Servitut en analys av 14:1 JB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Servitut en analys av 14:1 JB"

Transkript

1 Servitut en analys av 14:1 JB Examensarbete i fastighetsrätt, 30 högskolepoäng Författare: Liselott Holmberg Handledare: Docent Margareta Brattström HT 2007

2 2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod och källor Disposition Särskild rätt Inledning Nyttjanderättsformer Upplåtelsetid och besittningsskydd vid nyttjanderätt Servitutsrekvisiten Servitut enligt 14:1 JB Servitutsrekvisiten i den romerska rätten Den rättsliga effekten av servitutsbildning Effekten för härskande fastighet Effekten för tjänande fastighet Servitutsbefogenheter Positiva servitut Negativa servitut Positiva prestationer Servitutets omfattning Servitutets omfattning i praxis Nyttorekvisitet Bakgrund Tillämpningsproblem Varaktighetsvillkoret Kravet på grannskap Totalbedömningen...27

3 3 4 Förhållandet mellan härskande och tjänande fastighet Inledning Underhåll av servitut Underhåll av servitut då inget har avtalats Underhåll av servitut enligt avtal Underhållsfrågan i jämförbara upplåtelseformer Tredimensionell fastighetsbildning Samverkansfrågor för ägarlägenhet Samverkansfrågor mellan bostadsrätt Slutsats av underhåll av servitut Avslutande diskussion Vilket behov kommer att finnas av avtalsservitut i framtiden? Är gällande rätt ändamålsenlig? Käll- och litteraturförteckning. 43

4 4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Med äganderätt till en fastighet följer rätt för markägaren att använda fastigheten. Äganderätten är dock begränsad i flera avseenden. För att företa vissa handlingar krävs tillstånd av myndigheter. Det kan exempelvis vara fråga om skyldighet att söka bygglov för att få tillstånd att uppföra en byggnad eller tillstånd från skogsvårdsmyndigheten för att avverka skog. Vidare har det allmänna också möjlighet att expropriera mark, om starka allmänna intressen talar för att marken nyttjas för annat ändamål. Det kommer också till uttryck genom att fastigheternas gränser är bestämda av myndigheterna och för att ändra dem fordras ett myndighetsbeslut. Myndigheternas inflytande över markanvändningen är således omfattande vilket hör samman med samhällets strävan att den fasta egendomen skall nyttjas rationellt. Den enskilda fastigheten kan dock ha behov som inte kan tillgodoses innanför de egna gränserna. Det finns därför möjlighet att också ta andra fastigheter eller delar av andra fastigheter i anspråk, så kallad särskild rätt. 1 Lagstiftningen erbjuder ett antal olika möjligheter till hur det kan ske, beroende på ändamål och behov. Upplåtelserna kan antingen vara knutna direkt till fastigheten eller till en fysisk eller juridisk person. Till den förstnämnda kategorin, fastighetsanknutna rättigheter, hör upplåtelser som servitut och gemensamhetsanläggningar. Till kategorin av rättigheter som är knutna till personer hör bland annat olika former av nyttjanderätter, exempelvis hyra och arrende. 2 Därtill finns det rättigheter vilka kan knytas till såväl fastighet som person, vilken ledningsrätt enligt ledningsrättslagen 3 är ett exempel på. De fastighetsanknutna rättigheterna utmärker sig genom att de innebär en förändring av fastigheterna inte bara för befintlig markägare utan också för framtida ägare av fastigheterna. Det är därför logiskt att detta i huvudsak sker genom en förrättning som myndigheter utför. Då upplåtelsen gäller servitut finns också möjlighet att servitutet bildas genom avtal, vilket kan sägas vara ett avsteg från den annars så noga kontrollerade markanvändningen. I gengäld är upplåtelseformen kringgärdad av relativt stränga bestämmelser vilka måste vara uppfyllda för att servitutet skall vara giltigt. 1 Nilsson, Sjödin, Servitut, s Bengtsson, Victorin, Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom, s Ledningsrättslag (1973:1144).

5 5 I följande uppsats kommer servitutsupplåtelser att utredas närmare. Rättsfiguren härrör från den romerska rätten och har länge funnits i svensk rätt. I tidigare författning, servitutslagen, 4 angavs ett antal situationer då servitut vanligtvis godtogs. Det var exempelvis rätt till väg, vattenledning, uppdämning, kraftledning, olika täkter och rätt till utsikt. 5 Lagparagraferna lämnade dock inga klara besked kring var gränsen för det acceptabla gick, och till följd av detta utvecklades en omfattande praxis. Av förarbeten till servitutsbestämmelserna i jordabalken (JB) framgår att det gjordes överväganden huruvida institutet avtalsservitut överhuvudtaget skulle finna kvar. De argument som framfördes var framförallt att servitutsbildning riskerar att medföra olämpliga belastningar för fastigheterna och att det därför vore lämpligare att endast godta servitut inrättade av myndigheter. Borttagandet av avtalsservitut ansågs dock innebära stora praktiska olägenheter för fastighetsägarna. 6 Lagstiftaren valde därför istället att formulera servitutsbestämmelserna så att endast sådana upplåtelser som typiskt sett innebär ett rationellt utnyttjande av den fasta egendomen tillåts. Därtill infördes en möjlighet att genom förrättning ändra och upphäva sådana servitut som hindrar ett ändamålsenligt nyttjande av den tjänande egendomen. 7 Av propositionen framgår dock att avsikten inte var att göra genomgripande förändringar av servitutsbegreppet, utan bara att justera det efter nutida förhållanden. 8 I sak innebar därför inte reformen några större förändringar. 1.2 Syfte Syftet med följande uppsats är att utreda och analysera servitutsreglerna i 14:1 JB. Den övergripande frågeställningen är om de är konstruerade på ett sätt som framstår som ändamålsenligt. Frågan aktualiseras eftersom det har skett omfattande förändringar i samhället sedan rättsfigurens tillkomst. Mer specifikt har jag för avsikt att närmare utreda hur förhållandet mellan härskande och tjänande fastighet är reglerat och hur frågor om underhåll av servitut sker enligt 14:1 JB. 4 SFS 1907:36 s Hillert, Servitut, s SOU 1960:25 s Prop. 1970:20 B s A prop. s 695.

6 6 1.3 Avgränsning Servitut kan bildas genom avtal eller via förrättning som utförs av myndighet. Det förstnämnda slaget, avtalsservitut, bildas genom överenskommelse mellan markägarna enligt bestämmelserna i 14 kap. JB. Den andra typen, officialservitut, ingås genom förrättning av lantmäterimyndighet eller beslut av domstol och sker enligt reglerna i fastighetsbildningslagen (FBL). Förutsättningarna som framgår av 14:1 JB är grundläggande för bägge typerna av servitut. 9 För officialservitut gäller också ytterligare förutsättningar vilka framgår av FBL. Denna uppsats behandlar inte officialservitut. Det beror på att bildandet av officialservitut sker med större mått av restriktivitet och de har en starkare ställning än avtalsservituten, till exempel gäller de alltid mot tredje man och följer alltid marken när fastigheten byter ägare. 10 Osäkerhetsinslagen beträffande officialservituten är därför mindre än vad fallet är för avtalsservitut. Eftersom de grundläggande kraven för de två servitutsslagen är desamma, förekommer i uppsatsen viss praxis vilken hanterar officialservitut. En ytterligare avgränsning gäller sådana frågor som faller utanför de centrala servitutsrekvisiten i 14:1 JB och vilka också gör att servitut kan underkännas, exempelvis frågor om formkrav. 1.4 Metod och källor Den metod som används för att utreda syftet är rättsvetenskaplig vilket innebär att en analys av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin görs. Ämnet som uppsatsen behandlar är som redan nämnts ett gammalt institut i svensk rätt. Det har haft till följd att en del av materialet är av äldre årgång, i synnerhet en del offentligt tryck. Det har inverkat på min arbetsmetod i det avseendet att viss vikt har lagts vid den doktrin som finns på området. Ett annat särdrag är att äldre praxis fortfarande har en viktig funktion för tolkningen av servitutsbegreppet. 11 Vissa rättsfall är särskilt betydelsefulla varför dessa återkommer flera gånger i uppsatsen. En väsentlig del av den litteratur som jag har använt bygger, i något avseende, på Sten Hillerts avhandling i ämnet Förmån och last från Hillert gav därefter ut 9 Hillert, Servitut, s Nilsson, Sjödin, Servitut, s 17 f. 11 Hillert, Servitut, s 32.

7 7 ytterligare litteratur i ämnet och för denna uppsats har särskilt häftet Servitut från 1991 varit till stor nytta för ämnets hantering. För förståelsen för den moderna synen på servitut, och särskilt de problem som är förenade med upplåtelseformen, har Barbro Julstads avhandling Tredimensionellt fastighetsutnyttjande genom fastighetsbildning - Är gällande rätt användbar? från 1994 varit till stor hjälp. 1.5 Disposition Uppsatsen består av fem kapitel. Inledningsvis, i kapitel två, följer en redogörelse för begreppet särskild rätt, som utöver servitut omfattar nyttjanderätt. Det är avsett att ge en grundförståelse för de olika upplåtelseformernas utmärkande drag. I kapitel tre redogörs för servitutsrekvisiten. Det innefattar vilka olika slags servitut som finns, vilket omfång de kan ha avseende tid och areal, vilka rättsliga effekter som uppnås med upplåtelserna och vilka rekvisit som måste vara uppfyllda för att de skall vara giltiga. I kapitel fyra utreds närmare frågor som är relaterade till förhållandet mellan servitutsfastigheterna och frågor angående underhåll av servitut. I kapitel fem följer en avslutande diskussion i enlighet med uppsatsens syfte.

8 8 2 Särskild rätt 2.1 Inledning Nyttjanderätt, liksom servitut, är exempel på vad som med ett gemensamt namn kallas särskild rätt. De olika rättighetsformerna kompletterar varandra, exempelvis kan ett underkänt servitutsavtal vara ett nyttjanderättsavtal. I sådana fall kommer avtalsparterna att omfattas av andra bestämmelser än vad de själva avsåg när de ingick avtalet. För förståelsen av servitutsfiguren är det därför viktigt att ha grundläggande kunskap om nyttjanderättens utmärkande drag. Nyttjanderätt enligt JB förekommer i huvudsak som hyra och arrende. 12 De allmänna bestämmelserna beträffande dessa rättigheter framgår av 7 kap. JB, och de därpå följande kapitlen ger mer detaljerade regler kring olika rättigheter. Om rättigheten avser partiell nyttjanderätt enligt 7:3 JB, såsom rättighet att tillgodogöra sig vissa naturtillgångar, finns inga specialregler varför endast de allmänna reglerna i 7 kap. är tillämpliga. Det kan exempelvis vara fråga om rätt att avverka skog eller rätt till jakt och fiske. Liksom fallet är vid servitut kan upplåtelse av nyttjanderätt ingås, ändras och upphävas genom avtal. En central skillnad mellan nyttjanderätt och servitut är att nyttjanderätt är en personlig rättighet och servitut är en rätt som den specifika fastigheten är knuten till. Nyttjanderätt innebär också ofta ett totalt ianspråktagande av upplåtelsen, något som ej är möjligt vid servitut. 2.2 Nyttjanderättsformer Hyra regleras i 12 kap. JB. För att ett hyresförhållande skall anses föreligga, fordras enligt 12:1 JB att det finns ett avtal enligt vilket hus eller del av hus upplåts till nyttjande mot ersättning. Det utmärkande för hyra är därför att det är en byggnad som är föremål för nyttjande och hyra kan tillämpas för exempelvis bostadslägenhet, affärslokal, rum eller garage. Upplåtelse av jord kan också i viss omfattning ingå i avtalet, förutsatt att den skall nyttjas tillsammans med lägenheten eller lokalen och att den delen av upplåtelsen har underordnad betydelse i avtalet. Det kan exempelvis vara fråga om en villa som hyrs ut med tillhörande trädgård Bengtsson, Victorin, Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom, s A a s 36 f.

9 9 Arrende regleras i 8 11 kap. JB. Enligt 8:1 JB avses med arrende upplåtelse av jord till nyttjade mot vederlag och kan avse jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende. Lägenhetsarrende är en arrendeform som är tillämplig, när ingen av de andra arrendeformerna kan sägas föreligga. Det finns dock inga närmare regler kring formerna för lägenhetsarrende varför endast de allmänna arrendebestämmelserna i 8 kap. JB är tillämpliga. Arrendeformen kan vara lämplig exempelvis då det är fråga om upplåtelse av upplagsplats, fotbollsplan, kajplats eller tältplats. 14 Jordbruksarrende regleras i 9 kap. JB, och tillämpas då jord arrenderas ut för jordbruksändamål. Jordbruksarrendet kan också omfatta bostad för arrendatorn, så kallat gårdsarrende. Bostadsarrende som regleras i 10 kap. JB, avser upplåtelse av jord för annat ändamål än jordbruk och ger arrendatorn rätt att uppföra eller bibehålla bostadshus på arrendestället, exempelvis en fritidsbostad. En byggnad på ett bostadsarrende är arrendatorns egendom. Anläggningsarrende, vilket regleras i 11 kap. JB, avser jordupplåtelser för andra ändamål än jordbruk och ger arrendatorn rätt att uppföra byggnad för förvärvsverksamhet, exempelvis kiosk eller bensinstation. 2.3 Upplåtelsetid och besittningsskydd vid nyttjanderätt Nyttjanderättsupplåtelser kan vara tidsbestämda eller löpa på obestämd tid. Vissa maximitider framgår av 7:5 JB. Under hur lång tid upplåtelsen sker varierar mellan de olika nyttjanderättsformerna. För hyra är huvudregeln att hyresavtalet löper på obestämd tid. 15 Jordbruksarrende och bostadsarrende ingås vanligtvis för minst fem år. Upplåtelsetiden för anläggningsarrende skall enligt 11:1 JB inte understiga ett år och kan inte heller ske på livstid. Om parterna inte avtalar om tidsbegränsning i arrendeavtalet, anses arrendet enligt 11:2 JB gälla i fem år. Några motsvarande regler för lägenhetsarrende finns inte. Nyttjanderättshavaren erhåller också vanligtvis besittningsskydd. För hyra, jordbruksarrende och bostadsarrende är besittningsskyddet direkt, vilket innebär att nyttjanderättshavaren har rätt till förlängning av avtalet. Bestämmelsen måste ses mot bakgrund av de starka sociala och personliga intressen som talar för att sådana avtal ska bestå under en längre tidsperiod. Vid hyra av bostadslägenhet eller brukande av jord 14 Bengtsson, Victorin, Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom, s A a s 48.

10 10 finns det självklart starka intressen i att nyttjandet blir varaktigt. 16 För anläggningsarrende, där inte de sociala aspekterna anses lika starka, tillämpas indirekt besittningsskydd. Ett sådant ger istället arrendatorn rätt till ersättning om avtalet sägs upp. 17 Fastighetsägaren omfattas också av vissa skyddsregler, enligt vilka denne kan bli fri hyres- eller arrendeupplåtelsen. Besittningsskyddet kan därför under vissa förutsättningar brytas. Det kan exempelvis ske om nyttjanderättshavaren inte sköter sina förpliktelser, såsom inte betalar vederlaget i tid eller inte sköter om fastigheten på avsett sätt. Det kan också under vissa förutsättningar ske vid markägarens självinträde. 16 Bengtsson, Victorin, Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom, s 247, 253, A a s 257.

11 11 3 Servitutsrekvisiten 3.1 Servitut enligt 14:1 JB Servitutsbegreppet enligt 14:1 st 1 och st 2 JB lyder enligt följande: Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut). Servitut får endast avse ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet. 3.2 Servitutsrekvisiten i den romerska rätten Servitutsupplåtelser härrör från den klassiska romerska rätten, vilken intog en restriktiv hållning mot att inskränka fastighetens frihet genom att belasta den med servitut. Undantag gjordes i sådana fall det var fråga om en väsentlig brist hos fastigheten som kunde avhjälpas genom en upplåtelse på grannfastigheten, förutsatt att det inte innebar någon större olägenhet för angränsande fastighet. I praktiken handlade det om att tillgodose nödvändiga behov som rätt till väg och rätt till vattenledning. Dessa behov var av allmängiltig karaktär och oavsett vem som i framtiden skulle förfoga över fastigheten kunde denne antas ha nytta av servitutsupplåtelsen. Servitut var dock omgärdade av ett antal rekvisit, vilka begränsade dess förekomst. Det fordrades att rättigheten verkligen var till nytta för härskande fastighet och att det var fråga om att utnyttja en stadigvarande tillgång i den tjänande fastigheten. Dessutom krävdes att grannskap förelåg mellan fastigheterna. Ett ytterligare krav var att ägaren till den tjänande fastigheten inte enligt servitutsavtalet fick vara föreskriven att utföra positiva prestationer på servitutet. Det som fick omfattas av avtalet var endast skyldigheten att underlåta eller tåla vissa handlingar Hillert, Servitut Förmån och last, s 14 ff.

12 12 I Sverige fanns redan i medeltidslagarna, exempelvis Visby stadslag, servitutsliknande bestämmelser som bland annat reglerade rätt till fönster. 19 Än idag finns det många likheter mellan den romerska rättens förutsättningar för servitut och vad som fordras enligt 14 kap. JB. 3.3 Den rättsliga effekten av servitutsbildning Effekten för härskande fastighet De fastighetsägare som önskar bilda servitut, gör detta i syfte att uppnå vissa rättsliga effekter för sina respektive fastigeter. Fastigheterna i fråga benämns vanligtvis enligt termerna tjänande och härskande fastighet. Tjänande fastigheten är den fastighet på vilken servitutet upplåts. Härskande fastighet är den fastighet till vars förmån upplåtelsen sker. Eftersom bestämmelsen i 14:1 JB är tvingande, saknar parternas egen rubricering av avtalet självständig betydelse. 20 En upplåtelse som underkänns som servitut på grund av att rekvisiten inte är uppfyllda, kan istället komma att bedömas som ett nyttjanderättsavtal. Om upplåtelsen varken anses utgöra servitut eller någon form av nyttjanderättsavtal, kan avtalet istället ha obligationsrättslig verkan mellan avtalsparterna. 21 För härskande fastighet är en väsentlig följd det sakrättsliga skydd som upplåtelsen kan ge, vilket följer av reglerna i 7 kap. JB. Det innebär att inte endast fastighetsägarna är bundna av upplåtelsen, utan också tredje man och framtida fastighetsägare. 22 Dessutom är den så kallade tillbehörseffekten av stor vikt. Som nämndes inledningsvis är ett servitut inte en personlig rättighet för ägaren av härskande fastighet, utan är enligt 2:1 st 2 JB ett fastighetstillbehör. Servitutet betraktas därför som en del av samma juridiska enhet som den härskande fastigheten utgör, på samma sätt som exempelvis en byggnad kan göra. Därför följer rätten att utöva servitutet med till nästa ägare om fastigheten överlåts, också om det sker genom en exekutiv försäljning. För ägaren till härskande fastighet har upplåtelsen därför stor betydelse, eftersom det påverkar fastighetens värde och dess kreditvärde. 23 Det kan också, vilket utvecklas i avsnitt 4.2, 19 Prop. 1970:20 B s Nilsson, Sjödin, Servitut, s Victorin, Sundell, Kompendium i allmän fastighetsrätt, s Hillert, Servitut, s 17 f. 23 A a s 17 f.

13 13 ha betydelse på så sätt att det påverkar vem som har ansvaret för underhåll av servitutet. 24 Tillbehörseffekten omfattar endast rätten att nyttja servitutet i enlighet med servitutsupplåtelsen. Om servitutsrätten omfattar en byggnad eller annan anläggning, vilken redan är tillbehör till tjänande fastighet, blir inte byggnaden som sådan tillbehör till den härskande fastigheten. Det är endast rätten att disponera utrymmet som överförs från tjänande till härskande fastighet. Situationen blir dock annorlunda i det fall byggnaden uppförs av ägaren till härskande fastighet inom servitutsutrymmet, förutsatt att det sker med stöd av servitutet. En sådan byggnad blir fastighetstillbehör till härskande fastighet och kan uppföras i förvissning om att byggnadsservitutet kommer att tillhöra den egna fastigheten. 25 Om byggnaden skall uppföras av tjänande fastighets ägare, är en förutsättning att så verkligen sker för att servitutet skall kunna upplåtas. I praktiken är det därför vanligt att civilrättsliga avtal ingås för omfattande byggnader, där det exempelvis framgår att byggnaden skall vara uppförd inom tio år. Ett sådant avtal måste med anledning av tidsaspekten anses behäftat med stor osäkerhet. 26 Det kan också ifrågasättas om en sådan upplåtelse är i enlighet med 14:1 JB:s krav på ändamålsenlig markanvändning som skall avgöras utifrån det aktuella behovet. I praktiken kan tillbehörsfrågan vålla en del gränsdragningssvårigheter. Om servitutsupplåtelsen ska ske i en ännu inte uppförd byggnad, är det av avgörande vikt vem byggnaden tillhör. Ett problem kan exempelvis tänkas uppstå om byggnaden uppförts av parterna tillsammans, för att användas av bägge fastigheter, utan att ansvaret för uppförandet har klarlagts mellan dem i förväg. 27 Vilken av fastigheterna blir i sådana fall servitutet tillbehör till? Ägaren såväl till härskande som tjänande fastighet kan men stöd av 2:1 JB hävda att byggnaden skall utgöra byggnadstillbehör till den egna fastigheten. En möjlighet är att betrakta respektive fastighetsägare som ägare till en andel i anläggningen, och betrakta andelarna som fastighetstillbehör till respektive fastighet. Ett annat synsätt skulle kunna vara att anse anläggningen som lös egendom. Det sistnämnda skulle dock förutsätta att de olika delarna kan separeras från varandra, vilket sannolikt i de flesta fall inte är möjligt. 28 Hillert tycks dock mena att det 24 Julstad, Fastighetstillbehör och fastighetsbildning i Fastighetstillbehör, s Julstad, Tredimensionellt fastighetsutnyttjande genom fastighetsbildning s A a s A a s A a s 187.

14 14 väsentliga är att respektive fastighetsägares rätt att använda tillgången är säkerställd, och att denna rätt ingår som en juridisk tillgång i fastigheten, oavsett vilka äganderättsförhållanden som anses gälla. 29 Det sistnämnda synsättet framstår enligt min uppfattning som den mest pragmatiska lösningen på de svårigheter som tillbehörsfrågan kan innebära Effekten för tjänande fastighet För tjänande fastighet innebär servitutsbildningen en stadigvarande belastning för fastigheten och påverkar därmed fastighetens kreditvärde och allmänna värde. Hur stor denna belastning får vara begränsas dock på så sätt att den inte får gå utöver det behov som finns hos härskande fastighet. 30 En fastighets behov kan tänkas variera över tid. Ett exempel skulle kunna vara en upplåtelse som ger rätt att ta vatten, och där behovet minskar för att ägaren till härskande fastighet istället börjar odla annan gröda som inte kräver lika mycket bevattning. I ett sådant fall får utövaren av servitutet minska sitt vattenuttag, eftersom behovet inte längre kvarstår. Svårigheten uppstår då behovet istället ökar. I förarbetena framgår att riktmärket är att den tjänande fastigheten inte får belastas mer än vad som var avsikten vid upplåtelsetillfället. 31 Eftersom servitut i allmänhet upplåts på obestämd tid skulle dock en sådan hållning ha orimliga konsekvenser. Därför tolereras vanligtvis en ökning av servitutets omfattning som föranleds av den normala utvecklingen, men sällan sådan som beror på ändrade förhållanden. 32 Ett annat alternativ är att parterna häver servitutsavtalet, och därefter ingår ett nytt utifrån det aktuella behovet. Om servitutet inte längre behövs eller inte längre är önskvärt, kan markägarna ändra eller häva avtalet. Det finns också vissa skyddsregler som möjliggör för tjänande fastighet att bli fri från servitutsupplåtelser, trots att ägaren till härskande fastighet motsätter sig upphävandet. Enligt reglerna i 7:4 5 FBL kan ett servitut ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. 33 Servitutet kan också under vissa förutsättningar hävas enligt reglerna i 14:6 10 JB. Förutsättningarna för det är att den härskande fastighetens ägare överskridit sin rätt eller att någon av fastighetsägarna har åsidosatt 29 Hillert, Fastighetstillbehör och äganderättsfrågor i Fastighetstillbehör, s 39 f. 30 Hillert, Servitut, s Prop B s Hillert, Servitut, s 69 f. 33 A a s 19.

15 15 sina respektive skyldigheter. 34 Genom dessa regler har myndigheterna möjlighet att ändra ett avtalsförhållande mellan markägarna. Därmed har ett visst skydd för den tjänande fastigheten, och i förlängningen för den fasta egendomen, uppnåtts. 3.4 Servitutsbefogenheter Positiva servitut Ett servitut kan i princip omfatta fyra olika typer av prestationer. 35 Prestationerna kan vara av positiv karaktär, vilket förekommer i två olika former, de kan också vara negativa samt bestå av positiva prestationer. Karaktärsdragen för kategorin positiva servitut är att det är fråga om rätt för rättighetshavaren att utföra positiva handlingar, antingen på tjänande fastighet eller på den egna fastigheten. Den första kategorin av dessa utgör den mest förekommande typen av servitut, vilket karaktäriseras av att det ger rätt för ägaren till härskande fastighet att företa ett visst positivt handlande på tjänande fastighet. 36 Det handlande det kan vara fråga om är exempelvis rätt att bruka väg, brygga, ledning, badstrand, parkeringsplats eller liknande på fastigheten. I de fall det krävs kan servitutet också innebära rätt att uppföra de nödvändiga anläggningarna. En särskild typ av servitut som hör till kategorin är husbehovsrättigheter, vilka ger ägaren till härskande fastighet rätt att ta vissa tillgångar från tjänande fastighet. Det kan exempelvis vara fråga om grus från en grustäkt eller ved för husbehov. Också företeelser som jakt- och fiskerättigheter, vilka kan förekomma som servitut i begränsad utsträckning, hör till denna kategori. Till kategorin positiva servitut hör också rättigheter som ger rätt att på annat sätt än som nämndes ovan ta den tjänande fastigheten i anspråk. Sådana servitut ger ägaren till härskande fastighet rätt att handla på visst sätt på den egna fastigheten, trots att handlandet påverkar förhållandena på den tjänande fastigheten på ett sådant sätt som inte skulle tolereras enligt grannelagsrättsliga principer. Det kan exempelvis vara fråga om att släppa ut rök eller avloppsvatten på ett sätt som stör intilliggande fastigheter. Handlingarna måste naturligtvis hållas inom ramen för vad som är tillåtet enligt 34 Victorin, Sundell, Kompendium i allmän fastighetsrätt, s 227 f. 35 A a s 213 f. 36 Hillert, Förmån och last, s 100.

16 16 miljöbalken och annan lagstiftning, och ett servitutsavtal fritar inte från skadeståndsskyldighet Negativa servitut En ytterligare kategori av servitutsbefogenheter utgörs av så kallade negativa servitut. Sådana servitut rör rättigheten att i visst hänseende råda över användningen av tjänande fastighet. Inskränkningen kan endast gälla den faktiska användningen av fastigheten, och inte den juridiska rådigheten. 38 Ägaren till tjänande fastighet underkastar sig vissa inskränkningar i hur den egna fastigheten används, till förmån för ägaren av härskande fastighet. Ett typiskt exempel är de så kallade villaservituten, vilket vanligtvis innebär att ägaren av tjänande fastighet inte utan medgivande av ägaren av härskande fastighet får bebygga sin fastighet med annat än byggnad av viss typ. Villaservituten kan också föreskriva att fastigheterna endast får användas till viss verksamhet eller förbjuda olika störande verksamhet. 39 Ett annat exempel är utsiktsservitut vilka ger ägaren till härskande fastighet rätt att hugga ner skymmande träd på den tjänande fastigheten. En annan form av negativa servitutsavtal är sådana som går ut på att ägaren av tjänande fastighet avstår från något, exempelvis jakten på fastigheten, till förmån för tillgången av vilt på härskande fastighet. 40 Förekomsten av negativa servitut är inte längre så omfattande eftersom markanvändning som sker inom områden som är detaljplanerade är noggrant reglerad. 41 Inom detaljplanerade områden beslutar det allmänna till stor del om markens användning, vilket minskar behovet av negativa servitut. Det innebär också att de negativa servituten, i den omfattning de existerar, kan utgöra ett hinder för samhällets möjlighet att besluta om markens framtida användning. Inom områden som inte är detaljplanerade borde dock behovet av negativa servitut kvarstå och eventuellt komma att bli allt vanligare, eftersom fastigheter med gynnsamt läge och utsikt förefaller bli allt högre värderade. För en sjönära fastighet kan ett servitut som garanterar fortsatt utsikt över vattnet därmed vara av stor vikt. Ett ytterligare användningsområde för servitutstypen som har uppkommit i samband med att tredimensionell fastighetsbildning 37 Nilsson, Sjödin, Servitut, s Victorin, Sundell, Kompendium i allmän fastighetsrätt, s Victorin, Servitut, s Nilsson, Sjödin, Servitut, s 38 f. 41 Julstad, Sjödin, Tredimensionell fastighetsbildning, s 36.

17 17 numera kan ske, är inrättandet av särskilda skyddszoner under jord till förmån för fastighet Positiva prestationer Slutligen finns en kategori servitutsbefogenheter som kan sägas gå ut på utförandet av positiva prestationer. Sådana föreskriver inte bara rätt för ägaren till härskande fastighet att ta tjänande fastighet i anspråk på ett visst sätt. Dessutom föreskrivs att ägaren till tjänande fastighet skall utföra särskilda prestationer till förmån för härskande fastighet. Servitutstypen kan enligt 14:1 st 2 JB endast medges då prestationen avser underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning. Möjligheten att föreskriva prestationsskyldighet utökades i och med införandet av servitutsbestämmelserna i 14 kap JB. Enligt tidigare praxis kunde sådana godtas endast då underhållsskyldigheten hade karaktär av bimoment. Det hade till följd att avtal där belastningen för den tjänande fastigheten endast var ringa och i övrigt framstod som ändamålsenlig, fick underkännas. 43 Praktiska skäl föranledde därför en förändring av förbudet, till att tolerera underhåll i några specifika avseenden. Det exempel som framfördes var det ökade behovet av tillsyn av komplicerade tekniska anläggningar, såsom värmeanläggningar. Vidare påpekades att prestationsskyldigheten är begränsad till att avse endast underhållet av anläggningen varför driftsmoment inte kan omfattas av avtalet. 44 Belastningen på ägaren till tjänande fastighet omfattar därmed endast vissa åtgärder. Frågan om underhåll av servitut återkommer nedan i avsnitt Servitutets omfattning Ett servitut kan inte ha obegränsad omfattning av den tjänande fastighetens areal. Som framgick ovan i avsnitt är det i första hand den härskande fastighetens behov som styr omfattningen. Behovet får dock inte gå utöver vad den tjänande fastigheten tål, eftersom fastigheten trots servitutsupplåtelsen måste vara lämplig för sitt ändamål. 45 Därtill är rekvisitet i 14:1 st 1 JB, att fastigheten får tas i anspråk i visst hänseende, en begränsning av servitutets omfattning. Rekvisitet kan anses ge uttryck för två olika 42 Julstad, Sjödin, Tredimensionell fastighetsbildning, s Hillert, Servitut, s Prop. 1970:20 B s Nilsson, Sjödin, Servitut, s 28.

18 18 saker. Dels att upplåtelsen endast får ske för det avsedda servitutsändamålet, alltså vad som är servitutets syfte. Det ger också uttryck för att endast vissa befogenheter, som är kopplade till äganderätten, får tas i anspråk. 46 Ägaren till tjänande fastighet skall fortfarande ha möjlighet att nyttja det markområde som är upplåtet som servitut. Inte i något fall får servitutet gå ut på ett totalt ianspråktagande av tjänande fastighet. 47 Hur stor del av fastighetens areal som kan upplåtas finns dock inget givet svar på. Desto större del av fastigheten som belastas, desto närmre kommer upplåtelsen det förbjudna, totala ianspråktagandet. 48 Det finns dock inga principiella hinder mot att hela eller stora delar av fastigheten är upplåten, om det sker till förmån för flera fastigheter och om det bara avser i visst hänseende för de fastigheterna. Det som i sådana fall utgör begränsningen är det krav som följer med nyttorekvisitet, enligt vilket en positiv nyttoeffekt för fastigheterna skall uppnås. Desto större andel av fastigheten som upplåts, desto större är också sannolikheten att upplåtelsen inte innebär en ändamålsenlig markanvändning. 49 Frågan kompliceras i de fall upplåtelsen visserligen går ut på ett totalt nyttjande, men endast av en bestämd del av fastigheten. Också sådana upplåtelser innebär i praktiken ett omöjliggörande av markägarens nyttjande av den egna fastigheten och i strikt mening borde därför inte sådana upplåtelser tolereras. Så principfast har dock inte rättstillämparen varit, vilket de tidigare vanligt förekommande vägservituten är ett exempel på. Ett mer modernt exempel där en likartad situation uppstår är byggnadsservitut. Ägaren till härskande fastighet kan ges rätt att uppföra byggnad på fastigheten och beträffande den markyta som byggnaden upptar är ägaren i praktiken fråntagen sin rådighet över. 50 Att sådana servitut är accepterade framgår bland annat av 2:1 st 2 JB, enligt vilken byggnadsservitut är fastighetstillbehör till härskande fastighet. Avgörande för frågan tycks vara på vilket sätt ägaren till härskande fastighet har rätt till fastigheten. Hillert gör distinktionen mellan ensamrätt till viss befogenhet på tjänande fastighet och total rätt till viss del av tjänande fastigheten. 51 Det förstnämnda alternativet, som inte utesluter att ägaren i vart fall har formella möjligheter till rådighet över fastigheten, accepteras i vissa fall. I exemplet med byggnaden kan ägaren i sådana 46 Julstad, Tredimensionellt fastighetsutnyttjande genom fastighetsbildning s Prop. 1970:20 B s Hillert, Servitut, s 39 f. 49 Julstad, Tredimensionellt fastighetsutnyttjande genom fastighetsbildning s A a s Hillert, Förmån och last, s 132.

19 19 fall fortfarande använda marken under anläggningen och luftutrymmet ovan. 52 Det andra alternativet, som utesluter ägarens rådighet över markområdet, är däremot rättstillämparen mer restriktiv till. Ett annat sätt att avgöra frågan om servitutets omfattning, vilket framhålls av Julstad, är att istället se hur den totala markvolymen utnyttjas, inbegripet utrymmet ovan marken och utrymmet under jord. Av fastighetsbildningskommitténs betänkande framgår att servitut är lämpligt också för att ta tredimensionella utrymmen i anspråk. 53 I praktiken är olika former av tredimensionellt fastighetsutnyttjande vanligt förekommande. Det kan vara fråga om rätt för fastighetsägare att nyttja luftutrymmet ovan marken, exempelvis genom att bygga en balkong vilken sträcker sig över grannens hustak eller att anlägga järnvägstunnel inom ett byggnadskomplex. Ett annat exempel är byggnader uppförda i en bergssluttning på ett sådant sätt att husen är belägna ovanpå varandra, så att det underliggande husets tak utgör altan för det överliggande. Det tredimensionella fastighetsutnyttjandet kan också ske under jord. Vanliga ändamål är exempelvis underjordsgarage, källare och hisschakt. 54 Rättstillämparen tycks mer tillåtande för totalt ianspråktagande av servitutsutrymme i de fall det sker under jord. Möjligen är det en konsekvens av att upplåtelser ovan jord är vanligare, och att det också framstår som mer uppenbart när servitut ovan jord innebär ett totalt ianspråktagande av utrymmet. Enligt Julstad bör servitut som avser utrymmet under markytan normalt kunna bedömas som servitut om området ovan mark används av markägaren. Om marken är upplåten som servitut för annan fastighetsägare, men utrymmet under marken fortfarande kan användas av fastighetsägaren, blir det en bedömningsfråga huruvida det är troligt eller möjligt att något sådant nyttjande under jord kan ske Servitutets omfattning i praxis Något givet svar på frågan hur omfattande servitut som tolereras kan inte ges, så länge inte hela fastigheten är upplåten till endast en härskande fastighet. Frågan har prövats av HD flera gånger. I NJA 1948 s 813 var det fråga om det var möjligt att upplåta en strand för bad och fiske. Med servitutsrätten ansågs följa rätt att hålla området avstängt för att 52 Nilsson, Sjödin, Servitut, s SOU 1963:68 s Julstad, Tredimensionellt fastighetsutnyttjande genom fastighetsbildning s 156, A a s 60.

20 20 kunna nyttja stranden för de avsedda ändamålen. Markägaren var dock inte beskuren sin rätt att nyttja stranden i andra avseenden, i den mån det kunde ske utan att utövandet av servitutet hindrades. Domstolen menade att det därför inte rörde sig om ett totalt ianspråktagande och att upplåtelsen därmed utgjorde ett servitut. Ett mer modernt exempel är NJA 1983 s 292 där det var fråga om att upplåta ett markområde som servitut. I fallet var det inte fråga om en specifik komplettering av härskande fastighet utan avsikten var snarast att göra en allmän utökning av härskande fastighets tomtareal. Ägaren till härskande fastighet gavs enligt avtalet rätt att under obegränsad tid inhägna och beträda en viss del av tjänande fastighet. Upplåtelsen ansågs utgöra ett totalt ianspråktagande av fastigheten och underkändes därför, trots att den yta som var föremål för upplåtelsen endast var en mindre del av den tjänande fastighetens totala areal. En liknande bedömning gjorde HD i NJA 1996 s 776 där det var fråga om ett travbaneservitut. Enligt servitutsavtalet skulle banan sträcka sig omkring 30 meter in på grannens tomt. Det framgick inte i målet hur stor del av den avsedda tjänande fastigheten som därmed skulle tas i anspråk, men HD konstaterade att på den markyta där travbanan skulle anläggas, skulle ägaren i praktiken vara beskuren all användning och ansökan avslogs därmed. I ett hovrättsfall var det fråga om att inrätta ett negativt servitut. 56 Området låg i angränsning till ett skjutfält och skulle under vissa perioder avlysas för beträdande. Hovrätten fann att det var fråga om ett totalt ianspråktagande, även om avlysningen var begränsad till att omfatta som mest 45 dagar om året. Ansökan avslogs eftersom servitutet innebar ett totalt ianspråktagande av fastigheten. En slutsats som kan dras av de ovan redovisade fallen är att servitutet aldrig får leda till att ägaren till tjänande fastighet förlorar de rättigheter som följer med fastighetsinnehavet. Denne måste fortfarande, i praktisk eller teoretisk mening, ha befogenhet över egendomen. 57 Fastighetsägaren skall därför, trots servitutet, kunna beträda och eller på annat sätt nyttja eller bestämma över fastigheten utan inskränkning. 56 Hovrätten för Övre Norrland, målnummer Ö Julstad, Tredimensionellt fastighetsutnyttjande genom fastighetsbildning s 59.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 februari 2007 Ö 2233-05 KLAGANDE JM AB, 556045-2103 169 82 Stockholm Ombud: MB SAKEN Inskrivning av servitut ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Haninge kommun. Granskning av kommunens hantering och uppföljning av arrendeavtal

Haninge kommun. Granskning av kommunens hantering och uppföljning av arrendeavtal Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i juni 2014 Haninge kommun Granskning av kommunens hantering och uppföljning av arrendeavtal Innehåll Innehåll...2 1. Inledning...3 1.1. Syfte,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2014 T 5065-12 KLAGANDE Tjörns kommun 471 80 Skärhamn Ombud: Advokat TW MOTPARTER 1. MH 2. MJ Ombud för 2: Jur.kand. JG och jur.kand.

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

Tredimensionell fastighetsindelning

Tredimensionell fastighetsindelning Tredimensionell fastighetsindelning Möjligheter och begränsningar Barbro Julstad Fastighetsrättschef division fastighetsbildning Lantmäteriet Tredimensionell fastighetsindelning När kan er bildas Hur kan

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83) Målnummer: Ö2131-05 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-12-20 Rubrik: Lagrum: Bestämmelserna i 6 lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2012:8 Utvidgning av uppdraget

Kommittédirektiv Dir. 2012:8 Utvidgning av uppdraget Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Tomträtts- och arrendeutredningen (Ju 2011:08) Dir. 2012:8 Beslut vid regeringssammanträde den 2 februari 2012 Utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 22

Läs mer

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis.

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis. SERVITUT Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av Villaägarnas

Läs mer

Befintliga avtal och rättigheter

Befintliga avtal och rättigheter Befintliga avtal och rättigheter Gemensamhetsanläggningar Det finns inte några gemensamhetsanläggningar inom programområdet. Sicklaön 13:24 01-IM8-64/2059 Ett avtalsservitut gällande huvudavloppsledning

Läs mer

Fastigheter belastade med avtalsservitut - Problematik vid fastighetsöverlåtelser

Fastigheter belastade med avtalsservitut - Problematik vid fastighetsöverlåtelser Fastigheter belastade med avtalsservitut - Problematik vid fastighetsöverlåtelser Linda Fahlqvist Vt 2010 Examensarbete, 30 hp Handledare: Signe Lagerkvist Juristprogrammet 270 hp 1Inledning...4 1.1Bakgrund...4

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen).

Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Avtal mellan fastighetsägare: Namn: Person/Org. Nr. Ovan benämnda Fastighetsägare Avseende

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2951. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Utredningens direktiv

Motion till riksdagen: 2014/15:2951. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Utredningens direktiv Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2951 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

GEMENSAMHETSANLÄGGNINGAR

GEMENSAMHETSANLÄGGNINGAR EVENTUELLT BILDANDE AV GEMENSAMHETSANLÄGGNINGAR Svärdsö Södra Sportstugeförening Årsstämma 2015-09 09-06 06 Rev 1 B502 B509 2 NY LAGSTIFTNING SFS 2013:488 gäller sedan 1 juli 2013 Nyttjanderätter, servitut

Läs mer

Nyttjanderätt i fastigheter - Hyra och bostadsrätt

Nyttjanderätt i fastigheter - Hyra och bostadsrätt Nyttjanderätt i fastigheter - Hyra och bostadsrätt Föreläsare: Signe Lagerkvist Signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmänt om nyttjanderätter Hyra Bostadsrätt 2 Allmänt om nyttjanderätt En begränsad rätt till

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark 1 Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark Undertecknad, nedan kallad fastighetsägaren, upplåter härmed, på nedan angivna villkor, mark för ledningsdragning till Lau Fiber ekonomisk

Läs mer

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark 1(4) Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Avtal Mellan undertecknad/e, nedan benämnda Fastighetsägaren respektive Ledningsägaren är följande överenskommelse träffad. Fastighetsägare Namn

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

SERVITUTSAVTAL. mellan. Stiftelsen Stora Sköndal. för fastigheten Stockholm Sköndal 1:1. och. Stockholms kommun. för fastigheten Stockholm Farsta 2:1

SERVITUTSAVTAL. mellan. Stiftelsen Stora Sköndal. för fastigheten Stockholm Sköndal 1:1. och. Stockholms kommun. för fastigheten Stockholm Farsta 2:1 BILAGA SERVITUTSAVTAL mellan Stiftelsen Stora Sköndal för fastigheten Stockholm Sköndal 1:1 och Stockholms kommun för fastigheten Stockholm Farsta 2:1 angående friluftsbadanläggning 1. Bakgrund... 3 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 september 2013 T 854-12 KLAGANDE Malmö kommun 205 80 Malmö Ombud: FN MOTPART Svenska UMTS-nät AB, 556606-7996 Årstaängsvägen 1 A 117

Läs mer

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:7

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:7 M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:7 Målnummer: M6222-14 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2015-02-23 Rubrik: Strandskyddsdispens för ändrad användning av byggnad ----- Strandskyddsdispens

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2016 T 260-15 KLAGANDE OR Ombud: Advokat JA och jur. kand. MK MOTPART Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 134

Läs mer

Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Kanske

Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Kanske Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Nej Svar: Ja Svar: Kanske Vad kan lantmäteriet bidra med vid vindkraftsutbyggnaden? Vindkraftverk med tillhörande anläggningar

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

194 80 Upplands Väsby. nedan kallad arrendatorn

194 80 Upplands Väsby. nedan kallad arrendatorn s. 1 (4) ARRENDEKONTRAKT (anläggningsarrende) Jordägare Carl de Geer 451225-0533 Stora Wäsby 194 37 Upplands Väsby nedan kallad jordägare Arrendator (org.nr: 212000-0019) nedan kallad arrendatorn Arrendeområde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988); SFS 2004:393 Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

Mall för avtal fi berförening markupplåtelse

Mall för avtal fi berförening markupplåtelse Mall för avtal fi berförening markupplåtelse Mallen ska ses som förslag till avtal och reglerar relation mellan fastighetsägaren och ledningsägaren i fråga gällande markupplåtelse. Avtalet bör ses i relation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2009:180 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 5 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels att

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18 Målnummer: UM8434-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-09-01 Rubrik: Möjligheten att på grund av synnerliga skäl enligt 5 kap. 18 andra stycket

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 1 2 Ledningsfrågor Bakgrund Hela vårt land genomkorsas av en mängd

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk kommunikationsledning i mark Rev 191014

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk kommunikationsledning i mark Rev 191014 Ekonomiska föreningen Flöghults Fiber Sida 1 (5) Mellan Ekonomiska föreningen Flöghults Fiber, org. nr 769624-1327, (nedan kallad Ledningsägaren) och nedan benämnda fastighetsägare (nedan kallad Fastighetsägare)

Läs mer

SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA

SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA Att arrendera eller köpa mark för golfbana En handledning om för- och nackdelar med att arrendera mark respektive köpa mark för en golfanläggning I Sverige

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

Tomträttsavtal, del av Rotebro 4:10 och Rotebro 4:54, Sollentuna

Tomträttsavtal, del av Rotebro 4:10 och Rotebro 4:54, Sollentuna Tomträttsavtal, del av Rotebro 4:10 och Rotebro 4:54, Sollentuna Parter Sollentuna kommun, org.nr. 212000-0134, 191 86 Sollentuna, ("Kommunen"), och Italian Grill KB, org.nr. 969718-7160, ("Tomträttshavaren")

Läs mer

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark (Nedan kallad 'ledningen')

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark (Nedan kallad 'ledningen') Markupplåtelseavtal Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark (Nedan kallad 'ledningen') Detta avtal skall skrivas under av alla ägare till mark, som berörs av nergrävd fiberledning. Det gäller

Läs mer

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Kommittédirektiv Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Dir. 2012:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som behövs för

Läs mer

Servituts begränsningar

Servituts begränsningar Ingvar Lundquist Lotta Rylander Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet ISRN/LUTVDG/TVLM 09/5188 SE copyright Ingvar Lundquist och Lotta Rylander

Läs mer

Rådgivningsavdelningen informerar om Fastighetsbestämning

Rådgivningsavdelningen informerar om Fastighetsbestämning Rådgivningsavdelningen informerar om Fastighetsbestämning Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck

Läs mer

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping) Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Nyttjanderätt till fast egendom Hyra eller arrende?

Nyttjanderätt till fast egendom Hyra eller arrende? Örebro universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap avancerad, Tillämpade studier, 15 Hp Handledare: Lars Dalenius VT 2008 Nyttjanderätt till fast egendom Hyra eller

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060204 DOM 2015-02-24 Stockholm Mål nr M 6222-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-06-18 i mål nr M 446-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Försäkringar. Kap 10. Ansvarsfördelning mellan föreningen och de boende

Försäkringar. Kap 10. Ansvarsfördelning mellan föreningen och de boende Kapitel 10 Försäkringar Kap 10 Ansvarsförsäkring mellan föreningen och de boende Föreningens fastighetsförsäkring Styrelseansvarsförsäkring Bostadsrättstillägget Hemförsäkring En bostadsrättsförenings

Läs mer

Plan- och bygglagen 1 januari Lantmäterimyndigheternas nya uppgifter och andra lantmäterinyheter i PBL

Plan- och bygglagen 1 januari Lantmäterimyndigheternas nya uppgifter och andra lantmäterinyheter i PBL Plan- och bygglagen 1 januari 2015 Lantmäterimyndigheternas nya uppgifter och andra lantmäterinyheter i PBL 1 Thomas Holm, PBL-samordnare Björn Hansson, Region Nord Krister Lindgren, Region Väst Samuel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 25 maj 2004 Mål nr T 4509-02 KLAGANDE RW Ombud: förbundsjuristen JM MOTPART LS Ombud: advokaten ME SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G

Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Dnr 152/08 Upprättad 2011-11-28 1 Reviderad 2012-05-22 Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda Mölndals stad Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING G E N O M F Ö R A N D E B E

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV MARK

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV MARK Mellan Nacka kommun genom kommunstyrelsen, ( Kommunen ), och [Företagsnamn] (org.nr. [xxxxxx xxxx]), ( Bolaget ), har under de förutsättningar som anges nedan träffats följande AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE

Läs mer

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna 1 Eije Sjödin Kort om bakgrunden 1918 års vattenlag Nya förrättningslagar (FBL, AL, LL) 1972-1974 Uppföljning under 1970-talet

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060106 DOM 2016-05-03 Stockholm Mål nr F 8610-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-09-15 i mål nr F 1836-15, se bilaga

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-11-30. Objektsbeskrivningen

God fastighetsmäklarsed 2006-11-30. Objektsbeskrivningen God fastighetsmäklarsed 2006-11-30 Objektsbeskrivningen 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Obligatoriska uppgifter i objektsbeskrivningen... 4 4.1 Ägare...

Läs mer

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Sida 1 av 5 EXEMPEL 7A Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark 20xx-xx-xx Detta avtal gäller markupplåtelse för nedläggning av kommunikationsledning i mark (nedan kallad Ledningen) på nedanstående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 november 2013 T 1470-12 KLAGANDE Lantmäteriet 801 82 Gävle MOTPART ES SAKEN Förrättningskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts,

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,

Läs mer

Anläggningsförrättning berörande del av Hensvik 1:85 m fl

Anläggningsförrättning berörande del av Hensvik 1:85 m fl Aktbilaga BE1 Sida 1 Beskrivning 2014-03-27 Ärendenummer AB133531 Förrättningslantmätare Johan Jepson Ärende Anläggningsförrättning berörande del av Hensvik 1:85 m fl Kommun: Norrtälje Län: Stockholm Blivande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Norra Vadsbo Fiber ekonomisk förening

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Norra Vadsbo Fiber ekonomisk förening Avtal Mellan undertecknad/e, nedan benämnda Fastighetsägaren respektive Ledningsägaren, är följande överenskommelse träffad. Fastighetsägare Namn och adress: Pers./Org.-nummer: Fastighetsbeteckning: Ledningsägare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 september 2013 Ö 99-12 KLAGANDE 1. KL 2. PÅL Ombud för 1 och 2: LJ MOTPARTER 1. IA 2. HA Ombud för 1 och 2: AMBG SAKEN Ställning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling Dnr 0461/05 Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl Bostäder i Nya Kristinedal Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Genomförandebeskrivning, antagandehandling 2013-09-19 1 INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Positiva prestationer för tjänande fastigheter vid servitut och ledningsrätt. Linus Lundin

Positiva prestationer för tjänande fastigheter vid servitut och ledningsrätt. Linus Lundin Positiva prestationer för tjänande fastigheter vid servitut och ledningsrätt Linus Lundin Linus Lundin Fastighetsvetenskap Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet

Läs mer

Riktlinjer för tomträtt, februari Riktlinjer för tomträtt i Österåkers kommun

Riktlinjer för tomträtt, februari Riktlinjer för tomträtt i Österåkers kommun Riktlinjer för tomträtt, februari 2016 Riktlinjer för tomträtt i Österåkers kommun 1 Riktlinjer för tomträtt Inledning När mark eller fastighet ska avyttras kan tomträtt under vissa särskilda betingelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

DOM 2012-09-21 Stockholm

DOM 2012-09-21 Stockholm SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2012-09-21 Stockholm Mål nr F 2956-12 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-12 i mål nr F 1113-12,

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2004 T 2565-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA Ombud: verksjuristen NM MOTPART UA Ombud: advokaten GW SAKEN Bättre rätt till

Läs mer

Föreläsning 3 april 2013. 1. Jordabalkens (JB) regler om fast egendom (kap 1)

Föreläsning 3 april 2013. 1. Jordabalkens (JB) regler om fast egendom (kap 1) Föreläsning 3 april 2013 1. Jordabalkens (JB) regler om fast egendom (kap 1) Jordabalken (JB)1970:994 Grundläggande civilrättsliga reglerna om fast egendom. I balken regleras vad en fastighet är och vilka

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

Upplands Väsby kommun Öresundskastellet Fastighets AB, EXPLOATERINGSAVTAL bilaga A Bakgrund och syfte bilaga B Bilagor

Upplands Väsby kommun Öresundskastellet Fastighets AB, EXPLOATERINGSAVTAL bilaga A Bakgrund och syfte bilaga B Bilagor Mellan Upplands Väsby kommun, org.nr 212000-0019, nedan kallad Kommunen och Öresundskastellet Fastighets AB, org.nr 556978-8788, nedan kallad Fastighetsägaren, har träffats följande EXPLOATERINGSAVTAL

Läs mer

Fastighetsrättsliga frågor. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap

Fastighetsrättsliga frågor. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Allmänna platser Enskilt huvudmannaskap föreslås för allmänna platser inom planområdet. Skarpö Vägar Samfällighetsförening föreslås som huvudman för väg, lika befintligt.

Läs mer

DOM 2016-02-19 Stockholm

DOM 2016-02-19 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060102 DOM 2016-02-19 Stockholm Mål nr M 7991-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-09-03 i mål nr M 3741-15, se bilaga KLAGANDE P B Ombud: Jur. dr

Läs mer

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark 2014-05-15 Detta avtal gäller markupplåtelse för nedläggning av kommunikationsledning i mark (nedan kallad Ledningen) på nedanstående fastighet (nedan

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Hyresförhandlingslag (1978:304)

Hyresförhandlingslag (1978:304) Hyresförhandlingslag (1978:304) Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1978:304 Datum: 26 januari 2010 Inledande bestämmelser 1 Förhandling om hyresförhållanden i fråga om bostadslägenheter

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om rådgivnings- och upplysningsskyldighet, uppdragsavtal och mäklarens kontrollskyldighet. Prövning av om fastighetsmäklaren

Läs mer

Alltför många detaljplanebestämmelser

Alltför många detaljplanebestämmelser Alltför många detaljplanebestämmelser saknar stöd i lag är otydliga Eidar Lindgren Institutionen för fastigheter och byggande, Fastighetsvetenskap, KTH 2012-11-15 Innehåll Principer för formulering av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 februari 2013 Ö 5531-11 KLAGANDE KO Ombud: Jur.kand. JW MOTPART CE Ombud: Jur.kand. AG SAKEN Ändring av arrendevillkor ÖVERKLAGAT

Läs mer

Vad är och vad gör hyresnämnderna? 26 november 2014

Vad är och vad gör hyresnämnderna? 26 november 2014 Vad är och vad gör hyresnämnderna? 26 november 2014 1 Hårdfakta om hyresnämnderna Åtta hyres- och arrendenämnder Stockholm, Malmö och Göteborg självständiga Statliga förvaltningsmyndigheter (1969); jfr

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan avser Fastighet(er) på platsen för åtgärd Fastighetsbeteckning Kommun Sökande Namn Organisations- eller personnummer

Läs mer

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL Mellan Trelleborgs Hamn AB org.nr 556008-2413 (Överlåtaren), och Trelleborgs kommun org.nr 212000-1199 (Förvärvaren), har träffats följande 1 Bakgrund FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL 1.1 Trelleborgs centralstation

Läs mer

Fastigheten försäljs i det skick den är på köpekontraktsdagen. Kommunen har själv besiktigat fastigheten och kunnat utröna dess skick.

Fastigheten försäljs i det skick den är på köpekontraktsdagen. Kommunen har själv besiktigat fastigheten och kunnat utröna dess skick. KÖPEKONTRAKT 1 PARTER, OBJEKT OCH KÖPESKILLING Wallenstam Fastighets AB Nacka Älta 26:1, 556815-4263, nedan kallad säljaren, försäljer härmed till Nacka kommun, 212000-0167, genom dess kommunstyrelse,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 99 2013-12-13 Va 449/12 Stockholm

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 99 2013-12-13 Va 449/12 Stockholm Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 99 2013-12-13 Va 449/12 Stockholm SÖKANDE MOTPART G R Ombud: B R Adress som ovan Sundsvall Vatten AB Ombud: Advokaten F M SAKEN Va-avgifter VA-NÄMNDENS AVGÖRANDE

Läs mer