HÄLSA OCH SÄKERHET NATUR HÄLSA OCH SÄKERHET

Transkript

1 HÄLSA OCH SÄKERHET NATUR HÄLSA OCH SÄKERHET För att inte utsätta människor för ohälsa får exempelvis inte dess boendemiljöer utsättas för miljöstörningar eller risker. Det kan exempelvis handla om miljöfarliga verksamheter, lukt, buller, luftföroreningar, översvämningsrisker eller farliga godstransporter. Jordbruksfastighet norr om Önneköp. 76

2 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Det klimatet vi skapar lokalt genom vårt levnadssätt påverkar klimatet regionalt och globalt. Därav är det väldigt viktigt att arbeta med klimatfrågor på nationell nivå men även på en lokal nivå. Ett av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är Begränsad klimatpåverkan. Genom regeringen och riksdagen har det beslutats att alla gemensamt ska arbeta för att uppnå målen för ett långsiktigt hållbart samhälle. Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. För att reducera risken för en negativ påverkan på klimatsystemet har EU:s medlemsstater enats om målet att begränsa ökningen av den globala medelhavstemperaturen till högst 2 C jämfört med den förindustriella temperaturnivån. För att kunna uppnå temperaturbegränsningen bör ej den sammanlagda halten av växthusgaser i atmosfären överskrida 400 ppm. Med växthusgaser menas gaserna koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O som även är kallad för lustgas), svavelhexafluorid (SF6), fluorkarboner (FC) och fluorväten (HFC). Den gränssättande halten 400 ppm är räknad som koldioxidekvivalent. Den huvudsakliga orsaken till ökat utsläpp av växthusgaser är förbränningen av fossila bränslen. De fossila bränslena används framför allt för värme- och eltillförsel samt drivmedel till transporter. Då växthusgaser är gränsöverskridande behövs internationellt samarbete för att nå målet. Om miljökvalitetsmålet kan nås går det att utvärderas först i mitten på detta sekel. Detta beror på att en stor del av växthusgaserna påverkar jordens klimat i mer än 100 år framåt i tiden. Sveriges riksdag har antagit visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den ansvariga myndigheten för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är Naturvårdsverket. Precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Riksdagen beslutade våren 2009 om ändrad precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan,prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300. Preciseringen innebär ett temperaturmål och ett koncentrationsmål enligt följande Temperaturmål: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentra onsmål som härleds från temperaturmålet: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter, ppmv (parts per million = miljondelar räknat i volym) koldioxidekvivalenter. Hörbys påverkan Arbetet mot att nå miljömålen, och däribland målet om begränsad miljöpåverkan, i Hörby kommun ska ske inom varje verksamhet. Verksamheterna har ett ansvar för att samarbetsformer utvecklas och att miljöarbetet följs upp. Det är tillsammans som miljöarbetet inom kommunen kan vidareutvecklas mot ett mer hållbart samhälle. I nuläget utförs inga mätningar av luftkvaliteten eller koldioxidutsläppen för Hörby som kommunområde. Länsstyrelsen tillhandahåller information som luftkvaliteten och koldioxidutsläpp via databasen RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. 77

3 VERKSAMHETER MED MILJÖPÅVERKAN Miljöfarliga verksamheter En del verksamheter med miljöpåverkan ska genomgå miljöprövning genom tillståndsprövning hos länsstyrelsen eller anmälas till kommun. Med miljöfarlig verksamhet avses enligt miljöbalken 9 kap 1 : utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande. Av miljöprövningsförordningen (2013:251) framgår vilka verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap Miljöbalken. I Hörby kommun finns inga A-anläggningar, däremot ett antal B- och C-anläggningar. Täktverksamhet I Hörby kommun är majoriteten av täktverksamheten antingen baserad på grus eller torv. Naturgruset är en ändlig resurs och bör därför på lång sikt ersättas av kross från berg eller återvunnet material så som betongkross. Hörby kommun är inte självförsörjande med naturgrus och krossat bergmaterial. Ett antal grus- och torvtäkter har funnits i kommunen, men samtliga dessa är numera nedlagda eller endast täkter för husbehov. I dagsläget finns det endast en täkt inom kommunen som behöver tillstånd av länsstyrelsen och det är torvbrytningen på Viss mosse. Klassning av miljöfarliga verksamheter Beroende på verksamhetsslag och storlek delas miljöfarliga verksamheter in i A-, B- och C-anläggningar samt så kallade U-anläggningar där länsstyrelsen utövar tillsyn över A- och B-anläggningar medan kommunens miljöoch hälsoskyddsnämnd har tillsynsansvar för övriga. För att få driva en miljöfarlig verksamhet krävs för A- och B-anläggningar tillstånd samt för C-anläggningar anmälan. Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Osbyholm Hörby Karta: B-anläggningar Avfallsanläggning Avloppsreningsverk Önneköp Västerstad Askeröd Östraby Slakteri Torvtäkt km

4 övergödning av sjöar och vattendrag. Andra ämnen som kan orsaka övergödning och försurning är kväveoxider och svaveldioxid från förbränning av fossila bränslen. Lantbruk och djurhållning Lantbruk Jordbruket, oavsett om det är konventionellt eller ekologiskt, påverkar miljön runt omkring oss. Viss påverkan ses som positiv, till exempel att landskapet hålls öppet, medan annan påverkan är negativ, till exempel läckage av näring, utsläpp av växthusgaser eller oaktsam spridning av bekämpningsmedel med risk för förorening av yt- eller grundvatten Jordbruket är orsak till cirka 15 procent av samhällets totala utsläpp av växthusgaser. I huvudsak är det tre sorters växthusgaser: koldioxid från åkermark och från förbränning av fossila bränslen som olja och diesel, metangas från husdjur och lantbruksdjur, främst nötboskap, och lustgas (dikväveoxid) från åkermark. När det gäller lustgas och metan så svarar jordbruket för 70 respektive 60 procent av Sveriges totala utsläpp medan jordbrukets koldioxidutsläpp bara är cirka två procent av det totala. 40 % av kväveläckaget och fosforförlusterna till sjöar, hav och vattendrag beror på jordbruket. Kväve tillförs jordbruksmarken genom handels-, stall- och betesgödsel, slam, kvävefixering från baljväxter, luftnedfall och utsäde. Fosfor är ett viktigt grundämne men också en ändlig resurs som bryts för framställning av industrigödsel, konstgödsel, till jordbruket. Det har större betydelse än kväve när det gäller Karta: C-anläggningar Avfallshantering, mellanlagring Avloppsreningsverk, mindre Bearbetning av berg, naturgrus m.m. Bilskrot Cement och betong Södra Rörum Djurhållning Fiskodling Ludvigsborg Fordonsservice och drivmedelshantering Hörby Gummi och plastvaror Killhult Lagring av bränsleflis, flisning Osbyholm Livsmedel och foder Metallbearbetning Motoranläggningar Önneköp Västerstad Skjutbanor Östraby Vindkraftverk Askeröd Värmeverk Ytbehandling, målning och lackering km 79

5 Bekämpningsmedel används i jordbruket för att skydda odlade växter mot angrepp av ogräs, insekter och svampsjukdomar. Användning av kemiska bekämpningsmedel kan leda till att dessa preparat läcker ut i vatten, luft och mark. Riskerna för att detta ska ske beror på flera saker. Till exempel spelar miljöbetingelserna på och runt omkring fälten där preparaten används stor roll liksom preparatens egenskaper och hur de hanteras. De bekämpningsmedelsrester som finns i naturen har spridits med vinden eller vattnet när fälten besprutas, eller från olämplig hantering när sprutor töms och fylls på. Djurhållning Hörby kommun är en av de mest djurtäta kommunerna i Skåne. Djurhållning i allmänhet medför olika typer av påverkan på omgivningen. De mest typiska olägenheterna är lukt, flugbildning, damm, buller från fläktar, maskiner och transporter, störande läten eller skarpt ljus från t.ex. ridbanor. Allergener från framförallt hästar kan också orsaka allergiska reaktioner hos känsliga personer. Generellt gäller att ju längre avståndet är mellan djurhållning och bebyggelse desto mindre är risken att omgivningen påverkas. Typ av bebyggelsemiljö, verksamhetens art och omfattning samt lokala förhållanden som vind, topografi och vegetation är också förhållanden att beakta vid planläggning eller beviljande av bygglov för eller invid djurhållning. Större djurhållande lantbruk med fler än 100 djurenheter omfattas av lagstiftningen om miljöfarlig verksamhet. För dessa anläggningar krävs anmälan till kommunen. För djuranläggningar med 400 eller flera djurenheter krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Gränsen för när det krävs särskild tillståndsprövning varierar beroende på djurslag och preciseras i miljöprövningsförordningen (2013:251). Enligt de grundläggande kraven när det gäller planering för djurhållning i anslutning till den bebyggda miljön, och vice versa, som finns i plan- och bygglagens 2 kap. ställs krav på att kommunen ska beakta hälsorisker mot omgivningen från olika verksamheter samt att i största möjliga utsträckning undvika och/eller förebygga olägenheter gentemot grannar i samband med planläggning eller vid prövning av bygglov. I Hörby kommun fi nns ett stort antal hästar. Fotografi från Viggarum. 80

6 I Hörby kommun finns också äldre avfallsupplag och eftersom dessa kan innehålla farliga ämnen gäller det att ha dessa i åtanke när man planerar ny bebyggelse. Dessa finns med i rapporten MIFO klassificering av nedlagda deponier inom MERABS verksamhetsområde, från Andra områden som inte bör bebyggas är skjutbanor där blyspridning från ammunition kan ge upphov till förorenad mark. Förorenad mark Förorenade områden är mark, grundvatten eller sediment där halterna skadliga ämnen påtagligt överskrider bakgrundsnivån. I huvudsak återfinns dessa områden i anslutning till äldre produktionslokaler och industriella verksamheter och föroreningarna kan t.ex. härröra från spill eller större olyckor, läckande tankar och ledningar eller hantering av restprodukter som slagg, kasserade produkter och förbrukade oljor m.m. Farligt godstransporter Transporter av farligt gods skall i första hand hänvisas till de av Trafikverket rekommenderade färdvägarna för farligt godstransporter med lastbil, väg 13 och E22. Då de båda vägarna passerar vattenskyddsområden har en beredskapsplan tagits fram för hur olyckor ska hanteras i anslutning till vattenskyddsområden. Ekerödsrasten utpekas som uppställningsplats för rast och dygnsvila. På senare år har förorenade områden fått stor uppmärksamhet. Det beror bl.a. på att äldre industriområden allt oftare tas i anspråk för andra ändamål, t.ex. bostäder eller andra verksamheter. En annan viktig aspekt är skyddet av vårt grundvatten. Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram en lista över potentiellt förorenade objekt i länet, varav 99 finns i Hörby kommun. Arbete pågår med att inventera och riskklassificera dessa enligt Naturvårdsverkets metodik (MIFO). Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Osbyholm Hörby Önneköp Västerstad Askeröd Karta: Förorenad mark Avfallsanläggning, ej längre i bruk Östraby Skjutbana Skjutbana, ej längre i bruk km 81

7 MILJÖSTÖRANDE FÖRETEELSER Radon Radon är en ädelgas som ger upphov till joniserande strålning. Gasen bildas vid radioaktivt sönderfall av radium, som i sin tur är en sönderfallsprodukt till uran. Radongasen är osynlig, luktoch smaklös och kan därför bara upptäckas genom mätning. Radonhalten bör enligt Folkhälsomyndighetens riktvärden inte överstiga 200 Bq/m³ i bostäder, skolor och allmänna lokaler. Radon finns i marken i stora delar av Sverige och kan tränga in i byggnader genom otätheter i grunden eller källaren. Radon kan också avges från alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som tillverkades under åren och som användes vid byggande av både enfamiljshus och flerfamiljshus. Blåbetong som redan var tillverkat kan ha använts som byggmaterial efter Radon i inomhusluften är den vanligaste källan till lungcancer i Sverige, efter tobaksrökning. Störst är risken för de som exponeras av en kombination av radon och rökning. grundvatten uppmättes vid Satserup, där 1611 Bq/l har konstaterats i en 70 m djup borrbrunn. Medianvärdet för kommunen uppgick vid utredningen till 288 Bq/l. Förutom de vattenanalyser som redovisas i vattenrapporten från Sveriges geologiska undersökning (SGU) från år 1992, har ytterligare fyra analyser utförts i kommunen. Ett av proven är från centrala Hörby med en radonhalt på 154 Bq/l, vilket överskrider riktvärdet för tjänligt vatten med anmärkning. Det är värt att påpeka att de undersökta uranförande granitområdena är en minoritet och den dominerande berggrunden utgörs av gnejser samt mindre stråk av lerskiffer och sandsten. Största delen av Hörby kommun betraktas som normalriskområde för markradon med en förekomst på Bq/m³. Vissa områden är klassade som lågriskområden med en förekomst på <10 Bq/m³. Radon kan även finnas i grundvatten därför har radonförekomsten i grundvatten inom kommunen studerats. Analysen av radonhalten i grundvatten är hämtad från en studie av Sveriges geologiska undersökning (SGU) från år Grundvatten från bergborrade brunnar i granitområden i kommunen visar den naturliga bakgrundhalten av radon. Sammanlagt har 19 borrbrunnar analyserats. Det framgår att halten av radon i Hörby kommun är något högre än genomsnittet för Skåne. Det största värdet av radon i Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Hörby Osbyholm Önneköp Karta: Radonförekomst Lågriskområde <10 Bq/m³. Västerstad Östraby Askeröd Övriga område är normalriskområde Bq/m³ km

8 Buller Oönskat ljud eller buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Trafiken står för mycket av bullret, både längs vägar och järnvägar och runt flygplatser och hamnar. Andra bullerkällor är industrier och skjutbanor. Tystnad är en bristvara i hela Skåne även om problemen med buller är störst i södra och sydvästra delarna. Fortfarande finns vissa områden som är mer eller mindre bullerfria, främst i norra och nordöstra Skåne. I Hörby kommun finns stor tillgång till bullerfria områden i kommunens norra och östra delar. Väg- och järnvägsbuller Trafiken är en viktig källa till buller och Hörby kommun genomkorsas av två starkt trafikerade vägar, europaväg E22 och riksväg 13. I Sverige mäter man störningen från trafikbuller på två olika sätt: ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är ett sätt att beräkna medel för ljudnivån under en viss tidsperiod (ofta ett dygn). Maximal ljudnivå är den högsta förekommande ljudnivån till exempel medan ett fordon passerar. Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller. Dessa bör normalt inte överskridas när man bygger nya bostäder/ bostadsområden, ny trafikinfrastruktur som t.ex. vägar eller bygger om trafikinfrastrukturen. Riktvärdena är 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad När riktvärdena ska tillämpas, till exempel för att kräva åtgärder på vägar eller järnvägar, bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Om det inte går att minska utomhusvärdena tillräckligt för att nå ner till riktvärdena, bör man istället rikta in sig på att inomhusvärdena inte ska överskridas. Buller från industrier Industrier och andra verksamheter orsakar ofta en hel del störande ljud. Därför finns det riktvärden som anger hur mycket det får bullra utanför verksamheten. Riktvärdena för verksamheter som redan finns är högre (det vill säga det tillåts mer buller) än för nya verksamheter som startas. I praktiken används dock oftast de tuffare kraven även för befintliga verksamheter. När en industri byggs ut, brukar ett av grundkraven vara att utbyggnaden inte får leda till högre ljudnivå/mer buller. Karta: Buller från väg, järnväg och flygtrafik Områden med en bullernivå över 40 dba Karta: Region Skåne. Områden med en bullernivå mellan 30 och 40 dba 83

9 Buller från motorsport och skjutbanor I Hörby kommun finns en motorcrossbana, strax öster om Hörby tätort, med regelbundna träningar och tävlingar. Likaså finns ett par skjutbanor i drift inom kommunen där skjutning sker regelbundet. I samband med dessa sporter kan buller uppstå. Lu föroreningar Trafik, uppvärmning av fastigheter och långväga transport av luft och industriprocesser är vanliga källor till luftföroreningar. Om luften i tätorten innehåller för mycket föroreningar kan det innebära negativa effekter på vår hälsa. De kan orsaka eller bidra till hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, allergier, astma och lungsjukdomar. De personer som redan lider av sådana sjukdomar av andra orsaker får störst problem med dålig utomhusluft. Luftföroreningar försurar också mark och vatten. De angriper byggnader och minnesmärken och får dem så småningom att vittra sönder. I ett större perspektiv har luftföroreningar även en viss inverkan på vårt klimat. Kommunen har gjort mätningar av luftkvalitén i sitt miljömålsarbete. På så vis kan man bland annat se hur halterna av olika ämnen varierar och förändras. Under vintern har mätningar pågått av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), partiklar (PM10), flyktiga organiska ämnen (VOC) samt sot från en mätstation vid kommunhuset. Under sommaren och hösten 2007 har även mätningar av ozon utförts vid kommunhuset, i Västerstad och i Svensköp. Miljökvalitetsnormer för utomhuslu För de ämnen som mäts finns så kallade miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft enligt 5 kap. miljöbalken gäller för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM 10) och ozon. Miljökvalitetsnormerna anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Trots att de uppmätta luftföroreningshalterna i Hörby inte överskrider miljökvalitetsnormerna måste halterna minska avsevärt för att förhindra och stoppa försurning och andra miljöeffekter på mark- och vattenområden. Jämfört med andra kommuner i landet, som utförde mätningar under samma tidsperiod, ligger Hörby under medelvärden för kvävedioxid och svaveldioxid. För sot ligger mätningarna för Hörby i linje med medelvärdet för alla kommunerna. Även medelvärdet för bensen ligger i linje med övriga kommuner. Elektromagne ska fält Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att försiktighetsprincipen tillämpas inom två områden av elektromagnetiska fält. Allmänhetens exponering för magnetfält från kraftledningar Vid användning av mobiltelefon Försiktighetsprincipen är en av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och finns formulerad i 2 kap. 3. Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning grundar sig på att forskning inom dessa områden inte helt kan utesluta negativa hälsoeffekter. Försiktighetsprincipen lyder: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 84

10 KraŌledningar Åtgärderna måste kunna genomföras till rimliga kostnader. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält från kraftledningar på lång sikt inte helt kan uteslutas har svenska myndigheter valt att rekommendera en viss försiktighet både för allmänheten och i arbetslivet. Strålsäkerhetsmyndigheten ger därför tillsammans med Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Boverket rekommendationer vid samhällsplanering och byggande. Dessa är: Med hänvisning till försiktighetsprincipen har därför de kraftledningar som passerar genom kommunen fått generella skyddsavstånd inom vilka ny exploatering inte får ske utan vidare utredning. För kraftledningar på 400 kv gäller 150 m i vardera riktning, för 130 kv-ledningar 50 m och för 20 kvledningar 10 m. BasstaƟoner för mobiltelefoni Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. De högfrekventa elektromagnetiska fält som allmänheten exponeras för från de olika komponenterna i ett mobiltelefonnät överskrider inte de gränsvärden och rekommendationer som publicerats av t ex EU och WHO. De mätningar som utförts visar att allmänhetens exponering ligger en faktor under t.ex. värden som återfinns i EU:s råd för allmänhetens exponering och att Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden endast överskrids inom enstaka meters avstånd rakt framför antennens strålande yta. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer därför att exponeringen från basstationer inte orsakar några skadliga hälsoeffekter och inte innebär några risker från strålskyddssynpunkt. Karta: KraŌledningar 400 kv kraftledning med 150 m skyddsavstånd 130 kv kraftledning med 50 m skyddsavstånd 50 kv kraftledning med 10 m skyddsavstånd Omriktarstation km 85

11 Översvämningsrisker Ringsjön Ringsjöns vattennivå är sänkt och uttag och vattennivå regleras av vattendomar. Sedan sjösänkningen med 1,5 m år 1883 har en mängd fritidshus byggts i nära anslutning till Ringsjöns stränder. SMHI gjorde år 2004, på uppdrag av Hörby kommun, beräkningar av högsta vattennivå i Östra Ringsjön. Beräkningarna gjordes av högsta vattennivå, med 100 års återkomsttid och där hänsyn tagits till tilläggseffekter i form av dämning i Ringsjösundet och snedställning av sjöytan på grund av vind. Sammantaget ledde beräkningarna fram till att högsta vattenstånd vid Östra Ringsjöns östra strand är +55,3 ±0,1 m (RH70). Enligt det nuvarande regleringsschemat höjs vattenståndet i Ringsjön under våren och sänks under sommaren och hösten. Medelvattenståndet över året är +53,93 m ö h ( ). Hörbyån År 2007 gjorde DHI Water & Environment på uppdrag av Hörby kommun en hydraulisk och hydrologisk utredning för Hörbyån. Syftet var bl.a. att öka kunskapen och förståelsen för situationer med höga flöden och vattennivåer i ån samt att utreda högsta vattennivå som kan erhållas vid ett 100-års flöde. Utredningen som baserats både på uppmätta flöden, meteorologiska data samt beräkningar resulterade i kartskisser där möjliga översvämningsytor utmed Hörbyån vid ett 100-års flöde pekades ut. SKYDD AV VATTENFÖREKOMSTER Skydd av grundva en I Hörby kommun finns 6 kommunala vattentäkter som förser kommuninvånarna med dricksvatten. Dessa finns i Hörby tätort, Södra Rörum, Killhult, Önneköp, Oderup och Gummastorp. Vattenverket i Oderup förser även Östraby och Västerstad med dricksvatten, liksom det i Gummastorp förser Askeröd. I anslutning till fyra av dessa, de i Hörby tätort, Killhult, Önneköp och Askeröd finns vattenskyddsområden. För respektive vattenskyddsområde finns specifika skyddsföreskrifter upprättade. Skyddsområdena runt vattentäkterna är indelade i primära och sekundära skyddszoner. För vattenskyddsområdena i Hörby kommun finns fastställda skyddsförskrifter och för samtliga områden krävs bland annat tillstånd för att utvinna värmeenergi ur berg och grundvatten. Översvämningsytor utmed Hörbyån vid ett 100-års fl öde. 86

12 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer har funnits som styrmedel i svensk lagstiftning sedan år 1999 då föreskrifter om miljökvalitetsnormer skrevs in i miljöbalkens femte kapitel. Det övergripande syftet med normerna är att skydda människors hälsa och naturmiljön. Miljökvalitetsnormer för vaʃen Genom EG:s ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) följer krav på god vattenstatus för allt vatten; grundvatten, ytvatten och kustvatten. Målet ska enligt direktivet vara uppnått till år Direktivet handlar först och främst om kvaliteten på yt- och grundvattnet och om grundvattnets kvantitet. God vattenstatus är inte en norm enligt svensk lag, utan har senare i beslut av de nya vattenmyndigheterna brutits ner till miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i landet infördes Ludvigsborg Osbyholm Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvaʃen Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten infördes i miljöbalken år Normen för fiskvatten ska skydda fiskpopulationer mot utsläpp av sådana föroreningar i vatten som kan leda till att vissa arter minskar i antal eller helt dör ut. Normen för musselvatten avser att skydda vissa populationer av skaldjur i kustvatten och brackvatten från olika utsläpp av förorenande ämnen. Fiskvattendirektivet (91/692/EEG) och skaldjursvattendirektivet (91/692/EEG) är bakgrunden till att dessa normer har införts i miljöbalken. I Hörby kommun omfattas Ringsjön av fiskvattendirektivet. Östra Ringsjöns ekologiska status var år 2009 enligt, miljökvalitetsnormerna, dålig ekologisk statuts. Bedömningen baseras på biologiska kvalitetsfaktorer såsom växtplankton, vattenväxter och fisk. Bedömningen är utförd enligt principen sämst avgör, d.v.s. att de biologiska kvalitetsfaktorerna med sämst statusklass avgör hela den sammanlagda bedömningen trots att det finns delar av sjön med bättre status. Bedömningen från de biologiska kvalitetsfaktorerna visar att sjön är kraftigt påverkad av näringsämnen. Detta stöds även av vattenkemiska resultat. Södra Rörum Killhult Hörby 2009 och syftar till att alla vattenförekomster senast år 2015 ska uppnå god ekologisk status. Vattenmyndigheten kan om det på grund av ekonomisk orimlighet och/eller teknisk omöjlighet inte bedöms rimligt att uppnå målen inom utsatt tid bevilja undantag från tidsfristen, som längst fram till år Information om de olika vattenförekomsternas normer och status finns i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Karta: Skydd av grundvaʃen Önneköp Västerstad Askeröd Primärt vattenskyddsområde Sekundärt vattenskyddsområde Östraby Område där anläggningar för utvinning av värmeenergi ur berg och grundvatten är förbjudna. Skala 1: km 87