Fastighetsvetenskap: 51-60p Fastighetsföretagande, Examensarbete, 10p termin 6

3 ABSTRACT ABSTRACT Title: Acquisition or Use and Enjoyment? a comparison of Baraprojektet. Authors: Andreas Lund & Pontus Olsson. Tutor: Peter Hansson. Purpose/Aim: Our aim is to investigate alternatives to the sale of the properties Värby 61:1 etc. by Malmö municipality to PGA:s golf course project in Svedala municipality and to understand the planning process that preceded the decision. Method: Our investigation is based on an explorative method where we complemented our secondary data with a number of interviews. Through our extensive observation we estimate that the rapport has good reliability and that we have accessed the right people who are able to add good validity to the rapport. Result: Malmö municipality has not taken in consideration the unique object value factors when selling the property. Our opinion is that these factors do exist, although they are difficult to estimate. The result of this is that the price of the land should be much higher. Nils Yngvesson joining PGA National Sweden s board and the parties competence and personal chemistry have also been a contributing factor to why the work with the normal planning process has been carried out so efficiently. The right of use that could be utilized by the parties instead of selling the land would be a leasehold right. In our opinion this would have benefited both parties with concerns regarding risk and value.

4 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Titel: Författare: Handledare: Förvärv eller Nyttjanderätt? en jämförande studie av Baraprojektet. Andreas Lund & Pontus Olsson. Peter Hansson. Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försälja fastigheten Värby 61:1 med flera till PGA: s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt få kunskap om den planprocess som föregick beslutet. Metod: Undersökningen bygger på en explorativ metod. Vi har kompletterat våra sekundärdata med ett flertal intervjuer. Genom vår omfattande granskning bedömer vi att rapporten har en god reliabilitet samt att vi fått tag i de intervjupersoner som kan tillföra rapporten god validitet. Resultat: Slutsatsen i denna rapport är att PGA National Sweden AB köpt jordbruksmark till ett rimligt pris sett i relation till marknadsvärdet. Marknadsvärdet för golfbanemark ligger nästan dubbelt så högt per hektar än vad PGA National Sweden AB köpte jordbruksmarken av Malmö kommun för. I Malmö kommuns värdering av jordbruksfastigheterna har de inte tagit hänsyn till objektsbundna värdepåverkande faktorer. Författarna menar att sådana föreligger, dock så är de svåra att värdera. Konsekvensen av detta blir att priset på jordbruksfastigheterna borde vara väsentligt högre. N Yngvessons inträde i PGA National Sweden AB:s styrelse samt parternas kompetens och personkemi har varit en bidragande faktor till att arbetet med den normala planprocessen förflutit effektivt. Den nyttjanderättsform som parterna kunde ha använt sig av, snarare än att försälja de aktuella jordbruksfastigheterna, är tomträtt. Valet av tomträtt bygger på att Malmö kommun kvarstår som fastighetsägare och behåller då sin handlingsfrihet.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD INLEDNING Bakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar Metod Avgränsningar TEORI Tidigare forskning Planprocessen Regionplan Översiktsplan Detaljplan Områdesbestämmelser Fastighetsplan Enkelt- och normalt planförfarande Värdering Värdering av jordbruksmark Upplåtelseformer Hyra Arrende Jordbruksarrende Bostadsarrende Anläggningsarrende Lägenhetsarrende Tomträtt EU-perspektiv... 33

6 4. BARAPROJEKTET Bakgrund Torup PGA of Sweden National Golf Resort PGA of Sweden Tidigare brukare Allmänheten Torups Gård AB Mindre arrendatorer/hyresgäster Överenskommelse Malmö kommun Torups Gård AB Malmö kommun PGA National Sweden AB Trepartsförhållande Baraprojektets planprocess Värdering Marknads och omvärldsanalys Värderingsmetod Värdering av jordbruksfastighet som Torups Gård AB köpt Värdering av jordbruksfastighet som PGA National Sweden AB köpt Tänkbara alternativ ANALYS SLUTSATSER EGNA REFLEKTIONER...65 KÄLLFÖRTECKNING OCH REFERENSER...68 BILAGOR FÖRTECKNING...73

7 FÖRORD 1. FÖRORD Utbildningsprogrammet Fastighetsföretagande Property manager 120 poäng, vid Malmö högskola har anpassats efter det faktum att fastighetsbranschen idag är mer tvärvetenskaplig än tidigare. Idag är branschen mer benägen att se en fastighet utifrån hela dess tekniska och sociala livslängd, snarare än det tidigare perspektivet, att se en fastighet utifrån byggprocessens produktionsskede. Denna insikt har föranlett att fler traditionella akademiska ämnen, såsom juridik och ekonomi kommit att komplettera de för branschen sedan tidigare relevanta ämnena husbyggnadsteknik, organisation och ledning samt fastighetsutveckling. Utbildningsprogrammets sista moment utgörs av ett examensarbete om 10 poäng. Examensarbetet syftar till att studenterna självständigt skall kunna tillämpa de kunskaper som de förvärvat inom ovanstående ämnesområden. Arbetet skall bedrivas vetenskapligt och presenteras som en vetenskaplig undersökning. Målsättningen med kursen är att studenten självständigt skall kunna angripa, genomföra en analys samt skriftlig och muntligt redovisa ett problemområde (Utbildningsnämnden, 2004). Föreliggande rapport utgör en del av målsättningen med examensarbetet, för Andreas Lund och Pontus Olsson. Under rubriken skall vi naturligtvis också tacka de personer som med stort tålamod underkastat sig våra intervjuer. Vi riktar således ett särskilt utan inbördes ordning tack till John-Fredrik Dymling, Svenska golfförbundets guldmärke samt Sveriges Pensionärers Intresseparti, Gert-Peter Engström på LRF Konsult, Anders Hammarström på Svenska Golfförbundet FoU, Carl-Fredrik Herslow, ombud Torups gård, Gunila Jexmark, planassistent Svedala kommun, Christian Lindèll, Position Skåne, Peter Lindgren Inspektor, Torups gård, Kyle Phillips, Banarkitekt, International Golf Course Design, Johan Sandqvist, Project Manager, Golf engineers AB i Göteborg, Mikael Sorling, VD PGA of Sweden, Johnny Svensson, fastighetsvärderare Malmö kommun, Nils Yngvesson, styrelseledamot i PGA National Sweden AB, tidigare ordförande i Sydkraft AB samt tidigare ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd i Malmö samt till Gunilla Wembe, tf Stadsarkitekt Svedala kommun. Sida 1.

8 FÖRORD Stort tack även till universitetsadjunkt Susanne Sjöström Hermansson samt till vår handledare Peter Hansson som förutom prov på visat tålamod också delgav oss många konstruktiva synpunkter och uppslag. Sida 2.

9 INLEDNING 2. INLEDNING Under våren 2005 kom det till vår kännedom att Professional Golfers Association of Sweden, PGA of Sweden (se vidare sida 37 samt figur 4.2) stod i begrepp att förvärva ett antal fastigheter i form av jordbruksmark, ägda av Malmö kommun, belägna i Svedala kommun. Syftet med markköpet var och är att upprätta en golfanläggning. Det stod tidigt klart att detta trepartsförhållande; Malmö kommun som ägare, Svedala kommun som planprocessansvarig kommun och PGA of Sweden som byggherre, skulle ge oss många uppslag, insikter och frågeställningar om aktuella förvärv samt kring plan- och exploateringsprocessen. Typfall enligt Thomas Kalbro Byggherren medverkar inte aktivt i detaljplanearbetet Byggherren och kommunen tar gemensamt fram detaljplanen Byggherren äger marken Typfall 1 Typfall 2 Kommunen äger marken Typfall 3 Typfall 4 Figur 2.1: Fyra typfall för genomförandet av planprocessen eller av en markexploatering (Kalbro, 2002 s. 217). Av ovanstående figur kan vi se att bitr. professor i fastighetsvetenskap Thomas Kalbro, KTH menar att det finns fyra typfall. Trepartsförhållandet tillför ytterligare en dimension som gör respektive aktörs roll än tydligare. Vi skulle samtidigt få tillfälle att kritiskt granska de fastighetsköp som ingick i uppgörelsen mellan parterna PGA of Sweden, Torups Gård AB och Malmö kommun. Granskningen syftade till att belysa alternativa upplåtelseformer samt den värdering som föregick affären. Sida 3.

10 INLEDNING I den fortsatta framställningen skall vi under den innevarande rubriken presentera syfte, frågeställningar, metod med mera, för att därmed lägga en solid grund för det vetenskapliga arbetet. Därefter kommer vi att titta närmare på de teoretiska utgångspunkterna, däribland vilken forskning som finns kring planprocessen och värderingsteori. Vi kommer även att beröra EU-lagstiftningen. Teoriavsnittet i sin tur ligger till grund för själva undersökningen i kapitel fyra. Rapporten avslutas som sig bör med analys, slutsatser och egna reflektioner. Vår ambition med rapportens struktur och disposition har varit att leda Dig läsare genom ett förhoppningsvis tankeväckande och intressant material. I texten återfinns ett antal centrala begrepp och nyckelord. I den mån betydelsen av begreppet inte framgår av texten så har vi i bilaga 1 samlat och kort definierat förekommande nyckelord och begrepp. Vår avsikt har vidare varit att vända oss till målgruppen studiekolleger och andra intresserade med motsvarande utbildningsnivå. Sida 4.

11 INLEDNING 2.1 Bakgrund Som en konsekvens av golfsportens starka utveckling i Sverige, främst under de senaste tjugo åren, har sedan mitten av 1990-talet PGA of Sweden haft planer på att etablera en golfanläggning av högsta internationella klass i Sverige initierades ett projekt att förlägga golfanläggningen i Svedala kommun. Den mark som ansågs bäst lämpad för ändamålet var belägen söder om Bara tätort (se Bild 2.1). Bild 2.1: Planområdets geografiska läge (Lantmäteriverket). Aktuella fastigheter ägs sedan 1970 av Malmö kommun. Trepartsförhållandet mellan Svedala kommun; ansvariga för planprocessen, PGA of Sweden i egenskap av initierare och entreprenörer samt fastighetsägaren Malmö kommun, har skapat ett antal relativt unika omständigheter, främst avseende beslutsprocess, ägarförhållande samt hänsyn till befintlig verksamhet. Användningen av marken kommer att förändras från jordbruksmark till golfanläggning. Detta får naturligtvis konsekvenser för tidigare brukare, hyresgäster och arrendatorer och även för den aktuella planprocessen. Sida 5.

12 INLEDNING 2.2 Problemformulering Planprocessen som är en del av byggprocessen är en bra benämning på de händelser och beslut som skall ske efter en kronologisk ordning. Processbegreppet motiveras av att varje projekt är unikt. Vi kan jämföra med byggprocessen för ett hus. En byggnad skall uppföras och förvaltas, vilket kan tyckas vara en trivial och stereotyp händelsekedja eller process. Erfarenheten visar att så icke är fallet. Parallellt kan man med stöd av motsvarande erfarenhet på projekteringsnivån påstå att varje planprocess är unik. Förvisso skall ett par lagbundna formalia etableras, såsom samråd, fördjupad översiktsplan, program och detaljplan. Faktum kvarstår emellertid; ett antal för projektet unika beslut skall fattas. Besluten fattas dessutom i en unik kontext; temporal, politisk, ekonomisk, konjunkturkänslig, miljömässig, kulturell. Det som framstod som självklart på ett tidigt stadium kan i ett senare skede visa sig vara ogenomförbart. Många nya hänsyn, omständigheter och åsikter framkommer under remiss-, projekterings- och samrådsarbetet samt även genom olika utredningar och myndighetskontakter. Det som har väckt vårt intresse är framförallt följande omständigheter: De aktuella fastigheterna har varit i Malmö kommuns ägo sedan Marken utgör en resurs för Malmö kommun och i den mån man avyttrar den så bör det ske till marknadspris. Om marken inte säljs till marknadspris subventionerar, på skattebetalarnas bekostnad, Malmö kommun entreprenören i det här fallet PGA of Sweden. Och vad är egentligen ett rättvisande marknadspris? Vilken värdetidpunkt skall tillämpas? Fanns det alternativ till försäljningen? Initiativtagaren i det här fallet har varit PGA of Sweden. Organisationen PGA of Sweden har haft den grannlaga uppgiften att få Malmö kommun att upplåta/försälja marken och att få Svedala kommun att hantera planprocessen, parallellt med beslutsprocessen i Malmö kommun. Vidare har PGA of Sweden varit angelägen om att tillvarata tidigare brukares intressen, såväl arrendatorer som allmänhet och andra intressenter. Sida 6.

13 INLEDNING 2.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att: Undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försälja fastigheten Värby 61:1 med flera till PGA:s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt få kunskap om den planprocess som föregick beslutet Frågeställningar Vilken typ av värdering gjordes inför försäljningen av de aktuella fastigheterna? Hur har den aktuella planprocessen sett ut? Vilka övriga nyttjanderättsformer kunde parterna ha använt sig av? 2.4 Metod Vid vårt metodval har vi varit angelägna om att skapa förutsättningar för replikation och evaluering. Genom klara och precisa formuleringar möjliggör vi för tredje part att upprepa vårt arbete (Lindblad, 1998 s. 39). En utomstående som således följer arbetets upplägg, tar del av den dokumentation som vi använt samt genomför motsvarande intervjuer inte nödvändigtvis i samma kronologiska ordning kommer sannolikt att instämma i våra slutsatser. Att utforma rapporten som en manual för att tillgodose ovanstående målsättning hade inkräktat på tillgängligheten. Rapporten som helhet anser vi förmedlar att våra slutsatser är relevanta och giltiga. Rent konkret innebär detta att vi inte förlorat oss i alltför komplicerade resonemang utan strävat efter att våra idéer och tankar skall vara tydliga och lätta att följa. På samma sätt har vi opartiskt försökt att tolka våra intervjuer och i texten tydligt refererat, enligt Harvardsystemet, till respektive källa, (Backman, 1985 s. 22). Sida 7.

14 INLEDNING Vi har sett som vår uppgift att undersöka vilka beslut som togs och vilka alternativ som fanns tillgängliga vid beslutstillfället. Vi har således följt beslutsprocessen och noterat ett antal vägval. I egenskap av så långt det är möjligt kritiska studenter har vi följaktligen granskat och gjort jämförelser mellan fattade beslut, ingångna avtal, ställningstaganden och av oss identifierade alternativ. Examensarbetet har också haft inslag av fältstudier. Vi har besökt myndigheter, arkiv, mässor och byggnadsplatsen. För att göra uppsatsen mer konkret har vi valt att ta med ett par foton från området. Vi hoppas därmed att öka förståelsen för och omfattningen av projektet. Fotomaterialet illustrerar också projektets karaktär. Den metod vi arbetat efter kan närmast beskrivas som kvalitativ, mer hermeneutiskt tolkande, med ett strategiskt urval av intervjupersoner, kompletterat med en sekundäranalys. Vår undersökning bygger därmed på en explorativ metod genom att vi kompletterat våra sekundärdata med ett flertal intervjuer. (Lindblad, 1998 s. 25). Genom vår omfattande granskning så bedömer vi att vårt arbete har god reliabilitet (undersöka på ett tillförlitligt sätt) samt att vi fått tag i de intervjupersoner som kan tillföra arbetet god validitet (undersöka rätt saker) (Davidsson, 2003 s. 102). För att göra sökandet av övriga rapporter på temat planprocess och även värderingsteori så komplett som möjligt, så vände vi oss till Malmö University Electronik Publishing, MUEP och till Xerxes (en tjänst inom Lunds universitets Digitala Bibliotek, Vi har även undersökt Lunds universitets avhandlingar (Scripta Academica Lundensia). Söktjänsten Lovisa hjälpte oss att hitta Stefan Olanders bok om Planprocessen, ett hinder för nyproduktion av bostäder? en enkätstudie av byggherrars och entreprenörers upplevelser av planprocessen. Thomas Kalbro, bitr. prof. i Fastighetsvetenskap vid KTH har varit handledare för ett antal examensarbeten inom ämnesområdet planprocessen och dess implikationer i byggprocessen totalt. Några av dessa examensarbeten utgör referenser i vårt arbete. T Kalbro har även skrivit ett antal läroböcker om markexploatering och planprocessen. Intrycket från sökningsarbetet är annars att det generellt inte finns så mycket skrivet om planprocessen (LIBRIS webbsök gav 11 träffar på Planprocessen ) men en hel del om värderingsproblematik. Sida 8.

15 INLEDNING Svenska Golfförbundet har en egen forsknings och utvecklingsavdelning som främst sysslar med drift och underhåll av en golfbanas grönområden. Vidare bedriver man också forskning kring rekommendationer för att bevara natur- och kulturvärden samt natur och landskapsanpassning beröringspunkter gentemot planprocessen (Strandberg 2005 s. 2). Ansvariga för forsknings och utvecklingsarbetet på Svenska Golfförbundet är Maria Strandberg (natur- och miljöfrågor) samt Anders Hammarström (övriga frågor). Några för vårt vidkommande aktuella forskningsrapporter har emellertid inte presenterats från Svenska Golfförbundet. Ett av de konsultföretag som vi var i kontakt med; Golf engineers AB i Göteborg, där berättade Project Manager Johan Sandqvist att några specifika forskningsrapporter kring planprocessen och golfbanor kände de inte till. Däremot hade de kunskap om olika publikationer som berörde planprocessen generellt. Intervjuerna som vi genomfört har inte följt någon strikt intervjuguide. Olika befattningshavare har fått svara på olika frågor, men vi har även haft för samtliga intervjupersoner gemensamma frågor. Därmed har frågorna haft låg grad av både standardisering och strukturering och följaktligen har intervjuerna haft journalistisk karaktär (Davidsson, 2003 s. 71). Förfarandet har inneburit att vi har haft friheten att kvalitativt kunna tolka respektive intervjusvar utifrån den intervjuade personens unika kompetens. Ett annat intervjuförfarande, med till exempel svarsalternativ och frågeformulär, hade inneburit att vi riskerat att få spekulativa svar, då vi därmed begärt svar utanför respektive respondents kompetensområde. Det induktiva och upptäckande arbetssättet har således varit tillräckligt under intervjuarbetets gång (Davidsson, 2003 s. 78). Sida 9.

16 INLEDNING Vi intervjuade följande personer: John-Fredrik Dymling, Svenska golfförbundets guldmärke samt Sveriges Pensionärers Intresseparti. J-F Dymling har ett förflutet inom golfen bland annat som klubbordförande, entreprenör och utvecklare av golfanläggningen Österlens GK. J-F Dymling har därmed en bred erfarenhet av markexploatering och exploateringsprocessen. Under kommunfullmäktiges möte i Malmö ( ) var vi åsyna vittnen till J-F Dymlings kritik av det valda förfarandet, angående föreliggande projekt. Vi återkommer till hans olika ställningstagande och argument. Det framstod tidigt som angeläget att prata med J-F Dymling mot bakgrund av hans erfarenhet av planprocessen, kunskap om aktuellt ärende, insynen i den politiska processen samt hans breda erfarenhet av byggherrerollen, bland annat i olika golfbaneprojekt på Österlen. Gunila Jexmark, planassistent/administratör Svedala kommun. G Jexmark ansvarade för de operativa frågor kring projektets planprocess. Hon hjälpte oss också med kartmaterial och andra för projektet centrala handlingar. G Jexmark hade detaljkunskap om vilka besvärshandlingar som förelåg och för övrigt alla andra formalia kring projektet. Hon hade också insyn i trepartsförhållandet och vad det innebar för den aktuella planprocessen. Christian Lindèll, Position Skåne. C Lindéll i egenskap av utredare i strategisk planering och tidigare forskare, har kunskap om vilka olika synergieffekter som följer av en etablering av Baraprojektets omfattning. Vad kan man förvänta sig för skatteeffekter? Vad kan man säga om förväntade arbetstillfällen med mera? Många argument som framkommit under plan- och programsamråds skedena gjorde gällande att den projekterade golfbanan skulle ha positiva effekter för Svedala kommun. C Lindéll skulle svara på om detta var med sanningen överensstämmande. Peter Lindgren Inspektor, Torups Gård AB. P Lindgren kunde ge oss en beskrivning av de konsekvenser projektet med golfanläggningen fick för Torups gård AB i egenskap av tidigare brukare och arrendator. Vi intervjuade honom för att få detaljkunskap om hur tredje man/tidigare brukare upplevde projektet. Sida 10.

17 INLEDNING Mikael Sorling, styrelseledamot och VD i PGA National Sweden AB sedan år Övriga uppdrag: VD för PGA of Sweden, VD och styrelseledamot i PGA Sverige AB, Styrelseledamot i följande bolag: Svenska Golftourerna AB, PGA of Europe Ltd, Ryder Cup Europe LLP, Ryder Cup European Development Ltd samt trustee i Ryder Cup Europe Development Charity Trust. M Sorling är entreprenören i projektet. Han har drivit frågan om en egen anläggning för PGA of Sweden. Nils Yngvesson, styrelseledamot i PGA National Sweden AB sedan år Övriga uppdrag: Ordförande i MKB Fastighets AB, tidigare ordförande i Sydkraft AB samt tidigare ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd i Malmö. N Yngvesson intervjuade vi för att han har insikt i projektet samt stor erfarenhet av den politiska processen såväl som erfarenhet av planprocessen. N Yngvesson fungerade också som sambandslänk mellan PGA National Sweden AB, Malmö kommun och Svedala kommun. Dessutom så hade N Yngvesson uttalat sig i media om projektet i egenskap av styrelseledamot i PGA National Sweden AB. N Yngvesson hade vidare en central roll vid Malmö kommuns köp av marken kring Torups Gård Vi fick privilegiet att intervjua honom i alla hans många egenskaper. Gunilla Wembe, tf Stadsarkitekt Svedala kommun. G Wembe inom verksamhetsområdet Miljö och teknik i kommunorganisationen, har haft en central funktion i den planprocess som lett fram till detaljplanen som medger golfanläggningen. G Wembe var också Svedala kommuns representant/kontakt gentemot PGA of Sweden. Som ansvarig tjänsteman och representant för de planeringsansvariga kunde G Wembe ge oss en orientering om ärendet. G Wembe rekommenderade dessutom att vi skulle prata med G Jexmark. Utöver ovanstående personer så har vi haft kontakt personliga möten såväl som telefonkontakter med Gert-Peter Engström på LRF Konsult, Anders Hammarström på Svenska Golfförbundet FoU, Carl-Fredrik Herslow, ombud Torups Gård AB, Kyle Phillips, Banarkitekt, International Golf Course Design, Johan Sandqvist, Project Manager, Golf engineers AB i Göteborg samt Johnny Svensson, fastighetsvärderare vid Malmö kommun. Dessa har bidragit till svar på detaljfrågor snarare än att tala om Baraprojektet som helhet. Sida 11.

18 INLEDNING Om vi nu ikläder oss rollen som utomstående granskare och tittar på vårt metodval vad upptäcker vi då för svagheter? Ja, då våra frågeställningar ibland upplevts som väl ingående bland annat lät Carl-Fredrik Herslow meddela att familjen Leithner inte var intresserade av ge oss svar på frågor rörande arrendeavtalet, affärsuppgörelser och informella kontakter så har vi inte fått entydiga och kompletta svar. Våra resurser att gå vidare i dessa fall har varit otillräckliga. Samtidigt kan vi konstatera att vi därmed nått så långt som officiellt och annat offentligt material medgav. Våra källor i övrigt har till stor del bestått av offentliga utredningar, oberoende press (om det nu existerar) och myndighetsbeslut. Dessa sekundärkällors validitet har vi genom triangulering (Davidsson, 2003 s. 104) till stor del kunna bekräfta. Källkritiken gentemot våra primärkällor har vi tillgodosett genom att se på olika utsagor i förhållande till protokoll och dokument. Vi har under arbetets gång eller vid annat tillfälle inte funnit någon anledning att tvivla på våra källor. Vår granskning av källornas opartiskhet, korrekthet och relevans, anser vi därmed tillgodosedd. 2.5 Avgränsningar Arbetet med planprocessen och värderingsfrågor kom att innebära flera beröringspunkter med en rad ämnen och frågeställningar. I våra resonemang har vi inte tagit hänsyn till olika skatteeffekter, såsom kapitalvinst och fastighetsskatt. Från överstatligt perspektiv har vi begränsat oss i så måtto att vi endast berör EU:s statsstödsregler. Andra EU-relaterade frågeställningar, såsom jordbruksbidrag, jämförelse mot andra EU-länders planprocess och plan- och byggregler har vi inte berört. Vad gäller värdering så har vi begränsat oss till att endast göra översiktliga bedömningar av marknads- och omvärldsanalys, som ligger till grund för våra antaganden om marknadsvärde. Någon utredning av berörda kommuners agerande med avseende på kommunallagen har inte genomförts, då inslaget av offentlig rätt ligger utanför våra frågeställningar. Vi har koncentrerat oss på processen från initieringen av PGA of Sweden fram till meddelat bygglov. Sida 12.

19 TEORI 3. TEORI Vår teoretiska grund tar utgångspunkt främst inom fyra områden. Planprocessen från initiering fram till färdig detaljplan. Värderingsteori för konventionella fastigheter såväl som för jordbruksfastigheter. Upplåtelseformer och alternativ till förvärv. Annan lagstiftning som kan påverka eller ha relevans för Baraprojektet. De personer som vi intervjuat har mer eller mindre tydligt förmedlat att planprocessen är omfattande. Detta faktum bekräftas när man besöker den del av Svenska Golfförbundets hemsida, som behandlar frågor kring och om planprocessen (SGF:s hemsida, ). En annan observation som illustrerar planprocessens komplexitet är att det finns konsultföretag som huvudsakligen sysslar med planprocessfrågor för att hjälpa nya verksamheter. Även bilaga 2 illustrerar omfattningen av planprocessen. I vardagligt tal, men även i mer kvalificerade ekonomiska sammanhang, talas det ofta om en fastighets värde. En ständigt återkommande fråga är: Vad är fastigheten värd? Som motfråga ställs då vad som avses. Att definiera ordet värde är svårt. Vissa anser att värdet är det som man betalt för fastigheten, andra anser att värdet är nyttan av fastigheten. För att få en förståelse av olika värde- och värderingsproblem är det mycket viktigt att man använder sig av en gemensam terminologi, samt att det råder en enighet om dess innebörd. Vi skall återkomma till dessa frågor. Planprocessen och värderigsproblematiken är centrala områden för en entreprenör. Nu erbjuder lagstiftningen många upplåtelseformer, så en intressent av en fastighet behöver inte nödvändigtvis köpa fastigheten. Hyra och olika former av arrende kanske tillgodoser intressentens behov. Om entreprenören efter att ha övervägt sina alternativ angående processen, värderingen och upplåtelseformer beslutar att köpa en fastighet av det offentliga; till vilket pris kan det ske utan att andra regelverk aktualiseras, som till exempel EU-lagstiftningen om statsstöd. Sida 13.

20 TEORI 3.1 Tidigare forskning I september 2005, efter drygt tre års arbete, så överlämnade PBL-kommittén sitt slutbetänkande: Får jag lov? Om planering och byggande, SOU 2005:77, till statsrådet och samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin. Kommittén, under ledning av generaldirektör Lars Eric Ericsson, kunde konstatera att något behov av en genomgripande förändring av plan- och bygglagstiftningen inte föreligger. Däremot har kommittén lämnat ett antal förslag på att förenkla och effektivisera tillämpningen av olika lagar, bland annat ett antal av dem som omnämns i bilaga 2 (Pressmeddelande, ). De föreslagna förenklingsåtgärderna ligger i linje med en annan rapport om reformeringen av plan- och bygglagen. Anders Victorin uttryckte i Svensk Juristtidning (SvJT, 2004 s. 715) att planprocessen är komplicerad och bör förenklas. Han menade vidare att planprocessen kan fungera som ett konkurrenshinder då små företag inte har resurser att driva planprocessen enligt lagens intentioner. Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med Svenska Golfförbundet hade noterat att det förelåg ett behov av en gemensam inventering av vilka moment som är centrala i planprocessen, i synnerhet vid etableringen av nya golfanläggningar. Detta föranledde Länsstyrelsen i Stockholms län att ta fram rapporten Planering av golfbanor i Stockholms län De slutsatser man drar i rapporten är inte främst av utredande natur utan handlar mer om ett övergripande planeringsunderlag samt vilka prövningar och tillståndsansökningar som är aktuella. 3.2 Planprocessen Sverige som nationalstat och statsapparaten i övrig formulerades av Gustav Vasa under 1500-talet. Det offentligt styrda Sverige har således en lång tradition att falla tillbaka på. Samhällsplaneringen utgör inget undantag. Redan under medeltiden uppstod de första planerna på hur mark, vatten och bebyggelse skulle användas. De första nationella lagarna inom området tillkom Utvecklingen därefter har gått mot en ökad reglering (Boverket, 2004 s. 7). Sida 14.

21 TEORI Idag har vi ett omfattande regelverk som domineras av PBL, miljöbalken, myndigheter, det kommunala självstyret och länsstyrelsens tillsynsuppdrag. Samhällsplaneringen skall ta hänsyn till tre mer eller mindre aktiva aktörer: De planeringsansvariga, entreprenörerna och de berörda. I plan- och bygglagen regleras kommunens rätt att planera ett område. Kommunen har en stark ställning i planeringsarbetet och bestämmer i stort sett själv när ett område skall detaljplanläggas. Man talar om det kommunala planmonopolet. Utöver detaljplan så finns det ytterligare fyra så kallade planinstitut, vilket är den sammanfattade benämningen på vart och ett av de fem lagkomplex som reglerar användningen och planeringen av mark och vatten. De fem planinstituten är: regionplan, översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan. De tre sistnämnda är juridiskt bindande (Länsstyrelsen i Skåne län, Boverket, 2004 s. 7-35) Regionplan Regionplan skall ange riktlinjer i interkommunala frågor såsom lokalisering av bebyggelse och användningen av mark och vatten inom planområdet. Eller som det sägs i PBL 7 kap. Regionplanen skall tjäna till ledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Ansvarig för regionplanens framtagning är ett av regeringen utsett regionplaneorgan (Länsstyrelsen i Skåne län, Boverket, 2004 s. 7-35) Översiktsplan PBL anger att varje kommun skall ha en översiktsplan för hela kommunens geografiska område. Planen skall förnyas varje mandatperiod för att säkerställa att utvecklingsfrågor hålls moderna, att det finns aktuella underlag för kommande detaljplanearbete samt att kommuninnevånarna kontinuerligt bereds tillfälle att yttra sig över kommunens visioner om framtiden. Översiktsplanen skall vara vägledande för hur kommunen i framtiden vill besluta om anläggningar, utveckling av befintlig bebyggelse samt om kommande användning av mark- och vattenområden. Sida 15.

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan... Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av

Läs mer

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt?

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Inledning En detaljplan skapas för en mindre del av kommunen, ofta ett kvarter eller några fastigheter. I planen

Läs mer

VÄRDEINTYG. Malmö, 2015-06-29 Widehov Konsult AB. Fredrik Widehov Av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare

VÄRDEINTYG. Malmö, 2015-06-29 Widehov Konsult AB. Fredrik Widehov Av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare VÄRDEINTYG På uppdrag av Queenswall AB, genom Göran Månsson, har Widehov Konsult AB utfört en marknadsvärdering av fastigheten Ängelholm Norra Varalöv 31:11, se bilagor. Med begreppet marknadsvärde avses

Läs mer

Ändring av detaljplan för Vikatorp i Hallsberg

Ändring av detaljplan för Vikatorp i Hallsberg enkelt planförfarande Ändring av detaljplan för Vikatorp i Hallsberg Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad 2010-05-04 Antagen av KS 2010-06-08 Laga kraft 2010-07-08 2(5) Dnr KS 2010/65 3(5) Tillägg till

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun

Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun * Frågor & svar, översiktsplaner * Frågor & svar, detaljplaner * Om översiktsplaneprocessen.. * Om detaljplaneprocessen * Detaljplanehandlingarna

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV GÅRÖ 1:69 (ÅVS, STRÖMGATAN) I GNOSJÖ TÄTORT

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV GÅRÖ 1:69 (ÅVS, STRÖMGATAN) I GNOSJÖ TÄTORT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV GÅRÖ 1:69 (ÅVS, STRÖMGATAN) I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HILLERSTORP 21:1, TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER VID HILLERSTORPSSKOLAN I HILLERSTORP, GNOSJÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HILLERSTORP 21:1, TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER VID HILLERSTORPSSKOLAN I HILLERSTORP, GNOSJÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HILLERSTORP 21:1, TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER VID HILLERSTORPSSKOLAN I HILLERSTORP, GNOSJÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING HANDLINGAR Planbeskrivning Behovsbedömning Genomförandebeskrivning

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HYBO 1:28, 12:1, 2:63 MED FLERA UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR HYBO STATIONSSAMHÄLLE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum: 2014-10-29

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351 ANTAGANDEHANDLING 1 (9) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 7 april 2015 28 april 2015 ANTAGANDE 11 maj 2015 LAGA KRAFT 3 juni 2015 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Diken 1:51 och 1:52 Harbo tätort Heby kommun,

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNINGAR ÄNDRING AV DETALJPLANER I VERKSAMHETSOMRÅDET BRÄNNERIET I HÖGANÄS, HÖGANÄS KOMMUN SKÅNE LÄN

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNINGAR ÄNDRING AV DETALJPLANER I VERKSAMHETSOMRÅDET BRÄNNERIET I HÖGANÄS, HÖGANÄS KOMMUN SKÅNE LÄN KS/2011/653 ÄNDRING AV DETALJPLANER I VERKSAMHETSOMRÅDET BRÄNNERIET 1. Stadsplan för område vid Brännerigatan (12-HÖS-311, 32/74) 2. Stadsplan för del av Plöninge 1:17 m.fl. (12-HÖS-486, 1/80) 3. Detaljplan

Läs mer

Arbete med detaljplanering i Ale kommun

Arbete med detaljplanering i Ale kommun Arbete med detaljplanering i Ale kommun Arbete med detaljplanering innebär att kommunen prövar markens lämplighet för bebyggelse enligt exploatörens/markägarens ansökan och enligt Plan- och bygglagen.

Läs mer

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN HANDLINGAR Planbeskrivning Behovsbedömning Plankarta med bestämmelser Fastighetsförteckning

Läs mer

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling Dnr 0461/05 Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl Bostäder i Nya Kristinedal Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Genomförandebeskrivning, antagandehandling 2013-09-19 1 INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Bredgård m.m. Strömsund, Strömsunds kommun Granskningshandling

Ändring av detaljplan för del av Bredgård m.m. Strömsund, Strömsunds kommun Granskningshandling Ändring av detaljplan för del av Bredgård m.m. Strömsund, Strömsunds kommun Granskningshandling Upprättad av miljö- och byggavdelningen Strömsunds kommun 2016-02-25 Reviderad 2016-04-22 2 tillägg till

Läs mer

Datum Dnr 2014/320

Datum Dnr 2014/320 1(6) Detaljplan för TALLEN 1 Sölvesborg, Sölvesborgs kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Ärendet handläggs med enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagens 5 kap 6. Tillfälle att ta del

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

Samråd om tillägg till planbestämmelser för fastigheten Blända 9 inom DETALJPLAN FÖR KV DAMMEN MFL I SKURUP, SKURUPS KOMMUN

Samråd om tillägg till planbestämmelser för fastigheten Blända 9 inom DETALJPLAN FÖR KV DAMMEN MFL I SKURUP, SKURUPS KOMMUN 1 (1) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen 2016-09-27 KS Berörda sakägare Berörda myndigheter Samråd om tillägg till planbestämmelser för fastigheten Blända 9 inom DETALJPLAN FÖR KV DAMMEN

Läs mer

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) YTTRANDE 2016-10-10 Dnr: 2016/641 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Mark- och miljööverdomstolen

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun PÄ 15/2016 Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING Upphävande av detaljplan för

Läs mer

Markanvisningar och exploateringsavtal. Riktlinje för markanvisningar och exploateringsavtal

Markanvisningar och exploateringsavtal. Riktlinje för markanvisningar och exploateringsavtal Riktlinje för markanvisningar och exploateringsavtal Innehåll 1 Sammanfattning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Avgränsning 3 1.4 Definitioner 4 2 Markanvisningar 4 2.1 Utgångspunkter och mål 4 2.1.1 Olika

Läs mer

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun Planprocessen Idén att bygga något nytt eller på något annat sätt förändra stadsmiljön kommer ofta från en markägare eller en exploatör. I

Läs mer

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

Läs mer

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens

Läs mer

(6) Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53

(6) Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53 NORDANSTIGS KOMMUN Plan- och byggkontoret 2012-01-23 1 (6) Samrådshandling Enkelt planförfarande Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53 2012-01-23 2 (6) PLAN OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Kommunstyrelsen Dnr: LKS 11/253/214 Datum: 2011-11-04 SAMRÅDHANDLING Detaljplan för BANSVIKSBROTTET Del av Kronberget 1:82, GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska,

Läs mer

upphäva gällande fastighetsindelningsbestämmelser

upphäva gällande fastighetsindelningsbestämmelser LAGA KRAFT 2013-12-21 PLANBESKRIVNING Diarienummer 2013 S376 Plan nr D_38 Ändring av detaljplan genom tillägg med syfte att upphäva gällande fastighetsindelningsbestämmelser i Ljusnarsbergs kommun, Örebro

Läs mer

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR FÖRSLAG TILL PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunledningskontoret 2007-10-25 INNEHÅLL Bakgrund. 2 Allmänt om plankostnader....3 Hur mycket kostar en detaljplan?....... 3 Hur kan kostnaden tas

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal

Riktlinjer för exploateringsavtal Riktlinjer för exploateringsavtal 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte 3 1.2 Kommunens organisation 3 1.3 Kommunala avtal 3 2 Tillvägagångssätt 4 2.1 Detaljplaneläggning 4 2.2 Exploateringsavtal 4 3 Exploatering 4 3.1

Läs mer

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande Processen för detaljplan från 1 januari 2015 - Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande 2013/14:CU31 Detaljplaneprocessen enligt 5 kap. PBL från

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

Helsingborgg den 26 mars 2015

Helsingborgg den 26 mars 2015 HELSINGBORGS STAD Stadsbyggnadsnämnden 26 mars 2015 Ärende nr Handläggare: Carl Welin, 042-10 60 68 Stadsbyggnadsnämnden Tillägg tilll detaljplan (akt 1283K 16036) för del av fastigheten Rya 1:30, Rydebäck,

Läs mer

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster.

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster. Dnr BTN15/93 Tillägg till detaljplan P 37-3 för Björken 1, 2, 3, 10 & 11 Öster Nyköpings kommun Granskningshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-10-06 Reviderad 2015-11-23 Dnr 2/6 Planhandlingar Detaljplanen

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Detaljplan för del av Trolleboda 1:30 m.fl.

Detaljplan för del av Trolleboda 1:30 m.fl. Ronneby kommun, Blekinge län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplaneförslaget, upprättat 2014-06-02 har varit utställt för granskning under tiden den 20 juni 2014 till den 8 augusti 2014. Myndigheter och berörda

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

PLANBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för

PLANBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för PLANBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för del av Sådden 4 och 7, Halmstad HALMSTADS KOMMUN Plan E309K Enkelt förfarande, KS 2014/0475 Kommunstyrelsen, 2015-08-18 Laga kraft 2015-09-14 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

GG-arkitekter i Piteå. Planbeskrivning. JAKOB-LARSAGÄRDAN 4 Skillnadsgatan. Detaljplan för. Utställningshandling. Arvidsjaurs kommun Norrbottens län.

GG-arkitekter i Piteå. Planbeskrivning. JAKOB-LARSAGÄRDAN 4 Skillnadsgatan. Detaljplan för. Utställningshandling. Arvidsjaurs kommun Norrbottens län. 1 GG-arkitekter i Piteå Planbeskrivning Utställningshandling Detaljplan för JAKOB-LARSAGÄRDAN 4 Skillnadsgatan Arvidsjaurs kommun Norrbottens län. Upprättat av GG-arkitekter i Piteå 1 2 JAKOB-LARSAGÄRDAN

Läs mer

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL,

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL, Dnr KS/2012/528 PLANBESKRIVNING Detaljplan för, i Jonstorp, Höganäs kommun, Skåne län Platsen för detaljplanen, juli 2012 LAGA KRAFT-HANDLING, 2013-05-28 FÖRORD OM DETALJPLAN En detaljplan styr hur marken

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2015 Ö 3524-14 KLAGANDE Luossavaara-Kiirunavaara AB Ombud: Chefsjurist MS MOTPART Kiruna kommun Ombud: Advokat AG SAKEN Klagorätt

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

T I L L Ä G G T I L L P L A N B E S K R I V N I N G AR

T I L L Ä G G T I L L P L A N B E S K R I V N I N G AR ANTAGANDEHANDLING 2015-06-02 Tillägg till Stadsplan för fastigheten Holje 2:19 m.fl. Detaljplan för Holje 204:1 m.fl. Ändring av detaljplan för Holje 204:1 m.fl. T I L L Ä G G T I L L P L A N B E S K R

Läs mer

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

Del av MÄLLBY 1:16 m fl (Grandalen)

Del av MÄLLBY 1:16 m fl (Grandalen) Upphävande av del av detaljplan för Del av MÄLLBY 1:16 m fl (Grandalen) Upprättad 2016-11-08 Dnr MBN/2016-1759 PBL 2010:900, SFS 2014:900 Sammanfattning Planen syftar till att upphäva gällande detaljplan

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 1 Planering Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING

GRANSKNINGSHANDLING 1! (! 7) TILLÄGG TILL GÄLLANDE DETALJPLAN Detaljplan för VALDEMARSVIK 5:1 del av m.fl. GRÄNNÄS GÅRD Valdemarsviks kommun Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2016-05-10 P 93/15! 1 ! 2(! 7) Gällande detaljplan:

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden Datum 2016-03-17 Arbetsunderlag/Samråd 2016-05-12 Samrådshandlingar Dnr 87/2016-214 1 (7) Kvarteret Läkaren Ändring av detaljplan: Tillägg till stadsplan arkiv nr D42, samt detaljplanerna arkiv nr D79

Läs mer

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/71.318 0126K-15642 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Detaljplan för Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund PBL 2010:900

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Fillsta 1:30,1:33 m.fl. Komplettering av bostadsbebyggelse i södra delen av Fillsta Östersunds kommun

Detaljplan för fastigheterna Fillsta 1:30,1:33 m.fl. Komplettering av bostadsbebyggelse i södra delen av Fillsta Östersunds kommun Detaljplan för fastigheterna Fillsta 1:30,1:33 m.fl. Komplettering av bostadsbebyggelse i södra delen av Fillsta Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 2019/2009 Dnr planmodul: P 09/0024 UTLÅTANDE Detaljplanen har

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

Haninge kommun. Granskning av kommunens hantering och uppföljning av arrendeavtal

Haninge kommun. Granskning av kommunens hantering och uppföljning av arrendeavtal Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i juni 2014 Haninge kommun Granskning av kommunens hantering och uppföljning av arrendeavtal Innehåll Innehåll...2 1. Inledning...3 1.1. Syfte,

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Planbeskrivning Antagandehandling

Planbeskrivning Antagandehandling KOMMUNSTYRELSENS-FÖRVALTNING PLANSEKTIONEN DIARIENR SBN 2012-1057 Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för del av kv Rädisan och kv Gräslöken Kommundel Stuvsta PBL 2010:900 Kommunstyrelsens förvaltning,

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Exploateringsavtal Riktlinjer i Leksands kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-09-21 113 0 Mål Riktlinjerna ska bidra till transparens och ökad tydlighet som medverkar till att en mångfald av aktörer/exploatörer

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens son dödas

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

Planområdets lokalisering

Planområdets lokalisering Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Dnr.2009-00308-214 Arkivnummer: P1588 B Detaljplan för Del av LASTBILEN 4 inom Pershagen/Södra i Södertälje kommun Upprättad 2010-03-31 LAGAKRAFTHANDLING enkelt

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

191 Svar på motion om att värdering av fastigheter ska ske av en oberoende värderingsman (KSKF/2015:68)

191 Svar på motion om att värdering av fastigheter ska ske av en oberoende värderingsman (KSKF/2015:68) Kommunstyrelsen 2015-09-08 1(4) 191 Svar på motion om att värdering av fastigheter ska ske av en oberoende värderingsman (KSKF/2015:68) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Reservation

Läs mer

Bränninge 3:20, del 1

Bränninge 3:20, del 1 Diarienummer BN15/243 Ändring av detaljplan för Bränninge 3:20, del 1 Västra Solhöjden Habo kommun GRANSKNINGSHANDLING Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) 5 april 2016 Standardförfarande Så här görs en

Läs mer

Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2013/34 Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: 2013-06-17 Laga kraft: 2013-07-10 Dnr TPN 2013/34 Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING

UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING 2010-06-24 DETALJPLAN FÖR NISSAFORS 1:155 M.FL (STRANDUDDEN) I GNOSJÖ KOMMUN UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING ÄRENDEHANTERING Ägarna till stamfastigheten Nissafors 1:155 ansökte i juni månad 2009 om planläggning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande Dnr Plan.2014.1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun SAMRÅDSSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2014-02-06

Läs mer

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 2/5 INLEDNING

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING. ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING. ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 SAMRÅDSFÖRSLAG 2012-03-08, rev. 2012-07-04 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Upphävande av detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 och del av Stärbsnäs 1:21 i Björkö-Arholma församling,

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV DEL AV KVARTEREN SÅGEN OCH STENBOCKEN I VÄNNÄSBY

DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV DEL AV KVARTEREN SÅGEN OCH STENBOCKEN I VÄNNÄSBY Dnr: POM 2011-383 DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV DEL AV KVARTEREN SÅGEN OCH STENBOCKEN I VÄNNÄSBY Hur samrådet har bedrivits Detaljplaneprövningen handläggs med normalt planförfarande. Förslag till detaljplan

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Riktlinjer för markanvisning

Riktlinjer för markanvisning Riktlinjer för markanvisning Ronneby kommun Antagen av KF 2016-06-16 265 Bakgrund Enligt lag (SFS 2014:899) ska alla kommuner, så länge de genomför markanvisningar, anta riktlinjer för dem. Riktlinjerna

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Samråd. Antagen av. "DAG månad ÅR" Laga kraft. Granskning. Antagande. Dnr:490/2014

Samråd. Antagen av. DAG månad ÅR Laga kraft. Granskning. Antagande. Dnr:490/2014 Upprättadd 19 november 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Tillägg till detaljplan (akt 1283K-16036) för del av fastigheten RYA 1:30, RYDEBÄCK Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling Datum 2013-10-14 1 (7) Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress

Läs mer

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 Granskningshandling november 2013 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö datum 2016-04-08 diarienummer 2013-00346 ÄDp 5375 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö INLEDNING Då planförslaget

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer