HÄLSA OCH SÄKERHET NATUR HÄLSA OCH SÄKERHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSA OCH SÄKERHET NATUR HÄLSA OCH SÄKERHET"

Transkript

1 HÄLSA OCH SÄKERHET NATUR HÄLSA OCH SÄKERHET För att inte utsätta människor för ohälsa får exempelvis inte dess boendemiljöer utsättas för miljöstörningar eller risker. Det kan exempelvis handla om miljöfarliga verksamheter, lukt, buller, luftföroreningar, översvämningsrisker eller farliga godstransporter. Jordbruksfastighet norr om Önneköp. 76

2 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Det klimatet vi skapar lokalt genom vårt levnadssätt påverkar klimatet regionalt och globalt. Därav är det väldigt viktigt att arbeta med klimatfrågor på nationell nivå men även på en lokal nivå. Ett av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är Begränsad klimatpåverkan. Genom regeringen och riksdagen har det beslutats att alla gemensamt ska arbeta för att uppnå målen för ett långsiktigt hållbart samhälle. Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. För att reducera risken för en negativ påverkan på klimatsystemet har EU:s medlemsstater enats om målet att begränsa ökningen av den globala medelhavstemperaturen till högst 2 C jämfört med den förindustriella temperaturnivån. För att kunna uppnå temperaturbegränsningen bör ej den sammanlagda halten av växthusgaser i atmosfären överskrida 400 ppm. Med växthusgaser menas gaserna koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O som även är kallad för lustgas), svavelhexafluorid (SF6), fluorkarboner (FC) och fluorväten (HFC). Den gränssättande halten 400 ppm är räknad som koldioxidekvivalent. Den huvudsakliga orsaken till ökat utsläpp av växthusgaser är förbränningen av fossila bränslen. De fossila bränslena används framför allt för värme- och eltillförsel samt drivmedel till transporter. Då växthusgaser är gränsöverskridande behövs internationellt samarbete för att nå målet. Om miljökvalitetsmålet kan nås går det att utvärderas först i mitten på detta sekel. Detta beror på att en stor del av växthusgaserna påverkar jordens klimat i mer än 100 år framåt i tiden. Sveriges riksdag har antagit visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den ansvariga myndigheten för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är Naturvårdsverket. Precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Riksdagen beslutade våren 2009 om ändrad precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan,prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300. Preciseringen innebär ett temperaturmål och ett koncentrationsmål enligt följande Temperaturmål: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentra onsmål som härleds från temperaturmålet: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter, ppmv (parts per million = miljondelar räknat i volym) koldioxidekvivalenter. Hörbys påverkan Arbetet mot att nå miljömålen, och däribland målet om begränsad miljöpåverkan, i Hörby kommun ska ske inom varje verksamhet. Verksamheterna har ett ansvar för att samarbetsformer utvecklas och att miljöarbetet följs upp. Det är tillsammans som miljöarbetet inom kommunen kan vidareutvecklas mot ett mer hållbart samhälle. I nuläget utförs inga mätningar av luftkvaliteten eller koldioxidutsläppen för Hörby som kommunområde. Länsstyrelsen tillhandahåller information som luftkvaliteten och koldioxidutsläpp via databasen RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. 77

3 VERKSAMHETER MED MILJÖPÅVERKAN Miljöfarliga verksamheter En del verksamheter med miljöpåverkan ska genomgå miljöprövning genom tillståndsprövning hos länsstyrelsen eller anmälas till kommun. Med miljöfarlig verksamhet avses enligt miljöbalken 9 kap 1 : utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande. Av miljöprövningsförordningen (2013:251) framgår vilka verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap Miljöbalken. I Hörby kommun finns inga A-anläggningar, däremot ett antal B- och C-anläggningar. Täktverksamhet I Hörby kommun är majoriteten av täktverksamheten antingen baserad på grus eller torv. Naturgruset är en ändlig resurs och bör därför på lång sikt ersättas av kross från berg eller återvunnet material så som betongkross. Hörby kommun är inte självförsörjande med naturgrus och krossat bergmaterial. Ett antal grus- och torvtäkter har funnits i kommunen, men samtliga dessa är numera nedlagda eller endast täkter för husbehov. I dagsläget finns det endast en täkt inom kommunen som behöver tillstånd av länsstyrelsen och det är torvbrytningen på Viss mosse. Klassning av miljöfarliga verksamheter Beroende på verksamhetsslag och storlek delas miljöfarliga verksamheter in i A-, B- och C-anläggningar samt så kallade U-anläggningar där länsstyrelsen utövar tillsyn över A- och B-anläggningar medan kommunens miljöoch hälsoskyddsnämnd har tillsynsansvar för övriga. För att få driva en miljöfarlig verksamhet krävs för A- och B-anläggningar tillstånd samt för C-anläggningar anmälan. Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Osbyholm Hörby Karta: B-anläggningar Avfallsanläggning Avloppsreningsverk Önneköp Västerstad Askeröd Östraby Slakteri Torvtäkt km

4 övergödning av sjöar och vattendrag. Andra ämnen som kan orsaka övergödning och försurning är kväveoxider och svaveldioxid från förbränning av fossila bränslen. Lantbruk och djurhållning Lantbruk Jordbruket, oavsett om det är konventionellt eller ekologiskt, påverkar miljön runt omkring oss. Viss påverkan ses som positiv, till exempel att landskapet hålls öppet, medan annan påverkan är negativ, till exempel läckage av näring, utsläpp av växthusgaser eller oaktsam spridning av bekämpningsmedel med risk för förorening av yt- eller grundvatten Jordbruket är orsak till cirka 15 procent av samhällets totala utsläpp av växthusgaser. I huvudsak är det tre sorters växthusgaser: koldioxid från åkermark och från förbränning av fossila bränslen som olja och diesel, metangas från husdjur och lantbruksdjur, främst nötboskap, och lustgas (dikväveoxid) från åkermark. När det gäller lustgas och metan så svarar jordbruket för 70 respektive 60 procent av Sveriges totala utsläpp medan jordbrukets koldioxidutsläpp bara är cirka två procent av det totala. 40 % av kväveläckaget och fosforförlusterna till sjöar, hav och vattendrag beror på jordbruket. Kväve tillförs jordbruksmarken genom handels-, stall- och betesgödsel, slam, kvävefixering från baljväxter, luftnedfall och utsäde. Fosfor är ett viktigt grundämne men också en ändlig resurs som bryts för framställning av industrigödsel, konstgödsel, till jordbruket. Det har större betydelse än kväve när det gäller Karta: C-anläggningar Avfallshantering, mellanlagring Avloppsreningsverk, mindre Bearbetning av berg, naturgrus m.m. Bilskrot Cement och betong Södra Rörum Djurhållning Fiskodling Ludvigsborg Fordonsservice och drivmedelshantering Hörby Gummi och plastvaror Killhult Lagring av bränsleflis, flisning Osbyholm Livsmedel och foder Metallbearbetning Motoranläggningar Önneköp Västerstad Skjutbanor Östraby Vindkraftverk Askeröd Värmeverk Ytbehandling, målning och lackering km 79

5 Bekämpningsmedel används i jordbruket för att skydda odlade växter mot angrepp av ogräs, insekter och svampsjukdomar. Användning av kemiska bekämpningsmedel kan leda till att dessa preparat läcker ut i vatten, luft och mark. Riskerna för att detta ska ske beror på flera saker. Till exempel spelar miljöbetingelserna på och runt omkring fälten där preparaten används stor roll liksom preparatens egenskaper och hur de hanteras. De bekämpningsmedelsrester som finns i naturen har spridits med vinden eller vattnet när fälten besprutas, eller från olämplig hantering när sprutor töms och fylls på. Djurhållning Hörby kommun är en av de mest djurtäta kommunerna i Skåne. Djurhållning i allmänhet medför olika typer av påverkan på omgivningen. De mest typiska olägenheterna är lukt, flugbildning, damm, buller från fläktar, maskiner och transporter, störande läten eller skarpt ljus från t.ex. ridbanor. Allergener från framförallt hästar kan också orsaka allergiska reaktioner hos känsliga personer. Generellt gäller att ju längre avståndet är mellan djurhållning och bebyggelse desto mindre är risken att omgivningen påverkas. Typ av bebyggelsemiljö, verksamhetens art och omfattning samt lokala förhållanden som vind, topografi och vegetation är också förhållanden att beakta vid planläggning eller beviljande av bygglov för eller invid djurhållning. Större djurhållande lantbruk med fler än 100 djurenheter omfattas av lagstiftningen om miljöfarlig verksamhet. För dessa anläggningar krävs anmälan till kommunen. För djuranläggningar med 400 eller flera djurenheter krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Gränsen för när det krävs särskild tillståndsprövning varierar beroende på djurslag och preciseras i miljöprövningsförordningen (2013:251). Enligt de grundläggande kraven när det gäller planering för djurhållning i anslutning till den bebyggda miljön, och vice versa, som finns i plan- och bygglagens 2 kap. ställs krav på att kommunen ska beakta hälsorisker mot omgivningen från olika verksamheter samt att i största möjliga utsträckning undvika och/eller förebygga olägenheter gentemot grannar i samband med planläggning eller vid prövning av bygglov. I Hörby kommun fi nns ett stort antal hästar. Fotografi från Viggarum. 80

6 I Hörby kommun finns också äldre avfallsupplag och eftersom dessa kan innehålla farliga ämnen gäller det att ha dessa i åtanke när man planerar ny bebyggelse. Dessa finns med i rapporten MIFO klassificering av nedlagda deponier inom MERABS verksamhetsområde, från Andra områden som inte bör bebyggas är skjutbanor där blyspridning från ammunition kan ge upphov till förorenad mark. Förorenad mark Förorenade områden är mark, grundvatten eller sediment där halterna skadliga ämnen påtagligt överskrider bakgrundsnivån. I huvudsak återfinns dessa områden i anslutning till äldre produktionslokaler och industriella verksamheter och föroreningarna kan t.ex. härröra från spill eller större olyckor, läckande tankar och ledningar eller hantering av restprodukter som slagg, kasserade produkter och förbrukade oljor m.m. Farligt godstransporter Transporter av farligt gods skall i första hand hänvisas till de av Trafikverket rekommenderade färdvägarna för farligt godstransporter med lastbil, väg 13 och E22. Då de båda vägarna passerar vattenskyddsområden har en beredskapsplan tagits fram för hur olyckor ska hanteras i anslutning till vattenskyddsområden. Ekerödsrasten utpekas som uppställningsplats för rast och dygnsvila. På senare år har förorenade områden fått stor uppmärksamhet. Det beror bl.a. på att äldre industriområden allt oftare tas i anspråk för andra ändamål, t.ex. bostäder eller andra verksamheter. En annan viktig aspekt är skyddet av vårt grundvatten. Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram en lista över potentiellt förorenade objekt i länet, varav 99 finns i Hörby kommun. Arbete pågår med att inventera och riskklassificera dessa enligt Naturvårdsverkets metodik (MIFO). Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Osbyholm Hörby Önneköp Västerstad Askeröd Karta: Förorenad mark Avfallsanläggning, ej längre i bruk Östraby Skjutbana Skjutbana, ej längre i bruk km 81

7 MILJÖSTÖRANDE FÖRETEELSER Radon Radon är en ädelgas som ger upphov till joniserande strålning. Gasen bildas vid radioaktivt sönderfall av radium, som i sin tur är en sönderfallsprodukt till uran. Radongasen är osynlig, luktoch smaklös och kan därför bara upptäckas genom mätning. Radonhalten bör enligt Folkhälsomyndighetens riktvärden inte överstiga 200 Bq/m³ i bostäder, skolor och allmänna lokaler. Radon finns i marken i stora delar av Sverige och kan tränga in i byggnader genom otätheter i grunden eller källaren. Radon kan också avges från alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som tillverkades under åren och som användes vid byggande av både enfamiljshus och flerfamiljshus. Blåbetong som redan var tillverkat kan ha använts som byggmaterial efter Radon i inomhusluften är den vanligaste källan till lungcancer i Sverige, efter tobaksrökning. Störst är risken för de som exponeras av en kombination av radon och rökning. grundvatten uppmättes vid Satserup, där 1611 Bq/l har konstaterats i en 70 m djup borrbrunn. Medianvärdet för kommunen uppgick vid utredningen till 288 Bq/l. Förutom de vattenanalyser som redovisas i vattenrapporten från Sveriges geologiska undersökning (SGU) från år 1992, har ytterligare fyra analyser utförts i kommunen. Ett av proven är från centrala Hörby med en radonhalt på 154 Bq/l, vilket överskrider riktvärdet för tjänligt vatten med anmärkning. Det är värt att påpeka att de undersökta uranförande granitområdena är en minoritet och den dominerande berggrunden utgörs av gnejser samt mindre stråk av lerskiffer och sandsten. Största delen av Hörby kommun betraktas som normalriskområde för markradon med en förekomst på Bq/m³. Vissa områden är klassade som lågriskområden med en förekomst på <10 Bq/m³. Radon kan även finnas i grundvatten därför har radonförekomsten i grundvatten inom kommunen studerats. Analysen av radonhalten i grundvatten är hämtad från en studie av Sveriges geologiska undersökning (SGU) från år Grundvatten från bergborrade brunnar i granitområden i kommunen visar den naturliga bakgrundhalten av radon. Sammanlagt har 19 borrbrunnar analyserats. Det framgår att halten av radon i Hörby kommun är något högre än genomsnittet för Skåne. Det största värdet av radon i Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Hörby Osbyholm Önneköp Karta: Radonförekomst Lågriskområde <10 Bq/m³. Västerstad Östraby Askeröd Övriga område är normalriskområde Bq/m³ km

8 Buller Oönskat ljud eller buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Trafiken står för mycket av bullret, både längs vägar och järnvägar och runt flygplatser och hamnar. Andra bullerkällor är industrier och skjutbanor. Tystnad är en bristvara i hela Skåne även om problemen med buller är störst i södra och sydvästra delarna. Fortfarande finns vissa områden som är mer eller mindre bullerfria, främst i norra och nordöstra Skåne. I Hörby kommun finns stor tillgång till bullerfria områden i kommunens norra och östra delar. Väg- och järnvägsbuller Trafiken är en viktig källa till buller och Hörby kommun genomkorsas av två starkt trafikerade vägar, europaväg E22 och riksväg 13. I Sverige mäter man störningen från trafikbuller på två olika sätt: ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är ett sätt att beräkna medel för ljudnivån under en viss tidsperiod (ofta ett dygn). Maximal ljudnivå är den högsta förekommande ljudnivån till exempel medan ett fordon passerar. Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller. Dessa bör normalt inte överskridas när man bygger nya bostäder/ bostadsområden, ny trafikinfrastruktur som t.ex. vägar eller bygger om trafikinfrastrukturen. Riktvärdena är 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad När riktvärdena ska tillämpas, till exempel för att kräva åtgärder på vägar eller järnvägar, bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Om det inte går att minska utomhusvärdena tillräckligt för att nå ner till riktvärdena, bör man istället rikta in sig på att inomhusvärdena inte ska överskridas. Buller från industrier Industrier och andra verksamheter orsakar ofta en hel del störande ljud. Därför finns det riktvärden som anger hur mycket det får bullra utanför verksamheten. Riktvärdena för verksamheter som redan finns är högre (det vill säga det tillåts mer buller) än för nya verksamheter som startas. I praktiken används dock oftast de tuffare kraven även för befintliga verksamheter. När en industri byggs ut, brukar ett av grundkraven vara att utbyggnaden inte får leda till högre ljudnivå/mer buller. Karta: Buller från väg, järnväg och flygtrafik Områden med en bullernivå över 40 dba Karta: Region Skåne. Områden med en bullernivå mellan 30 och 40 dba 83

9 Buller från motorsport och skjutbanor I Hörby kommun finns en motorcrossbana, strax öster om Hörby tätort, med regelbundna träningar och tävlingar. Likaså finns ett par skjutbanor i drift inom kommunen där skjutning sker regelbundet. I samband med dessa sporter kan buller uppstå. Lu föroreningar Trafik, uppvärmning av fastigheter och långväga transport av luft och industriprocesser är vanliga källor till luftföroreningar. Om luften i tätorten innehåller för mycket föroreningar kan det innebära negativa effekter på vår hälsa. De kan orsaka eller bidra till hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, allergier, astma och lungsjukdomar. De personer som redan lider av sådana sjukdomar av andra orsaker får störst problem med dålig utomhusluft. Luftföroreningar försurar också mark och vatten. De angriper byggnader och minnesmärken och får dem så småningom att vittra sönder. I ett större perspektiv har luftföroreningar även en viss inverkan på vårt klimat. Kommunen har gjort mätningar av luftkvalitén i sitt miljömålsarbete. På så vis kan man bland annat se hur halterna av olika ämnen varierar och förändras. Under vintern har mätningar pågått av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), partiklar (PM10), flyktiga organiska ämnen (VOC) samt sot från en mätstation vid kommunhuset. Under sommaren och hösten 2007 har även mätningar av ozon utförts vid kommunhuset, i Västerstad och i Svensköp. Miljökvalitetsnormer för utomhuslu För de ämnen som mäts finns så kallade miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft enligt 5 kap. miljöbalken gäller för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM 10) och ozon. Miljökvalitetsnormerna anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Trots att de uppmätta luftföroreningshalterna i Hörby inte överskrider miljökvalitetsnormerna måste halterna minska avsevärt för att förhindra och stoppa försurning och andra miljöeffekter på mark- och vattenområden. Jämfört med andra kommuner i landet, som utförde mätningar under samma tidsperiod, ligger Hörby under medelvärden för kvävedioxid och svaveldioxid. För sot ligger mätningarna för Hörby i linje med medelvärdet för alla kommunerna. Även medelvärdet för bensen ligger i linje med övriga kommuner. Elektromagne ska fält Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att försiktighetsprincipen tillämpas inom två områden av elektromagnetiska fält. Allmänhetens exponering för magnetfält från kraftledningar Vid användning av mobiltelefon Försiktighetsprincipen är en av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och finns formulerad i 2 kap. 3. Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning grundar sig på att forskning inom dessa områden inte helt kan utesluta negativa hälsoeffekter. Försiktighetsprincipen lyder: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 84

10 KraŌledningar Åtgärderna måste kunna genomföras till rimliga kostnader. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält från kraftledningar på lång sikt inte helt kan uteslutas har svenska myndigheter valt att rekommendera en viss försiktighet både för allmänheten och i arbetslivet. Strålsäkerhetsmyndigheten ger därför tillsammans med Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Boverket rekommendationer vid samhällsplanering och byggande. Dessa är: Med hänvisning till försiktighetsprincipen har därför de kraftledningar som passerar genom kommunen fått generella skyddsavstånd inom vilka ny exploatering inte får ske utan vidare utredning. För kraftledningar på 400 kv gäller 150 m i vardera riktning, för 130 kv-ledningar 50 m och för 20 kvledningar 10 m. BasstaƟoner för mobiltelefoni Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. De högfrekventa elektromagnetiska fält som allmänheten exponeras för från de olika komponenterna i ett mobiltelefonnät överskrider inte de gränsvärden och rekommendationer som publicerats av t ex EU och WHO. De mätningar som utförts visar att allmänhetens exponering ligger en faktor under t.ex. värden som återfinns i EU:s råd för allmänhetens exponering och att Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden endast överskrids inom enstaka meters avstånd rakt framför antennens strålande yta. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer därför att exponeringen från basstationer inte orsakar några skadliga hälsoeffekter och inte innebär några risker från strålskyddssynpunkt. Karta: KraŌledningar 400 kv kraftledning med 150 m skyddsavstånd 130 kv kraftledning med 50 m skyddsavstånd 50 kv kraftledning med 10 m skyddsavstånd Omriktarstation km 85

11 Översvämningsrisker Ringsjön Ringsjöns vattennivå är sänkt och uttag och vattennivå regleras av vattendomar. Sedan sjösänkningen med 1,5 m år 1883 har en mängd fritidshus byggts i nära anslutning till Ringsjöns stränder. SMHI gjorde år 2004, på uppdrag av Hörby kommun, beräkningar av högsta vattennivå i Östra Ringsjön. Beräkningarna gjordes av högsta vattennivå, med 100 års återkomsttid och där hänsyn tagits till tilläggseffekter i form av dämning i Ringsjösundet och snedställning av sjöytan på grund av vind. Sammantaget ledde beräkningarna fram till att högsta vattenstånd vid Östra Ringsjöns östra strand är +55,3 ±0,1 m (RH70). Enligt det nuvarande regleringsschemat höjs vattenståndet i Ringsjön under våren och sänks under sommaren och hösten. Medelvattenståndet över året är +53,93 m ö h ( ). Hörbyån År 2007 gjorde DHI Water & Environment på uppdrag av Hörby kommun en hydraulisk och hydrologisk utredning för Hörbyån. Syftet var bl.a. att öka kunskapen och förståelsen för situationer med höga flöden och vattennivåer i ån samt att utreda högsta vattennivå som kan erhållas vid ett 100-års flöde. Utredningen som baserats både på uppmätta flöden, meteorologiska data samt beräkningar resulterade i kartskisser där möjliga översvämningsytor utmed Hörbyån vid ett 100-års flöde pekades ut. SKYDD AV VATTENFÖREKOMSTER Skydd av grundva en I Hörby kommun finns 6 kommunala vattentäkter som förser kommuninvånarna med dricksvatten. Dessa finns i Hörby tätort, Södra Rörum, Killhult, Önneköp, Oderup och Gummastorp. Vattenverket i Oderup förser även Östraby och Västerstad med dricksvatten, liksom det i Gummastorp förser Askeröd. I anslutning till fyra av dessa, de i Hörby tätort, Killhult, Önneköp och Askeröd finns vattenskyddsområden. För respektive vattenskyddsområde finns specifika skyddsföreskrifter upprättade. Skyddsområdena runt vattentäkterna är indelade i primära och sekundära skyddszoner. För vattenskyddsområdena i Hörby kommun finns fastställda skyddsförskrifter och för samtliga områden krävs bland annat tillstånd för att utvinna värmeenergi ur berg och grundvatten. Översvämningsytor utmed Hörbyån vid ett 100-års fl öde. 86

12 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer har funnits som styrmedel i svensk lagstiftning sedan år 1999 då föreskrifter om miljökvalitetsnormer skrevs in i miljöbalkens femte kapitel. Det övergripande syftet med normerna är att skydda människors hälsa och naturmiljön. Miljökvalitetsnormer för vaʃen Genom EG:s ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) följer krav på god vattenstatus för allt vatten; grundvatten, ytvatten och kustvatten. Målet ska enligt direktivet vara uppnått till år Direktivet handlar först och främst om kvaliteten på yt- och grundvattnet och om grundvattnets kvantitet. God vattenstatus är inte en norm enligt svensk lag, utan har senare i beslut av de nya vattenmyndigheterna brutits ner till miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i landet infördes Ludvigsborg Osbyholm Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvaʃen Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten infördes i miljöbalken år Normen för fiskvatten ska skydda fiskpopulationer mot utsläpp av sådana föroreningar i vatten som kan leda till att vissa arter minskar i antal eller helt dör ut. Normen för musselvatten avser att skydda vissa populationer av skaldjur i kustvatten och brackvatten från olika utsläpp av förorenande ämnen. Fiskvattendirektivet (91/692/EEG) och skaldjursvattendirektivet (91/692/EEG) är bakgrunden till att dessa normer har införts i miljöbalken. I Hörby kommun omfattas Ringsjön av fiskvattendirektivet. Östra Ringsjöns ekologiska status var år 2009 enligt, miljökvalitetsnormerna, dålig ekologisk statuts. Bedömningen baseras på biologiska kvalitetsfaktorer såsom växtplankton, vattenväxter och fisk. Bedömningen är utförd enligt principen sämst avgör, d.v.s. att de biologiska kvalitetsfaktorerna med sämst statusklass avgör hela den sammanlagda bedömningen trots att det finns delar av sjön med bättre status. Bedömningen från de biologiska kvalitetsfaktorerna visar att sjön är kraftigt påverkad av näringsämnen. Detta stöds även av vattenkemiska resultat. Södra Rörum Killhult Hörby 2009 och syftar till att alla vattenförekomster senast år 2015 ska uppnå god ekologisk status. Vattenmyndigheten kan om det på grund av ekonomisk orimlighet och/eller teknisk omöjlighet inte bedöms rimligt att uppnå målen inom utsatt tid bevilja undantag från tidsfristen, som längst fram till år Information om de olika vattenförekomsternas normer och status finns i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Karta: Skydd av grundvaʃen Önneköp Västerstad Askeröd Primärt vattenskyddsområde Sekundärt vattenskyddsområde Östraby Område där anläggningar för utvinning av värmeenergi ur berg och grundvatten är förbjudna. Skala 1: km 87

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Miljö- och riskfaktorer

Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 15 Övergripande mål Kommunen ska vara en förebild och genom planering och beslut verka för en fortsatt god livsmiljö och en god hälsa för invånarna i Danderyd. Riktlinjer Kommunen

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

14. Miljö- och riskfaktorer

14. Miljö- och riskfaktorer 14. Miljö- och riskfaktorer MÅL det här vill kommunen uppnå Alla invånare ska leva i en hälsosam, säker och trygg miljö. Invånare ska inte påverkas negativt av miljöstörningar och slippa störande buller.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Hälsa, säkerhet och risker. Allmänna intressen. V. Ringsjön. Ö. Ringsjön. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag. Hässleholms kommun

Hälsa, säkerhet och risker. Allmänna intressen. V. Ringsjön. Ö. Ringsjön. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag. Hässleholms kommun Klippans kommun Hässleholms kommun Stockholm NORRA RÖRUM Rönneå Äskeröd Dagstorp TJÖRNARP Hallaröd Frostavallen Ekeröd Munkarp HÖÖR Ageröd Malmö Eslövs kommun V. Ringsjön Hörby kommun Ö. Ringsjön Hälsa,

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller 1(5) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2(5) 1 Förutsättningar

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Genomförande Kommunen arbetar fortlöpande med hälsa och säkerhet. inom respektive delområde kommer att läggas till grund för fortsatta insatser.

Genomförande Kommunen arbetar fortlöpande med hälsa och säkerhet. inom respektive delområde kommer att läggas till grund för fortsatta insatser. A BUL AM NCE INNEHÅLL Hälsa och säkerhet Radon Buller Skred, erosion, översvämning och höga vattenstånd Markföroreningar Luftföroreningar Skyddsavstånd till verksamheter Transport av farligt gods Elektriska

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer Avsnittet redovisar områden eller objekt i vilka en plötslig händelse (olycka) kan medföra negativ påverkan på miljön, människor och egendom. Aktörer Med anledning av skredet i Vagnhärad i maj 1997 har

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun 1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun Skyddsföreskrifterna gäller inom det område som angivits på upprättad skyddszonskarta. Vattenskyddsområdet

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Buller och bostadsbyggande

Buller och bostadsbyggande Buller och bostadsbyggande 8 november 2013 Bullernätverket Stockholm Anders Lillienau Regeringens utredare Varför en utredning? Stor inflyttning till städer Gällande lagar inte tillräckligt samordnade

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning RAPPORT 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2012-08-21 Munkedals kommun 455 80 Munkedal Uppdragsnr 574831

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30.

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Sammanträdesprotokoll 1(5) 2010-02-11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Beslutande Ledamöter Christer Hallberg (s) Lars-Uno Fast (s) Bengt-Åke

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620 1(11) 2012-12-11 STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder R03 Rev 01 2013-04-05 Uppdragsnummer: 230620 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

Behovsbedömning MKB (checklista)

Behovsbedömning MKB (checklista) Åmåls kommun Översiktskarta med planområdets läge Ändring av detaljplan för Del av Åmål 2:1, Måkeberg Åmåls kommun, Västra Götalands län Behovsbedömning MKB (checklista) Åmål den 28 Januari 2010 PIN-Enheten

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun

Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun ÅF, Hallenborgs Gata 4 20125 Malmö Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, VAT nr SE556120647401 705138_Rapport_Beddinge_21_3_35_2_QA

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort Fågelsång eller inglasad balkong om vägtrafikbuller i tätort Ljuv musik, ljud och buller Det finns en tid i nästan varje människas liv när ljudet av mopedknatter är som ljuv musik. Men den perioden brukar

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

HÄLSA OCH SÄKERHET. Landet har klassats i tre typområden beroende på radonhalten i jordluften (se tabell).

HÄLSA OCH SÄKERHET. Landet har klassats i tre typområden beroende på radonhalten i jordluften (se tabell). HÄLSA OCH SÄKERHET Miljömålen En revidering av Miljöprogrammet pågår, där slutprodukten kommer att ha sin utgångspunkt i det regionala miljömålsdokumentet med koppling till ett åtgärdsprogram. Det övergripande

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

3.5 Hälsa och säkerhet

3.5 Hälsa och säkerhet 3.5 Hälsa och säkerhet Genom att identifiera och synliggöra olägenheter och risker för miljön och för människors hälsa är det lättare att förebygga och reducera dem. Fysisk planering är ett användbart

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer