Maj Fleninge delområde. Remissversion. Natur- och kulturmiljöprogram
|
|
- Filip Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Maj 2015 delområde Remissversion NN Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen
2 Detta är en del av met Sockenindelningen. Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft nu och i framtiden. Detta häfte är en del av Helsingborgs natur- och kulturmiljöprogram som i sin helhet består av 14 delområden samt en gemensam introduktion. Programmet innehåller en redovisning av de mest värdefulla natur- och kulturmiljöerna i Helsingborgs stad. Med programmet vill vi samla kunskapen om kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer i ett dokument för att få en helhetsbild få ett bättre underlag för att bevara, informera om och stärka kvaliteterna i Helsingborgs natur- och kulturmiljöer uppdatera och förbättra planeringsunderlaget för styrningen av markanvändning och skötsel av värdefulla miljöer bidra till att de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen uppnås få underlag för att bilda fler kommunala naturreservat. Programmet är ett av stadens mål enligt miljöprogram och är också ett kunskaps- och planeringsunderlag för Helsingborgs översiktsplanering. Enligt bland annat plan- och bygglagen och miljöbalken är kommunen skyldig att ta hänsyn till natur- och kulturvärden i samband med planläggning och beslut. met är ett av flera underlag som tas fram för att underlätta avvägningen mellan olika intressen i samhällsplaneringen. På motsvarande sätt har exempelvis ett Grönstrukturprogram tagits fram, som anger de grönområden och grönstråk som föreslås bilda en huvudstomme för grönstrukturen. Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun (Stadsbyggnadskontoret 1992) och Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun (Helsingborgs museum 1991) har utgjort grunden för det gemensamma met. Istället för att uppdatera dessa var för sig, har det skapats ett förenat natur- och kulturmiljöprogram. Förhoppningen är att det ska bli lättare att förstå hur naturen har påverkat oss människor, och hur vi människor har påverkat naturen. Beskrivningarna är indelade i ett antal delområden. Varje område motsvarar i princip de socknar som funnits i nuvarande Helsingborgs stad och som har varit viktiga kulturhistoriska gränser. I slutet av varje delområde finns två kartor. Den första är en sammanställning av juridiskt skyddade områden såsom naturreservat, byggnadsminne med mera. Det andra kartbladet visar lokala natur- och kulturmiljöer som är viktiga tillgångar i den kommunala planeringen. Utöver de olika delområdena finns en längre gemensam introduktion. Den ger en allmän kunskap om hur tidigare generationer levt, och hur landskapet har förändrats under historisk tid. Där finns också en sammanfattning av lagstiftning och grunderna för bedömning av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Introduktionen och alla delområdesbeskrivningar finns att ta del av på Arbetsgrupp Mia Jungskär stadsantikvarie: Kulturförvaltningen, Widar Narvelo kommunekolog, Birgit Müller layouter, Christina Andersson kartingenjör, Eva Fransson projektledare , Ann-Marie Cvitan Trellman projektledare: Stadsbygnadsförvaltningen Omslagsbild: mölla Foto: Stadsbyggnadsförvaltningen Layout: Birgit Müller Grundlayout: Jonathan Johnsson 2 Citera oss gärna men ange källan. För åter användning av hela artiklar, kontakta oss. Har du frågor eller synpunkter på innehållet är du välkommen att kontakta Stadsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning, telefon
3 Innehåll Naturgivna förutsättningar... 4 Kulturlandskapet och vägnätet... 4 Skoggömmaregården med lövskogsdunge... 7 Gunnestorp med skogsdunge och bebyggelsen längs Gårdsvägen... 7 Våtmarken Flöjen (se även område Kattarp/Hasslarp)... 8 vägsamhälle... 8 Gästgivaregård motell Ödåkra samhälle Sammanfattning av befinliga värden och skydd Övriga strukturer och värden i landskapet Skyddade natur- och kulturmiljöer Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen Litteratur och digitala källor Duvestubbe naturreservat (se område Allerum) Underlaget till delen togs fram under Innehåll 3
4 Naturgivna förutsättningar Kulturlandskapet och vägnätet Gammal gräns vid. Området som motsvarar socken ligger på nordsluttningen av Helsingborgsryggen som här faller av norrut och möter Ängelholmsslätten. Helsingborgsryggen är en förhöjning av berggrunden och sträcker sig i nordvästlig till sydostlig riktning. De låglänta delarna har bestått av sanka marker som lätt översvämmades. Bebyggelsen har samlats på de högre markpartierna. samhälle ligger på en höjdrygg som till största delen består av sand, grus och stenblock som är väldränerade och lättodlade jordarter. Höjdskillnaden inom Ödåkra från Väla centrum till Horsarydsvägen upplevs särskilt tydligt när man kör in i Ödåkra söderifrån via Björkavägen. Jordarterna består huvudsakligen av moränleror. Dessa ger goda åkerjordar och marken anges vara i klass 8 på en 10-gradig skala. Längs Djurhagshusvägen i Ödåkra finns ett stråk av sand- och grusavlagringar som delvis har använts som grustäkt. Det finns inte många fornlämningar kvar i området från de äldsta tidsperioderna. I närheten av Mossagården finns en stenåldersboplats och ett antal lösfynd har påträffats, exempelvis stenyxor. Däremot finns det flera lämningar från medeltid och historisk tid, såsom bytomter och vägmärken. De sistnämnda kan knytas till vägnätets stora betydelse för områdets utveckling. Den medeltida bebyggelsen låg i anslutning till högt belägna markpartier. by lades på en grusrygg och även de gamla byarna Gunnarlunda och Ödåkra ligger betydligt högre än den omgivande lermoränen. Först efter stora utdikningar på 1800-talet kunde de delar av landskapet som ursprungligen var sanka marker utnyttjas fullt ut för odling. Naturen har under lång tid dominerats av Kulla fälad, en gemensam betesmark som sträckte sig från Kullahalvön till Helsingborg. Den skar igenom socknen i ett centralt, väst-. Blom Sweden AB 4 Naturgivna förutsättningar Kulturlandskapet och vägnätet
5 östligt bälte. Fäladen utgjordes av låglänt terräng 9-17 meter över havet. Grundvatten översilade betesmarkerna och det fanns ett antal kärr, varav Flöjen med sitt lilla genomrinnande vattendrag fortfarande är skönjbart. Området kring kärret är socknens lägst belägna parti. I fäladens södra gräns bredde radby ut sig med dess åkrar och ängar. Flera äldre odlingsgränser finns bevarade. Sydväst om Flöjen finns en liten del kvar av den gräns som skiljde torps vång från den omgivande fäladsmarken. Även stora delar av sockens södra gräns mot Kropp är gammal. Den markerar övergången mellan Kropps och s inägor och har ett högt odlingshistoriskt värde. I västra kanten av Signestorps skog (delområde Kattarp) utmed Jöns Jons väg, finns rester av en fäladsgräns. I en kort sträcka, cirka 300 meter, följer gränsen den gamla kyrkstigen mellan Kattarp och. Kyrkstigen har i övrigt suddats ut i landskapet. Markhistorikern Mårten Sjöbeck beskriver i början av 1900-talet gränsen som en stengärdesgård som på sin ena sida har en sluttande jordvall. Bebyggelsestrukturen i området är mycket gammal. Många byar finns dokumenterade så långt tillbaka som på 1500-talet och kan vara äldre än så. har medeltida rötter och har varit den största och mest dominerande byn. Den kompletterades av mindre byar som Gunnarlunda, Norrbölinge och Ödåkra samt ett fåtal ensamgårdar såsom Klåfarp (idag Dalhem), torp och Skoggömmarehuset som ligger kvar i gamla lägen. Åkermarken brukades sedan 1700-talet främst av självägande bönder. Även om jordbruksfastigheterna blivit större så finns det fortfarande ingen riktigt stor jordbruksfastighet inom socknen. Signestorps skog från söder. socken. Häradsekonomisk karta N Kulturlandskapet och vägnätet 5
6 Buhrmans karta från har ett strategiskt läge där två viktiga vägar möts. Vägarna finns markerade på Buhrmans karta från 1684, men som kommunikationsstråk är de troligen samtida med de me deltida bondbyarna. Den nordsydgående vägen förband Helsingborg med västkusten och övriga Sverige och korsas av vägen som ledde till Skånes inland och vidare mot Stockholm. Båda dessa vägar var viktiga för Helsingborg och hade också betydelse för s bönder. Efter 1800-talets mitt odlades till stor del för försäljning och bönderna var beroende av att transportera sina produkter, främst till Helsingborg men också till övriga landet. När riksvägssystemet infördes under 1900-talets första hälft klassades vägen rakt igenom som riksväg 3. Den var en kort men värdefull väg som sammanband riksväg 2 mot Göteborg med riksettan mot Stockholm. Då motorvägen mellan Helsingborg och Varalöv invigdes 1964 minskade de båda riksvägarnas betydelse. Ett värdefullt lokalt vägnät finns kring ensamgårdarna där flera små vägsträckningar från tiden före enskiftet finns bevarade, exempelvis tillfartsvägarna till Skoggömmaregården i socknens nordvästra del och vägen mot Gunnestorp och torp. År 1885 invigdes järnvägen till Kattarp som drogs igenom Ödåkra. I var besvikelsen stor över att järnvägen drogs i utkanten av socknen, men den fick stor betydelse för utvecklingen av Ödåkra samhälle. N 6 Kulturlandskapet och vägnäget
7 Skoggömmaregården med lövskogsdunge Gunnestorp med skogsdunge och bebyggelsen längs Gårdsvägen Skoggömmaregården (Skoggömmarehuset) är en ensamgård som finns omnämnd redan på 1500-talet (Gammeldanska Landeboken 1589). Namnet lär enligt Mårten Sjöbeck härröra från det gammeldanska uttrycket engegiemmere det vill säga en ängsvaktare som såg till att betesdjur inte tog sig in i ängen och åt upp vinterfodret. Tillfartsvägen härstammar från tiden före enskiftet. Nuvarande mangårdsbyggnad uppfördes på 1870-talet och renoverades Till gården hör även ekonomilängor i tegel och korsvirke samt av gråsten och panel. Gunnestorp syns som en större gård på 1780-talets lantmäteriuppmätningar. Gården var då kronoskattehemman, det vill säga att den tidigare ägts av kronan men att gården sedan friköpts till privat ägo. Själva gården ligger kvar i sitt ursprungliga läge och entrén kantas av två milstolpar. Nuvarande mangårdsbyggnaden är från 1847 och flankeras av två korsvirkesbyggnader samt två stora ekonomilängor i tegel och gråsten. Det är en välbevarad gårdsmiljö som fortfarande bedriver ett aktivt jordbruk. Gunnestorp. Såväl Skoggömmaregården som Gunnestorp är äldre ensamgårdar som ligger i anslutning till lövskogsdungar. Ädellövskogsdungen vid Skoggömmaregården är belägen väster om järnvägen och omgiven av betesmark. Den ligger där det fanns en mindre stubbskottsäng på 1700-talet. Den långa kontinuiteten har bäddat för en rik flora och fauna. Skoggömmaregården. Vid Gunnestorp finns ett värdefullt skogsparti vid gränsen mot Kattarp med växelvisa bestånd med gran och ädellövträd såsom ek och bok. Platsen gränsar till Gunnestorps norramark som redan 1784 var bevuxen med ek och bok enligt lantmäteriuppteckningar från tiden. I början av 1800-talet uppkom i samband med enskiftet ett flertal gathus och mindre gårdar längs det som idag kallas Gårdsvägen. Denna enklare, väganknutna bebyggelse är tidstypisk och har än idag kvar sin småskaliga karaktär. Troligen har vissa tjänat som arbetarbostäder till Gunnestorp. Lönearbetet fick allt större betydelse under 1800-talet och andelen obesuttna ökade kraftigt. Bebyggelsen består av enkla längor som i vissa fall ersatts av nya boningshus under 1900-talets början, samt av några enstaka, små gårdar med bevarade ekonomibyggnader. Dåvarande nr 20, nr 21 och nr 24 skiftades ut hit vid enskiftet. Den sistnämnda går idag under namnet Sturelunds gård. Citronfjäril. Birgit Müller Skoggömmaregården med lövskogsdunge Gunnestorp med skogsdunge och bebyggelsen längs Gårdsvägen 7
8 Våtmarken Flöjen vägsamhälle Svärdslilja. Flöjen. allmänning innehåller den typ av fiskbensformade fastighetsbildningsmönster som var karaktäristiskt för våtmarker. Den ursprungliga våtmarken Flöjen, som numera är utdikad, låg enligt 1700-talskartan öppen på Kulla fälads sydöstra del, strax öster om stubbskottsängen skoggömman. Hög örtvegetation finns på den före detta betesmarken, där ett centralt dike och en kräftodling anlagts. I en närbelägen bäck har vattenväxten kupandmat påträffats, och det är den enda kända lokalen för denna art i kommunen. Strax intill vid järnvägen har en annan sällsynt växt, småtörel, påträffats. Vid storskiftet på 1700-talets slut användes Flöjen som torvtäkt. Våtmarken fyller en funktion som utjämningsmagasin och kvävefälla vid översvämningstillfällen. I det annars torra och öppna åkerlandskapet är den värdefull för djurlivet. Namnet har haft många stavningar, exempelvis Flininge, Fflemmynge och Fläninge. Ändelsen inge i ortnamnet antyder att bebyggelse kan härstamma från sen järnålder och att byn i så fall är äldre än kyrkan som byggdes på 1100-talet. Ortnamnet kan också härledas ur adjektivet flen som betyder bar, naken. Nakenheten skulle syfta på den nakna åsen längs den gamla oskiftade byn. På 1700-talskartorna har formen av en radby. Förutom kyrkan bestod byn av 32 gårdsbildningar och ett flertal småhus. var med andra ord en av de största bondbyarna inom nuvarande Helsingborgs kommun. Raden av gårdar ligger, i likhet med Kattarps och Allerums bondbyar, i kanten mellan åker och den gemensamma Kulla fälad. Från respektive gård ledde fägator mot norr till den stora fäladsmarken. Längs radbyns södra kant sträckte sig bygatan, den så kallade gudan, som var en del av vägen mot Allerum respektive Bjuv. Söder om vägen fanns byns åkrar, och på karta från 1756 finns också en väderkvarn markerad. Byns linjära form bröts endast av kyrka med tillhörande bebyggelse. Liksom flera andra medeltida kyrkor i helsingborgstrakten låg kyrkan i ett karaktäristiskt randläge vid Kulla Fälad. Den romanska kyrkan härstammar troligen från 1100-talet. För att möta en starkt växande befolkning genomgick kyrka en omfattande utbyggnad och renovering på 1800-talet. Dagens visar en helt annan form än den gamla radbyn. Från den oskiftade radbyn finns bara enstaka byggnader kvar. En sådan är exempelvis fastigheten 23:1 som ligger på samma plats sedan tiden före enskiftet. Efter att går- 8 Våtmarken Flöjen vägsamhälle
9 darna utskiftats tillkom ny väganknuten bebyggelse som från slutet av 1800-talet spreds ut längs vägkorset. Allt fler bostadshus uppfördes när Västkustvägen blev riksväg, och 1959 uppfördes både möbelaffär och flerbostadshus längs vägen. Enstaka byggnader finns kvar som berättar om s historia som administrativt centrum. I det sydvästra hörnet av vägkorset finns kommunalhus, som uppfördes 1929 och behöll sin funktion till och med 1951, då kommun upphörde. Söder om gästgiveriet byggdes omkring 1900 ett ålderdomshem. Det revs på 1980-talet och ersattes med tre tvåvåningshus innehållande hyreslägenheter. sparbanks hus inrymde ursprungligen banklokal men har även använts som skola och lärarbostad. Det så kallade Donationshuset härstammar från 1850-talet och var då socknens fattighus. Senare kom det att användas som skolhus och idag är det ett innehållsrikt bygdemuseum. Väderkvarnen som finns på kullen härstammar från Hjälmshult och ersatte en som uppfördes år 1854 men som brann ner Byn expanderade i början av 2000-talet med 15 villor längs Magnerupsvägen. Någon större sammanhållen villabebyggelse har inte tillkommit, utan byn har vuxit stegvis i små etapper. kyrka. kommunalhus Sturelunds gård vid Gårdsvägen. Bebyggelse längs Magnerupsvägen. vägsamhälle 9
10 Gästgivaregård motell Gästgivaregård. Som kuriosa kan tilläggas att den betydelsefulla helsingborgaren Petter Olsson, som sedermera blev framgångsrik spannmålshandlare och utnämnd till konsul, föddes på gästgiveriet (1830), hans far drev vid tiden verksamheten. motell. har, som tidigare nämnts, ett strategiskt läge där två viktiga vägar möttes. Här passerade mängder av bönder och småhantverkare som skulle till marknaderna i Helsingborg för att sälja sina produkter. Under 1600-talet etablerades många gästgivaregårdar i liknande lägen runt om i landet. Tidigare hade logi för resande ordnats av landsvägstavernor, klostren och enskilda gårdar. När den första gästgivaregården uppfördes i är inte känt, men verksamhet kan spåras åtminstone till 1660-talet, då en ny gästgivaregård uppfördes eftersom den gamla blivit hårt åtgången under kriget. Den byggnad som idag utgör Gästgivaregård byggdes Gästgivaregården ger fortfarande ett intryck av 1800-talets början med halvvalmat, brutet tak och höga korspostfönster. Huvudbyggnaden präglas också av den nästan våningshöga gråstenssockeln och den branta trappan som leder upp till bottenvåningen. Till gården hörde också en stor trädgårdsanläggning. Sedan slutet av 1900-talet har verksamheten tidvis legat nere beroende på att väsentligen förlorat sin betydelse som genomfartsled. Ortens läge gjorde att det inte var någon tillfällighet att ett av Sveriges första motell kom att förläggas till. Motellet kan ses som ett sentida komplement till gästgivaregården. Motellet blev ett modernare uttryck för att tillgodose resandes behov. motell invigdes Arkitekt var dansken Bendt Hjelm-Jensen på Gustaf Birch-Lindgrens arkitektkontor och byggherre var Kungliga svenska Automobil Klubben (KAK). Motellet var uppbyggt kring bilen och omhändertagandet av bilisten byggde på självservice. Vid ankomsten till motellets kringbyggda gårdsplan stannade bilisten till utanför receptionen, betalade, fick sin rumsnyckel och körde till det anvisade rummet med tillhörande parkeringsplats. Entréerna varierade i tre olika färger och var därmed lätta att hitta. Alla rum utformades med samma standard, och väckning kunde ske automatiskt från receptionen via en personsökare, kombinerad med radio. På morgonen kunde bilisten antingen få en lätt frukost i baren eller få med sig en frukostkorg. Precis som för gästgiveriets skjutshållning var det viktigt att vårda sitt transportmedel. Vid gästgiveriet fanns förr möjlighet till stallplats, foder och hästbyte. Vid motellet skyddades bilen av skärmtak och motorvärmare var standard. Bilisten kunde lämna in bilen för service som klarades av under natten vid motellets egen BPstation, där man även kunde tanka. Allt för att bilen skulle vara i körbart skick till morgondagens fortsatta färd. Motellets blomstringstid upphörde när riksvägen konkurrerades ut av motorvägen mellan Ängelholm och Helsingborg år Anläggningen är fortfarande i bruk och har kvar sin karaktäristiska form även om mycket av 1950-talets originalinredning har skingrats och ombyggnader gjorts. 10 vägsamhälle
11 Ödåkra samhälle Ortnamnet Ödåkra är en slags försvenskning av det danska namnet Øgre eller Øagger, som kommer av ö-åkrar. Namnet lär hänvisa till byns små, högt belägna åkerlappar som omgavs av sankmarker och vattensamlingar. Vid början av 1800-talet var byn liten och oformlig och bestod av fyra gårdar plus några mindre torpliknande gårdar längs vägen mot. Byn var enligt lantmätarbeskrivning från 1701 tämligen anspråkslös. Jorden var medelmåttig at bruka. Ängsmarken var till stor del Skoglupen och öfverwäxt med Ek, Björk, Hassel och Widebuskar. Byn växte sakta och bestod vid enskiftets genomförande av tio gårdar, ett skattehus och ett husartorp. Det stora uppsvinget för Ödåkra kom när järnvägen norrut från Helsingborg mot Ängelholm drogs genom orten Järnvägen lockade nya företag att etablera sig och ett av de större var Helsingborgs Spritförädlings Aktiebolag som byggde en spritfabrik i Ödåkra. Verksamheten startade 1897 under ledning av J. I. Nelson men togs efter ett par år över av N. P. Mathiasson. Redan under 1898 tillverkade fabriken runt en halv miljon liter råsprit, men det var hård konkurrens med andra spritfabriker, bland annat i Malmö. Ett av flaggskeppen bland fabrikens produkter var brännvinet Ödåkra Taffel Akvavit som lanserades Vid mitten av 1900-talet hade fabriken cirka anställda, och till verksamheten hörde snickeri, tunnbinderi, smedja, gymnastikanläggning, sjuksköterska, bibliotek och nattvaktssystem. En stor del av produktionen bestod av härtappade viner och likörer. Alkoholen skeppades till Sverige i stora rostfria tankar för att sedan buteljeras på returflaskor i Ödåkra. År 1976 lades spritfabriken i Ödåkra ner och 140 anställda förlorade jobbet. Det faktum att Ödåkra låg inåt land utan hamn kan ha varit en bidragande orsak. Fortfarande finns större delen av fabriksbebyggelsen kvar, och de gula tegelbyggnaderna används som industrihotell och lager. Den växande bebyggelsen i Ödåkra bestod främst av villor eller mindre flerfamiljshus som uppfördes strax norr om fabriken och stationen, där landsvägarna och järnvägen korsas. Ödåkra expanderade sakta under första hälften av 1900-talet med mindre, styckebyggda villor, många uppförda efter typritningar. Spritfabriken styckade också ut tomter till arbetarna med villkoret att de skulle bebyggas och bebos under en viss period. På så sätt tryggades arbetskraften. Bebyggelsen förtätades successivt och från 1960-talet kom Ödåkra att alltmer anta formen av en villaförort till Helsingborg. Ödåkra tillhörde tidigare kommun, men vid kommunreformen 1952 slogs och Allerums kommuner samman. Ödåkra tog över stafettpinnen som centralort i det som kom att heta Ödåkra landskommun. Orten fick ett eget kommunhus och ett nytt centrum i slutet av 1960-talet. Strax innan Ödåkra inkorporerades med Helsingborgs kommun byggdes Norrlyckeskolan. Flera kommuner beslutade att göra stora investeringar innan kommunreformen 1971 genomfördes, det vill säga medan man fortfarande hade eget styre. I Ödåkra centrum finns idag bland annat affär, bibliotek, folktandvård och pizzeria. Norrlyckeskolan revs år Under en period efter att Ödåkra spritfabrik lades ner 1977 upphörde persontrafiken på järnvägen, men sedan 1990-talet trafikeras åter Ödåkra av lokaltåg/ pågatåg, och samhället har fortsatt att växa. Ödåkra är idag ett större samhälle i nära anslutning till Helsingborg och utbyggnaden av bostäder fortsätter. Ödåkra spritfabrik. Ödåkra samhälle11
12 Sammanfattning av befintliga värden och skydd Skoggömmaregården. Gunnestorp. Skogen vid Gunnestorp. kyrka. Vägnätet har haft stor historisk betydelse för trakten. Större delen av det glesa vägnätet från tiden före enskiftet finns kvar. De två korsande vägarna, vägen och Västkustvägen, har styrt bebyggelseutvecklingen i socknen. De båda landsvägarna har samband med placeringen av kyrkbys bebyggelse och har utöver sitt ålderdomliga värde också ett kontinuitetsvärde. Liknande samband har vägen mot Allerum haft med Ödåkras tidigaste bebyggelse. Skoggömmaregården med ädellövdunge utgör en ålderdomlig struktur och har ett stort värde för förståelsen av kulturlandskapets framväxt. Gårdens nuvarande bebyggelse är välbevarad, PBL 8:17 tillämpas. Gården utgör en helhet med den närliggande skogsdungen. Dungen, 2,5 hektar, innehåller främst bok och ek som växer på före detta slåtteräng. Den är av värde för flora och fauna och för landskapsbilden. Naturvärdet klassas som högt, klass 3, och regler för ädellövskog enligt skogsvårdslagen tillämpas. Gunnestorp med skogsdunge och bebyggelse längs Gårdsvägen utgör tillsammans en väl sammanhållen kulturmiljö. Blandningen mellan Gunnestorps storskaliga jordbruk, arbetarbostäder och småjordbruk visar på 1800-talets jordbruksutveckling. Bebyggelsen och kopplingen till det omgivande landskapet är av odlingshistoriskt och samhällshistoriskt värde. Helhetsmiljön klassas som särskilt värdefull enligt PBL 8:13 även om de individuella byggnaderna har olika egenvärden. Skogsdungen vid Gunnestorp, 10 hektar, med en blandning av planterad gran och ädellövskog växer på före detta slåtteräng. Dungen är av värde för flora och fauna och för landskapsbilden. En anlagd damm finns också. Naturvärdet klassas som högt, klass 3, och regler för ädellövskog enligt skogsvårdslagen tillämpas. Flöjens våtmark, 20 hektar, är den enda större kvarvarande våtmarken i området som påminner om det historiska kulturlandskapets låglänta sankmarker. Tillsammans med fastigheternas karaktäristiska fiskbensmönster har Flöjen och Allmänningen i väster ett stort odlingshistoriskt värde. Naturvärdet klassas som mycket högt, klass 2, med hänvisning till hydrologiska och zoologiska värden. Strandskydd gäller enligt MB 7: Skavebäcken ansluter till Flöjen och beskrivs under delområde Kattarp. samhälle var från början en medeltida kyrkby, KML 4, och hade formen av radby fram till enskiftet. Numera har samhället formen av ett 1800-tals vägsamhälle, men fortfarande ligger kyrkan samt några jordbruksenheter i ursprungliga lägen. Denna bebyggelse har stort byggnadsoch samhällshistoriskt värde. Flera byggnader med administrativa funktioner, såsom Donationshuset, före detta kommunalhuset och sparbank, har byggnads- och socialhistoriska värden. Av de mest värdefulla byggnaderna kan även nämnas Gästgiveri som är kommunens enda bevarade äldre gästgiveribyggnad. Gästgiveriet har samband med de äldre landsvägarna, vilka i sin tur har samband med kyrkbyns funktion. Det byggnadshistoriska värdet är främst knutet till gästgiveribyggnaden och trädgården. Gästgiveriet har också ett stort samhällshistoriskt värde då det vittnar om den historiska landsvägstrafikens uppbyggnad och kontinuitet. vägsamhälle ingår i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. motell var det första svenska uttrycket för en ny arkitektur anpassad för bilismen. Som det första exemplet på en ny funktion uttryckt i arkitektur, har motellet ett stort arkitekturhistoriskt värde. Tillsammans med Gästgivaregården har motellet också ett sam- 12 Sammanfattning av befintliga värden och skydd
13 Övriga strukturer och värden i landskapet hällshistoriskt värde. Anläggningarna är exempel på landsvägstrafikens långa kontinuitet, och hur den har förändrats och med den även den kommunikationsbundna arkitekturen. Bebyggelsen i och kring kyrkbyn är särskilt värdefull och omfattas av PBL 8:13 och 8:17. Länsstyrelsen i Skåne har pekat ut som särskilt värdefull kulturmiljö i det regionala kulturmiljöprogrammet. Flera av byggnaderna har skydd i detaljplan, bland annat har Donationshuset och Gästgiveriet givits skyddsbestämmelser och motellet har varsamhetsbestämmelser. Ödåkra samhälle. Spritfabriken i Ödåkra och den äldre bebyggelsen kring stationsområdet och utmed vägen mot har ett stort samhällshistoriskt värde och en tydlig anknytning till Ödåkras historia som stationssamhälle och industriort. Denna bebyggelse uppfyller kraven på PBL 8:13 och 8:17. Samma värde är knutet till de styckebyggda enfamiljshusen som successivt uppfördes i anslutning härtill. Numera domineras Ödåkra av den seriebyggda bebyggelsen som påbörjades på 1960-talet. Även denna har ett samhällshistoriskt värde, då den visar samhällsförändringen i Ödåkra och efterkrigstidens vanligaste boendeformer. Dessa miljöer ska hanteras med varsamhet. Det före detta kommunhuset samt en av samhällets östra bostadsenklaver, bestående av gula tegelhus, uppförda under 1960-talet i dansk tätt-och-låg -stil har arkitektoniska värden. Det öppna landskapet mellan Ödåkra och kyrkby är värdefullt för att behålla de olika samhällenas identitet. Individuella byggnaders värden bör utredas i ett separat bevarandeprogram. - Bebyggelsestrukturen är mycket gammal. Utöver byarna, Gunnarlunda, Norrbölinge och Ödåkra ligger ett fåtal ensamgårdar såsom Klåfarp (idag Dalhem) torp och Skoggömmarehuset kvar i gamla lägen. - Alla stenmurar, åkerholmar, småvatten, odlingsrösen, märgelgravar och alléer i odlingslandskapet är skyddade genom biotopskyddet i miljöbalken 7:11. Det innebär att det krävs tillstånd av länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för att ta bort eller på annat sätt påverka kulturelementen i det öppna odlingslandskapet och av skogsstyrelsen för påverkan av biotoper i skogsmark. Objekten är inte utmärkta på kartorna. - Fornlämningar, kyrkor och kyrkogårdar är skyddade genom lagen om kulturminnen med mera. För information om fornlämningar hänvisas till fornlämningsregistret. - Ansvaret för att skydda och vårda våra natur- och kulturmiljöer delas av alla, såväl enskilda som myndigheter. mölla. Allé vid boställe. Sammanfattning av befintliga 13 värden och skydd
14 Skyddade natur- och kulturmiljöer För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se. Generellt biotopskydd enligt Miljöbalken 7:11 redovisas inte på kartan) N Teckenförklaring Byggnadsminne/statligt byggnadsminne I detaljplan kulturskyddad bebyggelse, länsstyrelsen uppdaterat t o m 2010 Naturreservat Strandskydd Riksintresse Kulturmiljövård 14 Skyddade natur- och kulturmiljöer
15 Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen N Teckenförklaring Högsta naturvärde, klass 1 Mycket högt naturvärde, klass 2 Högt naturvärde, klass 3 Odlingslandskap, högsta naturvärde, klass 1 Odlingslandskap, mycket högt naturvärde, klass 2 Objekt-id Namn 0401 Skoggömmaregården med ädellövdunge 0402 Flöjens våtmark och intilliggande allmänning 0403 Gunnestorp, gård med skogsdunge och bebyggelsen längs Gårdsvägen 0404 Vägnät av historiskt intresse 0405 samhälle 0406 Ödåkra samhälle Högsta naturvärde, klass 1 och värdefull kulturmiljö Högt naturvärde, klass 3 och värdefull kulturmiljö Mycket högt naturvärde, klass 2 och värdefull struktur i landskapet Högt naturvärde, klass 3 och värdefull struktur i landskapet Värdefull kulturmiljö Värdefull struktur i landskapet Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen 15
16 Litteratur och digitala källor Andersson B A: - en socken i Luggude härad. Åmål Lars Svensson kåserar över: Spritan i Ödåkra en nykter affärsidé, CDskiva 2012, copyright Åke Fagerberg. Naturskyddsföreningen i Helsingborg, florainventeringar 1980-ff. Olsson Margareta, Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra, Helsingborgs kommun, Skåne, Wallin kulturlandskap och arkeologi, rapport 2006:21. Svenska gods och gårdar. D. 5, Skåne, Nordvästra delen, Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, Helsingborgs stadsbyggnadskontor, Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun, Helsingborgs stadsbyggnadskontor, Ortsanalys för Helsingborgs stadsbyggnadskontor, Ortsanalys för Ödåkra Helsingborgs stads hemsida, Översiktsplan Lantmäteriets hemsida, Historiska kartor. Länsstyrelsen i Skånes hemsida, Riksintressen och regionala intressen för natur- och kulturmiljöer, Helsingborgs kommun. Riksantikvarieämbetets hemsida, Fornsök - fornlämningsregistret. Nationalencyklopedin. Höstmosaikslända. Birgit Müller Citronfjäril. Illustrationer: Peter Elfman. Foton: Mia Jungskär, Widar Narvelo, Birgit Müller. Kartunderlag: Stadsbyggnadsförvaltningen (Sbf). Birgit Müller 16 Litteratur och digitala källor
17 17
18 Har Du synpunkter kontakta: Helsingborg kontaktcenter Telefon: Adress: Stortorget 17 Postadress SE Helsingborg Mail: Web: helsingborg.se/naturochkultur Birgit Müller
Maj 2015. Hässlunda delområde. Remissversion. Natur- och kulturmiljöprogram. Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen
Maj 2015 delområde Remissversion N Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen Detta är en del av met Sockenindelningen. Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs merDel av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs merPlanbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Läs merBeskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merRapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i
Läs merSAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Läs merDEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD
1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps
Läs merSKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merKulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Läs merNaturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Läs merÖrnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merByggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merÅbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Läs merByggnadsinventering och kulturhistorisk värdering
wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:21 Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra Helsingborgs kommun Skåne Margareta Olsson 2006 wallin kulturlandskap
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merVälkomna! Välkomna! FÖRVALTNING AVDELNING
Välkomna! Välkomna! 2015-06-08 Välkomna! Per Lindqvist hälsar välkomna NSR Avdelningen för strategisk samhällsutveckling Översiktsplaneavdelningen Fika! Drift och underhållsavdelningen Välkomna! 2015-06-08
Läs merLänsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
Läs merArkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson
Arkeologisk inventering Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr. 431-4354-13 Rapport Arendus 2014:2 Omslagsbild. Den södra delen av inventeringsområdet, sedd från söder. Foto Fältinventering
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merNaturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Läs merRapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten
Rapport Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten Erik Sandén 2018, Dnr 584/18 Innehåll Administrativa uppgifter...
Läs merRåvattenledning Hällungen-Stenungsund
Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken Stenungsunds kommun Rapport 2005:10 Oscar Ortman Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken
Läs merMaj 2015. Kropp delområde. Remissversion. Natur- och kulturmiljöprogram. Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen
Maj 2015 Kropp delområde Remissversion N Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen Detta är en del av met Sockenindelningen. Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens
Läs merMaj Bårslöv delområde. Remissversion. Natur- och kulturmiljöprogram. Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen
Maj 2015 delområde Remissversion N Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen Detta är en del av met Sockenindelningen. Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft
Läs merRISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3
RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3 Lyckebyåns vägar: Slingrande grusväg med äldre sträckning. Skogslandets jordbruk: Faluröd traditionell träbebyggelse. Äldre mindre ladugård. Källarbyggnad.
Läs merÖstra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.
Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN
Läs merVindkraft på höglandets hjässa, del II
Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS
Läs merPM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Läs merÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merInventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp
Datum 2014-12-11 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Stjärnekullevägen, Uddevalla kommun VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg
Läs merStora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Läs merOmrådesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merKarta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.
Bilaga 1. Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu. Karta 2. Karta med miljöintressen, delen Purnu-Mukkavaara. Figur 1. Palohuornas, allé längs med vägen. Figur 2. Mukkavaara, allé längs med
Läs merLångbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Läs merKulturmiljöprogram kunskapsunderlag. skarplöt. Särskilt värdefull kulturmiljö. Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram
Kulturmiljöprogram kunskapsunderlag skarplöt Särskilt värdefull kulturmiljö Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram 2018-2030 2017-10-02 Kulturmiljöprogram 2018-2030, Kunskapsunderlag Skarplöt Särskilt
Läs merArkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd Arkeologisk utredning Bollebygd prästgård 1 :2 Bollebygd socken och kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :8 Västarvet
Läs merStad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.
ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter
Läs merSäby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård.
Trädplan Kyrkogårdens träd - historik Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Skånska rekognosceringskartan från
Läs merBEGÄRAN OM PLANLÄGGNING
FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd
Läs merRapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten
Rapport Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten Erik Sandén 2018, Dnr 584/18 Innehåll Administrativa uppgifter...
Läs merarkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs mer5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Läs merInför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1
uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika
Läs merRapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.
Läs merPLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Läs merHistoriska lämningar i Kråkegård
Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik
Läs merGravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merInledande inventering av planområde inom Viggbyholm
Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm 2015-12-20 1 Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer
Läs merDetaljplan för Viksberg 3:1, område B
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett
Läs merÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
Läs merHällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Läs merDelområde. Fleninge. Antagen av kommunfullmäktige 12 juni Natur- och kulturmiljöprogram. helsingborg.se/naturochkultur
Delområde Fleninge Antagen av kommunfullmäktige 12 juni 2018. Natur- och kulturmiljöprogram helsingborg.se/naturochkultur Vad är ett natur- och kulturmiljöprogram? Våra natur- och kulturmiljöer är viktiga
Läs merORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Läs merSäby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län
Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs merHusensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
Läs merVäg 657 Backaryd-Hjorthålan
Väg 657 Backaryd-Hjorthålan Backaryds socken, Ronneby kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2009:16 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Bakgrund...2 Utredningsområdet...2 Kulturhistoriska
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes 2017-02-02 2016-4922 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Fastighetens adress: Jegerhjelms väg 32 Sökande: Braatz, Ingemar Ärende: Förhandsbesked, nybyggnad
Läs merVinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Läs merLilla Ängby ARKEOLOGISTIK AB. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.
Lilla Ängby Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland Kjell Andersson Rapport 2014:1 ARKEOLOGISTIK AB 2 Lilla Ängby Särskild arkeologisk utredning, Guten
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merSöderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län
Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merKullbäckstorp i Härryda
UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK
Läs merKulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24
Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 1 VÄRMLANDS MUSEUM Kulturarv Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs mer7.4.9 Veberöd, sydväst
7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter
Läs merNatur och kulturstig Livered
Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs merOmrådesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Stadsarkitektkontoret Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.22.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens
Läs merArkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken, Ulricehamn kommun, Västergötland
Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken, Ulricehamn kommun, Västergötland Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken Hökerum Ulricehamn kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum
Läs merSTADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. Välkomna! Titel. Underrubrik
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Välkomna! Titel Underrubrik Dagvattenpolicy och dagvattenplan Vattenprogram Beräknas antas 2015 Utgångspunkt: god status Helhet vattendrag, grundvatten, kust Kunskapsunderlag
Läs merFyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
Läs merMUNDEKULLA Förslag: Klass 2
MUNDEKULLA Förslag: Klass 2 Lyckebyån som resurs: F.d. slåttermader och mossodlingar med en ängslada. Kvarnlämning. Skogslandets jordbruk: Gårdsbebyggelse med äldre mangårdsbyggnader, ekonomibyggnader
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merRiksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18)
Riksintresse för kulturmiljövården Hjälmare kanal (D8) Sluss och ekplantering vid Notholmen, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18) Värden Kunskapsvärde: Kanalen vittnar om betydelsen av att binda
Läs merAnalys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.
Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Ängsvallsytorna är inritade på de historiska kartorna med gula linjer. Vita eller blå bokstäver innebär att när kartan gjordes var ytan: S=slåtteräng,
Läs merVad är kulturarv och var finns informationen?
Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda
Läs merKÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
Läs merINVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN
INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN RAPPORT 2017-02-15 Johan Svedholm Uppdragsgivare Ale kommun Ledetvägen 6 449 51 Alafors Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2016 Strandtorget
Läs merInventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009
Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:12 2 Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen, Örebro kommun, och Stadsantikvarie
Läs merInventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp
Datum 2015-08-17 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Sträckan Ammenäsvägen VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress
Läs merBILAGA 6 KULTURINTRESSEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs merKvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad
Dnr: 813/2016 22 juni 2017 Ändring av stadsplan (1283K-6204) för Kvarteren Laxen m fl Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 22 juni 2017 BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Antagen
Läs merBEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun
BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS bebyggelseutveckling rävlanda 119 Rävlanda Station. Rävlanda Historia Storåns dalgång befolkades tidigt och var med sina goda jordbruksmarker det dominerande området under lång
Läs merOmrådesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.24.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Läs mer