HÄLSA OCH SÄKERHET NATUR HÄLSA OCH SÄKERHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSA OCH SÄKERHET NATUR HÄLSA OCH SÄKERHET"

Transkript

1 HÄLSA OCH SÄKERHET NATUR HÄLSA OCH SÄKERHET För att inte utsätta människor för ohälsa får exempelvis inte dess boendemiljöer utsättas för miljöstörningar eller risker. Det kan exempelvis handla om miljöfarliga verksamheter, lukt, buller, luftföroreningar, översvämningsrisker eller farliga godstransporter. Jordbruksfastighet norr om Önneköp. 76

2 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Det klimatet vi skapar lokalt genom vårt levnadssätt påverkar klimatet regionalt och globalt. Därav är det väldigt viktigt att arbeta med klimatfrågor på nationell nivå men även på en lokal nivå. Ett av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är Begränsad klimatpåverkan. Genom regeringen och riksdagen har det beslutats att alla gemensamt ska arbeta för att uppnå målen för ett långsiktigt hållbart samhälle. Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. För att reducera risken för en negativ påverkan på klimatsystemet har EU:s medlemsstater enats om målet att begränsa ökningen av den globala medelhavstemperaturen till högst 2 C jämfört med den förindustriella temperaturnivån. För att kunna uppnå temperaturbegränsningen bör ej den sammanlagda halten av växthusgaser i atmosfären överskrida 400 ppm. Med växthusgaser menas gaserna koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O som även är kallad för lustgas), svavelhexafluorid (SF6), fluorkarboner (FC) och fluorväten (HFC). Den gränssättande halten 400 ppm är räknad som koldioxidekvivalent. Den huvudsakliga orsaken till ökat utsläpp av växthusgaser är förbränningen av fossila bränslen. De fossila bränslena används framför allt för värme- och eltillförsel samt drivmedel till transporter. Då växthusgaser är gränsöverskridande behövs internationellt samarbete för att nå målet. Om miljökvalitetsmålet kan nås går det att utvärderas först i mitten på detta sekel. Detta beror på att en stor del av växthusgaserna påverkar jordens klimat i mer än 100 år framåt i tiden. Sveriges riksdag har antagit visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den ansvariga myndigheten för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är Naturvårdsverket. Precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Riksdagen beslutade våren 2009 om ändrad precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan,prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300. Preciseringen innebär ett temperaturmål och ett koncentrationsmål enligt följande Temperaturmål: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentra onsmål som härleds från temperaturmålet: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter, ppmv (parts per million = miljondelar räknat i volym) koldioxidekvivalenter. Hörbys påverkan Arbetet mot att nå miljömålen, och däribland målet om begränsad miljöpåverkan, i Hörby kommun ska ske inom varje verksamhet. Verksamheterna har ett ansvar för att samarbetsformer utvecklas och att miljöarbetet följs upp. Det är tillsammans som miljöarbetet inom kommunen kan vidareutvecklas mot ett mer hållbart samhälle. I nuläget utförs inga mätningar av luftkvaliteten eller koldioxidutsläppen för Hörby som kommunområde. Länsstyrelsen tillhandahåller information som luftkvaliteten och koldioxidutsläpp via databasen RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. 77

3 VERKSAMHETER MED MILJÖPÅVERKAN Miljöfarliga verksamheter En del verksamheter med miljöpåverkan ska genomgå miljöprövning genom tillståndsprövning hos länsstyrelsen eller anmälas till kommun. Med miljöfarlig verksamhet avses enligt miljöbalken 9 kap 1 : utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande. Av miljöprövningsförordningen (2013:251) framgår vilka verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap Miljöbalken. I Hörby kommun finns inga A-anläggningar, däremot ett antal B- och C-anläggningar. Täktverksamhet I Hörby kommun är majoriteten av täktverksamheten antingen baserad på grus eller torv. Naturgruset är en ändlig resurs och bör därför på lång sikt ersättas av kross från berg eller återvunnet material så som betongkross. Hörby kommun är inte självförsörjande med naturgrus och krossat bergmaterial. Ett antal grus- och torvtäkter har funnits i kommunen, men samtliga dessa är numera nedlagda eller endast täkter för husbehov. I dagsläget finns det endast en täkt inom kommunen som behöver tillstånd av länsstyrelsen och det är torvbrytningen på Viss mosse. Klassning av miljöfarliga verksamheter Beroende på verksamhetsslag och storlek delas miljöfarliga verksamheter in i A-, B- och C-anläggningar samt så kallade U-anläggningar där länsstyrelsen utövar tillsyn över A- och B-anläggningar medan kommunens miljöoch hälsoskyddsnämnd har tillsynsansvar för övriga. För att få driva en miljöfarlig verksamhet krävs för A- och B-anläggningar tillstånd samt för C-anläggningar anmälan. Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Osbyholm Hörby Karta: B-anläggningar Avfallsanläggning Avloppsreningsverk Önneköp Västerstad Askeröd Östraby Slakteri Torvtäkt km

4 övergödning av sjöar och vattendrag. Andra ämnen som kan orsaka övergödning och försurning är kväveoxider och svaveldioxid från förbränning av fossila bränslen. Lantbruk och djurhållning Lantbruk Jordbruket, oavsett om det är konventionellt eller ekologiskt, påverkar miljön runt omkring oss. Viss påverkan ses som positiv, till exempel att landskapet hålls öppet, medan annan påverkan är negativ, till exempel läckage av näring, utsläpp av växthusgaser eller oaktsam spridning av bekämpningsmedel med risk för förorening av yt- eller grundvatten Jordbruket är orsak till cirka 15 procent av samhällets totala utsläpp av växthusgaser. I huvudsak är det tre sorters växthusgaser: koldioxid från åkermark och från förbränning av fossila bränslen som olja och diesel, metangas från husdjur och lantbruksdjur, främst nötboskap, och lustgas (dikväveoxid) från åkermark. När det gäller lustgas och metan så svarar jordbruket för 70 respektive 60 procent av Sveriges totala utsläpp medan jordbrukets koldioxidutsläpp bara är cirka två procent av det totala. 40 % av kväveläckaget och fosforförlusterna till sjöar, hav och vattendrag beror på jordbruket. Kväve tillförs jordbruksmarken genom handels-, stall- och betesgödsel, slam, kvävefixering från baljväxter, luftnedfall och utsäde. Fosfor är ett viktigt grundämne men också en ändlig resurs som bryts för framställning av industrigödsel, konstgödsel, till jordbruket. Det har större betydelse än kväve när det gäller Karta: C-anläggningar Avfallshantering, mellanlagring Avloppsreningsverk, mindre Bearbetning av berg, naturgrus m.m. Bilskrot Cement och betong Södra Rörum Djurhållning Fiskodling Ludvigsborg Fordonsservice och drivmedelshantering Hörby Gummi och plastvaror Killhult Lagring av bränsleflis, flisning Osbyholm Livsmedel och foder Metallbearbetning Motoranläggningar Önneköp Västerstad Skjutbanor Östraby Vindkraftverk Askeröd Värmeverk Ytbehandling, målning och lackering km 79

5 Bekämpningsmedel används i jordbruket för att skydda odlade växter mot angrepp av ogräs, insekter och svampsjukdomar. Användning av kemiska bekämpningsmedel kan leda till att dessa preparat läcker ut i vatten, luft och mark. Riskerna för att detta ska ske beror på flera saker. Till exempel spelar miljöbetingelserna på och runt omkring fälten där preparaten används stor roll liksom preparatens egenskaper och hur de hanteras. De bekämpningsmedelsrester som finns i naturen har spridits med vinden eller vattnet när fälten besprutas, eller från olämplig hantering när sprutor töms och fylls på. Djurhållning Hörby kommun är en av de mest djurtäta kommunerna i Skåne. Djurhållning i allmänhet medför olika typer av påverkan på omgivningen. De mest typiska olägenheterna är lukt, flugbildning, damm, buller från fläktar, maskiner och transporter, störande läten eller skarpt ljus från t.ex. ridbanor. Allergener från framförallt hästar kan också orsaka allergiska reaktioner hos känsliga personer. Generellt gäller att ju längre avståndet är mellan djurhållning och bebyggelse desto mindre är risken att omgivningen påverkas. Typ av bebyggelsemiljö, verksamhetens art och omfattning samt lokala förhållanden som vind, topografi och vegetation är också förhållanden att beakta vid planläggning eller beviljande av bygglov för eller invid djurhållning. Större djurhållande lantbruk med fler än 100 djurenheter omfattas av lagstiftningen om miljöfarlig verksamhet. För dessa anläggningar krävs anmälan till kommunen. För djuranläggningar med 400 eller flera djurenheter krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Gränsen för när det krävs särskild tillståndsprövning varierar beroende på djurslag och preciseras i miljöprövningsförordningen (2013:251). Enligt de grundläggande kraven när det gäller planering för djurhållning i anslutning till den bebyggda miljön, och vice versa, som finns i plan- och bygglagens 2 kap. ställs krav på att kommunen ska beakta hälsorisker mot omgivningen från olika verksamheter samt att i största möjliga utsträckning undvika och/eller förebygga olägenheter gentemot grannar i samband med planläggning eller vid prövning av bygglov. I Hörby kommun fi nns ett stort antal hästar. Fotografi från Viggarum. 80

6 I Hörby kommun finns också äldre avfallsupplag och eftersom dessa kan innehålla farliga ämnen gäller det att ha dessa i åtanke när man planerar ny bebyggelse. Dessa finns med i rapporten MIFO klassificering av nedlagda deponier inom MERABS verksamhetsområde, från Andra områden som inte bör bebyggas är skjutbanor där blyspridning från ammunition kan ge upphov till förorenad mark. Förorenad mark Förorenade områden är mark, grundvatten eller sediment där halterna skadliga ämnen påtagligt överskrider bakgrundsnivån. I huvudsak återfinns dessa områden i anslutning till äldre produktionslokaler och industriella verksamheter och föroreningarna kan t.ex. härröra från spill eller större olyckor, läckande tankar och ledningar eller hantering av restprodukter som slagg, kasserade produkter och förbrukade oljor m.m. Farligt godstransporter Transporter av farligt gods skall i första hand hänvisas till de av Trafikverket rekommenderade färdvägarna för farligt godstransporter med lastbil, väg 13 och E22. Då de båda vägarna passerar vattenskyddsområden har en beredskapsplan tagits fram för hur olyckor ska hanteras i anslutning till vattenskyddsområden. Ekerödsrasten utpekas som uppställningsplats för rast och dygnsvila. På senare år har förorenade områden fått stor uppmärksamhet. Det beror bl.a. på att äldre industriområden allt oftare tas i anspråk för andra ändamål, t.ex. bostäder eller andra verksamheter. En annan viktig aspekt är skyddet av vårt grundvatten. Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram en lista över potentiellt förorenade objekt i länet, varav 99 finns i Hörby kommun. Arbete pågår med att inventera och riskklassificera dessa enligt Naturvårdsverkets metodik (MIFO). Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Osbyholm Hörby Önneköp Västerstad Askeröd Karta: Förorenad mark Avfallsanläggning, ej längre i bruk Östraby Skjutbana Skjutbana, ej längre i bruk km 81

7 MILJÖSTÖRANDE FÖRETEELSER Radon Radon är en ädelgas som ger upphov till joniserande strålning. Gasen bildas vid radioaktivt sönderfall av radium, som i sin tur är en sönderfallsprodukt till uran. Radongasen är osynlig, luktoch smaklös och kan därför bara upptäckas genom mätning. Radonhalten bör enligt Folkhälsomyndighetens riktvärden inte överstiga 200 Bq/m³ i bostäder, skolor och allmänna lokaler. Radon finns i marken i stora delar av Sverige och kan tränga in i byggnader genom otätheter i grunden eller källaren. Radon kan också avges från alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som tillverkades under åren och som användes vid byggande av både enfamiljshus och flerfamiljshus. Blåbetong som redan var tillverkat kan ha använts som byggmaterial efter Radon i inomhusluften är den vanligaste källan till lungcancer i Sverige, efter tobaksrökning. Störst är risken för de som exponeras av en kombination av radon och rökning. grundvatten uppmättes vid Satserup, där 1611 Bq/l har konstaterats i en 70 m djup borrbrunn. Medianvärdet för kommunen uppgick vid utredningen till 288 Bq/l. Förutom de vattenanalyser som redovisas i vattenrapporten från Sveriges geologiska undersökning (SGU) från år 1992, har ytterligare fyra analyser utförts i kommunen. Ett av proven är från centrala Hörby med en radonhalt på 154 Bq/l, vilket överskrider riktvärdet för tjänligt vatten med anmärkning. Det är värt att påpeka att de undersökta uranförande granitområdena är en minoritet och den dominerande berggrunden utgörs av gnejser samt mindre stråk av lerskiffer och sandsten. Största delen av Hörby kommun betraktas som normalriskområde för markradon med en förekomst på Bq/m³. Vissa områden är klassade som lågriskområden med en förekomst på <10 Bq/m³. Radon kan även finnas i grundvatten därför har radonförekomsten i grundvatten inom kommunen studerats. Analysen av radonhalten i grundvatten är hämtad från en studie av Sveriges geologiska undersökning (SGU) från år Grundvatten från bergborrade brunnar i granitområden i kommunen visar den naturliga bakgrundhalten av radon. Sammanlagt har 19 borrbrunnar analyserats. Det framgår att halten av radon i Hörby kommun är något högre än genomsnittet för Skåne. Det största värdet av radon i Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Hörby Osbyholm Önneköp Karta: Radonförekomst Lågriskområde <10 Bq/m³. Västerstad Östraby Askeröd Övriga område är normalriskområde Bq/m³ km

8 Buller Oönskat ljud eller buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Trafiken står för mycket av bullret, både längs vägar och järnvägar och runt flygplatser och hamnar. Andra bullerkällor är industrier och skjutbanor. Tystnad är en bristvara i hela Skåne även om problemen med buller är störst i södra och sydvästra delarna. Fortfarande finns vissa områden som är mer eller mindre bullerfria, främst i norra och nordöstra Skåne. I Hörby kommun finns stor tillgång till bullerfria områden i kommunens norra och östra delar. Väg- och järnvägsbuller Trafiken är en viktig källa till buller och Hörby kommun genomkorsas av två starkt trafikerade vägar, europaväg E22 och riksväg 13. I Sverige mäter man störningen från trafikbuller på två olika sätt: ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är ett sätt att beräkna medel för ljudnivån under en viss tidsperiod (ofta ett dygn). Maximal ljudnivå är den högsta förekommande ljudnivån till exempel medan ett fordon passerar. Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller. Dessa bör normalt inte överskridas när man bygger nya bostäder/ bostadsområden, ny trafikinfrastruktur som t.ex. vägar eller bygger om trafikinfrastrukturen. Riktvärdena är 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad När riktvärdena ska tillämpas, till exempel för att kräva åtgärder på vägar eller järnvägar, bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Om det inte går att minska utomhusvärdena tillräckligt för att nå ner till riktvärdena, bör man istället rikta in sig på att inomhusvärdena inte ska överskridas. Buller från industrier Industrier och andra verksamheter orsakar ofta en hel del störande ljud. Därför finns det riktvärden som anger hur mycket det får bullra utanför verksamheten. Riktvärdena för verksamheter som redan finns är högre (det vill säga det tillåts mer buller) än för nya verksamheter som startas. I praktiken används dock oftast de tuffare kraven även för befintliga verksamheter. När en industri byggs ut, brukar ett av grundkraven vara att utbyggnaden inte får leda till högre ljudnivå/mer buller. Karta: Buller från väg, järnväg och flygtrafik Områden med en bullernivå över 40 dba Karta: Region Skåne. Områden med en bullernivå mellan 30 och 40 dba 83

9 Buller från motorsport och skjutbanor I Hörby kommun finns en motorcrossbana, strax öster om Hörby tätort, med regelbundna träningar och tävlingar. Likaså finns ett par skjutbanor i drift inom kommunen där skjutning sker regelbundet. I samband med dessa sporter kan buller uppstå. Lu föroreningar Trafik, uppvärmning av fastigheter och långväga transport av luft och industriprocesser är vanliga källor till luftföroreningar. Om luften i tätorten innehåller för mycket föroreningar kan det innebära negativa effekter på vår hälsa. De kan orsaka eller bidra till hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, allergier, astma och lungsjukdomar. De personer som redan lider av sådana sjukdomar av andra orsaker får störst problem med dålig utomhusluft. Luftföroreningar försurar också mark och vatten. De angriper byggnader och minnesmärken och får dem så småningom att vittra sönder. I ett större perspektiv har luftföroreningar även en viss inverkan på vårt klimat. Kommunen har gjort mätningar av luftkvalitén i sitt miljömålsarbete. På så vis kan man bland annat se hur halterna av olika ämnen varierar och förändras. Under vintern har mätningar pågått av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), partiklar (PM10), flyktiga organiska ämnen (VOC) samt sot från en mätstation vid kommunhuset. Under sommaren och hösten 2007 har även mätningar av ozon utförts vid kommunhuset, i Västerstad och i Svensköp. Miljökvalitetsnormer för utomhuslu För de ämnen som mäts finns så kallade miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft enligt 5 kap. miljöbalken gäller för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM 10) och ozon. Miljökvalitetsnormerna anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Trots att de uppmätta luftföroreningshalterna i Hörby inte överskrider miljökvalitetsnormerna måste halterna minska avsevärt för att förhindra och stoppa försurning och andra miljöeffekter på mark- och vattenområden. Jämfört med andra kommuner i landet, som utförde mätningar under samma tidsperiod, ligger Hörby under medelvärden för kvävedioxid och svaveldioxid. För sot ligger mätningarna för Hörby i linje med medelvärdet för alla kommunerna. Även medelvärdet för bensen ligger i linje med övriga kommuner. Elektromagne ska fält Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att försiktighetsprincipen tillämpas inom två områden av elektromagnetiska fält. Allmänhetens exponering för magnetfält från kraftledningar Vid användning av mobiltelefon Försiktighetsprincipen är en av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och finns formulerad i 2 kap. 3. Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning grundar sig på att forskning inom dessa områden inte helt kan utesluta negativa hälsoeffekter. Försiktighetsprincipen lyder: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 84

10 KraŌledningar Åtgärderna måste kunna genomföras till rimliga kostnader. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält från kraftledningar på lång sikt inte helt kan uteslutas har svenska myndigheter valt att rekommendera en viss försiktighet både för allmänheten och i arbetslivet. Strålsäkerhetsmyndigheten ger därför tillsammans med Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Boverket rekommendationer vid samhällsplanering och byggande. Dessa är: Med hänvisning till försiktighetsprincipen har därför de kraftledningar som passerar genom kommunen fått generella skyddsavstånd inom vilka ny exploatering inte får ske utan vidare utredning. För kraftledningar på 400 kv gäller 150 m i vardera riktning, för 130 kv-ledningar 50 m och för 20 kvledningar 10 m. BasstaƟoner för mobiltelefoni Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. De högfrekventa elektromagnetiska fält som allmänheten exponeras för från de olika komponenterna i ett mobiltelefonnät överskrider inte de gränsvärden och rekommendationer som publicerats av t ex EU och WHO. De mätningar som utförts visar att allmänhetens exponering ligger en faktor under t.ex. värden som återfinns i EU:s råd för allmänhetens exponering och att Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden endast överskrids inom enstaka meters avstånd rakt framför antennens strålande yta. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer därför att exponeringen från basstationer inte orsakar några skadliga hälsoeffekter och inte innebär några risker från strålskyddssynpunkt. Karta: KraŌledningar 400 kv kraftledning med 150 m skyddsavstånd 130 kv kraftledning med 50 m skyddsavstånd 50 kv kraftledning med 10 m skyddsavstånd Omriktarstation km 85

11 Översvämningsrisker Ringsjön Ringsjöns vattennivå är sänkt och uttag och vattennivå regleras av vattendomar. Sedan sjösänkningen med 1,5 m år 1883 har en mängd fritidshus byggts i nära anslutning till Ringsjöns stränder. SMHI gjorde år 2004, på uppdrag av Hörby kommun, beräkningar av högsta vattennivå i Östra Ringsjön. Beräkningarna gjordes av högsta vattennivå, med 100 års återkomsttid och där hänsyn tagits till tilläggseffekter i form av dämning i Ringsjösundet och snedställning av sjöytan på grund av vind. Sammantaget ledde beräkningarna fram till att högsta vattenstånd vid Östra Ringsjöns östra strand är +55,3 ±0,1 m (RH70). Enligt det nuvarande regleringsschemat höjs vattenståndet i Ringsjön under våren och sänks under sommaren och hösten. Medelvattenståndet över året är +53,93 m ö h ( ). Hörbyån År 2007 gjorde DHI Water & Environment på uppdrag av Hörby kommun en hydraulisk och hydrologisk utredning för Hörbyån. Syftet var bl.a. att öka kunskapen och förståelsen för situationer med höga flöden och vattennivåer i ån samt att utreda högsta vattennivå som kan erhållas vid ett 100-års flöde. Utredningen som baserats både på uppmätta flöden, meteorologiska data samt beräkningar resulterade i kartskisser där möjliga översvämningsytor utmed Hörbyån vid ett 100-års flöde pekades ut. SKYDD AV VATTENFÖREKOMSTER Skydd av grundva en I Hörby kommun finns 6 kommunala vattentäkter som förser kommuninvånarna med dricksvatten. Dessa finns i Hörby tätort, Södra Rörum, Killhult, Önneköp, Oderup och Gummastorp. Vattenverket i Oderup förser även Östraby och Västerstad med dricksvatten, liksom det i Gummastorp förser Askeröd. I anslutning till fyra av dessa, de i Hörby tätort, Killhult, Önneköp och Askeröd finns vattenskyddsområden. För respektive vattenskyddsområde finns specifika skyddsföreskrifter upprättade. Skyddsområdena runt vattentäkterna är indelade i primära och sekundära skyddszoner. För vattenskyddsområdena i Hörby kommun finns fastställda skyddsförskrifter och för samtliga områden krävs bland annat tillstånd för att utvinna värmeenergi ur berg och grundvatten. Översvämningsytor utmed Hörbyån vid ett 100-års fl öde. 86

12 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer har funnits som styrmedel i svensk lagstiftning sedan år 1999 då föreskrifter om miljökvalitetsnormer skrevs in i miljöbalkens femte kapitel. Det övergripande syftet med normerna är att skydda människors hälsa och naturmiljön. Miljökvalitetsnormer för vaʃen Genom EG:s ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) följer krav på god vattenstatus för allt vatten; grundvatten, ytvatten och kustvatten. Målet ska enligt direktivet vara uppnått till år Direktivet handlar först och främst om kvaliteten på yt- och grundvattnet och om grundvattnets kvantitet. God vattenstatus är inte en norm enligt svensk lag, utan har senare i beslut av de nya vattenmyndigheterna brutits ner till miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i landet infördes Ludvigsborg Osbyholm Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvaʃen Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten infördes i miljöbalken år Normen för fiskvatten ska skydda fiskpopulationer mot utsläpp av sådana föroreningar i vatten som kan leda till att vissa arter minskar i antal eller helt dör ut. Normen för musselvatten avser att skydda vissa populationer av skaldjur i kustvatten och brackvatten från olika utsläpp av förorenande ämnen. Fiskvattendirektivet (91/692/EEG) och skaldjursvattendirektivet (91/692/EEG) är bakgrunden till att dessa normer har införts i miljöbalken. I Hörby kommun omfattas Ringsjön av fiskvattendirektivet. Östra Ringsjöns ekologiska status var år 2009 enligt, miljökvalitetsnormerna, dålig ekologisk statuts. Bedömningen baseras på biologiska kvalitetsfaktorer såsom växtplankton, vattenväxter och fisk. Bedömningen är utförd enligt principen sämst avgör, d.v.s. att de biologiska kvalitetsfaktorerna med sämst statusklass avgör hela den sammanlagda bedömningen trots att det finns delar av sjön med bättre status. Bedömningen från de biologiska kvalitetsfaktorerna visar att sjön är kraftigt påverkad av näringsämnen. Detta stöds även av vattenkemiska resultat. Södra Rörum Killhult Hörby 2009 och syftar till att alla vattenförekomster senast år 2015 ska uppnå god ekologisk status. Vattenmyndigheten kan om det på grund av ekonomisk orimlighet och/eller teknisk omöjlighet inte bedöms rimligt att uppnå målen inom utsatt tid bevilja undantag från tidsfristen, som längst fram till år Information om de olika vattenförekomsternas normer och status finns i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Karta: Skydd av grundvaʃen Önneköp Västerstad Askeröd Primärt vattenskyddsområde Sekundärt vattenskyddsområde Östraby Område där anläggningar för utvinning av värmeenergi ur berg och grundvatten är förbjudna. Skala 1: km 87

56 Antagandehandling

56 Antagandehandling 56 HÄLSA OCH SÄKERHET 3.5 HÄLSA OCH SÄKERHET 58 57 HÄLSA OCH SÄKERHET För att inte människor ska utsättas för ohälsa får exempelvis inte deras boendemiljöer utsättas för miljöstörningar eller risker. Det

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 27 1 Dnr 2009 2276 Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Bilagor: Krav på bullerplank vid Mariebergsvägen, 09 2276 Tekniska förvaltningens

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Miljö- och riskfaktorer

Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 15 Övergripande mål Kommunen ska vara en förebild och genom planering och beslut verka för en fortsatt god livsmiljö och en god hälsa för invånarna i Danderyd. Riktlinjer Kommunen

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Miljööverdomstolen har anhållit om Naturvårdsverkets skriftliga yttrande i rubricerat mål.

Miljööverdomstolen har anhållit om Naturvårdsverkets skriftliga yttrande i rubricerat mål. 1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Kyriakos Zachariadis Tel: 08-698 1683 kyriakos.zachariadis @naturvardsverket.se YTTRANDE 2008-04-10 Dnr 544-2824-08 Rv SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Box

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Elisabet Aronsson 2016-08-10 018-727 43 26 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 17 augusti 2016 Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola Remiss

Läs mer

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer

Bullerutredning kv Fritiden

Bullerutredning kv Fritiden Ystad Kommun Malmö 2014-06-17 Datum 2014-06-17 Uppdragsnummer 1320003845 Utgåva/Status 2 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Miljö, hälsa och risker

Miljö, hälsa och risker Mål och riktlinjer Miljö, hälsa och risker Den fysiska planeringen ska tillförsäkra invånarna en miljö som ur folkhälsosynpunkt kan betecknas som en god livsmiljö. Konflikter vad gäller buller från bl

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Västra Götalands läns författningssamling

Västra Götalands läns författningssamling Västra Götalands läns författningssamling Länsstyrelsen 14 FS 2011:41 Utkom från trycket den 1 juli 2011 Omtryck Länsstyrelsens i Västra Götalands län föreskrift om ändring i föreskrift 14 FS 2009:89 om

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en

Läs mer

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Kommunerna och miljön 16-17 april 2015 Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL, kerstin.blom.bokliden@skl.se, tel: 08-452 78 60 Regelhierarki

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför

Läs mer

Antagen av MBN Laga kraft

Antagen av MBN Laga kraft Antagen av MBN 2008-09-11 Laga kraft 2008-10-15 !"##$%&& ' ()*+,-+. / Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Tillägg till planbestämmelser Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17 RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad 2012-08-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren http://ams.se.wspgroup.com/projects/10166041/document/rapport//ra pport-.doc

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 45 (68) Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-08, 91

Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 45 (68) Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-08, 91 Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 45 (68) 2.12 HÄLSA OCH SÄKERHET Klimatpåverkan Växthuseffekten är ett av de största globala miljöproblemen och påverkar alla delar av samhället. Orsaken

Läs mer

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Buller från motorcyklar utan ljuddämpare

Buller från motorcyklar utan ljuddämpare MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-05-26 Handläggare: Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p. 31 Skrivelse från Per Ankersjö

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Synpunkter miljömålsmanualer Kommenterad av Avsnitt Ursprunglig text Kommentar Ytterligare kommentar Frisk luft

Synpunkter miljömålsmanualer Kommenterad av Avsnitt Ursprunglig text Kommentar Ytterligare kommentar Frisk luft Synpunkter miljömålsmanualer Kommenterad av Avsnitt Ursprunglig text Kommentar Ytterligare kommentar Frisk luft Michelle Benyamine 1, sida 3 En prognos för halterna har tagits fram för ett större antal

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt KOMMENTARER Sida 1 av 5 Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 2 Enskild brunnsanläggning De föreslagna skyddsföreskrifterna anger, Primär

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Västra Götalands läns författningssamling

Västra Götalands läns författningssamling Västra Götalands läns författningssamling Tanums kommun 14 FS 2010:120 Utkom från trycket den 26 februari 2010 Länsstyrelsens i Västra Götalands län tillkännagivande av Tanums kommun beslut om vattenskyddsområde

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01378 Datum: 2016-12-27 Handläggare: Peter Jönsson för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Behovsbedömning för MKB november 2008

Behovsbedömning för MKB november 2008 Stadsarkitektkontoret MKB-gruppen Detaljplan för ILÄNDA 1:6 m fl Behovsbedömning för MKB november 2008 Dnr 2007.20.214 1(7) Behovsbedömning BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan. 1 (5) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Ändring av detaljplan för del av Mariestads hamn, Mariestads centralort, Mariestads kommun Rubricerad ändring av detaljplan syftar

Läs mer

REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTÄDER MED AVSEENDE PÅ BULLER INOM PROGRAMOMRÅDET FÅRABERGET

REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTÄDER MED AVSEENDE PÅ BULLER INOM PROGRAMOMRÅDET FÅRABERGET RAPPORT FALKÖPINGS KOMMUN Bullerutredning, UPPDRAGSNUMMER 1321446000 REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTÄDER MED AVSEENDE PÅ BULLER INOM PROGRAMOMRÅDET FÅRABERGET GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS Sweco Environment

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer