Maj Fleninge delområde. Remissversion. Natur- och kulturmiljöprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maj 2015. Fleninge delområde. Remissversion. Natur- och kulturmiljöprogram"

Transkript

1 Maj 2015 delområde Remissversion NN Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen

2 Detta är en del av met Sockenindelningen. Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft nu och i framtiden. Detta häfte är en del av Helsingborgs natur- och kulturmiljöprogram som i sin helhet består av 14 delområden samt en gemensam introduktion. Programmet innehåller en redovisning av de mest värdefulla natur- och kulturmiljöerna i Helsingborgs stad. Med programmet vill vi samla kunskapen om kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer i ett dokument för att få en helhetsbild få ett bättre underlag för att bevara, informera om och stärka kvaliteterna i Helsingborgs natur- och kulturmiljöer uppdatera och förbättra planeringsunderlaget för styrningen av markanvändning och skötsel av värdefulla miljöer bidra till att de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen uppnås få underlag för att bilda fler kommunala naturreservat. Programmet är ett av stadens mål enligt miljöprogram och är också ett kunskaps- och planeringsunderlag för Helsingborgs översiktsplanering. Enligt bland annat plan- och bygglagen och miljöbalken är kommunen skyldig att ta hänsyn till natur- och kulturvärden i samband med planläggning och beslut. met är ett av flera underlag som tas fram för att underlätta avvägningen mellan olika intressen i samhällsplaneringen. På motsvarande sätt har exempelvis ett Grönstrukturprogram tagits fram, som anger de grönområden och grönstråk som föreslås bilda en huvudstomme för grönstrukturen. Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun (Stadsbyggnadskontoret 1992) och Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun (Helsingborgs museum 1991) har utgjort grunden för det gemensamma met. Istället för att uppdatera dessa var för sig, har det skapats ett förenat natur- och kulturmiljöprogram. Förhoppningen är att det ska bli lättare att förstå hur naturen har påverkat oss människor, och hur vi människor har påverkat naturen. Beskrivningarna är indelade i ett antal delområden. Varje område motsvarar i princip de socknar som funnits i nuvarande Helsingborgs stad och som har varit viktiga kulturhistoriska gränser. I slutet av varje delområde finns två kartor. Den första är en sammanställning av juridiskt skyddade områden såsom naturreservat, byggnadsminne med mera. Det andra kartbladet visar lokala natur- och kulturmiljöer som är viktiga tillgångar i den kommunala planeringen. Utöver de olika delområdena finns en längre gemensam introduktion. Den ger en allmän kunskap om hur tidigare generationer levt, och hur landskapet har förändrats under historisk tid. Där finns också en sammanfattning av lagstiftning och grunderna för bedömning av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Introduktionen och alla delområdesbeskrivningar finns att ta del av på Arbetsgrupp Mia Jungskär stadsantikvarie: Kulturförvaltningen, Widar Narvelo kommunekolog, Birgit Müller layouter, Christina Andersson kartingenjör, Eva Fransson projektledare , Ann-Marie Cvitan Trellman projektledare: Stadsbygnadsförvaltningen Omslagsbild: mölla Foto: Stadsbyggnadsförvaltningen Layout: Birgit Müller Grundlayout: Jonathan Johnsson 2 Citera oss gärna men ange källan. För åter användning av hela artiklar, kontakta oss. Har du frågor eller synpunkter på innehållet är du välkommen att kontakta Stadsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning, telefon

3 Innehåll Naturgivna förutsättningar... 4 Kulturlandskapet och vägnätet... 4 Skoggömmaregården med lövskogsdunge... 7 Gunnestorp med skogsdunge och bebyggelsen längs Gårdsvägen... 7 Våtmarken Flöjen (se även område Kattarp/Hasslarp)... 8 vägsamhälle... 8 Gästgivaregård motell Ödåkra samhälle Sammanfattning av befinliga värden och skydd Övriga strukturer och värden i landskapet Skyddade natur- och kulturmiljöer Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen Litteratur och digitala källor Duvestubbe naturreservat (se område Allerum) Underlaget till delen togs fram under Innehåll 3

4 Naturgivna förutsättningar Kulturlandskapet och vägnätet Gammal gräns vid. Området som motsvarar socken ligger på nordsluttningen av Helsingborgsryggen som här faller av norrut och möter Ängelholmsslätten. Helsingborgsryggen är en förhöjning av berggrunden och sträcker sig i nordvästlig till sydostlig riktning. De låglänta delarna har bestått av sanka marker som lätt översvämmades. Bebyggelsen har samlats på de högre markpartierna. samhälle ligger på en höjdrygg som till största delen består av sand, grus och stenblock som är väldränerade och lättodlade jordarter. Höjdskillnaden inom Ödåkra från Väla centrum till Horsarydsvägen upplevs särskilt tydligt när man kör in i Ödåkra söderifrån via Björkavägen. Jordarterna består huvudsakligen av moränleror. Dessa ger goda åkerjordar och marken anges vara i klass 8 på en 10-gradig skala. Längs Djurhagshusvägen i Ödåkra finns ett stråk av sand- och grusavlagringar som delvis har använts som grustäkt. Det finns inte många fornlämningar kvar i området från de äldsta tidsperioderna. I närheten av Mossagården finns en stenåldersboplats och ett antal lösfynd har påträffats, exempelvis stenyxor. Däremot finns det flera lämningar från medeltid och historisk tid, såsom bytomter och vägmärken. De sistnämnda kan knytas till vägnätets stora betydelse för områdets utveckling. Den medeltida bebyggelsen låg i anslutning till högt belägna markpartier. by lades på en grusrygg och även de gamla byarna Gunnarlunda och Ödåkra ligger betydligt högre än den omgivande lermoränen. Först efter stora utdikningar på 1800-talet kunde de delar av landskapet som ursprungligen var sanka marker utnyttjas fullt ut för odling. Naturen har under lång tid dominerats av Kulla fälad, en gemensam betesmark som sträckte sig från Kullahalvön till Helsingborg. Den skar igenom socknen i ett centralt, väst-. Blom Sweden AB 4 Naturgivna förutsättningar Kulturlandskapet och vägnätet

5 östligt bälte. Fäladen utgjordes av låglänt terräng 9-17 meter över havet. Grundvatten översilade betesmarkerna och det fanns ett antal kärr, varav Flöjen med sitt lilla genomrinnande vattendrag fortfarande är skönjbart. Området kring kärret är socknens lägst belägna parti. I fäladens södra gräns bredde radby ut sig med dess åkrar och ängar. Flera äldre odlingsgränser finns bevarade. Sydväst om Flöjen finns en liten del kvar av den gräns som skiljde torps vång från den omgivande fäladsmarken. Även stora delar av sockens södra gräns mot Kropp är gammal. Den markerar övergången mellan Kropps och s inägor och har ett högt odlingshistoriskt värde. I västra kanten av Signestorps skog (delområde Kattarp) utmed Jöns Jons väg, finns rester av en fäladsgräns. I en kort sträcka, cirka 300 meter, följer gränsen den gamla kyrkstigen mellan Kattarp och. Kyrkstigen har i övrigt suddats ut i landskapet. Markhistorikern Mårten Sjöbeck beskriver i början av 1900-talet gränsen som en stengärdesgård som på sin ena sida har en sluttande jordvall. Bebyggelsestrukturen i området är mycket gammal. Många byar finns dokumenterade så långt tillbaka som på 1500-talet och kan vara äldre än så. har medeltida rötter och har varit den största och mest dominerande byn. Den kompletterades av mindre byar som Gunnarlunda, Norrbölinge och Ödåkra samt ett fåtal ensamgårdar såsom Klåfarp (idag Dalhem), torp och Skoggömmarehuset som ligger kvar i gamla lägen. Åkermarken brukades sedan 1700-talet främst av självägande bönder. Även om jordbruksfastigheterna blivit större så finns det fortfarande ingen riktigt stor jordbruksfastighet inom socknen. Signestorps skog från söder. socken. Häradsekonomisk karta N Kulturlandskapet och vägnätet 5

6 Buhrmans karta från har ett strategiskt läge där två viktiga vägar möts. Vägarna finns markerade på Buhrmans karta från 1684, men som kommunikationsstråk är de troligen samtida med de me deltida bondbyarna. Den nordsydgående vägen förband Helsingborg med västkusten och övriga Sverige och korsas av vägen som ledde till Skånes inland och vidare mot Stockholm. Båda dessa vägar var viktiga för Helsingborg och hade också betydelse för s bönder. Efter 1800-talets mitt odlades till stor del för försäljning och bönderna var beroende av att transportera sina produkter, främst till Helsingborg men också till övriga landet. När riksvägssystemet infördes under 1900-talets första hälft klassades vägen rakt igenom som riksväg 3. Den var en kort men värdefull väg som sammanband riksväg 2 mot Göteborg med riksettan mot Stockholm. Då motorvägen mellan Helsingborg och Varalöv invigdes 1964 minskade de båda riksvägarnas betydelse. Ett värdefullt lokalt vägnät finns kring ensamgårdarna där flera små vägsträckningar från tiden före enskiftet finns bevarade, exempelvis tillfartsvägarna till Skoggömmaregården i socknens nordvästra del och vägen mot Gunnestorp och torp. År 1885 invigdes järnvägen till Kattarp som drogs igenom Ödåkra. I var besvikelsen stor över att järnvägen drogs i utkanten av socknen, men den fick stor betydelse för utvecklingen av Ödåkra samhälle. N 6 Kulturlandskapet och vägnäget

7 Skoggömmaregården med lövskogsdunge Gunnestorp med skogsdunge och bebyggelsen längs Gårdsvägen Skoggömmaregården (Skoggömmarehuset) är en ensamgård som finns omnämnd redan på 1500-talet (Gammeldanska Landeboken 1589). Namnet lär enligt Mårten Sjöbeck härröra från det gammeldanska uttrycket engegiemmere det vill säga en ängsvaktare som såg till att betesdjur inte tog sig in i ängen och åt upp vinterfodret. Tillfartsvägen härstammar från tiden före enskiftet. Nuvarande mangårdsbyggnad uppfördes på 1870-talet och renoverades Till gården hör även ekonomilängor i tegel och korsvirke samt av gråsten och panel. Gunnestorp syns som en större gård på 1780-talets lantmäteriuppmätningar. Gården var då kronoskattehemman, det vill säga att den tidigare ägts av kronan men att gården sedan friköpts till privat ägo. Själva gården ligger kvar i sitt ursprungliga läge och entrén kantas av två milstolpar. Nuvarande mangårdsbyggnaden är från 1847 och flankeras av två korsvirkesbyggnader samt två stora ekonomilängor i tegel och gråsten. Det är en välbevarad gårdsmiljö som fortfarande bedriver ett aktivt jordbruk. Gunnestorp. Såväl Skoggömmaregården som Gunnestorp är äldre ensamgårdar som ligger i anslutning till lövskogsdungar. Ädellövskogsdungen vid Skoggömmaregården är belägen väster om järnvägen och omgiven av betesmark. Den ligger där det fanns en mindre stubbskottsäng på 1700-talet. Den långa kontinuiteten har bäddat för en rik flora och fauna. Skoggömmaregården. Vid Gunnestorp finns ett värdefullt skogsparti vid gränsen mot Kattarp med växelvisa bestånd med gran och ädellövträd såsom ek och bok. Platsen gränsar till Gunnestorps norramark som redan 1784 var bevuxen med ek och bok enligt lantmäteriuppteckningar från tiden. I början av 1800-talet uppkom i samband med enskiftet ett flertal gathus och mindre gårdar längs det som idag kallas Gårdsvägen. Denna enklare, väganknutna bebyggelse är tidstypisk och har än idag kvar sin småskaliga karaktär. Troligen har vissa tjänat som arbetarbostäder till Gunnestorp. Lönearbetet fick allt större betydelse under 1800-talet och andelen obesuttna ökade kraftigt. Bebyggelsen består av enkla längor som i vissa fall ersatts av nya boningshus under 1900-talets början, samt av några enstaka, små gårdar med bevarade ekonomibyggnader. Dåvarande nr 20, nr 21 och nr 24 skiftades ut hit vid enskiftet. Den sistnämnda går idag under namnet Sturelunds gård. Citronfjäril. Birgit Müller Skoggömmaregården med lövskogsdunge Gunnestorp med skogsdunge och bebyggelsen längs Gårdsvägen 7

8 Våtmarken Flöjen vägsamhälle Svärdslilja. Flöjen. allmänning innehåller den typ av fiskbensformade fastighetsbildningsmönster som var karaktäristiskt för våtmarker. Den ursprungliga våtmarken Flöjen, som numera är utdikad, låg enligt 1700-talskartan öppen på Kulla fälads sydöstra del, strax öster om stubbskottsängen skoggömman. Hög örtvegetation finns på den före detta betesmarken, där ett centralt dike och en kräftodling anlagts. I en närbelägen bäck har vattenväxten kupandmat påträffats, och det är den enda kända lokalen för denna art i kommunen. Strax intill vid järnvägen har en annan sällsynt växt, småtörel, påträffats. Vid storskiftet på 1700-talets slut användes Flöjen som torvtäkt. Våtmarken fyller en funktion som utjämningsmagasin och kvävefälla vid översvämningstillfällen. I det annars torra och öppna åkerlandskapet är den värdefull för djurlivet. Namnet har haft många stavningar, exempelvis Flininge, Fflemmynge och Fläninge. Ändelsen inge i ortnamnet antyder att bebyggelse kan härstamma från sen järnålder och att byn i så fall är äldre än kyrkan som byggdes på 1100-talet. Ortnamnet kan också härledas ur adjektivet flen som betyder bar, naken. Nakenheten skulle syfta på den nakna åsen längs den gamla oskiftade byn. På 1700-talskartorna har formen av en radby. Förutom kyrkan bestod byn av 32 gårdsbildningar och ett flertal småhus. var med andra ord en av de största bondbyarna inom nuvarande Helsingborgs kommun. Raden av gårdar ligger, i likhet med Kattarps och Allerums bondbyar, i kanten mellan åker och den gemensamma Kulla fälad. Från respektive gård ledde fägator mot norr till den stora fäladsmarken. Längs radbyns södra kant sträckte sig bygatan, den så kallade gudan, som var en del av vägen mot Allerum respektive Bjuv. Söder om vägen fanns byns åkrar, och på karta från 1756 finns också en väderkvarn markerad. Byns linjära form bröts endast av kyrka med tillhörande bebyggelse. Liksom flera andra medeltida kyrkor i helsingborgstrakten låg kyrkan i ett karaktäristiskt randläge vid Kulla Fälad. Den romanska kyrkan härstammar troligen från 1100-talet. För att möta en starkt växande befolkning genomgick kyrka en omfattande utbyggnad och renovering på 1800-talet. Dagens visar en helt annan form än den gamla radbyn. Från den oskiftade radbyn finns bara enstaka byggnader kvar. En sådan är exempelvis fastigheten 23:1 som ligger på samma plats sedan tiden före enskiftet. Efter att går- 8 Våtmarken Flöjen vägsamhälle

9 darna utskiftats tillkom ny väganknuten bebyggelse som från slutet av 1800-talet spreds ut längs vägkorset. Allt fler bostadshus uppfördes när Västkustvägen blev riksväg, och 1959 uppfördes både möbelaffär och flerbostadshus längs vägen. Enstaka byggnader finns kvar som berättar om s historia som administrativt centrum. I det sydvästra hörnet av vägkorset finns kommunalhus, som uppfördes 1929 och behöll sin funktion till och med 1951, då kommun upphörde. Söder om gästgiveriet byggdes omkring 1900 ett ålderdomshem. Det revs på 1980-talet och ersattes med tre tvåvåningshus innehållande hyreslägenheter. sparbanks hus inrymde ursprungligen banklokal men har även använts som skola och lärarbostad. Det så kallade Donationshuset härstammar från 1850-talet och var då socknens fattighus. Senare kom det att användas som skolhus och idag är det ett innehållsrikt bygdemuseum. Väderkvarnen som finns på kullen härstammar från Hjälmshult och ersatte en som uppfördes år 1854 men som brann ner Byn expanderade i början av 2000-talet med 15 villor längs Magnerupsvägen. Någon större sammanhållen villabebyggelse har inte tillkommit, utan byn har vuxit stegvis i små etapper. kyrka. kommunalhus Sturelunds gård vid Gårdsvägen. Bebyggelse längs Magnerupsvägen. vägsamhälle 9

10 Gästgivaregård motell Gästgivaregård. Som kuriosa kan tilläggas att den betydelsefulla helsingborgaren Petter Olsson, som sedermera blev framgångsrik spannmålshandlare och utnämnd till konsul, föddes på gästgiveriet (1830), hans far drev vid tiden verksamheten. motell. har, som tidigare nämnts, ett strategiskt läge där två viktiga vägar möttes. Här passerade mängder av bönder och småhantverkare som skulle till marknaderna i Helsingborg för att sälja sina produkter. Under 1600-talet etablerades många gästgivaregårdar i liknande lägen runt om i landet. Tidigare hade logi för resande ordnats av landsvägstavernor, klostren och enskilda gårdar. När den första gästgivaregården uppfördes i är inte känt, men verksamhet kan spåras åtminstone till 1660-talet, då en ny gästgivaregård uppfördes eftersom den gamla blivit hårt åtgången under kriget. Den byggnad som idag utgör Gästgivaregård byggdes Gästgivaregården ger fortfarande ett intryck av 1800-talets början med halvvalmat, brutet tak och höga korspostfönster. Huvudbyggnaden präglas också av den nästan våningshöga gråstenssockeln och den branta trappan som leder upp till bottenvåningen. Till gården hörde också en stor trädgårdsanläggning. Sedan slutet av 1900-talet har verksamheten tidvis legat nere beroende på att väsentligen förlorat sin betydelse som genomfartsled. Ortens läge gjorde att det inte var någon tillfällighet att ett av Sveriges första motell kom att förläggas till. Motellet kan ses som ett sentida komplement till gästgivaregården. Motellet blev ett modernare uttryck för att tillgodose resandes behov. motell invigdes Arkitekt var dansken Bendt Hjelm-Jensen på Gustaf Birch-Lindgrens arkitektkontor och byggherre var Kungliga svenska Automobil Klubben (KAK). Motellet var uppbyggt kring bilen och omhändertagandet av bilisten byggde på självservice. Vid ankomsten till motellets kringbyggda gårdsplan stannade bilisten till utanför receptionen, betalade, fick sin rumsnyckel och körde till det anvisade rummet med tillhörande parkeringsplats. Entréerna varierade i tre olika färger och var därmed lätta att hitta. Alla rum utformades med samma standard, och väckning kunde ske automatiskt från receptionen via en personsökare, kombinerad med radio. På morgonen kunde bilisten antingen få en lätt frukost i baren eller få med sig en frukostkorg. Precis som för gästgiveriets skjutshållning var det viktigt att vårda sitt transportmedel. Vid gästgiveriet fanns förr möjlighet till stallplats, foder och hästbyte. Vid motellet skyddades bilen av skärmtak och motorvärmare var standard. Bilisten kunde lämna in bilen för service som klarades av under natten vid motellets egen BPstation, där man även kunde tanka. Allt för att bilen skulle vara i körbart skick till morgondagens fortsatta färd. Motellets blomstringstid upphörde när riksvägen konkurrerades ut av motorvägen mellan Ängelholm och Helsingborg år Anläggningen är fortfarande i bruk och har kvar sin karaktäristiska form även om mycket av 1950-talets originalinredning har skingrats och ombyggnader gjorts. 10 vägsamhälle

11 Ödåkra samhälle Ortnamnet Ödåkra är en slags försvenskning av det danska namnet Øgre eller Øagger, som kommer av ö-åkrar. Namnet lär hänvisa till byns små, högt belägna åkerlappar som omgavs av sankmarker och vattensamlingar. Vid början av 1800-talet var byn liten och oformlig och bestod av fyra gårdar plus några mindre torpliknande gårdar längs vägen mot. Byn var enligt lantmätarbeskrivning från 1701 tämligen anspråkslös. Jorden var medelmåttig at bruka. Ängsmarken var till stor del Skoglupen och öfverwäxt med Ek, Björk, Hassel och Widebuskar. Byn växte sakta och bestod vid enskiftets genomförande av tio gårdar, ett skattehus och ett husartorp. Det stora uppsvinget för Ödåkra kom när järnvägen norrut från Helsingborg mot Ängelholm drogs genom orten Järnvägen lockade nya företag att etablera sig och ett av de större var Helsingborgs Spritförädlings Aktiebolag som byggde en spritfabrik i Ödåkra. Verksamheten startade 1897 under ledning av J. I. Nelson men togs efter ett par år över av N. P. Mathiasson. Redan under 1898 tillverkade fabriken runt en halv miljon liter råsprit, men det var hård konkurrens med andra spritfabriker, bland annat i Malmö. Ett av flaggskeppen bland fabrikens produkter var brännvinet Ödåkra Taffel Akvavit som lanserades Vid mitten av 1900-talet hade fabriken cirka anställda, och till verksamheten hörde snickeri, tunnbinderi, smedja, gymnastikanläggning, sjuksköterska, bibliotek och nattvaktssystem. En stor del av produktionen bestod av härtappade viner och likörer. Alkoholen skeppades till Sverige i stora rostfria tankar för att sedan buteljeras på returflaskor i Ödåkra. År 1976 lades spritfabriken i Ödåkra ner och 140 anställda förlorade jobbet. Det faktum att Ödåkra låg inåt land utan hamn kan ha varit en bidragande orsak. Fortfarande finns större delen av fabriksbebyggelsen kvar, och de gula tegelbyggnaderna används som industrihotell och lager. Den växande bebyggelsen i Ödåkra bestod främst av villor eller mindre flerfamiljshus som uppfördes strax norr om fabriken och stationen, där landsvägarna och järnvägen korsas. Ödåkra expanderade sakta under första hälften av 1900-talet med mindre, styckebyggda villor, många uppförda efter typritningar. Spritfabriken styckade också ut tomter till arbetarna med villkoret att de skulle bebyggas och bebos under en viss period. På så sätt tryggades arbetskraften. Bebyggelsen förtätades successivt och från 1960-talet kom Ödåkra att alltmer anta formen av en villaförort till Helsingborg. Ödåkra tillhörde tidigare kommun, men vid kommunreformen 1952 slogs och Allerums kommuner samman. Ödåkra tog över stafettpinnen som centralort i det som kom att heta Ödåkra landskommun. Orten fick ett eget kommunhus och ett nytt centrum i slutet av 1960-talet. Strax innan Ödåkra inkorporerades med Helsingborgs kommun byggdes Norrlyckeskolan. Flera kommuner beslutade att göra stora investeringar innan kommunreformen 1971 genomfördes, det vill säga medan man fortfarande hade eget styre. I Ödåkra centrum finns idag bland annat affär, bibliotek, folktandvård och pizzeria. Norrlyckeskolan revs år Under en period efter att Ödåkra spritfabrik lades ner 1977 upphörde persontrafiken på järnvägen, men sedan 1990-talet trafikeras åter Ödåkra av lokaltåg/ pågatåg, och samhället har fortsatt att växa. Ödåkra är idag ett större samhälle i nära anslutning till Helsingborg och utbyggnaden av bostäder fortsätter. Ödåkra spritfabrik. Ödåkra samhälle11

12 Sammanfattning av befintliga värden och skydd Skoggömmaregården. Gunnestorp. Skogen vid Gunnestorp. kyrka. Vägnätet har haft stor historisk betydelse för trakten. Större delen av det glesa vägnätet från tiden före enskiftet finns kvar. De två korsande vägarna, vägen och Västkustvägen, har styrt bebyggelseutvecklingen i socknen. De båda landsvägarna har samband med placeringen av kyrkbys bebyggelse och har utöver sitt ålderdomliga värde också ett kontinuitetsvärde. Liknande samband har vägen mot Allerum haft med Ödåkras tidigaste bebyggelse. Skoggömmaregården med ädellövdunge utgör en ålderdomlig struktur och har ett stort värde för förståelsen av kulturlandskapets framväxt. Gårdens nuvarande bebyggelse är välbevarad, PBL 8:17 tillämpas. Gården utgör en helhet med den närliggande skogsdungen. Dungen, 2,5 hektar, innehåller främst bok och ek som växer på före detta slåtteräng. Den är av värde för flora och fauna och för landskapsbilden. Naturvärdet klassas som högt, klass 3, och regler för ädellövskog enligt skogsvårdslagen tillämpas. Gunnestorp med skogsdunge och bebyggelse längs Gårdsvägen utgör tillsammans en väl sammanhållen kulturmiljö. Blandningen mellan Gunnestorps storskaliga jordbruk, arbetarbostäder och småjordbruk visar på 1800-talets jordbruksutveckling. Bebyggelsen och kopplingen till det omgivande landskapet är av odlingshistoriskt och samhällshistoriskt värde. Helhetsmiljön klassas som särskilt värdefull enligt PBL 8:13 även om de individuella byggnaderna har olika egenvärden. Skogsdungen vid Gunnestorp, 10 hektar, med en blandning av planterad gran och ädellövskog växer på före detta slåtteräng. Dungen är av värde för flora och fauna och för landskapsbilden. En anlagd damm finns också. Naturvärdet klassas som högt, klass 3, och regler för ädellövskog enligt skogsvårdslagen tillämpas. Flöjens våtmark, 20 hektar, är den enda större kvarvarande våtmarken i området som påminner om det historiska kulturlandskapets låglänta sankmarker. Tillsammans med fastigheternas karaktäristiska fiskbensmönster har Flöjen och Allmänningen i väster ett stort odlingshistoriskt värde. Naturvärdet klassas som mycket högt, klass 2, med hänvisning till hydrologiska och zoologiska värden. Strandskydd gäller enligt MB 7: Skavebäcken ansluter till Flöjen och beskrivs under delområde Kattarp. samhälle var från början en medeltida kyrkby, KML 4, och hade formen av radby fram till enskiftet. Numera har samhället formen av ett 1800-tals vägsamhälle, men fortfarande ligger kyrkan samt några jordbruksenheter i ursprungliga lägen. Denna bebyggelse har stort byggnadsoch samhällshistoriskt värde. Flera byggnader med administrativa funktioner, såsom Donationshuset, före detta kommunalhuset och sparbank, har byggnads- och socialhistoriska värden. Av de mest värdefulla byggnaderna kan även nämnas Gästgiveri som är kommunens enda bevarade äldre gästgiveribyggnad. Gästgiveriet har samband med de äldre landsvägarna, vilka i sin tur har samband med kyrkbyns funktion. Det byggnadshistoriska värdet är främst knutet till gästgiveribyggnaden och trädgården. Gästgiveriet har också ett stort samhällshistoriskt värde då det vittnar om den historiska landsvägstrafikens uppbyggnad och kontinuitet. vägsamhälle ingår i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. motell var det första svenska uttrycket för en ny arkitektur anpassad för bilismen. Som det första exemplet på en ny funktion uttryckt i arkitektur, har motellet ett stort arkitekturhistoriskt värde. Tillsammans med Gästgivaregården har motellet också ett sam- 12 Sammanfattning av befintliga värden och skydd

13 Övriga strukturer och värden i landskapet hällshistoriskt värde. Anläggningarna är exempel på landsvägstrafikens långa kontinuitet, och hur den har förändrats och med den även den kommunikationsbundna arkitekturen. Bebyggelsen i och kring kyrkbyn är särskilt värdefull och omfattas av PBL 8:13 och 8:17. Länsstyrelsen i Skåne har pekat ut som särskilt värdefull kulturmiljö i det regionala kulturmiljöprogrammet. Flera av byggnaderna har skydd i detaljplan, bland annat har Donationshuset och Gästgiveriet givits skyddsbestämmelser och motellet har varsamhetsbestämmelser. Ödåkra samhälle. Spritfabriken i Ödåkra och den äldre bebyggelsen kring stationsområdet och utmed vägen mot har ett stort samhällshistoriskt värde och en tydlig anknytning till Ödåkras historia som stationssamhälle och industriort. Denna bebyggelse uppfyller kraven på PBL 8:13 och 8:17. Samma värde är knutet till de styckebyggda enfamiljshusen som successivt uppfördes i anslutning härtill. Numera domineras Ödåkra av den seriebyggda bebyggelsen som påbörjades på 1960-talet. Även denna har ett samhällshistoriskt värde, då den visar samhällsförändringen i Ödåkra och efterkrigstidens vanligaste boendeformer. Dessa miljöer ska hanteras med varsamhet. Det före detta kommunhuset samt en av samhällets östra bostadsenklaver, bestående av gula tegelhus, uppförda under 1960-talet i dansk tätt-och-låg -stil har arkitektoniska värden. Det öppna landskapet mellan Ödåkra och kyrkby är värdefullt för att behålla de olika samhällenas identitet. Individuella byggnaders värden bör utredas i ett separat bevarandeprogram. - Bebyggelsestrukturen är mycket gammal. Utöver byarna, Gunnarlunda, Norrbölinge och Ödåkra ligger ett fåtal ensamgårdar såsom Klåfarp (idag Dalhem) torp och Skoggömmarehuset kvar i gamla lägen. - Alla stenmurar, åkerholmar, småvatten, odlingsrösen, märgelgravar och alléer i odlingslandskapet är skyddade genom biotopskyddet i miljöbalken 7:11. Det innebär att det krävs tillstånd av länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för att ta bort eller på annat sätt påverka kulturelementen i det öppna odlingslandskapet och av skogsstyrelsen för påverkan av biotoper i skogsmark. Objekten är inte utmärkta på kartorna. - Fornlämningar, kyrkor och kyrkogårdar är skyddade genom lagen om kulturminnen med mera. För information om fornlämningar hänvisas till fornlämningsregistret. - Ansvaret för att skydda och vårda våra natur- och kulturmiljöer delas av alla, såväl enskilda som myndigheter. mölla. Allé vid boställe. Sammanfattning av befintliga 13 värden och skydd

14 Skyddade natur- och kulturmiljöer För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se. Generellt biotopskydd enligt Miljöbalken 7:11 redovisas inte på kartan) N Teckenförklaring Byggnadsminne/statligt byggnadsminne I detaljplan kulturskyddad bebyggelse, länsstyrelsen uppdaterat t o m 2010 Naturreservat Strandskydd Riksintresse Kulturmiljövård 14 Skyddade natur- och kulturmiljöer

15 Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen N Teckenförklaring Högsta naturvärde, klass 1 Mycket högt naturvärde, klass 2 Högt naturvärde, klass 3 Odlingslandskap, högsta naturvärde, klass 1 Odlingslandskap, mycket högt naturvärde, klass 2 Objekt-id Namn 0401 Skoggömmaregården med ädellövdunge 0402 Flöjens våtmark och intilliggande allmänning 0403 Gunnestorp, gård med skogsdunge och bebyggelsen längs Gårdsvägen 0404 Vägnät av historiskt intresse 0405 samhälle 0406 Ödåkra samhälle Högsta naturvärde, klass 1 och värdefull kulturmiljö Högt naturvärde, klass 3 och värdefull kulturmiljö Mycket högt naturvärde, klass 2 och värdefull struktur i landskapet Högt naturvärde, klass 3 och värdefull struktur i landskapet Värdefull kulturmiljö Värdefull struktur i landskapet Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen 15

16 Litteratur och digitala källor Andersson B A: - en socken i Luggude härad. Åmål Lars Svensson kåserar över: Spritan i Ödåkra en nykter affärsidé, CDskiva 2012, copyright Åke Fagerberg. Naturskyddsföreningen i Helsingborg, florainventeringar 1980-ff. Olsson Margareta, Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra, Helsingborgs kommun, Skåne, Wallin kulturlandskap och arkeologi, rapport 2006:21. Svenska gods och gårdar. D. 5, Skåne, Nordvästra delen, Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, Helsingborgs stadsbyggnadskontor, Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun, Helsingborgs stadsbyggnadskontor, Ortsanalys för Helsingborgs stadsbyggnadskontor, Ortsanalys för Ödåkra Helsingborgs stads hemsida, Översiktsplan Lantmäteriets hemsida, Historiska kartor. Länsstyrelsen i Skånes hemsida, Riksintressen och regionala intressen för natur- och kulturmiljöer, Helsingborgs kommun. Riksantikvarieämbetets hemsida, Fornsök - fornlämningsregistret. Nationalencyklopedin. Höstmosaikslända. Birgit Müller Citronfjäril. Illustrationer: Peter Elfman. Foton: Mia Jungskär, Widar Narvelo, Birgit Müller. Kartunderlag: Stadsbyggnadsförvaltningen (Sbf). Birgit Müller 16 Litteratur och digitala källor

17 17

18 Har Du synpunkter kontakta: Helsingborg kontaktcenter Telefon: Adress: Stortorget 17 Postadress SE Helsingborg Mail: Web: helsingborg.se/naturochkultur Birgit Müller

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:21 Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra Helsingborgs kommun Skåne Margareta Olsson 2006 wallin kulturlandskap

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer 5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Maj 2015. Kvistofta delområde. Remissversion. Natur- och kulturmiljöprogram

Maj 2015. Kvistofta delområde. Remissversion. Natur- och kulturmiljöprogram Maj 2015 delområde Remissversion N N Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen Detta är en del av met Sockenindelningen. Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 1 Innehållsförteckning sid 2 Inledning sid 3 Illustrationsplan sid 4 Det stora Landskapet - idag sid 5 Det sora landskapet - framtid

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Karaktärsområde II - Framtida utveckling redovisat för Hököpinge, Gessie kyrkby och Gessie villastad inbjudande byar mitt på slätten.

Karaktärsområde II - Framtida utveckling redovisat för Hököpinge, Gessie kyrkby och Gessie villastad inbjudande byar mitt på slätten. Karaktärsområde II - Framtida tveckling redovisat för Hököpinge, och Gessie villastad inbjdande byar mitt på slätten Klagshamn Tygelsjö KARAKTÄRSOMRÅDEN Gessie villastad Hököpinge Vellinge 7 Karaktärsområde

Läs mer

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling Antagen av: SAMBN 2014-05-21, 65 Laga Kraft: 2014-06-12 Genomförandetiden slutar: 2019-06-12 SAMBN arkiv nr: 301 Detaljplan för Qvirites 5 och 6 inom stadsdelen Gamla Staden i Ystad Ystads kommun, Skåne

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Foto från 2003 UTSTÄLLNINGSHANDLING INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Planhandlingarna består

Läs mer

Fröafall och Krokstorp

Fröafall och Krokstorp Fröafall och Krokstorp Arkeologisk utredning, etapp 1, inför bostadsbyggnation i Tranås stad, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:51 Ann-Marie Nordman Fröafall 2:1 och Krokstorp

Läs mer

Tillfällig installation på Värnhemstorget i Malmö Foto: Erika Jonasson. Stapelbäddsparken i Malmö används inte bara av skateboardåkare

Tillfällig installation på Värnhemstorget i Malmö Foto: Erika Jonasson. Stapelbäddsparken i Malmö används inte bara av skateboardåkare De två torgen får olika användningsområden, ett med aktiviteter medan det mindre torget är en öppen yta. Mellan de två torgen placeras två busshållplatser, en i vardera riktning, vid vilka stadsbuss nummer

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

B Y G G A P Å L A N D E T

B Y G G A P Å L A N D E T B Y G G A P Å L A N D E T Bygga på landet Vill du bygga hus på landet? Då vill vi gärna berätta om några regler som gäller, hur din ansökan hanteras och bedöms samt ge råd om saker att tänka på för att

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN 1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Bålsta från stationssamhälle till tätort

Bålsta från stationssamhälle till tätort Bålsta från stationssamhälle till tätort När järnvägsstationen invigdes 1876 lades grunden till Bålstas utveckling under 1900-talet. Bålsta från stationssamhälle till tätort Vid mitten av 1800-talet började

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

ARNA Kulturum / Harlösa. KULTURUM / BLIGEHUS ARNA i fågelriket - en helt ny slags mötesplats. Visionskiss 2014-06-25

ARNA Kulturum / Harlösa. KULTURUM / BLIGEHUS ARNA i fågelriket - en helt ny slags mötesplats. Visionskiss 2014-06-25 KULTURUM / BLIGEHUS ARNA i fågelriket - en helt ny slags mötesplats Visionskiss 2014-06-25 BAKGRUND ARNA (Art and Nature) 2011 startades i Fågelriket ett artist in residence med namnet ARNA som snabbt

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser MARKANVÄNDNING Förutsättningar Planområdet består till stora delar av obebyggd mark; skog, öppna beteshagar och strandremsor. I områdets sydöstra del ligger golfbanan som omfattar en stor markyta. Befintliga

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

LAGA KRAFT Dnr 2008/660

LAGA KRAFT Dnr 2008/660 www.simrishamn.se Samhällsbyggnadsförvaltningen Datum: 2009-01-07 1 (1) Samhällsbyggnadsnämnden LAGA KRAFT Dnr 2008/660 Laga kraftbesked rörande detaljplan för Stiby 1:106 i Gärsnäs, Simrishamns kommun,

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje.

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje. Detaljplan för delar av fastigheten Arholma 4:10 i Björkö - Arholma församling SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-04-21 Dnr 09-10002.214 Ks 09-40 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer