(Även tisdag 27 oktober)

Transkript

1 . PROGRAM Måndag pass 1 ( ) Madeleine Eriksson: Tvärkulturell kompetens i mötet med den arabiska kulturen (Alla) Efter att ha bott i Tunisien i över 20 år så återkom jag 2012 till Sverige. Jag upptäckte att endast ett fåtal personer i Sverige hade den totala bilden klar för sig av vad som händer i den muslimska världen. I takt med att problemen ökar i arabvärlden behöver vi i västvärlden allt mer information och förståelse för kulturen. Mitt ämne är viktigt även långt här uppe i Sverige eftersom vi får fler svenskar med arabiskt och/eller muslimskt ursprung och dessutom återspeglar sig det som händer i arabvärlden i det svenska samhället. Johanna Lund Rockliffe, DGS: Blir världen bättre? Gapminder i praktiken (M-H-Gy) Seminariet varvar föreläsning och praktiska metodövningar med syfte att erbjuda verktyg och inspiration för arbete med globala hållbarhetsfrågor i klassrummet. Du får bland annat ta del av materialet Ta världen in i klassrummet som Den Globala Skolan utvecklat tillsammans med UNDP. Katarina Eriksson, Linda Starenhed, Alviksskolan, Luleå: Storyfication - utveckla entreprenöriella förmågor med bloggen som verktyg (L-H) Vi inspirerar via Storyfication. Ett konkret exempel på reflekterande arbetssätt, där IKT, ämnesintegrering och kreativiteten flödar samt förmågorna synliggörs. De digitala verktygen är i fokus. Under föreläsningen kommer vi att ge tips och idéer kring olika digitala program och appar. Birgitta Häggbom-Tuveborg, Ingela Holmberg, Chris Marklund och Lena Bäckström, pedagogistor i Piteå: Möjligheternas miljö- vad har miljö och material för betydelse för barnen? (Fsk) Vem blir jag i förskolans miljö? Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Hur iscensätter vi läroplanen i förskolans miljö? Vår förhoppning är att ni kommer att få inspiration till att utveckla en mångfald av kreativa, vackra mötesplatser för barnens utforskande lek, lärande och skapande. Birgitta Wallin: In i litteraturen, ut i världen (Åk 9-Gy) I skönlitteraturen kan en röst tala direkt till en annan som ingen annanstans, samtal föras över kontinenter och sekler. Vill du använda texter från all världens hörn i litteraturundervisningen? Birgitta Wallin ger lästips från tre kontinenter berättelser om att vara ung idag, om kärlek och förälskelse, om våld och förtryck, drömmar om frihet och uppror. Berättelser om en vardag på andra sidan jordklotet, om det som är gemensamt för människor världen över. Helén Bergstadius och Marianne Eriksson, SPSM: Behov och möjligheter i förskolan (Fsk) Hur kan förskolans pedagoger se på utmaningar i verksamheten i möten med barn som befinner sig i svårigheter av olika slag? Hur kan vi utforma en tillgänglig lärmiljö i förskolan? Möjlighet att ta del av litteraturutställning med fokus på förskolan.

2 Karolina Sandahl, DGS/Globala gymnasiet: Globala frågor med nyanlända elever (H-Gy) Deltagarna får ta del av erfarenheter från ett utvecklingsprojekt inom Språkintroduktionsprogrammet vid Globala gymnasiet i Stockholm. Projektets syfte är att genom kollegialt lärande stärka kompetensen hos lärare att arbeta språkutvecklande med nyanlända elever. Undervisningsmetoder inom ramen för ett tvärvetenskapligt projekt om konsumtion, produktion, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling kommer att visas. Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Specialpedagogiska verktyg bra för alla lärare (L-Gy) Vi berättar om nyttan med talsyntes, rättstavningsprogram, inlästa läromedel, talböcker och enkla anpassningar. Du får se hur dessa verktyg ger dig större möjlighet att nå målet med dina elever. Med föreläsningen vill vi också skapa förståelse om varför alla lärare behöver känna till dessa möjligheter, att göra det till synes omöjliga till något i högsta grad möjligt. Det handlar om inkludering av elever, men också inkludering av elevens skolverktyg. Eleonore Olofsson, Sanoma Utbildning: Bingel.se en digital väg för att öka kunskapsnivån i skolan (L-M) Bingel är en ny, digital övärld fylld med färdighetsträning i svenska, engelska och matematik. Övningarna är kopplade till våra läromedel och följer de tryckta böckernas progression. Bingel individanpassar efter elevernas prestation och därigenom får eleverna övningar på rätt nivå. Med Bingel är det därför lätt att engagera eleverna. Det man binglar blir man bra på. Petronella Odhner m.fl, UHR: Öppna dörren till världen! OBS! DUBBELPASS! (Alla) På UHR finns verksamheter som kan möjliggöra internationellt samarbete och utbyte. Hos oss får du stöd för att aktivt arbeta med språk eller SO-ämnen tillsammans med en eller flera kollegor i andra länder. Utveckla din undervisning om demokrati med en kollega i Grekland, eller gör ett projekt om språk med elever i Spanien! Seminariet ger konkreta exempel på hur du använda våra verksamheter. (Inriktning SPRÅK. Dubbelpass!) Måndag pass 2 ( ) Chatrin Tuorda: Giftfri förskola och skola (Alla) Kemikalieinspektionen rapporterar att damm på förskolor innehåller högre halter av hälsoskadliga ämnen jämfört med damm från bostäder. Ämnen som påträffats i högre halter är t.ex. bromerade flamskyddsmedel, ftalater och organofosfater. Dessa ämnen är hormonstörande, allergena, kan påverka nervsystemet och förmågan att få barn. Var kommer dessa ämnen ifrån och hur hamnar de i dammet? Varför är halterna högre i förskolemiljöer än i bostäder? Kan du göra något för att minska halterna av dessa ämnen i förskole- och skolmiljö? Ta chansen att lära dig mer om hormonstörande ämnen, i vilka produkter de återfinns samt vad du kan göra för att minska mängden du och barnen i din förskola/skola får i er. Bo Kramsjö: Ta världen in i klassrummet (Alla) Omvärldsbildning som synvända. Några självklara begrepp granskas, och i bilden av omvärlden kanske somligt förändras. Peter Parnes, Agneta Hedenström: Luleåmodellen - En modell för att öka lärarnas digitala kompetens (Alla + strateger och politiker) Hur kan vi öka intresset för digitalisering i skolan? Peter och Agneta presenterar sina aktiviteter i Luleå och nationellt och presenterar ett antal utmaningar och förslag på hur vi ska kunna komma framåt med det digitala lärandet med mål att undervisa för ett modernt samhälle! Ulla-Karin Lundgren + LekMiT: När möjligheterna är i fokus media och IKT i förskolan (Fsk, Spec) Projektledaren Ulla-Karin Lundgren Öhman och några deltagande förskollärare/lärare berättar om det aktuella projektet LekMiT där man arbetar med IKT och media bland barn i förskolan, f-klass och gymnasieträningsskolan.

3 Birgitta Wallin, PREL: In i litteraturen, ut i världen (Åk 9-Gy) WORKSHOP I skönlitteraturen kan en röst tala direkt till en annan som ingen annanstans, samtal föras över kontinenter och sekler. Vill du använda texter från all världens hörn i litteraturundervisningen? Birgitta Wallin ger lästips från tre kontinenter berättelser om att vara ung idag, om kärlek och förälskelse, om våld och förtryck, drömmar om frihet och uppror. Berättelser om en vardag på andra sidan jordklotet, om det som är gemensamt för människor världen över. Anna Sundkvist, Anita Risberg: Drama, ett sätt att lära. OBS! DUBBELPASS (Fsk) När man aktivt får identifiera sig med fiktiva figurer och situationer lär man sig att utforska och undersöka relationer och händelser. Med fokus på de minsta barnen 1-3 år gör vi enkla konkreta berättelser, undersöker vad som händer när vi som pedagoger går i roll och gör dramalek med barnen och låter barnen lösa enkla problem. (OBS! Dubbelpass, fortsätter efter lunch.) Rigmor Öhlund: Skiträdd (Alla) Jag bjuder er en föreläsning där jag berättar om mina rädslor och drömmar. Bjuder på dans, humor, musik, och olika övningar där du i publiken får deltaga. Tänkvärt: Om du är rädd att din röst är för liten för att bli hörd, försök gå till sängs med en mygga i rummet! Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Mobila möjligheter att underlätta vardagen med stöd för läsning, skrivning, kommunikation, planering och påminnelser. (L-Gy) Specialpedagogiska möjligheter med mobiltelefon och plattor. Mest om iphone/ipad, lite om androidtelefoner/plattor. (OBS! WORKSHOP! Ta med din egen platta/telefon!) Petra Gustafsson, Gleerups: Fullfölj digitaliseringen av din skola (?) Fullfölj digitaliseringen av din skola genom att ta ett samlat grepp även kring det pedagogiska innehållet. Skapa nya möjligheter med hjälp av en ny typ av digitala läromedel, interaktiva böcker. De ger bättre förutsättningar för lärande, bättre förutsättningar för lärarna att spara tid och dessutom bättre förutsättningar för kollegialt lärande. Petronella Odhner m.fl. UHR, FORTS: Öppna dörren till världen! (Fortsättning från Pass 1) Måndag pass 3 ( ) Madeleine Eriksson: Tvärkulturell kompetens i mötet med den arabiska kulturen (Alla) Efter att ha bott i Tunisien i över 20 år så återkom jag 2012 till Sverige. Jag upptäckte att endast ett fåtal personer i Sverige hade den totala bilden klar för sig av vad som händer i den muslimska världen. I takt med att problemen ökar i arabvärlden behöver vi i västvärlden allt mer information och förståelse för kulturen. Mitt ämne är viktigt även långt här uppe i Sverige eftersom vi får fler svenskar med arabiskt och/eller muslimskt ursprung och dessutom återspeglar sig det som händer i arabvärlden i det svenska samhället. (REPRIS från Pass 1) Peter Parnes & Agneta Hedenström: Programmering av fysiska prylar (Alla) WORKSHOP I denna workshop får du prova på att programmera olika typer av fysiska saker som drönare, lampor, roboten Dash, Arduino med mera! Vi provar både på grafisk programmering via ipad, programmering av fysiska objekt via Scratch och om intresse finns ännu mer avancerad programmering av drönare via Javascript! (Workshop. Ta med dig dator och/eller ipad helst båda.) Annika Persson Åkeblom: Hur kan hundraspråkligheten bli en naturlig del i ett utforskande arbetssätt och vilken betydelse har då miljön? (Fsk) Hur kan estetiska lärprocesser öppna upp för reflektion, dialog och lärande där barnen har möjlighet att utveckla sina hypoteser och skapa sin identitet i ett kollektivt sammanhang? Vilka krav ställer det på organisationen?

4 Barbro Westlund: Aktiv läskraft vad är det? OBS! DUBBELPASS! (L-Gy) Föreläsningen (dubbelpass!) handlar om hur du som lärare, oavsett skolämne, kan stödja dina elever i att bli medvetna om och ta tillvara kraften i sitt eget tänkande när de läser. På så sätt kan både skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag uppfyllas och löpa som en röd tråd genom hela skoltiden. Att läsa är helt enkelt att tänka! (OBS! Dubbelpass!) Anna Sundkvist, Anita Risberg, FORTS: Drama, ett sätt att lära (Fsk) (Fortsättning från Pass 2) Erik Rova, Liselott Wihlbäck: Levla lärmiljön. Tidiga insatser vid problemsituationer (Fsk-H) Ta del av metoder och strategier för att förbättra och öka likvärdigheten i skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. Lyssna till hur Umeå kommun har utarbetat och implementerat ett praktiskt stödmaterial som ger lärare och rektorer ett handfast stöd och inspiration i arbetet med tidiga, konkreta anpassningar i lärmiljön. Henrik Hansson: Nödvändiga faktorer för lärande (L-Gy) Mycket runt undervisning påverkar elevers möjlighet till lärande, men vissa faktorer är nödvändiga. Föreläsningen beskriver utifrån en teori om lärande (variationsteorin) dessa nödvändiga faktorer. Fokuserat är vad som ska läras, vad som är kritiskt för lärandet och hur innehållet kan behandlas för att lärandet ska vara möjligt. Susan Nieland, Sanoma Utbildning: Ett skrivande klassrum (L-M, på engelska) Varför behövs en medveten undervisning om skrivande? Vad och hur kan man göra? Vad är egentligen god skrivförmåga? Vilka typer av texter behöver eleverna kunna skriva? Hur är sådana texter uppbyggda och skrivna? Hur undervisar man för att eleverna ska få de redskap de behöver för att lyckas i skolan? Hur kan man på ett säkert sätt följa och dokumentera elevernas skrivutveckling? Lotta Armijo Holmberg: Normkritik i praktiken (Alla) WORKSHOP Vad är normkritik och vad innebär ett normutmanande arbetssätt? Hur hänger normer ihop med privilegier, mobbing, diskriminering och ojämlika förhållanden i samhället? Vad signalerar du genom ditt språk och ditt bemötande? Vilka normer råder på vår skola eller förskola? Med avstamp i de mänskliga rättigheterna och en gedigen erfarenhet av normkritiskt arbete inspireras du till att synliggöra och utmana istället för att reproducera begränsande normer i skolan/förskolan. Genom diskussionsövningar tittar vi på hur ett normutmanande arbetssätt kan främja social hållbarhet och det förebyggande arbetet inom skolan och förskolan på flera plan. Jessicka Sörmling, Emma Jonsson, Ung Företagsamhet: Entreprenörskap på riktigt! Ung Företagsamhet har 35 års erfarenhet av att arbeta med entreprenörskap i skolan, från förskoleklass till vår kända processutbildning UF-företagande på gymnasiet. Under passet får du konkreta verktyg att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor via våra tre läromedel Vårt Samhälle, Se Möjligheterna och Min Framtid och Ekonomi. Måndag pass 4 ( ) Gun Wedin: Karriär- och nätverksprogrammet KNUFF, (Alla) KNUFF har drivits av Sparbanken Nord sedan 2005, och under åren har mer än 100 personer gått programmet. De senaste två omgångarna har programmet vänt sig till flyktingungdomar i ett samarbete med Piteå och Älvsbyns kommuner. Vi kommer att berätta om programmets olika delar, hur vi tänkte och erfarenheter vi fått. En och annan berättelse om fantastiska möten kan det också bli. Johan Brunström: Att arbeta integrationsfrämjande (Alla) Att bli Flyktingvän är ett konkret sätt att arbeta integrationsfrämjande. Det finns många om önskar sig en flyktingvän vid ankomsten till Piteå och det är också ett bra sätt för både Pitebor och personer som flyttar till Piteå att lära sig om och byta erfarenheter om varandras kulturer. (Två kortare föreläsningar under samma pass.) Johanna Lund Rockliffe: Blir världen bättre? Gapminder i praktiken (M-H-Gy) Seminariet varvar föreläsning och praktiska metodövningar med syfte att erbjuda verktyg och inspiration för arbete med globala hållbarhetsfrågor i klassrummet. Du får bland annat ta del av materialet Ta världen in i klassrummet som Den Globala Skolan utvecklat tillsammans med UNDP.

5 "Mr/Mrs X", Gothia fortbildning: Hemlig föreläsare, aktuell med ny spännande bok Det här är Kunskapsfestivalens Wild Card Föreläsarens kön, identitet och titeln på bok och föreläsning avslöjas först i mitten/slutet av september! Karin Sönnerås: Pärlplattor, QR-koder och programmering det traditionella möter dagens teknik (Fsk-L) Jag vill förmedla möjligheterna och glädjen med den digitala utvecklingen. Att väva ihop digital teknik med det traditionella så att tekniken blir självklar i verksamheten och inte en isolerad del. Att vi tillsammans med barnen hittar nya spännande vägar att erövra kunskap, utforskar och lär oss förstå tekniken omkring oss. Henrik Hansson: Kollegialt lärande fokuserat elevers lärande (L-Gy) Kollegialt lärande kan bedrivas på många sätt och med många olika fokus. Denna föreläsning ger dig en inblick i hur svenska lärare kontinuerligt och systematiskt kan arbeta kollegialt i att utveckla undervisning för elevers bättre möjlighet till lärande. Fokuserat är vilket innehåll mötena kan/bör ha samt hur arbetet kan organiseras. Mathilda Wallin & Kia Knutsson-Norberg: En bok i världsklass - från hela världen (L-H) Vi berättar om ett inspirerande sätt att jobba med böcker från hela världen i klassen och där få möta nya bilder och berättelser. Vilka böcker finns det, vad handlar de om och var får man tag på dem? Och varför är det här viktigt?! Karolina Sandahl, DGS/Globala gymnasiet: Globala frågor med nyanlända elever (H-Gy) Deltagarna får ta del av erfarenheter från ett utvecklingsprojekt inom Språkintroduktionsprogrammet vid Globala gymnasiet i Stockholm. Projektets syfte är att genom kollegialt lärande stärka kompetensen hos lärare att arbeta språkutvecklande med nyanlända elever. Undervisningsmetoder inom ramen för ett tvärvetenskapligt projekt om konsumtion, produktion, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling kommer att visas. (Repris från Pass 1) Erik Rova, Liselott Wihlbäck: Levla lärmiljön. Tidiga insatser vid problemsituationer (Fsk-H, Spec) Ta del av metoder och strategier för att förbättra och öka likvärdigheten i skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. Lyssna till hur Umeå kommun har utarbetat och implementerat ett praktiskt stödmaterial som ger lärare och rektorer ett handfast stöd och inspiration i arbetet med tidiga, konkreta anpassningar i lärmiljön. (Repris från Pass 3) Barbro Westlund, FORTS: Aktiv läskraft vad är det? (L-Gy) (Fortsättning från Pass 3) Patrik Eide, Liber: Digital portallösning ger mer tid till elever (L-Gy)(60 min) Ofta genomförs digitalisering utan att ge lärarna relevanta lärverktyg vilket lett till minskad tid för undervisning. Det ökar även risken att undervisningsmaterialet har ojämn kvalitet. Ingen vill ha en digital skola som leder till mindre tid för eleverna och ökad olikhet. Med hjälp av Skolfederation kan vi förverkliga en lösning där värdet av digitala lärresurser enkelt integreras in i den lärprocess som läraren väljer då man arbetar digitalt.

6 SKOLBIODAGEN, måndagen den 26 oktober ( ) OBS! Skolbiodagen väljs som helhet, ett block som sträcker sig över hela måndagen. Du som väljer Skolbiodagen betalar 100 kr mindre för måndagen. Program 9.00 Välkomna till Skolbiodag 2015! Malena Janson, Svenska Filminstitutet, och Lars-Eric Larsson, Filmpool Nord 9.10 Rädda för barns känslor? Suzanne Osten, filmambassadör för barn och unga, Svenska Filminstitutet 9.40 Se, samtala, skapa vad kan filmpedagogik vara? Malena Janson, Svenska Filminstitutet ca KAFFE PREL: Siv sover vilse från bok till film Work in progress: samtal med bl.a. Pija Lindenbaum (författare) och Lena Hanno Clyne (manusförfattare) Från Kapten Grogg till Holly Hallonsten Malena Jansson, Svenska Filminstitutet. Presentation av den nya animationskanalen på filmarkivet.se. Att besjäla en bild att tänka i animation vad betyder det? En resa genom den svenska filmens historia Nils Claesson, animatör, forskare och lärare på Stockholms Dramatiska högskola LUNCH Under eftermiddagen varvas filmvisning och workshops: Workshop i animerad film Carina Carlsson, Ann-Christin Forsberg, CMiT Filmpool Nord presenterar Filmpedagogiskt material, kortfilmer och dokumentärfilmer: en regional filmskatt för dig som älskar att jobba med film i din undervisning.

7 Tisdag pass 1 ( ) Ingela Olsson: Barnuppfostran i olika kulturer OBS! DUBBELPASS! (Alla) Kultur är inte bara matvanor, musik eller klädsel. Kultur är också våra djupaste liggande värderingar, normer och attityder. När vi uppfostrar våra barn överför vi allt det som vi själva betraktar som normalt, det vill säga den kultur vi själva bär på. Barnuppfostran kan därför se mycket olika ut; det som är normalt i en kultur kan te sig fullkomligt främmande i en annan. Att arbeta med barn ställer därför höga krav på kunskap om olika kulturer och en förståelse för olika sätt att se på barnuppfostran. Föreläsningen riktar sig till de yrkesgrupper som ställs inför dessa utmaningar, och kommer att beröra bland annat: den traumatiserade familjen, gränssättning, bestraffning, förolämpningar, möte med föräldrar. (OBS! Dubbelpass!) Maria Andersson: Flickor med ADHD (Alla, Spec) Vad innebär ADHD hos flickor? Maria Andersson är en lysande och inspirerande föreläsare. Med stor inlevelse och full energi berättar hon öppet och spontant och med härlig humor och självinsikt, hur ADHD påverkat hennes liv. En tänkvärd historia som väcker känslor och berör. Tänk om kunskapen funnits när hon var liten flicka, hade hennes liv kanske sett annorlunda ut då? Annika Persson Åkeblom: Hur kan hundraspråkligheten bli en naturlig del i ett utforskande arbetssätt och vilken betydelse har då miljön? (Fsk) Hur kan estetiska lärprocesser öppna upp för reflektion, dialog och lärande där barnen har möjlighet att utveckla sina hypoteser och skapa sin identitet i ett kollektivt sammanhang? Vilka krav ställer det på organisationen? (Repris från måndagen.) Catarina Schmidt: Berättelser då och nu - läs- och skrivundervisning i en textindränkt värld (L-M) Dagens elever möter, i skolan och på fritiden, komplexa texter på internet som ställer stora krav på deras läsförmåga. Barn läser böcker, spelar datorspel och använder olika sociala medier. Vad innebär det att kritiskt granska texter som dessa, hur kan det genomföras i undervisningen och varför är det så viktigt? Catarinas föreläsning cirklar kring denna frågeställning. Utgångspunkten är att skolan är en av de viktigaste demokratiska mötesplatserna i vår tid. Anna Sundkvist, Anita Risberg: Aha tänker du så! OBS! DUBBELPASS! (L-M) En workshop där vi med lekfulla metoder skapar nyfikenhet inför litteratur, läsning och varandras tankar. Vi utforskar hur det lästa kan förmeras genom att tillsammans tolka, reflektera och omtolka till gestaltning och bilder. (OBS! Dubbelpass!) Chatrin Tuorda: Giftfri förskola och skola (Alla) Kemikalieinspektionen rapporterar att damm på förskolor innehåller högre halter av hälsoskadliga ämnen jämfört med damm från bostäder. Ämnen som påträffats i högre halter är t.ex. bromerade flamskyddsmedel, ftalater och organofosfater. Dessa ämnen är hormonstörande, allergena, kan påverka nervsystemet och förmågan att få barn. Var kommer dessa ämnen ifrån och hur hamnar de i dammet? Varför är halterna högre i förskolemiljöer än i bostäder? Kan du göra något för att minska halterna av dessa ämnen i förskole- och skolmiljö? Ta chansen att lära dig mer om hormonstörande ämnen, i vilka produkter de återfinns samt vad du kan göra för att minska mängden du och barnen i din förskola/skola får i er. (Repris från måndagen) Katarina Lycken Rüter: Flerstämmigt boksamtal med digitala verktyg (H-Gy) Samtal om text har betydelse både före, under och efter läsning och är ett viktigt redskap i läsutvecklingsarbetet. Men hur får man till ett bra samtal i klassrummet? Många faktorer samverkar, och en medveten användning av digitala verktyg kan hjälpa till att skapa möjlighet för många att aktivt delta. Deltagaren ska ha med sig en uppkopplad enhet (mobil, platta, dator...) Susanne Köhler: Entreprenöriellt lärande (L-H) Gällivare kommuns årskurs 8-elever har under ett antal år arbetat med entreprenörsveckan. En vecka som innebär ett verklighetsförankrat och elevinitierat arbete i samarbete med det omgivande samhället. Arbetet utgår ifrån de entreprenöriella förmågorna, som också presenteras under föreläsningen. Entreprenörsveckan har lett till att det entreprenöriella lärandet spridit sig och resulterat i ytterligare samarbete mellan skola och samhälle i olika projekt.

8 Satu Takkinen: Se på konst och skriv poesi - ett pedagogiskt projekt (L-Gy) Konst och poesi? Ja, de gillar varandra! Barn eller vuxen, det händer något när man skriver till konst. Poesi kan vara så mycket, och jag visar på hur du kan göra! Föreläsning och miniworkshop, där deltagarna får prova på mina metoder i bild och ord. Petronella Odhner m.fl, UHR: Öppna dörren till världen! Inriktning SO. OBS! DUBBELPASS! (Alla) På UHR finns verksamheter som kan möjliggöra internationellt samarbete och utbyte. Hos oss får du stöd för att aktivt arbeta med språk eller SO-ämnen tillsammans med en eller flera kollegor i andra länder. Utveckla din undervisning om demokrati med en kollega i Grekland, eller gör ett projekt om språk med elever i Spanien! Seminariet ger konkreta exempel på hur du använda våra verksamheter. (Inriktning SO. OBS! Dubbelpass) Tisdag pass 2 ( ) Pär Holmgren: Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt (Alla) De tre stora utmaningarna; Ekologi, Ekonomi och Energi, hur hänger de ihop? Klimatförändringarna är bara en av flera olika konsekvenser av mänsklighetens övertramp. Andra konsekvenser är utfiskningen i våra världshav, skövlingen av de tropiska regnskogarna och överutnyttjandet av vatten i stora delar av världen, samt inte minst spridningen av olika miljögifter. Vi behöver tuffare politiska beslut, teknikutveckling och beteendeförändringar. De tre går ofta hand i hand och påverkar varandra. Beteendeförändringar leder till efterfrågan på ny teknik och vice versa. Det kommer aldrig vara för sent för att göra så mycket som möjligt. Men ju längre vi väntar desto svårare kommer det att bli för våra barn och barnbarn att lösa problemen. Ingela Olsson, FORTS: Barnuppfostran i olika kulturer (Alla) (Forts. från Pass 1) Eva Söderberg: Från slöjd 1.0 till 3.0 på 60 minuter (M-H) Jag delar med mig av tips och knep från min vardag i slöjdsalen där jag använder digitala verktyg bland annat som stöd för att arbeta med språket i slöjden. Jag berättar om några riktigt spännande nya material som tar slöjdämnet in i framtiden pröva på dem själv i den efterföljande workshopen! (Fortsätter med valbar workshop Pass 3-4) Felix Gyllenstig Serrao, "Spelläraren": Minecraft och andra spel ett pedagogiskt verktyg för att uppnå mål och kunskap (Alla) Barn och ungdomar spenderar flera timmar framför TV- och dataspel medan skolan och pedagoger inte hänger med. Hur kan skolan använda spel och dess kontext för att locka elever till lärande och främja ett arbete mot kunskapsmålen? Under föreläsningen kommer Felix också att diskutera hur man kan skapa bra pedagogiska spel och vad som skiljer det från ett dåligt. Innehåll: Vilka vinster finns det med att använda spel i undervisningen? Varför är spel och elever med diagnoser ofta en given kombination? Vilka spel kan man använda? Hur kan man använda spel och dess kontext för att uppnå mål i styrdokumenten? Förhållningssätt till barns spelande. Felix förordar en öppen, bestämd men ändå positiv attityd. Torulf Palm: Att använda formativ bedömning på ett framgångsrikt sätt vad krävs egentligen? (L-Gy) Forskning visar att formativ bedömning (FB) är ett av de mest effektiva sätten att öka elevers lärande. Alla tankar i skolvärlden om FBs innebörd överensstämmer dock inte med de som forskningen bygger på. Föredraget konkretiserar sådan FB som forskningen visat ger lärandeökningar och egenskaper hos fortbildning som kan ge tillräckligt lärarstöd.

9 Linda Rudin, ATEA: Shift happens (Alla + strateger & politiker) Förändringsarbete är en lång process som väcker känslor komfortzonen är ofta vanans makt. Digitaliseringen medför att skolan står mitt i en snabbt eskalerande förändring, där en evolution av lärandet och måluppfyllelse förväntas ske. Skolledaren blir då en förändringsledare, vars uppgift blir att regissera medarbetarnas entusiasm, motivation och stimulans men hur får man med sig alla in i den förändringsprocess som krävs för att utveckla pedagogiska arbetssätt som utnyttjar möjligheterna med IKT? Birgitta Häggbom-Tuveborg, Ingela Holmberg, Chris Marklund och Lena Bäckström, pedagogistor i Piteå: Möjligheternas miljö- vad har miljö och material för betydelse för barnen? (Fsk) Vem blir jag i förskolans miljö? Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Hur iscensätter vi läroplanen i förskolans miljö? Vår förhoppning är att ni kommer att få inspiration till att utveckla en mångfald av kreativa, vackra mötesplatser för barnens utforskande lek, lärande och skapande. (Repris från måndagen) Anna Sundkvist, Anita Risberg, FORTS: Aha tänker du så! (L-M) (Fortsättning från Pass 1) Helén Bergstadius och Marianne Eriksson, SPSM: Behov och möjligheter i förskolan (Fsk) Hur kan förskolans pedagoger se på utmaningar i verksamheten i möten med barn som befinner sig i svårigheter av olika slag? Hur kan vi utforma en tillgänglig lärmiljö i förskolan? Möjlighet att ta del av litteraturutställning med fokus på förskolan. (Repris från måndagen) Petronella Odhner m.fl. UHR, FORTS: Öppna dörren till världen! (Fortsättning från Pass 1) Tisdag pass 3 ( ) Pär Holmgren: Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt (Alla) De tre stora utmaningarna; Ekologi, Ekonomi och Energi, hur hänger de ihop? Klimatförändringarna är bara en av flera olika konsekvenser av mänsklighetens övertramp. Andra konsekvenser är utfiskningen i våra världshav, skövlingen av de tropiska regnskogarna och överutnyttjandet av vatten i stora delar av världen, samt inte minst spridningen av olika miljögifter. Vi behöver tuffare politiska beslut, teknikutveckling och beteendeförändringar. De tre går ofta hand i hand och påverkar varandra. Beteendeförändringar leder till efterfrågan på ny teknik och vice versa. Det kommer aldrig vara för sent för att göra så mycket som möjligt. Men ju längre vi väntar desto svårare kommer det att bli för våra barn och barnbarn att lösa problemen. (Repris från Pass 2) Elza Dunkels: Skärmtid och näthat - vad forskningen säger om unga och nätet (Alla) Skärmtid, näthat, hemmasittare och sjunkande PISA-resultat är teman som debatteras flitigt och som berör ungas nätanvändning. Det visar sig också att många vuxna får sin information om unga och nätet via media. Men vad säger forskningen? I min föreläsning beskriver jag vad unga gör på nätet, resonerar kring möjliga risker och hur vi bäst hanterar dem. Jag ifrågasätter vanliga föreställningar om nätet och de vanligaste fördomarna pekas ut. Målet är att ge tankeverktyg till ett rimligare förhållningssätt till ungas nätanvändning. Karin Sönnerås: Pärlplattor, QR-koder och programmering det traditionella möter dagens teknik (Fsk-L) Jag vill förmedla möjligheterna och glädjen med den digitala utvecklingen. Att väva ihop digital teknik med det traditionella så att tekniken blir självklar i verksamheten och inte en isolerad del. Att vi tillsammans med barnen hittar nya spännande vägar att erövra kunskap, utforskar och lär oss förstå tekniken omkring oss. (Repris från måndagen) Eva Söderberg: Pröva ny teknik och nya material i slöjden (M-H) WORKSHOP Vi arbetar praktiskt med några spännande nya slöjdmaterial. Material kommer att tillhandahållas på workshopen.

10 Rigmor Öhlund: Skiträdd (Alla) Jag bjuder er en föreläsning där jag berättar om mina rädslor och drömmar. Bjuder på dans, humor, musik, och olika övningar där du i publiken får delta. Tänkvärt: Om du är rädd att din röst är för liten för att bli hörd, försök gå till sängs med en mygga i rummet! (Repris från måndagen) Jarko Tuisku: Systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem (L-M, Fritidshem) Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete ska vara meningsfullt och lustfyllt. Hur skapar fritidshemmen enkla verktyg för arbete med kvalitet? Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång. Dialogen är central i kvalitetsarbetet. Den skapar delaktighet och samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov. (OBS! Ta med lärplatta eller smartphone till föreläsningen!) Johanna Lindbäck, Läsambassadör: Vem behöver läsa? (Alla) Varför är läsförmåga viktigare än någonsin idag? Och hur kommer det sig då att den har sjunkit kraftigt de senaste 10 åren, och många verkar tro att det ska klara sig bra utan den färdigheten? Linda Ökvist Johansson, Teknikens Hus: Kemiföreställning - Färger och ljus. (L-H) Kemi, fysik, färger och ljus. Upplev experiment och väck din nyfikenhet för kemi, fysik, färger och ljus. Hur hänger allt ihop? Kemi är roligt och behöver inte vara svårt. Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Flerspråkighet och dyslexi (L-Gy) Vad innebär det, och vad bör man veta om det? Innefattar de digitala verktyg som är särskilt verksamma för elever där språket har betydelse även elever med språkstörning och autismspektrumstörning, där tydlighet och bildstöd är viktigt. Digitala möjligheter när språk, läsning eller koncentration inte räcker till för att klara skolan utan extra stödinsats. Jennie Johansson, Föreningen Medveten Konsumtion: Vad har du på dig? (???) Kan man återvinna kläder och textil? Hur konsumerar vi kläder idag? Vad är hållbart mode? Hur ska jag tänka som konsument? Medveten Konsumtion är en liten förening som arbetar med de stora frågorna. Vi verkar för ökad kunskap om konsumtionens effekter på miljön och de som arbetar inom industrin. Vi tror på konsumentmakt: att man klarar sig alldeles utmärkt här i livet även om man konsumerar lite mindre och något mer genomtänkt, och att var och en faktiskt kan bidra till en mer hållbar framtid. Tisdag pass 4 ( ) Morgan Andersson, "Majjen från Majorna": Lärare, världens bästa skitjobb! (M-Gy) Morgan visar på att läraryrket i mångt och mycket handlar om att skapa starka relationer baserat på medmänsklighet, förståelse, respekt och inte minst glädje och humor. Med det som utgångspunkt kan man släppa in datorn i klassrummet och konkurrera med Facebook, youtube och pintrest om elevernas uppmärksamhet och vända det till sin och därav elevernas fördel. Att som lärare våga släppa metodmonopolet och omvandla elevernas verklighet till pedagogiska grepp. Föreläsningen präglas av bemötande av elever som en framgångsfaktor och att med hjälp av datorn sudda ut gränserna för vad som traditionellt anses vara skola. Sara Lundström Haglind, Jenny Holmkvist, Thomas Ekholm, Anderstorpsskolan, Skellefteå: Digitala möjligheter i språkundervisningen (H-Gy) Tre lärare från Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå berättar om sina erfarenheter av digitala verktyg i sin språkundervisning. De kommer att berätta om bloggande, elevaktiva arbetssätt, Skype, webbverktyg m.m. (Ta gärna med dig dator alt. smartphone/ipad för enklare interaktion!)

11 Tony Lindfors, Linda Bergqvist: LEGO i undervisningen (L) WORKSHOP LEGO Education WeDo är ett material för de lägsta årskurserna där du bygger, programmerar och styr LEGO-modeller via datorn. Allt på ett mycket enkelt och lustfyllt sätt. En workshop där du själv får testa materialet. Inga förkunskaper krävs. (OBS! WORKSHOP. Ta med egen dator!) Ulla-Karin Lundgren + LekMiT: När möjligheterna är i fokus media och IKT i förskolan. (Fsk, Spec) Projektledaren Ulla-Karin Lundgren Öhman och några deltagande förskollärare/lärare berättar om det aktuella projektet LekMiT där man arbetar med IKT och media bland barn i förskolan, f-klass och gymnasieträningsskolan. (Repris från måndagen) Filippa Mannerheim, Håll Sverige Rent: Unga Reportrar för ett hållbart samhälle ett nytt spännande skolprogram (H-Gy) Håll Sverige Rent berättar om sitt nya skolprogram där elever undersöker och gör reportage om hållbarhetsfrågor de är intresserade av. Reportagen texter, filmer, poddar kommer att visas upp på en webbplats och eleverna deltar i en spännande tävling. Programmet är kostnadsfritt och anpassat efter Lgr 11 och Gy Britt Hansson & Annelie Selberg, Skoldatateket: Möjligheter att underlätta vardagen med dator (pc) (L-Gy) WORKSHOP Vi tränar med program som finns i många skoldatorer (ClaroRead, StavaRex, SpellRight, Inlästa läromedel m.m.) (OBS! Ta med din egen dator! Workshop) Eva Söderberg: Pröva ny teknik och nya material i slöjden (M-H) WORKSHOP Vi arbetar praktiskt med några spännande nya slöjdmaterial. Material kommer att tillhandahållas på workshopen. (Workshop. Repris från Pass 3) Catarina Lundqvist: Perspektiv på social hållbarhet utbildning, inkludering, delaktighet (Alla + skolledare) Seminariet ger en introduktion till begreppet social hållbarhet, där social inkludering och delaktighet, likvärdighet, livskvalitet och mångfald är viktiga beståndsdelar. De frågor som belyses handlar om vad social hållbarhet kan betyda ur ett bredare skolperspektiv, t ex i arbete med elevinflytande, mångfald samt även i arbeten kring sociala investeringar och tidiga insatser till barn och unga. Jennie Johansson, Föreningen Medveten konsumtion: Introduktion av utbildningsmaterial (H-Gy) Söker du efter material att använda i din undervisning? Eller är du elev och gärna vill veta mer om Medveten Konsumtion? Under det här passet får du mer information om det skolmaterial föreningen har att erbjuda.