ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORDMALINGS KOMMUN Upprättad i november 1992, reviderad januari Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORDMALINGS KOMMUN Upprättad i november 1992, reviderad januari Antagen av kommunfullmäktige INLEDNING 1.1 Sammanfattning och allmänna rekommendationer För att göra planhandlingarna så tydliga och lättlästa som möjligt har de kommuntäckande kartorna gjorts relativt storskaliga (1:60 000), varjämte informationen delats upp på två kartor - en underlagskarta och en mark- och vatten-användningskarta med rekommendationer. För Nordmaling - Levar och Olofsfors har översiktsplanen fördjupats, varvid kartskalan valts till 1:5000. Ett närmare studium har gjorts för Nordmalings centrum som redovisas i en centrumplan i skala 1:1000. För Järnäsklubb har den tidigare upprättade och av kommunfullmäktige antagna områdesplanen ansetts aktuell och ingår nu som en fördjupning av översiktsplanen. I föreliggande utgåva är kartorna förminskade. På kommunens tekniska avdelning finns kartorna i originalskala tillgängliga. I samband med bygglovprövning eller annan tillämpning av översiktsplanen bör det vara tillfyllest att göra jämförelser mellan ett visst byggnadsföretag samt kartorna med tillhörande områdesbeskrivning och rekommendationer. För mer ingående studium måste man gå in i planbeskrivningen och ev tillbaka till underlagsmaterialet, som förtecknats fortlöpande i texten. I översiktsplanen redovisas kommunens syn på mark- och vattenanvändningen under perioden fram till Planen skall hållas aktuell och den kommer därför att hållas rullande". Kompletteringar, fördjupningar och förtydliganden kommer att inarbetas succesivt. 1.2 Översiktsplanens syften och tillämpning Översiktsplanen utgör kommunens redovisning av de allmänna intressena Denna översiktsplan redovisar hur kommunen kommer att beakta de allmänna intressena vid planläggning eller prövning av lov enligt PBL eller som bör vägas in vid andra beslut som avser användningen av mark- och vattenområden. En sammanfattande beskrivning av de allmänna intressena finns i kap 3. Översiktsplanen tjänar till vägledning vid prövning av bygglov, täkttillstånd m m Översiktsplanen anger inte hur enskilda intressen ska beaktas. Detta sker istället vid detaljplanläggning eller vid enskilda tillståndsbeslut. Då bedöms om det enskilda intresset t ex att få bygga ett nytt hus på en viss plats är förenligt med det allmänna intresset t ex att bevara området obebyggt med hänsyn till friluftslivet. I detta fall är det bygg- och miljönämnden som fattar beslutet. Om t ex ett täktärende ska avgöras, är det länsstyrelsen som fattar beslut och väger det enskilda intresset mot de allmänna intressena som de formulerats i översiktsplanen. Samma förhållande gäller ärenden där vattendomstolen eller koncessionsnämnden för miljöskydd beslutar.

2 Översiktsplanen är alltså inte bindande för efterkommande beslut. Den påverkar däremot dessa beslut med olika kraft, beroende på hur tydlig och välmotiverad planen är i det aktuella fallet. 2 Översiktsplanen pekar ut sådana områden där särskilda åtgärder krävs för att genomföra planen I planen anges var - detaljplaner bör upprättas eller ändras - områdesbestämmelser bör upprättas - andra typer av åtgärder är motiverade. Åtgärdsförslagen anges i rekommendationerna för respektive område. 1.3 Översiktsplanens uppbyggnad Översiktsplanen består av kartor och en textdel med områdesbeskrivning och rekommendationer Denna översiktsplan för Nordmalings kommun består av en kommunomfattande del, en del som behandlar Nordmaling - Levar, en del som behandlar Olofsfors och en del som behandlar Nordmalings centrum, centrumplan. Vidare inarbetas den tidigare antagna områdesplanen för Järnäsklubb i översiktsplanen. För den kommunomfattande delen finns två kartor och för fördjupningarna finns vardera en karta, som kommunen tar ställning till i sitt beslut om planen. Den ena av de kommunomfattande kartorna utgör underlagskarta och behandlar förekommande verksamheter som berör mark- och vattenanvändningen. Den andra ger rekommendationer för planläggning och lovprövning enligt PBL och tillståndsprövning enligt andra lagar. Kommunfullmäktige ska anta översiktsplanen, vilket innebär att man tar ställning till markanvändning och rekommendationer. Till översiktsplanen hör denna planbeskrivning. Beskrivningen ska inte antas av kommunfullmäktige, men utgör underlag för antagandet. I planbeskrivningen redovisas planeringsförutsättningarna och skälen till planens utformning. Där beskrivs också åtgärder som kommunen avser att vidta för att fullfölja planen. Beskrivningen är uppdelad i tre delar. Avsnitten 2-5 behandlar hela kommunen, 6 Nordmaling - Levar och 7 Olofsfors. Avsnitt 1 utgör en gemensam inledning, medan det underlagsmaterial som har använts vid framtagandet av planen har förtecknats i en särskild bilaga.

3 Planeringsunderlag 3 För att myndigheter, som ska fatta beslut med stöd av översiktsplanen, ska kunna förstå vad planens ställningstagande grundar sig på och få en mer ingående information i olika frågor innehåller denna beskrivning återkommande hänvisningar till underlagsmaterial. Åberopat underlagsmaterial finns förtecknat i bil 1. Planeringsunderlaget har ingen enhetlig karaktär. Det består bl a av såväl rena faktasamlingar som tidigare kommunala ställningstaganden. En del av materialet har utarbetats av andra än kommunen, t ex länsstyrelsen. 1.4 Tidigare översiktsplanering i Nordmalings kommun För Nordmalings kommun antogs i mars 1977 en kommunöversikt. För vissa områden har riktlinjerna i kommunöversikten fortfarande giltighet och de har därför i princip kunnat föras över till översiktsplanen. Den första översiktsplanen för kommunen antogs I denna plan undantogs tre riksintressanta områden. Överläggningar har hållits med länsstyrelsen och texten för områdena har reviderats. I översiktsplanen ingick fördjupningar för Nordmaling-Levar, Olofsfors samt Järnäsklubbsområdet. Av dessa fördjupningar utgjorde Nordmaling-Levar en bearbetning av den områdesplan antogs av fullmäktige 1980 och för Järnäsklubbsområdet inarbetades områdesplanen antagen Samordning med annan kommunal planering Ståndpunkttaganden i översiktsplanen skall utgöra underlag för tillämpningen av naturresurslagens bestämmelser i mål och ärenden enligt lagar som har anknytning till NRL. Tillsammans med annan kommunal planering och övergripande program kommer översiktsplanen att utgöra ett viktigt uttryck för kommunens syn på hur de allmänna intressena bör beaktas för att en lämplig utveckling skall erhållas.

4 HELA KOMMUNEN 4 2 VISSA GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Befolkning och näringsliv m m 2.11 Befolkning Kommunen har en befolkning på cirka invånare. Befolkningen har ökat under det senaste årtiondet. Befolkningens fördelning i olika åldersgrupper. Barn under skolåldern 0-6 år 760 st Barn och ungdom i skolåldern 7-15 år 1040 st Äldre personer 75 år 852 st 2.12 Näringsliv I Rundvik finns två större skogsindustriföretag. Dessa företag har ca 200 årsanställda och har en verksamhet som omfattar sågning och bearbetning av trävaror, boardtillverkning och produktion av byggkomponenter. Övriga större företag är verksamma inom järn- och stålbranschen, tillverkning av pumpar och oljeskyddsutrustning, laminattillverkning m m. Inom jord- och skogsbruket är ett stort antal personer verksamma. Kommunen har den fastställt ett näringslivspolitiskt program med följande målsättning: Kommunen skall på ett neutralt sätt skapa förutsättningar för en positiv utveckling av näringslivet. Byggbar industrimark skall finnas. Kommunen skall upplåta marken till ett lågt pris. Marken betalas med ett avskrivningslån om kommunens målsättning för sysselsättningen uppfylls. Landsbygdsstöd utgår med 50 % till företag inom Norrfors och Nyåkers området samt med lägre procentsats i Gräsmyr -Hörnsjöområdet. För övriga kommunen (utom Nordmalings tätort) utgår f n ett tillfälligt landsbygdsstöd.

5 2.13 Social service 5 Den kommunala servicen inom området social omsorg skall utformas så att varje individ garanteras en grundtrygghet i enlighet med de lagar som reglerar området (t ex socialtjänstlagen). Kommunens målsättning är att äldre och handikappade människor skall få goda bostäder och att de skall få stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig serivce. Kommunen inrättar särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre och handikappade med behov av särskilt stöd. För dessa ändamål finns boendeformer för äldre och handikappade i kvarteret Hemmet - Strandholmen och Tallbacken. Till gruppen särskilda boendeformer räknas, förutom ålderdomshem och f d sjukhem, även gruppboende för äldre och servicehus. Det finns tre grundläggande krav på boendet för att det skall få betecknas om boende i servicehus: - Bostaden skall vara så utformad och utrustad att den boende kan utveckla sina personliga resurser att leva ett självständigt liv. - Den boende skall varje tid på dygnet kunna erhålla de tjänster som krävs för att den boende skall kunna klara sin tillvaro och känna sig trygg. - Det skall finnas tillgång på personal som kan bedöma när det behövs social eller medicinsk vård och som kan svara för att sådan ges. Servicehusboende finns som ett annex till Strandholmen - Holmen -, servicehuset Kullen i kvarteret Kullen samt servicehuset Skutan i Rundvik. Två våningsplan på Strandholmen, Vikarna, är ombyggda till 12 lägenheter med hög standard. Gruppboende för äldre finns vid ålderdomshemmet Strandholmen i Nordmaling, vid servicehuset Skutan i Rundvik samt i Juliagården, Norrfors och Tobiasgården, Gräsmyr. Ett bostadshus med fem lägenheter för handikappade finns i kvarteret Syrénen inom Hamnområdet. Reserverad mark för utbyggnad av äldreboende finns i anslutning till servicehuset Skutan, servicehuset Kullen, Juliagården i Norrfors och Tobiasgården i Gräsmyr. Nordmalings Vårdcentral utgöres av en läkarstation som ligger i anslutning till Tallbacken inom kvarteret Hemmet. Kommunen skall verka för olika alternativ inom barnomsorgen.

6 2.14 Utbildning 6 Kommunen skall erbjuda alla ungdomar god utbildning med utgångspunkt i internationella, nationella och lokala mål. Låg- och mellanstadieskolor skall lokaliseras nära bostadsorten så långt det är ekonomiskt och pedagogiskt försvarbart. Kommunen skall arbeta för att kunna erbjuda egen gymnasieutbildning. Kommunen skall bereda invånarna vuxenutbildning med brett utbud. 2.2 Pågående markanvändning Den arealmässigt dominerande användningen av marken inom kommunen är för jord- och skogsbruk. En relativt liten del av kommunens yta är ianspråktagen för bebyggelse för bostäder, industri m m. Befolkningstätheten är ca 6 personer per km Detaljplaner och förordnanden Detaljplaner finns för delar av Nordmaling - Levar, Olofsfors, Rundvik, Lögdeå, Håknäs, Håknäsbacken, Gräsmyr och Nyåker. Vidare finns detaljplaner för vissa fritidsbebyggelseområden vid kusten. Mark för skolor, barnomsorgsverksamhet och äldreboende-/dagverksamhet skall reserveras i detaljplaner. Naturreservat har bildats för del av Kronören, Storrisbergsgrottorna, Lidbergsgrottorna, Långrumpskogen och del av Hummelholm. För sjöar och vattendrag gäller förordnande enligt 15 naturvårdslagen (generellt strandskydd). För Europaväg 4 gäller utsträckt byggnadsförbud enligt bestämmelserna i väglagen till 30 meter från vägområdet. Sådana byggnadsföretag som inte erfordrar bygglov prövas av Vägverket.

7 3 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH HUR DE BEHANDLAS I ÖVERSIKTSPLANEN Allmänna intressen I kap 2 i PBL anges vilka allmänna intressen som kommunen skall ta hänsyn till vid planläggning (se vidare under avsnitt 3.8). Där hänvisas också till Naturresurslagen (NRL) i vilken ytterligare allmänna intressen anges. Då dessa intressen till stor del är nya i den kommunala översiktsplaneringen sker en genomgång i detta avsnitt Stora opåverkade områden Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär (NRL kap 2:2). Kartläggning av de områden som kan vara aktuella att skydda är under utarbetande. När ytterligare kunskap föreligger kan ställning tas till vilka skyddsrekommendationer som kan behöva arbetas in i kommande översiktsplan Ekologiskt särskilt känsliga områden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön (NRL kap 2:3). En utvärdering av vilka områden som bör hänföras till denna kategori är under utarbetande. Visst underlagsmaterial har tagits fram av länsstyrelsen, bl a en våtmarksinventering för länet. Underlagsmaterialet finns tillgängligt på bygg-och miljökontoret. Många sjöar i kommunen är försurningskänsliga. Några sjöar och vattendrag har kalkats och redovisas på underlagskartan. Kalkning sker årligen enligt en plan som revideras varje år. Framdeles kommer, efter utvärdering tillsammans med länsstyrelsen, ekologiskt känsliga områden att redovisas i översiktsplanen. 3.2 Tätortsutbyggnad Utbyggnaden av Nordmaling - Levar, Olofsfors och Järnäsklubb redovisas i de fördjupade översiktsplanerna. I de flesta fall skall utbyggnaderna föregås av att detaljplan upprättas. I de fall detaljplanen och översiktsplanen överensstämmer kan detaljplanen antas av bygg- och miljönämnden i enlighet med fullmäktiges delegation. I andra fall skall detaljplanerna antas av fullmäktige.

8 Utbyggnad inom Rundviks samhälle regleras av detaljplan. 8 Övriga tätorter som har service i form av butik och i de flesta fall skola, gemensamt vatten- och avloppsnät m m benämns "serviceorter". Dessa är Norrfors, Nyåker, Gräsmyr, Lögdeå och Håknäs. Utbyggnad inom dessa orter regleras till viss del av gällande detaljplaner. Utanför dessa kan ny bebyggelse komma till stånd efter planmässig prövning, i vissa fall utan att detaljplan upprättas. För ovan nämnda orter, och även för andra orter, kan det bli aktuellt att fördjupa översiktsplanen eller införa områdesbestämmelser. 3.3 Bebyggelse på landsbygden Bostadsbebyggelse, arbetslokaler m m utanför de detaljplanelagda tätorterna eller utanför serviceorterna kan komma till stånd efter sedvanlig prövning där bl a de kommunalekonomiska konsekvenserna av bebyggelsen bedöms. Följande faktorer kommer att påverka beslutet om byggnadsföretagets tillåtlighet: * Tomtplatsens lämplighet ur allmän översiktlig synpunkt, bl a avstånd till bestående kollektiv trafik. * Tomtplatsens lämplighet ur detaljsynpunkt bl a vad gäller vatten- och avloppsförsörjning, utfart, landskapsbild. * Tomtplatsens belägenhet i förhållande till på sikt bestående ladugårdar. 3.4 Jordbruk Jordbruket utgör den viktigaste förutsättningen för en levande landsbygd. Bevarandet av det öppna landskapet är endast möjligt med ett väl fungerande och livskraftigt jordbruk. Jord- och skogsbruket är av stor betydelse och utgör en basnäring som sysselsätter en betydande andel av de yrkesverksamma inom kommunen. För att på sikt skydda bestående åkermark skall bebyggelse på åkermark undvikas i görligaste mån. Undantag gäller bebyggelse för jordbrukets behov. Länsstyrelsen har i meddelande Det värdefulla odlingslandskapet sammanställt ett bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Programmet bygger på uppgifter från bl a kommunerna. Länsstyrelsen arbetar efter programmet vid fördelning av de landskapsvårdsmedel som finns tillgängliga. Inom kommunen har 12 områden pekats ut.

9 3.5 Skogsbruk 9 Skogsbruk, som är en viktig basnäring inom kommunen, bedrivs inom den ytmässigt största delen av kommunens yta. Ur sysselsättningssynpunkt är skogsbruket av mycket stor betydelse. Utöver de arbetstillfällen som skapas i samband med skogsavverkningar m m arbetar ett betydande antal personer inom förädlingsindustrin. Stora skogsområden inom kommunen är av högsta intresseklass ur skoglig synpunkt. Ianspråktagande av sådana skogsområden för bebyggelse bör i möjligaste mån undvikas. I naturvårdslagen och skogsvårdslagen gäller bestämmelser som bl a reglerar skogsbrukets hänsynstagande till andra berörda intressen som exempelvis det rörliga friluftslivet. 3.6 Rennäringen Delar av kommunen berörs av renskötselintressen. Samebyarna Umbyn, Vapsten och Vilhelmina norra nyttjar delar av kommunen för renarnas vinterbete under perioden 1 oktober - 30 april. Länsstyrelsen rennäringsenhet har redovisat gränser för rennäringens riksintresseområden, vilka omfattar delar av Vapstens och Umbyns ansvarsområden. Inom kommunen finns ett norskt konventionsområde beläget sydväst om Lögdeälven och väg 509 Klöse - Holmsjön. Detta område får nyttjas för renbete under vinterperioden av Susendals reinbetesdistrikt. Inom Vapstens och Umbyns renbetesområden finns vissa fasta anläggningar. Dessa och flyttningsleder, svåra passager m m samt riksintresseområdena redovisas på översiktsplanekartan med tillhörande rekommendationer. Den redovisade svåra passagen över E4 skall tolkas så att på någon del av den aktuella vägsträckan bör passage för renarna säkerställas på ett trafiksäkert sätt. Samernas rätt, sedvanerätt, till vinterbete för renarna har ej rättsligt prövats. 3.7 Torv-, grus- och bergtäkter Inom kommunen finns, enligt en av länsstyrelsen utförd inventering, stora områden med grus och sand. Vidare finns torvområden som kan vara lämpliga för brytning. Någon övergripande inventering av tänkbara bergtäkter har inte utförts. Tre bergtäkter har dock öppnats under senare tid och ytterligare en bergtäkt är aktuell att öppna. Bergtäkterna redovisas på kartan och med tillhörande rekommendationer. Kommunen har tidigare haft koncession för torvtäkter med har inte förnyat koncessionen. Inom kommunen finns stora områden som kan bli av intresse för torvbrytning. Utvärdering av sådana områden får göras i ett senare skede.

10 3.8 Vattenanläggningar, vattenbruk 10 Kommunala vattentäkter finns för nedanstående områden: Vattentäkt Verksamhetsomr Anslutna pers Kapacitet Floxen Nordmaling,Levar, Olofsfors, Mo, Lögdeå, Aspeå Rundvik, Håknäs och Öre Gräsmyr del av Gräsmyr Nordanbäck Nyåker Brattsbacka Brattsbacka Norrfors Norrfors och Jerusalem Skyddsområden har fastställts för samtliga kommunala vattentäkter. Skyddsområden har även fastställts för enskilda vattentäkter i Fårskäret, Järnäs och Näset Gräsmyr. Kommunen beviljar kommunalt bidrag för vattenanläggningar till permanentbostäder enligt särskilt reglemente. Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet. Kommunkontorets tekniska avdelning handlägger bidragsfrågor.

11 3.9 Avloppsanläggningar 11 Kommunala avloppsanläggningar finns för nedanstående områden: Reningsverk Verksamhetsomr Anslutna pers Kapacitet Nordmaling Nordmaling, Levar och Olofsfors Rundvik Rundvik, Lögdeå och del av Mo och Aspeå. Håknäs Håknäs Gräsmyr Del av Gräsmyr Nyåker Del av Nyåker Brattsbacka Del av Brattsbacka Norrfors Norrfors och Utanför centralanläggningarnas verksamhetsområden skall enskilda anläggningar prövas av berörda myndigheter. Kommunalt bidrag utgår till permanentbostäder enligt särskilt reglemente. Kommunkontorets tekniska avdelning handlägger bidragsfrågor Turism och friluftsliv Stora delar av kommunens yta är av intresse för det rörliga friluftslivet, exempelvis båtsport, bad, fiske, jakt och skidåkning. I planen redovisas befintliga sådana områden som Ålidbergets skidanläggning, Rödvikens bad och camping, ridskoleområdet vid Torsbäcken samt Floxenområdet. Härutöver kan nämnas att även Hörneåns och Leduåns dalgångar är av särskild betydelse för det rörliga friluftslivet. I Bredvik, vid Krikeviken, planeras för det så kallade Bredviksprojektet. Inom detta område avses anläggas en småbåtshamn och intill denna kommer gäststugor att uppföras. I senare etapper kommer en golfbana att anläggas. Utrymme reserveras även för hotell mm. Områdets läge framgår av översiktsplankartan Fritidsfiske Fritidsfisket har stor betydelse för kommunens befolkning och som attraktion för turistisk satsning. Det generella strandskyddet innebär att strandområdena hålls tillgängliga för bl a fritidsfiske. P g a förhöjda halter av cesium och kvicksilver i fisk är vissa sjöar i kommunen olämpliga att bedriva konsumtionsfiske i. Uppgift om vilka sjöar det gäller finns

12 12 på Bygg- och miljönämndens exp. För att bl a förbättra sjöarnas och vattendragens möjligheter att ge bl a havsöring goda förutsättningar till reproduktion pågår ett kalkningsprojekt där ett stort antal sjöar och vattendrag kalkas. I kommunen har tidigare utförts en fiskeresursinventering. Denna bör beaktas och framdeles leda till att en fiskeplan upprättas. För att förbättra förutsättningarna för fiskereproduktion har införts en rekommendation som anger att hänsyn enligt skogsvårdslagen skall tas när avverkningar görs i anslutningar till vattendrag. På underlagskartan redovisas de viktigaste vattendragen med havsöringsbestånd utöver Lögdeälven och Öreälven. En tunnel har utförts vid Fällforsen, Lögdeälven, för att ge lax och laxöring möjlighet att passera fallet och komma högre upp efter älven. Laxtrappan i Torrböle har byggts om Fritidsbebyggelse Inom kommunen finns stora områden lämpade för fritidsbebyggelse. Inom kustområdet finns tolv detaljplanelagda områden och ett stort antal s k planutredningar för fritidsbebyggelse. Stora delar inom dessa detaljplaner och planutredningar är inte utbyggda. De strandnära områdena skall hållas fria från nylokalisering av fritidshus. Strandskyddsbestämmelserna avses tillämpas enligt 3.13 nedan Strandskyddsbestämmelsernas tillämpning Av naturvårdslagens 15 framgår att strandskydd råder vid kusten, insjöar och vattendrag inom ett område av 100 meter från strandlinjen (strandskyddsområde). Inom strandskyddsområde får ej helt ny byggnad uppföras eller befintlig byggnad ändras för att tillgodose ett väsentligt annat ändamål än det som byggnaden tidigare varit använd till. Undantag får medges när särskilda skäl föreligger. Länsstyrelsen har i PM ansett att det finns utrymme för tolkning av vad som avses med särskilda skäl, och att det är angeläget att skapa förståelse och ökad respekt för strandskyddet genom att tillämpa lokalt anpassade och nyanserade bedömningar i samklang med PBL:s intentioner. I promemorian skisseras en lösning genom att kommunens yta struktureras i två huvudområden. 1. Områden där strandskyddsärenden behandlas restriktivt och som utgörs av sådana områden som är av riksintresse med avseende på friluftsliv, naturvård och kulturminnesvård, eller som eljest är av stort värde för det rörliga friluftslivet - exempelvis omland till badplatser, strömmande vattendrag o dyl. 2. Områden där strandskyddsärenden behandlas på grundval av en lokal anpassning.

13 13 Grundkravet skall också i de senare fallen vara att särskilda skäl erfordras för dispens, men att ett mer nyanserat synsätt anbringas på frågan om vad som kan anses utgöra sådana skäl. Direkta strandtomter skall inte heller accepteras utan tomtplatsen måste förläggas på sådant avstånd från stranden att passage kan ske utan olägenheter för berörda parter. Förhållandena på platsen får bestämma vilket avstånd som kan vara lämpligt. Till gruppen "lokal anpassning" bör kunna hänföras ärenden som rör a Komplettering inom redan etablerade bebyggelsegrupper där tillgängligheten närmast är av lokalt intresse - en detaljplanebedömning. b Avsides belägna sjöar där trycket på fritidshus är litet och med ett begränsat rörligt friluftsliv. c Vid sjöar med låg attraktionsgrad för allmänheten. Ledning vid bedömningen bör tas i länsstyrelsens rapport "Sjöars värde för rörligt friluftsliv". Även i sådana sjöar bör dock en restriktiv hållning intas på känsliga partier, t ex uddar. Generellt gäller att bebyggelse bör undvikas i öppna landskapstyper, där avståndet mellan väg och vatten är litet samt i anslutning till intressanta strandpartier, fiskeplatser och liknande. Hänvisning har i övrigt gjorts till tillämpliga delar av länsstyrelsens PM , vilken har tillämpats i tillståndsärenden sedan dispens-befogenheterna erhölls. På underlagskartan till översiktsplanen har redovisats de sjöar och vattendrag, som utpekats ha särskilt intresse för det rörliga friluftslivet i "Sjöars värde för friluftslivet" - länsstyrelsens meddelande Denna redovisning har sedan lett till det urval av sjöar och vattendrag med speciellt intresse för det rörliga friluftslivet, vilka redovisats på plankartan. Länsstyrelsen har beslutat om inskränkning av strandskyddsbestämmelsen enligt 15 naturvårdslagen för kompletteringsbyggnader på redan med huvudbyggnad bebyggda tomter med en tomtareal på högst 2500 m delegerade länsstyrelsen till bygg- och miljönämnden att medge undantag enl 16a NVL inom hela kommunen Naturvård Utöver de riksintressanta områdena för naturvården som redovisas i avsnitt 4 har länsstyrelsen markerat ett antal områden av lokalt regionalt intresse för naturvården. Dessa redovisas på underlagskartan.

14 3.15 Kulturminnesvård 14 Enligt riktlinjer i naturresurslagen bör kulturminnesvårdens intressen tillmätas stor betydelse. De värden kulturminnesvården besitter kan inte återskapas eller ersättas när de en gång förstörts. Äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse finns såväl i tätorterna som på landsbygden. Bebyggelseinventering inom kommunen har utförts av länsmuseet och redovisas i separata rapporter. De riksintressanta områdena redovisas i avsnitt 4. I rekommendationer till planen anges att hänsyn till de kulturhistoriska värdena i görligaste mån skall tas vid om- och tillbyggnader och uppförande av nya byggnader inom kulturhistoriska miljöer. Områdesbestämmeler kommer att upprättas för Hummelholms by. Västerbottens museum har utarbetat ett förslag till kulturminnesvårdsprogram. Detta har varit utställt under samma tid som översiktsplanen. Bygg- och miljönämnden kommer att behandla programmet och senare föreslå kommunfullmäktige att anta detta. Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen, 2 kap om fornminnen. Kopia av fornlämningsregistret finns vid länsstyrelsen, länsmuseet och hos bygg- och miljönämnden. I kulturminnesvårdsprogrammet finns en förteckning över fornlämningarna Vägar Europaväg 4 och väg 353 är klassade som riksintressen. Utökat byggnadsförbud enligt väglagen gäller för ett 30 meter brett område utanför E4:s vägområde. För övriga allmänna vägar gäller det generella förbudet 12 m. Vägverket har meddelat att man utreder hur planskilda anslutningar till E4 kan utformas i Håknäs och i Lögdeå (södra utfarten). Man har även informerat kommunen om att två planskilda korsningar med E4 framdeles kommer att anläggas för anslutningar till Nordmaling - Levar Järnvägar Stambanan är av riksintresse. I översiktsplanen anges rekommendationer beträffande lokalisering av bebyggelse samt fastighetsbildning i anslutning till järnvägen. Utredning rörande en ny järnväg - Botniabanan - pågår.även denna järnväg är av riksintresse. En preliminär sträckning redovisas i anslutning till Europa-väg 4. I södra delen av kommunen redovisas två alternativa sträckningar. I anslutning till Nordmalings tätort kommer områdesbestämmelser och detalj-plan att upprättas för Botniabanans stationsområde och intilliggande områden som kan komma att nyttjas för handel och industri. Detta område kan eventuellt, tillsammans med förändringar av vägområdet för E 4, studeras i en fördjupning av översiktsplanen för Nordmaling-Levar.

15 3.18 Sjöfart 15 Inom kommunen finns hamnanläggningar i Nordmaling, Rundvik, Järnäsklubb och Tjäruskär. Hamnen i Nordmaling har numera liten trafik och används i första hand av fritidsbåtar. I Rundvik finns en hamn för industrins transporter och en hamn för fritidsbåtar. I Järnäsklubb finns en gästhamn och i Tjäruskär en yrkeshamn. Fritidssjöfarten får allt större betydelse för kommunen och kommer framdeles att studeras ytterligare för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som kan finnas och hur dessa skall tillgodoses Teleledningar Televerket har redovisat två befintliga samt ett planerat stråk som riksintressanta. Det ena befintliga stråket är beläget intill E4 och det andra genom Ava, Aspeå, Olofsfors och Brattfors. Ett anslutningsstråk mellan huvudstråken finns dessutom från kabeln vid Kungsvägens anslutning till E4 norrut till den norra kabeln. Ett nytt kabelstråk är planerat i anslutning till väg 353 från Rödviken norrut mot Bjurholm Renhållning Kommunen svarar med hjälp av entreprenörer för - sophämtning - hushållssopor och jämförligt avfall, slamtömning, - hantering av miljöfarligt avfall mellanlager kommunförrådet, Kungsvägen deponeringsplats för grovsopor, slam m m Bratthallen. Hushållsavfall transporteras till Umeå. Avfallsplan är upprättad Totalförsvarets intressen Enligt lagen om hushållning med naturresurser m m, NRL, 2 kap 9 skall områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Inom totalförsvarssektorn utpekas områden för det militära försvaret generellt som områden av riksintresse. Av NRL följer att kommuner och andra myndigheter vid beslut om markanvändning är skyldiga att beakta totalförsvarssektorns intressen. Enligt plan- och bygglagen, PBL, ärdet en skyldighet för länsstyrelsen att verka för att riksintresset tillgodoses. Länsstyrelsen skall t ex ingripa i kommunens beslut om detaljplaner som strider mot riksintresset.

16 16 Riksintresset berör ett avgränsat, inre område som behövs för anläggningens funktion och utvecklingsmöjligheter. Omgivande markområden berörs av riksintresset i den mån restriktioner i markanvändning m m är nödvändiga för att verksamheten inom det inre området inte skall omöjliggöras eller påtagligt försvåras. Utöver den redovisning som skett i översiktplanen finns intresseområden för totalförsvaret som av sekretesskäl inte kan redovisas i kartmaterialet. Försvarsintresset är i sådana områden främst inriktat mot att följa olika förändringar i markanvändningen. I de fall försvarets intressen berörs i planoch lovärenden sker en särskild prövning av bygg- och miljönämnden. Om nämnden fattar beslut som inte är i överensstämmelse med försvarets intressen kan beslutet komma att överprövas av länsstyrelsen. I vissa fall kan försvarets intressen leda till att lovplikt måste införas med särskilda områdesbestämmelser. Kännedom om berörda områdens belägenhet och omfattning finns hos kommunen och länsstyrelsen Strategiskt område En utredning angående lokalisering av en framtida regional flygplats betjänande Umeå-Örnsköldsviksregionen har utförts. Av de studerade alternativa lägena har området i anslutning till gränsen mot Umeå kommun ansetts mest realistisk. Avståndet till Umeå är 38 km och till Örnsköldsvik 68 km. Området ligger intill E4 och reservatet för Botniabanan. Läget redovisas på bif karta som ett strategiskt område och med en rekommendation om att endast pågående markanvändning tillåts. Förslaget redovisas i en särskild handling upprättad av Kjessler & Mannerstråle AB Energiplanering I Nordmalings tätort har ett fjärrvärmenät byggts ut och beskrivs under 6.9 nedan. Energifrågorna har i övrigt inte studerats närmare i kommunen. Framdeles kommer detta att göras och inarbetas i översiktsplanen i kommande översyn av denna.

17 4 LÄNSSTYRELSENS TILLSYNSOMRÅDEN ENLIGT PBL 4:9 17 I detta avsnitt görs en kortfattad redovisning av de frågor som länsstyrelsen enligt PBL 4:9 skall granska under utställningen av översiktsplanen. Under utställningen 1990 av översiktsplanen har synpunkter på riksintressenas omfattning och beskrivningarna till riksintressena kritiserats. Fullmäktige har vid behandlingen av översiktsplanen undantagit riksintressena för Lögdeälven, Öreälven och Järnäshalvön. 4.1 Riksintressen Riksintressen inom Nordmalings kommun är följande: 4.11 Lögdeälven och Öreälven utgör riksintresse för naturvård och rörligt friluftsliv. Områdenas värden har beskrivits av länsstyrelsen och redovisas i underlagsmaterialet. Länsstyrelsens avgränsning av områdena redovisas på översiktsplanekartan. Rekommendationer som beskriver hur områdena avses skyddas finns redovisade i avsnitt Järnäshalvön, Kronören, Långrumpskogen och Torsmyran utgör riksintressen för naturvård. Områdenas värden har beskrivits av länsstyrelsen och redovisas i underlagsmaterialet. Länsstyrelsens avgränsning av områdena redovisas på översiktsplanekartan. Rekommendationer som ger skydd för områdena finns redovisade i avsnitt Del av centrala Nordmaling, Olofsfors bruk och Hummelholms by utgör riksintressen för kulturminnesvården. Områdenas värden har beskrivits av länsstyrelsen och redovisas i underlagsmaterialet. Områdena har avgränsats på översiktsplanekartan. Rekommendationer som beskriver hur områdena avses skyddas finns redovisade i avsnitt Övriga riksintressen Rennäringens, Vägverkets, Banverkets (E 4 och Botniabanan), Televerkets och försvarets riksintressen redovisas i avsnitt 3 (3.6, 3.16, 3.17, 3.19 och 3.21). 4.2 Mellankommunala intressen Av de i avsnitt 4.1 redovisade riksintressena utgör Lögdeälven och Öreälven sådana områden som också återfinns i angränsande kommuner. Samordning av avgränsningar och rekommendationer har gjorts. Den planerade järnvägen (Botniabanan) samt den flygplats som eventuellt kommer att anläggas inom kommunen berör även angränsande kommuner.

18 4.3 Hälsa och säkerhet Markradon Sveriges Geologiska AB har utfört en markradonutredning. Resultatet, som visar att det finns vissa "högrisk-områden", i kommunen, finns tillgängligt hos bygg- och miljönämnden. På underlagskartan har markerats de områden som utgör "högriskområden" enligt utredningen. I rekommendationerna anges att bostadsbebyggelse inom dessa områden bör undvikas.

19 5 REKOMMENDATIONER Allmän lämplighetsprövning Allmänt En grundläggande princip i PBL är att mark som skall användas för bebyggelse måste vara lämplig för ändamålet från allmän synpunkt. Lämplighetsprövningen skall ske vid planläggning eller i samband med bygglovprövning eller förhandsbesked (1 kap 6 ). Vid prövningen skall även hushållningsbestämmelserna i NRL beaktas. Den allmänna lämplighetsprövningen kan ske i flera steg. Den första prövningen sker i samband med upprättandet av översiktsplan för hela kommunen. Ett andra steg kan vara upprättandet av en fördjupad översiktsplan, där markanvändningen och avgränsningen av olika allmänna intressen kan preciseras ytterligare. Sista steget är upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser där lämplighetsprövningen ges direkt rättsverkan gentemot enskilda markägare. Vid byggande utanför detaljplan sker lämplighetsprövningen i samband med prövningen av bygglov/förhandsbesked. Kommunen kommer att pröva markanvändningen i serviceorter och andra byar i fördjupningar av översiktsplanen. I vissa fall kan det bli aktuellt att upphäva detaljplaner och ersätta dem med områdesbestämmelser. Av 2 kap PBL framgår vilka allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse. Bestämmelserna är allmänt hållna och ger därför möjlighet till lokala bedömningar. I det följande redovisas principerna för den allmänna lämplighetsbedömningen vid prövning av bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan i Nordmalings kommun. Lämplighetsprövning utanför detaljplan Kommunen ser positivt på byggande av enfamiljshus, arbetslokaler m m på landsbygden. Detta kan aktivt bidra till att kommunens målsättning om en levande landsbygd uppfylls. Som förutsättning för att ett bygglov eller positivt förhandsbesked skall kunna medges gäller att det önskade läget inte strider mot översiktsplanens syfte. Ett ärende i ett område som skall bevaras för det rörliga friluftslivet kan anses strida mot översiktsplanens syfte om det bedöms att lokaliseringen påtagligt skadar friluftslivets intressen. Inom områden med fördjupad översiktsplan krävs normalt att lokaliseringen har stöd i översiktsplanen. I sådana områden har kommunen tagit ställning till markanvändningen inom hela planområdet, vilket inte alltid är fallet inom den kommuntäckande översiktsplanen. Det är heller inte alltid tillräckligt att markanvändningen stämmer med översiktsplanen. Ligger t ex tomten inom ett område där kommunen avser att bygga bostäder om fem år är lokaliseringen visserligen förenlig med den tänkta markanvändningen, men den strider mot översiktsplanens tidsperspektiv och exploateringsform. Det som nedan sägs är därför i första hand tillämpligt i de områden av kommunen som saknar fördjupad översiktsplan eller detaljplan.

20 20 Vid prövning av bygglov för bostäder utanför planlagda områden och där kommunalt engagemang erfordras skall särskilt beaktas varaktigheten av det behov som nybyggnaden avses fylla, liksom de problem som kan råda för bosättning i glesbygd i form av reseavstånd och kostnader för samhället. Särskilt skall beaktas den enskildes behov av service samt de konsekvenser och krav detta kan leda till för samhället. Hänsyn skall också tas till det värde som en lokalisering tillför bygden. Lokaliseringen bör normalt hänvisas till en ort med service eller ske i anslutning till en redan befintlig grupp av helårsbostäder. Arbete på platsen kan utgöra skäl att bedöma lokaliseringen som lämplig, om närhet mellan bostad och arbetsplats är väsentlig för arbetet. Arbetsplatsers lokalisering skall prövas med beaktande av varaktigheten samt det behov av näraliggande bostäder som de kan alstra. Ett minsta krav på lokaliseringen är att den görs i anslutning till allmän väg eller i anslutning till enskild väg med statskommunalt bidrag. Nylokalisering av bostadsbebyggelse inom högriskområden för radon bör ej ske. Närmare undersökning på platsen och åtgärder i samband med byggnadens uppförande kan leda till att lokaliseringen kan godtas. Vid lokalisering av bebyggelse i anslutning till allmän väg gäller väglagens generella bestämmelser och de av länsstyrelsen utökade säkerhetsavstånden för vissa vägar. Samordning av utfarter till det allmänna vägsystemet bör eftersträvas. Nytillkommande bebyggelse bör i första hand lokaliseras till befintliga trafiksäkra anslutningsvägar. Inom områden av stor betydelse för jord- och skogsbruk skall dessa näringars intressen särskilt beaktas. Avvägningen mellan jordbruks-, tätorts-, fritids- eller andra intressen bör ske så, att jordbrukets primära intresseområden förbehålls jordbruket. Vid prövning av enstaka byggnadsärenden på jordbruksfastigheter bör länsstyrelsens lantbruksenhet höras. Inom kommunen finns många byggnader och miljöer som är av kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen har inventerats av länsmuseet och redovisas i särskilda rapporter. Hänsyn skall tas till de kulturhistoriska värdena vid nylokalisering av bebyggelse samt vid om- och tillbyggnad av befintlig bebyggelse (PBL 3:10, 3:12). De bedömningsgrunder som sedan länge tillämpas för bebyggelse på landsbygden innebär att * nya trafikutsläpp på väg av betydelse för genomfartstrafik undviks, * bybildningarna inte förlängs, * långsiktigt bestående åkrar inte bebyggs, utan att bebyggelsen placeras i gränsområdet mellan åker och skog, * byns eller husgruppens individuella mönster och karaktär behålls, * traditionella proportioner, volymer, material och färger tas upp även i de nya byggnaderna.